Kariessanering av förskolebarn under narkos hur kunde det gå så långt?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kariessanering av förskolebarn under narkos hur kunde det gå så långt?"

Transkript

1 Kariessanering av förskolebarn under narkos hur kunde det gå så långt? Författare: Lisa Jagers, ST-tandläkare pedodonti Specialistkliniken för pedodonti Skövde/Göteborg Rapport 2015:12 Författare: Mattias Davidsson, ST-läkare Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde Ett samarbete mellan Närhälsan FoU primärvård och Folktandvården FoU

2 Rapport 2015:12 FoU i VGR: Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Skaraborg Närhälsan FoU primärvård och Folktandvården FoU i samverkan Handledare: Anita Alm, övertandläkare, odont.dr, Specialistkliniken för pedodonti Skövde Annika Julihn, övertandläkare, med.dr Specialistkliniken för pedodonti Göteborg

3 Sammanfattning Bakgrund Trots den avsevärt förbättrade tandhälsan i Sverige remitteras idag ett stort antal barn och ungdomar från allmäntandvården till specialisttandvården i Västra Götalandsregionen (VGR), med önskemål om kariessanering under narkos. Tidig identifikation av barn med hög kariesrisk och intensiva preventiva åtgärder är de två viktigaste insatserna för att minska antalet barn som behöver behandlas under narkos på grund av karies. Kunskapen om varför så många barn i regionen behöver kariessaneras under narkos är idag begränsad vilket har föranlett denna studie. Metod Materialet består av samtliga allmänmedicinskt friska förskolebarn (1 6 år) remitterade till specialisttandvården för pedodonti i Göteborg samt Skövde och som fick tandbehandling under narkos på grund av karies under åren Studien är en retrospektiv journalstudie. Efter att projektmedel beviljades från Folktandvården VGR har data insamlats från journaldatasystemet T4. De studerade bakgrundsorsakerna såsom tandvårdsinsatser och beteendefaktorer till utveckling av grav karies har insamlats både från allmän- och specialisttandvården via ett forskningsprotokoll. Erhållna data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS, version 22 och analyserats med deskriptiva metoder. Resultat Under perioden kariessanerades totalt 174 barn i narkos. Av dessa behandlades 132 barn i Göteborg och 42 barn i Skövde. Drygt hälften av barnen, 58 % (n=101), var födda i Sverige. En av de viktigaste bakgrundsfaktorerna (till att barn kariessanerades under narkos) som framkom var avsaknaden av orsaksinriktad kariesbehandling. En fjärdedel (25 %) hade inte fått någon preventiv/orsaksinriktad behandling vare sig vid separat besök eller i samband med undersökning. Inskolning/tillvänjning till tandvård var sällan förekommande; 60 % av barnen hade inte fått någon inskolning/tillvänjning innan de remitterades. Drygt 70 % av föräldrarna uppgav att dagligt småätande (> 3 mellanmål per dag) förekom. Nästan lika många, 68 %, drack sötade drycker vid törst. Cirka 20 % av föräldrarna uppgav att de inte borstade barnens tänder varken morgon eller kväll, medan 25 % uppgav att de borstade 1 gång per dag. Tidigare utförd reparativ behandling, i form av lagning, hade utförts på cirka en fjärdedel av barnen. Slutsats De identifierade och dominerande bakgrundsfaktorerna till att allmänmedicinskt, friska förskolebarn behövde kariessaneras under narkos var bristfällig orsaksinriktad behandling samt för de flesta barnen avsaknad av inskolning och reparativ behandling före remiss. Denna studie visar på vikten av att utforma ett handlingsprogram för ett bättre omhändertagande av barn med högriskprofil vad gäller karies. Nyckelord Early childhood caries, förskolebarn, generell anestesi, kariesprevention, riskfaktorer

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Material och metod... 2 Studiedesign... 2 Studiepopulation... 2 Datainsamling... 2 Resultat... 4 Diskussion... 8 Metoddiskussion... 8 Resultatdiskussion... 9 Slutsats Referenslista... 11

