7. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från 97/2015. avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:80 till Ålsätter 1:5

Transkript

1 VK300S v , Kallelse Datum (2) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Tisdagen den 24 mars 2015 kl Plats: Hjälmaren Kommunhuset, Vingåker Leif Skeppstedt Ordförande Catarina Djupström Sekreterare - Stadsarkitekt och miljöinspektör är inbjudna till nämnden för att informera om dom/bygglov för Östra Dimbo 1:97 respektive enskilda avlopp. Presentationen sker innan själva sammanträdet börjar. Föredragningslista Ärenden Dnr Godkännande av dagordning Val av justerare 1. Information 2. Bostadsanpassning Bryggaren 5 295/ Bygglov för om- och tillbyggnad av bastuanläggning på 43/2015 Fastigheten Östra Dimbo 1:97 4. Tillägg till detaljplan Marmorbyn 72/ Remissvar för åtgärdsprogram med mera för Norra 290/2014 Östersjöns Vattendistrikt 6. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från 96/2015 avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:79 till Ålsätter 1:5 7. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från 97/2015 avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:80 till Ålsätter 1:5 Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

2 8. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:81 till Ålsätter 1:5 9. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:82 till Ålsätter 1:5 10 Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:83 till Ålsätter 1:5 11. Föreläggande om försiktighetsåtgärder förenat med vite vid avloppsanläggning på fastigheten Gäringstorp 2:3 12. Delegationsärenden 13. Delgivningar 14. Övriga frågor Välkommen! 98/ / / / (2)

3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 21 Dnr 362/ (Ecos) Dnr 395/ (Ecos) Dnr 75/ Dnr 98/ Dnr 54/ Dnr 176/ Dnr 99/ Dnr 19/ (Ecos) Dnr 22/ Information Samhällsbyggnadsutskottets beslut Förslag till samhällsbyggnadsnämnden Arbetsutskottet lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Revidering av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige beslutade att revidera de befintliga målen. Detta innebär att nämnderna även kommer att revidera sina mål i nämndplanen utifrån kommunfullmäktiges revideringar. Arbete pågår med att ta fram förslag. Överklagande av beslut gällande föreläggande förenat med vite, Gärdet 2 Fastighetsägaren till Gärdet 2 har till Länsstyrelsen överklagat samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande föreläggande förenat med vite angående utredning och åtgärder av fukt- och mikroorganismer i fastigheten Gärdet 2. Länsstyrelsen upphäver nämndens beslut och visar ärendet åter till nämnden för ny handläggning. Samhällsbyggnadschefen informerar att fastigheten bytt ägare. En dialog förs med nye ägaren och uppföljning kommer att ske. Tillsynsbesök på fastigheter Byggnadsinspektören har genomfört tillsyn på fastigheterna Montören 1, Gärdet 2 och Bryggaren 4. En muntlig redovisning ges av de anmärkningar som konstaterades vid besöket. I Bryggaren 4, som tidigare stått helt obebodd, har 14 lägenheter renoverats och godkänts för inflyttning. Det återstår 4 lägenheter att renovera klart. I fastigheten Gärdet 2 är 3 lägenheter renoverade och 1 av dem är hittills godkänd för inflyttning. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Forts. Sbn 21 Överklagande av nämndens beslut gällande fastigheten Östra Dimbo 1:97 De två överklagandena gällande om- och tillbyggnad på rubricerade fastighet är nu avgjorda i Mark- och Miljödomstolen. Det ena överklagandet avslogs och det andra beviljades. Fastighetsägaren har fått möjlighet att inkomma med förslag till tillbyggnader som följer detaljplanens intentioner. Beslut om detta finns längre fram i detta protokoll. Ansökan gällande vindkraftverksamhet vid fastigheterna Rosendal 3:1 och Mjälnäs 2:1 i Vingåkers kommun En ansökan om miljöfarlig verksamhet gällande anläggande av vindkraftverk på rubricerade fastigheter inkom till nämnden Samråd och kommunicering har skett beslutade nämnden om förbud för verksamheten till dess att begärda kompletteringar inkommit. Då de begärda uppgifterna inte har inkommit till nämnden från sökande kan ingen helhetsbedömning av verksamheten göras och därför har miljöinspektör förbjudit den anmälda vindkraftverksamheten via ett delegationsbeslut. Byggnadsinspektör har avslagit bygglov på fastigheterna, då bygglov inte kan beviljas när förbud om verksamhet beslutats. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 22 Dnr 295/ Bostadsanpassning Bryggaren 5 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Förslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden avslår ansökan om bostadsanpassningsbidrag för XX med personnummer XXXXXX-XXXX gällande montering av dörröppnare i hiss. Beskrivning av ärendet Till samhällsbyggnadsnämnden har inkommit en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för att montera ramp, lejdare i trapp och dörröppnare till entrédörr samt dörröppnare i hiss. Byggnadsinspektör har beviljat ramp, lejdare i trapp och dörröppnare då det ryms inom delegationen. Däremot bedöms att dörröppnare till hiss inte ryms inom ramen för bostadsanpassning och är tekniskt onåbart att göra med befintlig hiss. Samhällsbyggnadsenheten anser därmed att bostadsanpassningen gällande dörröppnare i hiss ska avslås. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Expediering Sökande Byggnadsinspektör Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Tony Ljungberg , tony.ljungberg@vingaker.se Vår beteckning UN 295/ Ansökan om bostadsanpassningsbidrag Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Avslå ansökan om bostadsanpassningsbidrag för montering av dörröppnare i hiss som XX med personnummer XXXXXX-XXXX har lämnat in tillsammans med annan bostadsanpassning. Sammanfattning Till Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för att Montera ramp, lejdare i trapp och dörröppnare till entrédörr samt montera dörröppnare i hiss. Byggnadsinspektör har beställt ramp, lejdare i trapp och dörröppnare då det ryms inom delegationen, men däremot så har det bedömts att dörröppnare till hiss inte ryms inom ramen för bostadsanpassning och är tekniskt onåbart att utföra vilket därför ska avslås. Ärendets beredning Bereds av enhetschef och byggnadsinspektör VK101S v , Tjänsteutlåtande Bo Nilsson Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

7 Bakgrund Till Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för att Montera ramp, lejdare i trapp och dörröppnare till entrédörr samt montera dörröppnare i hiss. Byggnadsinspektör har beställt ramp, lejdare i trapp och dörröppnare då det ryms inom delegationen, men däremot så har det bedömts att dörröppnare till hiss inte ryms inom ramen för bostadsanpassning och därför ska avslås. 2 (2) Anledningen till att dörröppnare inte kan beviljas är att det är ett så omfattande arbete att göra och att det inte är tekniskt möjligt att göra den åtgärd som sökande har ansökt om. Skulle det göras arbete på hissen som det ansökts om så måste en helt ny hisskorg monteras in i byggnaden och då hissen berör 5 plan inkl. källare så måste det monteras in en hiss som klarar att hantera en bår dvs. en hiss med måtten 2,20x1,80 m. Detta är inte tekniskt nåbart att göra då trapphuset redan är litet med smala trappor (0,9 m) som löper runt den befintliga hisskorgen, vilket medför att den nya hisskorgen måste monteras utanför huskroppen med nya trappor som följd. Lagstöd: Kap. 8 4 PBL samt Lag (1992::1574) om bostadsanpassningsbidrag 1 6. BFS 2012:11 H14 samt BBR 21 kap. 3:144 Förvaltningens ståndpunkt Att avslå ansökan om bostadsanpassningsbidrag för att montera dörröppnare till hiss då det är tekniskt onåbart att göra med befintlig hiss. Konsekvenser Att det inte går att bevilja bostadsanpassningsbidrag för dörröppnare i hiss. VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden Thorsten Schnaars Samhällsbyggnadschef Tony Ljungberg Byggnadsinspektör

8 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 23 Dnr 43/ Bygglov för om- och tillbyggnad av bastuanläggning på fastigheten Östra Dimbo 1:97 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Förslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden beviljar bygglov för XX med personnummer XXXXXX-XXXX och XX med personnummer XXXXXX-XXXX gällande om- och tillbyggnad av bastuanläggning på fastigheten Östra Dimbo 1:97 i enlighet med inkommen ritning Beskrivning av ärendet Bastubyggnaden har byggts till utan bygglov och ärendet har tidigare hanterats av samhällsbyggnadsnämnden, Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. Dessa processer är nu avslutade och markägaren har fått möjlighet att inkomma med ett förslag för tillbyggnad som följer detaljplanens intentioner. Den nu redovisade om- och tillbyggnaden överensstämmer med den byggrätt som regleras i detaljplanen, de flesta övriga funktioner kan anses vara nödvändiga för användbarheten av en friliggande bastubyggnad. Om- och tillbyggnaden omfattar den befintliga bastubyggnaden, kopplad till toalett, bad och dusch, med omklädning och relax. Utöver det finns toalett dimensionerad för rullstolsburna och ett förråd. På cirka hälften av den föreslagna ytan byggs storstuga och kök. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Expediering Sökande Byggnadsinspektör Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Monica de Santa Cruz monica.santacruz@vingaker.se Tony Ljungberg , tony.ljungberg@vingaker.se Vår beteckning Sbn 43/ Bygglov för om- och tillbyggnad av fritidsanläggning på fastigheten Östra Dimbo 1:97 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Bevilja bygglov för XX med personnummer XXXXXX-XXXX och XX med personnummer XXXXXX-XXXX gällande om- och tillbyggnad av bastuanläggning på fastigheten Östra Dimbo 1:97 i enlighet med ritning inkommen den 5 mars 2015 Sammanfattning En detaljplan för området togs blev antagen av kommunfullmäktige den 15 februari Detaljplanen medger byggnation av en bastuanläggning, anläggning av parkering och byggande av flertal sjöbodar. I anslutning till bastuanläggningen medges bryggor och bad. Planen reglerar vidare en byggnadshöjd av 2,5 meter. Det aktuella tillståndet avser om- och tillbyggnad av den befintliga bastuanläggning. Ärendets beredning Bereds av stadsarkitekt, byggnadsinspektör och enhetschef VK101S v , Tjänsteutlåtande mars 2015 Östra Dimbo 1 97 Bastubyggnad Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

10 Bakgrund Bastubyggnaden har byggts till utan bygglov och ärendet har tidigare hanterats av nämnden, länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Dessa processer är nu avslutade och markägaren har fått möjlighet att inkomma med ett förslag för tillbyggnad som följer och genomför detaljplanens intentioner. 2 (2) Den nu redovisade om- och tillbyggnaden omfattar den befintliga bastubyggnaden, kopplad till toalett, bad och dusch, med omklädning och relax. Utöver det finns toalett dimensionerad för rullstolsburna och ett förråd. På ca hälften av den föreslagna ytan byggs storstuga och kök. Byggnadens yta regleras inte i detaljplanen och förslaget finns inom den marken som avsetts för byggande. Förvaltningens ståndpunkt Om- och tillbyggnaden överensstämmer med den byggrätten som regleras i detaljplanen, de flesta övriga funktioner kan anses vara nödvändiga för användbarheten av en friliggande bastubyggnad. Avseende byggnadshöjden uppfyller största delen av byggnaden kravet i detaljplanen, under förutsättning av en mycket begränsad uppfyllnad av omgivande mark genomförs och takkonstruktionen sänks i vissa delar. Man kan anta att den strama regleringen av byggnadshöjden beror på önskemålet att upprätthålla sjöutsikten för både vägen och fastigheter söder om vägen. Den intentionen anses vara uppfylld. Det är viktig att den tekniska granskningen och den efterföljande tillsynen genomförs med noggrannhet. Bilaga 1. Bygglovhandlingar VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden Thorsten Schnaars Samhällsbyggnadschef Tony Ljungberg Byggnadsinspektör

11 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 24 Dnr 72/ Tillägg till detaljplan V76 Marmorbyn Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till enheten att göra ett tillägg gällande byggnadshöjd på detaljplan V76 Marmorbyn Beskrivning av ärendet År 2013 inkom en ansökan om bygglov i Marmorbyn som inte kan medges på grund av ett skrivfel i detaljplanen för området. I detaljplan V76 Marmorbyn medges endast 4,8 meters total bygghöjd på de byggnader som finns inom det detaljplanerade området. I den äldre detaljplanen, där byggnaderna ingick innan detaljplan V76 antogs, angavs 5,6 meters bygghöjd vilket är mer verklighetsförankrat. För att rätta till problemet behöver det göras ett tillägg till detaljplanen där det anges byggnadshöjd istället för totalhöjd, som det gjorde på den ursprungliga detaljplanen som detaljplanerade hela Marmorbyns samhälle. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Expediering Samhällsbyggnadsenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 VK101S v , Tjänsteutlåtande Beslut om tillägg till detaljplan V76 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Tony Ljungberg , tony.ljungberg@vingaker.se Vår beteckning Sbn 80/ Beslut om tillägg till detaljplan V76 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Ge samhällsbyggnadsenheten i uppdrag att göra ett tillägg gällande byggnadshöjd på detaljplan V76 i Marmorbyn Sammanfattning Samhällsbyggnadsenheten har ett bygglov som registrerades 2013 där det inte kan medges bygglov på grund av att det finns ett skrivfel i detaljplanen, som medger endast 4,8 meters total bygghöjd på de byggnader som finns inom det detaljplanerade området. För att rätta till problemet behöver det göras ett tillägg till detaljplanen där det anges byggnadshöjd istället för totalhöjd, som det gjorde på ursprungliga detaljplanen vilken detaljplanerade hela Marmorbyns samhälle. Ärendets beredning Bereds av enhetschef och byggnadsinspektör Bakgrund Samhällsbyggnadsenheten har ett bygglov som registrerades 2013 där det inte kan medges bygglov på grund av att det finns ett skrivfel i detaljplanen, som medger endast 4,8 meters total bygghöjd på de byggnader som finns inom det detaljplanerade området. I den äldre detaljplanen där byggnaderna ingick innan nuvarande detaljplan antogs angavs 5,6 meters bygghöjd vilket är mer verklighetsförankrad än vad det är nu. Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

13 Problemet med en totalhöjd som det är på den aktuella detaljplanen är att det medför problem med bygglov för tillbyggnader där totalhöjden överstiger 4,8 meter. För att rätta till problemet behöver det göras ett tillägg till detaljplanen där det anges byggnadshöjd istället för totalhöjd, som det gjorde på ursprungliga detaljplanen vilken detaljplanerade hela Marmorbyns samhälle. 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt Att ge samhällsbyggnadsenheten i uppdrag att göra tillägg om byggnadshöjd för detaljplan V76 Konsekvenser Att det kan medges bygglov för tillbyggnad för aktuell fastighet VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden Thorsten Schnaars Samhällsbyggnadschef Tony Ljungberg Byggnadsinspektör

14 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 25 Dnr 290/ Remissvar för åtgärdsprogram med mera för Norra Östersjöns Vattendistrikt Samhällsbyggnadsutskottets beslut Förslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden låter förvaltningens skrivelse utgöra remissvar till åtgärdsprogram, förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns Vattendistrikt. Beskrivning av ärendet Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län, har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram för perioden Förslaget är utskickat på remiss. Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Kommunen ser positivt på att frågan lyfts fram. Samhällsbyggnadsenheten anser att det saknas konkreta uppgifter i samrådsmaterialet om hur stor påverkan internbelastningen i våra vatten har för övergödningen och för möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. En stor internbelastning i en sjö kanske kan innebära att de övriga åtgärder som utförs inom tidsperioden inte har någon direkt påverkan på näringsstatusen i sjön utan resultaten av åtgärderna kan istället dröja längre än till år Miljökvalitetsnormerna borde då bli svåra att följa på grund av exempelvis fosforläckage från sedimenten, om man inte parallellt jobbar även med det läckaget. I bilaga 1 till åtgärdsprogrammet finns detaljerade åtgärdsprogram för 50 avrinningsområden varav fyra berör Vingåkers kommun i varierande omfattning. I dessa finns mer detaljerade beskrivningar på miljöproblemen och åtgärdsförslag för de specifika avrinningsområdena. Vingåkers kommun, som är en lantbrukskommun, har framförallt fokuserat på kommunernas åtgärder och konsekvenser för lantbrukarna. Samhällsbyggnadsenheten föreslår att nämnden lämnar svar enligt enhetens skrivelse daterad Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Expediering Samhällsbyggnadsenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Datum 26 februari 2015 Handläggare Cecilia Larsson Diarienummer 2014/290 Förslag till remissvar Förvaltingen föreslår att Samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande remissvar på föreslaget till åtgärdsprogram, förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt: Kommunerna föreslås arbeta med nio åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas under perioden Åtgärd fem föreslås av Vingåkers kommun ligga under länsstyrelsernas åtgärder istället för kommunernas. Materialet i remissen är omfattande och det är svårt att få ett helhetsgrepp och en fullständig bild av hela förslaget. Vingåkers kommun, som är en lantbrukskommun, har framförallt fokuserat på kommunernas åtgärder och konsekvenser för lantbrukarna i åtgärdsförslaget. För lantbruken föreslås i remissen nya förordningar som tvingar lantbruken att utföra många av de miljöåtgärder som i dagsläget är frivilliga. Förslagsvis förenas detta med lämpliga ekonomiska stödmöjligheter för lantbrukarna. Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen för kostnaden av alla lantbruksåtgärder är väldigt tydlig i samrådsmaterialet, det framgår dock inte tydligt hur åtgärderna ska finansieras konkret av lantbrukaren vid det praktiska utförandet. Även om åtgärden strukturkalkning inte bedöms ha någon nettokostnad kan detta variera beroende på olika omständigheter. Mer information om betydelsen av internbelastning från sediment för den ekologiska statusen i sjöar efterfrågas av Vingåkers kommun. Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

16 I samrådet efterfrågas förutom synpunkter även svar på följande frågor för åtgärdsprogrammet: Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? -svar ja. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Om redovisat material stämmer- svar ja. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? -svar nej. Det saknas en fullständig utredning av hur de olika vattenförekomsterna påverkas av internbelastning av näringsämnen. Detta antas kunna påverka tidpunkten för när god ekologisk status kan uppnås. Framgår det hur åtgärderna ska genomföras för att för att följa miljökvalitetsnormerna? svaret är att det framgår hur åtgärderna ska genomföras, dock oklart om miljökvalitetsnormerna därmed följs. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? svaret är att det framgår var åtgärderna ska genomföras, dock oklart om miljökvalitetsnormerna därmed följs. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? svaret är att det framgår när åtgärderna ska genomföras, dock oklart om miljökvalitetsnormerna därmed följs. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver utföra dem? -svaret är att en fullständig genomgång av alla myndigheters åtgärder inte skett och därmed är det svårt att bedöma om något saknas. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? -svar ja, det framgår tydligt hur mycket alla åtgärder skulle kosta att genomföra, det saknas dock tydliga förslag på hur samhället ska finansiera de praktiska slutåtgärderna i vissa fall. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? svar ja, det framgår vilka aktiviteter som bedöms som viktiga. Vingåkers kommun har dock ingen åsikt i frågan om de är viktiga eller inte. Saknas det aktiveteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, i så fall vilka? svar vet ej. Tyvärr har inga resurser lagts på att gå igenom dessa aktiviteter. 2 (5) Svar på följande frågor önskas angående förslaget på förvaltningsplan: Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver i ditt arbete? svar ja. Framförallt VISS används i stort sett dagligen. Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? svaret är att det är svårt att få en fullständigt klar bild av hela förslaget.

17 Flera olika avsnitt i olika skrifter kompletterar varandra och konsekvensen blir lätt att fokus läggs på det som berör för tillfället. Fler fysiska eller digitala möten inför presentationen av materialet eller något annat uppstartsalternativ efterfrågas. Det är svårt att ta ställning genom enbart läsning av materialet. Samrådsmötena som hölls runt om i distriktet var givande. 3 (5) Svar på följande frågor önskas angående miljökonsekvensbeskrivningen: Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ända- målsenligt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras, och i så fall vad och varför? svaret är att miljökonsekvensbeskrivningen är väldigt övergripande och odetaljerad. Det är svårt att bedöma vilken detaljnivå den bör ligga på. Sammanfattning Missiv från samrådsmaterialet: Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län, har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram för perioden Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. I förslaget finns 80 stycken åtgärder fördelade över myndigheter och kommuner i distriktet. Kommunerna föreslås arbeta med nio av dessa åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. De olika åtgärdsförslagen finns tillgängliga i samrådsmaterialet på samhällsbyggnadsförvaltningen och på vattenmyndighetens hemsida. Det finns i materialet även förslag på nya miljökvalitetsnormer. Förvaltningen har tittat på förslaget och föreslår att nämnden lämnar svar enligt ovan. Ärendets beredning Ärendet har beretts av miljöinspektör på samhällsbyggnadsenheten efter deltagande på samrådsmöte som hölls av Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt tillsammans med länsstyrelsen i Södermanlands län.

18 Bakgrund I Norra Östersjöns vattendistrikt är övergödning det mest prioriterade miljöproblemet. Jordbruket står för ca 60 % av fosforbelastningen och strukturkalkning på rätt jord är den åtgärd som effektivast kan minska fosforläckaget från jordbruksmark. 4 (5) Åtgärd fem innebär att en bedömning ska göras om de förhoppningsvis redan utförda åtgärderna rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande som görs i kommunen är tillräckliga för att uppnå betinget avseende kväve och fosfor innan år 2021 (i vissa fall 2027). I de fall dessa åtgärder inte är tillräckliga ska kommunen inom sina ansvarsområden då genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat (ej aktuellt för Vingåkers kommun), behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande. Arbetsområden är nya för Vingåkers kommun och bedöms ligga närmare länsstyrelsernas kompetensområden än kommunernas. Kommunen ser det dock som positivt att frågan lyfts fram. Det saknas konkreta uppgifter i samrådsmaterialet om hur stor påverkan internbelastningen i våra vatten har för övergödningen och för möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. En stor internbelastning i en sjö kanske kan innebära att de övriga åtgärder som utförs inom tidsperioden inte har någon direkt påverkan på näringsstatusen i sjön utan resultaten av åtgärderna kan istället dröja längre än till år Miljökvalitetsnormerna borde då bli svåra att följa på grund av exempelvis fosforläckage från sedimenten, om man inte parallellt jobbar även med det läckaget. I bilaga 1 till åtgärdsprogrammet finns detaljerade åtgärdsprogram för 50 avrinningsområden varav fyra berör Vingåkers kommun i varierande omfattning. I dessa finns mer detaljerade beskrivningar på miljöproblemen och åtgärdsförslag för de specifika avrinningsområdena. Bilagor Tid för bättre vatten

19 VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 5 (5) Cecilia Larsson Miljöinspektör Thorsten Schnaars Samhällsbyggnadschef

20 tid bättre för vatten

21 Tid för bättre vatten En skrift om vattenförvaltningen i Sverige inför samrådet Produktion: Vattenmyndigheterna i samarbete med E Gustafsson Information AB Illustrationer: Rebecca Elfast, Sylvia Kinberg Foto: Fotolia.com där inget annat anges Tryck: Danagård Litho, oktober

22 Morgon i båten En sådan fin morgon. Dimman har lättat. Måsarna skriar och där borta guppar en ejderfamilj. Den här viken är fantastisk. Rent vatten som är fullt av liv. Doppar man tårna kommer småfisken direkt och krabborna gömmer sig i tången. Det är sådan skillnad, jämfört med åren runt Nu använder ingen giftiga båtbottenfärger. Dessutom går det ju att tömma båttoan i varenda småbåtshamn och större naturhamn numera! Tänker också på kanotturen i insjön i förra veckan. Och de restaurerade våtmarkerna vi passerade. De gör gott för vattnet och för alla växter och djur som lever där. Om en månad är det dags för en fisketur i fjällen. Hoppas få träffa huggvilliga öringar. Sedan hindren nedströms togs bort har de kunnat vandra uppåt igen. Nej, nu är det dags för kaffe. Fram med vattendunken! 3

23 vikten av vatten Vatten till alla och allt VATTEN ÄR LIV Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomisk välfärd. Det är en avgörande resurs i industrin, jordbruket, sjukvården och energiproduktionen, för fisket, transporterna och turismen. OCH IBLAND DÖD Förorenat vatten är en orsak till miljontals dödsfall. Det dödar fler människor än alla former av våld, krig inkluderat. Varje dag dör över barn under fem år på grund av smutsigt vatten. F ör oss i Sverige är det en självklarhet att få friskt, rinnande vatten direkt ur kranen. Att vårt grundvatten är rent och att vi kan bada och fånga fisk i nästan alla vattendrag. I Sverige har vi gott om vatten, brukar vi säga. Men hur är det på exempelvis Gotland? Där byggs avsaltningsanläggningar för att det ska finnas vatten när turisterna kommer. Tillgång till rent vatten är alltså ingen självklarhet, inte ens i Sverige, även om vi är väldigt lyckligt lottade jämfört med många andra. Mer än 1,2 miljarder människor har inte tillgång till rent vatten. I mer än hälften av Europas städer överutnyttjar man sina grundvattenresurser. Snart kan vi behöva dela med oss. EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) kom till just för att vattnet är en gemensam resurs som inte följer samma gränser som vi människor. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i om fattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara naturens gränser. Därför har Europa delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av vattendragens av rinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. Fem vattendistrikt finns i Sverige. Bottenhavet Bottenviken Norra Östersjön Västerhavet Södra Östersjön 4

24 Vikten av vatten En bråkdel färskvatten Vi har det vatten vi har. I ett evigt kretslopp vandrar vattenmolekylerna runt i systemet. Det har räckt till våra förfäder och ska räcka till våra barnbarn. Vattnet är bara till låns, och med det följer ett ansvar att hålla det i gott skick. Visserligen har vi förhållandevis gott om vatten i Sverige, men vad händer med kvaliteten på vattnet när rester av läkemedel och kemikalier förorenar både yt- och grundvatten? Utsläpp av kväve och fosfor får badsjöar och havsvikar att växa igen och i havet bildas stora mängder av alger. Dammbyggen och vägbankar hindrar fisk och andra organismer från att ta sig upp i vattendragen. Många misstag har gjorts genom åren, ofta omedvetet utifrån den kunskap som fanns då. Idag måste vi tillsammans hitta lösningar på de gamla problemen och där vi inte vet tillräckligt om miljöeffekterna behöver vi vara försiktiga. Mer kunskap behövs till exempel om hur människor och miljö påverkas av kemikalier. Vad händer när de kombineras? Den så kallade cocktaileffekten kan vara större än de enskilda ämnenas effekt tillsammans. Om jordklotet vore i storlek med Globen i Stockholm så skulle den mängd sötvatten som finns rymmas i en fotboll. hushåll EUROPA Så lite kan användas Av jordens totala mängd vatten är cirka 2,5 procent (35 miljoner kubikkilometer) färskvatten. EUROPA Det mesta är SV bundet i is och snö vid polerna eller hushåll som markfukt och permafrost. Kvar finns endast kubik kilometer, industri som kan användas jordbruk av människor. Vad vattnet används till varierar stort mellan världsdelar och länder. jordbruk hushåll VÄRLDEN hushåll industri jordbruk EUROPA S hushåll hushåll industri jordbruk jordbruk SVERIGE VÄRLDEN hushåll hushåll industri jordbruk industri jordbruk industri jordbruk VÄRLDEN hushåll industri jordbruk 5

25 vikten av vatten Priset på vatten Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för. Vårt vatten är en tillgång som många av oss verkligen njuter av. En simtur på sommaren. Pimpelfiske i bitande iskyla. Eller bara sitta vid en sjö och njuta av tystnaden. Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för, både när det är dags att köpa hus och åka på semester. För att framställa bra mat krävs rent vatten i tillräcklig mängd. Vattenkraften är en viktig källa till elektricitet, men behöver anpassas så att fiskar och andra vattenlevande djur kan leva och föröka sig i vattendragen. Rent vatten är också en förutsättning för stora delar av industrin. I och nära vatten lever växter och djur som på olika sätt bidrar till vår välfärd. Kräftor, till exempel, är en tillgång både ekonomiskt och på festen. Alger kan bli en del av framtidens matproduktion. Kanske finns det ännu oupptäckta medicinska framgångar som döljer sig i andra organismer. Förstör vi förutsättningarna för livet i sjöar, vattendrag och längs kusterna, förstörs också möjligheterna att utveckla det som kan ge barn och barnbarn ett fortsatt gott liv. Allt detta är ekosystemtjänster som vattnet bidrar med. Ekosystemtjänster är i princip allt som vi människor får av naturen och som upprätthåller eller förbättrar vårt välmående och våra livsvillkor, både ekonomiskt och socialt. Vatten är ingen vanlig kommersiell produkt, utan en gemensam tillgång. Det gör att vi har svårt att sätta ett pris på vatten, om det inte passerar vattenmätaren eller tappas upp på flaska och säljs i affären. Men fundera en stund på vad det skulle kosta om den naturliga reningen och näringsupptaget i våtmarkerna slutar fungera och vi tvingas ersätta det med reningsverk? Och hur mycket jobb och inkomster går förlorade när giftalgerna blommar och turisterna flyr? Vi tar ofta vatten för givet (och det är nästan gratis i kranen) när det egentligen är värt så mycket mer. Undersökningar visar att människor är beredda att betala mycket för att hålla vattnet rent och friskt. 6

26 VÄRDEFULLA DROPPAR Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 2,5 öre. Förutom produktion och distribution av dricksvatten ingår skydd av vattentäkter, avledning och rening av avloppsvatten och hantering av dagvatten. Priset på förpackat vatten inkluderar enbart produktion och distribution och kan vara uppemot tusen gånger dyrare, 25 kronor för en liter. Utsikt över vatten betalar vi gärna för. En dansk studie visar att sjöutsikt ökar fastighetsvärdena med procent jämfört med motsvarande fastigheter utan sjöutsikt. Mäklare i Värmdö och Nacka uppskattar att havs- eller sjöutsikt kan dra upp priset 20 till 60 procent, beroende på hur mycket vatten man ser. En studie som vattenmyndigheterna låtit göra, analyserar betalningsviljan för att förbättra vatten som är påverkade av övergödning. Studien visar att högst betalningsvilja finns i befolkningsrika områden. Detta är delvis en följd av värderingstekniken (värdeöverföring) men en viktig slutsats är att det är viktigare att prioritera åtgärder i vatten som människor utnyttjar, än vatten som ingen någonsin besöker. Forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen i Östersjön enligt Helsingforskommissionens aktionsplan. Beräkningen visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar. Invånarna i Östersjöländerna är villiga att betala 35 miljarder kronor per år för ett friskare hav. Den totala kostnaden för att klara aktionsplanens mål är miljarder kronor årligen. STORA KOSTNADER NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME I Östersund smittades dricksvattnet av parasiten Cryptosporidium vintern 2010/2011. Senare gjordes en uppskattning av kostnaderna: 219,5 miljoner kronor i samhällskostnader för Östersund. 1,7 miljoner kronor i extra driftskostnader för Vatten Östersund (provtagning, vattendistribution med mera). 4,5 miljoner kronor till investering i UV-anläggning (för att eliminera parasiterna). 15,6 miljoner kronor i merkostnader för restaurangbranschen i Östersund. Tiotals miljoner kronor i inkomstbortfall från minskad gräns- och turisthandel. VIRTUELLT VATTEN Begreppet virtuellt vatten myntades 1993 av forskaren John Anthony Allan från King s College i London. Det innefattar allt vatten som använts under produktionsprocessen, även i förpackning och transport. Vattenfotavtryck är ett mått på den totala vattenmängd som används vid framställningen av de varor vi konsumerar. VATTENFOTAVTRYCK Så mycket vatten behövs för att producera: En kopp kaffe liter En stor öl liter 1 kg potatis liter 1 liter mjölk liter En pizza liter 1 kg bröd liter En t-shirt av bomull liter 1 kg nötkött liter 7

27 GEMENSAMT ANSVAR Samarbete på bredden All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. Eftersom vattnet inte följer några administrativa gränser, måste självklart insatserna för bättre vatten bygga på samarbete inom och mellan länder. Vissa miljöproblem i vårt land, som försurning, utsläpp av gifter, övergödning och förändrat klimat, kräver åtgärder även utanför Sverige. Samarbete inom EU och med andra internationella organisationer pågår kontinuerligt. Ramdirektivet för vatten innebär att samma regler gäller i alla EU-länder. Arbetet ska dessutom integreras med utvecklingen av jordbruk och fiske, energi, transport, turism det vill säga samhällsutvecklingen i stort. Ingen klarar sig ju utan vatten. I Sverige är det riksdag och regering som drar upp riktlinjerna för miljöpolitiken. De nationella miljökvalitets målen är en plattform för miljöarbetet. Vattenfrågor hanteras inom många olika lagar och författningar. Miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster är de viktigaste. All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. För att nå dit är helhetstänkande, målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Detta kräver en bredd i kompetenser och kunskap där myndigheter, intresseorganisationer, näringsliv och andra intressenter samverkar och tar ansvar för de uppdrag de har. Vattenmyndighetens roll är att samordna vattenförvaltningen i respektive distrikt. Att det finns en samlande myndighet som har helhetsbilden ökar chansen för att åtgärder görs i rätt ordning och på rätt plats. 8

28 STYRNING VÄGLEDNING TILLSYN VERKSAMHETS- UTÖVNING EU Regeringen Centrala myndigheter Länsstyrelser Kommuner Branschorganisationer Verksamhetsutövare Allmänhet VÄGEN TILL VATTENDIREKTIVET Arbetet för att skydda vatten har pågått länge, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan i det antika Rom var det en självklarhet att myndigheterna bar ansvaret för vattenförsörjningen. I Sverige kom 1969 miljöskyddslagen som kunde ställa krav på verksamheter med utsläpp till vatten. De första EG-direktiven om vattenvård kom i slutet av 1970-talet. En långsiktigt hållbar vattenförvaltning har varit en del av de svenska miljökvalitetsmålen sedan 1999 och samma år trädde miljöbalken i kraft. VATTEN- ANVÄNDNING VATTENVÅRD Vattenråd Med EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) från 2000 har vi ett gemensamt regelverk som ska säkra en god vattenkvalitet för alla som bor i Europa. Direktivet är en del av svensk lag sedan 2004, då målet sattes att alla stora problem i de svenska vattnen skulle vara lösta till Vattenförvaltning bygger på brett samarbete. Många aktörer är involverade och tar ansvar för olika delar av arbetet i sina uppdrag. Kommunerna har här en särställning, eftersom deras uppdrag spänner över samtliga delar i kedjan. EU har kompletterat vattendirektivet med ett direktiv om grundvatten och ett om miljögifter. Dessutom finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat avloppsvatten, badvatten, översvämning och havsmiljö. 9

29 GEMENSAMT ANSVAR Foto: Sara Elfvendahl TA DEL I SAMRÅDET Vad tycker du?samråd?!!!? Vill du vara med och påverka vattenförvaltningen? Du kan delta i samrådsmöten som arrangeras under första halvåret Ett sätt är att engagera sig i en vatten organisation knuten till det vatten som du vill engagera dig i. På hittar du organisationen för ditt vatten. I Sverige finns mer än 125 vattenråd, vattenvårdsförbund och andra vattenorganisationer, som är engagerade i vattenförvaltningen. Medlemmar är till exempel kommuner, företagare, organisationer, markägare och privatpersoner. Vad tycker du? För att besluten om åtgärderna för våra vatten ska bli så bra som möjligt behövs allmänhetens engagemang och kunskap. Besluten ska också fattas så nära medborgarna som möjligt. När vattendirektivet antogs valde Sverige att dela in landet i fem vattendistrikt, i stället för att lägga arbetet hos en central myndighet. Skälet var just att vattenförvaltningen också behöver ha ett lokalt och regionalt perspektiv. Dessutom skiljer sig de olika distrikten åt. Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt har sina speciella förutsättningar med reglerade älvar och stora ytor med skogsbruk som påverkar vattnet. I de sydligare distrikten, med storstadsregionerna, stora jordbruksbygder och industrier, finns det annat att ta itu med. För att hitta de bästa lösningarna över kommun- och länsgränser arbetar vattenmyndigheterna nära ihop. 10

30 DIALOG ÖVER GRÄNSER Vi söker också aktivt dialog med intressenter av alla slag. Att skapa delaktighet på lokal nivå är en av hörnstenarna i den svenska vattenförvaltningen. Kommunerna är centrala aktörer, men också näringsliv, markägare, intresseorganisationer och privatpersoner deltar. Det innebär att tusentals människor i landet är involverade och engagerade i arbetet. De är allt från enskilda lantbrukare och sportfiskare i vattenråden till forskare och tjänstemän på universitet och myndigheter. Alla bidrar med kunskap och information, på både lokal och en mer övergripande nivå. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler. Den första avslutades i december Den andra sträcker sig fram till slutet av Samtidigt påbörjas samrådet för nästa förvaltningscykel. Då läggs ramarna fast för Östersjöländerna har sedan länge ett samarbete, framför allt när det gäller havsmiljöfrågor. Helsingforskonventionen är en regional miljö konvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet, och behandlar frågor om övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och föroreningar, men även skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i havet. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN För det övergripande nationella ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågorna bildades Havs- och vattenmyndigheten, HaV,

31 LÅNGSIKTIGT ARBETE En blå tråd Ny kunskap, erfarenheter av åtgärder och beredskap för att möta förändringar går som en blå tråd genom vattenförvaltningen. Den löper också genom de verktyg som arbetet med att förvalta och förbättra våra vatten baseras på, nämligen förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Dessa tre hänger ihop och revideras inför varje ny förvaltningscykel. Förvaltningsplanen är som en uppslagsbok. Den ska tillsammans med åtgärdsprogrammet ge en överblick och inriktning för det fortsatta arbetet och vara underlag för planering i kommuner, myndigheter och organisationer. Här beskrivs bland annat hur det står till med vattenmiljön, baserat på de kartläggningar som har gjorts. Miljökvalitetsnormerna är styrinstrument. De uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Det handlar alltså inte om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen. Det är vattendelegationerna som beslutar om vilka miljö kvalitetsnormer som ska gälla för respektive vatten. Vattendelegationerna I varje vattendistrikt finns en vattendelegation. Den utses av regeringen. Ledamöterna är sakkunniga från länsstyrelser, kommuner och andra instanser men även representanter från näringslivet och de politiska partierna. Delegationens ordförande är landshövdingen i det län som är vattenmyndighet. Åtgärdsprogrammet redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Vilka åtgärder behöver vidtas? Vem ska göra det och när behöver det vara klart? Syftet är att visa vad som är mest kostnadseffektivt att göra. Innan förslagen till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram beslutas pågår ett samråd under ett halvår. Då är alla, såväl privatpersoner som organisationer och myndigheter, välkomna med synpunkter. 12

32 Körtingsbergs våtmark. Foto: Jonas Andersson, WRS Rätt åtgärd på rätt plats Många åtgärder för att skydda vattnet är ganska självklara. Industrier har egna reningsverk, lantbrukare brukar inte marken allra närmast vattendragen, kommuner anlägger våtmarker för att ta hand om dagvatten och minimera risken för översvämning. Vandringshinder för fisk tas bort, vägtrummor grävs om och läggs rätt, gödsel myllas ner i stället för att bara spridas på markytan. Listan är lång på allt som kan göras och görs för att minska effekten av mänsklig påverkan på vatten. Men ibland är det svårt att se källan till problemen och då är åtgärderna inte lika lätta att sätta in. Vi vet att utsläppen finns, men inte hur stora de är eller när de sker. Dessa så kallade diffusa utsläpp kan komma från bland annat jord- och skogsbruk, dagvattenhantering eller avgaser från internationell sjöfart som ger upphov till surt nedfall. De kan också bero på något som har hänt för länge sedan, till exempel att sjöar sänktes på 1800-talet och början av 1900-talet för att skapa mer jordbruksmark. Det finns även gamla nedlagda industrier vars utsläpp fortfarande påverkar vatten. Ibland kan dricksvattentäkter och grundvatten vara hotade. Åtgärdsprogrammet inriktas på vatten med problem eller där kvaliteten riskerar att försämras, och vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Det är kommuner och myndigheter som svarar för att något händer. Vad som exakt ska göras och hur planeras i samarbete med länsstyrelserna, andra naturvårdande myndigheter, vattenråden och liknande samarbetsorgan, näringslivet och allmänheten. I det här arbetet måste vi hjälpas åt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. FÖRORENAREN BETALAR En viktig princip i EU:s miljöpolitik är att förorenaren betalar. Den som bidragit till föroreningarna ska också vara med och betala för att ställa till rätta. Detta kallas ibland PPP, Polluter Pays Principle, och antogs på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Med VA-avgifterna är alla användare med och betalar en del av kostnaderna. Men effekterna av annan verksamhet, till exempel skogsbruk, jordbruk och vattenkraft som kan medföra att vattenmiljöer försämras, betalas oftast via skattsedeln. Ett exempel är utsläppen från de äldsta industrierna, som textilfabriker och garverier. Länsstyrelserna och många kommuner har inventerat tiotusentals förorenade områden och saneringsarbetet görs i prioritetsordning. Ungefär områden hör till den högsta riskklassen och behöver åtgärdas först. Numera avsätter staten årligen hundratals miljoner för att sanera dessa gamla förorenade områden. Till detta kommer kanske lika mycket pengar från kommuner och verksamhetsutövare. 13

33 VARFÖR TAR DET SÅ LÅNG TID? Vi vet och förstår allt mer vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. VATTNETS STATUS I ett vatten med hög status fungerar alla delar i ekosystemet. Vattnet är så gott som opåverkat av människan. God status innebär att vattnet och dess närmaste omgivning (till exempel stränder och bottnar) har så god kvalitet att ekosystemen fungerar på ett livskraftigt sätt och att ekosystemtjänsterna bibehålls. Övervakningen av våra vatten pågår hela tiden. Kommuner och företagare har länge analyserat vattenprover för att hålla koll på kvaliteten på process- eller dricksvatten, avloppsrening eller utsläppsmängder. Myndigheter, vattenvårdsförbund och kommuner analyserar vattenprover från grundvatten, sjöar, vattendrag och kust för att se hur vattnen mår. Idag samordnas dessa provtagningar och analyser för att löpande öka kunskapen om våra vatten. När vattendirektivet infördes startade en omfattande kartläggning av hur Sveriges vatten mår. Kartläggningen har fortsatt i samverkan med kommuner, myndigheter och organisationer. Övervakningen och rapporteringen av tillståndet i våra vatten är en grundförutsättning för att rätt åtgärder ska kunna sättas in på rätt plats. Därför krävs en ständig dialog med vattenråden och andra som har lokal kunskap och erfarenhet av vattnet. Det pågående arbetet med att öka kunskapen gör att vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. Forskare har till exempel sett att plast som slängs i havet bryts ner till mikroskopiska partiklar som får effekter långt upp i näringskedjan. Läkemedelsrester i vatten har visat sig påverka bland annat beteende och fortplantningsförmåga hos fiskar. Därför kan vatten som i en första bedömning klarat sig ganska bra, få en lägre klassning vid nästa kontroll, trots att åtgärder har satts in. Inte för att vattnet faktiskt har blivit sämre, utan för att nya effekter har upptäckts. Men de upptäckterna innebär också mer kunskap för att göra rätt insatser. I de uppföljningar som görs kontinuerligt ser vi att det oftast tar mycket lång tid att förbättra ett vatten. Stora miljöproblem som miljö gifter och försurning tar tid att rätta till. Det finns även en inbyggd tröghet i naturen. Förutom när det handlat om att ta bort vandringshinder för fisk där ser vi förändringar till det bättre nästan på en gång. 14

34 kunskapsnavet VISS De data som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har sammanställt och beslutat om finns samlade via Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Kommuner, företag, myndigheter, vattenråd och allmänhet kan använda information och data från VISS. I VISS finns numera även information om åtgärder effekt och kostnader för genomförda, planerade och potentiella åtgärder per miljöproblem och vatten. Kartor visar var behoven av åtgärder är som störst, vad som hittills gjorts och vad som planeras. Tanken är att VISS ska ge den överblick och inspiration som behövs för att åtgärder ska kunna sättas in där de har störst betydelse och är som mest kostnadseffektiva. Åtgärder i hela landet i kategorin Efterbehandling av miljögifter. Vattenmyndigheterna arbetar för att koppla fler och fler datakällor idag utspridda på myndigheter, länsstyrelser, kommuner, universitet, näringsliv och intresseföreningar till VISS, så att användarna bara behöver leta på ett ställe. Det finns redan flera sådana kopplingar, exempelvis modellerade vattenflöden från SMHI, kalkningsåtgärder från Kalkningsdatabasen samt information om Natura 2000-områden från Naturvårdsverkets databas VicNatur. Denna underlagsdata är en viktig grund och behöver därför vara lättillgänglig, kvalitetsdeklarerad och hållas uppdaterad. Ett exempel är information om råvattendata som i dagsläget finns spridd hos kommunerna. Åtgärden Restaurering av rensade eller rätade vattendrag i Grisbäcken. Med den löpande kartläggningen av våra vatten förbättras hela tiden kunskapen om status och påverkan på vattenmiljöerna och mer information kan presenteras per avrinningsområde eller vatten. Det här ökar möjligheterna att anpassa informationen med en mer konkret bild av situationen för exempelvis en kommun eller lokala vattenorganisationer. VISS är på så sätt kunskapsnavet i dialogen. 15