VILHELMINA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

Transkript

1 VILHELMINA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

2 I kommunala redovisningslagen (KRL) finns allmänna bestämmelser om årsredovisningen. Syftet med årsredovisningen är att redogöra för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Kommunstyrelsen ansvarar för att en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen innefattar såväl kommunens verksamheter som de kommunala bolagens. Årsredovisningen är uppdelad i förvaltningsberättelse och verksamhetsberättelse. Förvaltningsberättelsen är styrelsens sammanfattande avrapportering till kommunfullmäktige och dess innehåll regleras i KRL. Verksamhetsberättelsen är nämndernas egna redogörelser för året som gått. Vi hoppas att du finner årsredovisningen intressant och att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. För mer information om vår kommun är du välkommen att besöka vår hemsida: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Fakta om Vilhelmina 3 Politisk organisation 6 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och finansiell analys 7 Kommunens kostnader och intäkter 12 Drift och investeringsredovisning 13 Personalekonomisk redovisning 15 Miljöbokslut 24 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen 31 Kultur- och utbildnings- Nämden 35 Socialnämnden 40 Miljö- och byggnadsnämnden 42 Koncernbolagen 44 Årsredovisningen fastsälld av kommunfullmäktige Årsredovisningen är producerad av Vilhelmina kommuns ekonomienhet i samarbete med övriga förvaltningar och kommunala bolag. Omslagsbild: Magnus Ström Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 45 Balansräkning 46 Kassaflödesanalys 47 Nyckeltal 48 2 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA tel: e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se Noter 49 Redovisningsprinciper 53 Begreppsförklaringar 55 Revisionsberättelse

3 INLEDNING Årets resultat, Mkr 23,1 12,5 8,5-1,0-16,5 Nämndernas budgetavvikelser, Mkr 1,4-16,8-20,7-3,9-16,8 Nettokostnadernas andel av skatteint., % Nettokostnadernas andel av skatteint., % där nettokostnaderna just fr reavinster/- förluster (se not 8) och nedskrivning aktiekapital Norrheden Torv AB (1 080 tkr) Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvesteringar, Mkr 11,1 18,7 17,8 25,0 18,7 Låneskuld, Mkr 12,3 11,0 9,9 8,8 8,4 Soliditet, % Borgens- och övr ansvarsförbindelser, Mkr 229,4 227,7 211,6 210,5 199,5 Kommunala skattesatser 2008 Källa: SCB, Statistikdatabasen/Offentlig ekonomi Genomsnittlig utdebitering Vilhelmina Länet Riket Kommun ,71 Landsting 10,50 10, Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index

4 BEFOLKNING Folkmängd Källa: SCB 31 dec 2007 Invånare Födda Döda Inflyttning Utflyttning Förändring från föregående år dec Befolkningstalet är enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) offentliga siffror oförändrat från 2007 till Antalet födda ligger i det närmaste kvar på samma nivå som föregående år medan antalet döda har minskat jämfört med tidigare år, vilket tillsammans ger ett betydligt lägre negativt födelseöverskott (- 18) än tidigare år. Det tidigare negativa flyttnettot har för 2008 vänt till ett positivt flyttnetto (+ 18) som balanserar det negativa födelseöverskottet och gör att befolkningsförändringen blir oförändrad. Av de som flyttat till kommunen under året kommer merparten, 110 personer, från länet, 93 personer från övriga landet och 73 personer från utlandet. Av de 258 som flyttat från kommunen har 99 personer flyttat till andra orter inom länet, 149 personer till någon ort i övriga Sverige och 10 personer till utlandet. Befolkningsutveckling

5 BEFOLKNING Ovanstående befolkningspyramid visar kommunens befolkningsstruktur fördelad efter ålder och kön. Uppgifterna är hämtade från SCB och avser folkmängden i Vilhelmina kommun per den 31 december Nedanstående diagram visar antalet födda i kommunen under perioden Det högsta födelsetalet under perioden hittar vi 1989 med 135 födda barn, därefter minskade födelsetalet årligen fram till och med 1999, då antalet födda uppgick till 66. Från 2000 och fram till och med 2003 ökar antalet födda. För åren 2004 och 2005 ser vi en minskning i antalet födda, för 2006 och 2007 har talet ökat igen och ligger i nivå med antalet födda under 2000 och För 2008 kan noteras en liten minskning. 5 5