5 Bakgrund Trots att tandhälsan i Sverige stadigt har förbättrats sedan 1960-talet finns det idag fortfarande barn och ungdomar som uppvisar en dålig tandhälsa. Dessutom har tandhälsan polariserats, vilket innebär att främst barn i områden med låg socioekonomisk profil fortsätter att uppvisa en mycket dålig tandhälsa (1). Ser vi till hela världen är karies en av de vanligast förekommande kroniska infektionssjukdomarna hos små barn. De faktorer som samverkar vid utveckling av karies är kariogena bakterier såsom Streptococcus Mutans och Laktobaciller, låg salivsekretion, högt och frekvent sockerintag samt låg frekvens av tandborstning och låg tillförsel av fluor. Sociala faktorer som påverkar utvecklingen och graden av småbarnskaries kan bl.a. vara moderns utbildningsnivå samt familjens socioekonomiska förhållanden (2). Vidare visar studier att barn till föräldrar med utländsk härkomst har en högre kariesförekomst och i dessa grupper ses ingen tandhälsoförbättring över åren (3). Grav karies hos de yngsta barnen påverkar både den dentala men också den allmänna hälsan hos barnet. Obehandlade kariesskador kan leda till att barn far illa och kan till och med ge upphov till livshotande tillstånd. Definitionen för Early Childhood Caries (ECC) enligt National Institute of Dental and Craniofacial Research (NIDCR) 1999 är minst en karierad tand innan 6 års ålder. Motsvarande definition för Severe Early Childhood Caries (S-ECC) är ett atypiskt och okontrollerbart förlopp av karies och/eller något tecken på karies på någon tandyta hos barn under 3 år (4). ECC kan påverka barnens livskvalitet på grund av smärtupplevelser och infektioner vilket kan orsaka sömnproblem, ändrade matvanor, undervikt, reducerad längdtillväxt och smärta i samband med tandborstning (5). Dessutom kan de akuta infektionerna leda till ett ökat antibiotikabruk, vilket är associerat med resistensutveckling (6). En tidigare svensk studie visade att 92 % av barnen som hade karies vid 2½ års ålder utvecklade ny karies vid 3½ års ålder, jämfört med kariesfria barn vid 2½ års ålder där 29 % hade utvecklat karies vid 3½ års ålder. Resultaten från studien visade också att barn med karies före 3 års ålder har en extremt hög kariesaktivitet och kariesprogression (7). Barn med grava kariesskador och komplicerade behandlingsbehov är av olika skäl en utsatt grupp, där omfattande behandling under generell anestesi (GA) ofta blir nödvändig. Dessa behandlingar innebär ofta ett stort antal tandextraktioner, vilket riskerar att medföra problem för barnen både på kort och lång sikt. En finsk studie (8) visade att tidig identifikation av hög kariesrisk och intensiva preventiva åtgärder är de viktigaste insatserna för att minska antalet barn som behöver behandlas under GA på grund av karies. Trots kunskap om tidig riskidentifiering och vikten av orsaksinriktad behandling remitteras idag ett stort antal barn från allmäntandvården till specialisttandvården i Västra Götalandsregionen (VGR) för kariessanering under narkos. Kunskapen om varför så många barn i regionen har ett så omfattande behandlingsbehov att de behöver kariessaneras under narkos är idag begränsad. 1

6 Syfte Syftet med den här studien är att identifiera de bakomliggande orsakerna till varför friska förskolebarn utvecklar så grava kariesskador att tandbehandling under narkos blir nödvändig. Material och metod Studiedesign Föreliggande studie är en deskriptiv och retrospektiv journalstudie. Studiepopulation Materialet består av samtliga förskolebarn (1 6 år) remitterade till specialisttandvården för pedodonti i Göteborg samt Skövde och som behandlades under narkos på grund av karies under åren Den politiska organisationen i Västra Götalandsregionen (VGR) är indelad i 12 olika hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN). I studien ingick barn från fem HSN: Göteborg är indelat i HSN 5, 11 och 12. Skaraborg är indelat i HSN 9 och 10. Exklusionskriterier: Förskolebarn som behandlades under GA av annan anledning än karies Förskolebarn med allmänsjukdom Förskolebarn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar Datainsamling Efter att projektmedel beviljades från Folktandvården VGR gavs behörighet för projektledaren att granska aktuella patientjournaler i datasystemet T4. Insamlade data var dentalt status och information ur daganteckningar från allmäntandvård och specialisttandvård. Ett forskningsprotokoll upprättades i Microsoft Office Excel för registrering av variabler. Patienterna avidentifierades genom att personuppgifter avlägsnades och ersattes med löpnummer vid registrering. Endast projektansvarig har tillgång till kod mellan barnens personuppgifter och löpnummer. 2

