Energilösning? Simhallsprojektet kom fram till att en energilösning med bland annat Geolager skulle vara det bästa.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energilösning? Simhallsprojektet kom fram till att en energilösning med bland annat Geolager skulle vara det bästa."

Transkript

1

2

3 ENKÖPINGS SIMHALL

4 Energilösning? Simhallsprojektet kom fram till att en energilösning med bland annat Geolager skulle vara det bästa.

5 Energilösning? KSAU 16 april Uppdrag att utföra en extern granskning Vilket vi gjort tillsammans med bland annat, Ena - energi

6 2 st utredningar V S

7 Komplex fråga! Strategiska mål för kommunen (Miljö, miljöbyggnad, helhet, mm) 100% kommunalägt dotterbolag (Subventioner) Vad är bäst för kommunen Mycket siffror, (ekonomin/effekt) (Ränta, antaganden och livslängder) Osäkerhet i Geolager alternativ Elanvändningens miljöpåverkan Faktorer i kalkylen Olika åsikter Kommunen har inga strategiska energi mål (Miljö, pengar, energiförbrukning) Utredningarna och dialogen ger inget tydligt svar

8 Bäst för vem och vad? Pengar Energiåtgång Miljö Simhallsprojektet Ena Energi Kommunen i stort

9 Varje dag utan beslut om energilösning i Simhallsprojektet blir en dags ytterligare försening. Simhallsprojektet behöver ett beslut. Bra att kommuen äger detta projekt så att vi kan föra dialog, välja, analyser och tänka helhet.

10 Styrgruppen för Simhallsprojektet föreslår Fjärrvärme med återvinning samt ett reducerat pris, som gäller i 40 år Vi kommer vidare samt energieffektiviserar genom återvinning som var ett mål i KF:s beslut

11 ENKÖPINGS SIMHALL

12 Energilösning? Geolager VS Fjärrvärme

13 Vems är frågan? Simhallsprojektet VS X (politiken)

14 Bäst för vem? Simhallsprojektet Ena Energi Kommunen i stort

15 Vad är det som är avgörande? Pengar Energiåtgång Miljö Helheten

16 2 st utredningar V S

17 Komplex fråga! Strategiska mål för kommunen Tekniska nämndmål 100% kommunalägt dotterbolag Vad är bäst för kommunen Mycket siffror, (ekonomin/effekt) Osäkerhet Olika åsikter

18

19

20

21

22 Oenigheten är: Elanvändningens miljöpåverkan Faktorer i kalkylen Typ ränta och livslängder Bäst för kommunen

23 Ekonomi!

24 Simhallsprojektet föreslår Fjärrvärme med återvinning samt ett reducerat pris. Politiken befriar simhallen från frågeställningen. Frågan flyttas till Energistrategigruppen.

25

26 ENKÖPINGS BADHUS OCH IDROTTSOMRÅDE ENERGIUTREDNING JÄMFÖRELSE FJÄRRVÄRME OCH GEOENERGI ENKÖPINGS KOMMUN

27 FÖRSLAG PÅ TEKNISKA LÖSNINGAR KRING ENERGILÖSNING FÖR NYTT BADHUS OCH IDROTTSANLÄGGNING Vid genomgång av den energiutredning som CCO genomfört på uppdrag av ENA energi framgår att vissa förtydligande krävs. Denna utredning är tänkt att förtydliga och klargöra vissa väsentliga delar av tidigare beräkningar gällande Enköpings badhus. Följande tänkta lösningar gällande klimatisering utreds. EGENPRODUCERAD VÄRME GENOM GEOENERGILAGER REN FJÄRRVÄRME OCH MEKANISK KYLA FÖR KOMFORT. REN FJÄRRVÄRME OCH MEKANSIK KYLA SAMT VÄRMEÅTERVINNING.

