Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen"

Transkript

1 Nordic Outlook September Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which affects your rights. IHÅLLANDE BAKSMÄLLA

2 Nordic Outlook - September Denna rapport publicerades den 3 september. Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar var den 8 augusti. Ekonomisk Analys Klas Eklund, Chefekonom Marianne Enestam, Sekreterare 813 Håkan Frisén, chef för Ekonomisk Analys 87 Bo Enegren, ekonom 897 Ann Enshagen Lavebrink, ekonomassistent 877 Ingela Georgii-Hemming, EMU-koordinator Olle Holmgren, ekonom 879 Mikael Johansson, ekonom, webbredaktör 893 Annika Jonsson, ekonomassistent/sekreterare 891 Christina Nyman, ekonom 859 Fax nr Bidrag till texterna om Tyskland och Norge har lämnats av Dr. Klaus Schrüfer från SEB Frankfurt/M och Tharald Stray Laastad från Trading Strategy, Merchant Banking. SEB, Ekonomisk Analys, K H3, SE-1 STOCKHOLM Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga.

3 Nordic Outlook - September Sammanfattning Sammanfattning Internationell ekonomi Sommarens börsfall gör att baksmällan efter den brustna bubblan blir längre och mer ihållande än enligt tidigare prognoser. Den amerikanska återhämtningen går trögt, tyngd av ökat hushållssparande och lågt kapacitetsutnyttjande. Vår tillväxtprognos för 3 är,1 procent, vilket är lägre än konsensus. Vi bedömer att risken för en double dip i USA, med en ny period av sjunkande BNP, är 5 procent. Stram kreditmarknad och fallande huspriser kan utlösa en ny nedgång, liksom höjda oljepriser i samband med ett större krig i Mellanöstern. Den europeiska tillväxten sladdar betänkligt och blir i år ännu lägre än USA:s. Nästa år växer BNP i Eurozonen med,1 procent. Den inhemska efterfrågan har svikit, och en starkare euro bromsar exporten. Tysklands budgetunderskott bryter igenom stabilitetspaktens tak. Både Fed och ECB sänker sina styrräntor med 5 punkter i höst. Obligationsräntorna ligger kvar på låg nivå året ut. Under nästa år sker en gradvis uppgång. Det osäkra läget ger börsvolatiltet på kort sikt. Även på lite längre sikt präglas finansmarknaderna av låg riskaptit. Nysparandet kommer att ske i obligationer i högre grad än tidigare. Det stödjer obligationsmarknaden men tynger aktiemarknaden. Sverige Svensk tillväxt har stått emot den internationella försvagningen väl i år. Men stödet från en expansiv finanspolitik och en mycket svag krona dras undan nästa år. Telekom fortsätter att tynga, och börsfallet dämpar konsumtionstillväxten. BNP-tillväxten 3 blir därför inte högre än procent. Inflationsutsikterna har ljusnat. Inflationen sjunker ned under målet procent. Behovet av räntehöjningar i höst har därmed fallit bort. Med vår prognos öppnas i stället en möjlighet att sänka räntan. Löneökningar över EU-snittet och högt resursutnyttjande gör likväl att Riksbanken väljer att hålla styrräntan oförändrad i höst. Räntedifferensen gentemot ECB vidgas. Förväntningar om ett framtida EMU-medlemskap stärker kronan. En folkomröstning hålls hösten 3, varefter kronan träder in i ERM med centralkursen 8,. Under har Sverige fast växelkurs. Räntespreaden mot ECB minskar, när Riksbanken fortsätter att hålla styrräntan still medan ECB höjer. Samtidigt ökar trycket på en lättare finanspolitik, varför den ekonomiska politiken riskerar att bli för expansiv. Övriga Norden Höga oljepriser och stark reallönetillväxt ger expansiva effekter på norsk ekonomi. Resursbegränsningar begränsar dock tillväxten till,5 procent 3. Norges Bank håller räntan fortsatt hög för att undvika överhettning, och kronen förblir stark. Ett uppsving för den privata konsumtionen ger en återhämtning i Danmark. BNP-tillväxten 3 blir, procent. Inflationen hålls runt procent, och penningpolitiken ligger fast i ERM-regimen. Om Sverige röstar ja till EMU kan en dansk folkomröstning äga rum under. Finland återhämtar sig gradvis efter inbromsningen i fjol. Nästa år blir tillväxten, procent. Inflationen faller ned till EMU-snittet. 3

4 Internationellt Nordic Outlook - September Den internationella utvecklingen Den väntade internationella konjunkturuppgången har kommit av sig. Vi varnade i vårens Nordic Outlook för att bromsande krafter i baksmällan efter den brustna börsbubblan skulle hämma återhämtningen, och presenterade en tillväxtprognos som låg klart under konsensussynen. Sommarens börsfall blev dock betydligt mer omfattande än vi räknade med. Sviktande framtidstro och snabb inbromsning av den amerikanska produktionen har nu ökat riskerna i världsekonomin. Just nu står den amerikanska ekonomin och väger. Vår huvudprognos som ligger under konsensussynen är att konjunkturbottnen nås under andra halvåret och att en långsam återhämtning följer under nästa år. Fed stöttar genom att sänka sin styrränta ytterligare ett steg. På grund av stigande sparande och fortsatt utdragen baksmälla efter den brustna bubblan, blir tillväxten 3 långsammare än de flesta väntar. I detta läge finns betydande risker. Kreditmarknadsproblem, svaga börser och sviktande fastighetsmarknad kan medföra en double dip, med negativ tillväxt igen. Ett särskilt orosmoment är vilka effekter ett kommande anfall mot Irak kan få på bland annat oljepriset. En ny amerikansk konjunkturnedgång skulle slå hårt mot andra regioner, inte minst exportländer i Asien och Latinamerika. Vi åsätter detta double dip-scenario 5 procents sannolikhet. Också den europeiska ekonomin har kännetecknats av tillväxtbesvikelser under den senaste tiden. Eurozonens tillväxt blir i år ännu lägre än den amerikanska. Svag ekonomi i Tyskland tvingar ECB att ytterligare sänka sin refiränta. Uppgången under nästa år blir bräcklig, och påfrestningarna på den ekonomiska politiken inte minst stabilitetspakten blir stora. BNP-tillväxt 1 3 USA,3,1,1 3, Japan -, -,,7 1,3 Euro-zonen 1,,8,1,7 OECD,9 1,,,8 Hela världen 1,8,,5 3, Finansmarknaderna kännetecknas under det kommande året av börskraschens efterdyningar. Efter en första återstuds sedan börsbotten i somras går marknaden in i en ny fas. Vi räknar med att höjd risk på aktier med vidhängande nedjusteringar av värderingarna medför strategiska portföljomflyttningar, bort från aktier och in i obligationer. Det medför att uppgången på börserna blir långsam, samtidigt som räntorna blir fortsatt låga. Den höga volatiliteten består. USA: Risk för bakslag Riskerna för bakslag i den amerikanska ekonomin har ökat. Den finansiella oron, med börsras, redovisningsskandaler och konkurser påverkar den reala ekonomin och minskar kraften i återhämtningen. Andra kvartalet uppvisade oväntat svag BNPtillväxt (1,1 procent i årstakt), och därefter har sentimentsindikatorer präglats av besvikelse. Vår prognos innebär att BNP-tillväxten nästa år stannar vid något över procent, ca 1 procentenhet lägre än i vår majprognos. Konsensusbedömningen är nu på väg ned från tidigare mycket höga förväntningar; mellan juli och augusti sjönk konsensusprognosen från 3, till 3,1 procent. Vi utgår att fler nedrevideringar sker de närmaste månaderna. Omskriven historia i nationalräkenskaperna I slutet av juli presenterades reviderade nationalräkenskaper. I några avseenden ger de en ny bild av den amerikanska ekonomin. 1 BNP-tillväxten för 1 reviderades kraftigt, från 1, procent till endast,3 procent. Därmed försvinner det tidigare intrycket av att den amerikanska ekonomin genomgick krisen förra året med en tillväxt i paritet med Europas. De nya räkenskaperna visar att BNP i fjol föll tre kvartal i rad, som mest med 1, procent under andra kvartalet (uppräknad i årstakt). USA genomgick därmed en teknisk recession, om än grund. 3 Produktiviteten reviderades ned relativt kraftigt. Det förstärker intrycket av att den långsiktiga produktivitetstillväxten tidigare överskattats och att den potentiella BNP-tillväxten därför bör justeras ned något. Vår bedömning är att den potentiella tillväxttakten är ca 3 ¼ procent. Även med lägre långsiktig produktivitet torde de nya siffrorna innebära att outputgapet är något högre jämfört med tidigare skattningar. Med den tillväxtprognos som nu föreligger, vidgas gapet dessutom, både i år och nästa. Det medför större utrymme för ekonomisk-politisk stimulans och en något snabbare uppgång av produktionen, när väl de nuvarande obalanserna övervunnits. 5 Hushållens konsumtion visade sig vara ca ½ procentenhet lägre och sparandenivån motsvarande högre än i tidigare statistik. Därmed skulle obalanserna i hushållssektorn vara något mindre framträdande.

5 Nordic Outlook - September Internationellt Bostadspriser en huvudrisk Under inledningen av hölls efterfrågan uppe av ett kraftigt lageromslag och stigande offentlig konsumtion, bl a beroende på stora försvarssatsningar. Hushållens konsumtion utgjorde också en stabiliserande faktor, även om ökningstakten successivt dämpades. Därigenom skapades andrum, så att en anpassning av den tidigare högt uppdrivna investeringsnivån kunde ske utan någon djup nedgång i ekonomin. Svag efterfrågan i omvärlden i kombination med fortsatt stark dollar innebar negativt bidrag till BNP-tillväxten och förvärrade bytesbalansproblem. Tillväxtkrafterna är nu på väg att förändras. Den kraftiga lagerinjektionen, typisk för den första fasen i ett återhämtningsförlopp, är nu i huvudsak över. Hushållens konsumtion kommer att mattas ytterligare något; börsnedgången förstärker behovet av sparande, samtidigt som den extra stimulansen via skattesänkningar blir mindre framträdande. Den offentliga konsumtionsökningen kommer däremot att fortsätta i oförminskad takt det närmaste året, bl a beroende på fortsatt försvarsexpansion. Två huvudfrågor avgör huruvida USA kan undvika en ny recession. Den första är om investeringsaktiviteten stabiliseras de närmaste kvartalen, eller om sämre finansieringsvillkor i form av ökade kreditspreadar och brist på riskaptit i stället fördjupar investeringsnedgången. Den andra frågan är om uppgången av hushållens sparande blir relativt måttlig, eller om försvagad arbetsmarknad och ökad osäkerhet knäcker den viktiga bostadsmarknaden och tvingar fram en snabb konsolidering. Svaren är osäkra, och Fed står inför svåra avvägningar. Ytterligare räntesänkningar är onekligen förknippade med risker och frågetecken. Prisnivåerna på bostadsmarknaden kan kortsiktigt blåsas upp ytterligare med risk för bubbeleffekter också där och det är oklart hur effektivt räntevapnet verkar gentemot företagssektorn i ett läge med stor oro och vidgade kreditspreadar. Vår bedömning är att de nedåtgående krafterna är så starka att Fed kommer att sänka styrräntan med ytterligare 5 punkter under hösten till 1,5 procent, främst för att stötta företagssektorn och investeringarna. I vår prognos kommer en viss kreditåtstramning och stagnerande eller svagt fallande bostadspriser att dämpa kraften i uppgången. Men de orsakar inte någon dramatisk nedgång på kort sikt. I stället kommer uppgången att präglas av tröghet, när räntorna åter normaliseras och husprisbubblan långsamt pyser ut. BNP-tillväxten stannar därigenom vid en årstakt av ca 1½ procent under andra BNP-prognos för USA 8 USA: Bruttonationalprodukt Annualiserad procentuell förändring 8 8 USA: Bruttonationalprodukt 8 Prognos SEB Prognos SEB Källor: EcoWin, SEB Källor: EcoWin, SEB Dessa båda stapeldiagram visar vår huvudprognos för den amerikanska tillväxten. Samma prognos redovisas i två skepnader, eftersom en betydande förvirring råder om hur kvartalsvisa tillväxttakter ska förstås och jämföras. Till vänster visas prognosen i form av BNP-förändring kvartal till kvartal, omräknat i årstakt ( annualised ). Detta är det vanliga sättet att visa tillväxtsiffror i USA. Resultatet blir en mer volatil serie, med betydande kast. Här framgår tydligt den snabba uppgången första kvartalet i år, liksom dämpningen därefter. Till höger visas i stället vår prognos på det sätt som är vanligt i Europa, nämligen som BNP-nivån ett visst kvartal i förhållande till nivån samma kvartal ett år tidigare ( year-on-year ). I detta fall blir amplituden mindre, och konjunkturtoppar resp. bottnar kommer med ett par kvartals fördröjning. I båda fallen framgår emellertid tydligt vår förutspådda W-profil, med en ny inbromsning av tillväxttakten efter återhämtningen i början av. 5

6 Internationellt Nordic Outlook - September halvåret i år, för att successivt tillta till knappt 3 procent i slutet av nästa år. För helåren stannar BNPtillväxten på drygt procent såväl i år som nästa år för att stiga till 3 procent. Arbetslösheten kommer åter att vända uppåt något under hösten och toppa på en nivå mellan ½ och 7 procent under nästa år. Budgeten pressas från flera håll Omsvängningen från överskott till betydande underskott i de offentliga finanserna har gått snabbt. Förmögenhetseffekter Börsnedgången sätter fokus på hur minskande förmögenhet påverkar konsumtion och investeringar. Under 199-talet steg hushållens förmögenheter kraftigt i de flesta industriländer, främst till följd av värdestegring på aktier. Under samma period valde hushållen i flertalet länder att konsumera en allt större andel av sina inkomster. Tendensen var särskilt tydlig i USA. Samtidigt förändrades fördelningen av hushållens förmögenhet mot en allt större andel finansiella tillgångar på bekostnad av övriga tillgångar, i första hand bostäder. Stora ländervisa skillnader vad gäller sammansättningen av förmögenheter kvarstår dock. Hushållens bruttoförmögenhet I relation till disponibel inkomst, samt tillgångsslag som andel av totala tillgångar Kvot USA Tyskland Storbrit. Sverige Real förmögenhet,17,1 3,7,9 (,31) (,) (,3) (,58) Finansiell,71,8,55,1 förmögenhet (,9) (,) (,57) (,) Varav aktier 1,3,75 1,,53 (,) (,1) (,13) (,1) Källor: OECD, SEB Det finns omfattande empiriskt stöd för att förändringar i tillgångspriser påverkar konsumtionen och i mindre grad även investeringarna, men storleken varierar mellan olika studier. Tabellen till höger redovisar effekter på BNP av börsnedgången i USA, Euro-zonen och Sverige. Förmögenhetseffekten i Sverige grundas på egna skattningar, medan effekterna för USA och Euro-zonen grundar sig på på olika studier, bl a från IMF. Orsaker till variationer i känsligheten kan bl a vara olika fördelning mellan tillgångsslag samt institutionella skillnader vad gäller pensionssystem och de finansiella systemen. Allmänt gäller att effekterna av ett börsfall är störst i USA. En tumregel är att en -procentig börsnedgång där leder till,8 procents lägre BNP, jämfört med,5 respektive, procent i Sverige och Euro-zonen. Med samma känslighetskalkyl tillämpad på den faktiska börsnedgången blir effekten för Sverige ungefär lika stor som för USA, eftersom börsfallet varit större i Sverige. Effekten av börsnedgången sedan toppen blir då runt 1-1,5 procent av BNP. Sedan våren har börsen fallit Ekonomiska och politiska faktorer samverkar nu på ett sätt som gör att budgettendensen är alarmerande. Försvarskostnaderna ökar snabbt, samtidigt som Bushadministrationen fortsätter sitt program för skattesänkningar. Demokraterna i kongressen driver sina krav på utgifter inom det sociala området. Till detta ska nu också läggas att försämrade konjunkturutsikter belastar budgeten jämfört med de antaganden som de senaste officiella prognoserna byggde på. Mot denna bakgrund kan man förstå de ovanligt skarpa formuleringar som IMF använde när man recenserade finanspolitiken i sin senaste USArapport. med procent i Sverige och med 5 respektive procent i Euro-zonen och USA. Effekter på BNP av lägre aktiepriser enheter USA Euro-zonen Sverige Av börsnedgång sedan,,5, mitten av maj Av börsnedgång sedan 1, 1, 1,5 all-time-high Källor: IMF, OECD, SEB Hittills har konsumtionen hållits uppe relativt väl trots börsnedgången, framför allt i USA. Dels beror det på att ökade reallöner och sänkta skatter gett goda inkomstökningar, dels har några viktiga faktorer begränsat förändringar i sparbeteendet. Förmögenhetseffekter verkar med viss tidseftersläpning, vilket innebär att effekterna från den senaste tidens börsfall ska läggas till tidigare upp- och nedgångar, vilka ännu inte slagit igenom fullt ut. Effekterna påverkas naturligtvis också av huruvida spararna ser nedgången av framtida avkastning som permanent. Det är troligt att längden och djupet i nedgången nu leder till att förväntningarna om en snabb återhämtning gradvis försvinner. Därigenom tilltar de negativa effekterna på konsumtionen. Högre fastighetspriser har delvis motverkat effekten av lägre aktiepriser. Prisförändringar på fastighetsmarknaden ger normalt större effekter på konsumtionen än ändrade aktiepriser. En orsak till detta är fastighetsmarknadens lägre volatilitet, vilken gör hushållen mer benägna att belåna sina fastigheter än sina aktieportföljer. Den fortsatta utvecklingen på fastighetsmarknaden är därför av avgörande betydelse för hushållens framtida konsumtionsbeteende. I vår prognos sker en successiv avmattning på den amerikanska fastighetsmarknaden, samtidigt som hushållen gradvis ökar sitt sparande. I ett mer dramatiskt scenario fortsätter låga räntor att blåsa upp priserna på fastighetsmarknaden till en bubbla, som sedan spricker. I så fall återstår en mer drastisk anpassning av sparandet med kraftigt efterfrågebortfall som följd, såväl i USA som globalt.

7 Nordic Outlook - September Internationellt - - USA: Bytesbalans och budgetsaldo Bytesbalans Federalt budgetsaldo Andel av BNP Prognos SEB Källor: EcoWin, SEB I nuläget finns inga tecken på någon kursändring i politiken. Det disciplinerande ramverket tycks alltmer sättas på undantag, och målet budgetbalans skjuts på framtiden. Budgetunderskottet kommer därmed att fortsätta att öka och närma sig ½ procent av BNP nästa år. På kort sikt innebär detta en finanspolitisk stimulans. Utvecklingen är dock inte hållbar och en konsolidering är nödvändig på sikt. Det är troligt att en finanspolitisk omsvängning kommer, vilket dämpar takten i återhämtningen. I annat fall kommer underskotten att växa sig så stora, att pressen uppåt på långräntorna blir betydande. - - Credit crunch? ser ut att bli historiens värsta konkursår i USA, med flera mycket stora företagskonkurser. Ett resultat är att ränteskillnaderna mellan säkra och osäkra lån stigit snabbt. Det drabbar i första hand företag med dålig kreditvärdighet, men de senaste månaderna har även företag med relativt goda kreditbetyg fått möta stigande låneräntor. Åtskilliga företag har dessutom sänkts till sämre riskklass. Kombinationen av att flera företag fått försämrad kreditvärdighet samtidigt som räntespreadarna vidgats är att finansieringskostnaden ökat för många företag trots den sänkta Fed-räntan. Samtidigt har bankaktier fallit mer än de breda börsindexen, vilket avspeglar växande farhågor om kvaliteten i utlåningen. Erfarenheter från emerging markets-krisen 1998 och terrordåden 1 visar att en uppgång i kreditspreadar åtföljs av stramare kreditgivning i banksektorn i USA. Detta är rimligen en viktig faktor bakom Fed:s överväganden om att ytterligare lätta penningpolitiken. Därtill innebär försäkringsbolagens placeringsregler att de kan tvingas göra sig av med företagsobligationer som fått lägre rating. Den riktigt stora risken ligger i om problemen förvärras så mycket att likviditeten för viktiga företagsobligationer torkar upp. Uppstår en situation med stora svårigheter att förnya krediter (en credit crunch ) påverkas den reala ekonomin genom flera kanaler. Högre räntekostnader Vad skulle kunna utlösa en double dip? Vår huvudprognos innebär att den innevarande lågkonjunkturen blir allvarligare än vad de flesta bedömare tidigare trott. I ett historiskt perspektiv rör det sig ändå om en relativt grund nedgång, där den amerikanska ekonomin efter en andra svacka under slutet av innevarande år successivt repar sig. Denna typ av W-formad konjunkturnedgång är inte ovanlig. I nuvarande situation är det emellertid inte svårt att peka på faktorer som kan orsaka en djupare nedgång och förorsaka en ny, förvärrad recession, där produktionsnivån faller igen: Credit crunch: Ett hot utgörs av en förvärrad kreditåtstramning. En sådan skulle direkt hämma investeringsaktiviteten och orsaka ytterligare konkurser och börsfall. Prisfall på bostäder: En stark bostadsmarknad har hittills varit en viktig motkraft till börsraset, främst i USA men också i många andra länder. I ett läge där investeringarna inte kommer igång och arbetslösheten stiger, finns risken att luften också går ur bostadsmarknaden; ett prisfall i storleksordningen 5-3 procent vore i så fall inte orimligt. Med den låga nivå på styrräntan som nu gäller, är utrymmet mycket begränsat för att ytterligare motverka en sådan våg. Global svaghet: Andra delar av världsekonomin tycks i nuläget ha svårt att stå på egna ben. Den europeiska återhämtningen vacklar och är beroende av amerikansk importefterfrågan. Uppgången på emerging markets i Asien och Latinamerika är också starkt beroende av amerikansk stabilitet, samtidigt som japansk ekonomi fortfarande i grunden är bräcklig. Krig och terror: Till denna underliggande ekonomiska hotbild ska också läggas de risker avseende krig som kan förstärka eller initiera en nedgång. Höga oljepriser samt större terrorattacker mot civila mål i Väst skulle bromsa både investeringar och konsumtion. I en double dip som vi åsätter 5 procents sannolikhet drabbas USA av fallande BNP under fjärde kvartalet i år och första kvartalet nästa år. Som årsgenomsnitt kan tillväxten hamna runt noll nästa år. Spridningseffekterna blir mest betydande för emerging markets. Men också i Europa blir detta kännbart. Centralbankerna kommer i ett sådant scenario att ytterligare behöva stötta ekonomierna. Dock är potentialen i USA begränsad och riskerna på förtroendesidan stora. I ett sådant läge kommer allt fler att dra paralleller till stagnationen i Japan. I Europa finns större utrymme för en ackommoderande politik, vilket i viss mån dämpar smittoeffekterna. 7

8 Internationellt Nordic Outlook - September och ransonering av krediter fördyrar och försenar investeringarna. Detta skulle också kunna bli den faktor som får börsen att tippa ned ytterligare en gång med negativa effekter på konsumenternas framtidstro. ytterligare stimulans via ännu en Fed-sänkning. Vi tror inte heller på någon amerikansk bankkris. Bankerna tycks ha klarat de stora företagskonkurserna utan stora kreditförluster. Dessutom är ränteläget just nu gynnsamt för bankerna. USD mdr Konkursutveckling globalt Belopp (vä axel) Konkursgrad (hö axel) Källa: S&P. Uppgifterna för första halvåret är uppräkande i årstakt. -1 1:a hå 1 De pessimister som spår en double dip med ny recession i USA, ser kreditåtstramning som en viktig faktor bakom en ny nedgång. Även i vårt huvudscenario förekommer inslag av kärvare finansieringsvillkor för företagen. Men vi ser inte en omfattande credit crunch som sannolik. Under senare tid har penningmängdstillväxten stigit, och vi räknar med Euro-zonen: Bräcklig återhämtning Konjunkturuppgången i Euro-zonen är i nuläget bräcklig. Första halvåret präglades av en viss återhämtning av exporten, medan den inhemska efterfrågan var fortsatt svag. Dämpad internationell konjunktur och starkare euro hotar emellertid nu exporttillväxten, samtidigt som börsfallet hämmar konsumtionsviljan och fördröjer investeringsuppgången. Därmed tappar återhämtningen kraft, och tillväxten ligger kvar under den potentiella nivån fram till andra halvåret 3. I år hamnar tillväxten klart under USA:s, trots de amerikanska problemen. Svängningarna i tillväxttakt är dock mindre än i USA, liksom de finansiella obalanserna. Mätt som årsgenomsnitt stannar BNP-tillväxten på,8 procent i år för att tillta till,1 respektive,7 procent de följande åren. För åren och 3 innebär det en sammantagen nedrevidering av vår förra prognos med närmare 1 procentenhet. Stabilitetspakten under press Den svagare ekonomiska utvecklingen innebär att stabilitetspakten nu utmanas ytterligare. Reviderade siffror visar att Portugals budgetunderskott som andel av BNP hamnade nära procent i fjol. Vidare ligger Eurozonens tre största länder oroande nära 3-procentsgränsen i år; med stor sannolikhet bryter Tyskland igenom taket. Det försämrade budgetläget beror både på stora skattesänkningar i fjol (motsvarande,8 procent av Euro-zonens BNP) och den svaga ekonomiska tillväxten. I några länder, i synnerhet Tyskland och Österrike, medför också översvämningarna ökade offentliga utgifter. Offentligt sparande av BNP 1 3 Euro-zonen -1,5-1,9-1,5 -,7 Tyskland -,7-3, -,5-1, Italien -, -, -1, -1,1 Frankrike -1, -,7 -,3-1,7 Kombinationen av svagare ekonomisk utveckling och planerade skattesänkningar gör också att målet om budgetbalans ter sig alltmer avlägset. Även om Tyskland nu tycks frysa inne en del av de utlovade skattesänkningarna (för att täcka kostnaderna i samband med översvämningen), är vår bedömning att de i flera andra länder kommer att genomföras i stort sett som planerat. Högerregeringarna i Frankrike och Italien har redan demonstrerat att de sätter de nationella intressena före pakten. Därmed kommer budgetprognoserna successivt att revideras ned, samtidigt som balansambitionen skjuts på framtiden. Det är inte troligt att detta kommer att leda till några omfattande sanktioner, eftersom alla de stora länderna sitter i samma knipa. Ministerrådet gick ju i våras emot kommissionens försök att pricka Tyskland, och med dagens låga tillväxt tror vi inte att man kommer att kräva någon hård åtstramning där. Översvämningskatastrofen är dessutom ett handfast argument för att ge Tyskland ett undantag från 3-procentsregeln. Stabilitetspakten kommer därmed att luckras upp och bli föremål för en intensiv debatt. ECB kommer troligen att fortsätta att uttrycka oro över budgetdisciplinen, men knappast svara med räntehöjningar som motmedel. Åtminstone gäller detta så länge inflationen är under kontroll och konjunkturutvecklingen är osäker. Under dessa förutsättningar kommer knappast heller reaktionen på finansmarknaderna att bli speciellt stor. 8

9 Nordic Outlook - September Internationellt 3 1 Euro-zonen: Bidrag till BNP-tillväxt enheter Inhemsk efterfrågan Nettoexport BNP Källor: EcoWin, SEB Prognos SEB 3 Återhämtningen av exporten i början av berodde till stor del på att exporten till USA ökade. Exportandelen till USA har ökat kraftigt under 199-talet, från drygt 1 procent 1995 till 17 procent 1. Därmed har USA blivit den näst största exportmarknaden, strax efter Storbritannien. Det stora beroendet av export till USA och Storbritannien innebär att effekterna av eurons förstärkning mot framför allt dollarn blir kännbara under andra halvåret. Denna bild bekräftas av industriindikatorer, som efter vårens uppgång nu fallit tillbaka. Utvecklingen av den inhemska efterfrågan har präglats av besvikelser och en varaktig återhämtning tycks dröja. Den privata konsumtionen har troligen påverkats och kommer att påverkas ytterligare av börsfallen, även om denna effekt är mindre än för USA (se vidare rutan om förmögenhetseffekter på sid ). Konsumtionen återhämtar sig dock så sakteliga 3, då löneökningar tillsammans med skattesänkningar ger en disponibelinkomstökning på ungefär,5 procent nästa år. Den allmänt ökade osäkerheten innebär dock att inkomstökningen inte till fullo utnyttjas till konsumtion, varför sparkvoten kommer att stiga något. Även investeringstillväxten hämmas i viss utsträckning av börsoron, då tillgängligt riskkapital minskar och företagen snarare fokuserar på rationaliseringar än investeringar. Den svaga tillväxten gör dessutom att kapacitetsutnyttjandet faller, vilket ytterligare bromsar investeringarna. Vidare har UMTS-investeringarna i flera fall skjutits på framtiden. Många företag inom telekomsektorn har fått sina kreditbetyg nedgraderade och skuldsättningen har ökat. Allt detta medför att investeringarna i år faller, med 1, procent. Successivt kommer ändå det underliggande investeringsbehovet att göra sig gällande, bl a understött av ett lågt ränteläge. Nästa år ökar investeringarna med, procent och takten ökar ytterligare. Arbetsmarknadsreformer på dagordningen Effekterna på arbetsmarknaden av den svaga konjunkturen har hittills varit relativt små. Arbetslösheten har endast stigit från 8 procent i september i fjol till 8, procent i juni, och sysselsättningen är fortfarande högre än motsvarande period förra året. Dock råder ganska stora skillnader mellan de stora länderna. I Italien har arbetslösheten fortsatt att falla och sysselsättningen stiger kraftigare än i övriga Eurozonen. Tyskland uppvisar däremot minskande sysselsättning, speciellt markant i de östra delarna, medan Frankrike ligger mitt emellan. Det närmaste året kommer att präglas av svag efterfrågan på arbetskraft och något stigande arbetslöshet. Successivt kommer dock efterfrågan att tillta och i än högre grad rikta fokus på reformer av arbetsmarknaden. Sådana reformer är en central fråga i europasamarbetet, och medlemsländerna har Vad kostar översvämningarna? Översvämningarna i Mellaneuropa kommer att få makroekonomiska konsekvenser framför allt i enskilda länder som Tyskland och Österrike, men i viss utsträckning också för Euro-zonen som helhet. Den ekonomiska aktiviteten drabbas initialt av produktions- och efterfrågebortfall, men ganska snabbt får ekonomin en injektion när stora investeringar kommer till för att återställa skadorna. Vi bedömer att nettoeffekten på BNP blir svagt positiv. För att finansiera återuppbyggnaden efter översvämningarna i östra Tyskland har den tyska regeringen beslutat att skjuta på de utlovade inkomstskattesänkningarna 3 på,9 miljarder euro, motsvarande,3 procent av BNP. Oppositionen har föreslagit andra finansieringsalternativ. De totala kostnaderna kommer sannolikt att överskrida miljarder euro. Bidrag från EU täcker uppåt en fjärdedel av detta. Sammantaget bedömer vi att budgetunderskottet som andel av BNP ökar med tiondelar. EU-kommissionen kommer att ge de drabbade områdena ekonomiskt stöd. Det rör sig om omfördelning av pengar inom EU:s regionalstöd. För Tysklands del handlar det om ungefär 5 miljarder euro. En viss inflationseffekt, -3 tiondels procent, från stigande livsmedelspriser är trolig på kort sikt i de drabbade länderna. 9

10 Internationellt Nordic Outlook - September formulerat nationella handlingsplaner. Viljan att verkligen genomföra reformer har dock hittills saknats i de flesta länder. Nu verkar emellertid arbetsmarknadsreformer ha kommit betydligt högre upp på den politiska agendan. En del av förklaringen till Italiens växande arbetsmarknad är just reformer som stimulerat sysselsättningen. Exempelvis har avregleringar av temporära och deltidsarbeten samt mer flexibla anställningskontrakt genomförts. Vidare undertecknades nyligen ett avtal mellan regeringen, arbetsgivarna och delar av facket, vilket bland annat innehåller förändringar av arbetsrätten. Den nya regimen i Frankrike har utlovat arbetsmarknadsreformer, bland annat uppluckring av 35- timmarsveckan och åtgärder för att reducera arbetskraftskostnaderna. Hittills har dock inga konkreta beslut fattats, förutom skattereduktioner vid anställning av ungdomar. Näringslivet trycker på för att öka takten, men det troliga är att processen blir utdragen. Även i Tyskland står arbetsmarknadsreformer på dagordningen inför valet, även om inte mycket skett hittills. Både regeringskoalitionen och oppositionen har avregleringar av arbetsmarknaden som viktiga frågor i sina valmanifest (se vidare rutan om valet i Tyskland). Den av regeringskoalitionen tillsatta Hartz-kommissionen har lagt fram förslag som ska halvera arbetslösheten på tre år. Förslagen går bland annat ut på att minska arbetslöshetsunderstödet, öka möjligheterna för tillfälliga anställningar och göra svarta jobb vita. Det intressanta är att även det mäktiga fackförbundet IG Metall har signalerat att man stöder dessa förslag. Förutsättningarna för reformarbete borde därmed vara goda, oberoende av valutgången Euro-zonen: Inflation.5 KPI KPI exkl livsmedel, alkohol, tobak & energi Källor: EcoWin, SEB Prognos SEB Inflationstrycket minskar, ECB sänker Inflationen i Euro-zonen har fallit tillbaka och uppgick till 1,9 procent i juli. Nedgången har varit särskilt tydlig för livsmedel och energi. Prisökningarna på tjänster har dock inte avtagit i samma utsträckning, vilket bidragit till att den underliggande inflationen fallit betydligt mindre, till, procent i juli. I det måttet exkluderas livsmedel, alkohol och tobak samt energi, varför tjänsterna får en högre vikt. Två faktorer bidrar nu till att pressa ned inflationstakten det närmaste halvåret: Tjänstepriserna steg kraftigt kring årsskiftet i samband med övergången till eurosedlar och Regeringsalternativen i Tyskland Dramatiken tätnar inför parlamentsvalet i Tyskland den september. Regeringskoalitionen med socialdemokraterna SPD och de Gröna ligger efter de liberala/konservativa utmanarna, FDP och CDU/CSU, i opinionsmätningarna. Å andra sidan är förbundskansler Schröder personligen betydligt populärare än utmanaren Stoiber. Oppositionen gäller som knapp favorit, men regeringen har fortfarande chans att plocka in försprånget. Andelen osäkra väljare är hög, och Schröder har agerat snabbt och förtroendeingivande efter översvämningarna. Skillnaden i ekonomisk politik mellan SPD och CDU/ CSU är förhållandevis liten. Målen är ungefär desamma, men vägarna dit skiljer sig något åt. De viktigaste ekonomisk-politiska frågorna rör skatter och strukturella reformer, framför allt på arbetsmarknadsområdet och finanspolitiken. Skatter. Båda blocken förordar fortsatta inkomstskattesänkningar. Som ett led i skattereformen hade regeringen redan beslutat om sänkt inkomstskatt 3, men efter översvämningarna tycks nu sänkningarna skjutas till. Det sista steget av skattesänkningarna har nu föreslagits för 5. Även CDU/CSU föreslår inkomstskattesänkningar, som totalt sett är större än SPD:s. CDU/CSU vill ha en mer omfattande skattereform med start. Reformer. Båda blocken har ambitionen att reformera arbetsmarknaden för att få ned arbetslösheten. Gemensamma förslag är att stimulera tillfälliga anställningar och låglönejobb samt effektivisera arbetsförmedlingar. Skillnaden ligger främst i att CDU/CSU har mer marknadsinriktade förslag och vill gå längre i avregleringen av arbetsmarknadslagstiftningen. Budgetpolitik. CDU/CSU har inte explicit angivit att de stöder regeringens och stabilitetspaktens mål att budgeten ska vara i balans. I stället anger de ett mindre ambitiöst och ospecificerat mål om att minska de offentliga utgifternas andel av BNP. 1

11 Nordic Outlook - September Internationellt mynt. Avrundningseffeker kan ha drivit upp priserna inom restauranger och liknande verksamheter. Prisökningarna på månadsbasis har nu kommit ner på normal nivå, vilket indikerar att inflationstakten kommer att avta kring årsskiftet när avrundningseffekterna faller ur 1-månaderstalet. Den svaga produktivitetsutvecklingen med åtföljande höga enhetsarbetskostnader har varit en viktig orsak till de stigande tjänstepriserna. När produktiviteten nu normaliseras, minskar inflationstrycket från kostnadssidan märkbart. Tillsammans med att euroförstärkningen ger lägre importpriser innebär detta att inflationstakten avtar ytterligare och i genomsnitt stannar vid 1,7 procent nästa år (, procent för den underliggande inflationen) Styrräntor 1 USA: Fed funds EMU: Refiränta (Tyskland fram till 1999) Källor: EcoWin, SEB Förutsättningarna för ECB har förändrats sedan våren. Inflationsriskerna har minskat, även om den underliggande inflationen ligger kvar på relativt hög nivå. I stället kommer euroförstärkningen och risken för en betydligt sämre konjunkturutveckling alltmer i fokus. Samtidigt torde oron för stigande löner ha dämpats. I Tyskland ledde visserligen löneförhandlingarna till betydande löneökningar i år och nästa år, efter strejker inom industrin och bankväsendet. 3 Prognos SEB Spridningseffekterna till övriga Euro-zonen blev dock begränsade, och inflationstakten i Tyskland har fallit markant trots de höga löneökningarna. Vår bedömning som grundas på att konjunkturen i Euro-zonen blir svagare än enligt konsensussynen är därför att ECB kommer att sänka styrräntan med 5 punkter till,75 procent under hösten. Storbritannien: Expansiv politik säkrar uppgång Brittisk ekonomi har det senaste året karaktäriserats av tudelning, med god tillväxt i tjänstenäringarna och en industri i recession. Under det andra kvartalet inträffade ett trendbrott; industriproduktionen vände uppåt tack vare ökad exportefterfrågan, samtidigt som den privata konsumtionen dämpades något. Det fick till följd att BNP, efter sex månaders stagnation, började stiga igen. Därmed har Storbritannien påbörjat återhämtningen efter den milda lågkonjunkturen. Nya bromsfaktorer har emellertid dykt upp de senaste månaderna, vilket medför att uppgången blir trög. Börsfallet bidrar till att dämpa konsumtionstillväxten. Till det skall läggas försvagad amerikansk efterfrågan, vilket väntas ge bakslag i exporttillväxten mot slutet av året och början av nästa år; USA är den största marknaden, med cirka 15 procent av totala exporten. Sammantaget blir vår prognos att BNP ökar med 1,7 procent i år och de kommande två åren med, respektive,7 procent. Exporttillväxten blir svag i år, men normaliseras 3-, då världsekonomin stärks. Nästa år får brittiska företag även draghjälp av svagare växelkurs. Pundet väntas då depreciera till,8 mot euron på förväntningar om medlemskap i ERM/ EMU. Importen växer likväl snabbare än exporten. Det betyder att de senaste kvartalens trend mot minskande bytesbalansunderskott vänder. Nästa år, då investeringarna tar fart igen, beräknas underskottet stiga till drygt procent av BNP. Storbritannien på väg mot EMU? Även om den politiska osäkerheten är stor, antar vi att Storbritannien under prognosperioden närmar sig EMU. Vår pundprognos bygger på långsamt stigande förväntningar om ett framtida EMU-medlemskap. Om regeringen enligt tidigare utfästelser skall ta ställning till EMU under innevarande mandatperiod, är första steget att granska huruvida de uppsatta kriterierna för om Storbritanniens ekonomi är lämpad för EMU. Om en dylik granskning sker våren 3 och om denna ger svaret att Storbritannien bör gå med, skulle en folkomröstning om EMU kunna hållas nästa höst eller under våren. Allt detta förutsätter dock att Ja-sidan dessförinnan stärkts, vilket i dagsläget är en högst osäker prognos. Även om det skulle bli ett Ja till EMU lär britterna, med sina dåliga erfarenheter av fast växelkurs, kräva att stå utanför ERM inför EMU-inträdet. Övriga EMU-länder kan sannolikt acceptera att ge pundet denna förmånliga behandling, på grund av pundets roll som världsvaluta och eftersom man är villig att betala ett högt pris för att få in Storbritannien i valutaunionen. 11

12 Internationellt Nordic Outlook - September Expansiv finanspolitik Den inhemska efterfrågan, som under flera år varit motor i ekonomin, har hållits uppe av stark privat konsumtion, underbyggd av låga räntor samt starka arbets- och husmarknader. Alla dessa positiva krafter försvagas emellertid något 3, vilket leder till en viss dämpning av konsumtionstillväxen. Likväl kommer den inhemska efterfrågan att stärkas via växande investeringar och stark offentlig expansion. Den satsning på främst skola och hälsovård som regeringen meddelande i juli förstärker ytterligare den expansiva inriktningen av finanspolitiken. Totalt planeras de offentliga utgifterna i reala termer öka med över procent per år fram till år. Omslaget i budgetsaldo blir markant nästa år, då ett överskott på 1 procent av BNP vänds till ett underskott på 1,5 procent. Inflationen är sedan flera år väl under kontroll. Den underliggande inflationen har sjunkit under våren, bl a beroende på baseffekter från energi och livsmedel. Under 3-, då den ekonomiska aktiviteten ökar, stiger inflationen till Bank of Englands (BoE) mål på,5 procent. 5 3 Storbritannien: Inflation och växelkurs Källa: EcoWin, index Inflation RPI-X (vä axel) Real effektiv växelkurs (hö axel) Styrräntan har legat stilla på procent sedan november 1. Tack vare pundets styrka och den låga inflationen ser nu BoE utrymme att lätta på penningpolitiken ytterligare något. Detta för att motverka negativa effekter från börsturbulensen och USAkonjunkturen. BoE börjar åter höja räntan under våren 3, när den internationella konjunkturen stabiliseras. Japan: Fortsätter hanka sig fram Den japanska ekonomin går igenom stora kast. Efter fjolårets recession skedde en återhämtning under Index första halvåret. Exporten och industriproduktionen steg kraftigt, understödd av lagercykeln samt tilltagande tillväxt på exportmarknaderna. Stigande framtidstro bidrog till att utsikterna syntes ljusna. Under sommaren har denna positiva utveckling bedarrat. Svagare export- och industriorderingång signalerar att tillväxten under resten av året blir långsam. Yenens förstärkning under våren är en faktor bakom detta, en annan är den tröga tillväxten i USA och Europa. Det första halvårets utveckling räcker dock för att vår BNP-prognos för helåret nu blir något ljusare än i vår förra Outlook. Vi spår att BNP-tillväxten blir, procent i år och,7 procent nästa år. Deflationen visar emellertid inga tecken på att vika; prisnivån väntas fortsätta att falla, både detta år och nästa. De japanska grundproblemen består således, och med dem de politiska utmaningarna. Det första halvårets synbarliga återhämtning medförde att omvandlingstrycket på strukturella reformer lättade; den reformsinnade premiärministern Koizumi tycktes vara på väg att anpassa sig till traditionalismen inom det styrande LDP. Yenförstärkningen och deflationen har därefter försvagat vinstutsikterna, vilket bidragit till ett nytt fall på Tokyobörsen. Tillsammans med de försämrade internationella utsikterna, växer därför problemen i den finansiella sektorn igen, i synnerhet i försäkringsbolagen. Trycket på ekonomiska och politiska reformer ökar därmed än en gång. Koizumi har reagerat genom att skärpa sin reformretorik och utlova hårdare kontroll av de offentliga utgifterna. En regeringsombildning kan komma senare under hösten, vilket i sin tur kan betyda en mer markerad inriktning på förnyelse. Vi har dock svårt att urskilja reformplaner som förmår medföra några större effekter under den prognosperiod vi överblickar i denna Outlook. Trots det gångna årets emellanåt dramatiska ekonomiska och politiska rörelser blir prognosen på medellång sikt därför liksom tidigare att Japan fortsätter att hanka sig fram. Nollräntepolitiken består, medan finanspolitiken åtminstone tillfälligt skärps. Emerging markets: Blandad bild ökad risk Med undantag av Latinamerika har emerging markets sedan slutet av förra året uppvisat en positiv ekonomisk utveckling. Ökad amerikansk efterfrågan i början av året spelade en viktig roll, men flera asiatiska länder har också kunnat dra nytta av uppsvinget på den kinesiska marknaden. Till detta skall läggas ökad finansiell stabilitet samt en habil inhemsk efterfrågan. 1

13 Nordic Outlook - September Internationellt Denna ljusare bild är en viktig orsak till att börserna på emerging markets länge stod emot fallen i Väst. Under juli drogs även emerging markets med i det kraftiga fallet, men sett över en längre period har ändå dessa börser de senaste åren klarat sig betydligt bättre än börserna i Väst. De mörkare amerikanska konjunkturutsikterna föranleder dock nedrevideringar även för emerging markets. Vi räknar fortfarande med att tillväxten i de flesta ekonomier tilltar de närmaste åren, men justerar ned BNP- prognoserna något jämfört med vårprognosen. I Asien bromsas den pågående ekonomiska expansionen i länder som Malaysia, Singapore och Korea av tillväxtsvackan i USA. Det är framför allt elektronikexporten som får sig en ny törn. Korea går likväl mot en tillväxt på cirka procent både i år och nästa år. Kinas tillväxt hålls uppe väl tack vare medlemskapet i WTO och en fortsatt inhemsk modernisering. Dessutom har den kinesiska exportindustrin stärkt sin konkurrenskraft i Asien via fallet i växelkursen i spåren av dollarns nedgång. I Latinamerika har konsekvenserna av den argentinska krisen blivit svåra. Uruguay har gått från relativ stabilitet till valutakris och bankkris. Argentina genomlider en djup depression och social upplösning. Mexiko klarar sig dock hyggligt; ekonomin stöds av god inhemsk efterfrågan, relativt högt oljepris och stabilare finanser. Vi förutser ingen större depreciering av landets valuta Källa: EcoWin Växelkurser vs USD Veckogenomsnitt Argentina (vä axel) Mexiko (hö axel) 9 97 Brasilien (vä axel) I Brasilien har realen försvagats kraftigt, då den stora skuldbördan skapat oro bland investerare. Kombinationen av svag valuta och hög ränta har skärpt svårigheterna att klara betalningarna på statsskulden. Brasilien fick i början av augusti ett IMF-lån på 3 miljarder USD. Paketet var större än förväntat och sätter press på regeringen att att klara ett primärt budgetöverskott på minst 3,75 procent 3. Uppgörelsen ger visst andrum inför presidentvalet i oktober, då president Cardoso väntas bli ersatt av en vänsterkraft. Grundtipset är att denne i stora drag fullföljer en liberalisering av politiken och backar upp de krav som IMF ställt på landet. Ändå befarar vi ny press mot realen senare i höst, då stora lån förfaller till betalning. Den brasilianska skuldbördan är så tung, att vi förutser att landet inom det närmaste året tvingas omstrukturera sin skuld och de facto ställa in en del av betalningarna. Central- och Östeuropa: Gradvis återhämtning Den goda inhemska efterfrågan i flertalet central- och östeuropeiska länder, med Polen som notabelt undantag, har fungerat som skydd mot den globala konjunkturnedgången. BNP-tillväxten har därför inte dämpats särskilt mycket. Konjunkturen i Central- och Östeuropa återhämtar sig med stöd av växande privat konsumtion och investeringar. På grund av svag efterfrågan i Västeuropa, särskilt på den viktiga tyska marknaden, utvecklas dock exporten svagt de närmaste tre-fyra kvartalen. Tjeckien drabbas hårt av översvämningarna, som dock ger ökade investeringar nästa år. Vår huvudprognos är att tillväxten i lejonparten östländer stiger till procent 3, vilket är något under potentiell nivå. År når BNP-tillväxten upp till den långsiktigt hållbara nivån -5 procent. Snabbast blir tillväxten i de baltiska länderna, som nästa år når,5-5 procent. Ryssland får draghjälp av ett högt oljepris, vilket leder till BNP-ökningar på över procent. Även på längre sikt är vi fortsatt försiktigt optimistiska om den ryska ekonomins reformering och tillväxtkraft (för samtliga länderprognoser, se tabellen över nyckeldata på sid 3). Exporttillväxten har, till följd av försvagningen i Väst, dämpats rejält det senaste året. Under våren fanns indikationer på att botten i exportkurvan var nära. Men efter börsfallen i Väst och den fördröjda konjunkturåterhämtningen där, försenas nu även exportuppgången i Central- och Östeuropa till 3. Vi räknar med normala tillväxttal först. Den privata konsumtionen drivs främst av stigande reallöner, där inflationsnedgången bidragit till att stärka köpkraften. En moderat inflationsuppgång förutspås 3-. Samtidigt kommer i många länder arbetslösheten successivt att minska i takt med bättre konjunktur. Investeringarna ökar i god takt och får det närmaste året fortsatt näring av något lägre realräntor. Styrräntorna har redan dragits ned i flera av de större östekonomierna. Polens centralbank väntas i år genomföra ytterligare räntelättnader. Centralban- 13

14 Internationellt Nordic Outlook - September ken i Ungern tar dock paus, på grund av expansiv finanspolitik och kraftig löneutveckling, för att nästa år återuppta räntesänkningarna. I Tjeckien blir nästa steg en höjning i början av 3. Vi ser en risk att utvecklingen för med sig ökade problem med externbalansen. Flera länder, bl a Polen, befinner sig redan i ett läge med dubbla underskott, dvs minussaldon i både offentlig budget och bytesbalans. Det understryker behovet av stramare finanspolitik, för att undvika att valuta- och ränteoro uppstår i framtiden. Kommande EU-inträden ökar trycket på ekonomisk omvandling och modernisering, bl a via miljöförbättringar, vilket bidrar till fortsatt stark investeringskonjunktur. Nio av de tolv kandidatländerna har bara en handfull av de 3 förhandlingskapitlen kvar att slutföra. Visserligen kvarstår svåra frågor som jordbruk och EU-avgifter, men EU har historiskt visat en anmärkningsvärd förmåga att i sista stund leverera kompromisser. Med brasklappen att Irlands folkomröstning om Nice-fördraget (som reglerar maktfördelningen efter EU-utvidgningen) i höst kan försena tidtabellen, är vår grundprognos att vid EU-toppmötet i Köpenhamn i december i år får uppemot tio av de tolv kandidatländerna klartecken för EU-inträde under. Börskrasch ger omtänkande Sommarens börsfall ställer grundläggande frågor om vart aktiemarknaden är på väg. Efter tidigare urblåsningar av denna storlek extremt ovanliga har såväl professionella placerares som den breda allmänhetens syn på aktier som tillgångsslag påverkats negativt under flera år. Bedömningen har blivit att risken stigit kraftigt, och att sparare därför bör ha en betydligt högre andel obligationer i sina portföljer. Vi ser en betydande risk för att en strategisk omplacering från börs till obligationer sker även nu. Försäkringsbolag och fonder kan tvingas byta strategi för att klara vissa åtaganden om garanterad avkastning. Vår bedömning blir därför att börserna i Väst nu gått in i en fas med långsiktigt svag kursutveckling. Detta normala mönster efter en djup krasch utesluter dock inte starka, kortsiktiga fluktuationer. På kort sikt kan börserna svänga kraftigt, både upp och ned. Precis som marknaden ofta hänfaller till alltför Riskpremie och långsiktig börsutveckling Nedgången på börserna kom efter nästan års uppgång över hela västvärlden. Index drevs under dessa decennier av fallande inflation och räntor, globalisering och stigande vinstandelar. Ständigt stigande kurser lockade in allt fler aktörer (fonder, försäkringsbolag och enskilda småsparare) på marknaden, vilket gav ytterligare börsuppgång. Vad som tycktes vara en säker prognos om långsiktigt stigande kurser medförde också att risken i att äga aktier gradvis justerades ned vilket motiverade ännu högre värderingar, varpå ännu fler investerare valde aktier över obligationer, o s v (minns glädjekalkylerna om Dow 3, såsom en följd av låg risk!). Portföljerna blev i ett historiskt perspektiv extremt överviktade i aktier. Nu vänds den logiken till sin motsats. När kurserna faller så kraftigt som skett, måste synen på risken i aktieplaceringar omprövas. Risken höjs. Det sänker värderingarna, vilket medför att många placerare väljer att lämna börsen för att i stället placera i andra tillgångar, såsom obligationer. När aktiernas vikt skall minskas i portföljerna, ökar prispressen på aktier ytterligare. Snittet för värderingen av USA-börsen mätt som p/etal på S&P var under perioden ca 1. Under toppåren överskred p/e-talet den högsta markeringen någonsin. Efter sommarens kursfall är nu p/e-talet nere på knappt, vilket visserligen fortfarande är högt, historiskt sett, men ändå ter sig långt mer rimligt än tidigare. Under förutsättning att den låga inflationen består och såväl nominella som reala räntor ligger kvar lågt, kan dylika värderingar motiveras. Åtskilliga analytiker kommer emellertid i detta osäkra läge att börja söka andra värderingsmodeller. Inte minst kommer den svåra frågan om börsen i förhållande till den reala ekonomins storlek och de disponibla inkomsternas utveckling att åter komma i fokus. Vid en sådan betraktelse finner man att börsvärdena även efter de senaste årens nedgång ligger historiskt högt Storbritannien USA Hela världen Börsvärde av BNP Källa: Financial Times Vår slutsats blir att börstillväxten under kommande år blir betydligt lägre än den var under 198- och 9-talen. Det beror dels på att inflationen och räntorna redan har sjunkit och omöjligen kan falla lika mycket en gång till, dels på en omvärdering av synen på riskpremie och tillgångsslag, vilken ger en utdragen portföljomplaceringsprocess

15 Nordic Outlook - September Internationellt stark optimism i uppgångstider, kan den drabbas av överdriven pessimism under nedgång. Vidare finns risker i form av krig och oljeprishöjningar, som kan ge nya, men övergående störningar. Å andra sidan finns den uppenbara möjligheten att goda nyheter kan ge euforiska rekyler på temat nu är det över; dags att köpa igen!. En sådan uppstuds skedde på många börser under augusti. Men om vår underliggande analys om trög makroekonomisk utveckling är riktig, är dylika rekyler inte inledningen till någon ny, kraftig uppgångsfas. dagens nivåer under hösten. När det står klart att det inte blir någon ny recession sker en uppgång av statsobligationsräntorna igen, under vintern. Lågt inflationstryck medför dock att räntenivåerna fortsätter att hålla sig inom det förhållandevis stabila och låga intervall de legat på sedan åriga statsobligationsräntor Veckogenomsnitt USA Tyskland Prognos SEB 7.. Obligationsräntorna vid botten Marknadsräntorna både obligationsräntor och korta penningmarknadsräntor föll under sommaren till följd av börsraset och farhågorna om en amerikansk double dip. Vår huvudprognos med låg inflation och gradvis ekonomisk återhämtning betyder att de långa obligationsräntorna i USA och Europa ligger lågt hela hösten, medan de korta räntorna faller ytterligare något Källor: EcoWin, SEB Under augusti föll de amerikanska statsobligationsräntorna till den lägsta nivån på över fyra decennier. En viss återhämtning skedde därefter i samband med börsrekylen. Utan ny, djup recession eller credit crunch är det svårt att motivera ytterligare fall, under augustis botten. I stället kommer räntorna att slå vid Ränteskillnaden mellan statsobligationer och mer riskfyllda företagsobligationer har ökat kraftigt under sommaren. Vi räknar med att läget efter hand stabiliseras. Dels för att Fed genom ännu en räntesänkning ytterligare förbilligar kreditgivningen; dels för att den nya amerikanska lagstiftningen om mer Vad betyder ett anfall mot Irak? Ett amerikanskt anfall mot Irak med eller utan understöd från allierade förefaller i dag som högst sannolikt. Trots storpolitiska komplikationer (möjliga konflikter med Ryssland, Kina, många stater i Europa och Mellanöstern) tycks president Bush ha bestämt sig för att eliminera Saddam-regimen. Även om vissa protester börjat ta form även i USA, tror vi att presidenten utan problem får kongressen med sig den dag det blir dags. En militär aktion kan utformas på olika sätt, med skilda ekonomiska effekter, beroende på när den sätts i verket, samt på hur omfattande och utdragen den blir. Om ett anfall mot Irak utlöser en serie attentat mot civila mål i Väst skulle det medföra fallande framtidstro hos konsumenter i de berörda länderna och därmed ge negativa effekter på såväl konsumtion som investeringar. De finansiella marknaderna skulle reagera med ytterligare börsfall och vidgade kreditspreadar. Om kriget blir utdraget, om den amerikanska uppladdningen av olika skäl skulle störas, eller om andra regimer i Mellanöstern vill spela ut oljevapnet inför ett krig, kan oljepriset under en period komma att ligga betydligt högre än i dag, med en rad följdeffekter på prisnivå och produktion. I vår huvudprognos inkluderas vissa effekter av en begränsad militär aktion mot Irak under första kvartalet 3. Där antas att kriget inte varar mer än några månader. Oljepriset ligger då till följd av uppladdningen och USAs uppbyggnad av strategiska reserver kvar på dagens relativt höga nivå, d v s 7 dollar fat t o m första kvartalet nästa år. Därefter faller det gradvis till dollar per fat. Vi har också antagit en stark ökning av militärutgifterna i USA under samma period, vilket bidrar till att hålla uppe det amerikanska budgetunderskottet. Till skillnad från Gulfkriget kommer USA denna gång inte att kunna räkna med något nämnvärt finansiellt bidrag från andra länder. Under Gulfkriget steg oljepriset till betydligt högre nivåer än vad vi antagit i nuvarande huvudprognos, men det hängde delvis samman med att det irakiska överfallet på Kuwait kom som en överraskning. Som en känslighetskalkyl kan dock nämnas, att om oljepriset till följd av ett mer utdraget krigsscenario skulle stiga till 35 dollar fatet och ligga kvar på den nivån hela första halvåret 3 blir följden,3 procentenheters lägre BNP-nivå och, procentenheters högre konsumentprisnivå i OECDområdet för helåret 3. Slutligen bör också påpekas, att det finns en möjlighet att oljepriset efter ett krig tillfälligt kan falla betydligt mer än i vårt huvudscenario, nämligen om en ny, mer västinfluerad regim i Irak av både ekonomiska och politiska skäl skulle vilja öka oljeproduktion och export kraftigt. 15

16 Internationellt Nordic Outlook - September transparent redovisning m m minskar risken för nya, obehagliga överraskningar vad gäller konkurser. Styrräntorna i såväl USA som Europa kommer att sänkas, och med dem också de korta marknadsräntorna. Visserligen är styrräntan i USA redan extremt låg, och effekterna av ännu en sänkning är svåra att värdera. Ändå gör vi bedömningen att Fed gör ytterligare en insats för att bygga under bostadsmarknaden och hushållens konsumtion. Vi räknar därför med att Fed funds-räntan sänks till 1,5 procent under hösten och ligger kvar på den låga nivån fram till sommaren 3. ECB står inför en annan situation, med disparat tillväxt- och inflationsutveckling i de olika EMUmedlemsländerna. Hittills har ECB inte skickat ut några signaler om kommande räntesänkningar. Likväl är det uppenbart att sommarens börsfall och de försämrade tillväxtförutsättningarna kommer att påverka räntepolitiken. Vår prognos är att konjunkturutvecklingen i Euro-zonen under de närmaste månaderna kommer att visa sig bli betydligt svagare än vad ECB tidigare räknat med. Medan vi i förra Nordic Outlook förutsåg två räntehöjningar under hösten, spår vi därför nu att ECB i Fed:s efterföljd genomför en styrräntesänkning med 5 punkter. Gradvis dollarförsvagning I våras var vår bedömning att dollarn under de kommande åren skulle försvagas mot euron. Argumentet var att det amerikanska bytesbalansunderskottet i ett läge med vikande börser inte längre kan finansieras med spontana, privata kapitalinflöden till den amerikanska värdepappersmarknaden. Dessutom har statsfinanserna försvagats, vilket understryker de finansiella obalanserna. Försvagningen av valutan kom dock snabbare än vi räknade med. Därefter kom under sommaren en rekyl. Dollarn förstärktes något igen i samband med att marknadsaktörerna korrigerade en alltför snabb dollarrörelse, samtidigt som tillväxtprognoserna skrevs ned även i andra regioner. Trots detta gör vi i stort sett samma bedömning i denna Outlook som i den förra. Långsam börsuppgång, nedreviderad potentiell tillväxt för USA och stort amerikanskt bytesbalansunderskott medför en långsiktigt vikande dollar. Risken för ett snabbt och stort ras har dock minskat efter sommarens rörelser. Vi förutser därför en måttlig dollarförsvagning, ned mot 1,5 mot euron nästa sommar Källor: EcoWin, SEB Växelkursen EUR/USD Veckogenomsnitt 1 Den japanska yenen, slutligen, stärktes något oväntat mot dollarn under våren. Med vår prognos om fortsatt svag japansk ekonomi och svåra ekonomiskpolitiska målkonflikter bör en ny yen-försvagning ligga i korten. 3 Prognos SEB

17 Nordic Outlook - September Sverige Sverige Motståndskraft men Svensk ekonomi har visat sig överraskande motståndskraftig mot börsfall och internationell oro. Svag krona, kraftigt ökande hushållsinkomster och stigande offentlig konsumtion bidrog till att BNP under det första halvåret växte snabbare än i Eurozonen. BNP-tillväxten för helåret beräknas bli 1,8 procent, vilket är,3 procentenheter högre än i majprognosen. För resten av året och 3 ser vi dock flera faktorer, som gör det svårt att nå högre tillväxt än så: Den internationella återhämtningen går trögare än väntat. Kronan förstärks med närmare 1 procent i höst och nästa år, vilket missgynnar exporten. Återhämtningen i telekomsektorn och 3G-investeringarna skjuts än en gång på framtiden. Sommarens börsnedgång får dämpande effekter för såväl hushåll som företag. Finanspolitiken blir betydligt mindre expansiv än den varit de senaste åren. BNP-tillväxten stannar därför på procent nästa år för att sedan öka till ½ procent. Detta är under konsensussynen Sverige: Bruttonationalprodukt Källor: EcoWin, SEB 99 1 Prognos SEB Inflationen har under sommaren fallit i linje med våra tidigare prognoser. Utsikterna på längre sikt är också relativt gynnsamma, med en underliggande inflation som på två års sikt ligger något under procent. Hösten kommer att domineras av konjunkturbesvikelser, och riskerna för en djupare internationell nedgång kvarstår. Med vår konjunktur- och ränteprognos finns utrymme för Riksbanken att följa Fed och ECB och sänka styrräntan. Å andra sidan fortsätter lönerna i Sverige att öka snabbare än i Euro-zonen, och arbetslösheten är låg. De skäl som vägledde Riksbankens vid höjningarna i våras kvarstår därför i stora drag, även om de försvagats något. Till detta kommer den institutionella osäkerheten om penningpolitikens framtida ramar inför ett eventuellt ERM-inträde. Vår bedömning blir därför att Riksbanken är försiktig och att reporäntan hålls oförändrad det närmaste året. Vi räknar med att en folkomröstning nästa höst säger ja till EMU och att kronan under deltar i ERM, med en centralkurs mot euron på 8,. År finns risk att den ekonomiska politiken blir alltför expansiv när styrräntan gradvis anpassas till ECB:s nivå, samtidigt som såväl utgiftsökningar som skattesänkningar står på den politiska agendan. Måttlig tillväxt nästa år Trots problem på många viktiga marknader har exporten återhämtat sig snabbare än väntat. Bakom uppgången ligger en svag krona, ett cykliskt uppsving för skog och stål samt ökningar i exporten av motorfordon. Samtidigt har fallet för telekomprodukter stannat upp. Exporten planar ut under andra halvåret, när efterfrågan i USA åter saktar in. Den djupa svackan under andra halvåret 1 gör ändå att tillväxten på årsbasis tilltar, varför uppgången för varuexporten för helåret blir hela procent. Den totala exporttillväxten blir lägre,3 procent genom att tjänsteexporten faller tillbaka efter den mycket stora ökningen 1. Export för olika varugrupper - Bidrag till total förändring av varuexporten enheter H1 H 1H1 1H H1 H Bilar 1,, -1,, 1,,5 Teleprodukter 3,5 3, -3, -,7-1, 1, Skog 1,1, -,8 -,1 1,,8 Övriga varor 5, 7,5 3, -,9 1,3 3, Totalt 11,5 1,9-1, -7,,5 5,5 17

18 Sverige Nordic Outlook - September Exporten kommer att öka tempot igen under 3. Flera skäl talar dock för att uppgången blir måttlig. Efterfrågan på världsmarknaden återhämtar sig långsammare än tidigare förväntat, samtidigt som svagheten i telekomsektorn består. Dessutom stärks kronan. Enligt våra beräkningar bidrog växelkursförändringar till att höja exporttillväxten med 1-1,5 procentenheter per år under 1 och. Nästa år blir växelkurseffekten neutral, för att dämpa exporten med drygt 1 procentenhet. Sammantaget innebär detta att exporttillväxten stannar vid drygt procent 3 för att tillta till närmare 7 procent. Importen har varit oväntat svag det senaste året. Delvis kan det bero på att den svaga kronan gynnat inhemska producenter, t ex inom den priskänsliga turistnäringen. Framöver bedömer vi att importen återhämtar sig och växer i något högre takt än vad som motiveras av efterfrågetillväxten, bl a beroende på förstärkningen av kronan. Överskottet i bytesbalansen har gradvis ökat och hamnar i år på närmare procent av BNP. Effekterna av kronförsvagningen har således dominerat över den svaga exportefterfrågan. Framöver pressas bytesbalansen av starkare krona och stigande import, men exportökningen och ett förbättrat räntenetto är ändå tillräckliga för att det stora överskottet i bytesbalansen t o m ökar något. Osäkerhet dämpar investeringarna Osäkerhet om styrkan i konjunkturuppgången och minskad riskbenägenhet efter börsfallet hämmar investeringstillväxten både i år och nästa år. Dessutom är kapacitetsutnyttjandet lågt i många branscher, vilket fördröjer investeringarna. Osäkerheten i investeringsklimatet illustreras tydligt av byggsektorns förtroendeindikator, som vänt ned den senaste tiden. Det är framför allt utsikterna för kommersiella fastigheter och anläggningar som försämrats, medan bostadssektorn fortsätter den långsamma återhämtningen efter nedgången i början av 199-talet Sverige: Byggnadsinvesteringar och konfidensindikator Byggnadsinvesteringar (vä axel) Konfidensindikator (hö axel) Källor: SCB, SEB, Konjunkturinstitutet Frågetecknen kring investeringarna i 3G-telefoni har blivit fler de senaste månaderna. En operatör har ansökt om tillstånd att skjuta på tidpunkten då de nya näten ska vara operativa. Det är en signal att utbyggnaden blir försenad. Vi bedömer att investeringarna under perioden - stannar vid 15 mdr kronor i stället för de 3 mdr kronor som de flesta tidigare räknat med. Fasta investeringar 1 3 Varubranscher -3, -3,7,5 3,5 Tjänstebranscher 3, -,, 3,1 Bostäder 8,3 9,1 7, 7, Offentliga myndigheter 1,,7, 5, Totalt 1,5-1,,5, Sammantaget räknar vi med svagt fallande investeringar i år och en ökning med,5 respektive, 1 Nettotal Hur skulle Sverige klara en double dip? I det internationella avsnittet diskuterades riskerna för en amerikansk double dip med förnyad recession. En sådan utveckling skulle påverka även Europa negativt. I några avseenden skulle dock effekterna på Sverige skilja sig från dem i Euro-zonen som helhet. Branschmässig exponering: En fördjupad internationell nedgång skulle ha sin slagsida mot investeringsvaror och tekniksektorn, vilket slår relativt hårt mot svensk industri. Valutaeffekter: Kronan kan till en början fungera som stötdämpare ytterligare en gång. I takt med att EMUspåret blir allt hetare slår dock denna effekt om till sin motsats, genom att apprecieringen då blir desto starkare. Ekonomiskt-politiskt manöverutrymme: Utrymmet att motverka en nedgång är större än i de flesta andra länder. En hög styrränta och överskott i de offentliga finanserna gör att detta gäller såväl penning- som finanspolitiken. Reporäntan kan sänkas mer än i Euro-zonen och räntedifferensen till ECB skulle krympa. Finansiella systemets stabilitet: Motståndskraften och stabiliteten är högre i Sverige än i Europa i allmänhet, vilket bl a understryks i IMF:s utvärdering i våras. Sammantaget är vår bedömning att den svenska tillväxten i händelse av en amerikansk double dip dämpas något mindre än Euro-zonens. 18

19 Nordic Outlook - September Sverige procent under 3 och, då bostadsbyggande och offentliga investeringar utgör de expansiva delarna. Sverige: BNP per sysselsatt Hushållen håller modet uppe Börsfallen har än så länge inte haft någon avgörande påverkan på hushållens beteende. Detaljhandeln har växt i snabb takt, och hushållens framtidstro är i huvudsak obruten. Stora inkomstökningar, stark arbetsmarknad och stigande bostadspriser har utgjort effektiva motkrafter. Den privata konsumtionen har därför återhämtat sig efter svackan 1. Förmögenhetseffekter av den långa perioden med fallande börskurser kommer att verka dämpande på konsumtionen de närmaste åren. Avgörande blir då huruvida de faktorer som hittills motverkat nedgången förmår behålla sin styrka. En mindre expansiv finanspolitik håller tillbaka ökningstakten för köpkraften framöver. En hygglig reallöneutveckling gör ändå att de disponibla inkomsterna ökar med ca procent 3 och. Arbetsmarknadsläget blir mindre starkt, men det rör sig om ganska små förändringar. Uppgången av bostadspriserna kommer att upphöra. En viss nedgång i storstadsregionerna är trolig, men något större generellt prisfall är inte sannolikt. Sammantaget kvarstår de stabiliserande faktorerna, även om de försvagas något. Vår slutsats blir att den uppgång av sparkvoten som skedde under 1 och består, men att någon ytterligare uppgång inte sker de närmaste åren. Den privata konsumtionen ökar därmed i en takt av -½ procent per år. Den offentliga konsumtionen växte långsamt under den andra hälften av 199-talet. De senaste årens goda statsfinanser och ambitionen att stärka skolan och vården gör nu att den offentliga konsumtionen kommer att växa i snabbare takt, framför allt i den kommunala sektorn. Viss försvagning av arbetsmarknaden Arbetsmarknaden har mattats något, men utan någon påtaglig försvagning. Ökningen av sysselsättning och arbetsutbud har avstannat, men den öppna arbetslösheten har legat stabilt kring procent sedan slutet av. Skillnaderna i utvecklingen mellan privat och offentlig sektor har varit betydande. Medan sysselsättningen inom industrin och i industrinära tjänstesektorer fallit markant, har den offentliga sysselsättningen ökat. Prognos SEB Källor: SCB, SEB Kortsiktsindikatorer ger ingen entydig bild av den kommande färdriktningen. Varslen har sjunkit sedan toppen 1, och antalet nyanmälda lediga platser är något fler än motsvarande period i fjol. Å andra sidan uppger företagen i KI:s barometer att bristen på arbetskraft är liten, och att de har fortsatta planer på att minska personalstyrkan. Därtill syns en ökning i antalet konkurser. Att sysselsättningen har hållits uppe, trots den svaga tillväxten, hänger samman med kraftigt sjunkande medelarbetstid och avtagande produktivitetstillväxt. Den bufferten mot fallande sysselsättning är ett normalt inslag i konjunkturförloppet och beror bl a på minskat övertidsuttag. Denna gång förstärktes utvecklingen av att den cykliska nedgången i medelarbetstiden sammanföll med en kraftig trendmässig ökning av sjukfrånvaron. Dessutom var produktionsnedgången i ovanligt hög grad koncentrerad till högteknologisektorer med hög produktivitetsnivå. Potentialen för ökad produktion utan nyanställningar i uppgångsfasen är nu stor, vilket är positivt ur inflationssynpunkt men innebär en press uppåt på arbetslösheten. Denna potential realiseras dock bara delvis på kort sikt: Någon återgång till lägre sjuktal är inte trolig de närmaste åren. Däremot torde utvecklingen mot ökad sjukfrånvaro kunna hejdas, vilket tillsammans med en återgång till längre arbetstid för de som är på jobbet gör att medelarbetstiden ökar något framöver. Återgången till högre produktivitetstillväxt har redan påbörjats, och ökningstakten de närmaste åren blir relativt god. Kvardröjande problem i de tidigare krisdrabbade tekniksektorerna begränsar dock uppgången av produktiviteten. Vår BNP-prognos innebär, tillsammans med fortsatt anpassning av produktivitet och medelarbetstid, att sysselsättningen minskar mot slutet av året och i 19

20 Sverige Nordic Outlook - September Reallöner och vinstandelar Sedan krisen i början av 199-talet har de reala timlönerna ökat kraftigt. Perioden var den genomsnittliga reallöneökningen, procent per år, vilket kan jämföras med ökningen sedan 197, som endast uppgick till,9 procent per år. frågan om den långsiktiga hållbarheten i reallöneutvecklingen. Det finns en risk som bekymrar Riksbanken att företagen försöker höja vinstmarginalerna genom stora prishöjningar. Vi ser dock vissa stötdämpare, som reducerar inflationshotet. Sverige: Reallöner Prognos SEB 38 Sverige: Vinstandel av BNP till faktorpris Prognos SEB Källor: SCB, SEB Källor: SCB, SEB Historiskt har reallönerna varierat kraftigt. Perioder av stigande reallöner på -5 år följs av år med fallande reallöner. Sådana fall har ofta orsakats av devalveringar med åtföljande uppgång av inflationen. Flera faktorer ligger bakom de senaste årens reallönestegring. Den ekonomiska tillväxten har varit god, driven av stark produktivitetstillväxt. Inflationen har varit låg och räntorna har fallit. Vinstandelarna har fallit betydligt, om än från mycket hög nivå. Marginalerna i inhemska sektorer har pressats, samtidigt som relativpriset mellan export och import (terms-oftrade) har utvecklats ogynnsamt. Den utvecklingen reser Produktivitetstillväxten återhämtar sig och fortsätter i god takt 3 och. Vinstmarginalerna kan därigenom öka utan att priserna behöver höjas. Terms-of-trade utvecklas mer gynnsamt, då vi räknar med att energipriserna faller tillbaka nästa år. Detta skapar utrymme såväl för en viss uppgång av vinstandelen som för högre reallöner. Reallönerna stiger 3- med ungefär 1,5 procent per år. Det är högre än genomsnittet under de senaste 3 åren, men betydligt lägre än de senaste 5 åren. början på nästa år. Minskningen blir dock måttlig, bl a beroende på att sysselsättningen i den offentliga sektorn fortsätter att öka. I slutet av 3 och under förbättras även arbetsmarknaden inom privat sektor i takt med att konjunkturen stärks. Förändringarna av arbetslösheten blir måttliga; den öppna arbetslösheten stiger till,3 procent nästa år. Efter att ha varit över procent under 1 bedarrar löneökningstakten något i år. Ett skäl är tidsprofilen i löneavtalen. De preliminära utfallen hittills tyder på en relativt kraftigt dämpning. Vi väljer dock att tolka detta med stor försiktighet, då siffrorna ofta revideras rejält, och står fast vid bedömningen att löneökningarna i snitt kommer att uppgå till procent per år under perioden till. Detta är högre än i Euro-zonen och i överkant av vad som på sikt är förenligt med procents inflation. Inflation i linje med Europa Inflationen har fallit betydligt under de senaste månaderna, i linje med övriga Europa. Kortsiktiga indikatorer tyder på att den underliggande inflationen (UND1X) kommer att ligga strax över procent under slutet av. Även på lite längre sikt ser inflationen i Sverige ut att vara under kontroll. Starkare kronkurs, svaga internationella priser och snabbare produktivitetstillväxt gör att UND1X-inflationen hamnar något under procent. Som framgår av vidstående tabell rymmer kalkylen ändå betydande ökningar av vinstmarginalerna.

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 200 Nordic Outlook Trevande start på lång väg mot global balans Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 2005-10-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Uppsala SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen Nordic Outlook Februari Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which

Läs mer

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius.

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Nordic Outlook September 23 Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys PÅ VÄG MOT ERM. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys PÅ VÄG MOT ERM. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen Nordic Outlook November Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer