Unionen om konjunkturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unionen om konjunkturen"

Transkript

1 Unionen om konjunkturen Mars 212 Sysselsättningen upprätthålls trots svag efterfrågan i ekonomin

2

3 Sysselsättningen upprätthålls trots svag efterfrågan i ekonomin Unionen om konjunkturen, mars 212 Sammanfattning 1 I punktform sammanfattar vi prognosen enligt följande: Världsekonomin förväntas växa med fyra procent och världshandeln med sex procent om året. De åtgärder som vidtagits inom euroområdet bedöms tillräckliga för att återskapa förtroendet för de europeiska ekonomierna. Svensk ekonomi har de senaste månaderna genomgått en kraftig avmattning, vilken bedöms bottna första kvartalet 212. Tillväxten skjuter fart under andra halvåret 212 och kommer att stabiliseras under 213 eftersom det finns en stark underliggande tillväxtkraft i ekonomi och företag. Sysselsättningen fortsätter att öka om än på en lägre nivå de närmaste åren samtidigt som matchningsproblemen blir allt mer påtagliga. Förutsättningarna för att åstadkomma reallöneökningar under prognosperioden är goda trots svagare produktivitet under 212. Efter att den svenska ekonomin i det närmaste tagit sig ur effekterna av finanskrisen 28-9 kom den senare turbulensen från främst 1 Prognosen har tagits fram av tillförordnade chefsekonomen Gösta Karlsson samt förbundsekonomerna Lena Georgsson Wirkkala, Jon Tillegård och Emma Tjärnback samt utredare Charlie Levin vid Unionens enhet för Politik, Opinion och Påverkan. södra Europa inte som någon glad överraskning. Återigen bromsas den ekonomiska aktiviteten, företagen skjuter upp nödvändiga och önskvärda investeringar och hushållen håller hårdare i plånboken. Det har under 211 funnits en växande osäkerhet kring den närmaste framtiden. Den internationella ekonomiska utvecklingen utanför Europa påverkas visserligen av svårigheterna här, men utvecklas på det stora hela positivt. Internationella valutafonden har i sina prognoser ett huvudscenario där världens ekonomi växer med drygt fyra procent om året Som en effekt av den relativt starka tillväxten kommer även tillväxten av världshandeln att växa med närmare sex procent under samma period. Krisen 28-9 har medfört att sysselsättningsgraden (sysselsatta/befolkning) har globalt sjunkit med en hel procentenhet mellan 27 och 21. Turbulensen 211 hjälper inte till att förbättra läget. Vad vi ser globalt är en kris i tre steg där det första steget var den finansiella härdsmältan 28. Det andra steget har varit effekterna av budgetunderskotten i USA och i ett antal europeiska länder. Det tredje steget som oroar är de kraftiga åtstramningsåtgärder som riskerar att försena återhämtningen. Effekten är förlorad produktion och stora sociala kostnader i både utvecklade länder och i utvecklingsländer. Den europeiska krisen med stora underskott har fått sin tillfälliga lösning i och med att den europeiska centralbanken, ECB, tillsammans med regeringarna i euroländerna skapat möjligheter till återfinansiering i främst bankerna, för att förhindra en ny bankkris liknande 28. Dessa åtgärder har börjat pressa 1 (32)

4 tillbaka ränteläget i de flesta euroländer, Grekland undantaget. Den grekiska situationen är exceptionell och riskerar att dra ut tidsmässigt. Smittoriskerna till övriga så kallade PIIGS-länder förefaller dock vara undanröjda för tillfället. Den amerikanska ekonomin växer sakta och det finns en osäkerhet inför presidentvalet i november. Japan lider fortsatt av sin långvariga svaga tillväxt och den förvärrade situation som uppstod efter tsunamin i mars 211. Kina och Indien är numera loken i den globala ekonomin, men i dessa länder måste den inhemska konsumtionen skjuta fart. Ländernas stora befolkningar kan inte bara satsa på exportledd utveckling. Den egna befolkningens behov måste successivt kunna mötas. Den svenska ekonomin Vår prognos för den svenska ekonomin innebär att vi skriver ner tillväxten för 212 och 213 jämfört med prognosen i oktober 211. Vi har dock övertygelsen att botten är nådd och att den svenska ekonomin åter kommer att börja växa. Vi bedömer att tillväxten 212 hamnar på enbart,5 procent (,8 procent kalenderjusterat), medan tillväxten 213 kommer att komma upp i 2,8 procent. I den förra prognosen var motsvarande tillväxttal 1,7 procent (212) och 3,3 procent. Vi underskattade framför allt tiden det skulle ta att hantera krisen inom euroområdet. Den fortsatta utvecklingen och hanterandet av vissa euroländers statsskulder kommer att vara den enskilt tyngst vägande faktorn för hur produktionen inom det svenska näringslivet kommer att utvecklas under 212 och 213. Vår bedömning är dock att det värsta nu passerat och att de europeiska ekonomierna sakta kommer att återhämta sig. Detta sker dock inte utan kostnader i form av arbetslöshet och andra uppoffringar. Tabell 1 Försörjningsbalans Hushållens 3,7 2,1 1,5 2,2 konsumtion Offentlig 1,9 1,8,5,9 konsumtion Fasta bruttoinvesteringar 7,7 5,8 1,8 4,5 Lagerinvesteringar, 2,1,7 -,5,5 % av BNP Export 11,7 6,8,8 6,5 Import 12,7 6,1 1,3 7, BNP 6,1 3,9,5 2,8 BNP, kalenderjusterad 5,8 3,9,8 2,8 Den svenska utrikeshandeln kommer under prognosperioden att utvecklas positivt på årsbasis. Under första kvartalet 212 är det möjligt att vi kommer att se en negativ siffra. För resten av året bör emellertid utvecklingen vändas i positiv riktning. Handelsbalansen, det vill säga nettot mellan export och import, bedöms fortsatt av vara positiv om än på en lägre nivå än tidigare under 2-talet. Exporten ökar volymmässigt 212 med,8 procent och 213 med 6,5 procent. Importen ökar båda åren något snabbare; med 1,3 procent respektive 7, procent. Utvecklingen för produktionen i näringslivet bromsade in kraftigt under fjärde kvartalet som framgår i diagram 1 nedan. Beräknat som en förändring i förhållande till motsvarande kvartal ett år tidigare stannade tillväxten på 1,1 procent. Jämförs produktionen fjärde kvartalet med produktionen tredje kvartalet noterades ett minus på 1,1 procent. Vi anser att det är förändringen på årsbasis som är den mer relevanta, men har ändå i diagrammet angett både förändringen jämfört med året innan (blå staplar) och förändringen jämfört med föregående kvartal (röda staplar). 2 (32)

5 Diagram 1 Tillväxt, årstakt och mellan kvartal procent K K3 27 K1 27 K3 28 K1 Förändring, motsvarande kvartal föregående år Förändring från föregående kvartal 28 K3 29 K1 29 K3 21 K1 21K3 211 K1 211 K3 oursourcing och inhyrning av personal. Konsult- och personaluthyrningsföretag fungerar som näringslivets och den offentliga sektorns buffertar på arbetsmarknaden. Hårt slimmade organisationer, till följd av att tillfälliga anställningar eller bemanningskontrakt inte förlängs, gör det också tuffare för nytillträdande att få fotfäste på arbetsmarknaden. -8 Källa: SCB, Macrobond Vår omfattande genomgång av produktionsläget för näringslivet visar på en kraftig nedgång under fjärde kvartalet 211. Det innebar att återhämtningen under 21 och större delen av 211 efter finanskrisen 28-9 upphörde. Analysen av produktionssiffror, konfidensmätningar och olika framtidsinriktade index ger vid handen att nedgången tycks ha bottnat och att främst industrin börjar se, om än svagt, ljusare tider. Tjänstesektorns produktionsutveckling är delvis beroende av den exportinriktade industrin, men är till stor del inriktad på den inhemska marknaden. Denna blandning gör att tjänstesektorn är mindre volatil i sin utveckling och därigenom utgör en stabiliserande faktor i den totala produktionsutvecklingen i näringslivet. Byggsektorn utgör totalt sett en mindre del av näringslivet, men förändringarna i produktionsaktiviteten får snabba genomslag på totalen. Byggsektorn hämmas idag av den anpassning som sker i finansieringen av upplåning i bostadssektorn, till följd av förändrade likviditetskrav på banker och andra finansiella institut. Beträffande produktivitetsförändringen i näringslivet bedömer vi att denna blir lägre än den långsiktiga trenden under 212, bland annat beroende på att företagen är mer försiktiga med att göra sig av med personal nu. De stora företagen har nått den nivå på personalflexibilitet som de eftersträvat via Trots ett fortsatt relativt högt kapacitetsutnyttjande i ekonomin bedömer vi att investeringsutvecklingen bromsas upp något under 212 jämfört med 211. Det som sker är att man i olika delar av näringslivet delvis skjuter på sina redan gjorda investeringsplaner. Nödvändiga ersättningsinvesteringar genomförs, medan en del investeringar i ny kapacitet flyttas fram i tiden. Den offentliga sektorn har en hög investeringstakt för tillfället, där framför allt stora infrastrukturprojekt fortgår enligt plan. Totalt bedömer vi att de fasta bruttoinvesteringarna 212 ökar med 1,8 procent och 213 med 4,5 procent. Tabell 2 Några nyckeltal Sysselsatta, 2,1,6, år, procentuell förändring Arbetslöshet, 7,5 7,9 8, procent, I åtgärder, antal, Konsumentpriser, 2,6 1,7 2,4 Prisutvecklingen i den svenska ekonomin mätt som konsumentprisindex (KPI) har under 21 och 211 ökat, för att i slutet av 211 åter minska i ökningstakt. Jämförelser med rensade index, där effekterna av ränteförändringar och ekonomisk-politiska åtgärder är borttagna, visar att ränteförändringarna har varit den viktigaste bidragande orsaken till den ojämna prisökningstakten. När KPI rensas från 3 (32)

6 ränteeffekterna har prisökningstakten varit svagt i avtagande under de senaste två åren. För 211 stannade prisökningstakten som genomsnitt mellan åren på 2,6 procent, vilket innebär att löneökningstakten under 211 enligt Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik varit något för svag för att försvara reallönerna totalt sett i ekonomin. Sett till enbart näringslivet klarar sig reallönerna. Det blir dock ingen förbättring. På individnivån är spridningen stor, varför det finns både vinnare och förlorare i löneutvecklingen under 211. För 212 bedömer vi att konsumentprisökningen stannar på 1,7 procent med bättre möjligheter att åter åstadkomma reallöneförbättringar. Vår bedömning för priserna 213 är en ökning med 2,4 procent, delvis beroende på att vi då tror på stigande räntor. Den generella tveksamheten om framtiden som vi refererat från näringslivet, slår också igenom hos hushållen. Konfidensindikatorn för hushållen minskade under hela 211 men pekar i början på 212 åter uppåt. En liknande svag ökning kan också ses i detaljhandeln. Nybilsförsäljningen sjunker samtidigt som hushållens sparande ökar. Efter en minskande sparkvot 21 ökade den återigen på 211, sannolikt som en effekt av att hushållen trodde på sämre tider. Efter en konsumtionstillväxt på 2,1 procent 211 räknar vi med en något svagare utveckling, 1,5 procent, under 212 med en snabbare ökning under andra halvåret. 213 bedömer vi att hushållens konsumtion stiger med 2,2 procent. Det offentliga sektorns konsumtion växer långsamt och det förefaller finnas en avsevärd skillnad mellan upplevda behov inom främst skola och omsorg och de resurser som satsas i dessa verksamheter. Den statliga konsumtionen varierar kraftigast mot konjunkturen där insatser för att begränsa arbetslöshet är ett viktigt inslag. Den kommunala och landstingskommunala konsumtionen är mer långsiktig till sin karaktär och beroende av stabila, och med samhällsekonomins tillväxt växande, skatteinkomster. År med dålig tillväxt riskerar att delvis urholka förutsättningarna för dessa verksamheter, framför allt om arbetslösheten stiger. Vi bedömer att den offentliga konsumtionen ökar med,5 procent 212 och med,9 procent 213. Trots de låga tillväxttalen är vår bedömning att sysselsättningen hålls uppe och att den ökar något under prognosperioden. Även om sysselsättningen fortsätter att öka så är vår bedömning att även arbetslösheten kommer att öka något. En liten ökning av volymen arbetsmarknadspolitiska program kommer att ske, främst i år jämfört med 211. Denna volymökning är sannolikt nödvändig med tanke på att långtidsarbetslösheten (mer än sex månader) fastnat på nivån runt 6 personer. Lyckligtvis är andelen ungdomar under 24 år liten bland dem som genomlider långa arbetslöshetstider. Vår bedömning är att arbetslösheten blir 7,9 procent 212 och 8, procent 213. Vi är allvarligt bekymrade över de tecken som finns på en allt sämre matchning mellan arbetssökande och lediga platser. Den så kallade Beveridgekurvan som mäter sambandet mellan arbetslöshet och lediga platser i relation till arbetskraftens storlek hamnar allt längre ut, vilket är en tydlig indikation på att matchningen blir sämre. Orsakerna till detta är säkert flera, men krafttag bör tas för att få förmedlingstjänster att i större utsträckning hjälpa individen till bättre anpassad kompetens för de jobb som finns, och att informera arbetsgivare om vilka rimliga kompetenskrav de kan ställa på dagens arbetssökande. Vi har som regel i varje rapport med en genomgång av börsbolagens omsättning och lönsamhet. Detta har vi eftersom bolagen på Stockholmsbörsen fungerar som en god och 4 (32)

7 tidig indikation på i vilken riktning näringslivet som helhet rör sig. Börsbolagen har sammantaget mer än 35 anställda i Sverige. Genom påverkan av underleverantörer är börsbolagens betydelse på den svenska ekonomin mycket omfattande. Denna påverkan medför att börsbolagen och de mindre bolagen ofta följer samma trender, även om nivåerna på omsättning och rörelsemarginal överlag skiljer sig åt. Diagram 2: Omsättning och rörelsemarginal samt prognos Börsbolagens omsättning ökade med 6 procent under 211. Störst var ökningen inom verkstadsindustrin vars omsättning ökade med 1 procent. Trots denna förhållandevis kraftiga tillväxt har inte tappet under finanskrisen 28-9 ännu fullt återhämtats. Under väntas försäljningen ligga kvar på ungefär samma nivå som under 211. Däremot sjönk börsbolagens lönsamhet från den höga rörelsemarginalen på 14,6 procent under 21 till 13,1 procent 211. Marginalen för industriföretagen var i stort sett oförändrad under 211, medan tjänsteföretagen tydligt tappade lönsamhet. Procent Rörelsemarginal, vä Omsättning, hö Källa: Thomson Reuters databas Worldscope, egna bearbetningar I diagram 2 redovisas börsbolagens utveckling gällande omsättning och rörelsemarginal åren samt marknadens prognoser för bolagen gällande åren Prognoserna utgör ett genomsnitt av bolagsanalytikernas bedömningar, viktade efter hur träffsäkra deras prognoser varit historiskt. Mkr 211 blev något av ett mellanår för bolagens intjäningsförmåga. Det blev sämre än topparna 26 och 21 men bättre än Tillgängliga prognoser pekar mot att lönsamheten återigen kommer att öka under och närma sig 15 procent. Jämfört med den prognos vi gjorde i oktober 211 för börsbolagen kan vi konstatera att utfallet för det fjärde kvartalet 211 överraskade analytikerna. Omsättningen ökade mer än väntat, men det gjorde även bolagens kostnader med resultatet att lönsamheten sjönk. Prognoserna för har justerats ned något sedan i höstas gällande lönsamheten, medan prognoserna för omsättningen i stort är oförändrade. 5 (32)

8 Internationell översikt Den övergripande utvecklingen för världsekonomin är stabil även om det finns stora skillnader i utveckningen mellan olika delar av världen. Som framgår av diagram 3 bedömer Internationella valutafonden (IMF) i sin senaste prognos att 212 kommer att bli ett något bättre år än 211 för den samlade ekonomiska utvecklingen. De utvecklade länderna växer dock betydligt långsammare än tillväxtländerna, runt 2 jämfört med runt 6 procents tillväxt. Både Kina och Indien förväntas fortsätta att växa i en än snabbare takt. För både Kina och Indien förväntas 212 bli ett år då tillväxten bromsas upp marginellt för att sedan återigen öka 213. IMF förväntar sig i sitt scenario att tillväxten i de utvecklade länderna bottnade under föregående år och att tillväxten långsamt förbättras under innevarande och nästa år. Diagram 3 Tillväxten i världen och prognoser för de närmaste åren Diagram 4 Världshandelstillväxt 2-14 samt uppmätt genomsnitt 2-1 procent Tillväxt av världshandeln Genomsnitt 2-1 Källa: Internationella valutafonden, egna beräkningar Den internationella arbetsorganisationen, ILO, är i sin rapport för sysselsättningen under 212 allvarligt oroade och nämner att den globala kvoten mellan sysselsatta och befolkning mellan 27 och 21 minskade från 61,2 procent till 6,2 procent. Denna nedgång med en hel procentenhet på så kort tid innebär en kraftig försämring av försörjningsmöjligheterna för många människor. Andelen individer som lever under FNs gräns för extrem fattigdom, 2 US-dollar per dag, har däremot minskat tack vara den kraftiga tillväxten i södra och östra Asien. procent Källa: Internationella valutafonden Kina Indien Världen Tillväxtländer Utvecklade länder Världshandeln bedöms totalt ha en långsammare ökningstakt under 212 (runt 6 procent) för att sedan åter öka något snabbare under nästa år. Världshandelns ökningstakt under 212 väntas ligga nära det uppmätta genomsnittet för perioden Utvecklingen för världshandeln under 2- talet hittills samt IMFs prognos för de närmaste åren framgår av diagram 4 nedan. De senaste åren har det också skett en kraftig ökning i inkomstskillnader i stora delar av den utvecklade världen. Flera studier har också visat på de ökande inkomstskillnaderna i många länder och de svårigheter detta har medfört i att hålla hjulen igång. ILO resonerar om risken för en utdragen kris i tre steg där det första steget var krisen 28-9 vilken möttes med finans- och penningpolitiska stimulansåtgärder som emellertid inte var tillräckliga för att lyfta sysselsättningen globalt. ILO talar om att 29 miljoner färre fanns i arbetskraften 211 än vad som förväntades före krisen. Det andra steget i krisen har varit effekterna av de höga budgetunderskotten i USA och i Europa kopplat till skuldsättningen i bankerna. Det tredje steget som riskerar att medföra ytterligare försening i återhämtningen är de åt- 6 (32)

9 stramningspaket som introduceras i allt fler länder. Den finansiella oron främst inom euroområdet riskerar på allvar att föra in Europa i ett ekonomiskt bakslag efter krisen 29. Det var när denna ordentliga nedgång i ekonomin var på väg att klinga av som det inom euroområdet började ifrågasättas om de kommersiella bankerna var så starka som tidigare antagits. Dels började det statsfinansiella läget i några av euroområdets medlemsstater att ifrågasättas, dels hade en lånebubbla i Irland spruckit. Den irländska bubblan berodde på en kraftig ökning i antalet bostäder, byggda på spekulation. Bankerna som lånat ut till finansieringen av byggandet riskerade att sättas i konkurs, eftersom låntagarna inte kunde betala av på sina lån när de inte hittade köpare eller hyresgäster till sina byggen. Den irländska staten fick träda emellan och rädda bankerna, vilket medförde att staten fick kraftiga underskott och räntorna sköt i höjden. I Grekland hade staten låtit underskotten skena med de låga räntor som upplåningen i euron innebar. I Italien, Spanien och Portugal innebar den gemensamma valutan en kostnadsutveckling som urholkade konkurrenskraften, arbetslösheten steg och respektive stats budgetbalans försämrades då transfereringarna på grund av den sämre konkurrensförmågan sköt i höjden. I samtliga så kallade PIIGS-länder har respektive regering varit tvungen att sätta in kraftiga besparingar för att söka rätta till balansen i statens affärer. Detta har dock inte hindrat att räntorna ökat dramatiskt i dessa länder (se diagram 5 nedan), vilket i sin tur leder till att investeringar blir dyrare och risken för en negativ spiral ökar. Tiden från andra hälften av 211 fram till dags dato har i Europa dominerats av politiska ansträngningar för att skapa en trygghet så att det finansiella systemet kan upprätthållas. Europeiska Centralbanken (ECB) har skapat en fondering som möjliggör för ECB att bidra till bankernas refinansiering. Skälet till detta är att det inte ska bli omöjligt för näringsliv och hushåll att låna till framtida investeringar, så att den ekonomiska aktiviteten kan upprätthållas i möjligaste mån. EU-kommissionen har under februari 212 skrivit ned sina prognoser för tillväxten i Europa och bedömer att euroområdet som helhet kommer att få en negativ tillväxt 212 med,3 procent jämfört med en positiv på,5 procent i prognosen som presenterade i november. För Sverige viktiga exportländer som Tyskland och Storbritannien tror EUkommissionen dock på en svagt positiv tillväxt med en dryg halv procent 212. Tillväxtprognosen för Sverige 212 skrevs ned från 1,4 till,7 procent. Diagram 5 Ränta på tioåriga statsobligationer procent Källa: Macrobond Tyskland Sverige Spanien Italien Irland Grekland De insatser som gjorts från ECBs och regeringarnas sida har medfört att bankernas ränta vid lån mellan varandra åter började sjunka under slutet av 211 och denna utveckling har fortsatt under inledningen av 212. De penningpolitiska lättnader som gjordes under krisåren 28-9 framgår tydligt av diagram 6 nedan, genom att den så kallade interbankräntan för euroområdet kunde sänkas betydligt. Efter en svagare uppgång andra halvåret 21 och första halvåret 211 har ECB återigen gjort insatser för att göra finansiella medel mer (32)

10 lättillgängliga och därigenom billigare. Om dessa insatser tillsammans med den nya europakten ger den trygghet som den finansiella marknaden konstant kräver återstår att se. Diagram 6 Interbankränta för euroområdet, 1 månad procent Källa: Macrobond Som framgår av diagram 7 nedan har priset på guld fördubblats på fyra års sikt och det är först under 211 som guldets prisuppgång upphört. Råoljepriset är mycket mer volatilt och förefaller att sjunka när tillväxten bromsas upp. Den senaste krisen i Europa har dock inte medfört några dramatiska fall för oljepriset. Priset har hållits uppe på grund av ökad efterfrågan i andra delar av världsekonomin. Totalt sett ser tillväxten i Europa mycket svag ut och risken är att denna utveckling håller i sig ytterligare ett par år Den amerikanska styrräntan är dock redan så låg att utrymmet för penningpolitiska stimulansåtgärder är ytterst begränsat. Då överenskommelser måste till för att även fortsätta med en del för den amerikanska ekonomin nödvändiga transfereringar, är den amerikanska utvecklingen något osäker. Både inköpschefsindex och konsumentkonfidensindex har rört sig relativt litet under de senaste tre åren. Det noterades en viss nedgång i inköpschefsindex under våren 211. Konsumenternas tilltro till framtiden har förbättrats under de senaste månaderna. Inköpschefernas index ligger på nivåer som överstiger läget innan den finansiella krisen Diagram 8 Inköpschefsindex och konsumentkonfidensindex för USA index jan-7 apr-7 jul-7 Källa: Macrobond okt-7 jan-8 apr-8 jul-8 okt-8 jan-9 apr-9 jul-9 okt-9 jan-1 Inköpschefsindex Konsumentkonfidensindex apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 Diagram 7 Priset för olja och guld fortsätter att stiga olja, USD per fat olja guld Källa: Macrobond guld, USD per tacka EUs index för tilltron till ekonomin inom euroområdet är alltjämt negativt, även om en viss svag tendens till förbättring är synlig under de senaste månaderna. Liksom i USA och i Sverige förefaller hushåll och näringsliv att bedöma den nuvarande svaga ekonomiska utvecklingen som något helt annat än det formidabla raset i efterfrågan och produktion som inträffade Den amerikanska ekonomin växer om än fortsatt i en långsam takt. Svårigheterna med att få majoritet för finanspolitiska åtgärder i kongressen gör att Federal Reserve sitter på de ekonomisk politiska medel som finns tillgängliga. 8 (32)

11 Diagram 9 Ekonomiskt sentimentindex för euroområdet index jan-7 apr-7 jul-7 Källa: Macrobond okt-7 jan-8 apr-8 jul-8 okt-8 jan-9 apr-9 Som visas tidigare i detta avsnitt växer utvecklingsländernas ekonomier som grupp mycket snabbare än de utvecklade länderna (se diagram 3 ovan). Detta beror bland annat på att stora investeringsprogram genomförs, samtidigt som den genomsnittliga utbildningsnivån stiger. Detta, tillsammans med att efterfrågan i konsumentledet successivt förstärks, gör att produktion i allt större utsträckning placeras i de mer utvecklade utvecklingsländerna. jul-9 okt-9 jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 och utvecklingsländer. Enligt ILOs rapport Global Employment Trends 212 var det genomsnittliga värdet av output per arbetstagare i de utvecklade länderna år 211 närmare 5,5 gånger värdet av output i utvecklingsländerna. Det finns givetvis en spridning i båda dessa grupperingar. Hur länder långsiktigt kommer att klara konkurrensen avgörs av hur de lyckas klara förutsättningarna för fortsatta ökningar av produktiviteten. Diagram 1 Den kinesiska valutans utveckling i relation till USdollarn 8 7,5 7 yuan per USD 6,5 6 5, Källa: Macrobond De stora kostnadsfördelarna i form av billig arbetskraft som finns i utvecklingsländerna utjämnas konkurrensmässigt av två faktorer. En är att valutorna i dessa länder stegvis kommer att öka i värde, här illustrerat av att den kinesiska valutan, yuan, stärks i förhållande till dollarn. Förstärkningen är närmare 2 procent på fem år. Den andra faktorn är den fortsatt stora skillnaden i produktivitet mellan utvecklade 9 (32)

12 Handel med omvärlden Sveriges handel med omvärlden är mycket viktig för den svenska ekonomins utveckling. Den globalisering av ekonomin som starkt ökat under två decennier börjar också få effekter för utvecklingen av exportens och importens sammansättning och ursprung. Sveriges import och export är till en mycket hög grad dominerad av närområdet. 21 gick 57 procent av varuexporten till EU27, 1 procent till Norge, 7,3 procent till USA, 3,1 procent till Kina och 1,8 procent till Ryssland. För varuimporten är dominansen från närområdet ännu tydligare. Hela 68 procent av importen kom från EU27, 9,1 procent kom från Norge, 4,8 procent från Ryssland, 4,1 procent från Kina medan USA enbart stod för 3,2 procent av importen. Sverige är en viktig handelsnation och är enligt Världshandelsorganisationens, WTO, ranking den 26e största exportören av varor och den 19e största exportören av tjänster. Motsvarande ranking på importsidan är 28 för varor och 22 för tjänster. En siffra som kan ha visst intresse i sammanhanget är att ungefär en fjärdedel av den svenska tjänsteimporten består av resor till utlandet. Diagram 11 Export, import and handelsnetto 29 innebar att ett drastiskt fall i både import och export, men därefter har både export och import åter stigit markant. Vår export är starkt beroende av att konkurrenskraften behålls och det senaste årets avtalsrörelse torde inte innebära något hot härvidlag. Likaså förefaller produktivitetsutvecklingen i Sverige hållas upp relativt våra viktigaste handelspartners. Den regionalisering av världshandeln som behandlats ovan leder till att det framför allt är viktigt i relation till våra europeiska konkurrenter. Det förefaller som att företagens konkurrens på marknader långt borta i växande omfattning medfört att produktionen förläggs till dessa marknader. Då regionala marknaders behov täcks av regionala produktionsenheter, är sysselsättning och möjligheter till en god levnadsstandard beroende av var forskning och utveckling av nya produkter och tjänster finns. Sveriges utmaning ligger i att skapa tillräckligt stora dynamiska områden med en kritisk massa av kunskap och forskning för att locka till sig både företag och forskare från andra delar av världen. Framgångsrik forskning förutsätter även att det finns närhet till produktionsenheter som säljer till det ekonomiska närområdet, Europa, eftersom kvaliteten hos nya produkter är beroende av denna marknadskontakt. mkr, export o import import totalt, mkr export totalt, mkr handelsnetto, mkr mkr, handelsnetto Valutaförändringar är en viktig del av den totala konkurrenssituationen. Den svenska kronan har sedan krisen 29 stärkts i relation till både euron och den amerikanska dollarn (se diagram 13 nedan). Sedan våren 211 har denna kronförstärkning emellertid upphört. Källa: SCB Av diagram 11 ovan framgår att det svenska handelsnettot (den gröna linjen) under hela 2-talet har varit positivt. Landets export har hela tiden varit av en sådan omfattning att den finansierar landets nödvändiga import. Krisåret 1 (32)

13 Diagram 12 Kronans utveckling mot euron och US-dollarn SEK per EUR/USD Källa: Riksbanken SEK per EUR SEK per USD Sett till den svaga tillväxten i synnerhet i södra Europa och det faktum att den ekonomiska politiken i stor utsträckning domineras av ett åtstramande förtecken, tror vi att utvecklingen för export och import för Sverige under 212 kommer att understiga vår bedömning i oktober 211. SCBs senaste undersökning kring orderingången till industrin är en relativt dyster läsning, men de siffror som SCB presenterar visar ungefär samma mönster som en del andra undersökningar. Orderingången till industrin totalt sett minskar från exportmarknaden, medan orderingången från hemmamarknaden hålls uppe som förts ovan i detta avsnitt samt på den bild som finns i avsnittet om den internationella utvecklingen. Sammantaget bedömer vi att exporten 212 kommer att öka med,8 procent och att ökningstakten under 213 kommer att utvecklas starkare och öka med 6,5 procent. Tjänsteexporten kommer att utvecklas något mer positivt än varuexporten. Utvecklingen för importen kommer att bli något starkare än för exporten. Importen kommer 212 att öka med 1,3 procent och 213 med 7, procent. Detta betyder också att vi räknar med att handelsbalansen kommer att fortsatt vara positivt men på en något lägre nivå. Tabell 3 Vår bedömning av export och import Export, procent 6,8,8 6,5 Import, procent 6,1 1,3 7, Handelsbalans, mdr Vår bedömning av handeln med utlandet för de närmaste två åren bygger på det resonemang 11 (32)

14 Produktion och produktivitet Produktion Sverige har haft en positiv BNP-tillväxt åtta kvartal i sträck under 21-11, jämfört med motsvarande kvartal under föregående år. Högst tillväxttakt uppmättes under fjärde kvartalet 21, då den var 7,6 procent. Denna period av obruten positiv tillväxt föregicks av sex kvartal i följd med negativ eller nolltillväxt i spåren av finanskrisen 28. Som mest föll BNP med 6,4 procent, vilket skedde under det första kvartalet 29. Som framgår av diagram 13 växte den svenska ekonomin mätt i 21 års priser under 211 förbi den tidigare toppnivån från 27. Därmed har alltså hela den sänkning av landets välstånd som blev resultatet av den globala finanskrisen hämtats igen och mer därtill. Under 211 har tillväxttakten saktat ner, om än från mycket höga nivåer. Under 211 års tre första kvartal var tillväxttakten trots successiv minskning fortfarande stark. Det tredje kvartalets tillväxttakt på 4,5 procent var trots allt i paritet med den föregående högkonjunkturens toppnoteringar under 26. Det fjärde kvartalet 211 innebar dock en hastig sänkning av tillväxttakten till 1,1 procent. Endast under tre kvartal de senaste åtta åren har en lika kraftig eller kraftigare inbromsning inträffat, varav två var under finanskrisens mest akuta fas. Diagram 13 BNP, nivå och tillväxt i Sverige, kalenderkorrigerad och säsongsjusterad Diagram 14 visar hur tillväxten i den svenska industrin har rört sig mellan extremerna från och med slutet av 28. Under 27 och de första tre kvartalen av 28 låg industrins tillväxt strax över eller under nollstrecket. Under de därpå följande två åren noterades först en bottenpunkt under andra kvartalet 29 med en negativ tillväxt på 23 procent och sedan en toppnotering på 28 procent under sista kvartalet har inneburit en snabb avmattning inom industrin. Det fjärde kvartalet 211 visade industrin återigen en negativ tillväxt jämfört med samma period föregående år. Diagram 14 Tillväxt i olika a sektorer av svensk ekonomi, volymförändring motsvarande period föregående år, kalenderkorrigerad Procentuell förändring K Källa: SCB 24K3 25K1 25K3 26K1 Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektor 26K3 27K1 27K3 Faktum är att tillväxttakten i industrin under 211 sjönk nästan lika snabbt som när efterfrågefallet inom industriexporten var som mest dramatiskt under finanskrisen. En viktig skillnad är att fallet denna gång skett från en extremt hög nivå. Icke desto mindre var fallet i industrins tillväxttakt under 211 anmärkningsvärt i sin kraft och det sammanlagda värdet av sektorns produktion har ännu inte kommit tillbaka till nivån innan finanskrisen. 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 Mkr Källa: SCB 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 BNP, årsvis, vä BNP-tillväxt, jämfört med samma kvartal föregående år, hö 211K1 211K Procentuell förändring Tillväxttakten inom bygg- och tjänstesektorerna visar att även dessa sektorer har hunnit gå igenom en lågkonjunktur och därefter även en kort högkonjunktur under de senaste fyra åren. I jämförelse med industrin har svängningarna i tillväxttakt varit betydligt måttligare i dessa sektorer. Även om tjäns- 12 (32)

15 ternas andel av den svenska exporten successivt ökat, är tjänstesektorn avsevärt mindre beroende av utländsk efterfrågan än vad industrin är. Därför blev effekterna av finanskrisen inte lika dramatiska för tjänstesektorn. Denna befann sig i negativ tillväxt under en kortare tid än industrin och tillväxttalen har överlag haft en utjämnande effekt på näringslivet som helhet. Redan under 21 hade värdet av tjänstesektorns sammanlagda produktion växt förbi den tidigare toppnivån från 28. Byggsektorns utveckling kan något förenklat beskrivas som ett mellanting av industrins extrema och tjänstesektorns mer återhållna svängningar. Sektorn gick in i negativ tillväxt tidigare än övriga sektorer 28, men var även den som bottnade först för att sedan vara tidigast med att passera sin topp under 21. Det är värt att notera att byggsektorns utveckling under 211 sticker ut i den allmänna bilden. Fortfarande under det fjärde kvartalet hade sektorn en tillväxttakt på över 5 procent. Som framgår av diagram 15 utgör dock byggsektorn endast en liten andel av hela näringslivet. Värdet av sektorns produktion under 211 utgjorde exempelvis bara drygt en tiondel av tjänstesektorns. Fortsatt positiva tillväxttal i denna sektor kan alltså inte väga upp en negativ utveckling i den mångdubbelt tyngre industrin eller tjänstesektorn. Diagram 15 Värde av produktionen i olika sektorer av svensk ekonomi, 21 års priser, kalenderkorrigerad Mkr Källa: SCB 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 Industrin Bygg Tjänstesektorn 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet har sedan 28 i stort följt samma bana som BNP-tillväxten. När konfidensindikatorn under hösten 28 skiftade till negativt, sammanföll detta med att näringslivet gick in i negativ tillväxt. På motsatt sätt klättrade indikatorn i slutet av 29 över nollstrecket, när näringslivets produktion åter började växa i värde. Under 211 försämrades näringslivets framtidstro kraftigt efter att indikatorn i februari 211 nådde senaste fem årens högsta punkt. En förklaring till den minskade framtidstron är den stora osäkerhet som präglade året gällande utvecklingen för världsekonomin i allmänhet och eurozonen i synnerhet. De nettotal som uppmättes under 21 och början av 211 var även till viss del en effekt av den extrema svacka som föregick och var helt enkelt inte hållbara under en längre tid. Ett sjunkande nettotal betyder att sämre men inte nödvändigtvis dåliga tider förutspås. Under inledningen av 212 har konfidensindikatorn åter gått in i den negativa zonen och i februari landade den på -1. Om sambandet mellan konfidensindikator och faktiskt utfall för näringslivets samlade produktion håller, pekar detta på att näringslivets tillväxt blir negativ under åtminstone det första kvartalet 212. Indikatorn har dock flackat ut under det fjärde kvartalet 211 och inledningen av 212. Detta pekar på att framtidsutsikterna inte ytterligare försämras och att perioden med negativ tillväxt blir kort och relativt mild. Diagram 16 Konfidensindikatorer för näringslivet samt företagens bedömning av efterfrågeläget Nettotal M1 26M5 Källa: Konjunkturinstitutet Konfidensindikatorn, näringslivet, säsongsjusterad 26M9 27M1 27M5 27M9 28M1 28M5 28M9 29M1 29M5 Efterfrågeläget 29M9 21M1 21M5 21M9 211M1 211M5 211M9 212M1 13 (32)

16 Konjunkturinstitutets undersökning av förväntningarna på produktion/försäljning tyder på att tre av fyra sektorer nu har upphört med de nedjusteringar av förväntningarna som präglade 211 (diagram 17). De senaste månaderna har istället inneburit en stabilisering och inom detaljhandeln till och med en märkbart positiv förändring av förväntningarna. Inom byggsektorn har förväntningarna däremot fortsatt att sjunka i snabb takt även under inledningen av 212. Diagram 17 Förväntad produktion och försäljning, säsongsjusterat 8 I diagram 19 redovisas hur tillväxten i industrin och tjänstesektorn och inköpschefsindex över planerad produktion i dessa sektorer har förhållit sig till varandra under åren Hur väl har inköpschefernas prognoser om den närmaste framtidens produktion stämt överens med den faktiska utvecklingen? Inom industrin har inköpschefernas prognoser trendmässigt sammanfallit väl med det faktiska utfallet under perioden, dock i flera lägen med 1-2 kvartals förvarning. Inom tjänstesektorn är de två kurvorna kronologiskt mer lika varandra. Både vändpunkterna och passerandet av /1-strecket har infallit under samma eller närliggande kvartal. Nettotal M1 26M5 Förväntad industriproduktion Förväntat byggande Källa: Konjunkturinstitutet Förväntad försäljning i detaljhandeln Förväntad efterfrågan på privata tjänster 26M9 27M1 27M5 27M9 28M1 28M5 28M9 29M1 29M5 29M9 21M1 21M5 21M9 211M1 211M5 211M9 212M1 En bild snarlik den som beskrivs i Konjunkturinstitutets konfidensindikator framträder i Swedbanks/Silfs inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn (diagram 18). Inköpscheferna i såväl industrin som tjänstesektorn är idag märkbart mer positivt inställda till produktionen i den egna verksamheten än vad som var fallet under senhösten 211. Diagram 18 Inköpschefsindex över planerad produktion i industrin och tjänstesektorn, säsongsjusterad Index Om dessa likheter i utveckling mellan inköpschefernas prognoser och faktiskt utfall håller i sig pekar detta på att industriproduktionen åter kommer att vända uppåt under första eller andra kvartalet 212. Det skulle i sådant fall innebära att den period med krympande produktion i industrin som inleddes under fjärde kvartalet 211 blir avsevärt kortare och grundare än vad som var fallet Vidare skulle ett fortsatt samband innebära att tjänstesektorn kommer att slå i botten under det första kvartalet 212 med en fortsatt positiv tillväxt. Diagram 19 Jämförelse av inköpschefsindex och tillväxt i industrin och tjänstesektorn Procentuell förändring K1 27K1 28K1 29K1 21K1 211K1 Industrin, tillväxt jfr motsv period föreg år, vä Tjänstesektorn, tillväxt jfr motsv period föreg år, vä PMI - planerad produktion, industrin, justerad, hö PMI - planerad produktion, privata tjänster, justerad, hö Källa: SCB, Swedbank/Silf Index okt-5 feb-6 PMI - planerad produktion i industrin jun-6 okt-6 feb-7 Källa: Swedbank/Silf jun-7 okt-7 feb-8 jun-8 okt-8 feb-9 PMI - planerad produktion i tjänstesektorn jun-9 okt-9 feb-1 jun-1 okt-1 feb-11 jun-11 okt-11 feb-12 Inköpscheferna redovisar inte motiven till sina bedömningar av framtiden. Osäkerheten gällande de gravt skuldsatta euroländerna tyngde sannolikt ner företagens framtidstro och faktiska produktion under 211. De åtgärder ECB och euroländernas regeringar har vidtagit har gjort att en ökad optimism åter börjat 14 (32)

17 sprida sig i näringslivet. De reella effekterna i form av ökande produktion och tillväxttakt har dock låtit vänta på sig. Vår sammanfattande bedömning av produktionsutfall under 212 och 213 är att industrin efter två kvartal av minskande produktion åter börjar växa under det andra kvartalet 212. Resten av året präglas av en försiktig tillväxt som för året summerar till 1,5 procent. Under 213 kommer industrin med sin goda konkurrenskraft dra nytta av en god global tillväxt och öka sin produktion med 8 procent. En växande del av tjänstesektorn har genom sin roll som underleverantör till industrin eller som exportör i egen rätt en produktion som är beroende av efterfrågan från utlandet. Den kommer att följa samma kurva som industrin under med en svag inledning av 212 följt av en gradvis förbättrad efterfrågan under resten av perioden. Majoriteten av tjänstesektorns produktion går dock till inhemsk efterfrågan. Denna har hållits uppe under 211 av Sveriges gynnsamma makroekonomiska belägenhet. Detta gör att tjänstesektorn som helhet i vår prognos bottnar under första kvartalet 212 utan att gå in i negativ tillväxt. För helåret 212 bedömer vi att tjänstesektorns produktionstillväxt blir 2,5 procent för att under 213 öka ytterligare något till 3,5 procent. Produktionen inom byggsektorn hölls uppe jämförelsevis väl under 211. Vi bedömer att sektorns produktion under första halvåret 212 kommer att minska, bland annat som en effekt av högre ställda krav från bankerna för utlåning. För helåret 212 tror vi att tillväxten i byggsektorn blir svagt negativ och summeras till -,5 procent, för att under 213 bli 4,5 procent, gynnad av en allmänt starkare konjunktur och förbättrade finansieringsmöjligheter. För näringslivet som helhet är vår prognos att produktionen under 212 växer med 2, procent och under 213 med 4,6 procent. Produktivitet Produktiviteten är ett mått på effektiviteten i en ekonomi. En produktivitet som ökar relativt omvärlden ger förutsättningar för exportintäkter, löne- och välståndsökning i landet. Hur vinsterna med en ökad produktivitet ska användas är delvis en politiskt laddad fråga, men det gäller inte själva strävan efter att ständigt effektivisera. Diagram 2 sammanfattar utvecklingen av produktiviteten i svensk ekonomi sedan 24. Av detta framgår att näringslivets produktivitetsnivå under det tredje kvartalet 211 nådde sin hittills högsta nivå för att sedan sjunka något. Det stora tappet i produktivitet som uppstod under finanskrisen har alltså hämtats igen. Från diagrammet framgår att industrin har varit den sektor i vilken produktiviteten skiftat mest och snabbast, medan byggsektorn trendmässigt under de åtta åren haft en sjunkande produktivitet och tjänstesektorn efter 26 legat tämligen stabilt. Diagram 2 Produktivitetsnivåer, kalenderkorrigerad och säsongsjusterad kvartalsstatistik Förädlingsvärde kr/timme K1 Källa: SCB 24K3 25K1 Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektorn 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 Genomsnittet för den svenska industrins produktivitetstillväxt har sedan 198 legat på knappt 5 procent. Såsom framgår av diagram 21 sjönk industrins produktivitetstillväxt till nivåer lägre än detta genomsnitt under högkonjunkturåret 27, detta efter tre år av nästan obruten produktivitetstillväxt per år på över 5 procent. Denna sjunkande ökningstakt var en 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 15 (32)

18 effekt av att efterfrågan på industrins produktion hade vuxit sig rekordstark. Utrymmet för att möta stigande efterfrågan med ökat kapacitetsutnyttjande var uttömt, vilket ledde till en relativt omfattande nyanställning i sektorn. Det hör till sakens natur att det tar ett tag för en oerfaren nyanställd att bli lika produktiv som den rutinerade delen av arbetsstyrkan. Bland annat därför leder perioder av ökad sysselsättning initialt till en lägre produktivitet. Sedan finanskrisens effekter drabbade den reala ekonomin under hösten 28 har produktiviteten inom industrin uppvisat extrema svängningar. Bottennoteringen inföll under det fjärde kvartalet 28 när den sjönk med 12 procent, som en effekt av att industrin inte minskade antalet anställda i samma extrema takt med vilken efterfrågan från kunderna föll. Med några månaders eftersläpning anpassades personalstyrkorna, och när efterfrågan med stor kraft återvände under 21 utan att företagen i samma takt återanställde blev effekten en brant stigande produktivitet. Under det fjärde kvartalet 21 var produktivitetsökningen hela 23 procent. Sedan dess har tillväxttakten i produktiviteten snabbt åter avtagit, från 12 procent under första kvartalet 211 till -4 procent under det fjärde kvartalet. Sett till helåret 211 växte produktiviteten i industrin med knappt 5 procent, alltså i nivå med genomsnittet för de senaste 3 åren. Under samma år växte industrins produktion med 7 procent, vilket innebär att även mängden arbetade timmar inom industrin ökade. Sysselsättningen inom industrin föll alltså inte i samma takt som produktionen under slutet av 211. Företagen verkar ha gjort bedömningen att den minskade efterfrågan är av kortare karaktär och därför valt att behålla sin personal. Detta leder till att produktiviteten inom industrin i vår prognos faller något under första halvåret 212 för att sedan ta fart igen. Den ökade efterfrågan inom industrin som vi spår för 213 kommer delvis att mötas genom ökad sysselsättning, men även med en snabbt förbättrad produktivitet vilken möjliggjorts av bibehållen personal på företagen under krisen För helåret 212 tror vi att industrins produktivitetstillväxt blir en procent för att under 213 stiga till tolv procent. Diagram 21 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik Procent K1 Källa: SCB 24K3 Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektorn 25K1 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 Tjänstesektorn har varit en stabiliserande faktor i näringslivet sett till produktivitetsutvecklingen under de senaste åren. Som mest sjönk produktiviteten under ett kvartal mitt under finanskrisen med knappt 5 procent. Största ökningstakt under de senaste fem åren inföll under tredje kvartalet 211, med knappt 4 procent. Avsaknaden av tvära kast förklaras dels av att efterfrågan på sektorns produktion är avsevärt mer stabil än industrins. Detta gör att företagen hinner med att anpassa sin bemanning när efterfrågan förändras. Dels är tjänstesektorns verksamheter överlag mer personalintensiva än industrins, vilket gör att produktivitetsökningar till följd av teknisk utveckling inte får lika stort genomslag i tjänstesektorn. Vi tror att trenden med en stabil produktivitetsutveckling inom tjänstesektorn håller i sig under 212 och inleds med en svagt negativ produktivitetstillväxt till följd av att företagen trots en svag utveckling för försäljningen behåller personal, men produktiviteten ökar under det andra halvåret. 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 16 (32)

19 För helåret 212 blir produktivitetstillväxten 1 procent och under 213 ökar den till 2 procent. Byggsektorn har under större delarna av 21 och 211 haft en positiv produktivitetsutveckling, men sektorn ligger ändå i dagsläget på en nivå som är markant lägre än under åren Vi tror att sektorn under 212 och 213 kommer att ha en produktivitetstillväxt på -2 respektive 2 procent. Sammantaget innebär detta att näringslivets produktivitetstillväxt under 212 i vår prognos blir,8 procent för att under 213 öka till 4,2 procent. 4 SCB: Integration utrikes födda i gymnasieskolan, 211. Integration: Rapport (32)

20 Investeringar 28 låg investeringarna på den högsta nivån i volym hittills, men krisen innebar ett kraftigt avbrott i utvecklingen och investeringsvolymen föll 29. Sedan mitten av 21 har investeringarna ökat igen och var det tredje kvartalet 211 uppe i nästan samma nivå som motsvarande period 28. Under helåret 211 kom dock investeringarna inte upp i samma nivå som under helåret 28. Från och med tredje kvartalet började investeringsaktiviteterna öka långsammare och ökningen det fjärde kvartalet var endast 2 procent. Det var de tjänsteproducerande företagen som bidrog till att hålla investeringarna uppe i slutet av året. Under helåret 211 var det bostadsinvesteringarna som gav det största bidraget till investeringstillväxten. Konjunkturinstitutets barometer från februari 212 indikerar en ökad tilltro till svensk ekonomi. Det var första gången på nio månader som indikatorn steg. Trots detta ligger nivån under det historiska genomsnittet, vilket innebär att även om barometern pekar i en positiv riktning så har vi ännu en svag tillväxt. Kapacitetsutnyttjandet, som har legat stabilt strax under 89 procent under drygt ett år, började sjunka mot slutet av 211. Ett förhållandevis högt kapacitetsutnyttjande under lång tid borde dock betyda att det fortfarande finns ett behov av investeringar för att kunna öka produktionen ytterligare. Företagens investeringsplaner har dock reviderats ner successivt det senaste halvåret men enligt investeringsenkäten från februari planerar företagen en ökning även under 212. Ökningen 211 var 8 procent och investeringsenkäten indikerar en ökningen i år på 2 procent. Diagram 22 Investeringar och kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin, procent/mdkr MSEK Källa: SCB 28K1 28K2 utfall investering NR kapacitetsutnyttj.scb 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 Inom industrin som står för nästan 4 procent av alla investeringar som sker i näringslivet, utvecklas delbranscherna åt väldigt olika håll. Massa- och pappersindustrin, liksom stål- och metallindustrin stod för de största procentuella ökningarna förra året. Även elektronik- och metallvaruindustrin ökade med nästan en tredjedel. De största minskningarna stod transportmedels-, trävaru- och tillverkningsindustrin för. Under 212 förväntar sig flera av branscherna en utveckling som är rakt motsatt den under 211. Om en bransch minskade investeringarna förra året, så ökar de i år och vice versa. Det betyder att transportmedelsindustrin och tillverkningsindustrin nu förväntas öka investeringarna, medan bland annat stål- och metall och massa och papper minskar. Trävaruindustrin fortsätter sin kräftgång. Den svajiga utvecklingen ger dels bilden av att läget är svårbedömt, men är också en effekt av att många investeringar inom industrin är så kostnadskrävande att de får stort genomslag i statistiken. Vid sidan om industrin är energisektorn den sektor i näringslivet som volymmässigt investerar mest. Industrin och energisektorn står tillsammans för över 6 procent av investeringsvolymen i näringslivet. Inom energisektorn minskade investeringarna förra året, men väntas nu öka med 24 procent procent (32)

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Sverige kan inte gå i otakt med världsekonomin. Tecknen är nu tydliga på att verkligheten kommer ikapp svensk ekonomi, som visat mycket höga tillväxttal under 2015.

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Unionen om konjunkturen

Unionen om konjunkturen Unionen om konjunkturen Oktober 212 Ökad arbetslöshet hotar hushållen är nyckeln Ökad arbetslöshet hotar hushållen är nyckeln Unionen om konjunkturen, oktober 212 Sammanfattning 1 I punktform sammanfattar

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro 54 Företagen uppger att både produktionen och sysselsättningen har fortsatt att öka det senaste kvartalet jämfört med

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE JUNI 2016 Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö, Telefon +46 40 35 25 00 Pedagogens

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

VECKOBREV v.33 aug-11

VECKOBREV v.33 aug-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 3,3 % i juni från tidigare ökning med 2,1 %. Årstakten sjönk därmed från 13,2 % till 6,4 %. Förväntat var -0,9 % samt 10,5 %. Arbetslösheten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN

STOCKHOLMSBAROMETERN STOCKHOLMSBAROMETERN Första kvartalet 212 212-5-1 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stärks tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 3 till 17 under 212 års första kvartal. Konjunkturindikatorn

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Unionens Bolagsindikator SEPTEMBER 2015 2 Sammanfattning av Bolagsindikatorn september

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning

Riksbankens Företagsundersökning Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2012 Riksbankens företagsundersökning i september 2012 Konjunkturen och priserna viker ned Riksbankens företagsundersökning i september 1 visar att konjunkturutsikterna

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Unionen om konjunkturen

Unionen om konjunkturen Unionen om konjunkturen Mars 213 Nu med Unionens branschbarometer Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Unionen om konjunkturen,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer