Partiledare på nätet

Transkript

1 Inst. för studier av Samhällsutveckling och Kultur (ISAK) Enheten för medie- och kommunikationsvetenskap Partiledare på nätet Retoriska analyser av hur partiledarna presenteras på partihemsidorna Författare: Lina Karlsson & Jon Lindholm VT 2007 B-uppsats Handledare: Bodil Axelsson

2 Sammanfattning I den här studien analyserar vi hur partiledarna för de sju riksdagspartierna framställs på partiets hemsidor. I politiken idag har partiledarna en mycket viktig roll för hur partierna uppfattas. Studier visar att det är viktigt för partierna att deras ledare framställs på ett personligt sätt, även om partierna själva inte erkänner detta. Vi har i denna studie gjort retorikanalyser på partiledarnas sidor på de respektive partiernas hemsida. Utifrån denna studie har vi sett hur partierna framställer sina ledare och om de använder olika retoriska grepp för att med hjälp av texterna framhäva ledarna. Denna studie visar att partiledarna ofta framställs på ett sådant sätt att deras personliga sida framhävs mycket mer än deras politiska åsikter eller deras åsikter i politiska sakfrågor.

3 Innehåll INLEDNING... 4 Internet som medium... 5 Syfte och frågeställningar... 5 Avgränsningar... 6 TIDIGARE FORSKNING OM POLITISK KOMMUNIKATION, INTERNET OCH RETORIK... 7 Teoretiska utgångspunkter... 8 Sonia Livingstones teorier om Internet... 8 Jakob Nielsens teorier om användbarhet... 9 MATERIAL OCH METOD Klassisk retorik POLITISKA PRESENTATIONSTEXTER PÅ NÄTET Maud Olofsson: Om mig Lars Leijonborg: Om Lars Leijonborg Göran Hägglund: Smålänning med rötter i Degerfors Maria Wetterstrand Peter Eriksson Fredrik Reinfeldt: Nya moderaterna segrade! Mona Sahlin: Mona och partiordförandeskapet Lars Ohly: Presentation av Lars Ohly KONKLUSION Presentationerna på nätet en jämförande slutsats Återkopplingar och sammanställning REFERENSFÖRTECKNING... 27

4 Inledning In the developed world, the Internet is now ubiquitous. The issue is no longer wheter politics is online, but in what form 1 Detta skriver Andrew Chadwick i introduktionen till sin bok Internet politics. Internet är idag en nästan oumbärlig kommunikationsform där människor dagligen söker information. Överallt hänvisas vi till olika hemsidor för att där själva hitta fram till det vi söker efter. För företag har det varit naturligt att finnas på nätet redan i Internets utveckling och de använder nätet för att skapa kontakter med sina kunder. De politiska partierna har inte varit lika framstående på nätet som företagen, men detta börjar nu ändras och inför riksdagsvalet 2006 förbättrades flera av de politiska hemsidorna och mer information lades ut. Flera partier väntade länge med att använda sig av hemsidor och sist ut att öppna en var Kristdemokraterna som startade sin Precis som Chadwick skriver så handlar det inte längre om politiken finns online utan i vilken form. Idag använder en övervägande del av befolkningen Internet och många gör det dagligen. Att ha en attraktiv hemsida är viktigt eftersom allt mer av kommunikationen idag sker digitalt. Denna studie analyserar hur de sju partierna som idag är i riksdagen framhäver sina partiledare/språkrör 3 på sina hemsidor och vi ska analysera på vilket sätt det framhäver dessa. Partiledarna är idag viktiga för alla partier och det är ofta de som syns i media. Därför spelar det en avgörande roll hur dessa framställs. På hemsidan kan partiet själva framställa partiledaren på ett sätt som de anser gynna partiet. Det är inte alltid som partierna vill framhäva sina ledare i den politiska debatten trots att dessa ofta har en viktig roll i hur partierna ses i media. Mycket av ljuset under valperioden hamnar på ledarna och hur dessa framställs kan ha en mycket viktig del i partiets framgångar. Privatiseringen eller personifieringen är en påtaglig förändring av modern politisk kommunikation, även om det sällan erkänns vare sig av politiska partier, massmedier eller för den delen väljaren. Det anses fortfarande mindre fint att tala om partiledares personliga betydelse för politisk mobilisering och valresultatet än att framhäva partiets valplattform eller idéprogram. 4 Nord skriver att personifieringen är påtaglig inom dagens politik, men att partierna inte vill erkänna detta. Att göra en analys av hur partiledarna framställs på hemsidan kan då ge en inblick i hur partiet och partiledaren profilerar sig i den digitala världen. På sidan där partiledarna presenteras kommer texten om partiledarna att analyseras. Det är av stor vikt hur partiledarna framställs i dagens samhälle där allting mer och mer kretsar kring personer. 5 Därför blir det intressant att se hur den texten är utformad ur en retorisk synvinkel. 1 Andrew Chadwick, Internet politics: States, citizens, and new communication technologies (Oxford, 2006) s 1. 2 Max Elger, Politiken.se: Opinionsbildning på Internet (Stockholm, 1998) s Fortsättningsvis kommer vi enbart att använda ordet partiledare, men menar då både partiledare och språkrör. 4 Lars Nord, IT och demokrati, (Lund, 2002) s Ibid., s

5 Internet som medium Internet är ett relativt nytt medium där utvecklingen skett explosionsartat och det är idag den mediekanal som växer snabbast. Det som kommit att bli signifikativt för Internet är den stora möjligheten till interaktion både mellan besökaren och sidans ägare och interaktion mellan besökarna själva. Dagens teknik gör det även möjligt att individanpassa olika delar av hemsidan vilket skiljer Internet från andra massmedier. 6 Det tjänar inte studiens syfte att göra en beskrivning av Internet som fenomen, men däremot de olika uttryckssätt som finns på Internet. På en hemsida har skaparen en rad olika alternativ för att föra fram sitt budskap och även förstärka det med olika hjälpmedel. Rörliga bilder och stillbilder samt ljud kan hjälpa att förstärka uttrycken på en hemsida. I den här studien kommer vi att titta på hur olika texter är utformade på politiska partiers hemsidor. Dessa sidor är inte skapade för att besökarna ska interagera med partiledaren utan de är mer utformade som framställande texter om de berörda personerna. Texter på nätet skrivs ofta annorlunda än de som trycks på papper och på en hemsida kan texten läggas upp på ett helt annat sätt än på papper. Då hemsidebesökarens skärmupplösning och skärmkvalitet skiljer sig är det viktigt att texten görs så läsbar som möjligt på skärmen. 7 Peter Luthersson skriver i sin essä Medier och medborgarskap om att han inte tror att Internet kan fungera som demokratiskt torg eftersom det infiltrerar inte tillräckligt brett inom det enskilda politiska systemet. Han menar att Internet fungerar utmärkt som mötesplats för människor som har samma intressen och värderingar vilket skulle betyda att riksdagspartiernas hemsidor i första hand skulle tilltala de som redan stöder det på hemsidan representerade partiet. 8 Med en hemsida har man även möjlighet att på helt egna sätt uttrycka det man vill och använda sig av olika medel för att föra fram sitt budskap. Än så länge har inte Lutherssons tankar om Internet som en politisk mötesplats riktigt blivit verklighet. Riksdagspartiernas hemsidor erbjuder idag nästan inga möjligheter för besökarna att integrera med sidan. Istället använder de sina hemsidor till att förse besökarna med information och med den informationen försöker de även övertyga besökarna snarare än att få besökarna att integrera med sidan. Syfte och frågeställningar Den här studien har som syfte att undersöka hur riksdagspartierna framställer partiledarna på de officiella hemsidorna. Vi ska analysera vilka retoriska grepp partierna eller partiledarna använder i framställningen. Intressant är också att se hur besökaren lockas att läsa om partiledarna på hemsidorna där vi mer specifikt kommer att titta på hur besökaren måste klicka sig fram till respektive sida. Vi kommer även att göra en jämförelse mellan partiernas presentationstexter. För att svara på syftet kommer det att brytas ned i följande frågeställningar: 6 Peter Jakobsson, Internet som strategiskt kommunikationsverktyg (Lund, 1998) s Guillermo E. Franco, What is the Future of Text Online?, id=119978, hämtat Peter Luthersson, Medier och medborgarskap i På väg mot en kommunikativ demokrati?, Martin Kylhammar och Jean-François Battail (red.) (Stockholm, 2003) s

6 Hur framställs partiledarna på de respektive representationssidorna och hur används retoriska grepp för att skildra dem? Vilka frågor fokuserar texterna på? Hur hittar besökaren fram till sidorna där partiledarna presenteras? Skiljer sig partierna åt i sin framställning av partiledarna? Avgränsningar Då hemsidor är av den formen att det ofta består av många undersidor som inte alltid behöver se likadana ut kommer vi här att tydliggöra de avgränsningar som gjorts i studien. Vi har valt att studera de presentationssidor där varje partiledare framställs på de officiella partiernas hemsidor. På några av sidorna har partiledarna flera undersidor medan några hemsidor enbart består av en undersida. I de fallen där flera undersidor finns tillgängliga har vi valt att välja ut den sida som är mest jämförbar med de andra partiledarnas presentationssidor. Utrymmet som partiledarna ges på hemsidorna varierar ganska mycket partierna emellan. Några av partiledarna har enbart en sida där de presenteras medan andra har flera sidor, det vill säga att det inte enbart finns en undersida om partiledaren. Vi vill i studien få fram hur partiledarna presenteras och om det är någon skillnad mellan partierna. För att kunna göra detta har, som tidigare nämnts, vi valt ut en sida där just presentationen av partiledaren i sig görs. Riksdagspartiernas hemsidor är följande i alfabetisk ordning: och De undersidor vi analyserar i denna studie är följande i bokstavsordning efter partitillhörighet: Maud Olofssons Om mig 9, Lars Leijonborgs Lars Leijonborg: Om Lars Leijonborg 10, Göran Hägglunds Detta är jag: Smålänning med rötter i Degerfors 11, Peter Erikssons Peter Eriksson 12, Maria Wetterstrands Maria Wetterstrand 13, Fredrik Reinfeldts Nya moderaterna segrade! 14, Mona Sahlins Mona och partiordförandeskapet 15 och Lars Ohlys Presentation av Lars Ohly Om mig, hämtat Lars Leijonborg: Om Lars Leijonborg, aspx, hämtat Detta är jag: Smålänning med rötter i Degerfors, hämtat Peter Eriksson, hämtat Maria Wetterstrand, hämtat Fredrik Reinfeldt, hämtat Mona och partiordförandeskapet, aspx, hämtat Presentation av Lars Ohly, hämtat

7 Tidigare forskning om politisk kommunikation, Internet och retorik Den här studien anknyter till flera forskningsfält. Delvis berör den mediet Internet och den kommunikation som görs genom hemsidor. Här är det framför allt den politiska kommunikationen som är i fokus. Studien berör också tidigare forskning om retoriska texter. Den forskning som specifikt handlar om retoriska texter på nätet är inte så omfattande, men det finns mycket forskning kring retoriska texter generellt och även inom området politisk kommunikation. Här kommer vi att presentera tre aktuella forskningar som berör dessa områden. Lars Nord skriver i boken IT och demokrati om de förhoppningar som funnits på Internet som en ny demokratisk arena. Nord gör en genomgång av Internet som ett politiskt kommunikationsmedel utifrån den genomgången gör han senare en fallstudie på Carl Bildts elektroniska veckobrev som Bildt tidigare gav ut. Bildts veckobrev skiljer sig en del från de texter som finns på partiernas olika hemsidor, men det ger ändå en bild av hur politisk kommunikation sker vi nätet. I sin studie har Nord valt ut 20 olika elektroniska veckobrev som Bildt skrev mellan juli 1997 och september Nord kommer fram till att veckobreven ändrades beroende på de rådande politiska frågorna och att tonvikten i breven också skiftade efter dessa frågor. En slutsats Nord gör är att elektronisk politisk kommunikation kommer att ha en viktig roll i den moderna politiken. 17 Maria Karlberg har i boken Heder och påverkan gjort en retorikanalys av Carl Bildts veckobrev. Dessa brev publicerades genom Bildts dåvarande hemsida. Denna studie har uppenbara likheter med vår studie då den analyserar retoriken på en politikers hemsida och den politiska kommunikation som Bildt använde sig av genom sin hemsida. Karlberg gör en klassisk retorisk analys på hur texterna är upplagda och beskriver hur Bildt använde sig av olika grepp för att stärka sina texter. I sin studie visar Karlberg på flera exempel hur Bildt kommunicerar med hjälp av sin hemsida och hur han stärker sina teser med olika språkliga grepp. 18 En retorisk analys på en Saabs olika hemsidor har Jenny Claesson och Ulrika Widh gjort. I denna studie är utseendet och den visuella presentationen av hemsidan det som legat till grund. De har även studerat hur texterna på de olika sidorna använts för att stärka budskapen. Den retoriska studien visar att det är viktigt hur hemsidor är upplagda och hur besökarna tilltalas på olika vis beroende på hur sidan är upplagd med olika bilder och texter Lars Nord, IT och demokrati, (Lund, 2002). 18 Maria Karlberg, Retorik på Internet: Carl Bildt i Heder och påverkan: Att analysera modern retorik, Maria Karlberg och Brigitte Mral, (Stockholm, 1998). 19 Jenny Claesson och Ulrika Widh, Saab vs Internet: En retorisk analys av internationella webbplatser i Reklam och retorik: 10 fallstudier, (Åstorp, 2004). 7

8 Teoretiska utgångspunkter I den här undersökningen är det kommunikation, då framför allt politisk kommunikation, och Internetkommunikation som är centrala begrepp. På hemsidorna har partierna själva en möjlighet att ge den bild av sin ledare som de anser passa bäst; en viktig del i detta är hur texten presenteras på hemsidan. Sonia Livingstones teorier om Internet Inom forskningen på Internetområdet finns idag forskare som menar att Internet gör att fler människor än tidigare kan delta i den politiska debatten. Alla med tillgång till Internet har samma möjlighet att delta i det demokratiska samhället. Personer som tidigare inte varit synliga i samhällsdebatten kan idag själva gör sin röst hörd. Professor Sonia Livingstone menar att en uppdelning inom Internetstudier kan ses och då främst i två fält. Ena sidan kallar Livingstone den pessimistiska och den andra den optimistiska. Den senast nämnda sidan ser Internet som ett medel för att skapa vitala demokratiska där fler får möjligheten att delta. Den pessimistiska sidan har inte samma positiva syn på Internet som den optimistiska sidan. 20 Forskare som representerar den pessimistiska synen på Internet ser att mycket av den politiska aktiviteten nu finns på Internet men menar samtidigt att det finns lite bevis för att den politiska aktiviteten bland medborgarna som en konsekvens av det har ökat eller förbättrats. Som värsta scenario säger de att politik på nätet kan leda till individualisation, unequal acces, and disenfranchisement may be the outcome of net politics. 21 De menar att saker som att informera, rådge och publicera texter och idéer fungerar smidigare med Internet men de tror inte att Internet kan bidra till ett mer demokratiskt samhälle där fler invånare är engagerade i politiken. 22 Optimisterna däremot anser att det är för tidigt att bestämma sig för om Internet är positivt för den politiska aktiviteten eller inte men menar att de små bevis som finns skapar en grund för att tro på Internets kapacitet att bidra till ett mer politiskt intresserat samhälle. De bygger hoppet om Internets demokratiska function på de små bevis som säger att: politics in cyberspace is attempting to redefine itself in the light of the profound changes affecting the social system in the past decades by exploiting the internet s intrinsic potential. 23 Att dessa två sidor finns enligt Livingstone visar vilken ambivalens det finns inom Internetforskningen. Livingstone har också en teori om att människor tar med sig sina invanda sociala mönster till nätet. Hon nämner som ett exempel ett community som startades på Internet vid namn Digital City Amsterdam där medlemmarna: transferred offline norms online in order to govern this space (limiting the space for each resident, banning pornography, vandalism, harassment, etc.), rather than developing new and original forms of social organization. 24 Människor tog alltså med sig de invanda mönstren som finns i samhället och applicerade dem på Internet. De politiska normer som finns i samhället flyttar även de in på Internet. Partiernas 20 Livingstone, Sonia. Critical debates in internet studies: Reflections on an emerging field. i Mass Media and Society. Fifth. (red.) Curran, J.; Gurevitch, M. Sage (2005) s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s 18. 8

9 hemsidor har samma status på Internet som offline vilket då inverkar på hur hemsidorna utformas och hur texterna på hemsidan ser ut. Jakob Nielsens teorier om användbarhet Texter på en hemsida är inte fristående texter utan de finns i en specifik kontext båda vad gäller politiskt parti men även i den visuella kontexten. En text på nätet framställs ofta på ett annorlunda sätt än en text som är tryckt på papper; hemsidetexten kan både förstärkas och bli sämre av sidan den ligger på. Hemsidan som helhet kan i sig därför hjälpa till att för fram ett specifikt budskap. 25 Att läsa text på en monitor skiljer sig markant från att läsa en text tryckt på papper. Jakob Nielsen, som är ledande inom hemsideutveckling vad gäller funktionalitet och användarbarhet, har olika teorier om hur texter och hemsidor bör vara upplagda för att göra det så lättillgängligt som möjligt för besökaren. 26 Nielsen ställer tre krav när det gäller användbarhet på en hemsida. Den första är att texter på nätet bör vara kortare än de som trycks på papper. Anledningen till detta är att det går långsammare att läsa texter på en skärm och han menar att, om möjligt, bör texterna reduceras till med hälften annars tenderar många läsare att sluta läsa och lämna sidan. 27 Den andra av Nielsens huvudpunkter är att texten ska vara lättöverskådlig. I stället för att skriva långa stycken bör man bryta ner texten i mindre stycken, använda punktlistor och många underrubriker. Eftersom många tenderar att ögna igenom sidorna bör de vara överskådliga med en tydlig rubrikstruktur istället för en textmassa. Det är enligt Nielsen även viktigt att lyfta fram vissa nyckelord i texten och förstärka dessa genom att ändra färg eller markera dem med fetstil. Detta kan skilja sig åt beroende på vilken typ av text som skrivs, även om Nielsen rekommenderar detta i alla texter på hemsidor. 28 Sista huvudpunkten av Nielsens tre är att bryta upp texten i olika undersidor, det vill säga att istället för att ha en text där all information ska få finnas bör man dela upp dokumentet i flera undersidor där varje sida har en tydlig länkrubrik. Han menar även att man bör använda sig av styrkan med hypertext och att länka mellan dokument är en av dessa viktiga styrkor Árni Sverrisson (red.), Bild och samhälle: Visuell analys som vetenskaplig metod, (Lund, 2004) s Teorierna här är hämtade från Jakob Nielsens bok, Användbar webbdesign, (Stockholm, 1999). Trots att boken är gammal och mycket har skett inom detta område håller Nielsen fortfarande kvar vid dessa teorier, ibland med vissa tillägg, och mycket finns publicerat på hans hemsida, 27 Nielsen, s 101 f. 28 Ibid., s 104 ff. 29 Ibid., s

10 Material och metod I denna uppsats ska partiledarnas presentationssidor analyseras. I politisk kommunikation handlar det ofta om att försöka få personer att lyssna till ett specifikt budskap. Nästan alltid finns det ett bakomliggande budskap med ett politiskt uttalande. Det gäller att manipulera språket i den specifika kontexten för att uppnå politiska vinster. 30 Den retoriska analysen blir då det naturliga valet eftersom vi ska undersöka hur presentationstexterna övertygar om något och det är det retorik handlar om. 31 Den retoriska analysen kommer att användas på det sättet att utvalda grepp, intressanta för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar, används när materialet analyseras genom att se om och hur de retoriska greppen kan hittas och i vilken grad de i så fall är framträdande. Materialet består av riksdagspartiernas presentationssida av sina partiledare på respektive partis hemsida. Klassisk retorik Det retoriska greppet disposition är mer än bara ett sätt för, i vårt fall, skaparna av en hemsida att organisera materialet. Det handlar om att i en bestämd ordning leda mottagaren mot att övertygas om att det texten vill ha sagt är det som är det rätta. Den klassiska retoriken som vi använder oss av i denna studie delar upp dispositionsbegreppet i fem delar som verkar tillsammans för att övertyga. Begreppen är: exordium, narratio, propositio, argumentatio och conclusio. 32 Den del inom klassisk retorik som är till för att göra mottagaren, i vårt fall personen som besöker hemsidan och som läser presentationstexten, uppmärksam och positivt inställd till materialet som den kommer i kontakt med kallas för exordium. Den här inledningen ska till sist också få mottagaren att bli mottaglig för informationen som kommer i de senare delarna av texten. För vår analys är det intressant att se på vilket sätt texten försöker locka till läsning. 33 En annan del inom retoriken, narratio, är den del där mottagaren ska sättas in i ämnet. En berättelse eller bakgrund om ämnet presenteras här. Besökaren på hemsidan ska tidigt få en inblick i vad sidan handlar om. Längden på narratio är beroende av hur läsarnas förförståelse uppfattas. Är läsarna väl insatta i ämnet blir narratio kort. Är det däremot ett väldigt komplicerat ämne som behandlas kan det krävas ett längre narratio Daniel Heradsveit och Tore Bjørgo, Politisk kommunikation, (Lund, 1996) s Brigitte Mral, Retorikanalys, i Metoder i kommunikationsvetenskap, Mats Ekström och Larsåke Larsson (red.) (Lund, 2000) s Ibid., s Maria Karlberg och Brigitte Mral, Heder och påverkan: Att analysera modern retorik, (Stockholm, 1998) s Ibid., s

11 Huvudtankarna som ska framföras återfinns i fasen propositio. Här är det alltså tesen som är det viktiga. I argumentatio läggs argumenten för tesen fram. Här ska bevis och skäl för att den nämnda tesen stämmer läggas fram. 35 Den femte delen i dispositionsbegreppet är conclusio. I denna del summeras texten. Sammanfattningen kan se ut på olika sätt, men enligt den klassiska retoriken ska de viktigaste argumenten och ett sista försök att övertyga mottagaren finnas med i conclusion. 36 Det finns inget givet sätt som dessa olika delar ska organiseras på utan det kan se ut på många olika sätt och tonvikten kan ligga på olika delar, det beror på vilken typ av material som ska skrivas. Det finns dock vissa riktlinjer för hur ett material ska se ut till exempel om det är en journalistisk text som skrivas. Det är därför viktigt att inte ha en mall med begreppen i och lägga den på materialet för att pressa in det så att det stämmer. 37 Det finns också tre grundläggande medel för att övertyga inom den klassiska retoriken. Det första retoriska begreppet, ethos, handlar om sättet att försöka övertyga genom personlighet och trovärdighet. Att studera ethos handlar om att ta reda på hur talaren, författaren, företaget den som står bakom texten framställer sin identitet både i texten och i framförandet. 38 Ett vanligt sätt att stärka sitt ethos är genom att berätta om hur man är som person och sin bakgrund. Ett annat sätt att stärka ethos som är väldigt vanligt är att skapa en samhörighet med publiken, läsaren i vårt fall. Det kan göras på olika sätt. Att ta upp intressen och värderingar är sätt att få läsaren att tro att de har något gemensamt. Framstår partiledarna som kunniga är det också något som stärker trovärdigheten. Att roa läsaren och vara underhållande hjälper också partiledarna att bli trovärdiga. 39 Pathos handlar om att väcka känslor hos mottagaren. Inom politik och reklam används ofta pathos genom motsatser och de vanligaste är mellan fruktan och hopp. De berättar om vilka problem de ser i samhället och vilka eventuella kriser de kan leda till i framtiden och sedan ger de en lösning på problemet, att rösta på deras parti. Ofta målar de upp de här skräckscenariona i verbala bilder så att läsaren lättare kan sätta sig in i problemet och se hur verkligt och hemskt det är. Ofta är det dessa bilder som koms ihåg långt efter talet, besöket på hemsidan eller vad det nu må vara. 40 Ett annat sätt att generera känslor hos läsaren kan också vara att inte visa några alls. Om en politiker skriver eller berättar om ett problem utan att visa några känslor där det är absolut nödvändigt kan det göra läsaren irriterad och det visar på nonchalans och brist på engagemang. 41 I Nationalencyklopedin förklaras det tredje begreppet logos på följande sätt: målet för det mänskliga tänkandet identifierades ofta med att komma till rationell insikt om tillvarons innersta principer 42 Följaktligen betyder det att man genom att använda sig av logos 35 Karlberg och Mral, s Ibid., s Mral, s Karlberg och Mral, s Ibid., s 32f. 40 Ibid., s 34f. 41 Ibid., s Nationalencyklopedin, tolfte bandet (Stockholm, 1993) s 423. Finns även på Nationalencyklopedins hemsida, hämtat

12 vänder sig till läsarens förnuft och logiska tänkande. Att informera och upplysa är det centrala i textens logos. 43 Läggs fakta och statistik fram i texten inger det ett förtroende hos läsaren för texten som då har lättare att bli övertygad om att det som står faktiskt är sant. Saklighet och vädjande till läsarens förnuft är således ett sätt att övertyga Karlberg och Mral, s Anders Carlsson och Thomas Koppfeldt, Bild och retorik i media (Malmö, 2001) s

13 Politiska presentationstexter på nätet Det har enligt Lars Nord blivit en betydligt starkare personifiering i dagens politik. 45 Genom att använda sig av sina hemsidor kan de politiska partierna framställa sina ledare på vilket sätt de själva vill och anser vara bra. I detta kapitel kommer vi att åskådliggöra våra analyser av texterna om partiledarna (jfr avgränsningar, s 6). Kapitlet läggas upp så att varje partiledares text analyseras var för sig. Maud Olofsson: Om mig Det första man möts av på Centerpartiets hemsida är en stor bild på Maud Olofsson som sitter och ler i en bil. Under bilder finns texten Maud är Centerpartiets partiledare. Besök hennes hemsida. Det är omöjligt för besökaren att missa bilden som bjuder in till att klicka på den. Det finns däremot ingen länk i huvudmenyn som indikerar att man kan komma till Olofssons sida. Trots att det inte finns en länk i huvudmenyn så lockas besökaren att klicka sig vidare till Olofssons sida. Maud Olofssons text Om mig är en intervju som gjorts med henne. Det står inte vem som har gjort intervjun. På frågan varifrån hon får sin entusiasm svarar Olofsson: Jag tror att jag fått den från mina föräldrar. De var båda väldigt möjlighetsinriktade och speciellt min mamma var verkligen den som såg det stora i vardagen. Det har satt sina positiva spår. Läsaren får veta lite om vilken typ av uppväxt hon har haft och det stärker hennes ethos eftersom hon ger oss viss information om hennes personlighet och uppväxt. En annan sak som stärker Olofssons ethos är när hon försöker skämta eller i alla fall vara lite fyndig. Hon skriver på frågan om hon har några andningshål : och där rensar jag hårddisken som jag brukar uttrycka det. Hon syftar då på skogen där hon brukar befinna sig och där är det tyst och stilla. Läsaren ges intrycket av att Olofsson är en kvinna som har humor. Att roa och försöka underhålla publiken är ett sätt att öka sitt ethos. 46 De sista tre frågorna som ställs till Olofsson gäller vad hon blir glad, ledsen och arg för. Svaren som ges är av sådan art att de flesta förmodligen håller med. Hon berättar att hon blir arg när människor kränks och glad när hon får spendera tid med familjen ute i skogen och grilla och dricka kaffe. Bilden som hon målar upp av att sitta ute i naturen och grilla med familjen gör att läsaren kan tänka sig in i situationen och se bilden framför sig. På det sättet väcks känslor hos läsaren och det är vad pathos handlar om. Att anspela på känslor av något slag är det som är centralt för det greppet inom den klassiska retoriken. De sakerna som Olofsson tar upp i dessa tre sista frågor är förmodligen saker som många håller med om; det finns nog inte många människor som tycker att det inte är fel att kränka andra människor. Alla sakerna syftar till att tilltala så många människor som möjligt, hon vill inte stöta bort någon genom att skriva alldeles för specifika saker där risken finns att läsaren 45 Nord, s 139 ff. 46 Karlberg och Mral, s

14 inte alls håller med och då tappar intresset för Olofsson. Det ger henne också ethos eftersom möjligheten till igenkännande finns, läsaren kanske har varit ute och grillat med sin familj eller tycker om att var i skogen där det är tyst och stilla. Olofssons text är som sagt upplagd som en intervju. Den första frågan som ställs är vad det är som är så roligt med politik. Det är en fråga som kan tänkas väcka nyfikenhet hos läsaren då politik kan kännas som ett svårt och komplicerat ämne. Frågan väcker nyfikenheten eftersom många säkert då vill höra vilket svar Olofsson har på den frågan. Frågan representerar textens exordium, det som fångar läsarens intresse och nyfikenhet. 47 Olofssons svar på frågan blir: Man behöver inte känna sig maktlös, eftersom man vet att det mesta går att påverka även om det kan ta tid. [---] Sedan är gemenskapen i en folkrörelse något alldeles fantastiskt. Läsaren får känslan att det är roligt med politik eftersom Olofsson kan förändra saker och det är en fantastisk gemenskap. Det ses som att hon försöker locka fler personer in i politiken genom att säga hur fantastiskt och roligt det är. Hon påpekar också att när man är involverad i politiken får man makt att påverka. Läsaren får inte veta så mycket information om Olofsson som person i form av tidigare anställningar, familjeförhållanden eller direkta intressen. En liten bakgrund till varför hon blev Centerpartist och varifrån hon får sin entusiasm får läsaren veta. Denna korta bakgrund kan ses som narratio just eftersom delen fungerar som en kort bakgrund både till hennes politiska val och till hennes stora entusiasm. Överlag tar Olofsson upp saker i texten som är generella, det vill säga stora övergripande frågor inom politiken som de flesta är beredda att hålla med om. När hon berättar om vilka frågor som engagerar henne mest inom politiken svarar hon småföretagen och livskraften på landsbygden och vården [ ] skolan och [ ] omsorg för våra äldre, vilka är stora och generella frågor som många instämmer med. Återigen ett exempel på försök att få läsaren att hela tiden ha något att hålla med om och därigenom också hålla med Olofsson och Centerpartiet. Olofssons text har ingen tydlig dispositionsstruktur. Texten är upplagd som en intervju vilket ger en antydan till att hon inte själv kan bestämma vilka frågor och saker hon vill ta upp. Frågorna som ställs till Olofsson handlar om hur hon är som person där många av frågorna handlar mer om hennes intressen än om politiska sakfrågor. Lars Leijonborg: Om Lars Leijonborg Folkpartiet har en tydlig huvudmeny med sex olika länkar i och där det även finns en länk till Lars Leijonborg. Den är väldigt tydlig och för att förstärka vikten av länkarna i menyn är teckensnitten lite större än de andra på sidan. På förstasidan finns det även bilder med länkar till folkpartiets ministrar vilket gör det än tydligare att hitta fram till Leijonborgs sida. Texten på Folkpartiets hemsida om Lars Leijonborg som heter just Om Lars Leijonborg är inte skriven i jag-form utan det ges en känsla av att det är någon annan som har skrivit texten. Det gör att den personliga kontakten med Leijonborg försvinner och vi-känslan som är så viktig för att skapa ett förtroende, och därmed ethos, inte infinner sig. 47 Karlberg och Mral, s

15 På några ställen tas sakfrågor upp som Leijonborg har varit involverad i. Det är frågor som mediefrågor och den offentliga sektorn. Återigen ser vi saker som många människor enkelt kan hålla med om att de sakerna behöver förbättras. Vidare står det: De senaste åren har han ägnat sig mycket åt att profilera folkpartiet i framför allt skolpolitiken och arbetsmarknadspolitiken samt sett till att lyfta integrationsfrågorna på den politiska dagordningen, här ges ett mycket bredare område som exempel på vad som varit intressant för Leijonborg och Folkpartiet. Till slut får läsaren reda på att Leijonborg har skrivit tre böcker och att han har två söner. Återigen saker som stärker Leijonborgs ethos genom att avslöja saker om hans bakgrund och personlighet. Leijonborg framstår som driftig eftersom han skrivit tre böcker och har mycket arbetslivserfarenhet vilket gör honom till en bra ledare för Folkpartiet. Det här kan också fungera som argument av samma anledningar, han är en man som är aktiv, produktiv och därmed kan han klara av att leda ett parti. Att läsaren får reda på att Leijonborg har två söner stärker också hans ethos eftersom personliga saker lämnas ut, läsaren får reda på att han är famljefar vilket gör att hans trovärdighet ökar. Något tydligt exordium finns inte; inget speciellt som lockar läsaren vidare. Rubriken är Om Lars Leijonborg vilket i sig inte är spännande och gör inte läsaren nyfiken på vad som komma skall. Däremot är den tydlig och informativ, läsaren förstår direkt vad sidan handlar om. Att man som läsare tidigt i texter ser vad den handlar om inbjuder tidigt till att man ska läsa vidare. 48 I första stycket i texten står det om när Leijonborg är född, vart han är uppvuxen, vart han har sin sommarstuga och att han är partiledare för Folkpartiet. En kort bakgrund till vem Leijonborg är. Denna bakgrund är textens narratio. Stycket kan också ses som att det stärker Leijonborgs ethos eftersom det avslöjas saker om Leijonborg själv, läsaren får en känsla av Leijonborgs personlighet och hans trovärdighet ökar i och med det; i det här stycket ser vi både narration och ethos, vilket visar på hur detta kan blandas i texter. Den största delen av texten som kommer är en form av uppräkning av saker som Leijonborg har arbetat med genom åren, både i form av befattningar men också vilka frågor han har varit med om och engagerad i. En sådan uppräkning kan ses som argumentatio till tesen som inte finns utskriven utan står mellan raderna. Tesen skulle kunna tänkas vara att Leijonborg är en bra partiledare och alla meriter och prestationer som står att han har gjort blir då argument till varför Leijonborg är en sådan bra partiledare. Sammanfattningsvis är inte textens disposition väldigt genomtänkt. Den slutar lika abrupt som den börjar. Första meningen lyder: Lars Leijonborg är partiledare för folkpartiet liberalerna, och med den meningen nästan dumförklaras läsaren. Förmodligen är läsaren medveten om vilken sida han klickat sig in på och vem Lars Leijonborg är i den omfattningen att han är partiledare. Intrycket av att dispositionen inte är välgjord visar den sista meningen i texten där det står om Leijonborgs två söner. 48 Nielsen, s

16 Göran Hägglund: Smålänning med rötter i Degerfors Kristdemokraternas hemsida domineras av ett stort grönt fält högst upp på sidan. På detta fält finns en bild på Hägglund; på fältet finns även lite olika texter som inte hör ihop med bilden på Hägglund. Det finns ingen text till bilden och det är lätt att tro att bilden enbart är för utsmyckning, trots att den är en länk till Hägglunds sida. Detta är den enda länken från förstasidan till Hägglunds sida. I menyn finns det heller ingen direktlänk till honom vilket gör att det kan vara svårt att hitta fram till hans sida. Hela texten en förklaring till att Göran Hägglund är som vilken människa som helst. Det yttrar sig i att han skriver om vilka familjeförhållanden han har, en fru och två söner. Han skriver också vart de bor och vad han har för fritidsintressen: Jag följer med stort intresse vad som händer på fotbollsfronten. Han skriver vidare vilken sorts musik han lyssnar på: jazz, opera, klassiskt och rockmusik. Hägglund skriver också att han gillar hockey och då HV71 eftersom han bor i Jönköping. Att avslöja information om sina fritidsintressen och sin familj är sätt att skapa trovärdighet och därmed ethos. Hägglund skapar en känsla av samhörighet vilket är ett vanligt grepp inom den klassiska retoriken och som då bidrar till att hans ethos stärks. 49 I stycket där han skriver om vilken musik han lyssnar på är det väldigt breda stilar som nämns, både opera och rock. Att han nämner ett så bredd register i musiksmak gör att det är större chans att läsaren kan associera till Hägglund eftersom de lyssnar på samma musik. Här försöker Hägglund också lägga in ett skämt: I min ungdom spelade jag trombon. Nu spelar jag mest CD-spelare. Att skämta och roa publiken ger en talare, eller i det här fallet skribenten, ethos och det är det Hägglund får här. Läsaren får intrycket att även om Hägglund är en högt uppsatt politiker kan även han skämta. Läsaren kan tycka att Hägglund verkar rolig och kanske till och med får sig ett litet skratt och det är ett sätt att göra läsaren välvilligt inställd till texten. 50 Hägglunds signatur finns också med tidigt i texten. Att han har signerat texten själv personligen kan ses som ett bevis på att det faktiskt är han som har skrivit texten. Läsaren blir då mer övertygad om att det är Hägglunds åsikter och ingen annans. Han har tagit sig tid att skriva denna text enbart för läsarens skull. Det ger Hägglund ett strakt ethos, han bryr sig om sina läsare. Inga politiska frågar tas upp i texten. Hägglund skriver att han varit med i partiet sedan ungdomsåren och i texten räknas det upp flera befattningar han haft genom åren. Läsaren blir också informerad om att Hägglund tog en paus från politiken och då arbetade på bland annat WASA Liv som försäkringskonsult. Att inga specifika frågor tas upp kan tolkas som att det är bäst att vara så generell som möjligt för att inte stöta bort någon läsare. Saker som ett samhälle där alla får delta och vara som de vill är det förmodligen ingen som kan säga emot. Detta väcker hopp hos läsaren om att Hägglund har lösningen på hur vi ska få detta samhälle förverkligat. Hägglund spelar på läsarens hopp om en bättre framtid vilket är vanligt inom politiken för att övertyga om att just Hägglund eller Kristdemokraterna har lösningen på problemet. Att på det här sättet spela på människors hopp och känslor är vanligt när man använder sig av pathos inom den klassiska retoriken Karlberg och Mral, s 32 f. 50 Ibid., s Ibid., s

17 Texten är upplagd på det sättet att den är uppdelad under flera rubriker vilket gör att de olika delarna i dispositionen inom den klassiska retoriken inte är lika tydliga. Den första rubriken kan ses som exordium, den fångar läsaren och skapar nyfikenhet. Den lyder: Ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Att ha en intresseväckande rubrik är viktigt eftersom läsaren bara ägnar ett par sekunder åt att se om texten verkar intressant. 52 Blir läsaren inte nyfiken klickar han sig vidare, det är stenhård konkurrens och läsaren måste bli road från första början för att stanna kvar och läsa resten av texten. 53 Därefter får läsaren veta att det är ett samhälle öppet för alla som är Hägglunds vision som socialminister och partiordförande för Kristdemokraterna. En kort bakgrund till vad han anser vara viktigt i politiken och en förklaring till att läsaren kommer att kunna läsa om honom som person och vilka politiska frågor han är intresserad av. Den korta beskrivning av vad läsaren kommer att hitta för information på sidan är det som är narratio. Tesen i Hägglunds text skulle kunna vara det som placeras i första rubriken, han vill skapa ett samhälle som inte håller tillbaka någon utan alla är med. Denna rubrik fungerar då som både exordium, skapa nyfikenhet och intresseväckande för läsaren, och också som propositio, hans övergripande fråga eller sak som han vill driva. Direkt när läsaren ser denna rubrik blir Hägglund intresserad och samtidigt får läsaren reda på Göran Hägglunds huvudsakliga vision för samhället i stort. Argumenten för att Hägglund skulle klara av det skulle då vara att han har lång erfarenhet av olika branscher plus att han är en människa med ett familjeliv som vem som helst. Tittar man översiktligt på hur styckena är organiserade syns det att personliga stycken hamnar både först och sist och mellan dessa områden finns hans karriär beskriven. Förmodligen vill han avsluta med en positiv bild av sig själv som en man som lyssnar på musik och är intresserad av sport. Det istället för att bli ihågkommen som mannen som har jobbat som försäkringskonsult eftersom det antagligen inte låter lika roligt och inte heller lika lätt att känna igen sig i som att han lyssnar på Rolling Stones. Maria Wetterstrand Inne på Miljöpartiets hemsida finns en storbild till höger på Peter Eriksson och Maria Wetterstrand. Klickar man på bilden kommer man till en sida med pressbilder av dem båda, men inte till deras sidor. Under bilden finns två länkar till de bådas blogg, men inte till deras presentationssidor. Högst upp på sidan finns en meny som tretton olika länkar, i den menyn finns en länk som leder till språkrörens sidor. Bilden på de båda till höger på sidan lurar besökarens fokus från menyn och det är lättare att försöka leta sig fram till deras sidor genom att klicka på bilderna i stället för att använda menyn högst upp. Väl inne på språkrörens sidor är det två bilder till höger med först Wetterstrand på och under är det Eriksson. Under varje bild är det en liten text och man får veta att deras vardera sida är för Wetterstrand och för Eriksson 52 Nielsen, s Karlberg och Mral, s

18 I Wetterstrands text får läsaren reda på att hon har en magister i biologi med inriktning mot vattenvård. Detta ger Maria Wetterstrand starkt ethos. Att hon dessutom tog examen samtidigt som hon satt i kommunfullmäktige i Göteborg visar på att hon är en kvinna som klarar av att göra flera saker samtidigt. Hon är van vid att ha mycket att göra och det blir då lättare att få förtroende för att hon klarar av sitt uppdrag som språkrör på ett bra sätt eftersom det kan tänkas vara väldigt mycket att göra som representant för ett parti. Många exempel på vad hon har haft för befattningar genom åren påträffas i texten. Ett exempel är där hon skriver om när hon tillträdde som språkrör: På miljöpartikongressen 2002 valdes jag till språkrör tillsammans med Peter Eriksson. Det hade då varit några turbulenta månader för partiet. Vi kastades direkt in i en valrörelse. Där lyckades vi nå ett valresultat på 4,6 procent. Den sista meningen i citatet som berättar hur många procent de lyckades få vid valet får representera det lilla logos som faktiskt finns i texten. Att vi som läsaren får reda på att det var precis 4,6 procent som de fick gör att vi själva får tänka vidare och då förstå att det var precis att de klarade sig kvar i riksdagen eftersom gränsen går vid 4 procent. Ett bevis på att Wetterstrand klarar jobbet bra helt enkelt, hon klarade av att behålla Miljöpartiets plats i riksdagen. Wetterstrand läggar tydligt fram vad Miljöpartiet står för när hon skriver: I Miljöpartiet fanns även vuxna människor som ville rädda jorden undan miljöförstöring, utjämna världens orättvisor och frigöra människans inneboende skaparkraft. Här är det tydligt att det är miljön, orättvisor och människans rättigheter som är kärnan i partiet. Stor del av texten är exempel på saker som Wetterstrand anser vara fel med vår värld, ett exempel lyder: Som mest upprörd blir jag när människor gör varandra illa. När människor tvingas fly från sina hemländer för att de förföljs och förtrycks. När vi skickar tillbaka dem, trots att de behöver vår hjälp och vi har plats för dem här. Efter det att problemen radats upp anger hon miljöpartiet som lösningen på problemen, hon menar att Miljöpartiet [behövs] både som påtryckare och som radikal opinionsbildare, för att visa på nya vägar i politiken. Genom att förklara att hon själv blir upprörd av vissa saker försöker hon att stärka pathos i texten. Det är nämligen ett vanligt sätt att väcka känslor hos publiken genom att visa sina egna känslor. 54 Maria Wetterstrands text börjar med att hon skriver varför hon är politiker. Hon sammanfattar det väldigt enkelt i en enda mening som lyder Jag är politiskt aktiv för att jag inte kan låta bli. Denna mening gör att läsaren bli nyfiken på mer exakt vad hon menar. Kan man svara så enkelt på en så komplicerad fråga är funderingar som läsaren kan börja fundera på. Alltså har läsarens intresse fångats och den läser vidare. Denna del är då det som kallas för exordium. Just de egenskaper som här förklarats är det som är karakteristiskt för exordium, det vill säga inledningen. 55 Narratio i texten kommer direkt efter exordium. Här är det meningen att läsaren ska få en kort bakgrund till vad texten handlar om, den ska gärna vara kort och kärnfull. 56 I Wetterstrands text är narratio tre meningar: Jag har aldrig kunnat acceptera att folk bestämmer saker som rör mig, utan att jag ens fått vara med och säga min åsikt. Miljöpartiet blev en del av lösningen på problemet när jag var i 15-årsåldern. Det fanns fler som tyckte som jag! Här får 54 Karlberg och Mral, s 34f. 55 Ibid., s Ibid., s

19 läsaren veta att hon gick med i partiet när hon var 15 år och hon gjorde det för att hon ansåg att Miljöpartiet var det partiet där man fick sin röst hörd helt enkelt. Som ett argument till varför Miljöpartiet är så bra och varför miljön är så viktig skriver hon: Miljön är grunden för vår överlevnad Hon förklarar också att hon har ett stort engagemang för miljön på alla sätt och räknar upp flera exempel på sådant som är viktigt: [ ] de uråldriga skogarna [ ] fiskarna i havet [ ] blommorna på ogödslade betesmarker [ ] livskraften i luften vi andas. Detta är saker som de flesta förmodligen håller med om att vi ska vara rädda om och därför blir det svårt att inte hålla med om att Miljöpartiet är bra. Att Miljöpartiet är bra och att miljön är det centrala är alltså det som då kan ses som propositio i texten. Det är vad Wetterstrand försöker övertyga om genom att säga saker som att vi inte kan leva utan miljön. Texten avslutas med att säga: 2006 gick Miljöpartiet framåt, men våra samarbetspartners tappade. Jag vill allra helst få vara med där besluten fattas och påverka dem direkt. Nu är det opposition som gäller och vi kommer att driva på för att våra gröna tankar ska få genomslag. Här knyter texten an till det som sades i början om att hon aldrig kunnat acceptera att folk bestämmer saker som rör mig, utan att jag ens får vara med och säga min åsikt. Hon vill fortfarande vara med och bestämma precis som när hon blev politiskt aktiv. Hon skriver också att de ska göra allt de kan för att deras gröna tankar ska slå igenom och det sammanfattar hela texten. Denna del är textens conclusio. Avslutningsvis kan sägas att det i texten finns en övervikt av ethos. De saker som stärker hennes ethos i texten handlar dock inte om i största utbredning om vilken sorts person hon är eller vilka familjeförhållanden hon ingår i utan vilka politiska frågor hon är intresserad av och vilken utbildning hon har. Peter Eriksson Eriksson inleder med att skriva att han är född 1958, bor i Kalix och har två tonårsdöttrar. Den här meningen och de flesta som följer anser vi är ethosbetonade på grund av att allt som står bygger upp förtroendet för Eriksson som språkrör. Han skriver till exempel: 2001 utsågs jag till årets Norrbottning. Det gör att läsaren tänker att det måste vara en ordentlig man med bra saker att säga eftersom inte alla blir årets Norrbottning, vilket ger Eriksson ett starkt ethos. Texten har ingen tydlig tes eller fråga som den vill driva. Det mesta av texten beskriver väldigt kort vad Eriksson har arbetat med under sin karriär. Den sista meningen: Jag vill ställa om Sverige till ett uthålligt samhälle, kan ses på två sätt: antingen så är det conclusio, det vill säga avrundningen på texten, vilket kan kännas naturligt eftersom det är den sista meningen. Men kanske skulle det också kunna vara propositio, tesen. Det är den sak han vill uppnå. Ser man på det som propositio så ska det också finnas argument som stödjer tesen i argumentatio. Det finns inga uppenbara argument. Möjligtvis skulle bakgrunden som ges om Eriksson kunna vara argument på det sättet att de stödjer det faktum att han faktiskt skulle klara av att göra Sverige till ett uthålligt samhälle. Huvudfunktionen med Erikssons text är att stärka förtroendet för Eriksson som språkrör, inte för att stärka Miljöpartiet. Det står väldigt lite, nästintill ingenting, om vad Miljöpartiet står för eller varför han gick med i partiet. Texten handlar om Erikssons bakgrund. I slutet står det att han har engagerat sig i frågor som rör demokrati, naturvård och ekonomi och det är 19

20 det enda stället i texten där politiska frågor tas upp. Men läsaren får inte veta på vilket sätt han engagerar sig eller varför, inte heller vad Miljöpartiet gör i de frågorna. Överlag är texten inte speciellt intresseväckande och försöker inte locka till läsning genom användning av de retoriska greppen på ett mer stimulerande vis. Fredrik Reinfeldt: Nya moderaterna segrade! Moderaternas hemsida, har en horisontell huvudmeny längst upp på startsidan. I den menyn finns en länk med Reinfeldts namn. I menyn finns det åtta länkar inklusive den till Reinfeldt. Detta visar att han har en viktig ställning då det ofta är de viktigaste länkarna som finns i denna meny. På förstasidan finns annars inga bilder på Reinfeldt eller några andra länkar som tar besökaren till hans sida. När Fredrik Reinfeldt skriver att de inte har uppnått ett lika bra valresultat sedan år 1928 ser vi det som logos. Läsaren kan själv dra slutsatsen att det verkligen måste ha varit ett bra valresultat på grund av att det var så länge sedan lika bra siffror uppnåddes. Vidare skriver Reinfeldt: Valresultatet är ett kvitto på att väljarna belönat nya moderaterna och vårt gemensamma arbete inom Allians för Sverige. Det ser vi också som logos eftersom han låter läsaren själv kontrollera valresultaten och se vilka höga siffror de fick och då själva dra slutsatsen att Moderaterna är väldigt bra. En mening börjar Reinfeldt med: I mitt tal igår vilket gör att läsaren börjar fundera på vad det är för tal som han syftar på. Förmodligen syftar han till sitt tal som han höll precis när han blivit statsminister men det är inte klart för läsaren och risken finns att läsaren då blir irriterad och det gör att Reinfeldts ethos sjunker. På två ställen i texten finns det också stavfel vilket också gör att hans ethos sjunker enligt oss. Det på grund av att läsaren kan uppfatta det som att Reinfeldt inte lagt ner tillräckligt med arbete på texten. En ogenomarbetad text med stavfel ger läsaren en känsla av att skribenten inte lagt ned tid på att utforma och granska den innan publicering, vilket sänker ethos. I slutet av texten förklarar han att han brinner av iver att sjösätta den politik vi har mött väljarna med, detta stärker pathos hos Reinfeldt. Engagemang är väldigt viktigt för att stärka pathos hos en person, han vill att publiken ska känna entusiasm och försöker väcka det hos läsaren genom att visa att han själv känner stort engagemang och entusiasm för sin egen politik. 57 Genom hela texten påpekar Reinfeldt hela tiden att han inte arbetade ensam; han tackar väljarna, medarbetarna och Allians för Sverige. Syftet är att skapa en gemenskap och därmed stärka sitt eget ethos eftersom det är ett effektivt sätt att skapa ethos med hjälp av att skapa en samhörighet. 58 Rubriken på Fredrik Reinfeldts text lyder: Nya moderaterna segrade! och fungerar som exordium i texten. Det för att den är spännande och skapar intresse för att få veta vad de segrade i, valet är då det som det refereras till. Stycket som följer berättar om att det är något extraordinärt som har hänt. Att de inte har gjort ett sådant bra val sedan år Den här 57 Karlberg och Mral, s 34 f. 58 Ibid., s