7 Variabler Följande variabler samlades in via patientjournalsystemet T4: Sociodemografi: kön, ålder, HSN-tillhörighet samt i de fall det framgår i journalen huruvida barn och/eller mödrar var utlandsfödda eller ej. Variabeln utlandsfödd grupperades i världsdelarna Afrika, Asien, Europa (öst och väst), Nord- och Sydamerika, Sverige och övriga världen. Tidigare tandvårdserfarenhet: ålder vid kariesdiagnos, ålder vid remiss, antal besök på allmäntandvården före remiss, antal besök hos respektive yrkeskategori tandläkare/tandhygienist/tandsköterska, antal besök för inskolning/tillvänjning, tidigare utförd behandling i form av fyllningar/extraktioner, antal behandlingar under sedering (data från allmäntandvården, ATV). Kariesstatus: medelvärde för karierade, extraherade och fyllda tänder (deft) för respektive åldersgrupper 2, 3, 4, 5 och 6 år. Preventiva/orsaksinriktade åtgärder: kostinformation, tandborstinstruktion/information, fluorrekommendation, fluorlackning (data från ATV). Barnets kost- och munhygienvanor: söt dryck dag/natt, långtidsamning (> 1 år), frekvent sötsakskonsumtion (> 3 gånger per dag), regelbunden tandborstning, använder fluortandkräm (data från ATV). Mutansprov: en subgrupp av barn tillhörande HSN 12 (n=46) har ingått i ett projekt (kallat mutansstudien nedan) där Streptococcus mutansprov har tagits vid 2 års ålder. Vid positivt provsvar (> ; mutansmiljonärer) kallades barnen till uppföljande besök med orsaksinriktad behandling. Frekvens av antal mutansprov samt antal positiva provsvar har studerats. Utförd behandling under narkos: antal extraktioner under narkosbehandling, ålder vid narkosbehandling. Uppföljning efter narkos: uppföljande besök på hemmakliniken inom tre respektive sex månader efter remissvar registrerades som utfört eller inte utfört. Databearbetning och statistisk analys Data bearbetades i statistikprogrammet SPSS (IBM Corp, version 22 för PC), och analyserades med deskriptiva metoder såsom frekvenser och medelvärden. 3

8 Resultat Sociodemografi Under perioden kariessanerades totalt 174 barn i narkos i upptagningsområdet. Av dessa behandlades 132 barn i Göteborg och 42 barn i Skövde. Fördelningen mellan könen var jämn; 49 % flickor och 51 % pojkar. Drygt hälften av barnen, 58 % (n=101), var födda i Sverige. Bland mödrarna hade 19 % (n=33) svenskt ursprung. Fördelning av mödrarnas härkomst ses i Figur 1. En fjärdedel av barnen levde tillsammans med ensamstående mödrar. Sverige Östeuropa Afrika Asien Sydamerika Födelseland moder Figur 1. Fördelning av mödrarnas härkomst (%). 4

9 Nästan 50 % av barnen kom från HSN 12. Fördelningen av barnen bland de andra hälso- och sjukvårdsnämnderna var relativt jämn (Figur 2). Figur 2: Fördelning av barnen per hälso- och sjukvårdsnämnd. HSN 5 = centrala/västra Göteborg, HSN 9 och 10 = Skaraborg, HSN 11 = Hisingen/Torslanda och HSN 12 = nordöstra Göteborg. Kariesförekomst Ålder vid kariesdiagnos ses i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Ålder vid första, registrerade kariesdiagnos. Ålder i månader Frekvens Procent , , , ,4 >60 5 2,9 Total ,0 5

10 De flesta fick sin första, registrerade kariesdiagnos mellan 2 och 3 års ålder (25 36 månader), medan 8 % fick en kariesdiagnos före 2 års ålder. Medelvärdet på deft för 3-, 4- och 5-åringar var 7,8, 9,5 respektive 10,4 (SD 4,1, 4,0 respektive 3,7). Kost och munhygien Drygt 70 % (n=126) av föräldrarna uppgav att småätande (> 3 mellanmål per dag) förekom dagligen, medan 68 % (n=119) uppgav att barnen drack söta drycker vid törst. Förlängd amning (> 1 år) förekom hos 20 % av barnen. Cirka 20 % (n=36) av föräldrarna uppgav att de inte borstade barnens tänder varken morgon eller kväll, medan 25 % (n=43) uppgav att de borstade 1 gång per dag. Andelen patienter som fått fluorrekommendationer i form av extra fluor utöver tandkräm var 38 % (n=66). En fjärdedel (n=46, 26 %) av samtliga 174 barn ingick i mutansstudien (se metoddelen under Variabler ). Av dessa var cirka hälften mutansmiljonärer (n=24). Utförd behandling före narkos Huvuddelen av alla barn (95 %) hade träffat en tandläkare vid besök på allmäntandvården innan remiss skrevs. En fjärdedel (25 %) hade inte fått någon preventiv behandling varken vid separat besök eller i samband med undersökning. Cirka 40 % av barnen hade fått 1 2 besök med orsaksinriktad kariesbehandling före remiss. Detta innebär att totalt 65 % av barnen hade fått ingen eller mycket begränsad (1 2 besök) orsaksinriktad behandling. Två tredjedelar av barnen (60 %) hade inte fått någon tillvänjning/inskolning alls. Nästan 60 % av barnen hade aldrig träffat en tandhygienist och cirka 50 % hade aldrig haft en bokad tid för inskolning eller preventiv/orsakinriktad behandling hos en tandsköterska innan remiss skrevs till specialisttandvården. Före remiss hade 25 % av barnen erhållit fyllningsterapi på allmäntandvården och 15 % hade fått en eller flera tänder extraherade. Inget av barnen hade fått någon behandling under stöd av lustgas. Rektal sedering med Midazolam användes i 5 % (n=9) medan oral sedering utfördes i 21 % (n=37) av utförda behandlingar inom allmäntandvården. Akutbehandling före narkos utfördes både inom allmäntandvården och specialisttandvården. På allmäntandvården erhöll 25 % (n=44) ett akut omhändertagande, motsvarande siffra för specialisttandvården var 31 % (n=54). Vid remiss till specialisttandvården hade barnen en genomsnittsålder på knappt 4 år (47 månader; SD 11,3). 6

11 Utförd behandling under narkos Barnen hade en genomsnittsålder på drygt 4½ år (56 månader; SD 11,8) vid sövning. Flest barn sövdes i åldersgruppen 4 6 år och 6 % av barnen sövdes före 3 års ålder. Ett mycket stort behandlingsbehov, vilket resulterade i att fler än 9 tänder extraherades, sågs hos 14 % av barnen. Medelvärdet för antalet extraktioner per barn var 5,3 tänder. Sammanställning av antalet extraktioner under narkos ses i Figur 3. Figur 3: Antal extraherade tänder per barn fördelat i procent vid narkos. Uppföljning Efter utförd kariessanering under narkos och återföring av patient till remittent hade cirka 30 % av barnen inte erhållit någon uppföljning under kommande 6 månader. Ny remiss till specialistklinik inom 2 år var ovanligt men förekom i knappt 9 % av fallen. 7

12 Diskussion Denna studie visar att de barn som fått kariessanering under narkos i Göteborg och Skövde sällan har fått någon preventiv/orsaksinriktad kariesbehandling. Barnen i den här studien ingår i den grupp barn som har en mycket dålig tandhälsa och som därmed är i behov av ett väl utarbetat, orsaksinriktat behandlingsprogram. Metoddiskussion Studien är en retrospektiv journalstudie. Denna typ av studie (journalstudie) ansågs bidra bäst till studiens syfte, dvs. att identifiera och beskriva bakgrundsorsakerna till varför friska förskolebarn behöver kariessaneras under narkos. Fördelen med att använda patientjournaler som data till en studie är att det sparar tid, är ekonomiskt fördelaktigt och att forskaren inte behöver förlita sig på informantens samverkan. Nackdelar är att forskaren själv inte kan kontrollera att journaluppgifterna stämmer och att det kan vara svårt att finna de data som avses undersökas (9). En annan svaghet i journalstudier är att det som inte är dokumenterat inte kan analyseras och redovisas. I studien granskades patientjournaler i datasystemet T4 både inom allmäntandvården och specialisttandvården vilket är en styrka eftersom detta ger en heltäckande bild av varje barns totala behandling från det att barnet varit på sin första undersökning fram tills dess att barnet behandlades under narkos. En annan styrka är att den detaljerade genomgången av journaler är utförda av en person och med ett i förväg utarbetat granskningsformulär. Om flera granskare hade använts hade det funnits risk att tolkningen av journalerna divergerat. En svaghet med studien är att textmassan i journaldokumentationen i vissa fall varit mycket knapphändig och för vissa variabler saknats helt vilket har medfört att det varit svårt att få tillförlitlig information. Resultaten för variabler med otillräcklig information har därför ej redovisats. Antalet journaler som granskades i denna studie var 174, vilket är cirka två tredjedelar av samtliga förskolebarn inom VGR som kariessanerats i narkos under åren Någon powerberäkning har inte genomförts vid planering av studien vilket är en svaghet eftersom detta är en viktig faktor för att få bra statistiska analyser. Trots denna svaghet ger våra resultat ändå en god bild av hur det odontologiska omhändertagandet ser ut för friska förskolebarn när de fått diagnosen karies. En styrka med studien är att den baserar sig på ett totalurval under en given tidsperiod och geografiska områden. Detta har gjort att urvalsproblem har kunnat undvikas, t ex huruvida de journaler som valts att studeras ska inhämtas från ett slumpmässigt eller strategiskt urval. De data som samlats in är kvantitativa och beskrivs med jämförande statistik i deskriptiv form. Enligt Polit och Beck (9) används en retrospektiv metod när ett existerande fenomen ska jämföras med fenomen som ligger bakåt i tiden. Retrospektiva studier har dock en lägre vetenskaplig evidensgrad jämfört med prospektiva studier vilket är en svaghet i studien. Att datan enbart har analyserats 8

13 deskriptivt har sina begränsningar. En framtida studie av vårt material skulle därför vara att göra sambandsanalyser för att på så sätt kunna peka ut om vissa variabler påverkar den beroende variabeln mer än andra. För detta krävs multivariata analyser eller regressionsanalyser. Resultatdiskussion Kariesprogressionen hos små barn är mycket snabb (7) och kräver en tidig riskidentifiering och ett snabbt omhändertagande. Flera tidigare studier har visat på vikten av tidigt insatta preventiva åtgärder samt kontinuitet i behandlingen (10,11). Den helt överordnade strategin för behandling av tidig karies hos små barn (ECC) är förebyggande och icke-invasiv kariesbehandling. En förutsättning för ett bra omhändertagande är tidig riskidentifiering. I vissa delar av Göteborg har Streptococcus mutansprov tagits på barnen vid två års ålder för riskidentifiering. Tidigare studier har visat att förekomst av mutansstreptokocker som enskild prediktor för karies har en otillräcklig tillförlitlighet (12). Detta stämmer väl överens med denna studie där samtliga barn är högriskpatienter och vartannat barn hade låg risk enligt mutansprov taget vid två års ålder. Detta betyder att 50 % av barnen får en felaktig riskbedömning om vi enbart utgår från mutansprov. Tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag är en metod med stark evidens för att förebygga karies hos förskolebarn (13,14). I föreliggande studie uppgav en femtedel av föräldrarna att de inte borstade barnens tänder varken morgon eller kväll och liknande resultat ses i andra studier (2). Cirka en tredjedel svarade att de borstar barnens tänder ibland vilket tyder på att tandborstningen inte är en del av den dagliga rutinen. I den här gruppen har tandvården ej lyckats med att förmedla ett av våra viktigaste budskap, dvs. att föräldrarna ska borsta barnets tänder morgon och kväll med fluortandkräm från det att den första tanden erupterar. En hög andel av föräldrarna uppgav att barnen drack söta drycker vid törst och åt sackarosinnehållande mellanmål mer än tre gånger dagligen. En femtedel av barnen använde nappflaska med sötad dryck nattetid och ungefär lika många hade ammats längre än ett år. Huruvida förlängd amning är en riskfaktor för karies är omdiskuterat (15). Frekventa sockerintag och söta drycker i nappflaska är kostrelaterade riskfaktorer för ECC (16). Nattliga mål med annat än vatten ökar kariesrisken. Wendt visade i sin avhandling att samtliga barn som fått söt dryck nattetid vid ett och två års ålder uppvisade karies vid 3 års ålder (17). En del av den orsaksinriktade behandlingen mot kariessjukdomen bör innehålla strategier för beteendeförändring riktade till familjen. Att kunna genomföra en beteendeförändring kan vara mycket svårt men är en av hörnstenarna för att lyckas stoppa kariesprogressionen. Det finns behov av att hitta nya strategier för att motivera till beteendeförändring. En metod som behöver studeras mer inom tandvården är att använda motiverande samtalsteknik (MI) för beteendeförändring som skulle kunna vara ett sätt att vidare arbeta med dessa frågor i familjer med risk för kariesutveckling hos barnen (18). Senare forskning betonar vikten av att arbeta mer med primärprevention, dvs. att påbörja preventionen innan 9

14 kariessjukdomen utvecklats. Den sekundära preventionen innebär att behandlingen inriktas på att stoppa kariesprogression och den tertiära preventionen fokuserar på att begränsa konsekvenserna av karies. En särskild form av primärprevention är förebyggande insatser till gravida kvinnor och nyförlösta mammor. En intressant studie är gjord där mammor tuggar xylitolsötade tuggummi för att reducera antalet mutans streptokocker hos dem själva och därmed senare förhindra överföring till det nyfödda barnet. Resultaten är lovande med minskad kariesförekomst hos dessa barn fram till 10 års ålder jämfört med kontrollgrupp (19). Dock finns även här svårigheter i form av att det kräver hög kooperations- och motivationsgrad hos mödrarna vilket kan vara svårt att uppnå. Ett fåtal barn i denna studie hade erhållit behandling i form av fyllning eller extraktion innan de kariessanerades under narkos. Genom att öka kunskapen och rutinerna kring sedering, vilket krävs i de flesta fall med små barn som behöver behandling, skulle färre antal barn behöva tandbehandling under narkos. På senare år har en ny behandlingsmetod diskuterats i litteraturen, så kallad Atraumatic Restorative Treatment (ART). Denna metod innebär handexkavering av öppna kariesangrepp där endast det ytligaste lagret av karies avlägsnas samt att kanterna runt kaviteten exkaveras rena från karies. Därefter förses kaviteten med en tät glasjonomerfyllning. Syftet med behandlingen är att svälta ut kvarvarande bakterier vilket leder till att kariesangreppet avstannar (20,21). ART-behandling kräver sällan lokalanalgesi och studier har visat att barn föredrar handexkavering före roterande instrument (20). Mot bakgrund av detta anser vissa författare ARTbehandling som särskilt lämplig för ocklusala kariesangrepp på primära tänder, i synnerhet hos de yngre barnen där det annars kan vara svårt att lägga injektion och få till en bra behandling (22,23,24). I förlängningen skulle denna behandling kunna leda till ett minskat behov av tandbehandling under narkos. Resultaten från denna studie tyder på att det fortfarande saknas bra metoder för att identifiera barn med hög kariesrisk och att barnen sällan får adekvat behandling. Samverkansmodeller med övriga aktörer, framförallt BVC men även familjecentral mm. behöver utvecklas ytterligare. Ett tätt samarbete med och god samverkan mellan alla de aktörer som möter de små barnen är viktigt och kan ge oss bättre möjligheter till primär prevention och riskidentifiering redan vid 1 till 2 års ålder. Vidare kan ett bra utformat åtgärdsprogram göra det möjligt för ett förbättrat omhändertagande inom tandvården. Slutsats De identifierade och dominerande bakgrundsfaktorerna till att allmänmedicinskt, friska förskolebarn behövde kariessaneras under narkos var bristfällig orsaksinriktad behandling samt för de flesta barnen avsaknad av inskolning och reparativ behandling före remiss. Denna studie visar på vikten av att utforma ett handlingsprogram för ett bättre omhändertagande av barn med högriskprofil vad gäller karies. 10

15 Referenslista 1. Wennhall I. The Rosengård Study. Thesis. Malmö: Department of Paediatric Dentistry, Faculty of Odontology SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga. Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm Stecksén-Blicks C, Hasslöf P, Kieri C, Widman K. Caries and background factors in Swedish 4-year-old children with special reference to immigrant status. Acta Odont. Scand. 2014;72: Wyne AH. Early childhood caries: Nomenclature and case definition. Community Dent Oral Epidemiol. 1999;27: Finucane D. Rationale for restoration of carious primary teeth: a review. Eur Arch Paediatr Dent. 2012;13: Ajantha GS, Hegde V. Antibacterial drug resistans and its impact on dentistry. N Y State Dent J. 2012;78: Grindefjord M, Dahllöf G, Modéer T. Caries development in children from 2.5 to 3.5 years of age: a longitudinal study. Caries Res. 1995;29: Savanheimo N, Vehkalahti MM. Preventive aspects in children s caries treatments preceding dental care under general anaesthesia. Int J Paediatr Dent. 2008;18: Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 9.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; Grindefjord M, Dahllöf G, Nilsson B, Modéer T. Prediction of dental caries development in 1-year-old children. Caries Res. 1995;29: Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene and parent-related factors during early childhood in relation to approximal caries at 15 years of age. Caries Res. 2008;42: SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapport nr 188. Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling. En systematisk litteraturöversikt. Dec Tillgänglig från: URL: pdf 11

16 13. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapport nr 161. Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt Tillgänglig från: URL: Twetman S. Prevention of early childhood caries (ECC) Review of literature published Eur Arch Paediatr. Dent 2008;9: Lif Holgersson L. Amning - en kariesrisk? Tandläkartidningen. 2013;5: Leong PM, Gussy MG, Barrow SY, de Silva-Sanigorski A, Waters E. A systematic review of risk factors during first year of life for early childhood caries. Int J Paediatr Dent. 2013;23: Wendt LK. On oral health in infants and toddlers. Thesis. Göteborg: University of Gothenburg, Morales Cascaes A, Moraeus Bielemann R, Clark VL, Barros A. Effectiveness of motivational interviewing at improving oral health: a systematic review. Rev Saude Publica. 2014;48: Laitala MI, Alanen P, Isokangas P, Söderling E, Pienihäkkinen K. Longterm effects of maternal prevention on children s dental decay and need for restorative treatment. Community Dent Oral Epidemiol. 2013;41: Frencken JE. The state-of-art of ART restorations. Dent update. 2014;41: Twetman S, Stecksén-Blicks C. Atraumatic restorative treatment en behandling som kan användas? Tandlaegebladet. 2014;10: Franzon R, Guimarães LF, Magalhães CE et al. Outcomes of one-step incomplete and complete excavation in primary teeth: a 24-month randomized controlled trial. Caries Res. 2014;48: Leal SC, Abreu DM, Frencken JE. Dental anxiety and pain related to ART. J Appl Oral Sci. 2009;17: Schwendicke F, Paris S, Tu YK. Effects of using different criteria for caries removal: A systematic review and network meta-analysis. J Dent 2015; 43:

17 FoU-centrum Skaraborg ett samarbete mellan Närhälsan FoU primärvård och Folktandvården FoU Torggatan 17, Skövde Hemsida:

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...

Läs mer

Early childhood caries (ECC)

Early childhood caries (ECC) Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson 6. Tandhälsan bland barn i Malmö Lars Matsson TANDHÄLSA -Lars Matsson Lars Matsson är professor emeritus på Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola. Barn kan drabbas av en rad sjukdomar i munhålan, men den

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar vetenskap & klinik sundqvist et al roland sundqvist, övertandläkare, tandhälsovården, Skaraborg erik larsson, professor emeritus, avdelningen för käkortopedi, Oslo universitet, konsult FoU Skaraborg annica

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland

Läs mer

Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt

Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt Hälsa, kvalitet och utveckling Pia Gabre Tfn 018-6116489 E-post pia.gabre@regionuppsala.se Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt Bakgrund Tandhälsa hos små barn Tandhälsan

Läs mer

Kariesriskbedömning av ettåringar

Kariesriskbedömning av ettåringar Kariesriskbedömning av ettåringar Camilla Göransson, Sofia Svegland Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Kariesförekomsten hos barn i Sverige har minskat de senaste

Läs mer

RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder

RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder 1 Rationell kariesterapi primära tänder För barn med flera kariesangrepp och/eller symptomgivande kariesangrepp Akutfas Tänder med infektion och/eller värk

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande

Läs mer

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling...

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Evidensbaserad kariesprevention

Evidensbaserad kariesprevention Evidensbaserad kariesprevention susanna axelsson och anna-karin holm I mitten av 1900-talet var kariesförekomsten mycket hög i de nordiska länderna. I Sverige var cirka en fjärdedel av de som var över

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten Karies, prediktion, riskbedöming, prevention och terapi i det primära bettet och tidiga växlingsbettet Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2011 Disposition Varför får barn karies? Epidemiologi Prediktionsfaktorer

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Göran Dahllöf Institutionen för Odontologiska, avdelningen för ortodonti och pedodonti Barn- och ungdomstandvårdens mål Att skola in patienter till tandvården så

Läs mer

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 01054 1(6) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Projektledare: Annica Malmlöf, Avdelningschef, FTV Nyhem Öster i Halmstad Innehållsförteckning

Läs mer

Karies hos tonåringar i relation till etnicitet och antal år boende i Sverige

Karies hos tonåringar i relation till etnicitet och antal år boende i Sverige Karies hos tonåringar i relation till etnicitet och antal år boende i Sverige Marie Norman Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Sverige är idag ett mångkulturellt land

Läs mer

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva

Läs mer

Vårdprogram - karies

Vårdprogram - karies DATUM 2007-01-01 Vårdprogram - karies Innehåll: Basprogram Översikt över de kollektiva och individuella hälsofrämjande/ förebyggande åtgärder som skall nå samtliga barn och ungdomar. I allmäntandvårdsåtagandet

Läs mer

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Thomas Modéer Januari 2013 2 (19) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Metod... 6 Resultat... 6 Examensår...

Läs mer

Kariesprevention på barn

Kariesprevention på barn Kariesprevention på barn strategiska överväganden Hans Gisselsson Inledning Mellan åren 1985 och 1999 har förekomsten av karies minskat avsevärt för 12-åringar i Sverige och som exempel har det genomsnittliga

Läs mer

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning

Läs mer

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper

Läs mer

Effekterna av abonnemangstandvård

Effekterna av abonnemangstandvård Detta svar publicerades på SBU:s webbplats den 12 februari 2015. Det är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst*. Effekterna av abonnemangstandvård på patientens tandhälsa och

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Detta dokument har tagits fram av Svenska Pedodontiföreningen som ett led i kvalitetsutvecklingen av barn och ungdomstandvården, som

Läs mer

Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter.

Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter. VILL DU LÄSA MER? Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter. Folkhälsan Janlert U. Folhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur, Stockholm, 2000. Svenska

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård

Ansvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård Regional medicinsk riktlinje Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 47-2014) giltigt till september 2016 Utarbetad av Sektorsrådet i odontologi Huvudbudskap Riktlinjen beskriver vilken vård

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi Detta är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst. Detta svar färdigställdes. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk

Läs mer

Diagnostik, förekomst f och behandling av MIH

Diagnostik, förekomst f och behandling av MIH Diagnostik, förekomst f och behandling av Birgitta JälevikJ Övertandläkare, Odont dr Specialisttandvården Pedodonti Mölndals Sjukhus birgitta.jalevik@vgregion.se SÖDRA BOHUSLÄN Mineraliseringsstörda rda

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

Tidig upptäckt Det är bara barn

Tidig upptäckt Det är bara barn Tidig upptäckt Det är bara barn Antal remisser och färdigbehandlade patienter inom pedodontin 1983 2008 16000 15000 Gunilla Klingberg gunilla.klingberg@mah.se 14000 13000 12000 11000 10000 9000 1983 1989

Läs mer

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador

Läs mer

Så kan patienten behandlas

Så kan patienten behandlas När är det lämpligt att Amanda kallas till tandvården igen? Till vem ska hon kallas? Vad ska man göra med 85 och 75? Figur 1 Figur 2 Varför vill inte Amanda laga 75? När är det lämpligt att Amanda kallas

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Mejàre 2010 1. MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).

Mejàre 2010 1. MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization). MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Alta 2 juni 2010 Ingegerd Mejàre Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization). Orsaker diagnostik behandling Mejàre

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Program för kariesprevention Barn och ungdomar

Program för kariesprevention Barn och ungdomar Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig

Läs mer

Specialisttandvård i pedodonti

Specialisttandvård i pedodonti vetenskap & klinik klingberg et al gunilla klingberg, odont dr, övertandläkare, Mun-H-Center, Göteborg göran dahllöf, professor, Karolinska institutet, Stockholm anna-lena erlandsson, övertandläkare, Folktandvården

Läs mer

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Ett policydokument från Svenska Pedodontiföreningen 2008 Förord Svenska Pedodontiföreningen är en sammanslutning av tandläkare som är

Läs mer

Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer

Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer Mjölktandsprojektet Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer Folktandvården Västra Götaland område Skaraborg 2003-2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Historik - Mjölktandsprojektet...1

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Barntandvård 2016. några av våra föreläsare

Barntandvård 2016. några av våra föreläsare Barntandvård 2016 kunskap utveckling inspiration Erosionsskador och MIH (Molar Incisor Hypomineralization) fördjupa dina kunskaper inom behandlingsmetoder och få tips att applicera direkt i praktiken!

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård Jämlik munhälsa Med Hageby som modell Många medarbetare i projektet Folktandvården i Hageby Pedodonti i Norrköping Centrum för hälso- och vårdutveckling i Östergötland MHV och BHV i Östergötland Psykologpartners

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Tandhälsorapport 2007

Tandhälsorapport 2007 Tandhälsorapport 2007 Tandhälsans utveckling bland barn och ungdomar i Stockholms län (4 bilagor) 2008-04-28 Bilagor: 1. Antalet barn enligt befolkningsregistret och andelen tandhälsoregistreringar år

Läs mer

Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt

Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Karies hos skolbarn HT211 Prevalens Riskbedömning Diagnostik Kariesprogression Vad menas med prevalens? Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Vad menas

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:107 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:12 av Kristina Söderlund m fl (S) om förbättrad tandhälsa för barn i utsatta områden Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Tandhälsorapport 2010

Tandhälsorapport 2010 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/84 1 (2) Handlingstyp Missiv Datum 2 mars 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59 Förslag till beslut

Läs mer

2013-09-06. Barn- och ungdomstandvårdens

2013-09-06. Barn- och ungdomstandvårdens Välkomna till kursen i barn- och ungdomstandvård - pedodonti Fredag 6 september 2013 Göran Dahllöf Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Barn- och ungdomstandvårdens mål Förebygga och behandla

Läs mer

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst

Läs mer

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR 20110120/kp Sida 1 av 5 TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR Barn har i enlighet med FN:s Barnkonvention 1989, Artikel 24, rätt till hälso -sjuk och tandvård. Barn med

Läs mer

Mineraliseringsstörningar

Mineraliseringsstörningar Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska

Läs mer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Klinisk kariesregistrering Tandvårdsenheten Vårdval Juli 2017 Läsanvisning Dokumentet börjar med en introduktion kring insamlad data, dess tillförlitlighet

Läs mer

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Styrande Förebygga karies bland barn- och ungdomar Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund De första åren efter eruption

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade Registerstudie av tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland 20 29-åringar som varit placerade i heldygnsvård under uppväxten Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer