facköversättaren Enorma textmängder kommer att översättas med MT LAKSHMINARAYAN, FACKÖVERSÄTTARE I INDIEN 4 TEMPERATURORDENS BETYDELSE 10

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 23 facköversättaren Enorma textmängder kommer att översättas med MT LAKSHMINARAYAN, FACKÖVERSÄTTARE I INDIEN 4 TEMPERATURORDENS BETYDELSE 10

2 Nr Årgång 23 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Postadress Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm Besöksadress Wallingatan 11, Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: info@sfoe.se Webbplats: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2012 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2012 Nr Manusstopp Utgivning 1 18 januari 28 februari 2 7 mars 19 april 3 16 maj 26 juni 4 9 juli 22 augusti 5 12 september 24 oktober 6 12 november 19 december Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Het höst för Finansgruppen I skrivande stund har den kalla och regniga sommaren övergått i en kall och regnig höst här i Värmland. Den globala uppvärmningen har sina vita fläckar, känns det som. Men för Finansgruppen hettar det till så här års. Budgetunderlagen ska ut, och varje år försöker vi anpassa budget och bokföring (och därmed resultatrapporter) till varandra så att de stämmer lite bättre överens. Inte helt perfekt ännu, men vi får ta det stegvis. Sedan spelar det ingen roll hur väl man budgeterar och bokför, det kan dyka upp otrevliga överraskningar ändå. Som vi skrev om i verksamhetsberättelsen för 2011 så skickade Skattemyndigheten under 2011 krav på ytterligare momsinbetalningar för att de på grund av ett beslut i EUdomstolen har varit tvungna att betala tillbaka stora summor till tryckerier. Enligt beslutet ska det bara vara 6 procent moms på vissa trycksaker, och det skulle gälla retroaktivt, så det har gått åtskilliga miljoner tillbaka till landets tryckerier. ETT AV DEM var Göteborgsföretaget Ale Tryckteam, som tryckt såväl Facköversättaren som mycket annat åt oss under många år. Det innebar att den mellanskillnad på 19 procent moms som Skattemyndigheten hade betalat tillbaka till Ale ville de nu ha från oss trots att vi hade deklarerat enligt gällande regler under de år det gällde. Och så långt var det ingen ko på isen, vi trodde ju att Ale Tryckteam i sin tur skulle betala tillbaka den feldebiterade momsen till oss som hade varit lång och trogen kund, men det ville de inte med mindre än att vi stämde dem. Vi kontaktade då Skatteverket och undrade om ett företag verkligen fick ange 25 procent på fakturan till kunden och deklarera 6 procent till myndigheten, och till vår stora förvåning blev svaret att det är en sak mellan köpare och säljare som måste regleras i domstol. För en lekman känns det helt obegripligt. Efter kontakt med en skattekonsult fick vi rådet att avvakta och se utslaget från andra rättsfall i samma ärende, eftersom vi skulle riskera höga advokatkostnader om vi själva gick vidare med en stämning och vi skulle också riskera att få betala Ales kostnader om vi förlorade. Och mot Skattemyndigheten får man aldrig rätt, sa han också. Så vi följer utvecklingen med intresse och rapporterar när det händer något nytt i fallet. Vi har förstås också avslutat vårt samarbete med Ale Tryckteam. FÖR DEN DEL av ekonomin som vi styr över själva ser det ljust ut även i år. Vi har som målsättning att gå ungefär jämnt upp varje år eftersom det inte är meningen att vi ska ligga på medlemmarnas pengar i onödan. Det finns en bra buffert som har byggts upp under åren, och den behöver för tillfället inte fyllas på ytterligare. Pengarna ska istället arbeta för medlemmarnas bästa. Till exempel håller Marknadsföringsgruppen på att utarbeta en långsiktig marknadsföringsstrategi för att synliggöra SFÖ och dess medlemmar, samtidigt som en satsning görs på sociala medier för att öka SFÖ:s närvaro på webben. Målsättningen är att översättningsköpare ska veta vart de kan vända sig för att få kvalitet och personlig service. Mer information om detta i kommande nummer av Facköversättaren. Jerry Olsson Vice ordförande finans, kassör ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 5/12

