Hur växte dagens arbetsmarknad fram?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur växte dagens arbetsmarknad fram?"

Transkript

1 Hur växte dagens arbetsmarknad fram?

2 Svenska relationer Sverige har löst relationerna på arbetsmarknaden på ett särskilt sätt. Parterna på arbetsmarknaden spelar en stor roll. Förhandlingar om löner och anställningsvillkor utgör grunden för de regler som gäller på respektive del av arbetsmarknaden. Lagar och förordningar kompletterar parternas förhandlingar och avtal. Hur kom det sig att arbetsmarknaden utvecklades som den gjorde? Varför blev de fackliga organisationerna så starka i Sverige och i andra nordiska länder? Hur har staten agerat under framväxten av relationerna på arbetsmarknaden? Hur har konflikter hanterats på arbetsmarknaden?

3 Att organisera sig Fackliga organisationer började växa fram i slutet av 1800-talet. Det var inom en rad yrkesområden som arbetarna började organisera sig. Det gällde främst inom de vanligaste hantverksyrkena, inom den grafiska branschen osv. Syftet med att bilda fackliga organisationer var dels att få en bättre situation gentemot arbetsgivarna, dels förhindra att löntagarna konkurrerade med varandra. På LO-kongressen 1996 beskrev avtalssekreteraren Hans Karlsson sedermera arbetslivsministern ursprunget till fackliga organisationer: Luta er tillbaka en stund, släpp tidningarna och kongressmaterialet och föreställ er ett köksbord. Runt köksbordet sitter 14 smeder. De är alla smeder i samma stad, och de är upprörda över de låga lönerna, som inte räcker till mat för barnen. Runt bordet lovar de varandra att ingen ska arbeta för lägre lön än 22 öre i timmen och att ingen av dem ska arbeta på söndagen. Runt bordet bildade de, just då, sin första fackförening. På bordet lägger alla 25 öre i den tomma kakburken. Det förstår alla att de måste spara pengar för att stå starka om de ska kunna tvinga arbetsgivarna att acceptera deras krav. Kakburken är deras första strejkkassa. Men en av de 14 är ändå osäker. Han har inget arbete och tycker att kravet på 22 öre är för högt. De andra måste nöja sig med mindre, annars kommer han inte att få något arbete. Då tar en av de övriga och ställer sin tomma kaffekopp mitt på bordet. I den lägger alla en krona. Det räcker till en veckas lön för den som inget arbete har. Den urdruckna kaffekoppen är deras första arbetslöshetskassa. De tar ett brevpapper och skriver ner sina krav och går alla nästa dag till sin arbetsgivare och kräver att han ska skriva under deras villkor. Arbetsgivaren accepterar 20 öre i timmen, och de skriver alla på. De har genomfört sin första förhandling. Och brevpapperet är deras första avtal. Det är detta som är en fackförening: löftet till varandra om priset och villkoren för vårt arbete, och insikten om att vi bara kan nå detta om alla är eniga, och att vi tillsammans måste ha ekonomiska resurser för att kunna skydda detta löfte till varandra. Kongressdeltagare! Jag ska ta en bild till. Tänk er Holland. Då tänker ni på tulpaner, röda ostar och träskor. Men deras verkliga problem är att de bor 14 meter under den fria Atlantens hårda vindar och höga vågor. För att skydda sig har de byggt vallar, vallar för att skydda sina liv och skydda allt de har byggt. Om vallarna hotas riskerar de alla att bli dränkta över en natt. Precis så är det också med oss. När ångfartygen kom, när tågen kom och när elektriciteten kom förändrades snabbt förutsättningarna för produktionen. Då räckte det inte längre att lova varandra runt köksbordet. Hotet mot löftet blev oändligt mycket större. Då måste försvaret av löftet byggas mycket starkare. Och att bygga samhällets skyddsvallar starkare mot markandskrafternas hårda vindar och höga vågor blev arbetarrörelsens första uppdrag. Tillsammans byggde vi fem vallar. Den första skyddsvallen är en politik för full sysselsättning. Det har alltid varit LO:s första målsättning, därför att arbetslösheten är en katastrof för den enskilde. Arbetslösheten är samhälleligt slöseri med mänskliga resurser. Och sist men inte minst: arbetslösheten gör att löftet kan komma att brytas. Den andra skyddsvallen är vår arbetsmarknadspolitik. Alla arbetslösa ska erbjudas möjligheter till utbildning för ett nytt arbete, därför att detta stärker den enskilde på arbetsmarknaden. Det ökar kunskapsnivån och produktiviteten i hela samhället, och sist men inte minst det minskar överskottet av arbetskraft på arbetsmarknaden. Det nationella kunskapslyftet med över nya utbildningsplatser är att stärka den andra vallen. Den tredje skyddsvallen är vår arbetslöshetskassa. Alla arbetslösa ska ha en ekonomisk ersättning som nästan är lika hög som för dem som har ett arbete. Det räddar den enskilde från misär, det upprätthåller köpkraften i samhället när konjunkturen viker och sist men inte minst det tvingar inte de arbetslösa att sälja sitt arbete till underpris. Den fjärde skyddsvallen är vår arbetsrätt. Där regleras vilka avtal som är giltiga och vilka som är ogiltiga. Konkurrerande avtal, individuella eller kollektiva, är inte giltiga om det finns ett giltigt kollektivavtal på arbetsplatsen. Detta förhindrar att den enskilde tvingas acceptera sämre villkor än vad som redan gäller. Den femte skyddsvallen är våra kollektivavtal, som anger den lägsta lön och de villkor som gäller för alla inom samma fack, som gör att en anställd kan säga till sin arbetsgivare: Tyvärr det spelar ingen roll vad du säger, därför att jag har redan lovat mina arbetskamrater vad som gäller. Jag kan inte bryta det löftet.

4 Att förhindra konkurrens Den fackliga organisationens främsta uppgift är att förhindra konkurrens mellan löntagare. Man kan säga att den fackliga organisationen är en helt legal och erkänd kartell mellan löntagare. Företag får i princip inte bilda karteller för att bestämma till vilket pris man får sälja sina produkter. På en marknad ska företagen konkurrera fritt med varandra. Det här är grunden för en facklig organisation. Det går att ha många olika uppfattningar om vad en facklig organisation ska göra och inte göra, vad den ska tycka och inte tycka men den som är emot den fackliga organisationens arbete att förhindra underbudskonkurrens är emot det som vi kan kalla fackligt grunduppdrag. Vad kan då förhindra en facklig organisation från att bedriva sina viktigaste verksamheter? För det första är det oorganiserade arbetare. Den som inte är medlem i den fackliga organisationen känner heller inte lojalitet med de avtal som slutits av parterna på arbetsmarknaden. Ju fler som inte känner lojalitet med slutna avtal, desto svårare blir det att upprätthålla de villkor som avtalats. Särskilt svårt blir det om finns stora arbetsplatser där det saknas fackliga medlemmar. För det andra är det arbetslösa medlemmar. Om de inte får tillräcklig ersättning under sin arbetslöshet blir det svårt att hålla löner och anställningsvillkor uppe. Den som svälter tar ett arbete till nästan hur låg lön som helst, oavsett om man därigenom uppträder osolidariskt gentemot de arbetare som har arbete. För det tredje är det företag som vägrar att teckna avtal. Det betyder att man kan konkurrera på helt andra villkor än företag som sluter avtal. Det företag som inte har kollektivavtal med sina anställda kan ha lägre löner, inte ha samma försäkringsvillkor och det kan innebära att man inte har samma arbetsmiljöarbete som i företag med avtal och facklig verksamhet. För att undvika osolidarisk verksamhet krävs en aktiv facklig verksamhet för att organisera arbetskraften, se till att arbetslösa har ett gott försäkringsskydd och för att teckna avtal med alla företag. Fackets möjligheter att klara sådana uppgifter beror i sin tur på hur möjligheterna ser ut. Den första arbetsuppgiften handlade om rättten att organisera sig. Idag kan det tyckas självklart att löntagarna har rätt att bedriva facklig verksamhet. När de första fackliga organisationerna bildades under 1800-talet var det emellertid ingalunda självklart. Många arbetsgivare vägrade erkänna de fackliga organisationerna och det var svårt att bedriva facklig verksamhet. De fackliga aktivisterna blev många gånger svartlistade av företagen och vägrades arbete. I början av 1900-talet enades arbetsmarknadens parter om att erkänna varandras legitimitet. Arbetsgivarna, genom den dåvarande arbetsgivarföreningen, erkände arbetarnas rätt att organisera sig, bedriva facklig verksamhet och ta vara på sina rättigheter. Å andra sidan erkände facket arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet. Avtalet reglerade också hur tvister och samhällsfarliga konflikter skulle hanteras. Det innebar att parterna erkände varandras verksamhet. I slutet av 1920-talet kunde det första kollektivavtalet träffas. År 1929 inrättades också Arbetsdomstolen som ett resultat av den kollektivavtalsrättsliga lagstiftningen. Statlig inblandning? En andra fråga gällde i hur hög grad staten skulle blanda sig i arbetsmarknadens utveckling. En mycket viktig principiell fråga handlade om vem som skulle reglera minimilönerna. Den

5 avgjordes i praktiken av Lantarbetarförbundet. Förhållandena på många bondgårdar var eländiga. Lönerna var låga och de statare och lantarbetare som slet på gårdarna hade mycket dåliga villkor. Det var därför bland lantarbetarna som kraven på statligt reglerade minimilöner var som starkast. Det skulle, menade många, göra att villkoren förbättrades för dem som hade det sämst. Mot detta fanns en viktig facklig ståndpunkt: Om staten slog fast en minimilön för alla arbetare, vilka argument fanns det för arbetarna att organisera sig fackligt? Det blev också det avgörande argumentet. De fackliga organisationerna bad helt enkelt staten att inte lägga sig i utvecklingen på arbetsmarknaden. Minimilöner och all annan löneförhandling skulle löntagarna själva klara ut i förhandlingar med arbetsgivarna. Man kan säga att det var ett strategiskt val som gjorde att arbetsmarknadens villkor kom att behandlas mellan löntagare och arbetsgivare utan inblandning av staten. Det kom också att bli en verklig väckarklocka för att organisera alla som var verksamma på arbetsmarknaden. Det var ingen annan som kunde förbättra villkoren för de anställda än genom gemensam facklig verksamhet. Därigenom växte också de fackliga organisationernas medlemsantal kraftigt. Bland arbetare steg organisationsgraden från 45 procent år 1930 till 89 procent i mitten av 70-talet och bland löntagare generellt från 41 till 82 procent. Man kan hävda att var under perioden runt andra världskriget som den svenska arbetsmarknaden verkligen organiserades. Det var också då som reallönerna steg som mest och den offentliga servicen kunde byggas ut. Konflikthantering Ytterligare en viktig principiell fråga gällde hanteringen av tvister och konflikter. Den svenska arbetsmarknaden kännetecknades under mellankrigstiden av ett stort antal konflikter, strejker och lockouter. Konflikterna var vanliga inom många sektorer av arbetsmarknaden. Inte minst byggarbetsmarknaden drabbades av en mycket långvarig konflikt under början av 1930-talet. Både arbetsgivare och löntagare insåg att det var förödande för välfärden att använda arbetsnedläggningar eller lockouter för att driva sina krav. Ambitionen var att komma överens om grundläggande regler som skulle gälla på arbetsmarknaden. År 1938 träffades det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Det reglerade hur konflikter skulle hanteras, att arbetsfred skulle gälla så länge avtal hade ingåtts. Som ett resultat av avtalet bildades Arbetsmarknadsnämnden. Rationaliseringar Därigenom hade också grunden lagts för det som blev en samverkan mellan arbetsmarknadens parter som kom att gälla under flera decennier framåt. Man var överens om att rationalisera företagens verksamhet. Man insåg att det inte ledde till arbetslöshet utan att det var ett medel att förbättra lönebetalningsförmågan. Genom att företagen rationaliserades kunde reallönen öka, människors välfärd bli bättre och lönsamheten i företagen förbättras. Mekaniseringen av jordbruket var den första stora vågen av rationaliseringar som frigjorde arbetskraft för den framväxande industrin. Lönerna förbättrades och arbetet drevs vidare, ofta gemensamt mellan arbetsgivare och löntagare. Solidarisk lönepolitik De fackliga organisationerna började så småningom driva den solidariska lönepolitiken. Innebörden var att lönerna skulle utjämnas. De lägsta lönerna drevs upp. Företag och bran-

6 Bostadsbyggande Ett prioriterat område var bostadsbyggandet. Brist på bostäder skulle byggas bort, liksom trångboddhet och dålig standard på bostäderna. Därför infördes generösa subventioner till bostadsbyggandet, kommunerna startade bostadsföretag och man såg till att det fanns planer för fortsatt bostadsbyggande. Byggnadsarbetarna själva startade byggnadsverksamhet och bostadskooperativ med syftet att skapa jämn sysselsättning för byggnadsarbetarna. Antalet byggnadsarbetare ökade och nådde en kulmen under miljonprogrammets dagar mellan 1965 och Detsamma gällde anställda i byggmaterialindustrin och de var länge skyddade från utländsk konkurrens. Även fastighetsanställda ökade under efterkrigsperioden, både städpersonal och fastighetsskötare. scher som inte kunde betala dessa löner slogs ut. De skulle inte skyddas av att löntagarna accepterade låga löner. Tvärtom menade man att företag som inte var så produktiva att de kunde betala avtalsenliga löner skulle ge plats för mer produktiva verksamheter. Det innebar t. ex. att större delen av textilindustrin slogs ut, att många mindre verkstäder inte kunde överleva och att det skedde en snabb omvandling av samhället. Det betydde att lönerna steg snabbt, att arbetstiderna kunde förkortas, semestern förlängdes och den offentliga servicen byggdes ut. Det var de decennier då den svenska tillväxten var som högst. Även om många företag slogs ut tillkom väldigt många nya arbetsplatser. Välfärden stod i centrum och de fackliga organisationerna stärkte sin ställning. Inte minst inom industrin blev antalet anställda fler. Men även inom servicesektorn växte antalet. Och så småningom blev antalet offentliganställda allt fler. Vidgat fackligt arbete Facket arbetade inte bara med förhandlingar om löner och andra anställningsvillkor. Arbetsmiljön blev ett allt viktigare bevakningsområde. Medbestämmande i företagens styrning var ett fackligt intresse, företagsnämnder bildades och i dessa behandlades i viss utsträckning företagens verksamhet. Nästa principiella frågeställning som gällde arbetsmarknaden handlade om hur alla skulle få del av de rättigheter som fanns. Visserligen hade man knäckt principen om arbetsmarknadens självständighet redan på 1930-talet. Med tiden blev emellertid antalet olösta förhandlingsfrågor stort. De fackliga organisationerna drev många frågor som var viktiga för löntagarna. Därigenom växte behovet av att genom lagstiftning lösa många av dessa frågor. Lagstiftning på arbetsmarknaden Under 1970-talet förändrades arbetsmarknadslagstiftningen radikalt. En lång rad lagar förändrade relationerna på arbetsmarknaden.

7 Lagen om anställningsskydd LAS kunde inte garantera att alla anställda fick ett skydd mot uppsägningar. Däremot kunde lagen garantera att uppsägningarna inte var osakliga och att det skedde enligt en turordning som uppfattades som rättvis. Medbestämmandelagen MBL innebar att fackliga organisationer som hade kollektivavtal på arbetsplatsen i främsta rummet fick rätt till information och förhandlingar om viktigare förändringar. Lagen om styrelserepresentation innebar att löntagarna fick rätt att ta plats i styrelserna för företag med en viss storlek. Förtroendemannalagen FML gav löntagarna rätt att utse representanter som kunde arbeta fackligt på betald arbetstid och gav också rätt till facklig utbildning. Andra lagar stiftades också. När 1970-talet var slut hade arbetsmarknaden förändrats. Relationerna mellan arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer hade i grunden blivit annorlunda. Även om några beslut inte hade fattats, hade också debatten om löntagarfonder gjort att förhållandena blivit förändrade. Det skedde i en tid när svensk arbetsmarknad hade expanderat kraftigt och när full sysselsättning hade varit det kanske viktigaste politiska målet. Arbetslöshet Men med början i mitten av 1970-talet blev det svårare att klara sysselsättning och tillväxt. Oljekrisen gjorde sitt till, men det blev också allt svårare för svensk ekonomi att utvecklas på ett sätt som var acceptabelt. Det blev svårt att klara sysselsättning och under en 25-årsperiod ökade inte reallönen per timme alls. Reformerna uteblev till stor del, under långa perioder tvingades staten till nedskärningar eftersom underskotten i budgeten var gigantiska. Det fick också återverkningar på arbetsmarknaden. I början av 1990-talet gick proppen ur arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg till nivåer som inte gällt sedan början av 1930-talet. Det visade sig också vara svårt att få ner arbetslösheten, även om den öppna arbetslösheten halverades till under 4 procent under en kort period. Men det har inte gått att få upp sysselsättningen till den nivå som gällde innan krisen. Aktiv arbetsmarknadspolitik Den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som vuxit fram under efterkrigstiden, expanderade kraftigt men åtgärderna liknade alltmer passiva förvaringar. Under flera decennier hade arbetsmarknadspolitiken bidragit till att sysselsättningen kunde hållas uppe. De som blivit av med sitt arbete skulle genom utbildning, praktik eller beredskapsarbete bli bättre förberedda att ta ett nytt arbete. Den aktiva förmedlingen av arbeten syftade till att på ett effektivt sätt matcha arbetssökande med arbetsgivare som efterfrågade arbetskraft. Bidrag till flytt och förändringar var också inslag för att klara övergångarna mellan olika arbetsuppgifter. Det brukade hävdas att den aktiva arbetsmarknadspolitiken kunde ta hand om 3 procent av arbetskraften och att aktiva åtgärder skulle utgöra huvuddelen av kostnaderna, medan ersättning till öppet arbetslösa skulle vara den mindre delen. Under 1990-talet förändrades förutsättningarna. Kvaliteten på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna urholkades samtidigt som omfattningen på åtgärderna blev allt större. Ändå var det kostnaderna för den öppna arbetslösheten som skenade allra mest den öppna arbetslösheten mångdubblades år 1990 var det i genomsnitt öppet arbetslösa och tre år senare hade antalet vuxit till personer. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökade från omkring till under motsvarande period. Totalt var det alltså närmare en halv miljon fler som stod utanför den ordinarie arbetsmarknaden 1993 jämfört med 1990.

8 Det betydde att solidariteten med de arbetslösa prövades. Arbetslöshetsförsäkringen En av de viktigaste frågorna för den framväxande fackföreningsrörelsen hade varit att se till att arbetslösa fick en dräglig ekonomisk tillvaro. Det var viktigt både för de arbetslösa, för att de i praktiken inte skulle svälta. Men det var också viktigt för dem som hade ett arbete. Om de arbetslösa inte har en god ersättning under sin arbetslöshet är de villiga att ta ett arbete till betydligt lägre ersättning än de om de har en ersättning som går att leva på. Det fanns alltså flera skäl för de fackliga organisationerna att starta arbetslöshetskassor. De första arbetslöshetskassorna bildades av de fackliga organisationerna mycket tidigt på 1900-talet. Länge finansierades de helt av medlemsavgifter till kassorna. Statsbidrag till arbetslöshetskassorna infördes 1935, men svarade till en början för omkring en tredjedel av försäkringens löpande kostnader. Många arbetslöshetskassor valde också att stå utanför de statliga bidragen eftersom man ansåg att staten reglerade verksamheten alltför mycket och inom många kassor ville man bestämma mer av villkoren själva. Successivt har emellertid statsbidragen bidragit till en allt större del av kostnaderna. Ambitionen har varit att utjämna de olika avgifterna i arbetslöshetskassorna. År 1989 infördes ett finansieringssystem som i sina huvuddrag alltjämt gäller. Det innebär att staten finansierar hela arbetslöshetsersättningen genom en arbetsgivaravgift, dvs. ett löneutrymme som löntagarna avstått från. Vidare bidrar ett utjämningssystem mellan arbetslöshetskassorna till att utjämna de administrativa kostnaderna mellan kassor med olika storlek och olika arbetslöshetsnivåer. Genom medlemsavgifter finansieras dels en skatt, finansieringsavgiften, vars storlek är beroende av hur hög den genomsnittliga dagpenningen är i respektive arbetslöshetskassa. Dessutom bekostar medlemsavgiften administrationen av arbetslöshetskassorna. I takt med att staten har ökat bidragen till arbetslöshetskassorna har man även ställt allt större krav på arbetslöshetskassorna och reglerat allt mer av deras verksamhet. Sedan lång tid är det möjligt att vara medlem i arbetslöshetskassorna utan att vara medlem i den fackliga organisationen. Staten har med tiden blivit noggrann med att skilja administration och verksamhet mellan den fackliga organisationen och arbetslöshetskassan. Beslut om ersättning till arbetslösa ska följa de bestämmelser som gäller för arbetslöshetsersättningen och det finns mycket strikta krav på vad som gäller för ersättningens villkor. Det handlar även om bl. a. villkoren för att få bli medlem i en arbetslöshetskassa, hur bokföringen i kassan ska ske och hur besluten ska fattas i kassans styrelse. Sedan ett par år tillbaka finns en särskild statlig myndighet, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, som granskar såväl arbetslöshetskassornas verksamhet som arbetsförmedlingarnas hantering av de arbetslösa. Vi kan alltså konstatera att arbetslöshetsersättningen som till en början var en verksamhet helt uppbyggd i de fackliga organisationernas regi, mer och mer blivit en statlig angelägenhet. Fortfarande är det en medlemsbaserad verksamhet och med en frivillig anslutning av löntagarna. De som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa kan få ersättning till ett grundbelopp, men för att få del av den inkomstprövade ersättningen måste man ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader. Inflationsbekämpning och reallöner När arbetslösheten hade ökat i början av 90- talet övergavs målet om full sysselsättning successivt. I stället var det inflationsbekämpning

9 som blivit det överordnade ekonomisk-politiska målet. Prisökningarna har begränsats och med tiden också räntorna. Den självständiga Riksbanken har som mål att hålla inflationen nere på 2 procent. Under de senaste tio åren har reallönerna kunnat öka avsevärt. Visserligen har löneökningarna varit måttliga, men eftersom prisökningarna varit mycket måttliga har det blivit en del kvar av löneökningarna. Men vad är det unika med svensk arbetsmarknad? I och med att arbetsmarknadens parter hade erkänt varandra kunde de fackliga organisationerna arbeta för att öka sin organisationsgrad och bygga ut sin verksamhet. De fackliga organisationernas medlemsantal steg snabbt. Fler och fler anslöt sig till organisationerna, man byggde ut verksamheten och ägnade sig åt allt fler verksamheter. Det var inte bara löner och andra anställningsvillkor som var de fackliga organisationernas arena. Den höga organisationsgraden följde med att de fackliga organisationerna verkligen hade inflytande över lönebildningen och vilka löner som skulle betalas till enskilda anställda. Genom att lönebildningen blev en fråga för arbetsmarknadens parter var det också där som frågorna behandlades. De fackliga organisationerna har getts betydande rättigheter och möjligheter att bedriva sin verksamhet. Staten har velat jämna ut det ojämna maktförhållande som gäller mellan arbetsgivare och anställda. Det har gett de fackliga organisationerna möjlighet att organisera arbetskraften, gett dem rätt att driva avtalsförhandlingarna och som yttersta åtgärd vidta stridsåtgärder och sympatiåtgärder mot arbetsgivare som vägrar teckna kollektivavtal. Sammantaget har det inneburit att maktbalansen mellan arbetsgivare och löntagare har utjämnats. Grunden för den fackliga verksamheten är alltså kollektivavtalet, det är det som är bärare av hur villkoren för medlemmarna ska utvecklas. Det är de avtalade villkoren som är det viktigaste resultatet av den fackliga verksamheten. Byggarbetsmarknaden Arbetsmarknaden för byggnadsarbetare är mycket särpräglad ur flera synvinklar. Den historiska bakgrunden visar att byggnadsarbetarna haft en än mer speciell arbetsmarknad. Under lång tid var byggnadsarbetet ett utpräglat säsongsarbete. Man hade jobb under sommaren och när vintern kom var man i stor utsträckning arbetslös. Med tiden har byggnationen året runt blivit allt vanligare, men fortfarande är säsongsarbetslösheten tämligen hög bland byggnadsarbetare. En annan skillnad gentemot den fasta industrin var den hantverksmässiga produktionen. Fortfarande är byggnadsverksamheten präglad av en stor del hantverksmässighet. Det är stor skillnad om man jämför annan industriell produktion och även stora delar av tjänsteproduktionen. Varje bygge är i princip unikt och det har en början och ett slut. Annan produktion kan pågå kontinuerligt, medan ett bygge alltid tar slut efter kortare eller längre tid. Med varje färdigställt bygge, stort som litet, försvinner en arbetsplats för byggnadsarbetarna. Varje byggarbetsplats är alltså tillfällig till sin natur. Inte bara säsongerna varierar mer för byggnadsarbetarna än för andra som är verksamma på arbetsmarknaden, även konjunkturerna uppvisar större skillnader på byggarbetsmarknaden än för andra delar.

10 De strukturella skillnaderna mellan byggnadsarbeten och andra delar av arbetsmarknaden har inneburit en stor ovisshet inför framtiden, det innebär arbetsmiljöproblem och man saknar i stor utsträckning bekvämlighet och förmåner som en fast arbetsplats kan erbjuda. Under lång tid präglades byggnadsverksamheten av att var och en var sin egen byggmästare. Ibland bildades kooperativa lag av byggnadsarbetare som kunde erbjuda sig att färdigställa ett bygge till ett visst pris, så kallat klumpackord. Det kunde i många fall innebära att man tog jobbet till ett betydligt lägre pris än om man skulle tillämpa de avtalsenliga lönerna. Det innebar att man kunde ta jobbet från vanliga anställda byggnadsarbetare. Det var heller inte alltid lätt att dra gränsen mellan vem som var arbetare och vem som var entreprenör. Många gånger gick rollerna i varandra. Förhållandena förbättrades sedan den fackliga organiseringen blev vanlig. Det var inte bara byggnadsarbetarna som fick det bättre, utan även branschen som helhet. Den fackliga aktiviteten med bevakning av avtalens efterlevnad innebar en värdefull sanering av branschen. Med tiden ökade medlemsantalet i det som var byggnadsträarbetarnas fackförbund. Under 1930-talet fördubblades medlemsantalet från till medlemmar. Den fackliga uppgiften inom byggområdet var av ett annat slag än inom verksamhet med fasta arbetsplatser. Det gällde först att få reda på var det pågick ett bygge, sedan gällde det att veta vem man skulle teckna avtal med och slutligen övervaka avtalens efterlevnad. Det förekom, vilket inte alls var ovanligt, att en byggentreprenör, när bygget var färdigt försvann för att inte längre vara anträffbar. Det var en av anledningarna till att förbundet träffade avtal om en semesterlönekassa. Det innebar att byggnadsarbetarna kunde få ut semesterlön även om arbetsgivaren försvunnit från platsen. De strider som utkämpades på byggarbetsplatserna under och 1940-talen innebar att det blev en helt annan ordning och reda på byggarbetsmarknaden. Lönerna förbättrades och det fördes en debatt, som skulle följa byggnadsarbetarna under flera decennier, om det var byggnadsarbetarnas höga löner som drev upp hyrorna. Samtidigt var det en facklig uppgift att värna om att det var de yrkesutbildade byggnadsarbetarna som skulle få de arbetstillfällen som fanns i branschen. Man ansåg därmed att man värnade hela branschens anseende. Den särställning som byggnadsarbetet har innebar att de avtal som slutits har haft en särskild karaktär. Eftersom byggnadsverksamhet alltid är mer eller mindre tillfällig hade byggnadsarbetarna under lång tid inga fasta jobb, de var undantagna från lagen om anställningsskydd och hade vad man kallade objektsanställningar. Numera gäller dock anställningsskyddet fullt ut även för byggnadsarbetare. För att kunna kontrollera att byggnadsarbetarna fick korrekt lön byggdes en omfattande mätningsoch granskningsverksamhet upp som innebär att ombudsmän kunde granska byggets fortskridande och vilken lön som ska betalas ut. Mätningen var särskilt viktig i samband med fastställandet av ackordsersättningen, men även när timlön tillämpas sker det en granskning av löneutbetalningen. En viktig fråga för byggnadsarbetarnas fackliga verksamhet var de diskussioner som fördes inom LO om principen för organisering, industriförbund eller yrkesförbund. Skillnaden kan enkelt beskrivas som att industriförbundsprincipen innebär att arbetarna inom ett företag, en bransch eller liknande, tillhör samma fackförbund och går under samma avtal, medan yrkesförbundsprincipen betyder att förbunden organiseras yrke för yrke och anställda i samma företag kan tillhöra olika fackliga organisationer. I princip valde den svenska fackföreningsrörelsen att organisera sig efter industriprincipen, vilket till stor del förklarar de svenska 10

11 fackliga framgångarna. Det ledde till betydligt större sammanhållning och solidaritet än vad organisationer enligt yrkesprincipen skulle ha lett till. Men frågan var ändå om de byggnadsarbeten som gjordes inom den fasta industrin skulle utföras av byggnadsarbetare och enligt byggnadsavtal. Det var en principiellt viktig strid som ledde till långvariga meningsskiljaktigheter inom LO. Byggnadsarbetarnas fackliga verksamhet har förändrats under åren och flera olika yrkesgrupper har samlats i ett gemensamt förbund, år 1960 anslöt sig murarna och under 1990-talet Bleck- och plåtslagarna. Målarna Målareförbundet är Sveriges äldsta fackförbund genom att förbundet inte har gjort sammanslagningar med andra fackförbund, förbundet bildades den 2 oktober Förbundet organiserar Byggnadsmålare samt Biloch Industrilackerare. Målaryrket är ett av de mest kreativa yrken som finns, jobbet går ju ut på att ge människorna en upplevelse: I deras boendemiljö, i stadsbilden, för att bevara och återställa värdefulla inslag i vår kulturhistoria eller som den slutliga finishen i design och formgivning av olika slag. Blunda ett ögonblick och öppna dina ögon igen - är inte just färgerna i din omgivning det första du registrerar?! Det är ett kreativt yrke med en enorm utvecklingspotential, det är fritt och förenat med eget ansvarstagande och ofta också ett härligt kamratskap. Målarna arbetar i branscher som inte direkt kännetecknas av nytänkande och förändringsvilja från arbetsgivarhåll. Vore det inte för den fackliga kampen i kombination med världens miljörörelser hade nog målaren och lackeraren fortfarande jobbat huvudsakligen med lösningsbaserade färger. Ett viktigt mål för förbundets arbete när det gäller arbetslivets villkor är att få gehör för en utvecklad arbetsorganisation med ett lönesystem som bygger på modernt tänkande när det gäller såväl individens utveckling som arbetsmiljöns och arbetsmetodernas betydelse för effektivitet och kvalitet i arbetet. Måleribranschen har under de senaste femton åren drabbats speciellt hårt av säsongsarbetslöshet. Från 1990 talets början till början av 2000-talet har branschens arbetade timmar har minskat med ca 40 procent. En av orsakerna är att de allmännyttiga bostadsföretagen inte längre renoverar i samma utsträckning som tidigare. Elektriker Elektrikerförbundet är ett yrkesförbund som bara organiserar elektriker. Det är både installationselektriker och kraftverkselektriker som är medlemmar i förbundet. Skogs- och träindustriarbetare Skogsarbetarna hade i hög utsträckning säsongsarbete. Det var svårt att organisera skogsarbetarna som befann sig långt in i skogen under sitt arbete. En av de viktigaste fackliga striderna som skogsarbetarna utkämpade gällde ackordslönernas vara eller inte vara under 70-talet, som ledde till en vild strejk under lång tid. Träindustriarbetarna organiserade traditionella leverantörer till byggnadsverksamheten. Det handlar om sågverk och snickerier, men även exempelvis möbeltillverkare. Det nuvarande Skogs-och Träfacket bildades 1998 då två likvärdiga förbund,skogs och Trä, upphörde och det nya bildades. På grund av 11

12 dethistoriska nära samarbetet gick processen att bilda förbundet bra och vid bildandet var det medlemmar som idag är totalt ca Förbundet organiserar anställda inom träindustri, sågverk, stoppmöbel, trävaruhandel samt i skogen. Den största andelen medlemmar arbetar inom träindustrin. Den viktigaste länken basorganisationen utgörs av sektioner samt ett antal klubbar på de större företagen. Men majoriteten av förbundets medlemmar är anställda på små arbetsplatser. Fastighetsanställda Fastighetsanställdas Förbund organiserar främst städare och fastighetsskötare. Förbundet bildades 1936 och fick inträde i LO Förbundet är således det yngsta av LO-förbunden om man inte räknar de nybildade som kommit till stånd genom samgående av förbund. Redan i april 1931 hade Stockholms Fastighetspersonals Fackförening bildats. 400 portvakter, många med fruar, samlades till möte i Strindbergssalen, vid Norra Bantorget i Stockholm. Vid bildandet, och många år därefter, bestod förbundet av i huvudsak medlemmar som hade fastighetsskötarjobbet som en extra försörjning, vid sidan av en ordinarie anställning. Städjobbet utfördes ofta av kvinnor som tog arbetet för att dryga ut hushållskassan. Det var inte ovanligt att fastighetsägarna krävde att portvaktens, den gängse yrkesbeteckningen då, fru skulle sköta trappstädningen och finnas hemma för att svara i telefonen och ta emot när hyresgästerna behövde hjälp. Tjänstebostaden, som ofta var knuten till anställningen, var för många ett betydelsefullt inslag i anställningsvillkoren. Under årens lopp kom förhållandet att man bodde på sin arbetsplats av många att uppfattas mer och mer negativt. Den företeelsen är nästan inte alls förekommande idag. Under talet började utvecklingen gå mot heltidsanställningar, framförallt på fastighetsskötarsidan. och under 70-talet ökade också heltidstjänsterna bland städentreprenörerna. Yrkesgrupperna inom förbundet utgörs till huvuddelen av städare och fastighetsskötare, men det finns också andra grupper som exempelvis sanerare, fönsterputsare, reparatörer, ventilationstekniker och elektriker. Förbundets yrkesgrupper har under åren genom idogt fackligt arbete erkänts som riktiga yrkesmän/yrkeskvinnor och idag betraktas förbundet som ett yrkesförbund. Förbundets medlemmar finns på nästan alla platser där vi människor befinner oss - i bostads-området, på kontoret, i shoppingcentret eller inom industrin. Det är också givetvis de som har städat flygplanet när vi reser osv. Förbundets medlemmar består av i stort sett hälften kvinnor och hälften män. Drygt 40% av medlemmarna har invandrarbakgrund. 12

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Välkommen till IF Metall

Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

En fullmatad rapport

En fullmatad rapport En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Strax dags för jobb. Om anställning och facket

Strax dags för jobb. Om anställning och facket Strax dags för jobb Om anställning och facket IF Metall din Har du eller utbildar du dig till arbete inom industrin är IF Metall din fackförening. Du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och

Läs mer

Vad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare!

Vad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare! IDÉN!? Vad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare! Hur gör vi detta? Att organisera oss för att bli starkare är en idé! En idé som är långt mycket äldre än

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem.

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Kort om: kort om Rapport 1 av 7 007 1 RappoRt 1 av 7 007 En sammanfattning av den första rapporten Oavsett facklig Diagram.1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? LO-medlemmar tillhörighet

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Kort om RÖSTER OM FACKET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Vilka är de viktigaste fackliga frågorna? För att kunna förbättra och utveckla den fackliga verksamheten är det

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av Kort om: kort om Rapport 7 av 7 2007 7 RAPPORT 7 AV 7 2007 En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten De många frågeställningarna om facket och jobbet betraktas en avslutande gång, men denna gång

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena Skolinformation, en del av Arenagruppen, i

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43 Tabellbilaga Facket i Stockholm 43 1 Arbetare fördelade efter arbetsställets storlek. Tillverkningsindustri. Antal anställda 1 5 6 10 11 49 50 99 100 499 500 Vet ej, men färre än 11 Vet ej, men fler än

Läs mer

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Kopia på artikel i Aftonbladet den 25/2 1998 Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Arbete är den vara du säljer på en

Läs mer

Ra pp or t 5 av

Ra pp or t 5 av 5 Ra pp or t 5 av 7 7 Röster om fac ket och jobbet Ungdomar och fa cket Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? För att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem. Av samma

Läs mer

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

DU AVGÖR EFFEKTEN. Fackets styrka påverkas av vad du bidrar med.

DU AVGÖR EFFEKTEN. Fackets styrka påverkas av vad du bidrar med. DU AVGÖR EFFEKTEN Fackets styrka påverkas av vad du bidrar med. " 2 Min kompetens garanterar din säkerhet. Jag är stolt över mina yrkeskunskaper och vill ha bra betalt för dem. ENSAM ELLER GEMENSAMT Det

Läs mer

RA PP OR T 7 AV

RA PP OR T 7 AV 7 RA PP OR T 7 AV 7 20 07 Röster om fac ket och jobbet Sammanfattnin g och slutsats er Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets

Läs mer

A-kassan. frågor och svar

A-kassan. frågor och svar A-kassan frågor och svar Ett material om arbetslöshetskassan och vad den borgerliga regeringens förändringar av den kan få för konsekvenser. Materialet är i första hand avsett att användas av fackligt

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa i Sverige saknar a-kassegrundad ersättning Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning och aktivitetsstöd?...3

Läs mer

Välkommen som medlem. Bli medlem och gör skillnad du också! Martina, skönhetsvård

Välkommen som medlem. Bli medlem och gör skillnad du också! Martina, skönhetsvård Välkommen som medlem Bli medlem och gör skillnad du också! Martina, skönhetsvård 10 skäl att gå med i Handels 1. Kollektivavtal på din arbetsplats 2. Årliga lönehöjningar 3. Ersättning vid övertid och

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Arbetslöshetskassornas eget kapital 2015:9 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/648 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad

Läs mer

Jobbar du extra eller deltid? Nu ännu förmånligare att vara medlem i Handels om du pluggar och jobbar extra eller jobbar deltid.

Jobbar du extra eller deltid? Nu ännu förmånligare att vara medlem i Handels om du pluggar och jobbar extra eller jobbar deltid. Nu ännu förmånligare att vara medlem i Handels om du pluggar och jobbar extra eller jobbar deltid. Martin, medlem i Handels Jobbar du extra eller deltid? Nu är det ännu förmånligare att vara medlem i Handels

Läs mer

Arbetsbrister inom staten. - information från Naturvetarna

Arbetsbrister inom staten. - information från Naturvetarna Arbetsbrister inom staten - information från Naturvetarna 1 Här finner du fakta om arbetsbrister inom staten och arbetsgivarens skyldigheter gentemot de fackliga organisationerna. Följande behandlas: Sid

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

Människan i arbete och arbetets former Arbetsplatsdemokrati

Människan i arbete och arbetets former Arbetsplatsdemokrati Människan i arbete och arbetets former Arbetsplatsdemokrati hanne.randle@kau.se Per Hyytiäinen per.hyytiainen@ifmetall.se 1 Olika perspektiv på Industrial Relations Institutionalism IR som system kollektivavtal

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för

Läs mer

Frågesport Steg 6- Facit

Frågesport Steg 6- Facit Datum 16 november 2016 Frågesport Steg 6- Facit 1. Fråga: Vilka två lagar styr rätten till ledighet för facklig utbildning? Svar: Studieledighetslagen styr rätten till facklig utbildning för medlemmar,

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer