Energilösning? Simhallsprojektet kom fram till att en energilösning med bland annat Geolager skulle vara det bästa.

Transkript

1

2

3 ENKÖPINGS SIMHALL

4 Energilösning? Simhallsprojektet kom fram till att en energilösning med bland annat Geolager skulle vara det bästa.

5 Energilösning? KSAU 16 april Uppdrag att utföra en extern granskning Vilket vi gjort tillsammans med bland annat, Ena - energi

6 2 st utredningar V S

7 Komplex fråga! Strategiska mål för kommunen (Miljö, miljöbyggnad, helhet, mm) 100% kommunalägt dotterbolag (Subventioner) Vad är bäst för kommunen Mycket siffror, (ekonomin/effekt) (Ränta, antaganden och livslängder) Osäkerhet i Geolager alternativ Elanvändningens miljöpåverkan Faktorer i kalkylen Olika åsikter Kommunen har inga strategiska energi mål (Miljö, pengar, energiförbrukning) Utredningarna och dialogen ger inget tydligt svar

8 Bäst för vem och vad? Pengar Energiåtgång Miljö Simhallsprojektet Ena Energi Kommunen i stort

9 Varje dag utan beslut om energilösning i Simhallsprojektet blir en dags ytterligare försening. Simhallsprojektet behöver ett beslut. Bra att kommuen äger detta projekt så att vi kan föra dialog, välja, analyser och tänka helhet.

10 Styrgruppen för Simhallsprojektet föreslår Fjärrvärme med återvinning samt ett reducerat pris, som gäller i 40 år Vi kommer vidare samt energieffektiviserar genom återvinning som var ett mål i KF:s beslut

11 ENKÖPINGS SIMHALL

12 Energilösning? Geolager VS Fjärrvärme

13 Vems är frågan? Simhallsprojektet VS X (politiken)

14 Bäst för vem? Simhallsprojektet Ena Energi Kommunen i stort

15 Vad är det som är avgörande? Pengar Energiåtgång Miljö Helheten

16 2 st utredningar V S

17 Komplex fråga! Strategiska mål för kommunen Tekniska nämndmål 100% kommunalägt dotterbolag Vad är bäst för kommunen Mycket siffror, (ekonomin/effekt) Osäkerhet Olika åsikter

18

19

20

21

22 Oenigheten är: Elanvändningens miljöpåverkan Faktorer i kalkylen Typ ränta och livslängder Bäst för kommunen

23 Ekonomi!

24 Simhallsprojektet föreslår Fjärrvärme med återvinning samt ett reducerat pris. Politiken befriar simhallen från frågeställningen. Frågan flyttas till Energistrategigruppen.

25

26 ENKÖPINGS BADHUS OCH IDROTTSOMRÅDE ENERGIUTREDNING JÄMFÖRELSE FJÄRRVÄRME OCH GEOENERGI ENKÖPINGS KOMMUN

27 FÖRSLAG PÅ TEKNISKA LÖSNINGAR KRING ENERGILÖSNING FÖR NYTT BADHUS OCH IDROTTSANLÄGGNING Vid genomgång av den energiutredning som CCO genomfört på uppdrag av ENA energi framgår att vissa förtydligande krävs. Denna utredning är tänkt att förtydliga och klargöra vissa väsentliga delar av tidigare beräkningar gällande Enköpings badhus. Följande tänkta lösningar gällande klimatisering utreds. EGENPRODUCERAD VÄRME GENOM GEOENERGILAGER REN FJÄRRVÄRME OCH MEKANISK KYLA FÖR KOMFORT. REN FJÄRRVÄRME OCH MEKANSIK KYLA SAMT VÄRMEÅTERVINNING.

28 KARTLÄGGNING AV BEHOV BADHUS ELBEHOV: BELYSNING 720 MWh LUFTBEHANDLING 430 MWh KOMPRESSORTEKNIK LUFTBEHANDLING BAD (MENERGA) 180 MWh VATTENBEHANDLINGSTEKNIK 1050 MWh TOTALT: 2500 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME: BADHUS CA 1460 MWh TOTALT: 1460 MWh VÄRMEBEHOV: BADVATTENSYSTEM 700 MWh VVB 1000 MWh LUFTBEHANDLING 485 MWh TRANSMISSION 700 MWh RESERV 250 MWh TOTALT: 3135 MWh KYLBEHOV: BADHUS 1252 MWh (Menerga) LUFTBEHANDLING TORRA LOKALER CA 200 MWh TOTALT: 1450 MWh Kylbehov för avfuktning mm ombesörjs av Menerga Thermocond aggregat inkl värmeåtervinning till t ex badvattenrening samt uppvärmning.

29 KARTLÄGGNING AV BEHOV ISHALL ELBEHOV: LUFTBEHANDLING 70 MWh KYLPRODUKTION 660 MWh TOTALT: 730 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME: KYLPRODUKTION CA 1740 MWh TOTALT: 1740 MWh VÄRMEBEHOV: LUFTBEHANDLING 150 MWh TRANSMISSION 240 MWh TOTALT: 390 MWh KYLBEHOV: PISTKYLA 1210 MWh TOTALT: 1210 MWh Kylbehov för ispister är räknat från september till mars varför stor del av överskottsvärmen med fördel nyttjas i värmesystem.

30 SUMMERAT BEHOV OCH ENERGIBALANS ÖVERSKOTTSVÄRME 3200 MWh ELBEHOV: 3230 MWh VÄRMEBEHOV 3525 MWh KYLBEHOV 2660 MWh Kylbehov för ispister är räknat från september till mars varför stor del av överskottsvärmen med fördel nyttjas i värmesystem.

31 ANLÄGGNING MED GEOENERGI ELBEHOV: GRUND 3230 MWh FÖR VÄRME / KOMFORTKYLA 780 MWh TOTALT: 4010 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME 0 MWh ÅTERLADDNING 3200 MWh URLADDNING 2800 MWh

32 ANLÄGGNING MED ENBART FJÄRRVÄRME ELBEHOV: GRUND 3230 MWh EL FÖR KOMFORTKYLA 50 MWh TOTALT: 3280 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME 3200 MWh VÄRMEBEHOV 3525 MWh

33 ANLÄGGNING MED FJÄRRVÄRME OCH VÄRMEÅTERVINNING FRÅN ISPISTER ELBEHOV: GRUND 3230 MWh EL FÖR KOMFORTKYLA 50 MWh EL FÖR VÅV GENOM VÄRMEPUMP 333 MWh TOTALT: 3613 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME 1700 MWh ÅTERVUNNEN VÄRME FRÅN ISPISTER CA 1500 MWh VÄRMEBEHOV CA 2000 MWh

34 JÄMFÖRELSE Vi har ca 69 kub/s luft för torra lokaler som sommartid kräver ett kylbehov, liksom stötningskyla till Gym mm. ENA energi har i dagsläget ingen möjlighet att leverera kyla varför både ett ökat elbehov krävs för kyla till dessa delar samt en därav utökat investering i luftbehandlingsteknik eller kylmaskiner. I fallet med geoenergi skulle denna kyla erhållas genom kyl/värmepumparna. Nedan är en jämförelse gällande vilken mängd köpt energi som skulle krävas för anläggningens energiproduktion räknat på de tre alternativen. LÖSNING VÄRME (MWh) EL (MWh) GEOENERGI FJÄRRVÄRME UTAN VÅV FJÄRRVÄRME MED DIREKT VÅV El för komfortkyla är här nog relativt lågt räknad då det i själva verkat rör sig om ett effektbehov av ca 700 kw. Räknat på gradtimmar och en linjärisering av behovet fås ca 200 MWh kylenergibehov för komfortkyla. I fallet Geoenergi så passar denna mycket bra i kombination med ishall samt badhus då systemtemperaturer i processvärmesystem kan hållas låg och gratisvärme från ishallar med fördel nyttjas i ett kompressionssteg. Detta ger en relativt bra effektivitet (SPF). Räknar vi schablon så kostar en kylanläggning enligt ovan ca 1 miljon.

35 EKONOMISK ANALYS Med förutsättningar enligt CCO s utredning så gäller, Ovan förutsättningar samt den ekonomiska analysen bygger likt i CCO s sammanställning på att differensen i energiprisökning inte förändras mellan el och fjärrvärme under anläggningens avskrivningstid. Beträffande geoenergins avskrivningstid så är denna satt till 40 år. Normalt så räknar man med en beständighet gällande berglager mot 25 års drift. Ett väl balanserat lager har samma livslängd som kollektorslangarna vilket är betydligt längre. Badhuset är räknat med en drifttid om 40 år och så bör också räknas gällande berglager. Vi anser också ett en kalkylränta över 5% är högt räknat beaktat riskpremie mot offentlig sektor.

36 EKONOMISK ANALYS En investering i geoenergi är beräknad till kr varav ca ligger i geoenergilagret. En investering i utökad fjärrvärme är i CCO s rapport satt till kr. En värmepumpslösning med VÅV från ispister mm är i CCO s rapport satt till kr vilket kan tänkas vara rimligt. Denna täcker även behovet av komfortkyla till idrottsanläggning mm. En kylmaskin för 700 kw komfortkyla till idrottsanläggning är satt till kr. En utökad drift för geoenergi inklusive reinvesteringsbehov är satt till kr/år. Häri är inräknat risk och bygger på erfarenhetsvärden från anläggningar som Creanova driftar. Beträffande skillnad i D&U att driva en värmepump för VÅV kontra kylmaskin för komfortkyla så är denna skillnad försumbar.

37 EKONOMISK ANALYS Fjärrvärmekostnad 622 kr/mwh Elkostnad 1040 kr/mwh Intäkter EL 450 kr/mwh Produktionskostnad FJV 296 kr/mwh Produktionskostnad EL 267 kr/mwh Avskrivningstid Borrhål 40 år Avskrivningstid övrig teknik 15 år Belåningsgrad 85% Kapitalränta 3% EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING GEOENERGILÖSNING FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME MED VÅV Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Energibehov Fjärrvärmebehov Elbehov Investering Borrhål kr kr kr kr kr kr kr kr kr Värmepumpar/kylmaskiner kr kr kr kr kr kr kr kr kr Fjärrvärme kr kr kr kr kr kr kr kr kr SUMMA INVESTERING kr kr kr kr kr kr kr kr kr Varav eget kapital kr kr kr kr kr kr kr kr kr SUMMA LÅN kr kr kr kr kr kr kr kr kr Energikostnad Intäkter FJV kr kr kr kr kr kr kr kr kr Intäkter kraft kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kostnader FJV / FJV prod kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kostnader EL / Elprod kr kr kr kr kr kr kr kr kr SUMMA kr kr kr kr kr kr kr kr kr D&U Personalkostnader Underhållskostnader Reinvestering SUMMA Kostnadssammanställning Kapitalkostnad Energikostnad D&U SUMMA kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Diff mot fjärrvärme kr kr kr kr kr kr

38 SLUTSATS Vi ställer oss frågande att ENA energis ekonomi direkt kan likställas kommunens. Om så är fallet så kan man säga att dumpa överskottsvärme är positivt för kommunen. Beträffande miljövärden så bör man inte räkna el för geoenergi som marginalel vilket enligt de flesta forum menar är en mycket missvisande bild. Förra året så hade man ett överskott av elproduktion i Sverige varmed Nordisk elmix bör gälla i en miljöteknisk analys. Läs rapporter från KTH, Energimyndigheten, utredningar och artiklar av prof Harry Frank, inlaga från Geotec m fl. Den ekonomiska sammanställning visar på att ett geoenergisystem är bäst för simhallsprojektet. Om man dock beaktar ENA energi som 100 % kommunalt ägt och om de produktionskostnader som redovisats stämmer så gäller en lösning med fjärrvärme och om möjligt VÅV från ishall.

39 ENKÖPINGS BAD OCH IDROTTSANLÄGGNING

40 ENA Energi Idrottshus och ishallar Simhallsgruppen Successful combination of economic growth and environmental concern Capital Cooling

41 Alternativet till värmeåtervinning Är det slöseri att inte använda överskottsvärme? Det beror på kvalitén (temperaturen) på värmen och alternativet! Spillvärme Värmepump 0,2 MWh e = 0,5 MWh Primärenergi Fjärrvärmenät med biokraftvärme 1,6 MWh b = 0,05 MWh Primärenergi 100 C - M + 0,3 MWh e G 20 C 1 MWh v 1 MWh v 1 MWh v Capital Cooling 1

42 Utgångsläge Vi har försökt att bena ut Creonovas material Det finns en del osäkerheter men vi utgår från de data vi fått fram Capital Cooling 2

43 Elbehov Mekaniska komponenter Badhus 350 MWh e VVB Sporthall 700 MWh e Badvattensystem. 220 MWh e Luftbehandl. 212 MWh e Luftbehandl. 48 MWh e Luftbehandl. Ishall +12 C 130 MWh e Pumpenergi 24 MWh e Luftbehandl. Ishall +5 C Elbehov Mek MWh e Capital Cooling 3

44 Elbehov Belysning Badhus Sporthall Ishall +12 C Ishall +5 C Elbehov Belysning. 722 MWh e Capital Cooling 4

45 Kyla 1252 MWh k Badhus Sporthall + - COP k 7 M 179 MWh e Ishall +12 C 1431 MWh v C 1738 MWh v C 3169 MWh v + - M COP k 2, MWh k Ishall +5 C 528 MWh e Berg Elbehov kyla 707 MWh e Capital Cooling 5

46 Värme Badhus Sporthall 273 MWh v Luft 440 MWh v Transmission MWh v Badvatten+VVB 212 MWh v Luft 263 MWh v Transmission Reserv 250 MWh v 3527 MWh v MWh v Luftbehandl. 184 MWh v Transmission Ishall +12 C M 2743 MWh v COP v 4,5 50MWh v Luftbehandl. 58 MWh v Transmission Ishall +5 C Berg Elbehov värme 784 MWh e Capital Cooling 6

47 Värmeåtervinning Två ishallar 500 MWh 1300 MWh Capital Cooling 7

48 Värmeåtervinning En ishall 400 MWh 1300 MWh Capital Cooling 8

49 Summering av behov Kylbehov Bad 1252 MWh k Ishallar 1200 MWh k Totalt 2452 MWh k Värmebehov Bad 2410 MWh v Sporthall 475 MWh v Ishallar 392 MWh v Reserv 250 MWh v Totalt 3527 MWh v Elbehov Mekaniska komponenter 1684 MWh e Kyla 707 MWh e Värme 784 MWh e Belysning 722 MWh e Totalt 3897 MWh e Capital Cooling 9

50 Ekonomisk utvärdering Ursprunglig FJV GEO Värmebehov MWh/år 3'700 3'600 Fjärrvärmebehov MWh/år 3'700 Elbehov MWh/år FJV pris kr/mwh El pris kr/mwh 1'040 1'040 Investering Borrhål kr 0 5'000'000 Värmepumpar kr 0 4'600'000 Fjärrvärme kr 0 0 Risk kr 0 0 Avskrivningstider Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme D&U Personalkostnad kr/år 0 300'000 Underhållskostnad kr/år 0 0 Risk kr/år 0 0 kalkylränta kalkylränta 2,9% 2,9% Kapitalkostnad 0 408'632 Produktionskiostnad 2'301'400 1'029'600 Drifft och underhåll 0 300'000 Total 2'301'400 1'738'232 Diff 563'168 Capital Cooling 10

51 Kalkylränta Kalkylräntan bestäms utifrån tre kriterier: Faktiska kostnader för kapital; låneräntor och avkastningskrav på eget kapital Avkastningen på alternativa investeringar Risker med investeringen Capital Cooling

52 Kostnader för kapital Eftersom en värmepumpslösingen kan likställas med energiverksamhet så borde ENA:s verksamhet kunna spegla både kapitalkostnader och alternativinveteringar. Källa: Ägardirektiv för ENA Energi AB, Enköpingskommun ENA Snitt Genomsnittlig lånekostnad 4,0% 4,1% 4,2% 4,1% 5,4% 4,4% Statslåneränta 1,52% 2,57% 2,77% 3,11% 3,87% 2,8% Soliditet 29,3% 26,3% 25,0% 25,6% 21,3% 25,5% Snitt kapitalkostnad 3,27% 3,70% 3,84% 3,85% 5,07% 3,9% Källa: ENA Energis årsredovisning 2012 samt Riskgälden Capital Cooling

53 Kalkylränta De flesta kommunala energibolag i Sverige har en kalkylränta mellan 5-7 % realt. Detta motsvarar en nominell ränta om ca 7,1%-9,1%. I denna kalkylränta har då en riskpremie lagts till för att säkerställa risker i kreditmarknaden samt att säkerställa att investeringen skall kunna täcka variationer i framtida kapitalkostnader. En riskpremie på 2-3 % är då normalt. Banker ställer ex. som krav av privatpersoner att de skall klara av en ränta på 7% för att få lånelöfte. För ENA borde då kalkylräntan lågt räknat sättas till: 3,9% + 2% = 5,9 % nominellt, (3,8 % realt). Vi föreslår att i denna utredning använda 7% nominellt. Capital Cooling

54 Ekonomisk utvärdering Ursprunglig 7%, år +Risk FJV GEO FJV GEO FJV GEO Värmebehov MWh/år 3'700 3'600 Fjärrvärmebehov MWh/år 3'700 Elbehov MWh/år '600 3'600 3' '600 3'600 3' FJV pris kr/mwh El pris kr/mwh 1'040 1' '040 1' '040 1'040 Investering Borrhål kr 0 5'000'000 Värmepumpar kr 0 4'600'000 Fjärrvärme kr 0 0 Risk kr '000' '600' '000' '600' '920'000 20% Avskrivningstider Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme D&U Personalkostnad kr/år 0 300'000 Underhållskostnad kr/år 0 0 Risk kr/år 0 0 kalkylränta kalkylränta 2,9% 2,9% 0 300' ,0% 7,0% 0 300' ' '000 7,0% 7,0% Kompressorhaveri, köldmedieläckage Kapitalkostnad 0 408'632 Produktionskiostnad 2'301'400 1'029'600 Drifft och underhåll 0 300'000 Total 2'301'400 1'738'232 Diff 563' '108 2'239'200 1'029' '000 2'239'200 2'263'708-24' '144'914 2'239' ' '000 2'239'200 2'420' '074 Capital Cooling 14

55 Beaktade alternativ Ursprungligt alternativ med borrhålslager Ren Fjärrvärme Fjärrvärme + delvis VÅV direkt mot eget system i idrottsanläggningen Capital Cooling 15

56 Ekonomisk utvärdering ur stadens perspektiv Förutsättningar Priser El pris kundled FJV pris El och värmeproduktion FJV produktionskostnad Elkraft intäkt Elkraft produktionskostnad Elproduktion (alfavärde) 1'040 kr/mwh 622 kr/mwh 296 kr/mwh 450 kr/mwhe 267 kr/mwhe 0,3 MWhe/MWhv Kalkylränta 7,0% Avskrivningstider Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme 25 år 15 år 15 år Capital Cooling 16

57 Ekonomisk utvärdering ur stadens perspektiv Eget alternativ FJV + egen kyla utan VÅV FJV + egen kyla med VÅV till bad Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Värmebehov Fjärrvärmebehov VÅV intern VÅV till FJV (TPA) COPv Elbehov MWh/år MWh/år MWh/år MWh/år MWh/år 3' ' , '600 3' ,5 0 3'600 2'300 1' ,5 289 Investering Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme Risk Total investering kr kr kr kr kr -5'000' '000'000-5'100' '100' '100' '100' ' ' ' ' '000' '000' ' ' '500' '500'000 Energi Intäkter FJV Intäkter Kraft Kostnader FJV / FJV prod. Kostnader el / elprod Resultat kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år ' ' ' ' '239'200 2'239' ' '000-2'239'200-1'066'667-3'305' ' '000-2'239'200 1'658' ' '430'600 1'430' ' '500-1'430' '481-2'112' ' ' '444-1'430'600 1'059' '981 D&U Personalkostnad Underhållskostnad Risk Total D&U kr/år kr/år kr/år kr/år -300' ' ' ' ' ' ' ' ' '000 Totalkostnader Kapitalkostnad Energikostnad Drifft och underhåll Total kr/år kr/år kr/år kr/år -989' ' ' ' ' '000-2'221' '221'005-54' '897-2'239'200 1'658' ' '294'097 1'658' ' ' '487-1'430'600 1'059' '981-30' '000-1'735'087 1'059' '468 Diff kr/år -485'919-1'658'533-1'585'441 Capital Cooling -559' '915-39'904 17

58 Analys av miljökonsekvensen Beräkning enligt överenskommelsen i värmemarknadskommittén. Mijövärdering Svensk Marginal ENA Energi El Fjärrvärme PEF 2,5 0,045 - CO kg/mwh Miljövärdering Egen lösning FJV FJV + VÅV Svensk marginal Primärenergi MWh/år 2' CO2 kg/år 600'000 93' '467 Capital Cooling 18

59 Känslighet kalkylränta Med kalkylränta på 2,9 %, allt annat lika, erhålls följande resultat ur stadens perspektiv Summering Egen lösning FJV FJV + VÅV Totala kostnader kr/år -1'868' ' '886 Primärenergi MWh/år 2' CO2 kg/år 600'000 93' '467 Besparing kr/år 1'246'707 1'260'068 Primärenergi % 92% 59% CO2 % 84% 54% Borrhålsalternativet är fortfarande betydligt dyrare än fjärrvärmealternativen. Alternativet med delvis VÅV är något bättre ekonomiskt men inte lika bra miljömässigt jämfört med endast fjärrvärme. Capital Cooling 19

60 Sammanfattning Sammanfattning av kostnader och miljökonsekvensen ur stadens perspektiv Summering Egen lösning FJV FJV + VÅV Totala kostnader kr/år -2'221' ' '468 Primärenergi MWh/år 2' CO2 kg/år 600'000 93' '467 Besparing kr/år 1'585'441 Primärenergi % 92% CO2 % 84% Capital Cooling 20

61 Energimyndigheten - Klimateffekter av förändrad energitillförsel Sida 1 av Miljöeffekter av förändrad energitillförsel Det går inte att beräkna en förändring av energitillförsel och dess klimateffekt vid en åtgärd i förväg. Men det är alltid bra att energieffektivisera och välja produktionsspecificerad energi med låg klimatbelastning, eftersom det möjliggör en förändring i energitillförsel. Klimatvärdering av el utgår ofta från att en ökad elanvändning endast möts med el från kolkraftverk, så kallad marginalel. Det används ibland som ett argument för att järnvägen inte ska byggas ut och att passivhus inte är bra klimatlösningar, eftersom bägge kan leda till ökad elanvändning och därmed öka elproduktionen från kolkraft enligt detta synsätt. Energimyndigheten föreslår i stället mer konstruktiva sätt att behandla klimatkonsekvenserna av användningen av energibärare. Det går att bygga hållbara lösningar med el såväl med andra energibärare. Det finns inga entydiga marginaleffekter Energimyndigheten menar att det i förväg inte går att beräkna vilken energitillförsel som förändras av en åtgärd som ökar eller minskar energianvändningen. Det inte går att identifiera några entydiga marginaleffekter, för vare sig el, värme eller drivmedel. För el kan förändringen resultera i mer eller mindre kolkraft, naturgaskombi, förnybara bränslen eller en mix av dessa. Genom att anta att el belastas med annan produktion än från kolkraftverk kan man visa att både tåg och passivhus är bra klimatlösningar. På samma sätt är det omöjligt att entydigt identifiera effekten när användningen av fjärrvärme, etanol eller andra energibärare förändras. För konverteringsåtgärder mellan energibärare är det valet av energikälla som avgör vilket uppvärmningsalternativ som är bäst för klimatet. Bergvärme kan vara lika bra som ett biobränslebaserat fjärrvärmesystem för klimatet. Vad kan företaget göra för klimatet? Genom att välja specificerade energiavtal, t.ex. el från förnybara energikällor, kan ett företag begränsa sitt ansvar för klimatbelastningen. Att välja produktionsspecificerad energi är däremot inget skäl för att inte effektivisera sin energianvändning. Det går att säga att en åtgärd som minskar energianvändningen möjliggör en förändring i energitillförsel. Genom att energieffektivisera kan man göra det möjligt att minska produktionen i de sämsta anläggningarna, t.ex. kolkraftverk. Den som minskar sin användning av t.ex. förnybar el ger även andra konsumenter möjlighet att köpa denna el, vilket i sin tur möjliggör för en minskad klimatbelastning. För de företag, organisationer eller offentliga organ som vill minska sina utsläpp av växthusgaser ger Energimyndigheten några generella råd i form av en checklista. Läs checklistan Underlagsrapport Energimyndigheten har tagit fram en underlagsrapport i syfte att reda ut komplexiteten i att försöka beräkna energianvändningens påverkan på klimatet och vilka faktorer som påverkar. Läs underlagsrapporten (pdf). Yttrande om konverteringsåtgärder I ett yttrande till Värnamo kommun beskriver Energimyndigheten sitt resonemang om konverteringsåtgärder mellan energibärare. Läs yttrandet (pdf). Tobias Persson

62 Energimyndigheten - Klimateffekter av förändrad energitillförsel Sida 2 av Skriv ut Tipsa en vän Uppdaterad: Dela med andra: Interna länkar Energieffektivisering i företag

63

64