Jämställdhet till sjöss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet till sjöss"

Transkript

1 Nr 6/ DECEMBER FEBRUARI 09 Jämställdhet till sjöss vision eller verklighet? Åländska övervakar bygget av fartyg Att våga välja en kvinna som chef WISTA utbildar kvinnor till styrelser

2 16 18 Ålands Sjöfart & Handel nr 6/2008 Vägvalet att välja en kvinna som chef... sid 4 Kvinna och kapten Karin Stahre-Janson... sid WISTA visar vägen... sid 11 Rederiernas sjöpersonalchefer: Könsrollerna ombord har delvis luckrats upp... sid 12 Lobbare på förbundsnivå... sid 14 Åländska övervakar världens största kryssningsfartyg... sid 16 Nu laddar vi om! Flickorna ombord siktar vidare mot befälsstudier... sid 20 Vi testas och måste visa vad vi klarar av... sid 22 Ett skepp kommer lastat... sid 24 En ny redargeneration tar plats... sid 26 Varvsagent på skärgårdsö... sid 29 Varumärkesstrateg i rederinäringen... sid 30 Rederijurist på statligt affärsverk... sid 34 Sjömanshustrun, en del av den åländska identiteten... sid 34 Kvinnliga redare i åländsk sjöfartshistoria... sid 36 Finland och Åland behöver all sin sjöfart... sid 39 Bernt Bergman på Rederierna i Finland rapporterar från ICS... sid 40 Nordsjö hamn invigd med pompa och storm... sid 42 Lokalt producerat och tillagat ombord... sid 44 Gustaf Eriksons sista ångfartyg... sid 46 Ålands Sjöfart & Handel önskar sina läsare en God Jul & Gott Nytt År! Årets sista Ålands Sjöfart & Handel presenterar en exposé över mångfalden av yrkesval som det maritima klustret bjuder. Varvsagent, kapten, jurist, maskinchef, personalchef och marknadsförare med mera. Yrkena är många och kräver kompetent personal. Vi ger några exempel, men självklart finns många yrkeskategorier som vi inte har fått plats med. Den uppmärksamme läsaren kommer dock snabbt att inse att det här numret inte är helt vanligt. Istället för att merparten av artiklarna har män som den normala utgångspunkten, är det kvinnor som får porträttera de olika professionerna inom sjöfartens breda område. Så känsliga läsare, som anser att kvinnor inte riktigt hör hemma till sjöss, bör nog sluta läsa här. För er andra erbjuder vi ett spännande och fullständigt unikt nummer! Skämt åsido. Är det ännu en vision eller redan verklighet att kvinnor lika självklart som män söker sig till det maritima klustret? Svaret är nog en salig blandning och bör sökas i invanda mönster och traditioner samt svårigheten i att lära gamla hundar sitta. Den hemmavarande sjömanshustrun var tidigare en lika viktig del för att sjöfarten skulle fungera, som männen var grundläggande för arbetet till sjöss. Idag ser det annorlunda ut, där en pappa som väljer att stanna hemma med barn är lika accepterad i ett modernt samhälle som att en kvinna gör yrkeskarriär. Men invanda mönster hänger gärna kvar om man inte aktivt bestämmer sig för förändring och utveckling. I Ålands Sjöfart & Handel, nr. 4/2008, säger Henrik Lagerberg på Sjömansunionen att det handlar om den grundläggande attityden och frågan är om man ser på kvinnan som ett problem eller en resurs? Han tillägger att denna attityd verkar sitta väldigt djupt. Dessvärre ligger det nog mycket sanning i Henrik Lagerbergs konstaterade. Ser man på tillgänglig statistik, redovisad från finska Sjöfartsverket, ser det dystert ut. Av däcksanställda, år 2007, är 186 personer kvinnor, varav 43 kvinnliga befäl och 143 manskap. Det procentuella antalet blir så ringa att det inte ens är värt att nämnas. Siffrorna på maskinsidan ger bara anledning att dra ytterligare en djup suck 21 kvinnor och män. Åtta kvinnliga befäl och 13 i manskap. Det är inte några roliga siffror att redovisa. Man kan visserligen lätta upp statistiken något med att inkludera restauranganställd ekonomipersonal, där det traditionellt finns många kvinnor. Men faktum kvarstår. På befäls- och manskapsnivå lyser kvinnorna med sin frånvaro. Är detta verkligen år 2008 vi lever i, eller finns det någon form av dinosauriementalitet kvar i sjöfartsnäringen? Eller ligger felet hos kvinnorna som ännu inte på egen hand har upptäckt sjöfarten som arbetsplats? Till alla som verkligen vill åstadkomma förändring rekommenderar jag att läsa artikeln med Lotta Snickare. Som en av Sveriges främsta jämställdhetsexperter öppnar hon många ögon, klargör vilka mekanismer som ligger bakom vårt beteende och pekar på nyckelfaktorer som kan åstadkomma utveckling. För att skapa denna förändring måste man ha tålamod, redovisa fakta och med en dåres envishet lyfta frågorna. Gång på gång. Det är inte omöjligt. Det är bara svårt. Därför skickar Ålands Sjöfart & Handel en uppmaning till Rederierna i Finland, som i sin nya verksamhetsplan berättar att man avser satsa på rekrytering och miljö som prioriterade områden. Satsa även på att långsiktigt rekrytera kvinnor. Genom att sprida fakta, ta fram positiva exempel, arbeta i och tillsammans med skolor och utbildningssäten samt till och med genom att rikta utbildningsinsatser direkt till kvinnor, kan man om man vill åstadkomma förändring. I Sverige har kommunikationsminister Åsa Torstensson gett det svenska Sjöfartsverket i uppdrag att komma med förslag på hur rekryteringsproblemen till sjöss kan få en långsiktig lösning. I direktiven påpekas speciellt att arbetsgruppen skall komma med förslag på hur andelen kvinnor kan öka inom sjöfarten. Det skall bli mycket intressant att ta del av detta arbete som skall delredovisas i april år Men sjöfart bedrivs inte enbart till sjöss, utan även den landbaserade verksamheten behöver utöka sin andel kvinnor i styrelser och ledningsgrupper. Statistiken över fördelningen av kvinnor och män i ledande befattningar är i princip obefintlig, både på den finländska och på den svenska sidan. Även här vill Ålands Sjöfart & Handel uppmana Rederierna i Finland och Sveriges Redarförening att inhämta och sammanställa statistik. Och med detta sätter vi punkt för år Nästa år firar vi 70 år, bland annat med ny layout och ett stort jubileumsnummer som kommer att distribueras till alla hushåll och företag på Åland. Men först tar vi jul och laddar om inför nästa år! Erica Norman Chefredaktör erica.norman@sjofart.ax Foto: Daniel Eriksson

3 Vägvalet att välja en kvinna som chef Text & foto: Charlotte Mäkelä Frågar man chefer säger de flesta att de vill ha fler kvinnor på ledande poster. Men de gör inget för att förverkliga det. Det hävdar forskaren Lotta Snickare, välkänd ledarutvecklare, författare och jämställdhetsföreläsare i Sverige. Kvinnan är mjuk, förklarande, följsam Mannen är beslutsam, tydlig, handfast. Och chef. En chef ska vara drivande och peka med hela handen. Om en kvinna har de egenskaperna upplevs hon ofta som bufflig och manhaftig. Så ser ofta våra schablonbilder av manligt och kvinnligt ut, vi har präglats att tycka så. Schablonerna ställer till problem i samhället, inte minst vid rekryteringen till ledande poster. Det hävdar forskaren Lotta Snickare. Man borde ändra strukturerna. Bäst vore att bara anställa utifrån individ och kompetens, utan att vara färgad av uppfattningen om manligt och kvinnligt. Det skulle leda till att fler kvinnor kom till ledande poster i näringslivet, säger hon. Men företagen måste vilja bryta de invanda strukturerna. Lotta Snickare har sitt arbetsrum på Centrum för bank och finans vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Hon doktorerar på chefers yrkeskunnande och hoppas kunna lägga fram sin avhandling om ett år. Jämställdheten har alltid varit central i hennes arbeten. Hon har bland annat skrivit två uppmärksammade böcker i ämnet tillsammans med författaren Liza Marklund. Man borde ändra strukturerna. Bäst vore att bara anställa utifrån individ och kompetens Det handlar ofta om ett vägval. Företagen måste vilja bryta de invanda strukturerna vid rekrytering. Bäst vore att bara anställa utifrån individ och kompetens, utan att vara färgad av uppfattningen om manligt och kvinnligt. Det skulle leda till att fler kvinnor kom till ledande poster i näringslivet, säger forskaren Lotta Snickare. Chef och manlighet Sjöfartsbranschen är av tradition mansdominerad, men även stora delar av det övriga privata näringslivet har mest män på toppnivåer. Varför är det så? I vår bild av hur en chef ska vara ingår manlighet. Det spelar ingen roll att forskning visar att kvinnor och män utför chefskap på samma sätt när det gäller förberedelse, utförande, uppföljning m.m. Enda skillnaden är att kvinnor är aningen bättre på att kommunicera med medarbetarna. Men förväntningarna är ändå att chefer är män. Vi duktighetsstämplar de personer som är lika de som har makten idag, säger Lotta Snickare. Vanliga argument från män mot att ta in kvinnor på ledande poster är: - att kvinnor inte vill offra så mycket tid på jobbet eftersom de vill/måste ta hand om familjen. - att kvinnor inte har kompetensen. Forskning visar dock att kvinnor visst har kompetens, att de vill bli chefer och att många inte tycker att till exempel småbarn är något hinder för det, säger Lotta Snickare. Men ibland händer det väl att kvinnor tackar nej till chefsposter? Ja, visst händer det. Det är jobbigt att vara i minoritet på en position. En kvinna på en toppost granskas mycket hårdare. Hon får bli representant för hela sin grupp, inte bara för sig som individ. Om hon misslyckas har hela kvinnosläktet misslyckats. Idag jobbar alla toppchefer nästan dygnet runt och de har fullständig markservice hemma och sekreterare på jobbet. Jag tror att den här normen för toppchefers liv är livsfarlig. Företagen skulle må mycket bättre om chefen inte jobbade dygnet runt utan även hann med privat- och familjeliv, säger Lotta Snickare. Kvinnor som når ledande poster vill ibland inte bidra till att andra kvinnor kommer framåt i karriären. Vilka mekanismer ligger bakom det beteendet? Det finns olika teorier. En är det man kallar för gate-keeper. Kvinnan får vara med i killgänget trots att hon är kvinna. Men bara hon. Om fler kvinnor kommer in puttas hon ut. Därför kan hon inte visa lojalitet mot andra kvinnor. En annan förklaring är olika sätt att förhålla sig till ojämställdheten. Kvinnan kan välja att förneka att det finns ojämställdhet, eller att erkänna den och tycka att den är korrekt, eller att se den och arbeta för en förändring. Många väljer det första synsättet, vilket också kan bidra till att man inte stöttar varandra. Utöver dessa synsätt finns också avundsjukan. Lotta Snickare förklarar: Många tror att det bara finns plats för en kvinna i till exempel en styrelse. När den blir tillsatt kan andra kvinnor tänka att tåget har gått för deras del och de blir avundsjuka. I vår bild av hur en chef ska vara ingår manlighet. Det spelar ingen roll att forskning visar att kvinnor och män utför chefskap på samma sätt när det gäller förberedelse, utförande, uppföljning m.m. Enda skillnaden är att kvinnor är aningen bättre på att kommunicera med medarbetarna Kvotering I Norge kvoterar man in kvinnor på ledande poster i näringslivet. Lotta Snickare är för kvotering. Absolut! Det blir alltid så fruktansvärt mycket diskussion om kvotering när det gäller kvinnor. Men vi kvoterar ju redan på alla möjliga håll. Politiska partiers representation, skärgårdens representation, olika branschers representation för att bara ta några exempel. Här ifrågasätts aldrig om kvotering är rätt. Men så snart det gäller kvinnor blir det plötsligt en massa argument mot kvotering. Vi får inte glömma att även om man kvoterar gäller ju fortfarande att man väljer personer på basen av kompetens och individ. Några kvinnor har lyckats ta sig till ledande befattningar. Hur har de burit sig åt? De har förmodligen varit mer kompetenta än sina manliga medspelare. Ibland har de kanske också fått genuskunskap och därmed lärt sig att se och bemöta ojämlikhet. Vad händer när en kvinna har kommit in i ledningen i en mansdominerad grupp? Männen kan tänka: Allt har gått så smidigt hittills. Hur ska det nu gå med golfen och bastukvällarna? Kvinnan å sin sida är så oerhört inriktad på att prestera att hon kanske glömmer att hon måste lära känna gruppen. Män tänker mycket på grupplojalitet. Det finns många små koder som båda könen måste lära sig. Spänningen mellan formella och informella strukturer, det är sånt man lär sig genom erfarenhet. Större vinster En forskarrapport från företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet 2007 visade att fler kvinnor i styrelsen skapade större vinster för bolagen. Även Lotta Snickare betonar att företag som har en ledning med olika erfarenheter fattar de bästa besluten, är mer effektiva och mer lönsamma. Dessutom har företagen kunder av båda könen. Det är ytterligare ett argument varför det behövs en jämn representation i företagsledningarna. För även om män och kvinnor är ganska lika så har vi levt olika liv och har med oss olika erfarenheter, något som ett företag har stor nytta av när viktiga beslut ska fattas. Till sist: Hur jämställt är det hemma hos Lotta Snickare? Min man och jag ägnar lika många timmar åt hemarbete, så där är det jämställt. Men sedan är det jag som köper jul- och födelsedagspresenter, har koll på barnens kläder och sånt medan min man snickrar på huset. Där har vi fortfarande ganska cementerade roller. Hur jämställt är Norden på en skala 1 till 10, där 10 är maximal jämställdhet? 6. Det finns fortfarande mycket att göra. Men jag är hoppfull! Kunskap och att vi är medvetna om vad vi gör måste genomsyra allt! Kort om Lotta Snickare Ålder: 48 år Arbete: Doktorand vid KTH, där hon forskar om chefers yrkeskunnande. Tjänstledig från jobbet som chef för Swedbanks ledarutvecklingsavdelning. Författare till två böcker, båda skrivna tillsammans med författaren Liza Marklund: Härifrån till jämstställdheten (1998) och Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra (2005). Familj: Tre barn och man. Bosatt: Mälarhöjden Kämpar för: En jämställd värld. Undviker: Dumhet 4 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008

4 Lotta Snickares råd till företagsledningar Det här bör företagens styrelser och ledningsgrupper tänka på när det gäller kvinnlig representation: Vidga sökområdet utanför det vanliga nätverket, där det oftast finns mest män. Då kommer ni att hitta kvinnor som har samma typ av kompetens som männen i dagens ledningsskikt. Om ni vill ha kvinnor med chefserfarenhet, sök i den offentliga sektorn, där finns flera kvinnliga chefer. Vidga kompetenskraven. Världen förändras snabbt. Se efter vad företaget verkligen behöver för kompetens idag. Frigör er från föreställningen om hur kvinnor är. Forskning har visat att om kvinnor och män säger exakt samma sak tolkas det ändå olika på grund av våra schablonbilder om manligt och kvinnligt. till kvinnor Det här bör kvinnor tänka på för att nå ledande poster: Våga använda era privata nätverk proffessionellt. Skaffa er genuskunskap, så att ni kan se ojämställdheten och är beredda när ni bemöts utifrån den. Ha integritet. Tydliggör för er själva vart ni vill och hur mycket ni är beredda att ge för att komma dit. Det handlar inte om att bli som männen, utan att stå för sina åsikter och våga välja. Åland med i nordiskt projekt om könsfördelning Kunskap är A och O för om vi ska få en förändring och öka kvinnors andel på ledande poster inom näringslivet. Det säger Vivan Nikula, chef för jämställdhetsfrågor inom Ålands landskapsregering. Ett av landskapsregeringens fokus inom jämställdhetsområdet är information, utbildning och kompetensutveckling i genus- och jämställdhetsfrågor för olika målgrupper. Just nu deltar Åland i ett nordiskt projekt Kön och makt i Norden där man bl.a. ur ett strukturellt perspektiv ska utreda orsaker och förklaringar till den existerande könsfördelningen och vilka åtgärder som har vidtagits för att makt och inflytande ska fördelas jämnare mellan könen. Åsa Torstensson, infrastrukturminister i Sverige, tillsatte nyligen en expertgrupp där hon särskilt betonar vikten av att få in fler kvinnor i sjöfartssektorn. Gör Ålands landskapsregering något liknande? Behovs- och resursplanen talar om satsningar på sjöfarten. Och så har man jämställdhet som ska genomsyra allt arbete, svarar Vivan Nikula. På Åland finns inget krav på att det ska vara en viss procent kvinnor i företags styrelser. Norge har dock en sådan kvotering. Företagens ledning Vivan Nikula visar statistik över den privata sektorns ledning 2003 jämfört med Materialet bygger på de 20 största företagen på Åland enligt anställda. Styrelsemedlemmar: 2003 (aug): 82 % män, 18 % kvinnor 2008 (feb): Oförändrat Företagens vd: 2003 (aug): 100 % män 2008 (feb): 90 % män, 10 % kvinnor Antalet anställda inom de 20 företagen utgör cirka 58 procent av alla anställda inom den privata sektorn på Åland. Hur ska man få fler kvinnor i ledande ställning? Det finns en fara i att det sitter så få kvinnor i valberedningarna. Det får effekter längs hela kedjan. Om man inte kan identifiera kompetenser utanför det egna nätverket riskerar det att påverka lönsamheten. Vivan Nikula talar för en satsning på genus- och jämställdhetskunskap hos ledning och personal med fokus på vinster och lönsamhet. För det är faktiskt ekonomiskt lönsamt att satsa på mångfald istället för enfald. Det gäller att synliggöra, säger Vivan Nikula, att karriärplanera, satsa på de kvinnor som redan finns i verksamheten och att ha en klar målsättning för hur mycket andelen kvinnor ska växa inom låt säga sju år. Högst ett par nya sjökaptener per år Högskolan på Åland utbildar ledare inom sjöfartssektorn, bland annat sjökaptener och maskinbefäl. Det är ingen direkt rusning av kvinnliga studerande till utbildningarna. I dagsläget har sjöfartsprogrammet 111 studerande, varav 13 är kvinnor (11,7 procent), vilket är något fler jämfört med för tio år sedan. Maskinteknikprogrammet har 66 studerande, varav tre är kvinnor (4,5 procent), vilket är ungefär lika stor andel som för tio år sedan. I genomsnitt kan man säga att högst ett par kvinnor utexamineras till sjökaptener per år. Gör högskolan något för att locka fler kvinnliga sökande? Vi framhåller vid all rekrytering att des- Carola Maxenius-Mickelsson vid Högskolan på Åland är programledare för både sjöfartsprogrammet och maskinteknikprogrammet. Vid all rekrytering framhåller vi att yrkena passar mycket bra för kvinnor säger hon. sa yrken passar mycket bra för kvinnor, berättar Carola Maxenius-Mickelsson, som är programledare för båda utbildningsprogrammen. Hon är själv utbildad sjökapten och kan på så vis även fungera lite som förebild för andra kvinnor att välja ett yrke inom sjöfartssektorn. Carola Maxenius-Mickelsson blev utexaminerad sjökapten för 20 år sedan och var då den tredje kvinnliga sjökaptenen på Åland. Vad skulle kunna få fler kvinnor att söka sig till sjöfartssektorn? Det är svårt att svara på. Att jobba till sjöss är ju inte bara ett arbete utan ett sätt att leva som både kvinnor och män kan tycka är svårt att förena med familj och övrigt privatliv. För min egen del fungerade det bra när jag var till sjöss. Men rent generellt anser jag att förbättrad kommunal dag- och nattvård av barn kan vara ett sätt att få fler kvinnor att söka sig till sjöfarten. Endast svag ökning av kvinnor i åländska rederitoppen Det finns i dagsläget ingen exakt sammanställd statistik över antalet kvinnliga styrelseledamöter i de åländska rederierna. En grov uppskattning visar dock att i de stora åländska rederierna är två av sex styrelseledamöter kvinnor, alltså cirka en tredjedel. Om man ser på andelen kvinnor på vdeller vice vd-poster är andelen betydligt lägre: Endast män på vd-posterna samt en kvinnlig vice vd. När det gäller posten som personalchef inom de åländska rederierna är dock kvinnorna starkt representerade. Här har det skett en markant ökning under de senaste tio åren, enligt uppgifter från Rederierna i Finland. Sammanfattningsvis kan man säga att under de senaste åren har andelen kvinnor ökat lite på ledande poster inom åländsk shipping, men någon dramatisk ökning handlar det inte om. 6 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 7

5 FOTO: Royal Caribbean Från jungman till kapten Från skolfartyg till kryssningsfartyg Ålands Sjöfart & Handel presenterar stolt: världens första kvinnliga kapten på ett stort kryssningsfartyg, Karin Stahre-Janson Från Bohuslän till Karibien Det är en viss glamour över konceptet kryssningsfartyg. Lägg till Karibiska övärldens turkosblåa vatten, ljumma vindar, service dygnet runt och cocktails med den manlige kaptenen innan middagen, så är bilden klar. Fast ändå inte riktigt... I det här fallet, på Monarch of the Seas, är kaptenen en kvinna. I dagsläget den första och troligtvis enda kvinnan som är skeppare på ett större kryssningsfartyg, med kapacitet att ta passagerare. Jag tror det finns någon kvinna som är befäl på ett litet kryssningsfartyg, men i den här storleksklassen och inom ett stort kryssningsrederi är jag den enda kvinnan, berättar Karin Stahre-Janson per telefon från Cape Canaveral i Florida, där Monarch of the Seas ligger i hamn för att välkomna nya passagerare. Karin Stahre-Janson fick sitt kaptensbrev 1995 efter studier på Chalmers i Göteborg, och mönstrade därefter på olika tank- och lastfartyg. I takt med att de europeiska besättningarna minskade och de blev färre och färre personer ombord, beslutade sig Karin för att pröva på kryssningsfartyg. Det här beslutet sammanföll med att rederiet Royal Caribbean sökte befäl, där man speciellt uppmanade kvinnor att söka. Och på den vägen är det. VD för ett stort företag Karin Stahre-Jansons yrkesval lades däremot redan under skoltiden, då hon seglade på skolfartyg i den bohuslänska skärgården. Sjömännens historier fascinerade henne och hon började arbeta som jungman på skolloven. Hon insåg tidigt På sjöbefälsskolan får du inte lära dig att hålla tal, vara trevlig mot gästerna och konversera på cocktailpartyn, men det är något som man lär sig, säger Karin med ett skratt att hon ville bli befäl, och har gått från styrman via staff-captain till att nu ha fullt ansvar för samtliga passagerare och 850 personer i besättningen. Enligt definitionen på hur man bedömer ett företags storlek, går gränsvärdet för ett större företag på 50 anställda. På ett last- eller tankfartyg är man mellan personer i besättningen, vilket gör skillnaden mycket stor mellan olika branscher inom den maritima näringen. Med andra ord kan man likställa Karin som VD för ett mycket stort företag, där ledaregenskaper är avgörande för framgång inom yrket. Förutom interna ledarskapskurser inom rederiet, har Karin ingen utbildning i det faktiska ledarskapet. Och frågan hur man förbereder sig känns därför naturlig. Jag hade egentligen ingen aning om vad jag gav mig in i när jag först började i kryssningsbranschen och det tog några turer innan jag började förstå hur det fungerade. Det gäller att pröva sig fram men jag hade arbetat ombord i flera befattningar innan jag blev kapten så på det sättet kände jag mej väl förberedd för vad som väntade, berättar Karin. Skillnaden mellan kryssningsbranschen och lastfartyg är större än man kanske först inser. För det första är lasten levande den talar och har synpunkter och den ringer självmant till bryggan och berättar att toaletten i hytten måste repareras. För det andra kräver den uppmärksamhet och närvaro på middagar och cocktailpartyn. I det fallet är last i form av olja eller papper betydligt lättare att ha att göra med. På sjöbefälsskolan får du inte lära dig att hålla tal, vara trevlig mot gästerna och konversera på cocktailpartyn, men det är något som man lär sig, säger Karin med ett skratt. Det är således självklart att man som person måste vara socialt begåvad och ha lätt att umgås med olika typer av människor för att passa som kapten på ett kryssningsfartyg. Oberoende om man är kvinna eller man är den sociala kompetensen ett viktigt inslag. Att vara kvinna och kapten När Karin arbetade på last- och tankfartyg hände det speciellt i Arabvärlden och Sydamerika att hamnpersonal automatiskt vände sig till mannen som var med i sällskapet när lasten skulle klareras och pappren skrivas under. Det spelade ingen roll att Karin var klädd i styrmansuniform och jungman i smutsig overall, det var mannen som var fokus. Redan då fick Karin lära sig att vara tydlig i sin roll. Det var bara att le och samtidigt poängtera att det faktiskt är jag som är chef, och innerst inne känna att det egentligen är dem det är synd om. Men det här har också ändrats genom åren och det är lättare idag. Ett kryssningsfartyg är mera likt ett hierarkiskt samhälle, där folk inte bryr sig så mycket om man är kvinna eller man. Utan det är befattningen som är avgörande. Man respekterar helt enkelt vad chefen bestämmer, menar Karin. Monarch of the Seas ligger på redden utanför en karibisk ö. 8 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 9

6 FOTO: Royal Caribbean På Monarch of the Seas händer det däremot ofta att personalen visar att de är stolta över att de har en kvinna som kapten. Många i personalen är stolta och tycker det är lite häftigt och säger att det är vi som har den kvinnliga kaptenen. Och även gäster uppmärksammar det och vill ta en bild av mej. Några säger att de vill visa sina döttrar, eller kvinnliga elever i en klass hemma att man kan bli vad man vill, och göra vad man vill och framhåller mig som ett föredöme, berättar Karin. Och hur det känns det att vara en föregångare och role-model för andra kvinnor? Jag kan bara göra mitt bästa, stå för mina beslut och föregå med gott exempel. Men jag har inte fått den här befattningen genom att lägga huvudet på sned och blinka med ögonfransarna, utan jag har fått visa vad jag kan! Sedan ska man väl inte helt negligera de kvinnliga egenskaperna, och den kvinnliga listen, men det är inget man ska spela på om man vill bli respekterad, säger Karin Stahre-Janson med humor. En egenskap, som räknas till de typiskt kvinnliga, är simultankapacitet och därmed förmågan att hålla många bollar i luften. Den egenskapen, framhåller Karin, kan man ha glädje av varje dag i detta yrke där ingen är den andra lik, men där allt ändå händer på en gång. Skillnad i ledarskap Från den övriga besättningen får Karin ofta höra att det märks när hon är ombord, för det blir en mjukare stämning bland besättningen. Egentligen tror Karin inte att hon har ett mjukare ledarskap, eftersom hon är mycket strikt när det gäller regler och förordningar. Men skillnaden ligger kanske i att hon bryr sig mer om att få konsensus i sina beslut, och att hon tar mer hänsyn till olika personers infallsvinklar. Master Karin Stahre-Janson manövrerar Monarch of the Seas medan Staff Captain John Harestad från Canada tittar på. Flexibilitet är ett annat honnörsord när man arbetar på ett kryssningsfartyg. I princip kan vad som helst hända under en vanlig arbetsdag, från att passagerarna byts ut, personal anställs och avskedas, akuta sjukdomsfall, hälsovårdsmyndigheter gör inspektioner, fasta och planerade möten med andra chefer ombord, välkomstträff med nya passagerare till att man får bevittna en uppskjutning av en rymdfarkost från Cape Canaveral på 30 mils avstånd. Egentligen vet man bara två saker när dagen börjar, säger Karin, det är var man är och vart man ska. Allt annat kan ändras. Och i värsta fall kan även destinationen ändras, fastslår hon efter att ha funderat lite. Vid samtalet med Karin framgår att diplomatisk talang kombinerat med förmåga att lösa konflikter är nödvändigt i det dagliga arbetet ombord. Besättningen består av olika nationaliteter, något som kan skapa problem men som också ger mycket positiv återkoppling. Det är extra kul med alla olika nationaliteter, vi vet aldrig precis vad som kommer att hända, eller hur personer reagerar inför olika moment. Det blir helt enkelt aldrig monotont, avslutar Master Karin Stahre-Janson på Monarch of the Seas innan hon lämnar Cape Canaveral på väg mot Bahamas. I den efterföljande korrespondensen jag har med Karin, fångas jag av hennes signatur som sammanfattar hela samtalet och kanske även ligger till grund för hennes framgång Attitude is everything... Pick a good one. Erica Norman erica.norman@sjofart.ax Fakta Monarch of the Seas: Längd: 268 m, bredd: 32 m, byggd: 1991, passagerantal: 2600, hytter: Ex. på faciliteter ombord: restauranger, disco, teater, salsabar med dansgolv, caffe/glassbar, gym och skönhetssalong, klättervägg, konferensrum, affärer, pooler, jacuzzi, cocktailbar med 360 graders utsikt, bibliotek och Internetcafe. Faciliteter för besättning: 2 matsalar, gym, spelrum, internetcafe, bibliotek, affär och bar. Seniorbefälen arbetar i intervaller 10 veckor ombord-10 veckor hemma. Resterande besättning arbetar från 3,5 månad till 6 månader med 1 2 månaders ledighet beroende på befattning. WISTA WISTA i Finland ökar Wista Finland har cirka 45 medlemmar från olika områden inom sjöfart och handel: försäkringsbolag, rederier, besiktningsbyråer, befraktningsmäklare, advokatbyråer och statliga organ. Den finska föreningen har även varit värd för den internationella konferensen, i Helsingfors år Men nu satsar man på att utöka medlemmarna. Wista Finland har blivit mer aktiv under de senaste 4 5 åren och vi satsar nu på att synas i högre grad, berättar Ulla von Weissenberg som är presstalesperson för finska Wista tillika delägare i advokatvisar vägen Woman s International Shipping & Trading Association, WISTA är en global förening för kvinnor som arbetar inom den maritima sektorn. Den startade i London 1974 och har idag drygt 1000 medlemmar i 22 länder. Sverige och Finland är två av dessa. Den svenska avdelningen av Wista tillhör en av de största nationella WISTA-föreningarna med sina drygt 120 medlemmar. Föreningen i Sverige är öppen för kvinnor inom beslutsfattande position i den maritima världen, och nyvalda ordförande Maria Nygren berättar att intresset för föreningen har ökat de senaste åren. Svenska WISTAs nästa stora projekt är att utbilda kvinnor för en position inom bolagsstyrelser i klustret Våra medlemmar är kvinnor som alla har en beslutsfattande position inom näringen, från exempelvis försäkringssidan, mäklare, hamnar och rederier. Men vi skulle gärna vilja ha med fler kvinnor som arbetar ombord på fartyg i ledande befattningar, säger Maria Nygren, till vardags vice VD på Transport- Gruppen i Sverige. Maria Nygren har en gedigen erfarenhet från transportsektorn, där hon bland annat har varit chef för branschorganisationen Svenska Hamnar och representerat Sverige i den europeiska sammanslutningen av hamnar i 14 år. Idag är hon chef för kommunikations- och näringspolitiska frågor på bransch- och arbetsgivarorganisationen TransportGruppen där även sjöfart och hamnar ingår. Jag ansvarar för att utveckla strategier för att öka kunskapen om transportsektorn bland politiker och allmänhet, berättar Maria. WISTA Sverige satsar på styrelser Den svenska föreningen arrangerar seminarier, studiebesök och möten som alla syftar till att öka kunskapen om branschen, samt självklart att skapa ett bra nätverk mellan deltagarna. Den internationella paraplyorganisationen arrangerar en konferens varje höst, som berör aktuella ämnen inom shipping. Svenska WISTAs nästa stora projekt är att utbilda kvinnor för en position inom bolagsstyrelser i klustret. Utbildningen kommer att pågå under 2009, och målsättningen är att tre av de kvinnor som har gått utbildningen skall ha erbjudits en plats i en bolagsstyrelse under våren På det här sättet hoppas vi dra till oss uppmärksamhet i debatten kring kvinnor och styrelseposter och samtidigt ge våra medlemmar ett mervärde, säger Maria Nygren. byrån Aminoff&Weissenberg. I Finland, i motsats till Sverige finns däremot inget krav på att man ska sitta på management nivå. Vi är så pass små i Finland, så vi har ansett att det är viktigare att få alla med, även unga kvinnor. Och man vet ju aldrig om eller när de når en ledande post inom näringen. Vi vill att nätverksbyggandet ska fungera från allra första början, poängterar von Weissenberg. Ålänningar är välkomna Både den svenska och finska delen av WISTA ser gärna att även åländska kvinnor inom shipping kommer med. Språket kan ha betydelse, men vi har även svenskspråkiga medlemmar. Hittills har föreläsningarna varit på finska och engelska, men det finns inget hinder för att de hålls på svenska, menar Ulla von Weissenberg. En av fördelarna med WISTA menar både Maria Nygren och Ulla von Weissenberg, är att man får en helhetsbild av näringen, och förmånen att se vad människor egentligen gör. Man får bra kontakter och man vågar ställa frågor, även så kallade dumma frågor. Kvinnor är kanske inte alltid lika duktiga på networking som män, därför är det här ett bra forum för att hjälpa varandra, avslutar Ulla von Weissenberg. Erica Norman erica.norman@sjofart.ax FOTO: Transportgruppen 10 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Maria Nygren, ordförande i svenska WISTA startar en styrelseutbildning för kvinnor.

7 Rederiernas sjöpersonalchefer: Könsrollerna ombord har delvis luckrats upp Lena Marcus Eckerö linjen Det finns inga hinder i dag för kvinnor att göra en karriär till sjöss, inte heller på driftssidan där de kvinnor vi haft upplevts som duktiga och ambitiösa, säger Mikaela Mikaela Björkholm Viking Linjen luckring av könsrollerna. Killar som förr tackade bestämt nej till ett jobb i kafeteriakassan säger i dag allt oftare ja, män har också blivit vanligare inom städningen. Däremot är det fortfarande nästan uteslutande killar som jobbar som lagerbiträden. Allt kan inte heller relateras till kön. En person som är 1,50 lång har svårt att klara hyttstädning och en svag och klen kille kan inte jobba i lagret där det är fysiskt tungt, säger Lena Marcus. När det gäller chefsjobb på ekonomisidan jobb som exempelvis intendent, purser och restaurang- och butikschefer är kvinnorna relativt väl representerade vid de båda rederierna. Engagerade pappor Att kombinera sjömansliv och familjeliv har sina sidor och Lena Marcus har märkt en förändring. För 15 år sedan hörde jag aldrig någon man tacka nej till ett jobb för att han ska ta hand om sina barn. I dag är fler pappor mer delaktiga i barnens uppfostran och många vill gärna jobba kortare arbetspass närmare hemmen. Däremot är det inte många kvinnor som återvänt till sina jobb inom rederiet efter avslutad föräldraledighet, de har uppenbarligen valt andra alternativ efter att de fått barn. Vi har få anställda som har barn under tio år, konstaterare Lena Marcus. Ekvationen små barn + sjöjobb blir svårare att lösa i en familj där båda föräldrarna jobbar till sjöss. Det tycks fungera bättre när mannen jobbar till sjöss och kvinnan är hemma än tvärtom, konstaterar Marcus. För 15 år sedan hörde jag aldrig någon man tacka nej till ett jobb för att han ska ta hand om sina barn Partiellt vårdlediga Ombordanställda har samma rättighet till föräldraledighet och även till partiell vårdledighet som anställda i land. Sedan systemet med partiell vårdledighet togs i bruk har Viking Line haft 62 personer bland de sjöanställda som utnyttjat möjligheten av dem nio pappor. Just nu är 27 anställda partiellt vårdlediga och det kan i praktiken betyda att de jobbar en vecka och är tre veckor lediga. Även andra varianter har förekommit men med motsvarande andel jobb i förhållande till ledig tid. Möjligheten kan utnyttjas tills barnet gått ut det andra året i grundskolan. Det är tidvis ett knepigt pussel för rederiet för att få systemet att gå ihop. Det bästa är givetvis om det råkar finns två anställda som har samma uppgifter ombord och som vill vara partiellt vårdlediga samtidigt. En partiellt vårdledig kan även dela på ett jobb med en deltidspensionär. Vi gör vårt bästa för att få det att löpa och ingen ska behöva gå ner i befattning eller bromsas i sin karriär för att man vill vara partiellt vårdledig. Däremot kan det hända att man måste byta vakt och även fartyg, säger de ansvariga vid Ving Line. Systemet är uppskattat. Det är ett sätt att hålla sin yrkeskunskap aktuell samtidigt som man får mer tid hemma för sina barn. Helena Forsgård redaktion@sjofart.ax Fler kvinnor på däck och fler män i städning och kafeteriakassor. Det har skett en förskjutning i könsrollerna ombord på passagerarfartygen men fortfarande finns områden där männen dominerar nästan till 100 procent maskin och lager. Mikaela Björkholm är sjöpersonalchef vid Viking Line som har cirka anställda på sina fartyg. En kartläggning från 2006 visade att 44 procent av rederiets anställda var kvinnor. Lena Marcus har varit sjöpersonalchef vid Rederi Ab Eckerö i tio år och har arbetat totalt 15 år vid personalavdelningen men har nu lämnat rederiet för att bli kursplanerare för fortbildningskurser för sjöfart vid Högskolan på Åland. Ett sätt för mig att satsa på livskvalitet och gå ner till en arbetstid på 100 procent för att få mer tid för våra barn, säger Lena Marcus om bytet av jobb. Rederi Ab Eckerö med tre fartyg i trafik har som mest under sommarmånaderna cirka 550 personer på lönelistorna och taget ur rockärmen är 65 procent av de kvinnor. Från och med 2008 ingår Birka Paradise och Birka Cargo med sina fartyg också i Rederi Ab Eckerös flotta. Bra med blandat Det är knappast någon överraskning att kvinnorna är i majoritet på ekonomisidan men i minoritet på driftssidan. Enligt Viking Lines kartläggning var 61 procent av ekonomimanskapet kvinnor mot 5 procent på däck och i maskin. Björkholm och Marcus har samma syn på kvinnor till sjöss: Gärna fler, det är bra för arbetsklimat med blandade grupper och det gäller i och för sig inte bara kön utan även ålder. Men i första hand ser vi till kompetens och erfarenhet när vi rekryterar en person, inte till kön. Det finns inga hinder i dag för kvinnor att göra en karriär till sjöss, inte heller på driftssidan där de kvinnor vi haft upplevts som duktiga och ambitiösa, säger Mikaela Björkholm. Fler på däck Det börjar komma in fler kvinnor på däck Viking Line har i dag en handfull kvinnliga styrmän men ingen befälhavare än så länge. Också Rederi Ab Eckerö har haft kvinnliga styrmän. Det krävs mycket erfarenhet innan man kan söka en befattning som befälhavare och jag tror att vi måste vänta ännu många år innan vi ser om de kvinnor som nu utbildar sig till sjökaptener kommer så långt i sin yrkeskarriär, säger Lena Marcus. På maskinsidan är det däremot fortfarande mycket ont om kvinnor, nästan lika med noll. På ekonomisidan märks en viss upp- sjöfarthandel175x125.indd :03:57 12 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/

8 FOTO: Erica Norman Lobbare på förbundsnivå 90x265mm :46 Page 1 Gard Coral 252x82mm:Gard Coral 252x82mm 14/11/08 10: Sedan årsskiftet är Sjöassuradörernas Förening en del av Sveriges Försäkringsförbund. Mikaela Dahlman-Tamm fortsätter att driva medlemsbolagens intressen precis som tidigare, men med en större organisation i ryggen. Mikaela Dahlman-Tamm är förbundsjurist på Sveriges Försäkringsförbund, som är branschorganisation för försäkringsbolag verksamma i Sverige. Förutom rena försäkringsfrågor, ansvar hon för utbildning och seminarier, omvärldsbevakning och information till medlemsbolagen. Förbundet följer utvecklingen inom andra marknader och branschorganisationer inom sjö- och transportförsäkring, och rapporterar bland annat isförhållanden under issäsongen. Försäkringsförbundet fungerar som remissinstans i ärenden som berör sjöoch transportförsäkringar och sjöfarten generellt. Lobbying gentemot riksdag, regering och myndigheter är en annan viktig del av verksamheten. Vi ser till att vi syns och hörs och lyfter fram våra medlemmars behov, säger Dahlman-Tamm. Invit till Åland Åländska Mikaela Dahlman-Tamm har en juristexamen från Stockholms universitet och har byggt på sin utbildning med sjörättskursen vid Nordisk Institutt for Sjørett i Oslo och Lloyd s och Galbraith s kurser i England. Alandiabolagen, där hon jobbade ett par år på den marina avdelningen, gav en bra grund i försäkringskunskap. Och under sin tid på Alandia Tanker Company lärde hon sig mycket om den operativa sidan av rederiverksamheten, något som hon har haft stor nytta av i sitt nuvarande jobb. När man diskuterar skador och arbetar med försäkringsvillkor, då bör man veta vad till exempel en vevaxel är och hur allting sitter ihop. Försäkringsförbundet är representerat i olika organ och Dahlman har idag ett flertal styrelseuppdrag. Hon är ordförande för SAGIT (Säkring av gods i trafik), som är ett expertforum med målsättning att utveckla säkrare godstransporter inom sjö- och landtransporter. Hon sitter även i styrelserna för Sjöfartsforum och för Sveriges sjörättsförening. I år valdes Mikaela Dahlman-Tamm in i styrelsen för WISTA Sverige. Jag rekommenderar tjejerna från Åland att bli medlemmar i WISTA, det är ett fantastiskt nätverk. Lobbying gentemot regering och riksdag är en del av förbundsjuristens vardag. Mikaela Dahlman-Tamm framför riksdagshuset i Stockholm. Positiv särbehandling På VD-posten för Sveriges Försäkringsförbund sitter en kvinna, Christina Lindenius, och i försäkringsbranschen finns många kvinnor. Mikaela Dahlman- Tamm säger att hon aldrig under sin yrkeskarriär har känt sig negativt särbehandlad på grund av kön. Det är nästan så att man har en fördel av att vara tjej och många är nyfikna på en, när de hör att man är ålänning. Som åländsk tjej har jag nog snarare fått en positiv särbehandling, säger hon. När man diskuterar skador och arbetar med kaskoförsäkringsvillkor, då bör man veta vad till exempel en vevaxel är och hur allting sitter ihop Hur man kan attrahera fler kvinnor till sjöfartsbranschen är en svår fråga. Men Mikaela Dahlman-Tamm är aldrig svarslös. Vi måste kanske omvälva hela branschen och göra den mer intressant, säger hon och föreslår en tankesmedja. För rederierna gäller det också att behålla de kvinnor som jobbar ombord och Dahlman-Tamm nämner att man kunde titta på hur man lägger arbetsscheman för att mammor ska kunna jobba till sjöss. Kontorstjänst på det egna rederikontoret är ett alternativ när barnen är små. Kontakterna inom rederierna är många och man kan försöka arrangera ett landjobb. Du kanske kan jobba på ett besiktningsbolag eller någon annanstans en tid och sedan gå till sjöss igen. Tempot är högt på Försäkringsförbundets kansli på Karlavägen i Stockholm. Veckan har varit hektisk och mobiltelefonen ringer ett par gånger under intervjun, men Mikaela Dahlman-Tamm verkar inte vara stressad för det. Man ska omge sig med bra människor så blir livet lättare, säger hon. Ann-Sofi Sund annsofi.sund@sjofart.ax KANNAD nya nödbojar för sjöfarten GMDSS-godkända Nya modeller Med eller utan inbyggd GPS Strålningssäkra batterier Fem års garanti Alarm via Cospas-Sarsat -satelliter Snabbt igenkännande av fartyget GPS underlättar lokaliseringen av den nödställda farkosten Ärtholmskajen 13, Helsingfors Tel Fax sales@telemar.fi Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Long term commitment that sets us apart We are owned by the industry for the industry, and are long term partners to our clients. With first class financial security and the widest product range available, you can rely on us to help you manage your risks. Find out more visit our website on 15

9 FOTO: Royal Caribbean Cruise Line M/S Oasis of the Seas, världens största kryssningsfartyg, ska vara klar för leverans i december Åländska övervakar världens största kryssningsfartyg I början av november anlände Josefine Lindblom som första däcksbefäl till STX Europe-varvet i Åbo för att övervaka bygget av världens största kryssningsfartyg. Entusiasmen över att få följa byggnadsprocessen och kunna påverka utformningen av de tekniska systemen på bryggan är stor. Josefine Lindblom är förste styrman på Royal Caribbean Cruise Lines M/S Oasis of the Seas. Än så länge är fartyget inte mycket mer än ett skrov, men i början av december 2009 ska hon levereras. Besättningen kommer att uppgå till cirka personer och Lindblom anlände som nummer tre till varvet. När vi träffas på rederiets platskontor i Åbo har hon drygt tre veckor bakom sig på sitt nya jobb. Josefine Lindbloms arbete består till stor del av inspektioner, som hon gör tillsammans med en förman från varvet och representanter från underleverantörer. Klassificeringssällskapet DNV inspekterar material och konstruktioner som ska klassas. Lindbloms uppgift är att kontrollera att konstruktioner och system kommer att fungera rent praktiskt och att arbetet är väl gjort. Tillsvidare är det mest själva stålkonstruktionen och målning som besiktigas. Igår var jag och inspekterade oljeboxar till vinscharna och övervakade ett lyfttest, berättar hon. När hon väl får sätta sig vid skrivbordet är det dags att bygga upp databasen för underhållssystemet AMOS. Allt från reservdelar till säkerhetsdetaljer, som märkning av branddörrar och livbåtar, ska registreras. Det sker ändringar hela tiden, så det gäller att vara fokuserad. Jag lär mig otroligt mycket här och får en djupare kunskap om fartyget. När vi kommer till utrustningen och alla system på bryggan, får jag en chans att på- Cykeln kommer väl till hands för Josefine Lindblom när hon tar sig mellan RCCL:s platskontor och nybygget inne på STX Europe-varvet (tidigare Aker Yards) i Åbo. verka hur de utformas. Jag har varit på flera fartyg i det här bolaget, så jag vet hur saker och ting fungerar, förklarar Josefine Lindblom. Lättmanövrerad Det är ett fascinerande fartyg som tar form inne på varvsområdet och Josefine Lindblom är själv både stolt och imponerad när hon berättar om allt som kommer Jag lär mig otroligt mycket här och får en djupare kunskap om fartyget. När vi kommer till utrustningen och alla system på bryggan, får jag en chans att påverka hur de utformas att finnas ombord: till exempel sviter i två våningar, en amfiteater i aktern, en bar som rör sig kontinuerligt mellan däck 5 och 8 och en zeppelinare på däck 16. Skorstenarna går att köra upp och ner cirka sju meter, för att undvika att röken faller ner på däck. Konstruktionen underlättar också för fartyget att komma under broar, till exempel vid Stora Bält. Fartyget får ett framdrivningssystem med tre azipodar på 20 megawatt vardera i aktern och fyra bogpropellrar på 5 megawatt styck. Du kan göra precis vad du vill med de här fartygen. När du lärt dig systemet med azipodar, för det går inte att jämföra med ett konventionellt system, är de otroliga att manövrera, berättar Lindblom. Bryggan på däck 12 blir som på de tidigare kryssningsfartygen med en cockpit i center och varsin full station på bryggvingarna. Bryggan får större skärmar för navigation, och brandsystem och övriga säkerhetssystem uppdateras. Nytt på det här fartyget är ett safety center FOTO: Ann-Sofi Sund 16 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008

10 LA621 Alands Sjofort_Detail 18/10/08 06:21 Page 1 som övervakar säkerheten kring alarm som inte är direkt kritiska, såsom hissar och frysrum. Idag ser Josefine Lindblom ingen orsak varför inte fler kvinnor skulle söka sig till sjöutbildningar Kön spelar ingen roll Det var under en sommar i informationen på Ålandsfärjan som Josefine Lindblom bestämde sig hon skulle upp på bryggan. Samma höst satte hon sig på skolbänken i sjömansskolan i Mariehamn. Sina styrmanspapper fick hon 1994 och fem år senare hade hon sin sjökaptensexamen. Efter att ha jobbat på olika passagerarfartyg och lastfartyg kom Josefine Lindblom till Royal Caribbean Cruise Line. Hon tror inte att kvinnor idag har någon tanke på att de inte skulle kunna arbeta ombord på ett fartyg. På ett av de första kryssningsfartygen jag var på, var vi fem kvinnor på bryggan. Det där med att man är tjej har ingen betydelse, anser hon. Det är klart att det kan var lite annorlunda ombord på ett lastfartyg, som inte har haft kvinnor i besättningen på länge. Men kommer du som ny, ska du alltid testas. Idag ser Josefine Lindblom ingen orsak varför inte fler kvinnor skulle söka sig till sjöutbildningar. På maskinsidan är det svårt att rekrytera folk, men hon anser att könet inte spelar någon roll där heller. Det är samma attityd bland killar som bland tjejer, man ska inte skita ner sig längre. Dagens ungdomar vill sitta vid datorn och det är svårt att få tag i dem som gör grovjobbet. Idag kan mycket övervakas från kontrollrummet, men när någonting inte fungerar måste det åtgärdas på plats. Det gäller även på ett kryssningsfartyg. Förut hade vi vita uniformsbyxor och jag fick byta byxor varje dag. Jag var skitig innan dagen var slut, förklarar förste styrman Josefine Lindblom med ett nöjt leende och ser inte ut att ångra sitt yrkesval. Ann-Sofi Sund annsofi.sund@sjofart.ax DETAIL FOR US IT S NATURAL OUR ATTENTION TO DETAIL IS YOUR SOLUTION TO COMPLEX ENVIRONMENTAL ISSUES. Fakta om Oasis of the Seas bruttoton 360 m lång 47 m bred 16 däck 2700 hytter 5400 passagerare Christmas tree worm, Caribbean Sea. The detailed spirals are the ocean worm s highly-developed respiratory structures. Services are provided by members of the Lloyd s Register Group. Lloyd s Register is an exempt charity under the UK Charities Act M/S Oasis of the Seas utrustas med fyra bogpropellrar på 5 megawatt styck. FOTO: Royal Caribbean Cruise Line 18 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/

11 Flickorna ombord siktar vidare mot befälsstudier en var styrman och en var kock. När Laura jobbade på Miranda var hon en av tre tjejer två var lättmatroser och en praktikant. Det väckte reaktioner i hamnarna och man pratade om fartyget med de vackra damerna ombord, säger Laura. Både Malin och Laura har upplevt resor då de varit de enda kvinnorna ombord. Då är det viktigt att det finns någon vettig karl ombord som man kan prata lite ordentligare och djupare med, inte bara slänga käft med, och sådana har jag träffat på hittills, säger Laura. Väcker reaktioner Efter sjömansskolan vill båda studera vidare. Malin funderar på att först bli kustbevakare i Sverige medan Laura vill fortsätta till sjökapten efter ett mellanår med jobb. Och vad händer sedan? Gärna jobb på kryssningsfartyg i Karibien eller kanske på långfart. Eller varför inte på en krabbfisketrålare utanför Alaskas kust? Familj och barn är inte det första de båda tänker på just nu men när den dagen kommer måste det gå att kombinera med ett jobb till sjöss. Men man kanske inte ska ha en karl som också är sjöman, säger Laura. Lauras och Malins studieval väcker en hel del reaktioner eller som Laura säger: Att berätta vad man gör är ett bra sätt att få igång en diskussion. Många tycker att det är närmast exotiskt att de ska bli sjömän, andra verkar lite avundsjuka för att de vågat gå sin egen väg. Vad säger ni åt unga tjejer som kanske vill följa i era fotspår? Våga prova om ni är seriöst intresserade. Man klarar av jobbet precis lika bra som killarna men man ska ha lite skinn på näsan och vara beredd på att tåla en viss jargong, säger de. Text & foto: Helena Forsgård redaktion@sjofart.ax Laura Nieminen och Malin Mattsson siktar på en framtid som sjöbefäl och utbildar sig som bäst till vaktstyrmän. De har hunnit jobba som lättmatroser och fått finna sig att bli kallad flickan ombord. Men erfarenheterna hittills avskräcker inte och båda siktar vidare efter sjömansskolan. Laura Nieminen från Kyrkslätt och Malin Mattsson från Gräsö nära Öregrund, båda 17 år, är de enda tjejerna på årskurs två vid vaktstyrmansprogrammet vid Ålands sjömansskola. De kom direkt från högstadiet och båda hade länge funderat på en karriär till sjöss barndomens färder med Viking Lines och Silja Lines fartyg har fastnat i minnet - men det fanns även andra alternativ med i bilden. Laura funderade på att bli frisör eller kosmetolog, medan Malin även var intresserad av nåt med hästar eller hotell- och restaurangbranschen. Visst blir man testad i början, bland annat när det gäller höga höjder och tunga lyft. En styrman stod och hånflinande när jag skulle öppna en tung lucka Avskräckte inte Malin och Laura minns första dagen i sjömansskolan särskilt bra. Den var inte speciellt högtidlig med handskakningar och tal istället fick de uppmaningen att ta med sig ett bra underställ och så bar det av direkt till Ålands sjösäkerhetscentrum där de fick vara med om en livbåtsövning och redan efter en dryg månad i skolan gav de sig ut till sjöss på två månader. Det var bra, då fick man snabbt en inblick i sjölivet och fick veta om det motsvarar ens förväntningar eller om man ska söka sig något annat, säger de. Ingen av dem blev avskräckt snarare tvärtom. Jag blir lite rastlös när jag ska sitta på skolbänken igen, säger Laura. I somras jobbade de båda som lättmatroser. Laura var på Godby Shippings Miranda och på Lillgaards Christa medan Malin jobbade på Global Freighter. Blir testad Malin och Laura har gett sig in i en manlig värld på gott och ont. Visst blir man testad i början, bland annat när det gäller höga höjder och tunga lyft. En styrman stod och hånflinande när jag skulle öppna en tung lucka. Det där ska du klara själv tyckte han. En del sådant kan man råka ut för men i det stora hela har jag blivit bra behandlad, säger Laura. Man blir ofta kallad flickan men det upplever vi inte som speciellt negativt, säger de båda. Även om männen dominerar i fraktsjöfarten är besättningarna inte alltid enkönade. När Malin var på Global Freighter fanns ytterligare två kvinnor ombord Malin Mattsson till vänster och Laura Nieminen går andra året vid Ålands sjömansskola och har redan jobbat kortare perioder till sjöss som lättmatroser. Tiden ombord har inte avskräckt dem - snarare tvärtom. Gärna jobb på kryssningsfartyg i Karibien eller kanske på långfart. Eller varför inte på en krabbfisketrålare utanför Alaskas kust Fler tjejer välkomnas I år är 4 av 45 elever på basåret vid Ålands sjömansskola tjejer. Efter det första året väljer de inriktning, antingen går de vidare till vaktstyrmän, vaktmaskinmästare, däck- och maskinreparatör eller fartygselektriker. Skolans studiehandledare Wiveca Eriksson ser gärna fler tjejer på utbildningen och tror att det finns många som är intresserade men som inte vågar ta steget. Det blir ett annat socialt klimat i tvåkönade grupper, säger hon. När hon åker på elevrekryteringsresor till högstadieskolor brukar hon ha två av skolans elever med sig, en tjej och en kille. De får berätta om studierna i skolan och hur de upplever sina möjligheter i branschen. Skolan försöker gå de kvinnliga eleverna till mötes på olika sätt. När det gäller praktiken så får en tjej alltid möjligheten att åka tillsammans med någon annan. Men fortfarande måste tjejer som söker sig till sjöss på driftssidan ha en del skinn på näsan. Det har även hänt att de fått höra kommentarer i stil med flicka lilla, det här är ingenting för dig. Av de tjejer som väljer sjömansutbildningen är flertalet från Finland eller Sverige åländska flickor är i minoritet. 20 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008

12 Lisa Holmberg tänker ge sig in i den sista manliga bastionen till sjöss maskinrummet och har nyligen inlett sina studier. Vi testas och måste visa vad vi klarar av Henrietta Sippus och Ira Örthén ska bli sjökaptener och säger som så många andra kvinnor i branschen: Vi klarar jobbet lika bra som männen men vi måste ha skinn på näsan och kunna ge svar på tal. Lisa Holmberg, 22 år, från Värmdö utanför Stockholm inledde sina studier vid programmet för maskinteknik vid Högskolan på Åland i höstas. Hon är enda tjejen i sin årskurs - bland samtliga 66 inskrivna på de fyra årskurserna finns tre tjejer. Det är inga problem, jag är van. I gymnasiet gick jag elprogrammet och då var också de flesta av klasskamraterna killar, säger Lisa. När Lisa växte upp på Värmdö handlade det mycket om båtar och sjöliv och hon hörde också till sjöscouterna. Att segla skuta var ett stort intresse och det var ombord på skutan Shamrock som hon fick idén att börja utbilda sig för ett yrkesliv till sjöss. Det var skutans kapten som inspirerade mig när han märkte att jag stortrivdes ombord. Det här kan du börja jobba med, sa han. Före det hade jag inte tänkt i de banorna, berättar Lisa. Skärgårdskapten Efter gymnasiet läste Lisa till skärgårdskapten en utbildning på sammanlagt 2,5 år och när man har all sjöpraktik som behövs kan man söka jobb som kapten på exempelvis Waxholmsbolaget. En sommar jobbade hon som matros i skärgårdstrafiken och då ingick även jobb i maskin om något krånglade. Då ringde vi vårt maskinorakel och med hans instruktioner per telefon hjälptes vi åt att lösa problemen. Det var då jag blev intresserad av maskinsidan. Jag vill veta vad som händer när man gör si eller så. Jag blev frustrerad när jag inte förstod hur allt hängde ihop. Under utbildningen till skärgårdskapten var Lisa och hennes kurskamrater på Åland och övade vid sjösäkerhetscentret. Då fick hon höra talas mer om utbildningen vid högskolan och när hon väl bestämde sig för att satsa på maskin sökte hon till Åland och kom in direkt. Vill kombinera Efter drygt två månader på skolbänken känns allt bra. Jag har inga planer på att ge upp, jag ska klara av mina fyra år här och jag har inte märkt av någon särbehandling inte av kurskamraterna och inte av lärarna, säger hon. Målet efter utbildningen är att jobba till sjöss en dag som maskinchef och även långfart är tänkbart. Jag kan tänka mig att jobba i maskin under vinterhalvåret och på däck i Stockholms skärgård under sommaren. Det vore en fantastisk kombination! Hur en eventuell framtid med familj och barn ska kunna kombineras med ett liv till sjöss har Lisa inte tänkt desto mer på. Vi får se vad som händer och hur det blir, kanske jag tar ett jobb i land längre fram i livet, säger hon. Blandad kompott Henrietta Sippus, 23 år från Vasa, och Ira Örthén, 22 år från Borgå, går fjärde året på sjökaptensprogrammet vid högskolan. Båda kom direkt från gymnasiet Henrietta blev inspirerad av sin gudfar som är skeppare och för Ira var valet en ganska naturlig grej för en som bott i skärgården. Min pappa hade också stort inflytande, han är väldigt båtintresserad och jag har varit mycket på sjön med honom, säger Ira. Måste byta vakt Henrietta och Ira har smakat på verkligheten och jobbat både på kryssningsfartyg och lastfartyg. Det har för det mesta fungerat bra, vi kan inte klaga, men visst testas man ibland och måste visa att man klarar av 22 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 vissa sker. Det är bra om man kan stå på sig och ge svar på tal, säger de. Om man börjar lyssna på allt kan man lika gärna gräva ner sig i hytten. Jag har träffat på karlar som varit till sjöss hela livet och som tycker att kvinnor ska stanna hemma och laga mat. Men jag är ganska härdad med jargongen, jag har två bröder och har även varit med i frivilliga brandkåren, säger Henrietta. På ett fartyg hade hon dock sådana problem med en könskonservativ överstyrman att de båda placerades i motsatta vakter så att de inte behövde jobba tillsammans. Med ett bra gäng Hur framtiden ser ut efter avslutade studier återstår att se. Först kanske man provar på och ser var man trivs bäst, säger Ira. För mig är det viktigt att få jobb på ett fartyg med ett bra gäng ombord, med personer som man trivs med. Men det är i och för sig ingenting speciellt för just sjöjobb, så vill man väl ha det på en arbetsplats iland också, säger Henrietta. På sjön slipper man åtta-till-fem-jobb från måndag till fredag det är en enorm fördel enligt Henrietta och Ira. Efter att ha varit till sjöss ett tag kan man inte tänka sig vanliga kontorstider. På sjön jobbar man när man är på jobb men när man är ledig är jobbet långt borta, säger de. Drömmen om en befattning som sjökapten ligger ganska långt fram i tiden. Man måste ha mycket erfarenhet innan man kan komma ifråga men kanske man hinner vara kapten några år innan man går i pension, säger Henrietta. Allt går De båda har inte funderat desto mer på hur det går att kombinera sjöjobb med familjeliv och eventuella barn. Allt går på något sätt, pappor kan också vara hemma och ta hand om barn, säger de. Text & foto: Helena Forsgård redaktion@sjofart.ax Jag har träffat på karlar som varit till sjöss hela livet och som tycker att kvinnor ska stanna hemma och laga mat - Det måste gå att kombinera familj och sjöliv den dag som det blir aktuellt, säger Ira Örthén närmast kameran och Henrietta Sippus som studerar till sjökaptener vid Högskolan på Åland.

13 Ett skepp kommer lastat med 24 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Atlantic Companion, ägd av ACL Sweden, har en helt kvinnlig besättning. Efter fem år ombord gör Susanne Gustafsson sin första resa som teknisk chef på ACL Swedens fartyg Atlantic Companion, och är därmed rederiets första kvinnliga tekniska chef. Mitt primära mål är att få runt båten ett varv utan problem och att allt ska flyta på, säger hon. Susanne Gustafsson fick ett vikariat som andremaskinist ombord på Atlantic Companion direkt efter sjöbefälsskolan. Sedan blev hon fast och mönstrades upp till förstemaskinist. Hon tycker att det är en bra båt och hon gillar rutten först en vecka på kusten och sedan en vecka över Atlanten då de hinner med jobb som de vill göra i sjön. Men att tacka ja när hon blev erbjuden vikariatet som teknisk chef var inte helt självklart. Efter lite tvekan bestämde hon sig för att testa. Det är mycket som kan gå fel och som teknisk chef är jag den som ska sitta inne med svaren och har inte längre någon att luta mig mot. Men de reaktioner jag har fått hittills har bara varit positiva, säger hon och guidar runt i fartygets maskin- och kontrollrum. Den här resan är Susanne Gustafsson en av fem kvinnor ombord på Atlantic Companion. Förra törnen var de sju. Hon säger att de har glädje av varandra och att det lättar upp med några tjejer i besättningen. Sjöfarten ligger efter när det gäller antalet kvinnor så det är kul att rederiet satsar på tjejer. Dessutom är det överlag en väldigt bra besättning här ombord, säger hon. Driften bättre med kvinnor ombord Staffan Strive, sjöpersonalchef på Rederi AB Transatlantic som bemannar ACL:s fartyg, tycker att driften på båtarna blir bättre när det är kvinnor ombord. Vi märker att båtarna blir i bättre skick och att det blir bättre ombordförhållanden för alla när det är tjejer ombord. Vi eftersträvar en mix av män, kvinnor, gamla och unga, säger han och fortsätter: Det är positivt att intagningen till sjöfartsgymnasierna nu ligger på 30 procent tjejer, och då är det roligt att visa att det som tjej går att bli teknisk chef. Totalt inom Transatlantic är 25 av ombordanställda kvinnor. Att sju av ACL:s cirka tio kvinnor arbetar på just Atlantic Companion säger han beror på det fartygets ombordledning. Skeppare och teknisk chef ombord har aktivt medverkat till att locka till sig Vi märker att båtarna blir i bättre skick och att det blir bättre ombordförhållanden för alla när det är tjejer ombord före detta elever, varav många tjejer. De har gett eleverna feedback och sagt åt dem att komma tillbaka, säger han. Överstyrman Anneli Borg har arbetat ombord i fem år och i sin nuvarande befattning de senaste två. Nu läser hon en påbyggnadsutbildning inom sjökaptensprogrammet, en masterutbildning, parallellt med jobbet som överstyrman. Sedan Anneli Borgs dotter föddes arbetar hon och hennes man halvtid de delar på en tjänst och tar varannan törn; fem veckor ombord och femton veckor iland. Så länge det fungerar ekonomiskt och de får för rederiet kommer de att fortsätta så, säger hon. Susanne Gustafsson, nybliven teknisk chef, är en av fem i den helt kvinnliga besättningen på Atlantic Companion. Trött på frågor Både Anneli Borg och Susanne Gustafsson får ofta frågan hur det är att vara kvinna ombord. Anneli Borg kan bli lite trött på det, varför ska det uppmärksammas? Hon har varit på Atlantic Companion i fem år, det har alltid funnits många kvinnor ombord och det fungerar bra. Det är klart att man träffar rötägg på en del båtar, men man vet ju inte om det är för att man är tjej. Jag tycker inte att jag blir särbehandlad ombord. Däremot får jag ofta höra av folk att det är konstigt att jag kan åka ifrån mitt barn. Nästan alla ombord har ju barn men ingen säger så till en man, säger hon. Susanne Gustafsson säger att det visserligen finns de som inte tycker att det ska finnas tjejer på båtar, men de är få. I stort sett har hon bara bra erfarenheter av yrket. Då är bristen på befäl ett större problem, tycker hon. Det går väldigt fort att klättra uppåt i den här branschen, det tror jag att de flesta känner. När det är svårt att få tag på folk så åker vi upp lite fortare än vi kanske borde göra. Jag hade nog gärna gått som förstemaskinist några år till. Text & foto: Klara Magusson Svensk Sjöfartstidning klara@shipgaz.com Det är klart att man träffar rötägg på en del båtar, men man vet ju inte om det är för att man är tjej Fakta Atlantic Companion Ägs av ACL Sweden och bemannas av Rederi AB Transatlantic. Fartyget går på rutten Göteborg Antwerpen Liverpool Halifax New York Baltimore Portsmouth New York Halifax Liverpool Antwerpen Hamburg Göteborg. Varje törn är på fem veckor och på den tiden hinner fartyget ett varv. Besättningsbyten sker i Göteborg.

14 En ny redargeneration tar plats Hon blev invald i kommunfullmäktige i Pikis, Finland som 19-åring och klarade av Hankenstudierna på 3 år. Det är ingen tvekan om att Laura Langh-Lagerlöf, äldsta dotter till Hans Langh, kan ta sig fram på sina egna meriter. Finländska Langh Ships kommersiella direktör är väl insatt i verksamheten och känner fartygen i detalj. Jag har hela tiden vetat att jag fortsätter här, säger Laura Langh-Lagerlöf, som har växt upp med företaget och semestervikarierat på kontoret sedan gymnasietiden. Tillsammans med sin yngre syster Linda Langh, jur.kand. som för tillfället auskulterar i Jakobstad, fick hon följa med ombord på fartygen under sommarloven. I skolåldern var jag och min syster ofta ombord, och vi har båda gillat det. Pappa hade väl sagt att besättningen skulle ge oss något att göra och vi fick hjälpa till att måla. Som redardotter ombord behandlas man väl. Efter avklarade studier praktiserade Langh-Lagerlöf hos en befraktningsmäklare i Tyskland och vid den tyska banken HSH Nordbank AG, där hon fick lära sig finansieringsbiten. Banken stod som huvudfinansiär vid de senaste nybyggnadsprojektena, M/V Linda och M/V Aila, som levererades Sedan 2003 har hon arbetat heltid på kontoret och idag är Laura Langh-Lagerlöf kommersiell direktör för rederiet. Det är nu bara för att ha en titel, säger hon anspråkslöst. Arbetsdagarna går till att hålla kontakt med fartygen och befraktarna, fakturering och andra kontorsrutiner. Befraktningsavtalen löper på långa perioder, men när de ska förnyas sköter Langh-Lagerlöf förhandlingarna med befraktarna. Och när de två senaste fartygen byggdes skötte hon kontakterna till varvet. Specialist inom ståltransporter Langh Ship har specialiserat sig på ståltransporter och tre av fartygen är idag tidsbefraktade till Outokumpu och Rautaruukki. Rederiet har fått flera utmärkelser för sina patenterade transportlösningar och har nyligen inlett en satsning på att marknadsföra sina transportlösningar ute i världen. Vaggmellandäcken, som fick Seatrade Awards 2003, gör att lasten kan placeras högre upp i lastrummet och ger bättre stabilitet på fartyget. Vaggkassetterna som togs i bruk i början av året, fick ett hedersomnämnande av Juniorhandelskammaren i oktober Stålrullar kan lastas direkt på vaggan utan att använda I skolåldern var jag och min syster ofta ombord, och vi har båda gillat det Vi är en nischoperatör inom ståltransporter och har man någon specialsak som man är bra på är man inte så utsatt för konkurrens engångssurrningsmaterial. Sedan vaggorna togs i bruk har rederiet inte haft några lastskador. Hans Langh är innovatören inom företaget och tillsammans med ett team, där även förvaltaren från familjens jordbruk ingår, har han utvecklat rederiets speciallösningar. Laura Langh-Lagerlöf har också bidragit med idéer och vill fortsätta att utveckla transportlösningar i framtiden. Vi är en nischoperatör inom ståltransporter och har man någon specialsak som man är bra på är man inte så utsatt för konkurrens. Laura Langh-Lagerlöf och Linda Langh äger tjugo procent var av aktierna i rederiet Langh Ship och i Industrioch fartygssanering Hans Langh. Förutom en styrelsepost i familjeföretagen har Langh-Lagerlöf en suppleantpost i Alandiabolagens styrelse på Åland och sitter i Finnveras konsultativa delegation för Egentliga Finland, som bland annat bistår småföretag med riskkapital. Efter åtta år i Pikis kommunfullmäktige håller hon nu en paus från politiska uppdrag. På min fråga om hon engagerat sig i vissa frågor inom politiken, svarar hon: Pikis är en liten kommun och det är bara att med bondförnuft fatta beslut i de ärenden som kommer upp. Hörd av Finansutskottet Tidigare i höstas var Laura Langh-Lagerlöf kallad till Finansutskottets trafikdelegation med anledning av finanskrisen och dess påverkan på sjöfartsbranschen. Hon framförde ett förslag om att pensionskassornas medel skulle användas till fartygsfinansiering, med en statlig garanti gentemot kassorna. Varvens orderböcker är fulla nu, men om ungefär ett år tror jag att nybyggnadspriserna kommer att gå ner och det skulle vara klokt att satsa på nybyggnadsprojekt nu. De värsta konkurrenter kommer från Tyskland och Holland och de har beställt många fartyg under de senaste åren. Tyska banker finansierar inte fartyg för tillfället och Langh-Lagerlöf anser att man skulle utnyttja situationen. En ny generation Laura Langh-Lagerlöf har som egenföretagare och mamma till en ettåring kunnat kombinera jobb och barn. Sonen har sovit gott under skrivbordet eller ute på gården, medan hon har varit på kontoret. Men när barnen är små är det svårt för en kvinna att jobba ombord, anser hon. På min fråga vad som är mest intressant i hennes jobb, svarar Langh-Lagerlöf efter några sekunders betänketid: Nybyggnadsprojekt, de är jättesvåra. Men när man har gått igenom alla ritningar känner man fartygen och kan alla detaljer. Det är bra att man faktiskt vet vad fartyget har för egenskaper när man förhandlar med befraktarna. På Alaskartano gård i Pikis har Laura Langh-Lagerlöf uppenbarligen inte några större problem att ta över vid rodret. Och under skrivbordet kan ännu en generation Langh insupa atmosfären på ett rederikontor. Ann-Sofi Sund annsofi.sund@sjofart.ax Laura Langh-Lagerlöf med sin son Victor Lagerlöf och mamma Aila Langh besöker M/V Laura i Lappvik. Alla kvinnor i familjen har fått fartyg uppkallade efter sig. FOTO: privat 26 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/

15 Varvsagent på skärgårdsö En god jul ombord Välkommen ombord och njut av vårt stora Julbord som står uppdukat fram till 23/12. Taxfreebutiken är fylld med godsaker till fina sjöpriser och baren bjuder på underhållning alla dagar. Välkommen ombord till en riktigt God Jul! Dina resor med Eckerö Linjen bokas hos Ålandsresor Resebyrå, Torggatan 2, telefon Snabb! Anlita Posten Åland för transporter till och från fastlandet, Europa och världen. Intresserad? Ring oss idag! TEL växel 6360 FAX E-POST INTERNET När fartyg ska dockas för underhåll eller reparation efter ett haveri, är det Maria Klaving som från sin skärgårdsö, Harstena lotsar dem till rätt varv. Hon är varvsagent med hela världen som arbetsfält. Självlärd och med ett brinnande intresse för sitt jobb. Så beskriver Maria Klaving sig som yrkesperson. För åtta år sedan tog hon över företaget som hennes far grundade på 1970-talet. Det har alltid varit min dröm att ta över efter pappa, säger hon. Maria Klaving är uppvuxen med varvsindustrin och varvsagenturen inpå knutarna. Hennes pappa hade kontoret hemma och innan han startade företaget jobbade han på olika nybyggen ute i världen. Familjen bodde i Kroatien och Japan ett par år. Dockning för underhåll, reparation eller ombyggnad - det gäller att hitta det optimala varvet för varje fartyg. Maria Klaving känner varven och kunderna väl och hon är med i hela processen från den första kontakten med rederiet tills varvets slutfaktura är betald. Ibland är hon även på plats vid dockningen. Med över tio års erfarenhet i branschen kan hon sitt jobb. Jag behöver inte längre bevisa för inspektörerna att jag kan åka på varv och krypa i tankar, men i början var det så. Sambon Jesper Nymann är maskiningenjör och sedan tre år tillbaka arbetar han på heltid i företaget. De har delat upp arbetet mellan sig så att Klaving ansvarar för offertförfarande och kontrakt, medan Nymann tar sig an diskussioner om tekniska lösningar. Det är en avlastning att vara två, speciellt då det är mycket resande i jobbet, säger Maria Klaving. Alltid tillgänglig Tillgänglighet och ärlighet det är två egenskaper Maria Klaving nämner, när jag frågar henne vad som krävs av en varvsagent. Mobiltelefonen är påslagen dygnet runt och det gäller att alltid svara när det ringer. Ändå upplever hon sig inte vara bunden vid sitt jobb och säger att friheten är Foto: Jan Ekblom något av det bästa med jobbet. Kundkontakterna värdesätter hon också högt. Hon följer med varvsrepresentanterna på besök ut till rederierna och ibland reser hon tillsammans med rederiets tekniska inspektör för att besöka olika varv. Andelen kvinnor inom varvsindustrin är inte speciellt stor och Maria Klaving känner till endast en annan kvinnlig varvsagent i Europa. Klaving är medlem i WISTA, men livet på ön och jobbet gör att det inte blir tid över för nätverk och föreningar. Jag jobbar dessutom i en så pass udda bransch jämfört med många andra. Deras yrkesområden tangerar varandras och en del knyter kontakter om de ska byta jobb - men så är det inte för mig. Ann-Sofi Sund annsofi.sund@sjofart.ax Fakta om Jörgen Klaving Shipping AB Klaving Shipping har exklusiva avtal med ett sextiotal varv i världen och är idag den största varvsagenturen i Sverige. Företaget förmedlar varvstjänster till den svenska handelsflottan och servar även svenska försäkringsbolag. Klaving Shipping förmedlar också kontakter inom hamnreparationer, d.v.s. reparationer som kan utföras på fartyget medan det ligger i hamn. Maria Klaving styr sin båt mellan Harstena i Gryts Skärgård utanför Söderköping och fastlandet som ligger på 20 minuters avstånd med motorbåt. 28 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/

16 90x265_XS :26 Page 1 Det är inte många inom transportsektorn som försöker göra något annorlunda av sitt varumärke, säger Malin Österström på Österströms Rederi AB. Österströms är idag ett logistikföretag som satsar på integrerade logistiklösningar för basindustrin, men själva kärnan inom koncernen är rederiverksamheten. Malin Österström är varumärkes- och marknadsföringschef på Österströms i Norrköping. Företaget grundades 1981 som ett enbåtsrederi med hennes far Percy Österström som befälhavare ombord. Idag har rederiet 35 fartyg i sin flotta och står som nummer 77 på årets lista över Sveriges uthålliga tillväxtföretag. Med en sex veckors baby hemma blir det inga långa stunder på kontoret, men hon försöker hålla sig uppdaterad via internet och mobiltelefon. Malin Österström har bland annat jobbat som kockmatros ombord på rederiets fartyg i tonåren och varit i företaget från och till under åren. År 2005 återvände hon till Österströms efter en tid som egenföretagare i den svenska fjällvärlden. Hon har nu jobbat tre år med marknadsföring, kommunikationsfrågor och vård av varumärket. Jag tycker att det är jätteviktigt att jobba med varumärkesfrågan och jag ser det som en utmaning att göra rederinäringen lite sexig - om jag får använda det uttrycket, säger hon. Våga vara annorlunda Malin Österström anser att man måste våga vara annorlunda när det gäller till exempel annonsering, men det är inte lätt att vara en nytänka- Varumärkesstrateg i rederinäringen re inom marknadsföring på ett lastrederi. När hon presenterade sina första idéer, stötte hon på patrull internt och fick tona ner budskapet. Man kan inte göra för mycket på en gång, utan får göra det stegvis, förklarar hon, vis av sin erfarenhet. Varumärkesstrategi handlar om att sprida företagets värderingar både internt och externt. En av de viktigaste värderingarna i Österströms Rederi är att sätta människan i centrum. Det kan låta som en floskel, men det är något som vi verkligen står för. Vi gör affärer med en person, och för att slutföra en affär krävs oftast att både affärsstrategin och personkemin funkar. Strategi i finansorons tider I finanskrisens spår gäller det enligt Malin Österström att vara informativ mot Varumärkesstrategi handlar om att sprida företagets värderingar både internt och externt både kunden och marknaden om vilka strategier företaget har. Vi har förberett oss för en lågkonjunktur och det är viktigt att kunden får veta det och kan känna sig trygg. Det gäller att spara pengar nu och om vi kan hjälpas åt och göra saker tillsammans i svåra tider kan det stärka relationer i evigheter framöver. Då vet man att man kan lita på varandra både i uppgång och i nergång. Headhunting Österströms har två kvinnor i ledningsgruppen och Malin Österström tror att det bara är en tidsfråga innan det sitter kvinnor i företagets styrelse också. Hon konstaterar att det är en stor brist på sjöfolk generellt idag och skulle vilja uppmuntra fler kvinnor att söka sig till branschen. Det finns en stor potential att vara med och utveckla branschen och kanske kan vi kvinnor bidra med nya synsätt och föra utvecklingen framåt. Företaget har rekryterat folk från andra branscher, såsom bankvärlden och energibranschen. Malin Österström anser att man inte bara ska gå ut till skolor utan också kan headhunta personer som redan är etablerade inom olika områden inom yrkeslivet. Om det är rätt person, så tror jag att hon eller han kan tillföra rederinäringen något, oberoende vilken bransch man kommer från. Vad krävs då för att lyckas på en post som varumärkes- och marknadsföringschef inom rederinäringen? Det handlar om hur lyhörd man är för kundens och företagets behov, hur drivkraftig man är att få igenom beslut och vilken pondus man har att föra fram sitt budskap, svarar Malin Österström. FOTO: Erica Norman Personlig nödsändare Nyhet! Kannad XS-3 GPS nödsändare är så liten att den ryms i fickan. Sändaren är vattentät och flytande. Nödsändaren är lätt att aktivera i nödsituationer. Räddningscentralen skickar hjälp till platsen efter att ha mottagit nödsignalen om de nödställdas exakta position. Kannad XS-3 omedelbart alarm och identifiering av sändare inbyggd GPS ger exakt position 132 x 88 x 45 mm, vikt 295 g strålningssäkra Lithium batterier larmar mer än 24h/-20 C 5 års garanti Cospas Sarsat - System Ärtholmskajen 13, Helsingfors tfn fax sales@telemar.fi - Som kommunikatör är man involverad i alla Ann-Sofi Sund annsofi.sund@sjofart.ax Åla avdelningar n d s Sj ö f a r t & i Ha organisationen, n d e l 6/2008 men ändå på en Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/ fristående position, säger Malin Österström.

17 Rederijurist på statligt affärsverk A unique combination of customised service and financial strength Som bolagsjurist räcker det inte med att vara juridiskt kompetent, utan man bör förstå verksamheten och ha sinne för affärer. I egenskap av Finstaships jurist är Ulrika Larpes involverad i den dagliga operativa verksamheten och greppar både avtalsproblem och affärsstrategiska frågor. Juristens uppgift är inte att bromsa upp, utan att komma på lösningar. Därför är det en fördel om man begriper sig på de kommersiella aspekterna i både den dagliga och den långsiktiga affärsverksamheten, säger Larpes. Ulrika Larpes är direktör för juridiska ärenden på Rederiverket Finstaship. Hon tillhör ledningsgruppen och som rederiets jurist ska hon stå för sakkunskapen och ge support när det gäller bland annat avtals- och arbetsrättsliga frågor och problem kring offentlig upphandling. Riskhantering, att känna till verksamhetens risker och hur de kan hanteras, är en viktig del av hennes jobb. Men det gäller att inte bara se risker utan även lösningar, och Larpes framhåller att man som jurist behöver vara lite kreativ för att komma på lösningarna. Bolagsjuristen är med sin supportfunktion en i teamet och det kräver att man har samarbetsförmåga. Du gör ingenting ensam och för att nå resultat måste du få folk med dig, säger hon. Döpt på Kökar Ulrika Larpes är född och uppvuxen i Helsingfors, men påpekar att hon faktiskt är döpt på Kökar på Åland. Studiesomrarna har hon jobbat i Mariehamn, bland annat på Lagberedningen vid Ålands Landskapsregering. Efter avslutade studier, både svensk och finsk juristexamen, gick vägen via advokatbyrå och Justitieministeriet till Transportministeriets sjöfartsenhet. Innan Larpes tillträdde sin tjänst på Finstaship i maj 2007, arbetade hon sex år på P & I- klubben Gards kontor i Helsingfors. Sedan erbjöds jag en möjlighet att jobba med rederiverksamhet ur en mer operativ synvinkel och inte enbart syssla med rättsfrågor, förklarar hon sitt jobbyte. Affärsverk Rederiverket Finstaship bröts ut ur Sjöfartsverket 2004 och är idag ett statligt affärsverk. Ulrika Larpes beskriver det som ett led i utvecklingen till att det i något skede ska bli ett statligt aktiebolag. Finstaship har fyra verksamhetsområden: isbrytning, farledstjänster, förbindelsetrafik och offshore. Idag är sju av de åtta isbrytarna kontrakterade till Sjöfartsverket som är en av Finstaships viktigaste kunder. Ombord på Finstaships fartyg finns idag en handfull kvinnor bland däcksbefälet. Ulrika Larpes berättar att de under det senaste året anställt ett par lovande kvinnliga styrmän till kombi-isbrytarna. I den mån det finns kvinnor, så är de definitivt kompetenta. Men oberoende av kön, är personalen den viktigaste resursen vi har, tillägger hon. Ann-Sofi Sund annsofi.sund@sjofart.ax Ulrika Larpes står för den juridiska expertisen inom Finstaship. Rederiverket Finstaship Flotta: 5 traditionella isbrytare, 3 kombi-isbrytare, 13 förbindelsefartyg, 12 farledsfartyg Omsättning: 2007: 72,3 milj. euro (isbrytning 22,0 mn euro, offshore 39,7 mn euro) Personal: sjö 442, kontor 45 FOTO: Finstaship Helsingfors: Jan Forstén Mariehamn: Olli Kytö SjöfartenS dag 2009 i mariehamn Med rekryteringsmässa och seminarier i alandica kultur och kongress. Mässan äger rum den 2 april, Boka redan nu. ur programmet: + Rekryteringsmässa + Nordiskt sjöfartspolitiskt seminarium + Rederi- och skolpresentationer + Alandia-Bolagens sjöförsäkringsseminarium + Save the Baltic miljöseminarium + Det Norske Veritas seminarium. Vill du vara utställare? kontakta: Eva Mikkola-Karlström, Godby Shipping AB E-post: eva.mikkola@godbyshipping.fi Telefon: arrangörer: Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f., Alandia Bolagen och Ålands Landskapsregering presentaras av: Ålands Sjöfart & Handel samt Svensk Sjöfarts Tidning Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/

18 FOTO: Erica Norman Museichef Hanna Hagmark-Cooper är fascinerad av frågor som rör identiteten i samhället. Sjömanshustrun en del av den åländska identiteten Sjömanshustruns roll har alltför länge förbisetts inom maritimhistorian anser Hanna Hagmark- Cooper, aktuell med sin bok Avsked och återseende. Det råder ingen tvekan om att museichef Hanna Hagmark-Cooper vid Ålands sjöfartsmuseum utgör en frisk fläkt i den akademiska, rätt mansdominerade maritimhistoriska världen. Hon är inte är rädd för nya utmaningar och att söka nya infallsvinklar. Det var uttryckligen hennes nyfikenhet och vilja att ifrågasätta vedertagna sanningar som förde in henne i det fleråriga forskningsprojektet om åländska sjömanshustrur som sedan resulterade i hennes doktorsavhandling. Hanna Hagmark-Cooper säger att hon är speciellt fascinerad av frågor som rör identiteten i ett samhälle hur man bygger upp olika karaktärer som sedan identifierar hela samhället. I det åländska samhällets identitet anser hon att sjömanshustrun utgör en av grundstenarna. Att sedan mycket bakom denna identitet bygger på myter tycker hon att har gjort hennes forskning om sjömanshustrun ännu mer intressant. Underforskat I efterhand tycker Hanna Hagmark- Cooper att det är konstigt att det forskats så litet i sjömanshustruns roll som I det åländska samhällets identitet anser hon att sjömanshustrun utgör en av grundstenarna det i själva verket gjorts. Jag är ingen utpräglad kvinnohistoriker, men ändå har jag kommit fram till att det gjorts väldigt litet om sjömanshustrun inom den kvinnohistoriska forskningen. Maritim kvinnohistoria faller helt enkelt mellan två stolar. Hanna Hagmark-Cooper anser nämligen att maritimhistorian till övervägande del är utpräglat manlig och innehåller överraskande litet humaniora. Men hon tror ändå att detta håller på att ändras. Vi kommer inte enbart att få se mer av maritim kvinnohistoria. Hela det maritima samhället kommer att studeras mer ingående, vilket även inkluderar könsrollerna inom det. Förändringen beror på att allt fler kvinnor intresserar sig för detta område även akademiskt. För att maritimihistorian ska kunna leva vidare måste den utvecklas och inkorporera mer. Den måste också ge sig in på det intellektuella planet. Hittills har fartyg och fraktrater varit viktigare inom forskningen än människorna och den sociala aspekten. Oplanerat möte Hanna Hagmark-Cooper är hemma från Åland men flyttade efter avslutad skolgång till Lund, där hon började studera historia och engelska. Efter ett sabbatsår tänkte hon skola om sig till sjukgymnast, men under ett sommarjobb som guide på Ålands sjöfartsmuseum blev hon fascinerad av segelfartygsredaren Gustaf Erikson. I stället för att utbilda mig till sjukgymnast for jag tillbaka till Lund och läste museikunskap. Som nyutexaminerad filosofie kandidat genomförde hon ett dokumentationsprojekt om ångfartygsepoken på Åland. Hon intervjuade bl.a. sjömän om deras egna upplevelser ombord på ångfartyg. Det var då jag träffade Märta Olofsson. Jag hade intervjuat hennes man och skulle just gå då hon sade att det är oss du borde intervjua, det var vi som blev kvar med allt ansvar och skötte allting. Idén till hela projektet kommer egentligen från henne för det var hon som ställde frågan om vem det skulle vara som lyssnar på vår historia, berättar Hanna Hagmark-Cooper. Doktorerade i Hull Just då reflekterade inte Hanna Hagmark-Cooper närmare över det flyktiga mötet med Märta Olofsson, men tanken om sjömanshustrun levde kvar i hennes medvetande när hon fortsatte sina studier vid University of Hull i England. Förtjänsten att få studera maritimhistoria i England tillskriver hon framlidne Basil Greenhill, f.d. chef för the National Maritime Museum i Greenwich, och den åländske sjökaptenen Justus Harberg. Greenhill var en stor ålandsvän och expert på åländsk segelsjöfart. Han och Harberg ville hedra de gamla sjöfartsbanden mellan Åland och Hull genom att upplåta en studieplats åt en ålänning vid universitetet. Jag studerade den baltiska timmertraden på åländska kölar och jag skrev min magistersuppsats om detta. Personligen tyckte jag att detta ämne var ganska trist och när jag sedan skulle doktorera dök tanken om sjömanshustrun åter upp. Jag tog upp den med min handledare David J. Starkey som godkände idén. Han är chef för the Maritime Historical Studies Centre, som är en del av universitetet och inrättades medan jag studerade där. Även Basil Greenhill tyckte att det var ett bra ämne att doktorera i, trots att han inte var speciellt intresserad av varken kvinno- eller socialhistoria. Han tyckte att det inte var så farligt eftersom det handlade om åländska kvinnor, som han ansåg vara väldigt speciella. Stereotyper Även den åländska kulturen har skapat en alldeles egen bild av den starka åländska sjömanshustrun. När Hanna Hagmark- Cooper började läsa igenom de returnerade frågeformulären insåg hon genast att inget kring sjömanshustruns roll och identitet var så entydigt som hon hade föreställt sig. Det handlade mycket om stereotyper. I likhet med de flesta andra trodde hon t.ex. att sjömanshustruns största orsak till oro var om maken var otrogen medan han var borta. Så var det definitivt inte. Efteråt är det helt självklart att deras liv och hälsa var den viktigaste orsaken till oro men jag var själv så fast i stereotypen för hur en sjömanshustru skulle vara. Lika självklart trodde Hanna Hagmark-Cooper att de skulle svara ja på frågan om de var mer självständiga än andra kvinnor, men det var inte alls så. Även bland sjömanshustrurna finns det alla olika typer av kvinnor, både sådana som är mer självständiga och sådana som har sämre självfortroende. Någon enhetlig identitet kunde Hanna Hagmark-Cooper inte heller konstatera att existerar bland dem. Däremot framgick det att många av de äldre kvinnorna generellt känner en starkare sjömanshustruidentitet än de yngre. Speciellt de riktigt gamla, där männen var verkligt länge ute, kanske hade litet mer sammanhållning och kontakt med andra sjömanshustrur genom exempelvis sjömansmissionen. Hos dem fann jag litet mer av en gemensam identitet och kanske även en viss stolthet över att ha klarat sig på egen hand. Det händer mycket på museet och den kommande utbyggnaden är givetvis en stor händelse Balansgången mellan arbete och familj I den närmaste framtiden kommer Hanna Hagmark-Cooper inte att ha tid att på heltid ägna sig åt forskning. Men det finns många intressanta frågeställningar som hon skulle kunna tänka sig att undersöka närmare. Familjekonstellationen och relationerna inom sjömansfamiljerna tycker jag att är speciellt intressanta. Det skulle vara intressant att studera familjedynamiken. Det finns också andra mindre projekt som Hanna Hagmark-Cooper skulle villa ägna sig åt. Ett är att publicera sjömäns dagböcker, som det finns gott om i museets samlingar. Men jag skulle inte enbart nöja mig med att publicera dem som de är. Det skulle vara intressant att analysera och förklara dem, att titta djupare på det hela som finns bakom anteckningarna, exempelvis analysera hur de hanterade känslor som längtan. Även om det inte blir tid över till forskning stortrivs Hanna Hagmark-Cooper med sitt arbete på Ålands sjöfartsmuseum. Det händer mycket på museet och den kommande utbyggnaden är givetvis en stor händelse. Men hon är också mån om att ge familjen den tid den behöver med två små barn blir det inga fritidsproblem. Jag har ett underbart jobb, det är roligt och givande och jag har lärt mig oerhört mycket. Men jag är ändå noga med att inte jobba övertid om jag inte är tvungen till det. När jag är hemma så är jag hemma och då är jag med familjen. Viktigt att hitta en balansgång mellan familj och jobb. Efter att ha vistats långa tider utomlands ser Hanna Hagmark- Cooper även på Åland med andra ögon. Hela mitt liv har jag trott att jag aldrig vill bo på Åland, men nu har jag ändrat mig. Jag har svårt att se att vi skulle flytta härifrån. Min man är från England och han anser också att det är jättebra här. Hon tycker att Åland definitivt är en maritim miljö och att ålänningarna värdesätter havet. Hela Ålands befolkning har en relation till havet eftersom det finns överallt. Även om jag inte har något sjömansblod i mig själv har havet alltid betytt väldigt mycket för mig. Havet ger trygghet och en fantastisk känsla av frihet eftersom att man kan resa vart som helst över det. Det öppnar alla möjligheter, menar Hanna Hagmark-Cooper. Pär-Henrik Sjöström Svensk Sjöfartstidning par-henrik@shipgaz.com Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/

19 Kvinnliga redare i åländsk sjöfartshistoria Elin Engman porträtterad på ett av de få foton som finns av henne. Fröken chefen sköter rederiet FOTO: Ålands Museum Elin Engman och Aslög Nylund var pionjärer som Ålands första kvinnliga redare. Deras liv och arbete som skeppsredare under medlet av 1900-talet är föga skildrat ur kvinnoperspektiv. De är inte världsunika, kvinnorna som övertog och drev sina familjerederier, men mycket ovanliga. Genom historien har det inte funnits många kvinnliga skeppsredare varken på Åland eller någon annanstans. Många kvinnor hade och har dock i praktiken ett mycket stort ansvar för familjerederier och återfinns bland annat i rederibolagens styrelser. Den åländska sjöfartshistorien känner dock endast till tre kvinnor som också till pappers haft den högsta ledande posten inom ett rederi. De är Elin Engman, Aslög Nylund och i senare tid Gun Erikson-Hjerling. Den första kvinnliga redaren Ålands första kvinnliga redare var Elin Engman. Hon var född 1885 och kom från en gedigen sjöfartsfamilj. Hennes far var den kända bonderedaren Karl Albert Johansson från Töftö på Vårdö. Elin Engman gifte sig med sjökapten Oskar Engman. Han jobbade till sjöss, men gick i land 1915 för att helhjärtat satsa på rederiet. Elin Engman följde som nygift med på makens resor och fick på så sätt en god insyn i arbetet till sjöss, senare kom hon också att arbeta aktivt med kontorsarbetet och administrationen av makens rederi. Oskar Engman insjuknade 1934 och hustrun tog då över ansvaret för rederiet, även om Elin Engman då ännu inte formellt var utsedd till chef. Efter makens död 1937 valdes hon dock till rederidirektör, en post hon innehade till dess att rederiet avvecklades år Rederiets tonnage bestod av den tremastade motorseglaren Vidar som gick på Östersjön och Nordsjön. Elin Engman ägnade sig också åt befraktning av galeaser. Sjuksköterska var drömmen En liknande bakgrund hade skeppsredaren Aslög Nylund ( ). Även hon växte upp i en sjöfartsfamilj. Fadern Erik Nylund, hemma från Lemland, var sjökapten och redare i Mariehamn. Efter skolgång i Ålands lyceum ville Aslög Nylund utbilda sig till sjuksköterska. FOTO: privat Den åländska sjöfartshistorien känner dock endast till tre kvinnor som också till pappers haft den högsta ledande posten inom ett rederi Aslög Nylund som ung redare. Men fadern, konsul Erik Nylund, ville ha familjen samlad och hon började arbeta i hans företag. På den tiden hade Firma Erik Nylund agenturen för FÅA och Svea, samt flygbolagen svenska Aba och finska Aero. Hon hjälpte till på kontoret, klarerade ut flygplan och lärde sig mycket om affärslivet. Aslög Nylund fick också utbildning vid ett skeppsmäklarkontor i England före kriget. När fadern avled 1944 övertog hon Rederi ab Yrsa och Firma Erik Nylund. Det var ett förhållandevis stort företag med många anställda. Tonnaget bestod av s/s Yrsa, m/s Yvette och m/s Yvonne. Aslög Nylund ansåg själv att det aldrig hade varit faderns avsikt att hon skulle överta hans post som huvudansvarig för rederiet. Då hade han nog tagit mig med på styrelsemöte och invigt mig i rederiets skötsel. Efter faderns plötsliga död fick hon i alla fall lov att kalla till extra bolagsstämma i rederiet. Den stämman var den första hon någonsin deltagit i. Stämman valde henne, något överraskande, till både styrelseordförande och direktör. Hon var trots allt väl bekant med rederinäringen och vann relativt snabbt både anseende och respekt i den mansdominerade branschen. Sorgebudskapen det tyngsta I en artikel i tidningen Åland från slutet av 40-talet skriver Tor Torstensson: hon har inte minst bland sina manliga kolleger vunnit erkännande som en energisk och framsynt rederiman. År 1971 upphörde rederiet efter att det enda fartyget Ylva på nyårsafton 1970 råkat ut för maskinrumsexplosion och brand. Agenturfirman hade Aslög Nylund redan under 60-talet överlämnat åt en systerson. Hon var alltså rederichef i 27 år. När man senare frågade henne om åren som redare, verkade hon se det som ganska oproblematiskt. Det gick i bara farten. Det tyngsta och jobbigaste var att framföra sorgebud till förolyckade anställdas familjer. Aslög Nylund hävdade själv att hon alltid hade blivit väl bemött och respekterad. Hon invaldes till exempel redan 1955 i Redarföreningens styrelse, dock endast som suppleant. När man läser Tor Torstenssons artikel i Ålandstidningen, publicerad i slutet av 40-talet (ett odaterat urklipp i släktens ägo) inser man dock lätt att tiderna har förändrats. En artikel om den senaste kvinnliga redaren på Åland: Gun Erikson-Hjerling hade idag föga troligt rubricerats Fröken chefen sköter rederiet. I tidningsartikelns ingress presente- ras Aslög Nylund som en av de gladaste och vackraste flickorna på Åland och Nordens kanske världens enda kvinnliga redare. Artikelns slutkläm är också värd att citeras i sin helhet: Slutligen bör det kanske nämnas, att hon än så länge är till äktenskap ledig. Men hon har föresatt sig att inte falla i farstun för första bästa karl. Förresten har hon inte tid med sånt. Aslög Nylund ansåg själv att det aldrig hade varit faderns avsikt att hon skulle överta hans post som huvudansvarig för rederiet Kvinnorna övertog rederier Hanna Hagmark-Cooper, chef för Ålands sjöfartsmuseum, har skrivit sin doktorsavhandling om sjömanshustrur. Men om kvinnliga redare finns det inte mycket dokumenterat. Helt världsunika var dock inte Elin Engman och Aslög Nylund. Nej, exempel på kvinnligt företagande finns också på andra håll, tex i England. De flesta sjöfartssamhällen fungerar enligt samma strukturer. Kvinnor har fått överta rederierna när deras män eller fäder dött eller insjuknat. Några exempel på kvinnor som själva skulle ha startat ett rederi känner Hanna Hagmark-Cooper inte till. Men hur många kvinnor tog inte i praktiken hand om allt från fraktrater, proviantering och bokföring. I synnerhet under bondeseglationens tid då redarna ofta själva var till sjöss fick kvinnorna sköta ruljansen hemma. Då hade rederierna också mera en prägel av familjeprojekt. Faximil av ett tidningsurklipp från 1940-talet som handlar om Aslög Nylund. Artikeln är i privatägo. Det var vanligt, förmodar Hanna Hagmark-Cooper, men det skedde förstås i det tysta. Pappren var alltid i männens namn. De åländska kvinnorna fick alltså lov att klara av ganska mycket, men fick inte synlig uppmärksamhet för arbetet de utförde. Så ser den maritima historien ut överlag. Om kvinnor lyfts fram så är det just som undantag från normen. Det handlar om kaptenskor som seglat skutan i hamn under dramatiska omständigheter eller som dessa två kvinnliga redare. Frågorna om vad som drev dem, enligt vilka principer de ledde sina företag, hur de upplevde att de behandlades i den mansdominerade världen, hur det gick att kombinera familj och arbete under den här tiden kan vi ännu bara spekulera i. Här finns ännu hur mycket forskningsarbete som helst att utföra. Katarina Gäddnäs redaktion@sjofart.ax Källor: Högman, Gyrid Den åländska kvinnans historia , Mariehamn 1990 Kåhre Georg &Karl: Den åländska segelsjöfartens historia, Mariehamn 1988 Tidningen Ålands arkiv. Nya Ålands arkiv. 36 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 6/

20 Finland och Åland behöver all sin sjöfart Olikt träindustrins problem har det tagit något längre för regeringen att åtgärda den svåra nedgången i sjöfartsnäringen, som särskilt drabbat Åland, ett litet samhälle där sjöfarten har samma betydelse som träindustrin för Finland. Det kan inte understrykas nog hur viktigt det är att den finländska sjöfarten kan verka på samma villkor som omkringliggande länders sjöfart. I budgeten för 2009 finns ett infriande av de löftena i regeringsprogrammet våren Regeringen föreslår att de källskatteskyldiga ombordanställda på passagerarfartyg under finländsk och åländsk flagg inryms under samma stödarrangemang som gällt för den finländska sjöpersonalens arbetskraftskostnader. Tack vare detta förslag försvinner den diskriminering som funnits mellan sjöanställda från Finland respektive andra EU/EESländer. Vidare föreslår regeringen att stöd ska beviljas för byte av bemanning även på lastfartyg i ö- och kustcabotagetrafik, vilket gör att de får samma förutsättningar att konkurrera på lika villkor som lastfartyg i utrikesfart. Den tredje konkurrensutjämnande åtgärden rör finländska fartyg som opererar på den internationella marknaden och inte anlöper finska hamnar. På dessa fartyg tillämpas en avlösning som innebär sex veckors arbete och sex veckors ledighet, vilket är sällan förekommande på utländska fartyg. En merkostnad uppstår när besättningen regelbundet ska bytas i utländska hamnar och transporteras hem. För att avhjälpa denna konkurrenssnedvridning föreslår regeringen att 50 procent av kostnaderna för besättningsbytena ska stödas. Den följande stora frågan, där likaså jag väntar på en europeisering av Finlands sjöfartspolitik, är en totalrevidering av tonnageskattelagen. En beredning pågår vid finansministeriet och nu måste det politiska budskapet gå fram så att näringen får en användbar tonnageskattelag istället för den nuvarande som varit helt obrukbar. En möjlighet förväntas för både last- och passagerarfartygsrederier att gå in i en ny tonnageskatteregim, utformad så att den gynnar en förnyelse och expansion av vår handelsflotta, vars genomsnittsålder för närvarande tillhör EU:s högsta. Alla de EU-länder som infört fungerande tonnageskatteregimer har upplevt en expansion av sina handelsflottor. Jag hoppas att Finland nu som en av de sista av EU:s sjöfartsstater tar de nödvändiga stegen för att bemöta våra rederiers behov. Om passagerarfartygen inte fullt ut kan omfattas av tonnageskattelagen förutsätter jag att den saken klaras av genom en ändring av näringsskattelagen så att samma villkor som gäller för fartyg under till exempel dansk flagg, och som accepteras av EU, kan tillämpas även på finländska fartyg. Finland är geopolitiskt en ö som behöver all sin sjöfart. Utöver detta kan jag inflika från riksdagsarbetets horisont att jag har nyligen föreslagit en korrigering i den så kallade provianteringsskattelagen, som idag tillämpas endast i trafiken mellan Finland och Sverige. I denna stipuleras om en värdegräns för varor som levereras ombord. Denna värdegräns är idag 65 euro per vara och har varit så alltsedan år Mot bakgrund av penningvärdets utveckling och kostnadsökningarna under åren har jag föreslagit att värdegränsen ändras till 150 euro. Riksdagens finansutskott har ansett det vara motiverat att justera värdegränsen och har därför enhälligt efterlyst ändringen. FOTO: Finlands riksdag Elisabeth Nauclér Riksdagsledamot Finlands Riksdag

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Kryssningar. en semesterform i medvind. weekend

Kryssningar. en semesterform i medvind. weekend weekend Kryssningar en semesterform i medvind Av Lars Lindmark För snart 20 år sedan upplevde jag min första kryssning och sedan dess har det blivit dryga 40-talet kryssningar utanför Östersjöområdet.

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012 Högskolan på Åland, utexaminerade - uppföljning hösten 2012 Examen Antal intervjuade Genomströmningsprocent Sysselsättningskvot Egen företagare Relevant arbete Ledande ställning Arbetslöshetsgrad Ålandskvot

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Resultatet av Indecaps enkätundersökning

Resultatet av Indecaps enkätundersökning Resultatet av Indecaps enkätundersökning Först och främst vill jag tacka er som var med och svarade på enkätundersökningen. Anledningen till att vi skickar ut en sådan lite då och då är för att få en chans

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Sjöfart/Sjökapten. Programme for Maritime Studies Aaland Maritime Institute

Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Sjöfart/Sjökapten. Programme for Maritime Studies Aaland Maritime Institute Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Sjöfart/Sjökapten Programme for Maritime Studies Aaland Maritime Institute Sjökapten 210 + 60 sp 2006 Utbildningsplanen avser utbildning

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Curriculum Vitae S u s a n n e B r u c e

Curriculum Vitae S u s a n n e B r u c e Vad kan jag bidra med- personlig idé Min drivkraft är en stark vilja att utveckla och leda ett företags organisation till resultat utöver det vanliga. Jag gillar att tänka i nya banor framför allt på kundsidan.

Läs mer

Smakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se O innehåll förord 5 ledarskap, styrelse och strategi 6 4 råd för att bli en bättre ledare 7 4 råd för att skapa framgångsrika team 11 4 råd om att leda i en förändring 14 4 råd för att engagera medarbetare

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

PÅ GRÖN KVIST. Jobb åt frigivna en god affär för sociala företag. Bli kvitt ditt spelberoende

PÅ GRÖN KVIST. Jobb åt frigivna en god affär för sociala företag. Bli kvitt ditt spelberoende Kriminalvårdens personaltidning nummer 4 september 2013 PÅ GRÖN KVIST Jobb åt frigivna en god affär för sociala företag» Det var skönt att vara tillbaka i Kriminalvården efter att ha överdoserat med fiske

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet 1 Bakgrundsfakta JämVäxt Projektperiod 2008 t o m 2011 Finansiärer EUs strukturfonder Region Värmland Karlstads

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Vad vill du? Innehåll. Jag vill

Vad vill du? Innehåll. Jag vill Jag vill. Jag vill Innehåll veta mer 3 vara delaktig 4 5 utvecklas 6 7 ha mer tid för ungarna, och för annat än jobbet 8 11 göra karriär och ha ett gott ledarskap 12 13 Vad vill du? I den här broschyren

Läs mer

Starta eget av flera skäl: Lingon & Blåbär, Alpnaering och Madame Chic

Starta eget av flera skäl: Lingon & Blåbär, Alpnaering och Madame Chic Praktikfall 6 Starta eget av flera skäl: Lingon & Blåbär, Alpnaering och Madame Chic Anna Carlsson Käck Anledningarna till att man väljer att starta eget är säkert lika många som det finns egenföretagare.

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer