Avveckling av oljelager i oinklädda bergrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "91-620-8157-8. Avveckling av oljelager i oinklädda bergrum"

Transkript

1 Avveckling av oljelager i oinklädda bergrum branschfakta utgåva 2 december 2003

2 Innehållsförteckning Avveckling av oljelager i oinklädda bergrum 3 Geologiska förutsättningar 3 Principer för lagring av petroleumprodukter 4 Petroleumprodukter som lagras 5 Avveckling av anläggningar 7 Miljöpåverkan 8 Åtgärder för att begränsa spridningen av föroreningar i samband med avveckling 10 Avfall 13 Lagstiftning 14 Egenkontroll 14 Villkor i samband med miljöprövning 16 Arbetssätt som används av SGU 17 Litteratur 18 Kommentar 18 ISBN Omslag foto: SGU 2

3 Avveckling av oljelager i oinklädda bergrum I Sverige finns åtminstone ca 140 anläggningar där petroleumprodukter lagras i bergrum. I knappt 80 av dessa anläggningar lagras petroleumprodukterna direkt på grundvattenytan i bergrum med råa bergsidor, d.v.s. oinklädda bergrum. I övriga lagras petroleumprodukterna i stålcisterner som byggts in i berg. Anläggningarna ägs av bl.a. staten (Fortifikationsverket, SGU, SJ, m.fl.), landsting, kommunala och privata energibolag, privata industriföretag och oljebolag. Flera av de större anläggningarna byggdes för beredskapslagring i skuggan av kalla kriget under perioden slutet av 50-talet till slutet av 70-talet. Många av dessa anläggningar är i dag föremål för avveckling. Riksdagen inrättade 1994 myndigheten Statens oljelager (numera SGU) med uppgift att avveckla den statliga civila beredskapslagringen av petroleumprodukter. En anläggning för petroleumlagring i oinklädda bergrum kan rymma från ca till m 3 produkt, ibland ännu mer, fördelad på ett eller flera bergrum. Figur 1. Större anläggning för lagring av olja i oinklädda bergrum (illustration: ). Geologiska förutsättningar De flesta anläggningar där petroleumprodukter lagras i oinklädda bergrum är belägna i kristallint berg. Undantag finns bl.a. på Gotland. Man har vid lokaliseringen sökt efter stabilt berg. Detta berg är ofta relativt tätt och merparten av vattenföringen styrs av ett mindre antal av sprickorna. Om större vattenförande zoner eller sprickor lokaliserades i samband med byggnationen kan dessa ha injekterats med cement och är därmed inte tillgängliga för läckage av produkt. Ofta utfördes relativt begränsade geologiska undersökningar i samband med projekteringen av anläggningarna. Om dåligt berg sedan påträffades under byggskedet ändrades anläggningens utförande genom att bergrummen fick en annan utformning än vad som var tänkt. 3

4 Principer för lagring av petroleumprodukter I oinklädda bergrum lagras oljan direkt mot berget till skillnad från anläggningar med stålcisterner. Lagring av olja i oinklädda bergrum bygger på principen att oljan är lättare än vatten och att den inte är blandbar med vatten. Bergrummen anläggs så att högsta nivån för den lagrade produkten är belägen minst fem meter under den naturliga grundvattenytan. Därigenom kommer oljan att hållas på plats av trycket från grundvattnet i det omgivande berget. Genom sprickor i berget rinner grundvattnet kontinuerligt in i bergrummet och bildar en vattenbädd som oljan flyter på. Överskottet av vattnet som läcker in i bergrummet (läckvatten) pumpas till en oljeavskiljare och leds sedan ut i ett ytvattendrag. Pumpningen och den lägre trycknivån i anläggningen kommer att påverka en del av de vattenförande sprickorna runt anläggningen och grundvattentrycket i dessa blir då lägre än i omgivningen. Det finns två huvudprinciper för lagring av olja i oinklädda bergrum: lagring på fast vattenbädd och lagring på rörlig vattenbädd, se figur 2 nedan. Figur 2. Schematisk beskrivning av vattennivåer (grått) och produktnivåer (svart) under lagring och tömning av anläggning med rörlig vattenbädd respektive fast vattenbädd (illustration: ). Lagring på fast vattenbädd Lagring på fast vattenbädd innebär att bäddvattnets nivå i bergrummet hålls konstant strax ovan botten av bergrummet. Nivån för produktens överyta kommer att variera beroende av hur mycket produkt som lagras. Läckvattenpumparna är dimensionerade endast för att ta hand om det vatten som strömmar in i bergrummet. En nackdel med metoden är att det bildas en stor gasvolym ovanför produktytan, speciellt vid utlastning. En annan nackdel är att produkten fylls i ett tomt bergrum där sprickorna i omgivande berg kan vara tömda på vatten. Detta medför 4

5 att sprickorna i en stor bergvolym kan komma att förorenas av produkt i samband med inlastning. Lagring på rörlig vattenbädd Lagring på rörlig vattenbädd innebär att bäddvattnets nivå regleras så att produktens övre del kan hållas på ungefär samma nivå oavsett hur stor volym som lagras. Detta sker genom in- eller utpumpning av vatten från ett närliggande ytvattendrag. Metoden används med fördel då bensin lagras eftersom gasavgången till luft blir liten. Produktytans nivå brukar vara belägen en bit ovanför bergrumstaket. Detta innebär att även berget ovanför bergrummet blir förorenat av den lagrade produkten. Ur föroreningssynpunkt är ändå denna lagringsmetod gynnsam eftersom bergrummet är vattenfyllt då produkten lastas in. Detta minskar möjligheterna till föroreningsspridning till sprickor i berget runt bergrummet jämfört med fast vattenbädd. Petroleumprodukter som lagras De petroleumprodukter som lagras i bergrum utgörs främst av raffinerade produkter som bensin, flygbränsle, lättare brännoljor (diesel och eldningsolja 1, Eo1, ofta benämnt gasolja) samt tung eldningsolja, Eo3-5. Dessa raffinerade produkter är av s.k. straight-run kvalitet och har sinsemellan olika egenskaper beroende på olika användningsområden. Samtliga är uppbyggda av samma typer av petroleumkolväten, men de lättare produkterna kännetecknas av att de består av petroleumkolväten med färre antal kolatomer och har därför högre flyktighet och högre löslighet i vatten än de tyngre produkterna. Inga av de raffinerade produkterna som lagras innehåller fenol. Fenol kan dock bildas som nedbrytningsprodukt av aromater i den lagrade petroleumprodukten. Bensin Petroleumkolväten som ingår i bensin har ett kokpunktsintervall mellan o C, varav huvuddelen ligger inom intervallet o C. I bensin ingår ca 200 olika kolväten i mätbara halter, huvudsakligen naftakolväten med 4-12 kolatomer. Dessa består till ca 50 % av alifatiska kolväten och till ca 50 % av aromatiska kolväten. De enskilda alifatiska kolvätena förekommer huvudsakligen i halter på mindre än 5 vikts-%. De aromatiska kolvätena domineras av toluen och xylen som vanligen ingår i halter på upp till 15 vikts-% vardera. Bensenhalten är oftast mindre än 2 vikts-%. Bensin innehåller även olika additiver för att uppnå förbättrade förbränningsegenskaper. I blyad bensin ingår bly i form av tetrametylbly eller tetraetylbly i halter mellan 0,02 0,07 vikts-%. I blyad bensin ingår tillsatser i form av dikloretan och dibrometan med ca 0,005 0,01 vikts-% för att bl.a. minska utfällningar av bly i motorerna. 5

6 Flygbränsle Flygbränsle som lagras är huvudsakligen avsett för jetmotorer. Det dominerande flygbränslet var tidigare JP4 (eller MC77, som är den militära beteckningen) som består av en blandning av lika delar flygfotogen och nafta. Kokpunktsintervallet för JP4 är oc, varav huvuddelen ligger inom intervallet o C. Den ungefärliga sammansättningen av kolväten hos JP4 är följande: C 5 C 6 ca 10 vikts-% C 6 C 10 ca 60 vikts-% C 10 C 14 ca 30 vikts-% JP4 innehåller både alifatiska och aromatiska kolväten. Andelen aromatiska kolväten är ca 25 vikts-%. JP4 innehåller inte några tillsatser liknande de som finns i bensin. Numera utgörs flygbränsle av enbart flygfotogen även benämnt Jet A1 eller MC75. Flygfotogen innehåller ca 20 % aromater. Andelen additiver för olika ändamål är mycket låg, maximalt ca 30 mg/l. Flygfotogen har ett kokpunktsintervall mellan o C. Diesel och lättare eldningsoljor Dessa produkter består huvudsakligen av en fotogenfraktion inom en kolvätefördelning mellan C 10 C 22 och har ett kokpunktsintervall mellan o C. Diesel avsedd för vinterbruk t ex av typ D32 har en lägre kokpunkt än en diesel avsedd för sommarbruk (t.ex. D9 eller eldningsolja av typ EoI). Detta avspeglas även i kolvätefördelningen som huvudsakligen ligger mellan C 10 C 16 för typ D32 medan eldningsolja EoI har en kolvätefördelning som huvudsakligen ligger mellan C 12 C 22. Andelen alifatiska kolväten i en diesel beror på råoljans ursprung samt på raffineringsprocessen. En genomsnittlig sammansättning kan vara enligt följande: Alifater % Monoaromater % Diaromater 5 6 % Polyaromater <0.2 % Diesel och eldningsolja innehåller ofta även % svavel. Diesel som lagras i oinklädda bergrum innehåller inte några tillsatser. Tung eldningsolja Tung eldningsolja är återstodsprodukt vid raffineringen av råolja och utvinns vid ett kokpunktsintervall mellan 240 >1000 o C. Stelningstemperaturen är ca 40 o C vilket innebär att lagring av tunga eldningsoljor sker vid förhöjd temperatur. De vanligaste tunga eldningsoljorna i Sverige benämns Eo3, Eo4 och Eo5. Andelen tyngre kolväten ökar ju tyngre oljan är och Eo5 har således den högsta kokpunkt av dessa oljor. Likaså ökar viskositeten medan stelningstemperaturen minskar. Andelen aromater och alifatiska kolväten är liknande den fördelning som finns i en diesel med den skillnaden att andelen diaromater och polyaromater ökar på bekostnad 6

7 av monoaromaterna. Tunga eldningsoljor innehåller mer svavel än de lättare, upp till ca 0,8 %. Avveckling av anläggningar Att avveckla en anläggning för lagring av petroleumprodukter på ett sätt som inte riskerar att skada omgivningen tar lång tid (flera år). Därefter fortsätter egenkontrollen under många år. Arbetet kan grovt indelas i följande delar: 1) Tömning av produkt. 2) Borttagning av produktrester. 3) Förstudie, huvudstudie samt projektering av lämplig avvecklingsmetodik. 4) Juridisk prövning av ansökan om tillstånd till och fastställande av villkor för fastställd avvecklingsmetodik. 5) Rivning av anläggningen samt genomförande av åtgärder för att förhindra föroreningsspridning. 6) Efterbehandling av eventuell förorenad jord och förorenat sediment. 7) Egenkontroll under momenten 1-2 och 5-6 samt efteråt. Punkt 3 kan utföras parallellt med punkt 1 och 2. Arbetena under punkt 2 kan behöva utföras vid fler än ett tillfälle under avvecklingen. Inom punkt 3 utförs riskbedömningar av såväl alternativet att inga ytterligare åtgärder vidtas, förutom borttagning av produktrester i bergrummen, som olika ytterligare åtgärdsalternativ. Riskbedömningarna kan utföras enligt Bilaga 7 i Naturvårdsverkets rapport Metodik för inventering av Förorenade områden... (Naturvårdsverket 1999). Riskbedömningen av förordat åtgärdsalternativ förfinas under huvudstudie och projektering. Flera delar av avvecklingsarbetet kräver samråd och tillstånd av olika slag (se kapitel Lagstiftning, nedan). Att avveckla en anläggning där petroleumprodukter har lagrats i oinklädda bergrum, liknar andra efterbehandlingsprojekt för förorenad mark. Vägledning för hur sådana projekt kan drivas ges bl.a. i Naturvårdsverkets rapport Efterbehandling av förorenade områden (Naturvårdsverket 1997). 7

8 Miljöpåverkan Föroreningar kring en anläggning I samband med anläggningens drift kommer petroleumrester att tränga in i sprickor i omgivande berg. Orsaker till det kan vara; lägre grundvattentryck i omgivande berg än trycket i bergrummet, produktens lägre densitet eller kapillärkrafter i tunna sprickor. Denna föroreningskälla är inte möjlig att kvantifiera i praktiken men har, genom teoretiska studier samt avancerad provtagning och analys, uppskattats till några kubikmeter produkt för en normalstor anläggning (Elert et al 1999). Sediment i diken eller sjöar utanför oljeavskiljarna är ofta förorenade av oljerester. Ibland är dessa föroreningar bundna i torv eller i sediment under ett kompakt lager av vassens rotfilm. Jorden vid utlastningsplatsen kan vara förorenad av produktspill. Spill på markytan uppstår ofta vid lastning och lossning av produkt. Spill kan även ske längs rörgravar på grund av läckage i rörskarvar och ventiler, speciellt vintertid. Dessa läckage hinner ofta bli rätt omfattande innan de upptäcks. Även marken kring oljeavskiljare kan vara förorenad. Risk för negativ miljöpåverkan vid avveckling Avvecklingen i sig kan medföra andra risker för påverkan på omgivande miljö än de som driften av anläggningen inneburit och de som kan förknippas med den avvecklade anläggningen. Risker finns t ex vid tömning av produkt, snabba förändringar av bäddvattenytan, m.m. Spridning av petroleumrester Spridning till grundvattnet Den största risken för långsiktiga negativa miljökonsekvenser i samband med avvecklingen är förorening av omgivande grundvatten på grund av utlakning från petroleumrester i sprickor kring bergrummen. Om anläggningen avvecklas utan att förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra föroreningsspridning kommer grundvattenytan att stiga till en nivå som är i jämvikt med omgivningen. Denna nivå kan ligga i närheten av den ursprungliga grundvattenytan, men anläggningens utsprängda delar i berget kommer till viss del att även i fortsättningen påverka grundvattensituationen i anläggningens omgivning. Den nya grundvattenströmningen i området kommer att föra med sig och sprida eventuella lösta rester av föroreningar från anläggningen. En sådan spridning kan leda till skador på vattentäkter i omgivningen. Utlakning från produktrester runt anläggningen kommer att avta med tiden. Riskperiodens längd är svårbedömd av det skälet att kunskapen om nedbrytningsprocesserna i berggrunden i dagsläget är för dålig. 8

9 Spridning till ytvatten Om bäddvattenytan i en anläggning med rörlig vattenbädd sänks, för att förbättra möjligheterna till borttagning av produktrester, kommer stora mängder läckvatten att ledas ut från anläggningen. De mängder produktrester som lösta i vattnet då tillförs recipienten är betydligt större än de som pumpades ut under motsvarande tidsperiod då produkt lagrades. Pumpning av läckvatten nära skiljeytan mot produkt kan leda till att produkt pumpas ut till oljeavskiljaren. Föroreningsrester som anrikats i sediment under anläggningens drift kan utlakas till ytvattnet. Spridning till atmosfären En viss gasavgång sker alltid till atmosfären på grund av ventilationen av bergrummen under anläggningens drift. Under avvecklingen kan extra stor gasavgång till atmosfären uppkomma genom bl.a.: avlägsnande av produktskikt i bensinanläggningar genom forcerad ventilering, omfattande utlastning av produkt till tåg, tankbil eller båt, avgasning av bergrum, snabb höjning av bäddvattenytan genom inledning av vatten i bergrum, uppgrävning och hantering av förorenade jordmassor. Vid avveckling av anläggningar där bensin eller flygbensin har lagrats skall speciella säkerhetsaspekter avseende risk för brand och explosion beaktas. Exponering av personal Avvecklingsarbetena utgör en stor risk för att personal utsätts för hälsoskadlig exponering för petroleumkolväten i såväl flytande form som i gasfas. I och med att en hel del arbete måste utföras i slutna utrymmen under jord blir utspädningen dålig och stora krav ställs därför på ventilation och gasmätning. Förutom risken för hälsoskadlig exponering måste givetvis även övriga arbetsmiljörisker beaktas samt risken för brand och explosion. Det är viktigt att tänka på arbetarskyddet kan vara noga reglerat och väl tillgodosett under anläggningens drift, men att nya arbetsmoment införs i och med avvecklingen. En riskanalys bör därför föregå de nya arbetena i samband med avvecklingen. Grundvattennivå I och med att anläggningens drift kräver kontinuerlig pumpning av grundvatten kan det lokalt bli en betydande påverkan på grundvattnets trycknivå. Då pumpningen upphör kommer grundvattentrycket åter att öka. Det ökade grundvattentrycket kommer att fördela sig jämnt över de delar av anläggningen som är hydrauliskt förbundna med varandra. Detta innebär att grundvattentrycket inte kommer att helt återgå till det ursprungliga i de delar som tidigare hade högst grundvattennivå. 9

10 Påverkan på framtida markanvändning En nedlagd anläggning kan komma att påverka framtida markanvändning t.ex. genom: kvarvarande anläggningsdelar som sticker upp ovan mark (avgasrör från reservkraftaggregat, ventilationsrör, reservutgångar, m.m.) samt grundvattenrör, observationsrör för grundvattenkontroll som behöver skyddas, att kvarvarande markföroreningar kan påverka möjligheterna att använda marken enligt definitionen känslig markanvändning (Naturvårdsverket 1997), rivningsmassor och kvarlämnade betongkonstruktioner i mark, restriktioner i grundvattenuttag som kan behöva införas för att säkerställa funktionen hos den valda efterbehandlingsmetoden. Miljöpåverkan från en avvecklad anläggning En avvecklad anläggning där tillräckliga efterbehandlingsåtgärder har vidtagits skall inte innebära någon nämnvärd miljöpåverkan. Anläggningens påverkan på omgivande miljö bör inskränka sig till nedanstående effekter. Något förändrad grundvattennivå kring själva anläggningen jämfört med situationen före anläggningen byggdes. Förändringen blir dock mindre än under tiden anläggningen var i drift. Hinder i form av eventuella installationer som lämnas kvar i mark samt foderrör till borrhål. Eventuell tillförsel av små mängder lösta petroleumkolväten från bergrummen till närbeläget ytvattendrag. Högsta tillåtna halter regleras genom villkor. Åtgärder för att begränsa spridningen av föroreningar i samband med avveckling Det finns olika metoder att begränsa de negativa konsekvenser för miljön som eventuell föroreningsspridning kan ge upphov till. Dessa kan delas in i metoder som: minskar mängden föroreningar i och kring anläggningen, styr spridningen av eventuella produktrester så att de inte medför negativa konsekvenser för miljön, begränsar spridningen av eventuella produktrester, styr nyttjandet av grundvatten. 10

11 Minskning av mängden föroreningar i och kring bergrummen Genom att hålla vattenytan i bergrummen avsänkt under några år kan produktrester i det omgivande bergets sprickor dräneras tillbaka till bergrummen. Väl inne i bergrummen kan produktresterna pumpas bort. Det är vanligt att ytterligare produkt frigörs och rinner tillbaka då vattenytan därefter tillåts att stiga. Därför kan ytterligare borttagning av produkt behövas i ett senare skede. I framför allt anläggningar där diesel har lagrats kan bakterietillväxten i gränsskiktet mellan vatten och produkt bli omfattande. Denna bildar ett skikt av trådar som kan bli så kompakt att det dämmer upp produkt så att den inte rinner fram till pumparna. Skiktet i sig kommer också att innehålla stora mängder produkt (storleksordningen 30 vikts-%). Det kan därför bli nödvändigt att avlägsna bakterieskiktet för att få ett så rent bergrum som möjligt. Speciella fjärrstyrda utrustningar för att avlägsna bakterieflock och även för att skumma tunna produktskikt på stora vattenytor i bergrum, har utvecklats på senare år. Genom att alltid låta bergrummen fyllas av naturligt inläckande grundvatten främjas återrinning av produkt från berget. Om i stället bergrummen fylls genom att leda in eller pumpa in ytvatten finns en risk, om uppfyllnaden sker för snabbt, att man skapar en utåtriktad gradient som trycker ut produktrester ännu längre ut i berget. Om det tar lång tid innan grundvattenytan har stigit till samma nivå som grundvattennivån i omgivande berg kommer de naturliga nedbrytningsprocesserna att utnyttjas bäst. I bergrum med fast vattenbädd och långsam tillrinning av grundvatten kommer denna process att ske i såväl omgivande berg som inne i bergrummet. Om tiden är tillräckligt lång kan den bakteriella nedbrytningen av produktresterna i bergrummet eventuellt vara tillräckligt effektiv för att ersätta ytterligare skumning och ytterligare åtgärder för efterbehandling. I ett tömt bergrum där lätta petroleumprodukter har lagrats kommer merparten av produktresterna att finnas i sprickor i omgivande berg. Detta i kombination med att produktresterna delvis kommer att rinna tillbaka då vattenytan stiger, medför att nyttan av att gå in och tvätta ett bergrum mekaniskt inifrån är mycket begränsad. Det kommer därmed inte att uppväga kostnaden eller arbetsmiljöriskerna för detta. Styrning av föroreningsspridningen från eventuella produktrester i berg Om grundvattnet i berget även i fortsättningen tillåts rinna in mot anläggningen kan eventuella produktrester i bergets sprickor inte spridas till grundvattnet nedströms. Istället kommer produktresterna att röra sig mot anläggningen. Ett sätt att skapa en fortsatt inåtriktad strömning av grundvatten mot bergrummen, även efter att all läckvattenpumpning har upphört, är att skapa en förbindelse mellan någon del av anläggningen och ett ytvattendrag i närheten. Vattenytan i recipienten måste ligga lägre än grundvattenytan kring anläggningen. 11

12 Detta sätt att begränsa föroreningsspridning kallas hydraulisk avledning, se figur 3 nedan. möjlighet att installera filter Figur 3. Principen för hydraulisk avledning. Grundvattnet rinner in mot bergrummet och avleds i en ledning till en ytvattenrecipient (illustration: ). En hydraulisk avledning innebär därmed att grundvattnets sänktratt kring anläggningen bibehålls. En sådan avledning går från en lämplig del av anläggningen (t.ex. direkt in i bergrummen eller via övre ortsystem) och kan mynna i den recipient som under anläggningens drift utnyttjats för att avbörda läckvatten, eller på annat lämplig ställe. Eventuella rester av den lagrade produkten som förekommer i fri fas kommer att ansamlas vid grundvattenytan inom sänktratten. Läckvatten som kan innehålla rester av löst produkt leds av under kontrollerade former. Ett annat sätt att bibehålla ett inåtriktat grundvattenflöde är naturligtvis att fortsätta pumpa läckvatten på samma sätt som under anläggningens drift. Detta är dock ingen slutgiltig lösning. Fortsatt pumpning av läckvatten skall kombineras med kontroll av den naturliga biologiska nedbrytningen av petroleumkolväten. Denna skall vara av en sådan omfattning att inga produktrester i bergrum eller bergmassa kan spridas till omgivande grundvatten då pumpningen avslutas. Begränsning av spridningen av eventuella produktrester i berg Studier har visat att naturlig nedbrytning av petroleumkolväten sker i spricksystemen i omgivande berg. Det har dock hittills inte varit möjligt att kvantifiera nedbrytningshastigheten. På grund av den helt annorlunda miljö i enskilda vattenförande sprickor i berg utgör jämfört med grundvattenmagasin i jord, kan resultat från studier i jord inte direkt användas. Nedbrytningshastigheten i berg är betydligt lägre än i jord och eftersom den i dagsläget inte varit möjlig att bestämma kan den heller inte tillgodoräknas i miljöriskbedömningar. 12

13 Forskning och utveckling pågår för närvarande inom området. Eventuellt kan detta arbete i framtiden mynna ut i kunskap som kan användas för att tillgodoräkna sig naturlig nedbrytning som ett sätt att förhindra spridning av petroleumrester från nedlagda avvecklade anläggningar. Restriktioner i nyttjandet av grundvatten Konsekvensen av att inte genomföra förebyggande efterbehandlingsåtgärder innebär att grundvattnet kan komma att förorenas. Ett sätt att då begränsa möjligheterna till miljöskadlig exponering för eventuella petroleumrester är att införa restriktioner för nyttjandet av grundvattnet i närheten av anläggningen. Detta förutsätter att eventuella petroleumrester inte kan tänkas medföra negativa konsekvenser i grundvattnets utströmningsområden. Restriktioner för nyttjandet av grundvattnet i närheten av en anläggning kan behöva införas även då efterbehandlingsåtgärder har genomförts. Men i detta fall handlar det om att begränsa mängden rent vatten som kan tas ut utan att funktionen hos genomförda efterbehandlingsåtgärder störs. Detta skulle annars kunna leda till oönskad föroreningsspridning. Åtgärder mot föroreningar i jord och sediment För att minska de negativa miljökonsekvenserna av den tidigare driften måste eventuella föroreningar i jord och i sediment åtgärdas. Åtgärderna kan bestå i reduktion av föroreningskällan genom behandling med eller utan urschaktning, se t.ex. rapporten Åtgärdsteknik för oljeförorenad mark (Naturvårdsverket 1995). De kan också bestå i att föroreningsspridningen begränsas genom naturlig nedbrytning under ordentlig övervakning. Det gäller då att med hjälp av provtagning verkligen visa att ytterligare spridning inte sker och att föroreningskällan minskar med tiden. Det försvåras ytterligare om föroreningen finns i sediment eller torv som i sig innehåller hög halt organsikt material som kan brytas ned. För att undersöka om föroreningsrester sprids i ytvatten kan det vara lämpligt att utnyttja passiva provtagningsutrustningar som absorberar petroleumkolväten under en längre tid. Avfall Farligt avfall uppkommer vid tömning och rengöring av oljeavskiljare och ledningar samt vid sluttömning av produktrester och bakterieslam. Farligt avfall kan även uppkomma vid rivning av invändiga och utvändiga installationer och vid efterbehandling av förorenad jord och sediment. I övrigt medför avvecklingen restprodukter i form av armerad betong, stålinstallationer, stål- och plaströr samt övriga byggnadsrester. De installationer som lämnas kvar i anläggningen får i princip inte ha någon negativ påverkan på miljön. Kostnader för att ta bort dem måste dock vägas mot miljövinsten. Installationerna som lämnas kvar bör dokumenteras. 13

14 Lagstiftning Vid lagringen av olja i oinklädda bergrum länspumpas inströmmande grundvatten vilket medför att grundvattennivån runt anläggningen hålls avsänkt. När en anläggning tas ur bruk och grundvattenpumpningen upphör förändras grundvattennivån. Uppkommer därigenom fara för att allmänna eller enskilda intressen skadas krävs tillstånd från miljödomstol enligt 11 kap. 22 miljöbalken. Som beskrivits ovan kan avvecklingen genomföras på ett sådant sätt att grundvattennivån hålls fortsatt avsänkt genom att en förbindelse mellan bergrummet och ett intilliggande vattendrag etableras, s.k. hydraulisk avledning. Tillståndsplikt föreligger då enligt 11 kap. 9 miljöbalken för själva avledandet av läckvatten. Rivningsanmälan enligt 9 kap. 2 4 st. plan- och bygglagen kan komma att krävas för rivning av anläggningens invändiga och utvändiga delar. Ansvaret för efterbehandling av förorenade områden åligger enligt 10 kap miljöbalken i första hand de verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen. Om flera verksamhetsutövare bidragit till föroreningen svarar de solidariskt för efterbehandlingen. Ansvaret gäller även efter avslutad verksamhet och preskriberas aldrig. Om verksamhetsutövaren inte kan utföra eller bekosta efterbehandlingen kan istället nuvarande eller framtida fastighetsägare under vissa förutsättningar hållas ansvariga. Egenkontroll Miljö- och funktionskontroll För att kunna fatta rätt beslut om lämplig strategi för avveckling krävs att en kontroll av miljön kring anläggningen startas tidigt i avvecklingsprocessen. Då erhålls kunskap om miljön under anläggningens driftfas. Denna kunskap kan användas som referens i samband med miljöprövningar och vid utvärdering av den framtida egenkontrollen. Innehållet i egenkontrollen skall på eget initiativ kunna ändras med tiden så att den alltid är aktuell. Verksamhetsutövaren kan kontakta tillsynsmyndigheten för att samråda om utformningen av den framtida egenkontrollen. Vid utformningen av egenkontrollen skall förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll, SFS 1998:901, följas. I tidiga skeden gäller det att skaffa sig kunskap om: variation i grundvattennivåer, variation i ytvattennivåer, variationer i flöde hos berörda ytvattendrag, tillståndet i berörd recipient med avseende på tillförda petroleumkolväten jämfört med bakgrund (opåverkad recipient), läckage av produkt från omgivande berg in i bergrummen, förändringar i läckagevattnets innehåll av produktrester. 14

15 I senare skeden, efter att åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan vid avveckling har genomförts och tagits i bruk, skall egenkontrollen göra det möjligt att bedöma: att den hydrauliska situationen kring anläggningen hålls på den säkra sidan i förhållande till vad som antogs i den miljöriskbedömning som ligger till grund för beslutet om efterbehandlingsåtgärderna, att petroleumrester inte sprids från anläggningen till grundvatten eller till ytvatten på annat sätt än som ansetts acceptabelt i den utförda miljöriskbedömningen, att fastställda utsläppsvillkor innehålls, att vidtagna efterbehandlingsåtgärderna fungerar på det sätt som var avsett. Tips för egenkontroll och tillsyn Exempel på vad som bör beaktas vid kontroll och tillsyn under avveckling: Är grundvattennivåerna så som de förväntades enligt tillståndsansökan för avveckling? Sprids rester av den lagrade produkten till grundvattnet? Innehålls villkoren i gällande tillstånd för avveckling? Har den tidigare driften påverkat omgivningen? Påverkas i så fall ytvattenrecipienten av förorenade sediment, torv eller dylikt? Har utrustning som kan innebära risk för miljön tagits bort i tillräcklig utsträckning? Kemiska analyser Kvantifiering skall göras med allmänt accepterade metoder. För att erhålla tillräcklig känslighet måste metoderna även väljas utifrån vilket material (ytvatten, grundvatten, löst sediment eller fastare sediment) som skall analyseras. SGU/Statens oljelager har utfört studier av olika analysmetoders lämplighet för kontroll av produktspridning till sediment och grundvatten runt en anläggning (SGU/Statens oljelager 2000). Dessa visade bl.a. på vikten av att analysresultaten inte misstolkas genom att ämnen som inte är relaterade till den lagrade produkten inbegrips i analysvärdet. Man bör därför vara mycket restriktiv vid tolkningen av analyser som är utförda med IR spektrofotometri (enligt svensk standard SS028145) för prover som är tagna i miljöer där det kan finnas andra kolväteföreningar. Analyser som är utförda med gaskromatografi med flamjonisationsdetektor (GC-FID) eller masspektrometer (GC-MS) är bättre eftersom de kan selektera enskilda eller grupper av kolväten. De har även betydligt lägre detektionsgräns. Att enbart se till den totala summan kan dock även för dessa metoder ge en missvisande bild. I stället bör tolkningen av analysresultaten se till den påträffade kolväteföreningens sammansättning, till hur provet är taget och analyserat samt till den naturliga miljö från vilken provet kommer. Kolväteanalyser med avseende på petroleumrester kan störas av bl.a. naturliga humusämnen i jord, sediment och vatten och av smörjmedel från borrutrustning. 15

16 De flesta borrtekniker för berg avger petroleumrester till grundvattnet i detekterbara halter. Naturvårdsverket planerar att ge ut en föreskrift om genomförande av mätningar vid tillstånds och anmälningspliktiga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken. Villkor i samband med miljöprövning Nedanstående förslag till villkor bör finnas med i ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken om efterbehandling av en anläggning enligt principen hydraulisk avledning. Om man ansöker om tillstånd för upphörande av grundvattenpumpning kan den hydrauliska avledningen utgöra ett villkor för tillståndet. Det avledda vattnet ska vid utsläppspunkten innehålla högst vissa föroreningshalter och föroreningsmängder. Valda analysparametrar skall redovisa vattnets innehåll av opolära alifatiska kolväten och aromatiska kolväten. Det kan även vara lämpligt att analysera specifika toxiska ämnen som förekommer i den lagrade produkten som t.ex. enskilda enkla aromater. Exempel på villkor Den totala halten av opolära alifatiska kolväten i det vatten som går ut i recipienten får inte överstiga 10 mg/l som riktvärde på enstaka prov samt 5 mg/l som årsmedelvärde och gränsvärde. Den totala halten av extraherbara aromatiska ämnen i det vatten som går ut i recipienten får inte överstiga 10 mg/l som riktvärde på enstaka prov samt 5 mg/l som årsmedelvärde och gränsvärde. Halten av summa bensen, toulen, etylbensen och xylen i det vatten som går ut i recipienten får inte överstiga 5 mg/l som årsmedelvärde och gränsvärde. Om halten av olja i det utgående vattnet blir så låg att särskild rening kan anses omotiverad kan denna tas bort. Beslut om detta görs efter samråd med tillsynsmyndigheten. Avvecklingen av den civila beredskapslagringen av olja i bergrum sköts av SGU, Box 16247, Stockholm, tel

17 Arbetssätt som används av SGU I samband med SGUs arbete med att avveckla ca 40 st statliga beredskapslager för petroleumlagring har flera rutiner och kravspecifikationer utarbetats. I samband med inledande generella arbeten och förstudier fastställdes en arbetsordning och en kravspecifikation som sedan har används på varje enskild anläggning. Arbetet kan för en enskild anläggning mycket kort beskrivas enligt nedan. Huvudstudie I ett första skede görs en utredning av den föroreningssituation som anläggningens drift har förorsakat samt anläggningens funktion, områdets geologi, hydrogeologi, hydrologi, skyddsvärde och känslighet för föroreningspåverkan. Baserad på denna kunskap görs en första miljöriskbeömning av olika avvecklingsscenarier. Två scenarier beaktas alltid. Det ena är att ingenting görs förutom att produktrester avlägsnas. När pumpningen upphör vattenfylls anläggningen. Det andra scenariot är att någon ytterligare åtgärd vidtas. En av dessa skall vara att hydraulisk avledning etableras, se nedan, om detta över huvud taget är möjligt eller att pumpning av grundvatten fortsätter. I utredningen ges olika förslag till efterbehandling. Förslagen skall även kostnadsberäknas. Beslut om avvecklingsstrategi Baserat på huvudstudien fattas beslut om vilken avvecklingsstrategi som skall gälla för anläggningen. I detta ingår även att planera in nästkommande steg i tiden. En anläggning som tar lång tid att återfyllas med grundvatten bör behandlas annorlunda än en anläggning som fylls snabbt. Förberedelser Arbetena delas upp i två delar. I den första tas ytterligare underlag fram, t.ex. kompletterande borrning, inmätning, ytterligare grundvattensimulering, m.m. Med detta som underlag görs en fördjupad miljöriskbedömning och den tekniska lösningen för efterbehandlingsåtgärderna stäms av i detalj. I nästa del utarbetas förfrågningsunderlag, bygghandlingar samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Miljöinventering utförs av miljöskadliga ämnen i anläggningen och en rivningsanmälan upprättas som skickas till kommunen. Domstolsförhandlingar De föreslagna efterbehandlingsåtgärderna prövas och miljödomstolen bestämmer villkor. Eventuella justeringar görs i kontrollprogrammet. Genomförande av entreprenadarbeten Efterbehandlingsåtgärder genomförs. Anläggningen demonteras och förseglas. Relationshandlingar över hur entreprenaden genomfördes upprättas och hela avvecklingen dokumenteras. Egenkontroll Funktionen hos genomförda åtgärder och den förväntade miljösituationen verifieras genom egenkontrollen. Behov av förändringar identifieras och möjlighet till avslut av kontrollen stäms av. Kontrollen börjar redan under huvudstudien för att erhålla bakgrundsdata. 17

18 Litteratur Elert M. et al. (1999). Reviderad konceptuell modell för spridning av petroleumrester runt bergrumsanläggningar. SGU/Statens oljelager, juni 1999 Naturvårdsverket (1995). Åtgärdsteknik för oljeförorenad mark. Rapport 4445 Naturvårdsverket (1997). Efterbehandling av förorenade områden. Vägledning för planering och genomförande av efterbehandlingsprojekt. Rapport 4803 Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet 1998). Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Naturvårdsverket rapport 4889 Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden. Naturvårdsverket rapport 4918 SGU/Statens oljelager (2000). Bakgrundshalter av petroleumkolväten i sediment och grundvatten. SGU/Statens oljelager, februari 2000 Kommentar Ett led i Naturvårdsverkets arbete som central tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är att utarbeta faktablad rörande olika industrigrenar, s.k. branschfakta. Syftet med branschfakta är att de ska vara till hjälp vid handläggningen av prövnings- och tillsynsärenden enligt miljöbalken. Faktabladen beskriver översiktligt en bransch och de miljöstörningar som den kan ge upphov till samt vilka miljökrav som normalt kan ställas. I takt med att ny kunskap kommer fram kommer faktabladen att revideras. Inom Naturvårdsverket har miljörättsavdelningen, enheten för miljöfarlig verksamhet, ansvar för denna bransch. Vissa faktablad finns också i en engelsk version.

Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28

Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28 Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28 Grontmij AB Karlstad Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress,

Läs mer

GRAP Geosigma AB

GRAP Geosigma AB PM Konsekvenser, förutsättningar och genomförande av ny detaljplan utifrån ett geologiskt perspektiv och eventuella markföroreningar vid Bergs gård, Nacka kommun GRAP 17208 Geosigma AB 2017-08-30 Uppdragsnummer

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Diarienummer: 2015/0096 Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Gäller från: 2015-02-04 Gäller för: Miljö- och byggförvaltningen Fastställd av: Miljö- och byggnämnden Utarbetad av: Miljöavdelningen

Läs mer

Uppdaterad provtagning av grundvatten i Emnabo 2012

Uppdaterad provtagning av grundvatten i Emnabo 2012 Uppdaterad provtagning av grundvatten i Emnabo 2012 Torsås kommun Upprättad av: Jens Johannisson Tel: 0703-11 55 32 E-post: jens.johannisson@dge.se DGE Mark och Miljö Kalmar Göteborg Malmö Säte i Kalmar

Läs mer

Fastigheten Väster 1:43, Nyköping Program för fördjupad miljöteknisk undersökning

Fastigheten Väster 1:43, Nyköping Program för fördjupad miljöteknisk undersökning Fastigheten, Nyköping Program för fördjupad miljöteknisk undersökning På uppdrag av Statoil har SWECO VIAK utarbetat ett program för en fördjupad miljöteknisk undersökning på fastigheten, Nyköping. Nedanstående

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE Sida 1 av 5 Anmälan om avhjälpandeåtgärder efterbehandling av förorenat område - upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Personuppgifter

Läs mer

PM Markföroreningar inom Forsåker

PM Markföroreningar inom Forsåker PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna

Läs mer

Lägesrapport avseende förorenad mark Kallebäck 3:3, Göteborgs Stad

Lägesrapport avseende förorenad mark Kallebäck 3:3, Göteborgs Stad PM 1. Bakgrund och syfte Inom fastigheten Kallebäck 3:3 i Göteborgs Stad pågår ett planarbete i syfte att möjliggöra byggnation av bostäder i området. På fastigheten har Arla sedan 1956 bedrivit ett mejeri.

Läs mer

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med

Läs mer

AL AW X X BESLUT Datum 2013-09-11 Beteckning 577-4760-2012 Sida 1/5 Dossnummer 0617-173 0617-64-150660 Elisabeth Johansson Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Förorenade områden 036-39 54 26 Pelly Industri

Läs mer

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet? Bergmaterialrådet 12 mars, 2014 Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten Vattenverksamhet? Bergtäkt = Vattenverksamhet? Ja! Väldigt ofta! Men, är vattenverksamheten tillståndspliktig?

Läs mer

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av

Läs mer

Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan

Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan Bilaga G till ansökan Botnia Exploration AB Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan Eskilstuna 2018-08-08 Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan Egenkontrollprogram, utkast Datum 2018-08-08 Uppdragsnummer

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större

Läs mer

Provtagning hur och varför?

Provtagning hur och varför? Provtagning hur och varför? Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vem är Maria? Civ.ingenjör LTU Arbetat med förorenad mark ca 20 år Anställd vid SGI, Geo Innova Expert-/beställarstöd

Läs mer

PM Provtagning av grundvatten inom Lilla Sältan 1, Göteborgsvägen 16, Uddevalla kommun

PM Provtagning av grundvatten inom Lilla Sältan 1, Göteborgsvägen 16, Uddevalla kommun Provtagning av grundvatten Projektnr: 11314900 2014-12-09 PM Provtagning av grundvatten inom Lilla Sältan 1, Göteborgsvägen 16, Uddevalla kommun 1 Inledning Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB (Sandström)

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Miljösäker hantering av oljeavfall

Miljösäker hantering av oljeavfall Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC)

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC) Analysmetoder Michael Pettersson michael.pettersson@swedgeo.se, 08-578 455 10 Utbildningsdag Oljeföroreningar 2014-09-03 2014- Detta pass: Olika analysmetoder för petroleumkolväten Fördelar och nackdelar

Läs mer

PM - Vattenverksamhet vid efterbehandling

PM - Vattenverksamhet vid efterbehandling PM - Vattenverksamhet vid efterbehandling Vattenverksamhet, vad gäller? Vattenverksamheter, d.v.s. arbeten i vattenområden 1, regleras i miljöbalkens 11 kap (1998:808), lag med särskilda bestämmelser om

Läs mer

När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?

När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling? När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling? Anna Fröberg Flerlage, Exploateringskontoret Stockholm Stad Ur en verksamhetsutövares

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen Januari 2010 till november 2010 Oljehamnen vid Loudden. Trafikbild från hamnens södra del 18/6 1948. Bild från Stockholms hamnar AB www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB Göteborg SWECO VIAK AB Miljö- och grundvattengruppen Uppdragsnummer 2342395.000 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten 1 Presentationer till huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen 7 Utsläpp av vatten TMALL 0141 Presentation v 1.0 Avledning av vatten, disposition

Läs mer

Förorenad mark i byggprojekt

Förorenad mark i byggprojekt Förorenad mark i byggprojekt En minikurs om vad du behöver veta om du stöter på förorenad mark i ditt byggprojekt Anneli Liljemark Liljemark Consulting anneli@liljemark.net Innehåll Bakgrund När och varför

Läs mer

Utveckling av Nacka kommuns, miljö- och stadsbyggnadsnämndens, överklagande (Mål nr M )

Utveckling av Nacka kommuns, miljö- och stadsbyggnadsnämndens, överklagande (Mål nr M ) 2014-02-18 Reviderad 2014-03-03 1 (6) YTTRANDE M 14-91 Mark- och miljööverdomstolen, Svea Hovrätt Utveckling av Nacka kommuns, miljö- och stadsbyggnadsnämndens, överklagande 2014-01-08 (Mål nr M5391-12)

Läs mer

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? 1 Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? TOVE ANDERSSON / RENARE MARK DEN 15 MAJ 2019 2 Vad är det vi pratar om? Masshantering, några typfall: - Inom infrastrukturprojekt

Läs mer

Allmän information om vattenskyddsområden

Allmän information om vattenskyddsområden Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM Prel PM ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKPROVTAGNING Planeringsunderlag Stockholm, 2006-01-24 Avd. Mark och Vatten Uppdragsnummer: 10072089 Uppdragsansvarig: Per Johansson Granskad

Läs mer

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun. PM (5) Handläggare Björn Oscarsson Gardbring Tel +46 55 32 25 Mobil +46 7 995 2 54 Fax +46 55 3 9 bjorn.o.gardbring@afconsult.com Datum 24-8-29 Karlstad Kommun Miljöförvaltningen Jan Andersson Uppdragsnr

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden Kommunhuset 234 81 LOMMA 040-641 10 00 Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 Uppdaterad: november 2014 Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa

Läs mer

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö Labela Förvaltnings AB Malmö 2009-12-14 Datum 2009-12-14 Uppdragsnummer 61670936043 Förhandskopia Elisabet Hammarlund Mathias Persson Anna Fjelkestam Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

RAPPORT. Tekniskt underlag G GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

RAPPORT. Tekniskt underlag G GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag G REVIDERAD 2019-02-15 SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER 1311579 Sweco repo001.docx 2015-10-05 FÖ RÖRD Fler än 700 000 personer

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller

Läs mer

10 25 200 300 50 400 0,50 15 15 35 80 200 80 150 0,25 2,5 250 500 8,0 50 30 150 20 120 100 500 100 500 100 1 000 10 50 3,0 15 10 30 3,0 15 3,0 20 1,0 10 0,00002 0,00018 Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde Att bo eller verka inom RENSJÖNS vattenskyddsområde RENSJÖN VATTENTÄKT Primär skyddszon Sekundär skyddszon Ávreluoppal Rensjön Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Uppdaterad Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Erik Blomqvist

Läs mer

Oljeavskiljare. avskiljning av olja ur spill- och dagvatten

Oljeavskiljare. avskiljning av olja ur spill- och dagvatten Oljeavskiljare avskiljning av olja ur spill- och dagvatten När krävs en oljeavskiljare? Verksamheter där det finns risk för att olja eller oljeförorenat vatten kan nå spilleller dagvattennätet ska ha en

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (19) Objekt Upprättad (namn) (datum) IDnr Kommun Senast reviderad (namn) (datum) Inventeringens namn Dossiernummer Preliminär riskklass enligt BKL Inventeringsfas

Läs mer

Riktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun

Riktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun Riktlinje för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinje för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun Kommunstyrelsen 2017-12-13 1 (4)

Läs mer

FÖRORENADE OMRÅDEN. Från identifiering till åtgärder och de vanligaste föroreningarna. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun

FÖRORENADE OMRÅDEN. Från identifiering till åtgärder och de vanligaste föroreningarna. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun FÖRORENADE OMRÅDEN Från identifiering till åtgärder och de vanligaste föroreningarna Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun Förorenade områden Ett förorenat område är mark, grundvatten, ytvatten,

Läs mer

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten Sollentuna Administrativa uppgifter

Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten Sollentuna Administrativa uppgifter Anmälan om efterbehandling av förorenat område Denna blankett om efterbehandling av föroreningsskador ska användas om åtgärderna bedöms medföra en risk, som anses större än ringa, för ökad exponering eller

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Norra Amerika 2 IDnr Kommun Ulricehamn Upprättad (namn) Josefina Orlenius Senast reviderad (namn) (datum) (datum) Inventeringens namn Norra Amerika

Läs mer

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde) Åtgärdsplan Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde) För: Forbo Project Vinyl AB Upprättad: 2011-10-24 Uppdrag: 811-003 Org nr 556747-0181

Läs mer

BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA

BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG I STOCKHOLMS STAD I Stockholm finns ett antal äldre, nedlagda, deponier. För undersökning och av avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen. Att förvara

Läs mer

Riktlinje för hantering av förorenade områden

Riktlinje för hantering av förorenade områden STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Stening Elin Datum 2017-10-12 Diarienummer KSN-2017-3504 Kommunstyrelsen Riktlinje för hantering av förorenade områden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Vilka föroreningar kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Rapport 4918 Naturvårdsverket MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan. Regler om miljöfarlig verksamhet finns i 9 kap. miljöbalken. Vilka verksamheter som är anmälningspliktiga framgår av miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan måste vara komplett för att miljöförvaltningen

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

FÖRORENADE OMRÅDEN. Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun

FÖRORENADE OMRÅDEN. Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun FÖRORENADE OMRÅDEN Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun Förorenade områden Många verksamheter bedrivs idag på fastigheter som

Läs mer

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas

Läs mer

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. 1(5) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala grundvattentäkterna

Läs mer

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten

Läs mer

Den Naturliga Mobiliserings metoden, NM-metoden. SurfCleaner.

Den Naturliga Mobiliserings metoden, NM-metoden. SurfCleaner. Inovacor 13-09-08 1 av 10 Den Naturliga Mobiliserings metoden, NM-metoden Bakgrund Sanering och konservering av bergrum, med en ny unik svensk uppfinning, SurfCleaner. SurfCleaner är en ny typ av ytskiktsseparator.

Läs mer

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Hur går tillståndsprocessen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar Handläggare Joakim Andersson Tel +46 10 505 40 51 Mobil +46 70 65 264 45 E-post Joakim.andersson@afconsult.com Mottagare Stiftelsen Stora Sköndal Datum 2016-12-08 Rev 2019-03-12 Projekt-ID 735558 Stora

Läs mer

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation PM Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation Inledning Gullkajen 5 AB planerar en utbyggnad inom fastigheten Axel 1 i Karlskrona. Fastigheten har historiskt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem Foto: www.fotoakuten.se SYDVÄSTRA STOCKHOLMSREGIONENS VA-VERKSAKTIEBOLAG VARFÖR OLJEAVSKILJARE? Utsläpp av oljeprodukter orsakar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om avfallsförbränning; SFS 2002:1060 Utkom från trycket den 20 december 2002 utfärdad den 12 december 2002. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning

Läs mer

Sprutningen sker inom följande vattenskyddsområde och skyddszon

Sprutningen sker inom följande vattenskyddsområde och skyddszon 1(4) Tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt - Ansökan enligt 1 6 kap NFS 2015:2 Tillstånd ska sökas av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig

Läs mer

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet

Läs mer

BILAGA 2. Miljöbelastning

BILAGA 2. Miljöbelastning BILAGA 2 PM Sida 1 (6) 2016-02-12 Miljöbelastning Vilket område bedöms vara miljöbelastat? Hela området som är eller har varit flygplatsområde riskerar att vara förorenat av flygplatsverksamhet. Det område

Läs mer

Förorenad mark på bilskrotar

Förorenad mark på bilskrotar Förorenad mark på bilskrotar Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 På säker grund för hållbar utveckling Vad vill jag ha sagt? Miljötekniska markundersökningar Potentiella föroreningar

Läs mer

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag: PM Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun 2016-07-04 Uppdrag: 10233249 Upprättad av: Ann Helén Österås Granskad av: Maria Lindberg 1 (9) PM Platsspecifika riktvärden

Läs mer

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING Miljöskydd ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Vid anmälan av ny anläggning ska anmälan göras till Södra

Läs mer

Anmälan om avhjälpandeåtgärder

Anmälan om avhjälpandeåtgärder Anmälan om avhjälpandeåtgärder enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av ett förorenat område Enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:808)

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN Foto: Elin Iseskog EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN handlingsplaner för hållbara saneringar EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Egenkontroll av förorenade områden och handlingsplaner

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental

Läs mer

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Projektnamn Västlänken och Olskroken planskildhet Dokumenttyp Ärendenummer PM TRV 2016/3151 Skapad av Filnamn Ingrid Olofsson MPU02-01-036-HA27_0001 Godkänt av Godkänt datum Version Karl Persson 2017-08-07

Läs mer

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp Ansökan och anmälan om enskilt avlopp För att ändra din avloppsanordning eller installera en ny måste du antingen ansöka om tillstånd eller skicka in en anmälan till miljönämnden. I den här informationsbladet

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område 1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Entreprenörstorsdag Gävle

Entreprenörstorsdag Gävle Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun Inventering av 217 hushåll om 5 pe Biologiska funktionen hos markbaserad rening Två projektarbeten vid civilingenjörsutbildningen

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Miljötekniska förutsättningar för anläggning av gångoch cykelväg samt gata inom planområdet Kv Malmen och Charleshill, Varberg

Miljötekniska förutsättningar för anläggning av gångoch cykelväg samt gata inom planområdet Kv Malmen och Charleshill, Varberg PM Miljötekniska förutsättningar för anläggning av gångoch cykelväg samt gata inom planområdet Kv Malmen och Charleshill, Varberg Datum: 2018-01-25 Uppdrag: 1318-012 För: Varbergs kommun Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997

03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997 1(6) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN 8826-92 2470- ISSN 0347-1659 03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997 Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkter

Läs mer

Välkomna på dialogmöte!

Välkomna på dialogmöte! Välkomna på dialogmöte! Vattenskyddsområde för Haboskogen och Slätte grundvattentäkter Förslag på skyddsföreskrifter Tillsammans skapar vi ett hållbart vatten för flera generationer! Ikväll Vattenskyddsområde

Läs mer

Tillstånd för avloppsanläggning

Tillstånd för avloppsanläggning Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Anna Ericsson Miljöinspektör Per Lindberg Linga Gård 153 95 JÄRNA Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning:

Läs mer