6 POLITISK ORGANISATION VILHELMINA- BORNA K O M M U N F U L L M Ä K T I G E Ordf Leif Ahlmark C Kd Fp M S V Revision Sammankallande Per-Olof Nilsson t o m Max Fredriksson Fr o m K O M M U N S T Y R E L S E Ordf Gunnar Hörnlund Nämnder Bolag Valnämnd Ordf Tore Granberg Vilhelminabostäder 100 % Ordf Lilli-Ann Forsberg VD Erik Lindahl Kultur och utbildningsnämnd Ordf Jonny Kärkkäinen Socialnämnd Ordf Maria Kristoffersson Miljö och byggnadsnämnd Ordf Lars Eliasson 6

7 7 VILHELMINA KOMMUN EKONOMISK ÖVERSIKT OCH FINAN- SIELL ANALYS Som utgångspunkt för en finansiell bedömning finns kommunallagens krav på att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Med begreppet god ekonomisk hushållning avses bland annat att över en längre tid upprätthålla balans mellan intäkter och kostnader samt att värdesäkra förmögenheten (eget kapital) mellan generationerna. Det s k balanskravet trädde i kraft fr o m år 2000, och innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna. Kravet på god ekonomisk hushållning får anses vara ett överordnat krav, och innebär att det inte är tillräckligt att intäkter täcker kostnaderna eftersom det på längre sikt urholkar ekonomin. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen på kort sikt. Balanskravsutredning Kommunens verksamhet redovisar ett negativt resultat på -16,5 mkr. Enligt lag skall eventuellt underskott täckas senast inom tre år efter det att underskottet uppkommit. Om synnerliga skäl finns kan undantag göras från huvudregeln. Enligt kriterierna i balanskravet får inte realisationsvinster och extraordinära intäktsposter räknas in i resultatet. Detta innebär att utöver redovisat resultat på 16,5 mkr skall realisationsvinster på 0,6 mkr dras ifrån resultatet. Detta innebär att balanskravsresultatet uppgår till 17,1 mkr. Nämndernas resultat Nämndernas nettoavvikelse mot budgeten uppvisar ett underskott på -16,8 mkr, -3,9 mkr år Under året har budgetplanen förstärkts med 7,1 mkr i form av tilläggsanslag. Underskottet i verksamheterna uppvägs inte 2008 av överskottet i finansieringen. Finansieringen avseende 2008 redovisar ett överskott på 2,1 mkr. I budget för 2008 budgeterades ett överskott på 2,8 mkr. Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter täcker 25 % av verksamhetens 7 kostnader inkl avskrivningar, och FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE andelen är 2,5 % lägre i jämförelse med föregående år. Under perioden har verksamhetens intäkter ökat med 8,9 %, och minskat med 7,1 % i förhållande till Kommunalskatteintäkterna (de egna skatteintäkterna) är en av kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarar för 42 % av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med år 2004 ökat med 24,7 mkr eller 11,9 %, men minskat med 1,6 mkr eller 0,7 % jämfört med år Den kommunala utdebiteringen uppgår till 22,90 kronor/ skattekrona, och totalt 35,05 kronor per skattekrona. De generella statsbidragen är förutom kommunalskatteintäkterna en väsentlig inkomstkälla. Under år 2008 erhöll kommunen 173,7 mkr i generella statsbidrag, 158,8 mkr år Riktade statsbidrag uppgick 2008 till 29,5 mkr. Kommunalskatteintäkterna och de generella statsbidragen utgör 73,4 % av kommunens samlade intäkter. Verksamheternas totala kostnader, inkl avskrivningar, har under perioden ökat med 15,4 %. Under samma period har personalkostnaderna ökat med 17,3 %, inkl pensionsavsättningar. Jämfört med 2007 har verksamheternas totala kostnad ökat med 2,2% eller 12 mkr och personalkostnaderna ökat med 9,9 mkr eller 2,9 %. Personalkostnaderna utgör 62,7 %, 63,3 % år 2007, av verksamhetens totala kostnader. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor andel av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera nämndernas verksamhet. Om nyckeltalet överstiger 100 % innebär det att skatteintäkterna inte räcker till för att finansiera den löpande verksamheten och finansnettot. Utifrån balanskravet får inte nyckeltalet överstiga 100 %. Nyckeltalet för år 2008 visar att 104 % av skatteintäkterna används för att finansiera den löpande verksamheten.

8 Kommunal verksamhet i extern regi Kommunen har under 2008 lämnat bidrag till alternativ barnomsorg, Tallkotten, Kefas och Prästkragen, med 3,8 mkr och till friskola med 3,5 mkr. Vidare har kommunen köpt bl a turistbyråverksamhet för 0,6 mkr, skolskjutsar, linjetrafik och färdtjänst för 14,3 mkr, avfallshantering för 4,7 mkr samt fastighetsförvaltning för 13,7 mkr, totalt 40,6 mkr. Den kommunala verksamheten i extern regi uppgår till 7,2 % av kommunens bruttokostnader. Förvaltning av pensionsmedel Kommunen beslutade under år 2000 att förvaltningen av pensionsmedlen skall ske av en extern förvaltare. Fördelningen av tillgångsslagen var vid årsskiftet: -Svenska aktier 16 % -Utländska aktier 1 % -Räntebärande värdepapper 70 % -Likvida medel 8 % -Valuta o aktieindexobl 5 % Värdeförändringen för de olika tillgångsslagen fördelas enligt följande: -Aktier - 54 % -Räntebärande värdepapper + 13 % Placeringarna förvaltas av Handelsbanken Kapitalförvaltning. Pensionsmedelsförvaltning (mkr) Avsättning för pensioner 0,9 1,1 Ansvarsförbindelse för pensioner 217,6 213,1 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 58,1 61,3 Summa återlånat i verksamheten 159,5 151,8 Medlen är i sin helhet återlånade i verksamheten. Finansiella placeringar (bokfört värd 56,0 57,7 Orealiserade värden -2,8 1,9 Reavinster, reaförluster och utdelningar -2,3 3,1 Realiserad och orealiserad avkastning på placeringarna -4,1% 5,5% FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under året har 9,6 mkr utbetalats avseende den avgiftsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL avseende år Pensionsskuldsutveckling Kommunen tecknade under 2003 en pensionsförsäkring hos KPA avseende kompletterande ålderspension, efterlevandepension till vuxen, samt barnpension. Avsättningen för den förmånsbaserade delen av avtalspensionen, som intjänats före tecknandet av pensionsförsäkringen, redovisas som skuld i balansräkningen och uppgår till 0,9 mkr, inkl löneskatt. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt gällande redovisningsprinciper redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Dessa förpliktelser uppgår till 217,6 mkr inkl löneskatt. Kommunens totala pensionsskuld uppgår således till 218,4 mkr. Detta kan jämföras med det bokförda värdet av pensionsförvaltningen som uppgår till 56 mkr, vilket medför en skuldtäckningsgrad på 25,6 %. Pensionskostnader De sammanlagda pensionskostnaderna uppgår för året till 20,9 mkr, jämfört med 22,3 mkr år 2007, och kommer att utgöra en allt större post under finansförvaltningen. Kostnaden för den avgiftsbestämda ålderspensionen uppgår till 12,5 mkr inkl löneskatt. Pensionsutbetalningar enligt tidigare gällande avtal uppgår till 6,2 mkr inkl löneskatt. Ränta på pensionsskulden har bokförts med 0,1 mkr. Pensionsförsäkringsavgift har erlagts med 4,6 mkr. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Låneskulden Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 8,4 mkr, 8,8 mkr år Ingen nyupplåning har skett under året. Låneskulden har under perioden minskat med 3,9 mkr. För låneportföljen uppgick genomsnittsräntan till 4,89 % vid årsskiftet 2008/2009. Lånefinansieringsgraden, dvs hur stor del av kommunens anläggningstillgångar som finansierats med lån uppgår till 2,5 %, och har under perioden minskat med 1,3 %. Soliditeten Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgår till 75 %, i likhet med föregående år. Finansnettot Skillnaden mellan kommunens finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. Finansnettot på 1,3 mkr härrör från avkastningen på de likvida medlen, räntekostnader och värdeförändringen på pensionsförvaltningen. Nämndernas budgetavvikelser Nämnderna visar ett underskott mot budgeten med -16,8 mkr. Underskott redovisas av kommunstyrelsen med -5,2 mkr, kultur- och utbildningsnämnden med -4 mkr, socialnämnden med -8,1 mkr, och miljö och byggnadsnämnden ett överskott på 0,5 mkr. Det bör noteras att budgetplanen för 2008 förstärktes med tilläggsanslag under året med 7,1 mkr. Det kan konstateras att det finns betydande obalanser i nämndernas verksamheter. En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom givna ekonomiska ramar. Investeringar Kommunen har totalt investerat 18,7 mkr under år Investeringarna omfattar byggnadsinvesteringar och inventarier, varav iordningsställandet av Ekorrbacka, resecentrum, släckbil till flyget och ombyggnad av köken på Åsbacka och Hembergsskolan är de större objekten. Rörelsekapital Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder uppgår vid årsskiftet 2008/2009 till 64 mkr, jämfört med 82,1 mkr år 2007/2008. De likvida medlen uppgick per till 59,6 mkr. 9

10 Personal Konstateras kan att hälsotalet har förbättrats något bland kommunens anställda. Kommunen arbetar för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. I I-formprojektet arbetar en person på heltid med förebyggande åtgärder för personalen. Se vidare under avsnittet personalekonomi med hälsobokslut. Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktige i Vilhelmina kommun fastställde, i samband med antagandet av budget 2008, följande finansiella mål: alla beslut och verksamheter är underställda de ekonomiska ramar som är fastställda, investeringarna skall finansieras med egna medel, investeringarna ska lägst uppgår till samma belopp som avskrivningarna, tkr per år, soliditeten skall uppgå till lägst 78% vid årsskiftet 08/09, de likvida medlen skall i genomsnitt under kalendermånad uppgå till minst 30 mkr, varje verksamhetsgren får ta med sig eventuellt underskott jämfört med budget med hela beloppet till nästkommande år, och att överskott jämfört med budget får verksamhetsgrenen ta med sig 15% till nästkommande år. Årets resultat uppgår till 16,5 mkr, vilket innebär att målet att alla beslut och verksamheter är underställda de ekonomiska ramar som är fastställda inte har uppnåtts. Investeringarna har finansierats med egna medel. Den totala investeringsbudgeten för 2008 uppgår till 34,2 mkr, varav 18,8 mkr beviljats som tilläggsanslag under Under året har 18,7 mkr investerats, vilket uppfyller målet att investeringarna minst skall uppgå till 15,4 mkr. 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Soliditeten uppgår till 75% , varför målet inte uppnåtts. Genomsnittssaldot för de likvida medlen har under årets samtliga månader överstigit målet på 30 mkr, saldot var som lägst i maj månad med 40,3 mkr och som högst i januari månad med 54,4 mkr. Årsmedelsaldot uppgick till 41,3 mkr. Verksamhetsgrenarnas över respektive underskott kommer att behandlas i samband med årsredovisningen vid kommunfullmäktiges sammanträde Framtiden Befolkningsminskningen har glädjande i princip avstannat i jämförelse med tidigare år, men är fortfarande en av kommunens kommande utmaningar. Den redan idag skeva åldersstrukturen beräknas att ytterligare förstärkas över tid i kommunen. Befolkningen i åldrarna 0-19 år och år beräknas att minska fram till år Andelen äldre beräknas öka något under perioden fram till år års stora budgetöverskridande och en budget för 2009 som i skenet av 2008 års utfall kan betecknas som svag, kommer att ställa stora krav på återhållsamhet och restriktivitet under Kommunens ekonomiska planering ska präglas av långsiktighet och utgå från god ekonomisk hushållning. I planeringen måste även avsättas arbete och resurser för framtidsfrågor, då konkurrensen mellan kommunerna inom olika områden väntas tillta de kommande åren. Under hösten 2008 har styrelsens och nämndernas arbetsutskott utbildats avseende resursutnyttjande kopplat till mål i verksamheterna och detta är ett arbete som fortsätter under Med detta kommer att följa ett annat sätt att arbeta med kommande års budgetarbete.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Rådande lågkonjunktur påverkar Vilhelmina kommun och dess näringsliv. Konjunkturnedgången påverkar kommunen genom bl a lägre skatteintäkter, med anledning av att antalet arbetade timmar sjunker. Vidare kan befaras att utbetalningarna avseende försörjningsstöd kommer att öka. Näringslivet i Vilhelmina kommun är differentierat och har många få och enmansföretag, vilket kan borga för att sysselsättningsnedgången inte slår lika hårt för Vilhelmina, som för orter med stora företag. Kommunen prognostiserar för 2009 ett underskott i storleksordningen -24 mkr. Förvaltningen har givits uppdrag att redovisa förslag till besparingar och effektiviseringsåtgärder för att möta det befarade underskottet. Beslut kommer att fattas av kommunfullmäktige Det ökade intresset för vår fjällvärld har inneburit en ökad exploatering av områdena i och omkring främst Kittelfjäll och Saxnäs. Detta kommer att innebära en ökning av den kommunala servicen, främst i form av vattenförsörjning, avloppshantering och renhållning. Ett nytt vattenverk med tillhörande ledningsnät har börjat anläggas i Kittelfjäll. Den framtida personalförsörjningen till kommunens olika verksamheter är även en av kommunens stora kommande utmaningar. För att tillmötesgå kraven i Tillgänglighet 2010 och de nya hissbestämmelserna kommer resurser att förväntas ianspråktas de kommande åren. Foto: Magnus Ström 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNENS KOSTNADER OCH INTÄKTER Kommunens kostnader 2008 fördelar sig enligt nedanstående diagram: Tjänster; 25% Finansiella kostnader; 1% Material; 4% Bidrag; 4% Avskrivningar; 3% Personal; 63% Kommunens intäkter 2008 fördelar sig på följande finansieringskällor enligt nedanstående diagram: Bidrag; 11% Finansiella intäkter; 1% Hyror och arrenden; 2% Taxor och avgifter; 7% Försäljningsmedel; 1%Övrigt; 4% Skatteintäkter; 42% Generella statsbidrag och utjämning; 31% 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Driftredovisning, Mkr Nämnd/styrelse 2008 Avvikelse mot budget 2007 Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Netto Kommunstyrelsen 163,8 93,6 70,2-2,1-3,1-5,2 69,1 Kultur- och utbildningsnämnd 227,3 32,9 194,4-3,8-0,1-4,0 186,4 Socialnämnden 210,5 45,3 165,2-8,7 0,6-8,1 148,5 Miljö- och byggnadsnämnden 2,8 1,2 1,6 0,0 0,5 0,5 1,9 Totalt 604,4 173,0 431,4-14,7-2,1-16,8 406,0 0,4% 16,2% 38,3% 45,1% Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden INVESTERINGSREDOVISNING Mkr Nämnd/styrelse Budget Utfall Bokslut Kommunstyrelsen 17,7 15,6 21,3 Kultur- o utbildningsnämn 14,6 1,8 3 Socialnämnd 1,9 1,3 0,7 Totalt 34,2 18,7 25,0 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nettoinvesteringar, Mkr För 2008 anges förbrukade investeringsmedel i förhållande till budget inklusive tilläggsanslag per Pågående investeringsprojekt Överskott på pågående investeringsprojekt förs efter politisk prövning via tilläggsbudget över till kommande budgetår. Av den totala investeringsbudgeten om tkr är tkr tilläggsanslag från föregående år. Underskott betraktas som förskott på kommande års budget och minskar kommande års anslag med motsvarande belopp. Ingen av kommunens nämnder och styrelser har tagit med sig ett underskott från 2007 till Större projekt 2008 Beräknad Bokslut Utfall Återstår Tkr Utgift Projekt Ombyggnad kök* , ,2-126,9 Nya Torget ,4 24,2 770,4 Ekorrbacka fastighet , ,0-745,3 Busstation/järnvägsgatan ,4 456, ,7 Flyget släckbil* 2 560, , ,2-27,2 Bollhall ,5 14, ,7 Projektering Museum ,3 0, ,7 Upprustning Kyrkstaden ,6 554, VA Kittelfjäll ,5 676,2 317,5 *Avslutade. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALEKONOMISK REDOVISNING MED HÄLSOBOKSLUT Inledning Hör hälsa och ekonomi ihop? Den 1 juli 2003 blev det obligatoriskt enligt lag att redovisa sjukfrånvaro i årsredovisningen. Personalekonomi handlar om att synliggöra personalen som en resurs, vars insatser i hög grad har ett samband med de förutsättningar som finns och tillskapas i organisationen. Hälsobokslut handlar om att hitta ett sätt att rapportera och styra verksamheten mot att bli en friskare och mer attraktiv arbetsplats. Detta är Vilhelmina kommuns femte personalekonomiska redovisning med hälsobokslut. Syftet med redovisningen är att ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor. Detta innefattar en samlad beskrivning av kommunens personal, information om sjukfrånvaro och hur personalenheten arbetar målmedvetet för att minska ohälsan. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen med hälsobokslut skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal och kompetensförsörjningen och Vilhelmina kommuns ställning som en attraktiv arbetsgivare. 2 Personalvolym Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade, det vill säga tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. ANTAL ANSTÄLLDA (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Förvaltning KS KUN SOC TOTALT Jämfört med 2007 har antalet anställda minskat 15 inom KS-område. Plusanställning- 15 ar avslutades, antalet ungdomar i åtgärd minskade pga ändrade regler för arbetslös ungdom och näringsenheten fick lägre antal anställda. KÖNSFÖRDELNING (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Förvaltning Män Kvinnor KS KUN SOC TOTALT Av vilhelmina kommuns anställda är 23,5 % män och 76,5 % kvinnor. Jämfört med 2007 har andelen män minskat med 2,5 procentenheter. 2/3 av de avslutade plusanställningarna innehades av män vilket påverkat könsfördelningen. 3 Anställda fördelade efter sysselsättningsgrad 31 december 2008 Av kommunens anställda arbetar 63 % heltid och 37 % deltid var siffrorna 64 % respektive 36 %. Fler män än kvinnor arbetar heltid. 78 % av männen innehar en heltidstjänst. Motsvarande siffra för kvinnorna är 59 %. 37 Heltid Deltid Diagram 1: Hel och deltidsanställda redovisat i procent. Månadsavlönad personal. 63

16 Att få arbeta heltid är en jämställdhetsfråga och något som Vilhelmina kommun arbetar aktivt med. I kommunens personalpolitiska program fastslås att målsättningen vid rekrytering är att i första hand erbjuda heltidstjänster. Där fastslås även att den som önskar en kombinationstjänst för att höja sysselsättningsgraden skall erbjudas det Diagram 2: Andel kvinnor respektive män med heltid eller deltid. Månadsavlönad personal. Åldersstruktur Medelåldern är totalt sett 48 år. Situationen ser olika ut inom förvaltningarna och även inom olika befattningsområden. Lägst medelålder har Socialförvaltningen med en medelålder på 45 år. Högst medelålder har kommunstyrelsens område med 50 år Heltid Kvinnor Män 41 Deltid 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDELÅLDER (Månadsavlönad personal) Förvaltning År KS 50 KUN 49 SOC 45 TOTALT Åldersfördelning Åldersgruppen år bland månadsanställda i Vilhelmina kommun dominerade under Detsamma gäller för 2008 men antalet i gruppen har minskat något sen föregående år. Mellan år 2007 och 2008 finns en liten ökning i gruppen år. I de övriga åldersgrupperna har antalet anställda minskat. Åldersgruppen var den minsta gruppen under och under 2008 har den minskat ytterligare. Som synes är dock åldersfördelningen relativt stabil och har inte genomgått några större förändringar under de senaste tre åren år år år år 60 år - 16 Diagram 3: Åldersfördelning för månadsanställd personal 16 för åren 2006, 2007 och 2008.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kvinnor Män år 30-39år år år 60 år - Diagram 4: Åldersfördelning uppdelat på kvinnor och män. I åldersgruppen år återfinns störst andel kvinnor. Även bland männen återfinns flest antal anställda i åldersgruppen år. År 2006 och 2007 såg det likadant ut. 4.2 Planerade pensionsavgångar Den största andelen pensionsavgångar inom fem år finns bland olika lärarkategorier, vård och omsorgspersonal, barnskötare, assistenter, ekonomi och skolmåltidsbiträden. Detsamma gällde PENSIONSAVGÅNGAR inom 5 år (Tillsvidareanställda) År KS KUN SOC Totalt Totalt Tabellerna visar antalet väntade pensionsavgångar per förvaltning och exempel på vilka olika befattningar som berörs till och med år Planerade pensionsavgångar är beräknade utifrån att pensioneringen sker vid 65 års ålder. YRKESGRUPPER med väntade pensionsavgångar Befattning Antal Lärare 65 Undersköterska 57 Assistent 19 Barnskötare 17 Förskollärare 16 Adjunkt 11 Rektor 10 Elevassistent 9 Ekonomibiträde 9 Sjuksköterska 8 Skolmåltidsbiträde 5 Näringssekreterare 3 Flygplatsarbetare 3 Ingenjör 3 Fritidsgårdsföreståndare 1 IT-tekniker 1 Chef äldreomsorg Miljöinspektör 1

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Jämställdhet Jämställdhet, mångfald och likabehandling är en angelägenhet för oss alla. På en jämställd arbetsplats värderas alla medarbetares kompetens och erfarenheter utifrån samma grunder oavsett könstillhörighet. En jämn fördelning av kvinnor och män i alla typer av arbeten och på alla nivåer ger ökad arbetstillfredsställelse, bättre arbetsmiljö och höjd effektivitet. Med ett tydligt jämställdhetsfokus kommer insatserna lättare både kvinnor och män till godo, och har därmed större chans att lyckas. Vilhelmina kommuns jämställdhetspolicy är ett viktigt instrument i jämställdhetsarbetet inom organisationen och där fastslås bland annat följande: Genom utbildning och kompetensutveckling för sina medarbetare ska kommunen eftersträva en jämn könsfördelning i olika typer av arbeten och inom olika nivåer. När nya medarbetare ska anställas är det viktigt att jämställdhetsaspekten vägs in. Vid likvärdiga meriter ska sökande av underrepresenterat kön anställas. Det ska vara möjligt för både kvinnor och män att arbeta och vara förälder samtidigt. En viktig del av jämställdhetsarbetet är att förhindra och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta sker genom lönekartläggning, analys och aktiva åtgärder vid löneöversyner. Med jämn könsfördelning menas enligt JämOs (numera DO) definition att relationen mellan olika kön i en viss yrkesgrupp är 40/60. Det betyder alltså att, om det finns färre än 40 procent män eller kvinnor i en viss yrkesgrupp föreligger en ojämn könsfördelning Nyckeltal för jämställdhet Syftet med nyckeltal för jämställdhet är att konkret försöka mäta och återge jämställdheten i organisationen i siffror. Yrken Andel yrken i procent med jämn könsfördelning enlig definitionen ovan. Fördelningen mellan män och kvinnor är snedfördelad inom de flesta yrkeskategorier inom organisationen. Yrken med integrerad könsstruktur inom organisationen 2008 är: elevassistent, gymnasielärare, föreståndare för fritidsgård och simhall, samt skolledare. Könsintegration Under 2008 infördes ett nytt system för klassificering och indelning av arbete. Systemet kallas Arbetsidentifikation för kommuner och landsting (AID). AID-systemet delar in chefer i ett antal grupper och följande uppgifter är hämtade utifrån denna gruppindelning. Andel kvinnor som är chefer i förhållande till andel anställda kvinnor är 4,4 %. Andel män som är chefer i förhållande till anställda män är 8,9 %. Könsfördelning bland chefer Nivå Män Kvinnor Förvaltn.chef 100 % 0 % Mellanchef 50 % 50 % 1a linjens chef 32,6 % 67,4 % En granskning av könsfördelningen i organisationens ledningsstruktur ger följande siffror: Hälften av mellancheferna är kvinnor och 67,4 procent av 1a linjens chefer är kvinnor. Störst andel kvinnliga chefer återfinns som arbetsledare inom vård och omsorg samt inom barnomsorg.

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övertid Mertid Arbetstid enl. avtal Arbetad tid enligt avtal Semester Egen sjukfrånvaro Lagstadgad/avtalad ledighet Föräldraledighet Övrig ledighet Totalt arbetat tid Frånvaro GENOMSNITTLIGT UTTAG av övertid och mertid (Antal timmar i genomsnitt per anställd) Övertid KS 25,53 KUN 7,95 SOC 9,89 TOTALT 11,35 Mertid 10,69 9,07 35,08 21,16 Jämfört med 2007 har övertidstimmarna ökat för samtliga förvaltningar. Kommunstyrelsen har flest övertidstimmar per anställd. Socialförvaltningen har mest mertid per anställd även om den minskat jämfört med KOSTNAD för övertid och mertid i Tkr Förvaltning Förvaltning Övertid KS 982 KUN 805 SOC TOTALT Mertid Lönestatistik Medellönen totalt i kommunen är kronor. Det är en ökning med 5,6 % eller kronor från föregående år. Medellönen för kvinnor är kronor och 19 för män kronor, vilket innebär 19 en ökning med 6,21 % för kvinnorna och 4,04 % för männen från år MEDELLÖN (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Ålder Män Kvinnor TO- TALT Totalt Arbetsmiljö och hälsa Liksom tidigare år har personalenheten haft arbetsmiljö och hälsa som ett prioriterat område. Utgångspunkten i arbetet är att en god arbetsmiljö ger lägre sjukfrånvaro och ökad trivsel på arbetet. I kommunens personalpolitiska program finns två mål formulerade inom området arbetsmiljö: Sjukfrånvaron ska minska med hälften till och med 2008 jämfört med 2002 och antalet medarbetare som motionerar på arbetstid ska öka.

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 10, , ,2 5 4,6 4,4 9,4 9,1 9,3 8,9 8, Män Kvinnor Totalt Diagram 5: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid för män respektive kvinnor år (%) 8.1 Sjukfrånvaro kön och ålder Från och med den 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaron i procent i årsredovisningen. Totala sjukfrånvaron minskade med 0,8 procentenheter till 8,1 procent. I åldersgruppen år har sjukfrånvaron minskat med 1,3 procentenheter sedan I gruppen 29 eller yngre har sjukfrånvaron däremot ökat med 0,5 procentenheter. Sjukfrånvaron för män minskade under 2008 med 0,2 procentenheter medan den för kvinnor minskade med 1,2 procentenheter. Sjukfrånvaron har minskat i grupperna år och 50 år och äldre. Sjukfrånvaron är störst i åldersgruppen 50 år och äldre även fast den minskat med 1 procentenhet sen ,9 3,1 3,6 9,5 9,2 8,3 7 11,7 11,6 10,4 10, år år 50- år Diagram 6: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid