1. EN REGION MED FOKUS PÅ HÄLSA OCH INNOVATION 3 2. EN REGION FÖR FLER JOBB 7 3. EN EFFEKTIV VERKSAMHET FÖR EN GOD VÅRD 8

Transkript

1

2

3 För några år sedan rankades Västra Götaland som region nummer två i världen i en internationell studie om tillgången på forskningsoch utvecklingsresurser per invånare. Vi tillhör stadigt de tjugo främsta i världen. Arbetslösheten i Västra Götaland är något lägre än övriga Sverige. Ungdomsarbetslösheten ökar inte och varslen är färre än i många andra delar av Sverige. Orsakerna är en stolt tradition av jordbruk, industri och handel i en öppen och fri ekonomi och att Västra Götalandsregionen har haft fokus på att flytta fram positionen. Västsverige har fem utpekade styrkor; fordon och logistik är en given gren, arbetet med hållbar stadsutveckling imponerar på omvärlden, här finns en offensiv kemiindustri med tillgång till biobaserad råvaruproduktion, vi har en konkurrenskraftig läkemedelsindustri samt attraktiva maritima miljöer. Kombinationen av dessa industrigrenar är vår viktigaste tillgång. Vi ska koppla samman all kunskap från olika delar av industrin för innovationer, affärsidéer och nya jobb. För att lyckas krävs ledarskap. Just nu törstar Europa efter just ett sådant industriellt ledarskap och EU avsätter 70 miljarder Euro i ett nytt forskningsprogram för att lyfta vår världsdel till nya höjder. Att Chalmers fått miljardbelopp genom grafénsatsning 1 är ingen slump. Många goda krafter samverkar redan med fina resultat. En god infrastruktur inklusive en hög kvalité i kollektivtrafiken avgör Västra Götalands framtid. Om vi kan hålla ihop i en gemensam arbetsmarknad från Strömstad i norr till Mölndal i söder, från Gullspång i nordöst till Öckerö i sydväst, från Tranemo i sydost till Tanum i nordväst skapas fler jobb samtidigt som vi undviker utanförskap. Att knyta ihop Västsverige med en expansiv Osloregion, förbättra kommunikationerna söderut mot Köpenhamn-, samt förbättra förbindelserna i östlig riktning mot Örebro- eller Jönköpingsregionen är viktigt för att lyckas. En budget i en stor region som Västra Götaland handlar i hög grad om komplicerade system som ska hänga ihop, om infrastruktur och om att öka konkurrenskraften. Systemen ska formas med tydlig politisk ledning för att den enskilde ska få en väl fungerande offentlig service. Med tillräckligt många innovationsskapande åtgärder kan fler få jobb, vilket ger ökade skatteintäkter som räcker till att finansiera en god hälso- och sjukvård. Besluten om sjukvården ska finnas nära dem som berörs och resurser till primärvården ska säkras först och främst. Vägen in i vården, via telefonrådgivning och god tillgänglighet på vårdcentralen ökar tryggheten för den enskilde och minskar kostnaderna för länssjukvården. Valfrihet och hög servicenivå ska vara självklart i sjukvården. En effektiv vård gör att fler patienter är nöjda, att resurserna räcker till fler operationer och räddar fler liv. Alla administrativa system i sjukvården måste förenklas via rejäla IT-satsningar. Det underlättar vardagen för personal, patienter och anhöriga. Möjligheten att få en avancerad vård för de mest akut sjuka avgörs av innovationsförmågan på exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset och det politiska ledarskapet. De stora sjukhusens förmåga att dra till sig de bästa läkarna och de främsta forskarna är avgörande för att rädda liv, undanröja ohälsa och öka människors livskvalité. Innovationer och hälsa går hand i hand, det är Centerpartiets devis i Västra Götalandsregionens 16:e budget. Kristina Jonäng Gruppledare (c), Ledamot av regionstyrelsen

4 1. EN REGION MED FOKUS PÅ HÄLSA OCH INNOVATION 3 2. EN REGION FÖR FLER JOBB 7 FLER JOBB FÖR EN GOD HÄLSA 7 BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG 7 SAMLAD STRATEGI FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE 7 IT-SATSNING 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN GER JOBB OCH TILLVÄXT 7 3. EN EFFEKTIV VERKSAMHET FÖR EN GOD VÅRD 8 BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE 8 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR 8 SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNGA 9 UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA 9 SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN 10 VÅRDCENTRALEN VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED VÅRDEN 10 TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR 10 LÅT PATIENTER VÄLJA INOM REHABILITERINGEN 10 UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN 11 PRIORITERA DEM MED STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN. 11 FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL 11 BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN 12 AMBULANS INOM 20 MINUTER 12 SAMARABETE MED ANDRA 12 AKUTMOTTAGNINGARNA 12 FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR 13 MOBIL RÖNTGEN 13 BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING 13 VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD 13 FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA 13 LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS - BENCHMARKINGRAPPORTERNA 13 SAHLGRENSKA ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS 14 SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT 14 SATSA PÅ EHÄLSA 14 FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN 14 DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN 15 FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA 15 INSKRÄNK INTE VALFRIHETSVÅRDEN 15 EN MER MODERN PSYKIATRI 15 FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN 16 LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA 17 INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 17 MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA 17 PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA 17 INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD 18 INTERVENTIONSPROGRAM 18

5 4. EN REGION FÖR TILLVÄXT OCH FLER JOBB 19 EN ÖPPEN REGION GER FLER JOBB 19 SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING 19 FÖRBÄTTRAD KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH REGIONAL BALANS 19 MÅNGFALD OCH VALIDERING FÖR FLER JOBB 20 TA TILLVARA POTENTIALEN I DEN SOCIALA EKONOMIN 20 FEM KLUSTER SÄTTER VÄSTSVERIGE PÅ KARTAN 20 INFRASTRUKTUR FÖR EN FUNGERANDE ARBETSMARKNAD 21 EN EXPANSIV KOLLEKTIVTRAFIK 21 HÖG PRIORITET PÅ INFRASTRUKTUR 21 SATSA PÅ BREDBAND, FLER CYKELBANOR OCH NYA FORDONSBRÄNSLEN 21 LÄROSÄTEN OCH TEKNIKPARKER - MOTORER FÖR TILLVÄXT 22 SATSA PÅ ETT LÅNGSIKTIGT GRÖNT LEDARSKAP 23 ETT AKTIVT MILJÖARBETE 23 ETT KULTURLIV FÖR FLER JOBB OCH BÄTTRE LIVSKVALITET EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 25 I FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING 25 FLER KARRIÄRMÖJLIGHETER 25 FOKUS PÅ LÖNEFRÅGOR 26 PREMIERA DUKTIGA CHEFER EN MODERN SERVICEORGANISATION 26 IT-SYSTEM SOM REDSKAP I VÅRDEN SATSA PÅ EHÄLSA 27 MÅNGFALD PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION EKONOMISKT PERSPEKTIV 28 A. FEM VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER EN FRÅGA OM ATT FÖRBÄTTRA ETT LEDARSKAP SOM FÖRMÅR GÖRA AVVÄGNINGAR STÄNDIGT ARBETE MED EFFEKTIVA PROCESSER ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I SKATTEKRAFT 28 B. CENTERPARTIETS 20 ÖVERVÄGANDEN 28 HÅLL EN HÖG NIVÅ TILL INNOVATIONER, REGIONAL UTVECKLING OCH NYA JOBB 28 SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN 29 ÖKA SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN 29 NYA RESURSER TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 29 PRIORITERA ANNORLUNDA I REGIONSYRELSENS BUDGET 29 FOKUS PÅ DE MEST SJUKA ÄLDRE 29 SATSA PÅ VG PRIMÄRVÅRD 29 STIMULERA UTVECKLING FÖR BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET 29 ANVÄND STATLIGA UTVECKLINGSRESURSER 30 SATSA PÅ SOCIALA INVESTERINGAR 30 ANSVARET FÖR PASSIVHUS FLYTTAS TILL REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 30 EN REJÄL SATSNING PÅ IT 30 SÄNK FOLKTANDVÅRDENS PRISER 30 MER RESURSER TILL FOLKHÖGSKOLOR OCH KULTURINSTITUTIONER 30

6 SATSA PÅ BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH SMART ENERGI 30 SERVICENÄMNDENS AVKASTNINGSKRAV TAS BORT 31 FASTIGHETSINDEX PÅ 1,2 PROCENT 31 HÅLL FAST VID EN HÖG INVESTERINGSNIVÅ 31 EFFEKTIVISERA ALL VERKSAMHET MED EN PROCENT 31 INFÖR AVKASTNINGSKRAV PÅ PRIMÄRVÅRD OCH TANDVÅRDEN 31 TABELLVERK 33 REFERENSER OCH FÖRDJUPNING 36

7 Alla människors lika rätt och värde är grunden i Centerpartiets politik. Frihet och trygghet hänger samman. Utan trygghet, ingen frihet och utan frihet ingen trygghet. Mångfald och öppenhet är förutsättningen för ett gott samhälle. FLER JOBB FÖR EN GOD HÄLSA Delaktighet och inflytande över sina egna livsvillkor är grundläggande för en god hälsa. Faktorer som levnadsvanor, utbildningsnivå och uppväxtvillkor påverkar folkhälsan. Ett jobb är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika ohälsa. Regionen främsta uppdrag är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i hela länet. Förmågan att förnya näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande. Fokus på entreprenörskap och en effektiv offentlig verksamhet är nyckeln till framgång. Centerpartiet satsar 660 miljoner kronor på regional utveckling för BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG Allt fler tar tåget eller bussen till jobbet eller skolan. Pendlare ska kunna resa bekvämt med snabbussar och pendeltåg. Öka turtätheten på bussar och tåg, särskilt mellan orter med stor arbetspendling. Resurserna till kollektivtrafik ska även omfatta en god servicenivå på landsbygden. System med anropsstyrd trafik ska prövas. Biljettsystemet ska vara enkelt. De som reser ofta ska gynnas prismässigt. Regionen ska prioritera hög kvalité framför lågt pris. Centerpartiet satsar drygt 3,7 miljarder kronor på kollektivtrafiken för SAMLAD STRATEGI FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE Hälso- och sjukvården har en hög kvalitet och allt fler sjukdomar kan botas också bland äldre. Tack vare sjukvårdens sektorisering och specialisering kan fler liv räddas. Specialiseringen baksida är att få tar ansvar för helheten. Många anhöriga till äldre patienter vittnar om bristen på helhetsansvar. En av vårdens största utmaningar är att utveckla ett omhändertagande av äldre som ger ökad trygghet för patienten och dess anhöriga. Centerpartiet anslår 34,4 miljarder kronor till hälso- och sjukvården för IT-SATSNING Ny teknik ska användas i sjukvården. Att få påminnelser om tandläkarbesök via sms, möjligheter att kommunicera med sjukvården via mejl, att boka tid på vårdcentralen via internet ska vara självklart. Läsplattor med olika applikationer är värdefulla verktyg för att underlätta för patienten. Ny teknik kan minska äldre patienters resor fram och tillbaka till vården och istället underlätta direktkontakt och bedömning i hemmet. Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp på IT-utvecklingen i Västra Götalandsregionen. Det behövs en plan för nästa generations vårdinformationssystem som ska svara upp mot befolkningens nuvarande och kommande förväntningar. Centerpartiet satsar 100 miljoner kronor på en it-satsning i 2014 års budget. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN GER JOBB OCH TILLVÄXT Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling, genom bland annat ny teknik, moderna behandlingsmetoder, effektiva läkemedel, övergång från sluten vård vid sjukhus till allt mer öppna vårdformer samt fler aktörer. En stark forskningsmiljö har stor betydelse för att locka kvalificerad arbetskraft, skapa tillväxt och nya innovationer. Inom Västra Götaland finns god tillgång till hög kompetens och stor kreativitet, inte minst inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med högskolor, universitet, näringsliv och övriga delar av det omgivande samhället ges förutsättningar för nya innovationer, ökad export och ökad tillväxt i regionen. Dessa kan leda till verkligt värdeskapande innovationer för invånarna, vilket i sin tur ger tillväxt och nya jobb. Samarbetet mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den omkringliggande läkemedelsindustrin via Gothia Forum och Sahlgrenska Science Park ska ha

8 en särställning. STRATEGISKA MÅL Regionens främsta uppdrag är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i hela länet. Förmågan att förnya näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande. Fokus på entreprenörskap och en effektiv offentlig verksamhet är nyckeln till framgång. En sammanhållen och värdig vård för de sjuka äldre ska prioriteras, med en vårdkontakt och bättre omhändertagande ska de mest sjuka äldre och dess anhöriga känna trygghet och få bästa möjliga vården i Västra Götaland. Vården ska vara behovsprövad, solidariskt finansierad, finnas tillgänglig för alla som behöver den och hålla hög kvalitet. Regionens uppgift är att garantera att människor får den vård de är i behov av. Människors rätt till vård ska inte avgöras av bostadsort eller inkomst. Människor har samtidigt ett eget ansvar för sin livsstil och för att främja sin hälsa. Utgångspunkten för verksamheten inom vården i Västra Götaland ska alltid vara patientens behov. Oavsett om det handlar om bemötande i den akuta situationen, service som öppettider på vårdcentralen eller information som skickas hem. Vården ska vara jämlik. Patienter ska kunna lita på att de får den allra bästa vården, den bästa servicen och det bästa bemötandet. Grunden för att utveckla verksamheten i den riktningen är ledningssystemet om God Vård 2. Vi avser att fortsätta utveckla arbetet med God Vård. I avsnittet finns förslag till beslut riktade till verksamheten. Förslag som förbättrar hälso- och sjukvården och som stimulera en positiv utveckling i Västra Götaland. BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE Dagens äldre lever längre. Tack vare medicinska behandlingar kan sjukdomar som tidigare var dödliga botas allt längre upp i åldrarna. Samtidigt som äldre med stort vårdbehov ökar är alltfler äldre friska med god hälsa och livskvalitet. Det är en framgång för samhället som helhet. Men här finns utmaningar för vården och omsorgen. En värdig vård för de mest sjuka äldre är en av de största utmaningarna som vården står inför. Gruppen blir större och vårdens processer har hittills byggt på att behandla en åkomma i taget. De allra flesta äldre klarar sig självständigt i vardagen. Det är under den sista delen av ålderdomen som funktionsnedsättningar och behov av god vård och omsorg inträder. Det är särskilt viktigt att de mest sjuka äldre får en god sammanhållen vård som organiseras utifrån patientens behov och önskemål. För att garantera äldre med stort vårdbehov en god och kvalitativ vård behöver vården organiseras smartare. Det behövs ta ett helhetsansvar för den äldre i situation med många kontakter i vården. Centerpartiet anser att alla äldre ska ha rätt till en fast vårdkontakt och i det fall som de önskar finnas en vårdlots eller vårdcoach till hands. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR Patienter, ofta äldre, med stora vårdbehov och flera olika sjukdomar/diagnoser behöver kontinuitet och fungerande vårdkedjor. Det är viktigt att få träffa samma personal som känner hela deras historia och tar ansvar i vårdkedjan. Patienter ska bara behöva ha en kontakt in i vården. Framför allt gäller det för äldre och kroniskt sjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov. För de patienter som inte besöker vården så ofta och kanske med enklare åkommor, är tillgänglighet och bekväma öppettider ofta det viktigaste. Sjukvården ska möta båda dessa huvudgruppers

9 behov och arbeta utifrån varje individs speciella förutsättningar, behov och önskemål. Mer av vården för äldre kan ske i eller i närheten av bostaden. Mobila team som kan göra akuta hembesök är exempel på hur sjukvården kommer hem till patienten istället för tvärtom. Vårdplanering i hemmet istället för på sjukhuset har visat sig ge bättre resultat för patienten med snabbare återgång till vardagen men också minskade vårdkostnader för kommunerna och regionen. SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNGA Cirka en procent av befolkningen använder 27 procent av sjukvårdens resurser. En liten grupp ofta med flera sjukdomar som är i behov av många insatser från sjukvården. De har i genomsnitt 17 vårdkontakter i primärvård och 30 i annan specialistvård per år. Vårdkostnaden uppgår till kronor per patient och år, medianåldern är 64 år. Arbetet med Aktiv hälsostyrning 3 är ett bra sätt att ge de mest sjuka ett stöd i kontakten med vården. Projektet bör övergå till att bli ett ordinarie arbetssätt inom hela sjukvården. Det är viktigt att det finns team med flera olika kompetenser för att tillgodose behoven på bästa möjliga sätt. För att erbjuda de mest sjuka äldre en värdig vård som utgår från en helhetssyn på individen krävs att våra stora sjukhus har äldrevårdsavdelningar likt MÄVA på Uddevalla sjukhus 4. Primärvårdens läkare bör ha inläggningsrätt till äldrevårdsavdelningar. Äldrevårdsavdelningarna är till för kroniskt sjuka patienter som är äldre än 75 år och som återkommande behöver akutsjukvård därför att kroppen sviktar. Vården utgår från specialistvården men med ett samlat omhändertagande vilket bidrar med ökad tillgänglighet och trygghet för patienten och anhöriga. Vårdkedjorna inom psykiatrin brister och där man hittat ett arbetssätt med väl fungerande vårdkedjor, blir det en stor förbättring för den enskilde patienten. Arbetet med förbättrade vårdkedjor måste utvecklas i hela regionen. UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA I början av 90-talet genomfördes ädelreformen som överlät ansvaret för långvården/äldrevården till kommunerna. En bra reform där individen kom i fokus och integriteten stärktes. Därefter har vården och omsorgen fortsatt att utvecklats. Sjukvården har blivit långt mer avancerad och omsorgen om de äldre i kommunerna har byggts ut och förbättrats avsevärt. Både kommuner och landsting har förbättrat sig avsevärt inom sina respektive kompetensområden. Det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt. Tyvärr beläggs många vårdplatser av medicinskt färdigbehandlade patienter, patienter som ofta är i behov av den omvårdnad som äldreomsorgen är bäst på att erbjuda. Situationen där kommunerna inte tar hem sina äldre är i synnerhet besvärlig för patienterna i samband med längre helger. För en färdigbehandlad, äldre och skör patient innebär det också risker att ligga kvar på sjukhuset bland annat infektionsrisker samt att de inte får lika bra omsorg som kommuneran kan erbjuda. Regionen bör fortsätta att föra samtal och utveckla metoder för att underlätta för kommunerna att ta hem äldre, färdigbehandlade patienter.

10 PRIORITERAT MÅL Öka andelen med fast vårdkontakt bland personer 75 år och äldre REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att utveckla ett arbetssätt som minskar undvikbar inskrivning i slutenvården att förstärka möjligheterna för de sköraste patienterna att få hembesök av läkare eller sjuksköterska, att öka kraven på att det ska ske årliga läkemedelsgenomgångar, att införa en fast vårdkontakt för äldre patienter, att utveckla äldrevårdsavdelningar likt MÄVA i Uddevalla i alla sjukhusområden. SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN Närsjukvårdens uppdrag omfattar hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserade, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. Basen i närsjukvården utgörs av sjukvården vid vårdcentralerna samt jourcentralerna och sjukvården i kommunerna. Delar av öppna specialistmottagningar så som allmän invärtesmedicin, diabetesvård, hjärtsjukvård och lungsjukvård etcetera kan med fördel också tillhöra närsjukvården. Närsjukvården kräver inte det fullt utrustade sjukhuset resurser men kan skapa en lokalt fungerande första linjens sjukvård som kan minska behovet att besöka det stora sjukhuset. VÅRDCENTRALEN VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED VÅRDEN Det är till vårdcentralen som de allra flesta patienter vänder sig för att vanliga sjukdomar och krämpor. Öppethållande och tillgången till olika kompetenser är avgörande för att erbjuda patienterna en god vård med hög kvalitet. Personalen vid vårdcentralerna har både kunskap och ansvar i att förebygga sjukdom och behandla de vanligast förekommande sjukdomarna. En väl fungerande primärvård, är navet i närsjukvården. Därför är det viktigt att vårda Västra Götalandsregionens vårdvalsreform, VGPV som startade i oktober Den största delen av primärvården sker inom ramen för vårdvalet. Reformen har varit en stor framgång. 5 Cirka 60 nya vårdcentraler har tillkommit, människor kan nu visa sitt missnöje eller uppskattning för vården genom ett aktivt val. Reformen har också gjort vården rättvisare och gett bättre möjlighet till kontinuitet eftersom kraven och ersättningarna är lika. Vårdcentralerna behandlas också lika oavsett om de är privat eller offentligt drivna. Tillgängligheten har kraftigt förbättrats och patienter upplever att det fått ett bättre bemötande och en större delaktighet i vården. Långsiktiga spelregler är av stor betydelse för att vårdgivarna ska utveckla verksamheten och ge patienterna bästa kvalitet och kontinuitet. Vårdcentralerna har uppdrag att arbeta med tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Ett uppdrag som vårdcentralerna bör lägga ett större fokus vid. TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR Primärvården har ett förebyggande samt rehabiliterande uppdrag vilka till stora delar finns inom vårdcentralernas uppdrag men som också finns vid andra enheter. Ungdomsmottagningar har ett samarbete med kommunerna och har ett stort hälsofrämjande uppdrag som bland annat handlar om både sexuell hälsa men också om psykisk hälsa bland unga. Samverkan mellan ungdomsmottagningarna, elevhälsan och vårdcentralen är viktig då tidiga insatser ger betydligt bättre resultat. Ungdomsmottagningarna måste möta unga på deras arenor och finnas tillgängliga på tider som är anpassade utifrån ungas situation. LÅT PATIENTER VÄLJA INOM REHABILITERINGEN Sjukgymnastik är en mycket viktig del inom rehabiliteringsområdet och har stor betydelse i vårdkedjan för att människor ska komma tillbaka efter sin sjukdom/skada. Därför bör ett vårdval införas, så att kvalitet blir den styrande faktorn. För den enskilde är det viktigt med lika möjligheter till bra och kvalificerad rehabilitering i alla delar av regionen.

11 UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN Alla sjukhus i regionen ska utvecklas. Lokalsjukhusen behöver tydliga och definierade uppdrag med hög kvalitet, vilket ger ökad trygghet och ökar tillgången till vård och omvårdnad på närmare håll. De mindre lokalsjukhusen bör formas till specialistcentrum med olika mottagningar och utvecklas med en inriktning av närsjukvård för äldre och vårdgallerior med olika aktörer. Det ger levande lokalsjukhus och bättre underlag för service i området. Närsjukvården som drivs i samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhusvården, kan förbättras. Lokalsjukhusen är en resurs som i samverkan med kommunerna bör utvecklas för att säkra omhändertagandet av de äldre. Det behövs en fördjupad samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården för att gemensamt använda resurserna mer effektivt och ge bättre hjälp till äldre och vårdbehövande patienter. Det bör också övervägas att öppna sjukhusbyggnaderna för annan verksamhet, såsom apotek, fotvård, frisörer, optiker mm för att också ge underlag för restauranger och annan serviceverksamhet. Upphandling av privat aktör för att drifta verksamheten är positiv för att utveckla verksamheten. Regionstyrelsen har fattat beslut om att upphandling av sjukvården i Strömstad, Lysekil och Dalslands sjukhus, vilket öppnar för en utveckling av specialistmottagningar med inriktning mot barn och de mest sjuka äldre. Upphandlingen ska därför slutföras under året. PRIORITERA DEM MED STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN. Trots att tandhälsan har förbättrats avsevärt de senaste decennierna kvarstår stora skillnader i tandhälsa hos befolkningen. Insatser ska därför göras för att nå dem med de största tandvårdsbehoven. Subventioner till tandvården från staten har förbättrats under senare år, bl.a. har regeringen infört en så kallad tandvårdscheck 6 för vuxna. Individualiserad tandvårdspeng inom barn-och ungdomstandvården i regionen är viktigt för att minska skillnaderna i unga år. Information om valfrihet att välja vårdgivare även för barn och unga ger ökade möjligheter för var och en att söka sig till den bästa barntandvårdskliniken, och ger fler av tandvårdens utförare ett ansvar för barns tänder. Unga får vänta på tandreglering för att specialisttandvården har köer. Tillgängligheten ska öka med ett vårdval inom specialisttandvården. Folktandvården har ett ansvar för att det finns minst en klinik i varje kommun. Förebyggande insatser i unga år påverkar munhälsa under hela livet. Det arbetet har gjort att unga vuxna överlag har bra tänder. Ungdomar tycker också att det är viktigt att sköta sina tänder. Det förebyggande arbetet ska fortsätta, och synnerhet viktigt är att nå barn i tidig ålder och möta de barn och föräldrar som behöver extra stöd. Allt fler pensionärer har kvar sina egna tänder upp i hög ålder. Det är en ny situation inom äldreomsorgen. Tandhälsan kan påverka matlusten, och den är viktig för kroppens läkningsprocess och motståndskraft. Gruppen äldre med stora tandvårdsbehov ska prioriteras. FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL Funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär för en person i relation till omgivningen. Det som är gemensamt för gruppen är att det handlar om livslånga funktionsnedsättningar som inte går att bota. Det måste vara självklart att personer med en funktionsnedsättning inte diskrimineras i vården utan bemöts som vilken invånare som helst. Fungerande primärvård liksom tillgången till specialistsjukvård är viktigt för gruppen. Tydliga och uttalade vårdkedjor som garanterar ett effektivt omhändertagande är viktiga för en sömlös vård där olika aktörer ingår. För många finns ett stort behov av olika hjälpmedel. För att öka inflytande och valfriheten vid val av hjälpmedel bör en form av vårdval inom hjälpmedel prövas enligt betänkandet " Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet".

12 PRIORITERAT MÅL Vård som patienter behöver ofta ska finnas nära. REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att utveckla arbetssättet så att patienter med många ingångar i vården kan få en sammanhållande vårdkontakt, att utarbeta en plan för implementering av ny teknik i vården i syfte att underlätta för patienten, att inrätta vårdplatser dit allmänläkare i primärvården har inläggningsrätt, att utveckla närsjukvårdskonceptet med specialistmottagningar på lokalsjukhusen, att förbättra utskrivnings-och vårdplaneringsrutiner, att öka tandvårdens insatser för äldre. BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN Ambulansverksamheten ingår i den prehospitala vården och är akutens förlängda arm i regionen. I ett akut läge är det ofta ambulanssjukvårdens kvalitet som avgör om man kan rädda liv. För att nå alla invånare i Västra Götaland krävs en decentraliserad och högkvalitativ ambulansorganisation som snabbt kan vara på plats och ta hand om de sjuka eller olycksdrabbade. Ambitionen bör höjas för att fler invånare ska nås av ambulansen inom rimlig tid. AMBULANS INOM 20 MINUTER Vid ett prio 1-larm bör ambulansorganisationen ha en sådan kapacitet att ambulansen kan nå 90 procent av invånarna inom 20 minuter. Samtidigt ska den användas effektivt. Många sjuktransporter kan med fördel Alliansen har lagt göras med en så kallad lättvårdsambulans och single responder är exempel på komplement för att fler ska känna om hur akutsjukvår- 25 konkreta förslag trygghet. Kapaciteten kan öka för de riktigt akuta fallen och den kan förbättras. resurserna används därmed effektivare. SAMARABETE MED ANDRA Samarbetet mellan den kommunala hemsjukvården och ambulansorganisationen kan utvecklas. I NU-sjukvårdens område har det slutits ett avtal mellan 1177, ambulansorganisationen, primärvården och den kommunala hemsjukvården om ett samarbete i synnerhet kring de äldre patienterna. 7 Det har inneburit en ökad trygghet för individen samtidigt som patienterna slipper onödiga och ansträngande ambulanstransporter. Liknande samarbete bör införas i hela regionen. I vissa delar av regionen samarbetar ambulansverksamheten och räddningstjänsten inom projekt IVPA "I väntan på ambulans" för att ytterligare öka tryggheten för människor. Det är ett bra exempel på hur vi använder samhällets resurser oavsett organisatorisk tillhörighet, och som ökar tryggheten för människor. AKUTMOTTAGNINGARNA Onödig väntan måste minskas och genomloppstiderna på akutmottagningarna måste förbättras. För bättre service, bemötande och information till patienterna måste regionens gemensamma rutiner följas. För att åstadkomma ett bättre flöde på akutmottagningarna krävs att bakomliggande service som sängplatser samt laboratorie- och röntgenverksamheten finns tillgänglig. Regionens sjukhus bör bättre ta tillvara det utvecklingsarbete som nu sker på regionens olika akutmottagningar i syfte att sprida förbättringsarbete mellan sjukhusen. Akutläkarkonceptet är ett arbetssätt som bör användas vid alla akutmottagningar. Jourmottagningarna bör flyttas till sjukhusen och arbetet med system kostnadsfördelning med primärvården bör återupptas. För att barn och föräldrar ska känna trygghet ska det finns särskilda barnakuter vid alla de större akutsjukhusen.

13 FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR Den prehospitala vården är idag en mycket avancerad del av vårdkedjan som tidigt kan bedöma och förbereda behandling. Vid allt fler sjukhus finns numera en ordning att bedömningen görs i ambulansen och patienten förs direkt till vårdavdelning istället för via akutmottagningen. 8 Till exempel vid en stroke förs patienten direkt till röntgen och sen vidare till en strokeavdelning. Motsvarande gäller för höftfrakturer, hjärtsjukdom och för äldre patienter. Personalen i ambulansen har gjort bedömning och förberedande provtagning. Ledtiden kortas och patienten kommer snabbare till den mest avancerade behandlingen. Förutsättningar att rädda patientens liv och ge den ett liv med högre livskvalitet ökar därmed. Dessutom minskar trycket på akutmottagningarna. Ordningen är ett bra exempel på hur en effektiv sjukvård ger högre kvalitet för patienterna. Direktinläggningar bör bli standard för vid alla regionens sjukhus. Även s.k. direktspår inför planerat kirugiskt ingrepp har visat sig öka välbefinnandet för patienten samtidigt som vården sparat stora resurser 9. MOBIL RÖNTGEN Regionen bör utveckla arbete med mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar. Mobil röntgen har prövats i Norge och i Skåne under några år och har visat sig höja kvaliteten i vården. I synnerhet för äldre, sköra patienter är ett hembesök att föredra istället för att transporteras till sjukhusen. Att utveckla mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar är ett bra alternativ i synnerhet i samarbete med större äldreboenden. BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING Sjukvårdsrådgivningen måste fungera bättre, människor som ringer dit ska inte behöva sitta i långa telefonköer. Regionen bör öka möjligheten att växeltjänstgöra som rådgivningssköterska och som sjuksköterska i vården för ökad kompetensutveckling. Det bör också organiseras en särskild barnlinje inom Sjukvårdsrådgivningen som täcker hela Västra Götaland. PRIORITERAT MÅL Alla människor ska känna trygghet i att snabbt kunna få vård REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att vidareutveckla ambulanssjukvården så att 90 procent av invånarna i varje kommun nås inom 20 minuter vid ett prio 1 larm, att utveckla en organisation med lättambulanser för transporter av patienter mellan sjukhusen, att intensifiera arbetet med att utveckla akutläkarkonceptet för att få fler läkare som har akutmottagningen som sin ordinarie arbetsplats, att inrätta extra, tillfälliga avdelningar som kan öppnas upp och användas vid tillfälliga överbeläggningar. VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA För att nå målet om den bästa sjukvården bör kraft läggas på systematiskt kvalitetsarbete, nya ersättningsmodeller som understödjer kvalitetsutveckling, effektivt resursanvändning och att öka patienternas inflytande i vården. Systemen för vårdinformation måste förbättras och integreras. Arbetet med mer långsiktiga åtgärder för att använda vårdplatserna så effektivt som möjligt intensifieras. Se även under rubriken Fler direktinläggningar och direktspår. LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS - BENCHMARKINGRAPPORTERNA 10 Det finns skillnader i den vård som ges invånarna. Det är inte acceptabelt. Alla invånare har rätt till en god och högkvalitativ sjukvård oberoende av kön, ålder, geografi, etnicitet eller funktionsnedsättning. Sjukvården ska bygga på evidens (vetenskaplig grund). Det är endast genom kunskapsstyrning som vi kan garantera en likvärdig och jämställd vård i hela regionen.

14 Den snabba utveckling som pågår inom sjukvården både när det gäller nya behandlingsmetoder och läkemedel ställer höga krav på kunskap och ökad specialisering. Det kräver ökat samarbete mellan sjukhusen för att upprätthålla en god kvalitet, hög effektivitet och patientsäkerhet. Arbetet med gemensam produktions- och kapacitetsplanering bör fortsätta. Regionen bör inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och vägleda verksamheter som inte följer regionens vårdprogram och riktlinjer. SAHLGRENSKA ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS Sjukhusen i Västra Götaland har olika ansvarsområden och specialiteter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har ansvar för länssjukvården i Göteborgsområden har också regionsjukvård och högspecialiserad vård för hela regionen samt delar av Halland. SU har även ansvaret inom de flesta rikssjukvårdsspecialiteter. Regionen ska agera så att Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan vara ett akademiskt sjukhus i världsklass. SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT Västra Götalandsregionen ska ha den bästa och mest högkvalitativa sjukvården i Sverige. Det ställer krav på ännu högre kvalitet i specialistvården, den högspecialiserade vården och vården med rikssjukvårdsuppdrag. Det krävs arbete med ständiga förbättringar med fokus på att leverera den bästa och mest effektiva sjukvården. Det krävs en ökad följsamhet till vårdprogrammen och mer förebyggande kvalitetsarbete. Regionen ska fokusera på att klara vårdgarantin, kostnadskontroll och kvalitetsstyrning. En stark forskningsmiljö har stor betydelse för att locka kvalificerad arbetskraft, skapa tillväxt och nya innovationer. Det finns inom Västra Götaland god tillgång till hög kompetens och stor kreativitet, inte minst inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med högskolor, universitet, näringsliv och övriga delar av det omgivande samhället ges förutsättningar för nya innovationer, ökad export och ökad tillväxt i regionen. Den specialiserade sjukvården utvecklas hela tiden och operationer som tidigare krävde öppen buk genomförs idag med titthålskirurgi vilket gör att tillfrisknandet är betydligt snabbare. Det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt. Det måste finnas vårdplatser och avdelningar med flexibla lösningar vid överbeläggningar. Antalet utlokaliseringar bör minska. SATSA PÅ EHÄLSA Ny teknik måste användas i sjukvården. Sms-påminnelser, möjligheter att kommunicera med vården via mejl, möjlighet att boka via nätet mm. Läsplattor med olika applikationer kan bli värdefulla verktyg för att underlätta för patienten. På samma sätt kan tekniken ge nya möjligheter för information och kontakt med vården. Regionen bör verka för att införa ny teknik som underlättar för patienter oavsett om det handlar om avancerad vård i hemmet eller om det är ett sätt att informera patienter om vårdcentraler och öppettider. FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN Västra Götalandsregionen var bland de första i Vårdsverige att så tydligt fokusera på att minska väntetiderna i vården. Fokuseringen på köreducering måste fortsätta. Det är ett sätt att möta patienterna med respekt samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både kvalitets- och effektivitetsarbetet. Antalet väntande vid fler av specialistmottagningar såsom ortopedi och ögonsjukvård minskar inte längre. Och inom barn- och ungdomspsykatrin når regionens inte upp till regionens egna uppsatta tillgänglighetsmål. I vårdgarantin för mottagning eller behandling ingår inte laboratorie- och röntgenverksamheten. Det gör att väntan för patienten de facto är längre än det som sjukvården mäter för att uppfylla vårdgarantin. En väntan som för patienten är oroande och frustrerande. För att snabba upp processen för patienten bör Västra Götalandsregionen besluta att tiden för provtagning/röntgen samt väntan på analys och svar ska inräknas i tiden för vårdgarantin. Dessutom bör ett vårdval för laboratorie- och röntgenverksamheten införas.

15 DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN För att garantera trygghet, tillgänglighet och kvalitet för alla invånare behöver fler vårdaktörer än regionens egna utförare delta i arbetet. Därför krävs en större öppenhet till samarbete med företag och ideella organisationer inom hälso- och sjukvården. Västra Götalandsregionen ska gå vidare och införa vårdval inom vissa delar av specialistvården och till vissa behandlingar. Ett arbete med att utveckla valfriheten för patienten inom specialistvården bör påbörjas under året. Vårdval inom specialistvården för utpekade operationer och behandlingar bör utarbetas. Erfarenhet från andra landsting är att kvalitén ökar samtidigt som kostnaderna minskar och köerna reduceras. Patienten har möjlighet att påverka hos vilken utförare som operationen/behandlingen ska utföras. Ett ersättningssystem för vårdprocesser bör utarbetas med inriktning att ge lika ersättning för en vårdprocess, inklusive eventuell eftervård och reoperationer. Det ökar kvaliteten och kostnaden för insatsen blir tydligare. FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA Västra Götalandsregionen bör använda Lagen om Valfrihetssystem (LOV) för att få högre grad av tillgänglighet till laboratorie- och röntgenverksamheten. Resurserna bör följa patienten och ges direkt till den aktör som tar provet/bilden och analyserar svaret. Kvalitet kan garanteras enligt en krav- och kvalitetsbok såsom i VG Primärvård samt med täta kvalitetsuppföljningar. Det här bör också göra det möjligt för Västra Götalandsregionens egna vårdcentraler att bestämma vilken aktör de vill anlita för sina patienter. INSKRÄNK INTE VALFRIHETSVÅRDEN Västra Götalandsregionen har haft en generös inställning till valfrihetsvård för patienten. Inskränkningar av valfriheten för patienter ska förhindras och istället bör olika typer av reformer som förbättrar valfriheten för patienten utvecklas. Det ökar kvaliteten i vården. Regionen bör införa valfrihet inom den högspecialiserade vården. Det är i synnerhet viktigt för patienter som går under långvarig behandling, till exempel strålbehandling mot cancer och som bor i gränsområdena. De ska ha möjlighet att välja ett annat sjukhus med högspecialiserad vård utanför regionens gränser. Det ska vara enkelt att få vård i andra europeiska länder. Alla ska ha rätt att söka planerad vård och specialistvård i annat EU-land på samma villkor som gäller i det egna landet, reglerna bör även omfatta Norge. Verksamheten vid Sahlgrenska International Care bör utvecklas för utbyte inom internationell vård. EN MER MODERN PSYKIATRI Personer som drabbas av psykisk sjukdom är en särskilt utsatt grupp i samhället. Fördomar och rädslor innebära att de utestängs från stora delar av samhällslivet. Sjukdomen blir ett funktionshinder som innebär begränsade möjligheter till utbildning som i sin tur innebär svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos har också en ökad somatisk sjuklighet och överdödlighet vilket måste uppmärksammas. Det är därför extra viktigt att vård och behandling fungerar bra och håller en hög kvalitet. Skriftliga vårdplaner ska upprättas för alla patienter. Psykiatriska behandlingar kräver ofta täta och regelbundna besök under en behandlingstid. Vårdbehovet bör så långt som det är möjligt tillgodoses i öppen vård för att vårdtagaren ska kunna upprätthålla vardagsliv och sociala kontakter. En välfungerande vårdkedja innebär även välutvecklade mellanvårdsformer. Dels för att kunna erbjuda patienter en vårdform för att förhindra onödig heldygnsvård och dels för att erbjuda de patienter vård som har behov av psykiatrisk hel- Alliansen har presenterat nio punkter för att motverka den växande ohälsan bland unga.

16 dygnsvård av mindre intensiv karaktär än akutvård. En mellanvårdsform eller ett korttidsboende ska vara är kopplad till psykiatrisk öppenvård eller till ett mobilt team. Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykisk ohälsa under uppväxten och senare under livet. Strukturerade metoder och ökad kunskap möjliggör för personal inom vuxenpsykiatrin att bidra till skyddande faktorer för barn till psykiskt sjuka. Ett arbete pågår för att det ta fram en regionövergripande gemensam målsättning för arbetet med barn som anhöriga inom specialistpsykiatrin. Invånare i Västra Götaland ska kunna söka vård där de vill och de ska ha samma möjlighet till valfrihet vid psykiatriska problem som vid somatiska. Vi vill utveckla en krav- och kvalitetsbok för öppenvårdpsykiatrin och införa ett vårdval inom området för att bättre möta patienternas behov och för att minska väntetider och förbättra omhändertagandet. FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN Förslagen om förändringar i beroendevården i Sverige är välkomna. Ambitionen om en mer likvärdig vård med högre kvalitet, bättre tillgänglighet och att människor ska komma tillbaka till ett liv utan droger måste i alla skeden vara det primära i vård och behandling. Den som fastnat i ett missbruk har lika stor rätt som alla andra att få samhällets stöd och hjälp oavsett var man bor och under vilka omständigheter man lever. Missbruksutredningens förslag om att överföra ansvaret för behandling från kommuner till landsting är rätt väg att gå för att förbättra kvaliteten i vården. Många missbrukare har både en beroendeproblematik samtidigt med andra sjukdomar och behöver mycket hjälp av sjukvården, inte sällan av specialistsjukvården. Varje individ som inte får tillräcklig eller adekvat hjälp, är ett stort misslyckande. En vårdgaranti inom missbruksvården ökar tryggheten att vården finns när patienten är beredd att få behandling. PRIORITERAT MÅL Västra Götalandsregionen ska ha nolltolerans mot felbehandlingar. REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och granska verksamheter så att de följer regionens vårdprogram och riktlinjer, att snarast införa vårdval för rehabilitering samt MVC och gynekologi, att utarbeta förslag som innebär att laboratorium och röntgen omfattas av vårdgarantin, att utveckla ersättningssystem för vårdprocesser med ett vårdval, att utarbeta ett förslag om valfrihet inom den högspecialiserade vården, att förhandla och teckna avtal om valfrihetsvård med Norge, att införa en rätt för patienten att välja vård i andra landsting, att tillsätta en utredning för att utforma arbetssätt och informationssystem så att patientens delaktighet i vården och möjligheten till val av behandlingsformer ökar samt att utforma system för patienten rätt till second opinion, att utveckla process- och resultatmått så att vårdinnehåll och behandlingsresultat går att följa, att säkerställa att de behandlingsmetoder som används är evidensbaserade (metoder som bevisat ger resultat). att vidta åtgärder för att utöka deltagandet i Kvalitetsregistren, att arbeta för att olika psykologiska behandlingsmetoder finns med som kvalitetsmått för behandling vid olika psykiatriska tillstånd, att ge genom ett ägardirektiv förstärka den psykiatriska öppenvården vid sjukhusen för att minska behovet av slutenvårdsplatser, att införa mellanvårdsformer med kombinerad öppen och sluten vård (så kallad SLÖP), att genom ett ägardirektiv öka tillgången till psykosociala insatser på vårdcentralerna,

17 att göra en översyn av ersättningssystem inom psykiatrin med inriktning mot öppna vårdformer och bra behandlingsresultat samt att påbörja arbetet med ett vårdval inom psykiatrin för att bättre möta människors behov och önskemål. LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA Allt fler människor månar om sin egen hälsa, är friskare och lever längre. Människor motionerar och försöker äta sunt, rökningen minskar och ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare. Vi ser en hälsotrend i samhället i stort. Trots det upplever sig många sjuka eller åtminstone drabbade av ohälsa. För delar av sjukvården medför detta påfrestningar genom ökad efterfrågan på kontakt, diagnostik och terapi, driven av oro snarnare än av sjukdom i traditionell medicinsk betydelse. Samtidigt vet via att minst 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Om vi röker, dricker för mycket, rör oss för lite och äter ohälsosamt har vi betydligt större risk att drabbas av sänkt livskvalitet, allvarlig sjukdom och för tidig död. Den individuella livsstilen och livssituationen påverkar hälsan det finns därför goda skäl att uppmuntra och stödja dem som aktivt försöker att påverka sin egen hälsa. Hälso- och sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen arbeta för att förebygga ohälsa. Men denna del i hälso- och sjukvårdslagen har ännu inte fått tillräckligt genomslag. År 2011 gav socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 11. Arbetet i Västra Götalandsregionen bör intensifieras enligt dessa riktlinjer. INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR För att skapa större hälsovinster för invånare och patienter krävs mer än att vården framgångsrikt behandlar sjukdomar. Satsningar på hälsofrämjande aktiviteter och sjukdomsförebyggande insatser måste öka för att motivera och stödja människor att hålla sig friska. Alla patienter bör få vägledning av kompetent personal med hög kunskap som ger en faktabaserad vägledning, så att patient på egen hand kan ta ansvar för både förebyggande och behandlande insatser. I det förebyggande arbetet har hälso- och sjukvården ett stort ansvar att med sin kunskap motivera patienter och anhöriga att ta ansvar för sin hälsa och livsstil. MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA Den självupplevda psykiska ohälsan hos barn och unga ligger fortsatt på en för hög nivå, främst hos unga tjejer. För att motverka detta krävs tidiga insatser och en god samverkan mellan olika aktörer som BVC, barnomsorgen, skolan, elevhälsan, familjen, föreningsliv, ungdomsmottagningar, vårdcentralen och psykiatrin. Vårdcentraler bör ha beteendeskaplig kompetens för att möta behovet av stöd vid psykisk ohälsa. Familjecentraler är en form av samverkan då det gäller de mindre barnen som visat sig ge bra resultat. Regionen bör sträva efter minst en familjecentral i varje kommun. Satsningar på barn och unga genom att stärka föräldraskapet är en annan viktig framtidsinvestering där regionen är en viktig aktör genom MVC och BVC. PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA Psykisk ohälsa utgör cirka 25 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige idag. För män och kvinnor under 45 år utgör psykisk ohälsa omkring 45 procent 59 av sjukdomsbördan. Mellan tre och fyra procent i gruppen med psykisk ohälsa har en allvarligare psykisk sjukdom som kräver kontakt med den specialiserade psykiatrin. Den stora gruppen människor med psykisk ohälsa kan få vård inom primärvården. Bland barn och unga i åldersgruppen 0-18 år har mellan 20 och 30 procent idag någon kontakt med skolhälsovården, BVC, ungdomsmottagning eller annan vårdgivare till följd av psykisk ohälsa. Cirka tre procent i gruppen barn och unga under 18 år har behov av kontakt med barnpsykiatrin.

18 Några välkända riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa är sociala faktorer som arbetslöshet och försörjningssvårigheter. Psykisk ohälsa ska mötas tidigt och med evidensbaserade metoder. Våld i nära relationer är en stor ohälsofaktor och att ta fram metoder att förebygga är prioriterat. En god samverkan kräver ofta gemensamma insatser både personellt och ekonomiskt, därför är samarbetet med kommunerna viktigt. Folkhälsokommittén har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnderna ett särskilt ansvar. En utredning om sociala investeringar, det vill säga gränsöverskridande satsningar på individer i ett tidigt skede pågår. Folkhälsoarbetet i regionen ska bygga på evidensbaserade metoder. INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD Ökad egenvård har flera gynnsamma effekter, bland annat ökad livskvalitet, större självständighet och reducering av smärta, oro och nedstämdhet. Egenvård leder till bättre kontroll av sjukdomssymtomen och minskad frånvaro från arbetet. För hälso- och sjukvården minskar behoven av både öppen och sluten vård och medicinanvändningen kan förbättras. En regional handlingsplan för egenvård bör utarbetas. Regionen jobbar med att få struktur på frågan om hälsokontroller. Inom ramen för VG Primärvård finns ett tydligt uppdrag med hälsobefrämjande arbete. Livsstilsundersökningar, en enklare och billigare genomgång av den egna hälsostatusen, bör införas. Friska individer ska få möjlighet till en bedömning av den egna hälsostatusen, tillsammans med ett motiverande samtal och råd om hur man kan förbättra sin hälsa. Det är viktigt att regionen fortsätter att utveckla gemensamma riktlinjer för det hälsobefrämjande arbetet, och där är livsstilundersökningar en viktig komponent. Samverkan med föreningslivet och andra aktörer i samhället är viktigt för att påverka goda levnadsvanor både när det gäller psykisk och fysisk hälsa. Arbetet med att motverka fetma måste prioriteras. INTERVENTIONSPROGRAM Det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det förebyggande arbetet bör beaktas i hela vårdkedjan. Med ett hälsofrämjande arbete ökar möjligheterna att bättre möta framtidens patienter på ett nytt sätt. De hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen bör därför förtydligas utifrån ett styr- och ledningsperspektiv. Egenvård är en viktig del av detta arbete: förutsättningarna för att stärkt arbete med egenvård behöver klargöras. Därför bör bland annat ett interventionsprogram med hälsoundersökningar för hjärt- och kärlsjukdomar införas inom primärvården. PRIORITERAT MÅL Hälso- och sjukvården ska engagera och uppmuntra egenvård och förebyggande insatser. REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att utarbeta förslag till regional handlingsplan för egenvård, att förtydliga de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen, att säkra att folkhälsoarbetet i regionen bygger på evidensbaserade metoder, att stärka det förebyggande arbetet mot tobak, alkohol, droger och andra missbruk. att omprioritera bidrag till organisationer i syfte att öka andelen som används till barn och ungdomar samt uppsökande verksamhet.

19 EN ÖPPEN REGION GER FLER JOBB Västsverige är den ledande industri- och arbetsmarknadsregionen i Sverige. En hög kunskapsnivå i företagen och en kraftfull innovationsförmåga är centralt för att säkra jobben i framtiden. Studenter ska lockas att utbilda sig och etablera verksamhet här. Forskare och företagare från hela världen ska i ökad utsträckning välkomnas till Västsverige. En öppen attityd till nya idéer är grunden för fler jobb. En öppen region som Västra Götaland ska också ha en välvillig inställning till besöksnäringen och mötesindustrin. Västra Götaland ligger centralt på den nordiska arbetsmarknaden och kan dra stor nytta av den norska expansionen. Ökat samarbete med såväl norska och danska regioner ska prioriteras så att visionen om åtta miljonersstaden som sträcker sig från Oslo till Köpenhamn kan förverkligas. SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING 12 I Västra Götaland finns flera globala storföretag som är extremt beroende av omvärlden. Dessa företag har en mycket hög andel forsknings- och utvecklingsresurser, vilket skapar möjligheter för alla som bor och verkar här. Närhet till spännande forskarmiljöer och kreativa företag ger jobb och framtidstro. Västra Götaland ska ha fortsatt hög andel FoU-resurser per invånare så att vår roll som kunskapsbaserad region med konkurrenskraftiga forskningsoch innovationsmiljöer kan stärkas. Det finns tendenser att Västra Götaland tappar lite i position i världen just nu. Vi ska stärka positionen genom att bland annat länka samman företag och lärosäten med EU:s forskningsprogram, Horizon Västra Götaland har goda förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Det är viktigt att utveckla Västra Götaland som testarena. När nyvunnen kunskap överförs till testmiljöer kan vi lösa viktiga samhällsutmaningar, till exempel hejda klimatförändringarna. Offentliga aktörer som jobbar med samhällsutmaningar parallellt med test och demonstration kan ny kunskap snabbare omsättas till nya jobb. Västra Götalandsregionens utvecklingsmedel ska användas för att skapa förutsättningar för fler jobb. När fler jobbar ökar skatteintäkterna som kan användas för exempelvis investeringar i kollektivtrafik. Ökade skatteintäkter ger möjlighet att finansiera en god hälso- och sjukvård. FÖRBÄTTRAD KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH REGIONAL BALANS Arbetslösheten är alltför hög i vissa delar av Västra Götaland. Samtidigt skriker näringslivet efter arbetskraft. Vi behöver exempelvis fler ingenjörer och sjuksköterskor. Satsning på kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden ska ha hög prioritet. Stöd till entreprenörer och småföretag är en viktig del för att öka kompetensen, stärka konkurrenskraften och få fler jobb i Västsverige. Västsverige har en regional obalans som riskerar att dra ner konkurrenskraften. Flera små kommuner i norra Bohuslän, Dalsland och Västergötland tappar befolkning samtidigt som potentialen för nya jobb är stor i dessa bygder. För att lyfta hela regionens potential behövs fyra "motorer". Om attraktionskraften i Borås, Trollhättan och Skövde ökar, förbättras konkurrenskraften för Gö-