28 KARTLÄGGNING AV BEHOV BADHUS ELBEHOV: BELYSNING 720 MWh LUFTBEHANDLING 430 MWh KOMPRESSORTEKNIK LUFTBEHANDLING BAD (MENERGA) 180 MWh VATTENBEHANDLINGSTEKNIK 1050 MWh TOTALT: 2500 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME: BADHUS CA 1460 MWh TOTALT: 1460 MWh VÄRMEBEHOV: BADVATTENSYSTEM 700 MWh VVB 1000 MWh LUFTBEHANDLING 485 MWh TRANSMISSION 700 MWh RESERV 250 MWh TOTALT: 3135 MWh KYLBEHOV: BADHUS 1252 MWh (Menerga) LUFTBEHANDLING TORRA LOKALER CA 200 MWh TOTALT: 1450 MWh Kylbehov för avfuktning mm ombesörjs av Menerga Thermocond aggregat inkl värmeåtervinning till t ex badvattenrening samt uppvärmning.

29 KARTLÄGGNING AV BEHOV ISHALL ELBEHOV: LUFTBEHANDLING 70 MWh KYLPRODUKTION 660 MWh TOTALT: 730 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME: KYLPRODUKTION CA 1740 MWh TOTALT: 1740 MWh VÄRMEBEHOV: LUFTBEHANDLING 150 MWh TRANSMISSION 240 MWh TOTALT: 390 MWh KYLBEHOV: PISTKYLA 1210 MWh TOTALT: 1210 MWh Kylbehov för ispister är räknat från september till mars varför stor del av överskottsvärmen med fördel nyttjas i värmesystem.

30 SUMMERAT BEHOV OCH ENERGIBALANS ÖVERSKOTTSVÄRME 3200 MWh ELBEHOV: 3230 MWh VÄRMEBEHOV 3525 MWh KYLBEHOV 2660 MWh Kylbehov för ispister är räknat från september till mars varför stor del av överskottsvärmen med fördel nyttjas i värmesystem.

31 ANLÄGGNING MED GEOENERGI ELBEHOV: GRUND 3230 MWh FÖR VÄRME / KOMFORTKYLA 780 MWh TOTALT: 4010 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME 0 MWh ÅTERLADDNING 3200 MWh URLADDNING 2800 MWh

32 ANLÄGGNING MED ENBART FJÄRRVÄRME ELBEHOV: GRUND 3230 MWh EL FÖR KOMFORTKYLA 50 MWh TOTALT: 3280 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME 3200 MWh VÄRMEBEHOV 3525 MWh

33 ANLÄGGNING MED FJÄRRVÄRME OCH VÄRMEÅTERVINNING FRÅN ISPISTER ELBEHOV: GRUND 3230 MWh EL FÖR KOMFORTKYLA 50 MWh EL FÖR VÅV GENOM VÄRMEPUMP 333 MWh TOTALT: 3613 MWh ÖVERSKOTTSVÄRME 1700 MWh ÅTERVUNNEN VÄRME FRÅN ISPISTER CA 1500 MWh VÄRMEBEHOV CA 2000 MWh

34 JÄMFÖRELSE Vi har ca 69 kub/s luft för torra lokaler som sommartid kräver ett kylbehov, liksom stötningskyla till Gym mm. ENA energi har i dagsläget ingen möjlighet att leverera kyla varför både ett ökat elbehov krävs för kyla till dessa delar samt en därav utökat investering i luftbehandlingsteknik eller kylmaskiner. I fallet med geoenergi skulle denna kyla erhållas genom kyl/värmepumparna. Nedan är en jämförelse gällande vilken mängd köpt energi som skulle krävas för anläggningens energiproduktion räknat på de tre alternativen. LÖSNING VÄRME (MWh) EL (MWh) GEOENERGI FJÄRRVÄRME UTAN VÅV FJÄRRVÄRME MED DIREKT VÅV El för komfortkyla är här nog relativt lågt räknad då det i själva verkat rör sig om ett effektbehov av ca 700 kw. Räknat på gradtimmar och en linjärisering av behovet fås ca 200 MWh kylenergibehov för komfortkyla. I fallet Geoenergi så passar denna mycket bra i kombination med ishall samt badhus då systemtemperaturer i processvärmesystem kan hållas låg och gratisvärme från ishallar med fördel nyttjas i ett kompressionssteg. Detta ger en relativt bra effektivitet (SPF). Räknar vi schablon så kostar en kylanläggning enligt ovan ca 1 miljon.

35 EKONOMISK ANALYS Med förutsättningar enligt CCO s utredning så gäller, Ovan förutsättningar samt den ekonomiska analysen bygger likt i CCO s sammanställning på att differensen i energiprisökning inte förändras mellan el och fjärrvärme under anläggningens avskrivningstid. Beträffande geoenergins avskrivningstid så är denna satt till 40 år. Normalt så räknar man med en beständighet gällande berglager mot 25 års drift. Ett väl balanserat lager har samma livslängd som kollektorslangarna vilket är betydligt längre. Badhuset är räknat med en drifttid om 40 år och så bör också räknas gällande berglager. Vi anser också ett en kalkylränta över 5% är högt räknat beaktat riskpremie mot offentlig sektor.

36 EKONOMISK ANALYS En investering i geoenergi är beräknad till kr varav ca ligger i geoenergilagret. En investering i utökad fjärrvärme är i CCO s rapport satt till kr. En värmepumpslösning med VÅV från ispister mm är i CCO s rapport satt till kr vilket kan tänkas vara rimligt. Denna täcker även behovet av komfortkyla till idrottsanläggning mm. En kylmaskin för 700 kw komfortkyla till idrottsanläggning är satt till kr. En utökad drift för geoenergi inklusive reinvesteringsbehov är satt till kr/år. Häri är inräknat risk och bygger på erfarenhetsvärden från anläggningar som Creanova driftar. Beträffande skillnad i D&U att driva en värmepump för VÅV kontra kylmaskin för komfortkyla så är denna skillnad försumbar.

37 EKONOMISK ANALYS Fjärrvärmekostnad 622 kr/mwh Elkostnad 1040 kr/mwh Intäkter EL 450 kr/mwh Produktionskostnad FJV 296 kr/mwh Produktionskostnad EL 267 kr/mwh Avskrivningstid Borrhål 40 år Avskrivningstid övrig teknik 15 år Belåningsgrad 85% Kapitalränta 3% EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING GEOENERGILÖSNING FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME MED VÅV Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Energibehov Fjärrvärmebehov Elbehov Investering Borrhål kr kr kr kr kr kr kr kr kr Värmepumpar/kylmaskiner kr kr kr kr kr kr kr kr kr Fjärrvärme kr kr kr kr kr kr kr kr kr SUMMA INVESTERING kr kr kr kr kr kr kr kr kr Varav eget kapital kr kr kr kr kr kr kr kr kr SUMMA LÅN kr kr kr kr kr kr kr kr kr Energikostnad Intäkter FJV kr kr kr kr kr kr kr kr kr Intäkter kraft kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kostnader FJV / FJV prod kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kostnader EL / Elprod kr kr kr kr kr kr kr kr kr SUMMA kr kr kr kr kr kr kr kr kr D&U Personalkostnader Underhållskostnader Reinvestering SUMMA Kostnadssammanställning Kapitalkostnad Energikostnad D&U SUMMA kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Diff mot fjärrvärme kr kr kr kr kr kr

38 SLUTSATS Vi ställer oss frågande att ENA energis ekonomi direkt kan likställas kommunens. Om så är fallet så kan man säga att dumpa överskottsvärme är positivt för kommunen. Beträffande miljövärden så bör man inte räkna el för geoenergi som marginalel vilket enligt de flesta forum menar är en mycket missvisande bild. Förra året så hade man ett överskott av elproduktion i Sverige varmed Nordisk elmix bör gälla i en miljöteknisk analys. Läs rapporter från KTH, Energimyndigheten, utredningar och artiklar av prof Harry Frank, inlaga från Geotec m fl. Den ekonomiska sammanställning visar på att ett geoenergisystem är bäst för simhallsprojektet. Om man dock beaktar ENA energi som 100 % kommunalt ägt och om de produktionskostnader som redovisats stämmer så gäller en lösning med fjärrvärme och om möjligt VÅV från ishall.

39 ENKÖPINGS BAD OCH IDROTTSANLÄGGNING

40 ENA Energi Idrottshus och ishallar Simhallsgruppen Successful combination of economic growth and environmental concern Capital Cooling

41 Alternativet till värmeåtervinning Är det slöseri att inte använda överskottsvärme? Det beror på kvalitén (temperaturen) på värmen och alternativet! Spillvärme Värmepump 0,2 MWh e = 0,5 MWh Primärenergi Fjärrvärmenät med biokraftvärme 1,6 MWh b = 0,05 MWh Primärenergi 100 C - M + 0,3 MWh e G 20 C 1 MWh v 1 MWh v 1 MWh v Capital Cooling 1

42 Utgångsläge Vi har försökt att bena ut Creonovas material Det finns en del osäkerheter men vi utgår från de data vi fått fram Capital Cooling 2

43 Elbehov Mekaniska komponenter Badhus 350 MWh e VVB Sporthall 700 MWh e Badvattensystem. 220 MWh e Luftbehandl. 212 MWh e Luftbehandl. 48 MWh e Luftbehandl. Ishall +12 C 130 MWh e Pumpenergi 24 MWh e Luftbehandl. Ishall +5 C Elbehov Mek MWh e Capital Cooling 3

44 Elbehov Belysning Badhus Sporthall Ishall +12 C Ishall +5 C Elbehov Belysning. 722 MWh e Capital Cooling 4

45 Kyla 1252 MWh k Badhus Sporthall + - COP k 7 M 179 MWh e Ishall +12 C 1431 MWh v C 1738 MWh v C 3169 MWh v + - M COP k 2, MWh k Ishall +5 C 528 MWh e Berg Elbehov kyla 707 MWh e Capital Cooling 5

46 Värme Badhus Sporthall 273 MWh v Luft 440 MWh v Transmission MWh v Badvatten+VVB 212 MWh v Luft 263 MWh v Transmission Reserv 250 MWh v 3527 MWh v MWh v Luftbehandl. 184 MWh v Transmission Ishall +12 C M 2743 MWh v COP v 4,5 50MWh v Luftbehandl. 58 MWh v Transmission Ishall +5 C Berg Elbehov värme 784 MWh e Capital Cooling 6

47 Värmeåtervinning Två ishallar 500 MWh 1300 MWh Capital Cooling 7

48 Värmeåtervinning En ishall 400 MWh 1300 MWh Capital Cooling 8

49 Summering av behov Kylbehov Bad 1252 MWh k Ishallar 1200 MWh k Totalt 2452 MWh k Värmebehov Bad 2410 MWh v Sporthall 475 MWh v Ishallar 392 MWh v Reserv 250 MWh v Totalt 3527 MWh v Elbehov Mekaniska komponenter 1684 MWh e Kyla 707 MWh e Värme 784 MWh e Belysning 722 MWh e Totalt 3897 MWh e Capital Cooling 9

50 Ekonomisk utvärdering Ursprunglig FJV GEO Värmebehov MWh/år 3'700 3'600 Fjärrvärmebehov MWh/år 3'700 Elbehov MWh/år FJV pris kr/mwh El pris kr/mwh 1'040 1'040 Investering Borrhål kr 0 5'000'000 Värmepumpar kr 0 4'600'000 Fjärrvärme kr 0 0 Risk kr 0 0 Avskrivningstider Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme D&U Personalkostnad kr/år 0 300'000 Underhållskostnad kr/år 0 0 Risk kr/år 0 0 kalkylränta kalkylränta 2,9% 2,9% Kapitalkostnad 0 408'632 Produktionskiostnad 2'301'400 1'029'600 Drifft och underhåll 0 300'000 Total 2'301'400 1'738'232 Diff 563'168 Capital Cooling 10

51 Kalkylränta Kalkylräntan bestäms utifrån tre kriterier: Faktiska kostnader för kapital; låneräntor och avkastningskrav på eget kapital Avkastningen på alternativa investeringar Risker med investeringen Capital Cooling

52 Kostnader för kapital Eftersom en värmepumpslösingen kan likställas med energiverksamhet så borde ENA:s verksamhet kunna spegla både kapitalkostnader och alternativinveteringar. Källa: Ägardirektiv för ENA Energi AB, Enköpingskommun ENA Snitt Genomsnittlig lånekostnad 4,0% 4,1% 4,2% 4,1% 5,4% 4,4% Statslåneränta 1,52% 2,57% 2,77% 3,11% 3,87% 2,8% Soliditet 29,3% 26,3% 25,0% 25,6% 21,3% 25,5% Snitt kapitalkostnad 3,27% 3,70% 3,84% 3,85% 5,07% 3,9% Källa: ENA Energis årsredovisning 2012 samt Riskgälden Capital Cooling

53 Kalkylränta De flesta kommunala energibolag i Sverige har en kalkylränta mellan 5-7 % realt. Detta motsvarar en nominell ränta om ca 7,1%-9,1%. I denna kalkylränta har då en riskpremie lagts till för att säkerställa risker i kreditmarknaden samt att säkerställa att investeringen skall kunna täcka variationer i framtida kapitalkostnader. En riskpremie på 2-3 % är då normalt. Banker ställer ex. som krav av privatpersoner att de skall klara av en ränta på 7% för att få lånelöfte. För ENA borde då kalkylräntan lågt räknat sättas till: 3,9% + 2% = 5,9 % nominellt, (3,8 % realt). Vi föreslår att i denna utredning använda 7% nominellt. Capital Cooling

54 Ekonomisk utvärdering Ursprunglig 7%, år +Risk FJV GEO FJV GEO FJV GEO Värmebehov MWh/år 3'700 3'600 Fjärrvärmebehov MWh/år 3'700 Elbehov MWh/år '600 3'600 3' '600 3'600 3' FJV pris kr/mwh El pris kr/mwh 1'040 1' '040 1' '040 1'040 Investering Borrhål kr 0 5'000'000 Värmepumpar kr 0 4'600'000 Fjärrvärme kr 0 0 Risk kr '000' '600' '000' '600' '920'000 20% Avskrivningstider Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme D&U Personalkostnad kr/år 0 300'000 Underhållskostnad kr/år 0 0 Risk kr/år 0 0 kalkylränta kalkylränta 2,9% 2,9% 0 300' ,0% 7,0% 0 300' ' '000 7,0% 7,0% Kompressorhaveri, köldmedieläckage Kapitalkostnad 0 408'632 Produktionskiostnad 2'301'400 1'029'600 Drifft och underhåll 0 300'000 Total 2'301'400 1'738'232 Diff 563' '108 2'239'200 1'029' '000 2'239'200 2'263'708-24' '144'914 2'239' ' '000 2'239'200 2'420' '074 Capital Cooling 14

55 Beaktade alternativ Ursprungligt alternativ med borrhålslager Ren Fjärrvärme Fjärrvärme + delvis VÅV direkt mot eget system i idrottsanläggningen Capital Cooling 15

56 Ekonomisk utvärdering ur stadens perspektiv Förutsättningar Priser El pris kundled FJV pris El och värmeproduktion FJV produktionskostnad Elkraft intäkt Elkraft produktionskostnad Elproduktion (alfavärde) 1'040 kr/mwh 622 kr/mwh 296 kr/mwh 450 kr/mwhe 267 kr/mwhe 0,3 MWhe/MWhv Kalkylränta 7,0% Avskrivningstider Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme 25 år 15 år 15 år Capital Cooling 16

57 Ekonomisk utvärdering ur stadens perspektiv Eget alternativ FJV + egen kyla utan VÅV FJV + egen kyla med VÅV till bad Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Simhall ENA Energi Staden Värmebehov Fjärrvärmebehov VÅV intern VÅV till FJV (TPA) COPv Elbehov MWh/år MWh/år MWh/år MWh/år MWh/år 3' ' , '600 3' ,5 0 3'600 2'300 1' ,5 289 Investering Borrhål Värmepumpar Fjärrvärme Risk Total investering kr kr kr kr kr -5'000' '000'000-5'100' '100' '100' '100' ' ' ' ' '000' '000' ' ' '500' '500'000 Energi Intäkter FJV Intäkter Kraft Kostnader FJV / FJV prod. Kostnader el / elprod Resultat kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år ' ' ' ' '239'200 2'239' ' '000-2'239'200-1'066'667-3'305' ' '000-2'239'200 1'658' ' '430'600 1'430' ' '500-1'430' '481-2'112' ' ' '444-1'430'600 1'059' '981 D&U Personalkostnad Underhållskostnad Risk Total D&U kr/år kr/år kr/år kr/år -300' ' ' ' ' ' ' ' ' '000 Totalkostnader Kapitalkostnad Energikostnad Drifft och underhåll Total kr/år kr/år kr/år kr/år -989' ' ' ' ' '000-2'221' '221'005-54' '897-2'239'200 1'658' ' '294'097 1'658' ' ' '487-1'430'600 1'059' '981-30' '000-1'735'087 1'059' '468 Diff kr/år -485'919-1'658'533-1'585'441 Capital Cooling -559' '915-39'904 17

58 Analys av miljökonsekvensen Beräkning enligt överenskommelsen i värmemarknadskommittén. Mijövärdering Svensk Marginal ENA Energi El Fjärrvärme PEF 2,5 0,045 - CO kg/mwh Miljövärdering Egen lösning FJV FJV + VÅV Svensk marginal Primärenergi MWh/år 2' CO2 kg/år 600'000 93' '467 Capital Cooling 18

59 Känslighet kalkylränta Med kalkylränta på 2,9 %, allt annat lika, erhålls följande resultat ur stadens perspektiv Summering Egen lösning FJV FJV + VÅV Totala kostnader kr/år -1'868' ' '886 Primärenergi MWh/år 2' CO2 kg/år 600'000 93' '467 Besparing kr/år 1'246'707 1'260'068 Primärenergi % 92% 59% CO2 % 84% 54% Borrhålsalternativet är fortfarande betydligt dyrare än fjärrvärmealternativen. Alternativet med delvis VÅV är något bättre ekonomiskt men inte lika bra miljömässigt jämfört med endast fjärrvärme. Capital Cooling 19

60 Sammanfattning Sammanfattning av kostnader och miljökonsekvensen ur stadens perspektiv Summering Egen lösning FJV FJV + VÅV Totala kostnader kr/år -2'221' ' '468 Primärenergi MWh/år 2' CO2 kg/år 600'000 93' '467 Besparing kr/år 1'585'441 Primärenergi % 92% CO2 % 84% Capital Cooling 20

61 Energimyndigheten - Klimateffekter av förändrad energitillförsel Sida 1 av Miljöeffekter av förändrad energitillförsel Det går inte att beräkna en förändring av energitillförsel och dess klimateffekt vid en åtgärd i förväg. Men det är alltid bra att energieffektivisera och välja produktionsspecificerad energi med låg klimatbelastning, eftersom det möjliggör en förändring i energitillförsel. Klimatvärdering av el utgår ofta från att en ökad elanvändning endast möts med el från kolkraftverk, så kallad marginalel. Det används ibland som ett argument för att järnvägen inte ska byggas ut och att passivhus inte är bra klimatlösningar, eftersom bägge kan leda till ökad elanvändning och därmed öka elproduktionen från kolkraft enligt detta synsätt. Energimyndigheten föreslår i stället mer konstruktiva sätt att behandla klimatkonsekvenserna av användningen av energibärare. Det går att bygga hållbara lösningar med el såväl med andra energibärare. Det finns inga entydiga marginaleffekter Energimyndigheten menar att det i förväg inte går att beräkna vilken energitillförsel som förändras av en åtgärd som ökar eller minskar energianvändningen. Det inte går att identifiera några entydiga marginaleffekter, för vare sig el, värme eller drivmedel. För el kan förändringen resultera i mer eller mindre kolkraft, naturgaskombi, förnybara bränslen eller en mix av dessa. Genom att anta att el belastas med annan produktion än från kolkraftverk kan man visa att både tåg och passivhus är bra klimatlösningar. På samma sätt är det omöjligt att entydigt identifiera effekten när användningen av fjärrvärme, etanol eller andra energibärare förändras. För konverteringsåtgärder mellan energibärare är det valet av energikälla som avgör vilket uppvärmningsalternativ som är bäst för klimatet. Bergvärme kan vara lika bra som ett biobränslebaserat fjärrvärmesystem för klimatet. Vad kan företaget göra för klimatet? Genom att välja specificerade energiavtal, t.ex. el från förnybara energikällor, kan ett företag begränsa sitt ansvar för klimatbelastningen. Att välja produktionsspecificerad energi är däremot inget skäl för att inte effektivisera sin energianvändning. Det går att säga att en åtgärd som minskar energianvändningen möjliggör en förändring i energitillförsel. Genom att energieffektivisera kan man göra det möjligt att minska produktionen i de sämsta anläggningarna, t.ex. kolkraftverk. Den som minskar sin användning av t.ex. förnybar el ger även andra konsumenter möjlighet att köpa denna el, vilket i sin tur möjliggör för en minskad klimatbelastning. För de företag, organisationer eller offentliga organ som vill minska sina utsläpp av växthusgaser ger Energimyndigheten några generella råd i form av en checklista. Läs checklistan Underlagsrapport Energimyndigheten har tagit fram en underlagsrapport i syfte att reda ut komplexiteten i att försöka beräkna energianvändningens påverkan på klimatet och vilka faktorer som påverkar. Läs underlagsrapporten (pdf). Yttrande om konverteringsåtgärder I ett yttrande till Värnamo kommun beskriver Energimyndigheten sitt resonemang om konverteringsåtgärder mellan energibärare. Läs yttrandet (pdf). Tobias Persson

62 Energimyndigheten - Klimateffekter av förändrad energitillförsel Sida 2 av Skriv ut Tipsa en vän Uppdaterad: Dela med andra: Interna länkar Energieffektivisering i företag

63

64

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Seminarium - Geoenergi

Seminarium - Geoenergi Barkaby gård 2011-05 05-20 Seminarium - Geoenergi Ekonomisk och miljömässig värdering presenterat av Olle Andersson, Geostrata Innehåll Ekonomiska villkor och beräkningsgrunder Olika syn på miljövärdering

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli! Skånska Energi Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN Så här bra kan det bli! Skånska Energi Kort presentation av Skånska Energi Så här bra kan det bli! Referensprojekt enbart kostnadseffektiv kyla Referensprojekt

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer

Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar

Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar Öppen fjärrvärme en affärsmodell för återvunnen energi Tillsammans med våra kunder tar vi tillvara på energi som annars går förlorad Vi utvecklar framtidens fjärrvärme

Läs mer

Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus

Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus locum. 2015-09-24 - ÄRENDE 09 BESLUT 1 (6) VÄRDEN FÖR VÄRDEN 2015-09-14 LOC 1406-0526 Projektnr: 93104775 Styrelsen för Locum AB Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus Ärendet Ärendet

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

Energi & Villaforum 2013. Välkomna!

Energi & Villaforum 2013. Välkomna! Energi & Villaforum 2013 Välkomna! Program 08.00 Frukost 08.30 Välkomna! 08.45 Fjärrvärme Karl-Henrik Rognefjord 09.15 MEX (Helsingborgs Mark & Exploatering) Johan Cedergren Tomtsläpp 2013 och vad händer

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat. Uppdatering 2015-06-12

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat. Uppdatering 2015-06-12 ns konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat Uppdatering 215-6-12 Inledning Detta är en uppdatering av tidigare genomfört projekt med samma namn. Ursprunglig rapport är daterad 213-6-5.

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Geotecs roll i branschen

Geotecs roll i branschen Geotecs roll i branschen Tyréns geoenergidag 2013-05-23 Johan Barth Johan Barth Bakgrund som hydrogeolog vid Swecos grundvattengrupp i Malmö Affärsområdeschef för Malmberg Borrning Ordförande och därefter

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Befolkningsökning och ökat energibehov Världens befolkning når 9 miljarder

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Geoenergins samhällsnytta i Sverige

Geoenergins samhällsnytta i Sverige Geoenergins samhällsnytta i Sverige NGU Trondheim Seminarium 3-4 Februari, 2009 Presenterat av Olof Andersson SWECO Environment AB, Malmö Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Koncernstruktur

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 G HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 Kvällens program Den 22 oktober - Ängelholm Plats: Ängelholms Stadsbibliotek 17:30 Enklare förtärning och mingel utanför lokalen Hett Forum i åhörarsalen

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Energieffek)visering av Idro1s- och fri)dsanläggningar Gävle Kommun. E1 samarbete mellan: KULTUR & FRITID

Energieffek)visering av Idro1s- och fri)dsanläggningar Gävle Kommun. E1 samarbete mellan: KULTUR & FRITID Energieffek)visering av Idro1s- och fri)dsanläggningar Gävle Kommun E1 samarbete mellan: KULTUR & FRITID Våra besparingar så här långt 11,4 % på total förbrukningen Årlig ekonomisk besparing: 14,390

Läs mer

Kortrapport Totalmetodik BELOK 2013-10-23. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Kortrapport Totalmetodik BELOK 2013-10-23. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Fastigheten Lidköpings ishall Lidköpings kommun Wikström VVS-Kontroll AB Mats Nyberg/031-707 23 22 Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Byggår:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol En undersökning bland Energirådgivare På uppdrag av Geotec och Swedisol 1 Innehåll Sammanfattning sid. 3 Bakgrund, syfte och metod sid. 7 Bortfallsredovisning sid. 9 Resultat sid. 10-31 Bilaga 1 Samtliga

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Energieffektivitet i Ishallar

Energieffektivitet i Ishallar Energieffektivitet i Ishallar 1 Kylhistoria 2000 år f Kr sparade man is från vintern i Mesopotamien. Man grävde gropar och la is i för att hålla maten färsk Stefan Håkansson 2 Skridskohistoria På Vikingatiden

Läs mer

Konsultens syn på energieffektivisering i fastigheter anslutna till fjärrvärme, respektive val av uppvärmningssystem vid nybyggnation?

Konsultens syn på energieffektivisering i fastigheter anslutna till fjärrvärme, respektive val av uppvärmningssystem vid nybyggnation? Konsultens syn på energieffektivisering i fastigheter anslutna till fjärrvärme, respektive val av uppvärmningssystem vid nybyggnation? En typisk konsult Minna Glemme Lundvall ÅF-Infrastruktur AB, Falun

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012 Tilläggsutbildning Energi- och Klimatrådgivare 2012 Upplägg 1,5 h genomgång av vad som är nytt i EUdirektiven om förnybar energi och byggnaders energiprestanda och på vad sätt det förändrar uppdraget för

Läs mer

Energikluster Frescati Arrheniushusen /2013-05-23/an. Sid 1

Energikluster Frescati Arrheniushusen /2013-05-23/an. Sid 1 Sid 1 Geoteknik VVS- och energisystem Kyl- och värmepumpsteknik Kompetens inom Geoenergisystem Sid 2 AHS bygger för Stockholms Universitet - Frescati Sid 3 AHS bygger för Stockholms Universitet - Frescati

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Projekt Stoppsladd Teknik- & Energiinventering av svenska ishallar 2009-2012

Projekt Stoppsladd Teknik- & Energiinventering av svenska ishallar 2009-2012 1 Projekt Stoppsladd Teknik- & Energiinventering av svenska ishallar 2009-2012 Bakgrund Energieffektivisering av ishallarna kan bli en ödesfråga för svensk ishockey Idrottens Energivärstingar -- Ishallarna!

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Kartläggning och analys Allmänna råd och Energianalys vid Ersboda mejeri i Umeå Per-Åke Franck (franc@cit.chalmers.se) CIT Industriell Energianalys AB Chalmers Teknikpark Göteborg

Läs mer

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.

Läs mer

Energi i idrottsanläggningar

Energi i idrottsanläggningar Energi i idrottsanläggningar Förord Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större

Läs mer

Värmepumpar i Flerbostadshus Stockholmshem

Värmepumpar i Flerbostadshus Stockholmshem Värmepumpar i Flerbostadshus Stockholmshem 20150312 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet 4 000 lgh Senare 4

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP 769604-3863 Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 KALLELSETILLFÖRENINGSSTÄMMA MedlemmarnaiBRFHjälmaren Sköntorpkallashärmedtillordinarieföreningsstämma.

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Fastighetsbeteckning Grankotten mindre 14 Ägarens namn Adress Postadress Energiexpert Brf Månberget Hus A 14930 Nynäshamn

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008 Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun Hösten 2008 Vägverket 1 Projektobjekt C:a 3 km lång GC-väg, belyst med 96 stycken 70 W högtrycksnatrium.

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Skogsvallen idrottsanläggning

Skogsvallen idrottsanläggning Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning

Läs mer

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010 Utbildning Energi- och Klimatrådgivare Göteborg 20 januari 2010 Mikael Söderström Rosén Energikonsult på KanEnergi Sweden AB Civilingenjör i industriella energisystem och produktionslogistik Arbetar med

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av:

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08 Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: RAPPORT Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 Kund SABO Konsult WSP Systems 121

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer