Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit, NKR14-087

Transkript

1 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit, NKR Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund: De orala sjukdomarna karies och parodontit är folksjukdomar. Begränsade resurser inom allmäntandvården ägnas åt att utvärdera, utveckla och förbättra befintliga vårdmetoder. Arbete med Nationella Riktlinjer för dessa sjukdomar är färdigställda. Nationella data för uppföljning har saknats men möjliggörs bland annat genom SKaPa. Sjukdomarna registreras och behandlas parallellt, förebyggande behandling sammanfaller och tandförlust behandlas likartat oberoende av orsak varför båda sjukdomarna ryms i ett gemensamt register. Socialstyrelsen har angivit registret som källa för flera av indikatorerna för att avläsa följsamheten till de nationella riktlinjerna för karies och parodontit. Syfte: De grundläggande syftena är att förbättra och utveckla kvalitet och behandlingsresultat i tandvården avseende karies och parodontit, bidra till verksamhetsutveckling och stödja uppföljning och vidareutvecklingen av nationella riktlinjer. Såväl preventiva metoder som sjukdomsbehandlande och reparativa åtgärder utvärderas och jämförs i SKaPa. Viktigaste process- och resultatmåtten: Många mätdata inom tandvården kan utgöra såväl process- som resultatmått. De viktigaste måtten är undersökningsdata avseende karies och parodontit samt diagnos- och åtgärdsdata för dessa sjukdomar baserat på TLV:s kodsystem. Tillsammans med basdata om patienten och behandlaren utgör detta grund för jämförelser mellan grupper, kliniker och på nationell nivå. Därmed kan uppföljning och utvärdering av såväl vårdens resultat som följsamhet mot vårdprogram, evidensbaserade behandlingsmetoder och nationella riktlinjer ske med stöd av indikatorer utvecklade av såväl Socialstyrelsen som SKaPa och olika delar av vården. Täckningsgrad: Insamlade data täcker tiden fr o m 1/ Data finns insamlat från mer än 500 kliniker. Målet är att omfatta samtliga folktandvårdskliniker (drygt 600 kliniker), vilket beräknas kunna uppnås under 2014, och en betydande del av landets privata vårdgivare. Täckningsgraden på patientnivå är 100% av behandlade patienter. Det finns idag uppgifter vården av om ca 1,8 milj vuxna och knappt barn/ungdomar. Data från 8,5 milj besök finns registrerat. Analys/återkoppling: Målsättningen är att under 2014 löpande ge rapporter av gemensamt överenskomna parametrar via en portallösning som sätts i drift under hösten Exempel på förbättringar: Kunskap om utbredning och incidens av sjukdomarna karies och parodontit avseende geografisk och demografisk fördelning på nationell nivå ned till enskilda kliniker, som grund för särskilda satsningar. Planläggning av behandlingsresurser, vårdinnehåll och personalmix. Tidpunkt för förstabesök i tandvården relaterat till tandhälsa. Tandvårdens journalleverantörer har, genom att SKaPa har definierat kraven för indata som tredje part och kunnat kontrollera lämnad data, uppmärksammats på brister i sina journalprogram.

2 Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Vi anser oss höra hemma i nivå 2 grundat på nedanstående: Hög täckningsgrad: Registret innehåller alla åldersgrupper, representerande c:a 40% av alla invånare i aktuella landsting. Huvuddelen av landstingen/regionerna är under anslutning. Onlineåterkoppling: SKaPa är uppbyggt på ett sätt som stödjer automatisk datafångst och lagring. SKaPa har också ett antal färdigutarbetade interaktiva rapporter vilka direkt kan användas i en portallösning som öppnas för deltagande organisationer hösten Flera av de rapporter som finns i Årsrapport 2012 är klara att läggas i denna portal. Öppen redovisning: SKaPa uppfyller detta krav för de deltagande folktandvårdsorganisationerna genom Årsrapport Goda förutsättningar för förbättringsarbete: SKaPas uppbyggnad och arbetssätt med samarbete med vårdorganisationerna, högskolorna och specialistföreningar i landet garanterar goda förutsättningar för förbättringsarbete. Landstinget i Värmland använder sig av SKaPa för att effektivisera och förbättra sin kliniska verksamhet. Tex har SKaPa-data använts för förbättringar avseende kallelseintervall/vårdinsatser relaterat till riskbedömning i barntandvården. Motsvarande arbeta kan implementeras i andra deltagarorganisationer med Årsrapport 2012 som grund. Ett ambitiöst vårdutvecklingsprojekt har initierats med stöd av SKL. Tre landsting med 8 kliniker deltar. Delrapport under oktober Identifierat viktiga mått för god kvalitet: SKaPa är det första kvalitetsregisret som kommer till bred användning inom tandvården. Vi menar att det är viktigt att vara strategiska och förvärva trovärdighet hos de deltagande organisationerna innan SKaPa "talar om" vad som ska förbättras/utvecklas.ansvaret för förbättring ska ligga i respektive organisation och SKaPa kan och vill utgöra ett stöd. Vi ser redan nu att ett sådant stöd behövs och äskar medel för det. Särskild arbetsgrupp (Referensgrupp för SKaPas utveckling ) har identifierat viktiga mått för analys av god vårdkvalitet. I analys av data visas t.ex. mängd förebyggande åtgärder, tidigt omhändertagande av små barn, andel tandygienister i personalmixen, vårdinsatser och tillfrisknande vid parodontit. Patientrapporterade mått: SKaPa har inlett utredning (Referensgrupp PROM) av vilka patientrelaterade mått som är lämpliga och hur de skall samlas in. PROM i tandvården skiljer sig delvis från PROM i sjukvården och behöver utvecklas för behandling av kroniska sjukdomar som karies och parodontit. PROM kan ej enkelt integreras till den automatiska insamling av data som gäller för journauppgifter. Pilotverksamhet redovisas i Årsrapport Har identifierat förbättringsområden: Genom samarbete med Socialstyrelsen, analys av indikatorer enl Nat Riktl. avseende karies och parodontit. Används aktivt för forskning: Data från SKaPa används i en stor svensk multicenterstudie (Tvillingstudie) och en västsvensk multicenterstudie om barns munhäsa (BITA-projektet). Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Anslutningsgraden har ökat väsentligt. Tolv av 21 folktandvårdsorganisationer är nu anslutna. Den första privata mottagningen är nu med. Det är en större mottagning inom Praktikertjänst. Samarbetet med Praktikertjänst har fortsatt. Deras nyutvecklade journalsystem som tas i bruk under hösten 2013 har redan från start en inbyggd funktionalitet för automatisk överföring av information till SKaPa. Täckningsgraden har ökat betydligt och nu finns ca 2,1 milj patienter i registret. De två mycket stora organisationerna Västra Götalandsregionen och Region Skåne är nu anslutna. Teknik har vidareutvecklats och förfinats för att klara grundladdning av mycket stora datavolymer. De samlade mätetalen för de indikatorer som ingår ligger nu nära de som är kända för riket som helhet. Arbetet med att kvalitetssäkra den mycket stora databasen har forsatt. Validering av indata sker numera i fyra steg. En rapportportal är utvecklad. Den används internt i SKaPa och tas i bruk för deltagande organisationer under hösten

3 2013. Möjligjheterna till analys och återkoppling är därmed väsentligt förbättrade. Patientrapporterade mått som symtom, upplevda resultat av vårdinsats, hälsorelaterad livskvalitet och patienttillfredstälelse är testade i en piotstudie. Arbetet i PROM gruppen fortsätter under hösten 2013 och hela Arbetet kräver en hel del nytänk inte minst med tanke på det oftast kroniska förloppet för både karies och parodontit. Kliniskt förbättringsarbete har initierats på 8 kliniker i tre folktandvårdsorganisationer i ett speciellt vårdutvecklingsprojekt som möjliggjorts med riktade medel från SKL. Projektet kommer att ta fram en modell för systematiskt förbättringsarbete med stöd av registerdata. I Årsrapport 2012 finns data redovisade som ger de deltagnade organisationerna incitament till utveckling/förbättring på både klinik- och organisationsnivå. Projektet redovisas med en poster vid kvalitetsregisterdagarna Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Samtliga folktandvårdsorgaisationer kommer att vara anslutna under Hallands och Gotlands anslutning är beroende av fortsatt utveckling för det journalsystem som används i deras respektive organisationer. På den privata sidan planeras 150 mottagningar inom Praktikertjänst anslutas under Rapportportalen fortsätter vi att utveckla för ännu bättre funktionalitet. SKaPa kommer att behöva erbjuda deltagande organisationer stöd i förbättringsarbetet. Ett embryo till ett SKaPa-center har etablerats genom det vårdutvecklingsprojekt som SKL finansierat starten av. Mycket gott samarbete har inletts med Qulturum i Jönköping. Det finns ett uppenbart behov av ett kompetenscentrum för utvecklings- och förbättringsarbete inom tandvården i vilket SKaPa kan utgöra ett nav. Kompetens och bemanning behöver säkras för det. Ett arbete behöver göra 2014 för att i samverkan med journalleverantörerna ge kvarvarande journalsystem den funktionalitet som krävs för överföring av information till SKaPa. Arbetet är påbörjat. Jounalsystemet T4 som används av många landsting kan idag inte rpportera uppgifter om barn och unga. Utvecklingsarbete pågår och SKaPa stödjer detta. Användarmöte blir viktiga framgent, dels för utveckling och planering av validering, dels för att sprida exempel på verksamhetsutveckling som kan göras med stöd av SKaPa. Nästa användarmöte är planerat till oktober För 2014 planeras kunskapsförmedling till tandvården, bland annat vid ett seminarium på den Odontologiska Riksstämman. Vi fortsätter under 2014 att delta i relevanta konferenser och kavlitetsregisterdagar. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Ja Beskriv aktiviteterna samt resultat SKaPa har fått del av den särskilda satsning som SKL gjort för att stödja/initiera vårdutvecklingsprojekt. 8 kliniska vårdutvecklingsprojekt är igång i tre folktandvårdsorganisationer. Delrapport i oktober Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit SKaPa

4 Registrets kortnamn SKaPa Nummer 87 Startår 2007 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Landstinget i Värmland Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Hans Ramstedt Certifieringsnivå 3 Kategori Ögon, Öron, Tand Kontaktperson Inger von Bulzingslöwen Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson inger.vonbultzingslowen@liv.se Kontaktuppgifter Förnamn Hans Efternamn Östholm Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post hans.ostholm@liv.se Sjukhus/Vårdcentral Folktandvården Arbetsplats Landstinget i Värmland Adress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan 50 Postnummer Stad Karlstad Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Uppskattad volym individer som regelbundet (mätt under en treårsperiod) besöker tandvården är 60-70% av den vuxna befolkningen (Ulf-undersökningar; Försäkringskassans Socialförsäkringsrapporten). För barn och ungdomar är volymen, mätt på motsvarande sätt under 3 år, nära 100% av populationen och täckningsgraden 90-95% (Socialstyrelsens rapport). Den totala voymen berörda brukare/patienter förändras inte nämnvärt över tid. Den är nästan hela befolkningen. Det finns dock angelägna patientgrupper som vi bör lägga fokus på under kommande år. Dit hör nödvändig tandvård för äldre m fl, och uppföljning av abonnemangstandvården, vilken benämns Frisktandvård i samtliga landsting. Mängden patienter ställer stora krav på kapaciteten i SKaPa att kunna hantera stora datamängder. Till denna ansökan bifogas Årsrapport med data från mer än 500 kliniker vilket är samtliga kliniker i 12 folktandvårdsorganisationer samt en privat mottagning. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning).

5 Tandvårdens totala kostnader år 2012 uppgick till drygt 24 miljarder kr. Då stod vuxna patienter för ca 60% av den totala finansieringen, staten och landstingen för resterade andel. Den prognosticerade kostnader för det statliga tandvårdsstödet 2013 är 5,3 mdr kr (Försäkringskassan). Kostnaderna bedöms öka till 6,4 mdr kr 2017 (Försäkringskassan). Landstingens kostnader 2011 beräknades till ca 5 miljarder kr (SKL). Kostnaderna är för läkemedel och vårddagar är inom tandvården mycket låga. De totala kostnaderna för vård av sjukdomar i munnen är således mycket höga och det är karies och parodontit som är folksjukdomar som i stor utsträckning ger behandlingsbehoven. Båda sjukdomarna är till stor del möjliga att förebygga. Det finns en stor potential till att utveckla effektivare vårdstrategier med stöd av data från SKaPa. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Ålder 0-19: Landstingen har en lagstadgad skyldighet att svara för att dessa får regelbunden, fullständig och avgiftsfri vård. Det kan ske i folktandvårdens regi eller genom privat tandvård. Vården utförs både i folktandvårdens regi och privat. Andelen av folktandvården utförd barn- och ungdomstandvård varierar i landstingen mellan från ca 80-95%. Den resterande mindre delen utförs av den privata tandvården. Ålder 20 och äldre: Vård sker på patientens eget val genom kontakt med offentlig eller privat tandvård. Vårdformerna är sk. styckeprisvård (betalning grundad på åtgärder) eller Frisktandvård (abonnemangstandvård till fast årligt pris under tre år). Särskilda patientgrupper och uppsökande tandvård regleras genom lagstiftning (8a tandvårdslagen, 1985:125) och finansiering sker via landstingen. För uppföljning av vårdbehov och vårdinsatser av dessa grupper finns ett påtagligt utvecklingsbehov, bl.a. genom samverkan med andra register. Vårdkedjan inom tandvården består av öppenvårdskontakt med undersökning, långsiktig vårdplanering, diagnostisering av friskhet/sjukdom, riskbedömning och insatser för att förebygga och behandla sjukdomarnat. Vårdkontakterna kan indelas i primärprevention, sekundärprevention och åtgärder för inträffade skador av sjukdomarna karies och parodontit. Mer än 70% av befolkningen 20 år och äldre besöker tandvården under en två-år period (Försäkringskassan). SKaPa kan longitudinellt följa samtliga faser i vårdkedjan med en detaljeringsnivå ned till enskilda tandytor. Diagnoser/åtgärder i vuxentandvården är fastställda av TLV och den statliga ersättning hanteras av Försäkringskassan. Många organisationer använder TLV:s kodsystem också i barn- och ungdomstandvården vilket förenklar uppföljning via registerdata. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Mycket dålig oral hälsa, såsom tandlöshet, har en stark koppling till individens upplevelse av god livskvalitet. Att förlora egna tänder accepteras av allt färre i vårt land. Stora grupper i samhället har belastningsfaktorer och en ökad risk för oral sjukdomsutveckling med lidande för individen och med konsekvenser såväl medicinskt som funktionellt och socialt. God oral hälsa och bibehållen sådan grundas på förebyggande och hälsofrämjande insatser från individen och samhället.

6 Nationella riktlinjer har nyligen presenterats från Socialstyrelsen. Dessa utgör en viktig grund för fortsatt kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning. SKaPa kan utgöra ett mycket viktigt verktyg för att kunna följa upp vårdens processer och behandlingsresultat. SKaPa anges som datakälla av Socialstyrelsen avseende ett antal karies- och parodontitindikatorer. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att utarbeta en modell för kostnadseffektivitetsberäkningar i barn- och ungdomstandvård. SKaPa samverkar med myndigheten i detta arbete och levererar data. Det finns enligt Nat Riktlinjer ett mycket stort behov att utveckla fler evidensbaserade behandlingsmetoder i tandvården då ett antal av riktlinjerna för karies och parodontit bygger på expertutlåtanden; vetenskaplig evidens saknas. Här kan SKaPa bidra. Det finns också stora möjligheter att genom registerforskning ta fram ny kunskap. Såväl patienter som stat och landsting ställer allt större krav på kostnadseffektiva behandlingar och SKaPa har goda förutsättningar att bidra med ny kunskap och underlag för uppföljningar och jämförelser. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Det grundläggande syftet är att förbättra och utveckla vårdens kvalitet och behandlingsresultat i tandvården avseende tandsjukdomarna karies och parodontit och att bidra till verksamhetsutveckling. 1. FÖRBÄTTRA OCH UTVECKLA VÅRDENS KVALITET OCH BEHANDLINGSRESULTAT På grundval av personbundna uppgifter om status, diagnoser, behandlingar och behandlingsresultat kan kvalitetsregistret möjliggöra uppföljning av insatt behandling vid de deltagande klinikerna. Såväl profylaktiska som reparativa metoder utvärderas och jämförs. Exempel på frågeställningar: * betydelsen av reparativ intervention (lagning, operation) kontra icke invasiva metoder (profylaktik/hygienbehandling) för att stoppa progression av karies och parodontit * överlevnad av restaurationer (kronor, broar och fyllningar) * orsaker till tandutdragningar Samkörning med tandvårdens implantatregister kan ge värdefull tilläggsinformation. 2. BIDRA TILL VERKSAMHETSUTVECKLING Kvalitetsregistret ger verktyg för att: * redovisa och stimulera till efterlevnad på de områden där det finns evidensbaserad kunskap * synliggöra kvalitetsbrister, kunskapsluckor och olikheter i vårdinriktning * påverka utvecklingen mot samsyn och enhetlig vårdinriktning * utgöra stöd för nationella riktlinjer/evidensbaserad behandling * ge incitament till noggrannare undersökningar och vårddokumentation * förbättra kvaliteten och funktionaliteten i tandvårdens datajournalsystem. Utöver ovanstående ger kvalitetsregistret beskrivande data som kan användas för andra odontologiska ändamål, t ex * deskriptiv epidemiologi * analys av sjukdomsförekomst * forskning. På landstings/regional nivå kan SKaPa-data ge underlag för det planeringsansvar som är lagstadgat. Det kan till exempel gälla strategier för kompetensförsörjning övergripande planering för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Beskriv avgränsning till närliggande register Det finns ett kvalitetsregister för tandimplantat (NQRDI). Långtidsuppföljning kompliceras i detta register av att patienterna lämnar specialisttandvården och övergår till regelbunden allmäntandvård. SKaPa innehåller flera av de uppgifter som behövs för en adekvat långtidsuppföljning av implantatpatienter.

7 Socialstyrelsens Tandhälsoregister insamlar uppgifter från vårdgivarna med syfte att följa vårdens utveckling och befolkningens hälsa ur ett nationellt myndighetsperspektiv. SKaPa kan samverka med Tandhälsoregistret men tillför också ytterligare patientgrupper och information. Det finns flera medicinska register som genom samkörning/registerforskning kan ge ny kunskap. Det gäller till exempel register som följer upp hjärt-kärlsjukdomarna och diabetes. Dessa områden är under stark kunskapsutveckling och mycket forskning bedrivs. I både Senior Alert och Palliativregistret utförs munhälsobedömningar av vård- och omsorgspersonal med bedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG). Det finns goda motiv att genom samverkan med bland annat dessa register verka för en förbättrad munhälsa för vissa grupper av sköra och utsatta äldre. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Förutom SKaPa finns endast ett annat register Inom tandvården på nationell nivå, National Quality Register for Dental Implants (NQRDI). Båda registren har EyeNet som kompetenscentrum. SKaPa innehåller uppgifter som kan användas för uppföljning av patienter i NQRDI. Beskriv även annan relevant samverkan SKaPa samverkar med Socialstyrelsen för uppföljning av Nationella riktlinjer. Uppgifter från SKaPa användes i den Nationella utvärdering av tandvården som Socialstyrelsen publicerade under våren Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Nej Planerad anslutning/samverkan Nej Nej Nej Nej Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Samverkan sker forlöpande med EyeNet Sweden genom regelbundna möten och diskussioner sedan flera år. Formella avtal har träffats med EyeNet om drift och användarstöd för SKaPa. Diskussioner har bland annat förts om utformning av PROM formulär. SKaPa har också personuppgiftsbiträdesavtal med EyeNet. SKaPas databas för mottagning av filleveranser från deltagande organisationer ligger i Landstings IT Blekinge. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Nej Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling)

8 Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Irene Smedberg Utvecklingschef Folktandvården Stockholm Tandläkare Jan Wennström Professor Göteborgs universitet Tandläkare Dan Ericson Professor Malmö universitet Tandläkare Bent Petersen Tandvårdschef Folktandvården Västra Götaland Tandläkare Kerstin Wilson Marknads- och utvecklingschef Praktikertjänst AB Sjuksköterska, beteendevetare, ekonom Katarina Konradsson Universitetslektor Uneå universitet Tandhygienist Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Registerhållaren är tandvårdschef med kompetens att leda ett landstings folktandvård. Styrgruppen har kompetens på professorsnivå för sjukdomarna karies och parodontit samt akademisk kompetens inom tandhygienistområdet. Organisatorisk kompetens inom privattandvård finns representerad. Vårdgrensföreträdare för de största folktandvårdsorganisationerna finns företrädda. Förbättringsmetodik Styrguppens representanter har kunskap och erfarenheter av mångårigt arbete med lednings- utveckings- forskningsoch förbättringsarbete på akademisk och central nivå. Kunskap på klinisk nivå i förbättringsmetodik finns representerad i verkställande utskott och referensgrupper samt genom representation vid Användarmötena från deltagarorganisationerna. Biostatisk och epidemiologi Verkställande utskottet har kompetens inom biostatistik och epidemiologi på odontologie doktorsnivå. Båda dessa områden har en betydande utvecklingspotential och i SKaPa finns stora mängder relevanta data. Relevanta kliniska ämnen Kariologi och parodontologi är de primära odontologiska kliniska ämnena. Dessa kunskapsområden är väl representerade i SKaPas olika grupperingar från klinisk utförarnivå (olika personalkategorier) till professorsnivå. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Primärt via kompetenscentrum (EyeNet Sweden). SKaPa har också goda kontakter med Göteborgs universitet och Malmö universitet. SKaPa kommer att behöva specialiserad kompetens för tandvård ínom områden som hälsoekonomi och statistik. SKaPa har sedan start en strategi att genom referensgrupper komplettera med kunskap och kompetens som saknas i styrgrupp och verkställande utskott. SKaPa har etablerat ett samarbete med Qulturum i Jönköping när det gäller förbättringskompetens. Förankring

9 Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? En bred professionell förankring har uppnåtts. Införande av kvalitetsregistret stöds av ämnes/specialistföreningarna inom de områden som närmast berörs av registret. De fackliga organisationerna inom tandvården stöder arbetet. Samtliga offentliga vårdgivare har ekonomisk bidragit till SKaPa under uppbyggnadsfasen och alla tandvårdschefer i landet har stöttat registret liksom Praktikertjänst. Forskare vid odontologiska fakulteter inom ämnesområdena kariologi och parodontologi stödjer vårt register och deltar i Styrgruppen Samarbete pågår med ytterligare journalleverantörer inom tandvården så att verksamheter med olika datajournalsystem, kan delta. Löpande förankring och fördjupning av kunskaper om SKaPa samt praktiskt handhavande sker allteftersom verksamheter ansluts. Samarbete med specialistföreningarna för karies och parodontit utvecklas successivt. SKL:s tandvårdsnätverk hålls fortlöpande informerade om registret liksom Sveriges Folktandvårdsförening. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Nej Finns annan samverkan med patient/brukare Nej Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Samarbete med patienter/brukare är ännu inte utvecklat. Tandvården har inga dedicerade patientföreningar. I det pågående PROM arbetet är vi på väg att hitta formerna för patientrapporterade utfallsmått. Det är först på lite längre sikt som vi bedömer det relevant med patientrepresentation i styrgrupp. Genom det mycket höga förtroende som finns för tandvården i Sverige finns en samverkan redan i patientmötet i någon slags vid bemärkelse. SKaPa kommer att kunna bidra till denna direkt samverkan ytterligare till exempel genom att kunna visa varje enskild patient hur hans/hennes orala hälsoprofil ser ut jämfört med ett genomsnitt för alla i motsvarande ålder. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Uppgifter om vård registreras vid varje besök, till exempel åtgärdskoder, tillståndskoder, statusuppgifter och i förekommande fall riskbedömningar. För närvarande kan journalsystemet T4 inte överföra uppgifter om barn och unga. Endast patienter med svenskt personnummer redovisas. Ovan angivna uppgifter om "registreringar" avser besök. Vid varje besök registreras ofta ett flertal uppgifter. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare?

10 Vi använder två bergepp. 1. Antalet rapporterade besök/antalet genomförda besök. Täckninggraden 1 är 100% för vuxna patienter. Vi når denna höga täckningsgrad eftersom överföring av information är automatiserad. 2. Antalet patienter i SKaPa/aktuell population. Täckninggraden 2 i de landsting som rapporterar vuxna är ca 40-45%. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 100% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 2500 st Hur många enheter deltar i registret? 570 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 100% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. I de deltagande organisationerna är samtliga kliniker (deltagande vårdenheter) anslutna genom automatisk överföring av data från patientjournalerna. Endast patienter som ej önskar delta/begärt utträde är exkluderade. Täckningsgraden per deltagarorganisation är således 100 procent, se ovan. Deltagande i offentligt bedriven vård: Folktandvård som vid denna ansökan kontinuerligt levererar data är samtliga kliniker i Värmland, Örebro, Blekinge, Västerbotten, Uppsala, Östergötland, Västra Götalandsregionen, Skåne, Västmanland, Sörmland, Kronoberg och Jönköping. Privattandvården har genom Praktikertjänst tecknat avtal om deltagande i SKaPa och den första privata mottagningen är nu ansluten. Vår plan är att ansluta resterande landsting under hösten 2013 utom Halland och Gotland där aktuellt journalsystem behöver utveckla funtionalitet för överföring av information till SKaPa. Privat tandvård inom Praktikertjänst ansluts i takt med att deras ny journalsystem tas i bruk av deras mottagningar. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad I och med 2012 års utgång anser vi inom SKaPa att vi har en mycket hög täckningsgrad i offentlig tandvård. Detta grundar sig på en lång utvecklingsprocess. En sådan process behövs nu också för utveckling inför anslutningen av privattandvården. Processen är beroende av den tid det tar för journalleverantörerna till privata kliniker att anpassa sina system för leverans av data. SKaPa behöver bidra med ekonomisk och personell resurs för att säkra denna utveckling. SKaPa har bidragit till att för närvarande tre av tandvårdens journalsystem (Carita, Effica, T4),har kunnat anslutas för automatisk leverans av data. Stöd har utgått i form av konsulttimmar och ekonomisk resurs. Överenskommelse har också träffats om ekonomiskt stöd till det största journalsystemet på privatmarknaden (OPUS) som f.n. även finns i två folktandvårdsorganisationer.

11 Anslutning av enheter till automatisk dataöverföring innebär i jämförelse med blankettinmatning över internet en avsevärt mera komplicerad procedur som kräver systemutveckling. Därmed underlättas för vårdpersonal som inte behöver sätta av tid för registrering av information. SKaPa har under 2012 ökat takten i anslutningsprocessen. Den systemförvaltare som anställdes under 2011 har genomfört ett antal förbättringar i processen att ansluta nya deltagarorganisationer och nya journalsystem vilket också burit frukt i snabbare och säkrare anslutningsprocesser. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Validitet och reliabilitet i data som levereras till SKaPa genomförs enligt ett särskilt protokoll för att SKaPa ska datalevereras eller om datakvaliteten måste säkerställas ytterligare. Validitet och reliabilitet i relation till de kliniska registreringarna har undersökts genom att resultatdata har bedömts i enlighet med vad som är möjligt och rimligt. Validering i flera steg ända ner till enskild journalnivå har utförts. Arbetet har letts av verkställande utskottet som besitter god kunskap om epidemiologiska studier inom tandvården. Resultatet av denna första analys visar att nuvarande journalsystem är uppbyggda på ett sådant sätt att vissa systematiska fel kan göra att data blir korrupta om inte användarna besitter tillräcklig kunskap och noggrannhet vid användande av systemen. SKaPa är på detta sätt pådrivande vad det gäller att utveckla journalsystemen vilket också har skett genom samverkan med journalutvecklarna. SKaPa har för avsikt att genomföra ytterligare klinisk validering i ett särskilt projekt under Ur statistisk synpunkt bedöms detta vara synnerligen viktigt. Samtidigt kan man dock konstatera att på riksplanet torde den stora mängden undersökare i registret medföra att undersökarna representerar en normalfördelning och därmed kan nationella data tolkas med stor säkerhet. Bortfallet av data torde vara försumbart eftersom informationen inhämtas med automatik från förda tandvårdsjournaler. Vad avser felregistreringar innehåller laddningsprogrammen till registret ett antal automatiska kontroller som förhindrar laddning av orimliga värden. Där sådana automatiska kontroller ej är möjliga skall särskilda rutiner utarbetas inom ramarna för analys- och kvalitetssäkringen av registrets data. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Nej Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Kommentar till ovanstående frågor Från de datoriserade patientjournalerna hämtas automatiskt upgifter som behövs i registret. Det gäller basuppgifter om patienten såsom ålder, kön, antal tänder, antal tidigare lagningar, kliniska fynd avseende karies (t.ex. manifest kariesangrepp på en yta) och parodontit (t.ex. fickdjup). Vidare registreras klinisk diagnos i enlighet med TLV:s tillståndskoder. Åtgärder registreras i form av TLV:s åtgärdskoder. För 2012 kan mer än 2,1 miljoner individer följas longitudinellt sedan 1 juli För ytterligare data kring volymen patienter i registret hänvisas till årsrapporten för Kommande laddningar av grunddata från nya organisationer innehåller historik från 1 juli Data från 2008 och 2009 har vissa kvalitetsbrister och används endast i sådan rapporter där vi känner oss säkra på kvaliteten.

12 Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Patienter definieras genom sina personnummer vilket ger ålder, kön samt möjlighet till geografisk bestämning. Fn används postnummer som geografisk bestämning. SKaPas register är anpassade till att härbärgera Riksskatteverkets fullständiga uppgifter via de deltagande landstingen, vilket datainspektionen inte tillåter. Alternativet är att genom körningar mot Riksskatteverket inhämta dessa uppgifter för de hos SKaPa registrerade patienterna. Kostnaderna och tiden för att åstadkomma sådana lösningar ryms inte inom den budget SKaPa hitintills kunnat avdela för detta ändamål. Deltagande enheter / kliniker indelas i allmäntandvård, specialistkliniker för tandvårdens vedertagna specialiteter, sjukhustandvård samt undervisningskliniker vid tandläkarhögskolorna. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Karies och parodontit Många mätdata kan utgöra såväl process- som resultatmått. Insamling av karies- och parodontitdata sker på en detaljerad nivå grundad på patientdatajournalens uppgifter. Detta ger stor frihet till utvärdering och utveckling av processmått. Bland annat följande processmått kan genereras med hjälp av SKaPas databasstruktur: UNDERSÖKNINGSDATA 1. Behandlar-, klinik- och vårdgivardata Ger underlag för jämförelser mellan kliniker och vårdgivare på såväl regional som nationell nivå. Ger också underlag för uppföljning av täckningsgrad. 2. Undersökningsfrekvens Tidsintervall mellan fullständiga undersökningar ger upplysning om hur vården av patienten långsiktigt planerats, sammankopplat med uppgifter om vilken risknivå patienten åsatts och sjukdomsförekomst och -utveckling hos den enskilda patienten. 3. Riskbedömning av patienten - registrering gjord, ja/nej, samt för vissa deltagande enheter särskild mätning i tregradig skala för allmän-, teknisk, karies- och parodontal risk. I modern tandvård anses en bedömning av varje enskild patients sjukdomsrisk utgöra en viktig förutsättning för att bedriva högkvalitativ och ändamålsenlig tandvård. Utvärdering av detta blir möjlig. En förutsättning för god och säker vård är att anamnes med avseende på patientens allmäntillstånd inhämtas och dokumenteras. Brister i detta avseende har konstaterats. 4. Undersökningsdata för diagnostik av karies, se Resultatmått 5. Undersökningsdata för diagnostik av parodontit, se Resultatmått. 6. Antal patienter och kliniker som finns representerade i SKaPa. ÅTGÄRDSDATA TLV:s kodsystem för tandvården avseende tandbehandling medger en uniform beskrivning av vården, indelat i förebyggande och reparativa åtgärder. Kodsystemet ger också upplysning om innehåll i respektive behandlingsmetod. 1. Förebyggande åtgärder och understödjande behandling Typ och mängd av åtgärder och besök för förebyggande och understödjande behandling ger mått på vilka insatser som gjorts kopplat till patientens sjukdombild. 2. Rekonstruktion av tand eller del av tand i form av fyllning eller krona.

13 Typ och mängd av åtgärder och besök för reparativa och rekonstruktiva åtgärder och behandling ger mått på vilka insatser som gjorts kopplat till patientens sjukdombild. 3. Typ och mängd av åtgärder och besök för parodontal behandling. Ger mått på vilka insatser som gjorts kopplat till patientens parodontala sjukdombild. Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Karies och parodontit Insamling av karies- och parodontitdata sker på en detaljerad nivå grundad på datajournalens uppgifter. Detta medger anpassning till framtida krav på resultatmått. Många mätdata kan utgöra såväl process- som resultatmått. Bland annat följande resultatmått kan genereras med hjälp av SKaPa:s databasstruktur: 1. Vilka förändringar sker över tid i antalet individer med nytillkommen eller fortsatt aktiv sjukdom? Gäller såväl karies som parodontit. Mätning av prevalenser vid minst två tillfällen utgör underlag. Beskriver effekten av primärprevention respektive sekundär prevention. 2. Hur många sjuka blir friska? Gäller såväl karies som parodontit. Undersökningsfrekvens och samtliga undersöknings- och behandlingsåtgärder knutna till karies och parodontit jämte tidpunkt för de enskilda åtgärdernas utförande. Beskriver effekten av insatta åtgärder (sekundär prevention och reparativa åtgärder) på patienter med varierande sjukdomsgrad och/eller sjukdomsaktivitet. För att kunna besvara dessa frågeställningar krävs ett stort antal uppgifter, se nedan. Karies Primära och permanenta dentitionen skall redovisas. UNDERSÖKNINGSDATA 1. Kliniska och röntgenologiska kriterier med avseende på karies (diagnostik) a) Approximala ytor: initial (emalj) karies (D1+D2), manifest (dentin) karies (D3). b) Buckala, linguala och ocklusala ytor: initial karies, manifest karies. c) Rotytekaries. d) Sekundära kariesskador faller under D3 begreppet och inkluderas i den totala kariesförekomsten. Aktivitet/progression av en kariesskada bedöms genom förändring av skada från t.ex. D2 till D3. Medger jämförelser av sjukdomsaktivitet mellan grupper av individer som fått olika mängd eller typ av förebyggande eller understödjande behandling. 2. Bedömning av den enskilda patientens risk (risk/icke risk) att utveckla ny karies. Ger möjlighet till utvärdering av validitet och säkerhet i den individuella riskbedömningen i syfte att förbättra populationens tandhälsa. ÅTGÄRDSDATA 3. Behandlingsåtgärder riktade mot kariessjukdomen - munhygieninstruktion, kostrådgivning, fluorbehandling, antibakteriell behandling etc. Ger möjlighet till bedömning av om patienterna blir friskare av dessa åtgärder. 4. Rehabiliteringsåtgärder pga primär- och sekundärkaries och fyllnings- och tandfrakturer - Fissurförseglingar/blockeringar, fyllningar, kronor, endodonti och extraktioner Ger möjlighet till beräkning av överlevnad av insatta reparativa åtgärder. 5. Endodontisk åtgärd (rotfyllning mm) 6. Tandextraktion pga karies Punkterna 5 och 6 är mått på komplikationer och negativa följdtillstånd av karies och kariesbehandling. Parodontit

14 Avser permanenta dentitionen och skall redovisas från 15 års ålder. UNDERSÖKNINGSDATA 1. Kliniska och röntgenologiska kriterier med avseende på parodontit a) Om fickdjupsstatus har tagits eller ej. Mått på om man inhämtar data för diagnostik av parodontit. b) Andel tänder med ficksonderingsdjup >= 6 mm av förefintliga tänder. Förändring över tid ger möjlighet till bedömning av om patienternas sjukdomsprogression kan hejdas av förebyggande åtgärder. c) Om marginal benförlust har registrerats eller ej. Mått på om man inhämtar data för diagnostik av parodontit. d) Marginal bennivå bedömd på individnivå enligt en fyrgradig skala. Förändring över tid ger möjlighet till bedömning av om patienternas sjukdomsprogression kan hejdas av förebyggande åtgärder. 2. Bedömning av den enskilda patientens risk att utveckla ny parodontal sjukdom - risk respektive icke risk. Ger möjlighet till utvärdering av validitet och säkerhet i den individuella riskbedömningen. ÅTGÄRDSDATA 3. Behandlingsåtgärder riktade mot parodontitsjukdomen Uppdelning av åtgärder skall göras med avseende på profylax, orsaksinriktad behandling och operativ behandling. Ger möjlighet till bedömning av om patienterna blir friskare av dessa åtgärder. 4. Tandextraktion/tandförluster pga parodontit Mått på komplikationer och negativa följdtillstånd av parodontit. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Nej Bettets funktionsförmåga kan indelas i flera områden, såsom tuggfunktion, sväljning och tal men också estetisk funktion. Tuggfunktion kan t.ex. direkt mätas genom olika metoder att sönderdela föda av specifikt slag. Registret innehåller inte denna typ av funktionsmätningar. Tuggfunktion kan också mätas indirekt genom förekomst av tänder eller tandersättningar i olika positioner i käkarna. SKaPa innehåller denna typ av information. Denna informationsmängd kan analyseras och rapportering utvecklas. Estetisk funktion bestäms av patientens uppfattning av sitt bett och i Sverige är det utbrett att åtminstone synlig tandlöshet är starkt handikappande. Objektiv mätning av sådan estetisk förlust av tänder kan mycket grovt mätas i SKaPa. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Nej SF36/RAND 36 Nej Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Nej Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag OHIP Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Planeras Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Planeras

15 Kan till viss del komma att ingå i PROM Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Ja idag Test av formulär genomfört som pilot under Annat patientrapporterat mått Planeras Test av ett frågeformulär PROM har gjorts under Redovisas i Årsrapport Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Arbetsgruppen har haft som mål att ta fram ett frågeformulär för att under 2013 göra en förstudie med en grupp patienter med diagnostiserad sjukdom. Initialt inventerades de s.k. instrument (validerade frågeformulär) som finns när det gäller frågor om oral hälsa. Inget av instrumenten behandlar specifikt utfallet av vården utan mer generellt upplevelsen av livskvalitet, hälsa och funktion. Arbetsgruppen inventerade därför även andra typer av frågeformu-lär för att kunna sätta samman det verktyg som ska fånga PROM för SKaPa. Det frågeformulär som gruppen enades om att prova innehåller således frågor från både instrument och andra källor. Förutom PROM-frågor om funktion och känsla före och efter behandlingen, ingick även fråga om pa-tientens tilltro till sin egen förmåga att bevara god munhälsa. Frågor av PREM-karaktär (Patient Re-ported Experience Measures dvs patienternas erfarenheter av själva vården) inkluderades rörande be-mötande från tandvårdspersonalen och frågor om tillgång till relevant information och möjlighet att delta i beslut om vården. I steg ett undersöktes om ett antal försökspersoner ansåg att frågorna var relevanta och begripliga. Detta genomfördes dels med hjälp av 50 tandvårdsstudenter och dels med ett tiotal patienter vardera i allmäntandvård respektive specialisttandvård. Resultatet visade att försökspersonerna i stort sett ansåg att frågorna var relevanta, gick att besvara och att svarsalternativen var begripliga. I steg två genomfördes en pilotundersökning i Folktandvården i Värmland. Frågeformuläret distribuerades med post till ett slumpmässigt urval av 300 patienter som under 2012 behandlats för karies i all-mäntandvården samt till samtliga patienter som färdigbehandlats med remissvar vid specialistkliniken för parodontologi under de fem första månaderna år 2013, 33 patienter. Svarsfrekvensen var 54 procent i kariesgruppen och 91 procent i gruppen som genomgått behandling för parodontit, totalt inkom 170 svar efter påminnelse. Prelim Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Inom tandvården finns flera datajournalsystem. Huvuddelen av de uppgifter som behandlarna i tandvården noterar i de datoriserade patientjournalerna hanteras systematiskt genom journalsystemets funktioner och lagras i kodifierade tabellstrukturer. Datafångst till SKaPa sker i sin tur från de datoriserade patientjournaler och från de databaser dessa genererar. Användaren behöver således inte fylla i några uppgifter specifikt till SKaPa. Ett omfattande arbete har genomförts med avseende på systemering och programmering av SKaPas datalager. Filspecifikationer för överföring av data till SKaPa är utarbetade för att ta emot data oberoende av journalsystem. Data hämtas f.n. från tre av de system som används i folktandvården och har påbörjats i journalsystem inom privattandvården. För ytterligare två system som är viktiga i privattandvården pågår programutveckling som beräknas vara färdig under 2013.

16 Praktikertjänst AB har i egen regi utvecklat ett nytt journalsystem som tas i bruk under hösten 2013 och upp mot 150 mottagningar planeras för införande av denna journal under Detta journalsystem har genom samarbetet med SKaPa redan från start den funktionalitet som krävs för att överföra information med automatik till SKaPa. Det är i nuvarande skede ej aktuellt med utdrag ur textbaserade datamängder. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 0% Filöverföring 100% Papper 0% Annat 0% Kommentar: All rapportering sker med automatik från journalsystemens databaser till SKapas datalager i Blekinge. Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 100% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 0% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. I enlighet med tandvårdslagen skall alla barn och ungdomar erbjudas fullständig vård inom tandvården. Även en majoritet av den vuxna befolkningen undersöks och behandlas regelbundet i tandvården. För patienter som regelbundet besöker tandvården sker undersökning och behandling av karies- och parodontitsjukdomarna under patienternas livstid med varierande intervall. Lämpliga intervall bedöms utifrån bl.a. ålder och bedömd sjukdomsrisk. Betandade individer undersöks vanligtvis med ett till tre års intervall, patienter med låg risk och ingen sjukdomsutveckling ibland med ännu längre intervall, men då med mellanliggande kontrollbesök. För den delen av befolkningen som inte efterfrågar regelbunden tandvård sker registrering av oral sjukdom vid akuta omhändertaganden. Vid varje patientbesök registreras informationen i patientjournalen. Information från samtliga besök, såväl undersöknings- som behandlingstillfällen, överförs till SKaPa. Detta medger uppföljning av tidigare registrerad sjukdom och vårdomhändertagande. Kommentar till ovanstående frågor SKaPa bygger inte på inmatning av data i web-baserad rapportblankett. Överföring av data sker i stället löpande via automatisk filleverans över säkra datanät till en mottagande filserver. Överföringen av journaldata sker via en särskild process som består av Extraktion av data från journaldatabaserna, Transformering av data för anpassning till SKaPas specifikationer samt Laddning till SKaPas datalager med kvalitetskontroller. Driftavtal har tecknats med EyeNet Sweden. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk.

17 Nej. Inget sådant arbete pågår i SKaPa. Å andra sidan är mycket information redan idag standardiserad, dels genom att tandvården i mycket stor utsträckning är datajournalbaserad, dels på grund av att TLV har infört ett tillstånds- och åtgärdskodsystem för tandvården som samtliga inom tandvården måste följa för att patienterna ska kunna få ersättning i form av Allmänt Tandvårdsbidrag och/eller högkostnadsskydd. TLV:s kodsystem är dock inte heltäckande och nationella standarder vore önskvärt. Så vitt vi vet är detta för tandvårdens del knappt påbörjat. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Rapport och analys: 1 Deskriptiv statistik av alla i registret ingående variabler. Säkerställer registrets inre datakvalitet. Genomförs löpande fr. o. m Analys av aggregerad data görs på a/ riksnivå, b/ landstings/regionnivå, c /kliniknivå som svarar på nedanstående 1. BASDATA Ålder vid första undersökningen Undersökningsintervall Hur många vårdgivare/deltagarorganisationer är med Hur många klinikenheter är med Fördelning barn/vuxna av klinikens patienter. Andel patienter som finns registrerade i SKaPa, a) kön b) barn/vuxna. Extraktionsorsaker KARIES Antal tänder Andel kariesfria tänder Manifest karies och fyllningar (dft/dft) primära/permanenta bettet hos barn och ungdomar. Frekvensfördelning. deft 3-12 år Karierade, saknade och fyllda tänder (DMFT) år Andel pat (frekvensfördeln) med nytillkommen karies. Significan Cariesindex (den sjukaste tredjedelen) PARODONTIT Andel med låg sjukdomsgrad (pat nivå; tandnivå) Andel med allvarlig sjukdomsgrad (pat nivå; tandnivå) 2. Patienter med parodontitdiagnos och åtgärdspanorama vid paroddiagnoser Andel pat med sjukdom som fått sjukdomsbehandling Tid mellan de två senaste undersökningarna Har fickstatus registrerats? Patienter med periimplantit och åtgärdspanorama vid periimplantit diagnos Se även Årsrapport 2012 Samtliga odontologiska data kommer att analyseras med utgångspunkt från SKaPas organisatoriska variabler vilka förutom landsting/privat kliniktillhörighet och behandlarkategori även omfattar t.ex. patienternas ålder, kön och postnummer.

18 Det finns exempel i årsraporten på stora skillnader i resultat när det gäller tandhälsa för barn och ungdomar. De preventiva strategier som är mest framgångsrika kan användas av andra för förbättring och utveckling. Det finns också stora skillnader i mix av kompetenser mellan de olika organisationerna. Dessa skillnader i personalmix bör analyseras vidare ur ett kostnadseffektivitets perspektiv. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Analysplan: Inom tandvården saknas öppna jämförelser. Tid behövs för att skapa den mognad som är nödvändig för att använda öppna jämförelser. Speciellt måste hänsyn tas till att det finns ett stort antal små kliniker. Det är viktigt att det sker ett fortsatt förankringsarbete där hänsyn till detta tas. I registret har förutom allmänkliniker, som ur denna synpunkt är relativt lika med avseende på sjukdomsgrad och case-mix, SKaPa öppnats för inklusion av specialistkliniker. Dessa kliniker kommer framgent att särredovisas. Kontakt är tagen med EyeNet Sweden, bla. för att använda särskild statistikkunskap i redovisningen av öppna jämförelser. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Ja Mellan landsting och region Svar: Ja Med bästa enheter Svar: Nej Kommentarer till ovanstående fråga Webportal för utdata tas i bruk av deltagande orgaisationer under hösten Jämförelser kan göras på klinik- eller organisationsnivå samt mot ett genomsnitt för samtliga organisationer. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Nej Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning?

19 Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Nej Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Nej Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? SKaPa har under projekttiden diskuterats i olika professionella nätverk, vid kongresser och seminarier, vilka resultat, analyser och erfarenheter som skall redovisas. Synpunkter från tandvårdpersonal i klinisk verksamhet och från akademiker och myndighetspersoner har inhämtats. I och med att registret under 2011 övergått till driftsfas granskas och diskuteras odontologiska resultat i SKaPas olika grupperingar, inom styrgrupp, referensgrupp och verkställande utskott samt vid möten med representanter för deltagarorganisationerna. Även vid odontologiska Riksstämman har redovisning och diskussioner med professionen genomförts. Från 2012 tillhandahåller SKaPa data för professionella diskussioner i varje deltagarorganisation. Inom varje deltagarorganisation kommer resultat nedbrutna till kliniknivå att föras vidare till varje enskild klinik. Det finns en uttalad önskan i alla deltagarorganisationerna att använda jämförande resultat i sitt förbättringsarbete. De professionella diskussioner som äger rum i klinikmöten eller terapimöten där all personal eller ibland endast tandläkare och tandhygienister deltar under ledning av klinikchefen, utgör en utmärkt arena för diskussion om förbättringar utifrån SKaPas resultat. Dessa fora ger goda möjligheter att omsätta resultaten från SKaPai konkreta handlingar som leder till förbättring och utveckling. Även Användarmöten som avses ordnas varje år är viktiga fora för diskussion kring de reultat som redovisas. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Rapportering av data för 2012 redovisas för de 12 anslutna folktandvårdsorganisationerna samt en privat mottagning. De resultat som där redovisas för hela deltagarorganisationer (landsting) kommer att brytas ned till kliniknivå och återföras till varje deltagarorganisation separat. Indikator för första undersökning i barn- och ungdomstandvården finns redovisat på kliniknivå i Årsrapport Fyra resultatmått karies redovisas också på kliniknivå.

20 Webbaserad rapportportal är i drift och används av SKaPas ledning. Under 2013 öppnas den för alla deltagare. Löpande återrapportering av de viktigaste indikatorerna i SKaPa är förberedd genom att sk scripts har tagits framför kommande årsrapporter. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Årsrapport 2012 innehåller ett antal resultat som kan stimulera till förbättringsarbete i deltagande orgaisationer. Ofta är resultat i tandvården en följd av långsiktiga preventiva vårdstrategier. Förbättringsarbetet är därmed både långsiktigt och komplext och innefattar utveckling av vårdprogram, omställning av personalmix, kompetensutveckling mm. Jämförelser med andra är dock en god grund att utgå från i de utvecklingsfora som varje klinik har till sitt förfogande. Inom ramen för ett vårdutvecklingsprojekt har har 8 kliniker i tre folktandvårdsorganisationer tagit fram var sitt förbättringsprojekt. Dessa projekt är mycket konkreta och kommer att redovisas i en delrapport till SKL i oktober. I slutrapporten kommer en modell för systematiskt förbättringsarbete att beskrivas. Under 2014 kommer inventering av påbörjade förbättringsarbeten att genomföras. Vi har identifierat behov av särskild kompetens för stöd till förbättringsarbetet. SKaPa kommer att kunna spela en viktig roll här och vi äskar också medel för detta till 2014 och Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Genom det förankringsarbete som skett vid utvecklingen av SKaPa har redan en medvetenhet om betydelsen av jämförelser som grund för förbättringsarbete ökat. Jämfört med sjukvården kan tandvården sägas vara relativt omogen när det gäller jämförelser som grund för förbättringsarbete. Enbart att ta fram underlag som accepteras som trovärdigt är en process där vi tagit flera steg framåt de senaste åren. Fortfarande återstår dock mycket arbete. Även hos journalleverentörerna har medvetenheten ökat om journalsystems betydelse för att stödja användarna i rapportering och vårdutveckling. Mycket av det förbättringsarbete som ska ske handlar om att finna nya strategier för det preventiva arbetet, hitta rätt mix av de kompetenser som jobbar i vården och att utveckla både kompetens och arbetssätt i förhållande till dessa faktorer. Förbättringsarbetet är därmed långsiktigt. Samtidigt visar flera av rapporterna i Årsrapport 2012 på betydande skillnader mellan de deltagande orgaisationerna. Det är därför rimligt att anta att det finns en motsvarande potential för ett förbättringsarbete som medför en bättre oral hälsa för den enskilde patienten och en lägre kostnad för både patienter och samhälle. Med de rapporter som nu finns tillgängliga har deltagande kliniker ett bra underlag för jämförelser och kan därmed identifiera egna förbättringsområden. SKaPa har goda möjligheter att ge underlag för hälsoekonomiska analyser inom tandvården. Det finns ett stort behov av både sådana analyser och forskning på området. Vi vill också understryka att tandvården befinner sig i början på en resa som sjukvården varit med på under flera årtionden. Vi har ändå på kort tid tagit stora steg framåt och vi är beredda att fortsätta långsiktigt.