3 SFÖ KONFERENS 2012 Styrelsen informerar Styrelsen ser hur SFÖ kontinuerligt vidareutvecklas. Om konferensen, upphandling och mycket mer Den 7 8 september 2012 träffades styrelsen till sitt första möte efter sommaren på kansliet i Stockholm. Som vanligt fanns det många punkter på dagordningen. Här nedan en liten sammanfattning av de viktigaste punkterna. Efter konferensen i Gävle gjordes som vanligt en utvärdering som styrelsen nu har fått ta del av. Det är mycket glädjande läsning, deltagarna har överlag lämnat mycket positiva omdömen om både föreläsare, lokaler, mat och nöjen! Konceptet för konferensen är uppskattat bland medlemmarna och arbetet med nästa konferens (i Göteborg 2013) är i full gång. Även planeringen inför konferensen 2014 (som kommer att hållas i Syd) har kommit igång så smått. En annan fråga var uppföljningen av resultaten från minikonferenserna Det kom in mängder av goda idéer och förslag om hur SFÖ kan utvecklas i framtiden, och arbetet med att utvärdera förslagen har varit väldigt tidskrävande. Vissa förslag har redan genomförts och andra är på gång. En punkt på dagordningen som diskuterades ingående handlade om föreningens marknadsföringsplan. Det finns väldigt många idéer, och mycket jobb har redan lagts ned bl.a. för att skapa en övergripande strategi. Under tiden har man utvecklat SFÖ:s närvaro inom sociala medier: SFÖ har redan en Facebook-sida som ska bli mer aktiv framöver och en blogg och kanske också ett Twitter-konto kommer att sättas upp inom kort för att skapa en mer heltäckande närvaro. Detta är förhållandevis billiga åtgärder som når väldigt många människor. Styrelsen diskuterade även ett deltagande i de så kallade Upphandlingsdagarna (en mässa som kallar sig själv för största mötesplats inom offentlig upphandling ) men detta kommer sannolikt inte att ske 2013 eftersom ett deltagande är dyrt och måste förberedas mycket noga för att få någon effekt. Styrelsen har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp som ska samarbeta med Marknadsföringsgruppen och målet är att delta i evenemanget Ett tecken på att SFÖ alltmer ses som en viktig aktör inom området facköversättning är att föreningen utsetts till remissinstans. Som ni kanske känner till tillsatte staten en utredning i december 2011 under rubriken Genomförande av EU-direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Utredningen fick i uppdrag att granska hur EU-direktiv 2010/64 ska genomföras i svensk rätt. Utredaren har nu lämnat sin utredning (SOU 2012:49) som ni kan läsa på Efter önskemål från medlemmarna kommer profilsidor att införas i medlemsdatabasen och ett webbformulär tas fram där medlemmarna själva kan ändra sina uppgifter utan att (som idag) behöva gå omvägen via kansliet. Styrelsen ser hur SFÖ kontinuerligt vidareutvecklas, och anser att föreningen har en väl fungerande organisation. De nya projekt som SFÖ planerar blir dock alltmer avancerade, och kräver allt mer tid. Att skapa en närvaro inom sociala medier är relativt enkelt och billigt men kräver ganska många timmars arbete. För att närvaron inom de sociala medierna sedan ska få önskad effekt krävs ytterligare (kontinuerliga) arbetsinsatser, det är inget som sköter sig självt. Styrelsen har noterat att det under årens lopp tycks ha blivit allt svårare att få medlemmar att jobba ideellt, något som bland annat visat sig genom att Valberedningen haft svårigheter att övertyga medlemmar att ställa upp i olika SFÖ-organ. I praktiken sköter styrelsemedlemmarna inom SFÖ, precis som i många andra föreningar, väldigt mycket av det arbete som utförs inom föreningen. Men egentligen ska det inte vara så i en förening är tanken att styrelsen ska leda arbetet, inte själv utföra det. I slutänden är det alla medlemmar tillsammans som bestämmer vilken föreningen SFÖ blir ju fler som engagerar sig desto mer arbete kan SFÖ åstadkomma. Så fundera på det hör av dig till någon av arbetsgrupperna om du kan tänka dig att engagera dig för SFÖ! SFÖ:S STYRELSE facköversättaren 5/12 3

4 Översättare i landet med de många språken Efter att länge ha arbetat som anställd skribent växlade han spår och blev soloöversättare. Facköversättarens Anna Hermerén har intervjuat Balasubramaniam Lakshminarayan, facköversättare i Indien. Hur kom det sig att du blev översättare? Indien är ju ett land med många språk och de flesta här exponeras för många olika språk under livets gång. För min del har jag fem olika språk med mig i bagaget tamil, malayalam, hindi, engelska och gujarati. Tamil och malayalam pratade vi hemma och hindi och engelska var undervisningsspråken i skolan. Jag har också arbetat i Ahmedabad i Gujarat ett tjugotal år och har lärt mig att förstå gujarati rätt bra. Jag har ganska lätt för att lära mig språk och gillar att skriva: redan när jag gick i skolan skrev jag för olika tidningar och tidsskrifter. Den kombinationen har nog gjort att jag har valt den här yrkesvägen. Men du började din bana som skribent? I drygt 20 år var jag heltidsanställd som engelskspråkig skribent vid ett nationellt utbildningscenter med inriktning på miljöfrågor. Efterhand kom jag att ha även hindi som arbetsspråk. Arbetet omfattade kreativt skrivande, copyediting och översättning från engelska till hindi och vice versa. Det handlade inte bara om att skriva text: även att utveckla TVproduktioner och arbeta med den pedagogiska helhetsupplevelsen i anslutning till naturparker, naturvårdsområden och våtmarker tillsammans med ett team bestående av skribenter, översättare, forskare, fotografer med flera. Projekten var otroligt spännande eftersom vi ofta var långt ute i ödemarken i flera dagar. Under resorna har jag mött vilda tigrar på nära håll i Bandhavgarh och Kanha. 4 facköversättaren 5/12

5 PORTRÄTTET Balasubramaniam Lakshminarayan. Jag såg aldrig mig själv som översättare på den här tiden även om jag faktiskt gjorde en hel del översättningsarbete. Jag såg mig mer som kreativ skribent med engelska och hindi som arbetsspråk. Efter 20 år i samma organisation började jag känna att det var dags att göra något annat. Jag började fundera på att starta eget och tänkte att det nog skulle vara lättare att få en regelbunden inkomst om jag satsade på översättning. Hur hittade du dina kunder? Jag upptäckte proz.com på Internet och det öppnade hela den internationella översättningsmarknaden för mig. Tidigare arbetade jag bara för direktkunder i Indien som jag kunde träffa personligen. Med proz.com fick jag kunder från hela världen och tack vare min tidigare yrkeserfarenhet kunde jag snabbt etablera mig som översättare. Så snart jag kände mig säker i min nya roll sade jag upp mig från mitt jobb och blev frilansöversättare på heltid. Vad har du för specialområden? I början var jag mer av en generalist och översatte de översättningar som kom in. Men i och med att jag fick min andra mastersexamen med inriktning på datorapplikationer (jag har också en mastersexamen i hindi från Delhis universitet) har jag jobbat med lokalisering av programvara och webbplatser. Jag gör också en hel del medicinska, juridiska och ekonomiska översättningar. Något annat som jag ofta gör är översättning av menyer, särskilt för flygbolag. Det är en utmaning, för de här texterna är fyllda med utländska ord och matlagningskoncept som är svåra att återge på ett annat språk. Den översatta texten ska upplevas som om den var en originaltext skriven på det här språket och får inte kännas det minsta översatt. Vilka av dina språk arbetar du mest med? Jag arbetar mest från engelska till hindi den språkriktningen står för 90 % av min arbetsvolym. Men ibland översätter jag också från malayalam och gujarati till engelska och hindi. Du har också publicerat noveller, dikter och sagor för barn. Hur mycket eget skrivande hinner du med nu? Sedan jag blev översättare på heltid har jag inte så mycket tid för kreativt skrivande längre, för de flesta översättningsuppdrag har tighta deadlines. Det känns också som att det inte är så lätt att kombinera kreativt skrivande och översättning. En översättare arbetar inom strikta ramar och måste följa originalet och det hämmar kreativiteten en del. En kreativ skribent däremot har inga ramar utan kan låta fantasin flyga fritt och låta arbetet ta den form som krävs. En sådan frihet har inte översättaren. Jag tror att min kreativitet har hämmats lite efter det att jag satsade på översättningen, men kanske kan jag gå tillbaka till det kreativa skrivandet längre fram. Vad har ditt kreativa skrivande gett dig som du inte får genom översättningsarbetet? Och vice versa? Genom att arbeta med kreativt skrivande har jag nog fått mer känsla för nyanserna på mina arbetsspråk än jag skulle ha fått om jag bara hade översatt. Det gör att min översättning har naturligt flyt att det känns som om det var en originaltext samtidigt som den följer originalet. Men vice versa? Här är jag inte lika positiv. Jag misstänker att översättarrollen har begränsat det kreativa skrivandet hos mig. För att skriva själv behöver man vara fri från yttre tryck och kunna utveckla sina tankar som man vill. Det går inte när jag översätter. Använder du några CAT-verktyg? Ja, jag har använt nästan alla de viktigaste verktygen. Trados använder jag regelbundet och ibland även Across, Memoq, Passolo, Poedit, Wordfast och Qt Linguist. Hur arbetar du när du översätter till hindi? Har du något särskilt tangentbord? Jag använder en PC med Windows och Windows har väldigt bra språkstöd för hindi. Man kan skriva hindi på ett Snabba frågor Om jag arbetade med något helt annat skulle jag... Då skulle jag definitivt skriva egna texter på antingen hindi eller engelska. Teknisk utrustning (PC/Mac, annan teknisk utrustning?) Jag använder PC (stationär dator) för allt mitt arbete. Papperslexikon eller elektroniska databaser? Tyvärr finns det inte så många bra elektroniska databaser på hindi. Så jag måste använda mig av papperslexikon, men numera finns Google Translate på hindi. Normalt kollar jag orden i källtexten i Google Translate och bara om jag inte kan hitta ordet där slår jag upp det i ett vanligt papperslexikon. Bästa strategin för att lösa komplicerade termfrågor: Man får göra en avvägning mellan exakthet och enkelhet. Att förenkla tekniska termer finns inte på kartan för min del. När det gäller tekniska ord försöker jag hitta det ord på hindi som är enklast men ändå exakt. Det är jätteviktigt att göra ordentlig termresearch. Om man stöter på ett okänt begrepp måste man se till att förstå det innan man översätter. Jag använder Internetresurser som Wikipedia för att förstå begreppen och slår sedan upp dem i ett lexikon. Bok som jag läser just nu (när jag är ledig): Ofta läser jag flera böcker samtidigt (och på flera olika språk: hindi, engelska, malayalam, gujarati och ibland även på sanskrit). Just nu håller jag på med en bok av den välkände litteraturkritikern Dr. Ramvilas Sharma. När jag vill ha något lättare läser jag engelska klassiker i min Kindle. Jag är precis klar med Charles Dickens Nicholas Nickleby och tycker om att läsa Agatha Christie och V.S. Naipaul. Något som inspirerar mig i mitt arbete: Något som alltid har inspirerat mig är möjligheten att sprida nya kunskaper och ny information till dem som läser på hindi. Det känns bra att kunna tillhandahålla en sådan tjänst för den målgruppen. facköversättaren 5/12 5

6 PORTRÄTTET Samarbetar du med andra översättare på något sätt? Jag arbetar mest på egen hand. Det enda jag har gjort tillsammans med andra är att lokalisera webbsajten proz. com till hindi. Jag är ledare för teamet som arbetar med detta. Som synes är gatubilden i Indien ofta engelskspråkig. vanligt querty-tangentbord genom att installera ett litet tilläggsprogram som medföljer Windows. Det gör att det är precis lika lätt att skriva på hindi som på engelska. Vad tycker du kännetecknar en riktigt bra översättare? En bra översättare återger källtexten på målspråket utan att textens innebörd går förlorad och klarar samtidigt att behålla originalets stil. Den översatta texten ska upplevas som om den var en originaltext skriven på det här språket och får inte kännas det minsta översatt. För att lyckas uppnå det måste man känna nyanserna både i käll- och i målspråket och även ha kännedom om kulturella frågor i båda språken. En översättare blir bättre genom sin erfarenhet, så en bra översättare är också en erfaren översättare. Finns det några översättarorganisationer i Indien? Vi har Indian Translators Association, men inget som är så etablerat och erkänt som t.ex. amerikanska ATA. Vad är ditt bästa råd till en ung nybliven översättare? Exponera dig för käll- och målspråket så mycket det bara går. Se till att bo där målspråket talas så att du blir känslig för målspråkets nyanser och uttryckssätt. Läs mycket på målspråket. Specialisera dig inom ett område. Skaffa dig högre utbildning. Men framför allt: ha inga illusioner om översättaryrket. Det är inget glamoröst arbete som kommer att göra dig känd som om du var författare, skådespelare eller idrottsstjärna. Börja bara med det om du har ett genuint intresse för språk och översättning och om du är beredd att lägga timmar av hårt arbete framför datorn. Och se till att du uppfyller grundkravet för att vara översättare: att du kan två språk riktigt, riktigt bra. Vad har översättare för status i Indien? Tyvärr är det nog inget yrke som har särskilt hög status här. De flesta invånare i Indien kan mer än ett språk, så de tar den färdigheten för given och sätter inte särskilt stort värde på yrket. Vad är den största utmaningen med att vara översättare? Eftersom översättning är en hjärnprocess går man ofta in i något slags trans när man jobbar och blir helt avskärmad från omvärlden. Det här blir lätt en vana och man kan bli en enstöring som håller sig undan andra människor. Det gäller att se upp med det, för annars kan det bli rätt tungt. Men jag tycker mycket om översättning och det har aldrig stört mig att det varit mycket arbete eller att det inte innebär särskilt mycket vanlig social interaktion. Hälsan är en annan viktig utmaning. Det blir mycket stillasittande när man är låst vid datorn i timtal och det kan leda till hälsoproblem. Att hålla sig i form är en utmaning för alla yrkesöversättare. Vad är den största tillfredsställelsen med att vara översättare? För mig är översättning som att lösa ett pussel. Man får en källtext som kan vara fylld med olika svårigheter och när man är klar har man en text på ett annat språk som är nära nog en exakt version av originalet. Det är lite av ett mirakel och värt allt jobb när man håller på med översättningen. Det finns bara en annan sak som är lika tillfredsställande och det är kreativt skrivande. Att ha en vag, svårfångad idé som man lyckas fånga i ord till slut det är otroligt tillfredsställande. ANNA HERMERÉN Språken i Indien Man brukar räkna med att mellan 300 och 400 olika språk talas i Indien, även om vissa av dem lika väl kan rubriceras som dialekter. De nationella eller officiella språken är hindi och engelska. Trots ständigt återkommande diskussioner har engelskan fått behålla sin officiella status. Eftersom de olika delstaterna i hög grad har fått sina gränser just genom områdenas språktillhörighet finns i landet ytterligare drygt 20 språk med ställning som officiella språk (official scheduled languages). Större delstatsspråk är assamesiska, bengali, gujarati, kashmiri, marathi, oriya, panjabi, sindhi och urdu (samtliga tillhörande gruppen indoariska språk) samt kannada, malayalam, tamil och telugu (samtliga tillhörande gruppen dravidiska språk); därtill har även det klassiska språket sanskrit officiell ställning. Alla dessa är språk med en rik litteratur, och några av dem har en flertusenårig tradition. I båda språkgrupperna finns en mångfald andra språk och dialekter, många av dem litteraturlösa, och dessutom finns i Indien representanter för helt andra grupper, såsom mundaspråken i östra delarna av mellersta Indien vilka anses höra till den austroasiatiska familjen. I bergstrakter framför allt i norr och nordöst talas ett antal tibetoburmanska språk. Källa: NE 6 facköversättaren 5/12

7 MASKINÖVERSÄTTNING Kan Google Translate (GT) översätta thailändska? Facköversättaren har i tidigare artiklar behandlat maskinöversättningar ur olika infallsvinklar och huruvida dessa verktyg har eller kan komma att ersätta den mänskliga översättaren i framtiden. Bland annat har man i Facköversättaren 6/11 kunnat läsa att: sanningen är att GT har nått en nivå som ofta ger fullt läsbara översättningar understundom helt felfria. Detta må så vara när det gäller översättningar mellan olika europeiska språk, men Google Translate har en lång väg kvar att vandra innan verktyget kan komma att ge fullt läsbara för att inte tala om helt felfria översättningar från och till thailändska (och andra icke-europeiska språk). Nedan följer ett exempel på ett thailändskt civilståndsintyg (givetvis har namn och personuppgifter ersatts med fiktiva uppgifter), tillhörande översättning av GT samt en idiomatisk översättning av undertecknad till svenska Översättning av GT: Intyg om äktenskapet. Ms King har också ett andra hem, ett glas 23-årig ID-nummer född den 23 augusti 2531, Mr Somchai Thai far och en thailändsk mamma, ett glas hus, Npmas glashus närvarande bosatt, bosatt i 432 Moo 2, Tambon Pang Pool Ampher. Civilstånd sin certifiering för att innehålla bevis för resor utomlands och äktenskap med utlänningar. Idiomatisk svenska: Civilståndsintyg Då [distriktskontoret] mottagit hemställan om att utfärda ett civilståndsintyg från fröken Ram Bankaeo, ålder: 23 år, identitetsnummer: , födelsedatum: den 23 augusti 1988, nationalitet: thai, faders namn: herr Somchai Bankaeo, nationalitet: thai, moders namn: fru Noppamat Bankaeo, nationalitet: thai, förhandenvarande vistelseadress: 432 mu thi 2, Tambon Sa Phang, Amphoe Khao Yoi, Changwat Phetchaburi. Detta i syfte att bifogas till annat underlag vid resa utomlands och vid registrering av äktenskap med främmande statsmedborgare. FREDRIK ALMSTEDT, ALMSTEDT.EU Global Communication 20år Träffsäker kommunikation världen över Space 360 firar 20 år! Håll utkik efter jubileumsevent under hösten! Vi expanderar och söker fler frilansande översättare. Kontakta oss gärna! Passa på att träffa Space 360 i Köpenhamn nov på NTIF info@space360.se Annons 20år 174x127 SFÖ 2012.indd :32 facköversättaren 5/12 7

8 MASKINÖVERSÄTTNING Maskinöversättning på 2000-talet tio miljoner flugor kan inte ha fel Holiday Nerja have self catering holiday apartments for rental in the beautiful town of Nerja a short distance from Burriana beach and the charming cobbled streets of Nerja old town. översatt till Semester Nerja har jag leverera av maten semester lägenheterna för hyra inne om skön stad av Nerja et lite stycke från Burriana sandstrand och den charmig cobbler gata av Nerja gammal stad. Ungefär här stannar den gängse bilden av nivån på maskinöversättning (kallas fortsättningsvis MT Machine Translation). Vi kan garva åt resultatet och det gör vi. Jag frågar mig ibland varför. Vågar vi inte se hur långt tekniken faktiskt har kommit? Vågar vi inte medge att MT under rätt förutsättningar kan leverera enastående resultat? Kan vi inte se MT som en möjlighet snarare än ett hot? Har vi samma rädsla för ny teknik under intensiv utveckling som kunde noteras på 1990-talet när CAT-verktygen flyttade från nördarnas rike till varje seriös facköversättares dator? MEDAN VI BEGRUNDAR detta, låt oss se var MT:s rötter ligger. Faktiskt så tidigt som på 1600-talet. Gottfried Wilhelm von Leibniz och René Descartes var föregångare för begreppet interlingua ett mellanspråk mellan käll- och målspråk. Teorierna hade de klart för sig men maskinvaran felade. Så skulle situationen förbli i många år. Fortfarande på talet finner vi Johann Joachim Becker, pionjär för regelbaserad MT (även kallad transferteknik), med analys av källspråket, överföring via någon form av algoritm och slutligen syntes till målspråket. Becker tänkte sig en rent matematisk överföringsalgoritm (baserad på latin), men många andra har föreslagits. Vi får hoppa till tidigt 1930-tal för att hitta en god representant för den rena direktöversättningen lexikalisk ord-för-ord-översättning. Fransk-armeniern George Artsrouni patenterade ett mekaniskt lexikon, baserat på perforerade pappersband och avläsningsnockar. Apparaten fungerade men hastigheten nådde som bäst ett ord per tre sekunder. Dessa tre exempel illustrerar de tre traditionella vägarna för MT Interlingua, regelbaserad MT och direktöversättning. Kalla kriget hettar till MT MT-tekniken accelererade på 1950-talet, som följd av det kalla kriget, då såväl Sovjetunionen som USA insåg att det kunde vara till nytta att förstå vad som skrevs och sades på andra sidan järnridån. Vilket arbete som bedrevs i öst vet vi inte mycket om, men på västsidan är det relativt väl dokumenterat. IBM samarbetade med University of Georgtetown, och man koncentrerade sig på regelbaserad MT, tekniken som fram till 2007 skulle förbli dominerande inom området. Här kommer Warren Weaver i bilden. Han var drivande för Georgtetownprojektet och ett stort namn inom MT. Hans tes var att det ryska språket helt enkelt kan ses som ett chiffer, bakom vilket döljer sig ett budskap. Han hävdade att chiffreringen är logisk och att allt som behövs är att hitta den rätta nyckeln. Denna tes valde de flesta involverade att tro på. Med undantag för nästa stora namn i MT-svängen Noam Chomsky. Han ansåg till en början att regelbaserad översättning (transfer), med analys, överföring och syntes var den rätta vägen att gå. Från tidigt 1960-tal hävdade han dock att oregelbundenheter och undantag gör det inte bara praktiskt, utan även principiellt omöjligt, att åstadkomma god maskinöversättning. Chomsky var (och är) en välkänd debattör och hade USA-politikernas öra. I och med den beryktade 8 facköversättaren 5/12

9 ALPAC-rapporten 1966 drogs rullgardinen ner för MT-forskningen, och den hördes inte av så mycket under resten av seklet även om vissa projekt, baserade på begränsat och kontrollerat språk, fick stor framgång (mest känt är kanadensiska Météo som översatte väderrapporter mellan engelska och franska ända in på 2000-talet). Icke desto mindre pågick vidareutveckling av MT. Det stora problemet, förutom bristande finansiering, var samma som för Leibniz och Descartes bristande datorkapacitet. Datortekniken hinner ikapp teorierna Först under detta årtusendes första decennium kom datortekniken ikapp teorierna för MT. Plötsligt blev det möjligt att implementera i stort sett vilka vidlyftiga algoritmer som helst. Systran kom att bli det dominerande översättningsprogrammet. Det är regelbaserat (transferteknik) och levererar läsbara men understundom något skrattretande översättningar av okontrollerat utgångsmaterial. Systran utnyttjades intensivt av EU och var motorn i Google Translate fram till Google valde emellertid en ny väg. Istället för någon av de tre traditionella vägarna satsade Google på en fjärde statistisk MT. Statistisk MT tio miljoner flugor kan inte ha fel Statistisk MT förlitar sig på i princip obegränsad lagringskapacitet och beräkningskapacitet. Principen är att dammsuga internet på två- eller flerspråkiga texter. EU och FN producerar enorma mängder sådant material, men många andra källor finns inom näringsliv och offentlighet. För varje inkommande översättningsförfrågan levererar Google Translate den statistiskt vanligaste översättningen. Principen bygger inte på grammatiskt och semantiskt finlir med analys och syntes, utan snarare brutalt på att om tillräckligt många påstår samma Georges Artrouni s mekaniska hjärna. Den första patenterade översättningsmaskinen. sak är det förmodligen korrekt (en något riskabel hypotes, medges). Luckor fylls i med rent lexikalisk direktöversättning. Var och en som har testat Google Translate under senare år vet att tjänsten levererar osannolikt goda resultat. Så goda att mången facköversättare börjar känna marken gunga under fötterna. MT kommer. MT blir vardagsmat. Det är bara att gilla läget. Men det betyder inte att vi ska sätta oss i ett hörn och sura, eller börja fundera över omskolning. Precis som när CAT-verktygen kom kan vi välja mellan att förneka tekniken, eller att ta den till oss och utnyttja den på bästa sätt. Vad händer? MT utvecklas oerhört snabbt. Datorkapaciteten per investerad krona likaså. Databaserna som Google fiskar i växer exponentiellt. Statistisk MT kompletteras med regelbaserad MT för att förbättra den grammatiska precisionen ytterligare. Den för oss facköversättare mest uppenbara utvecklingen är den intensiva integreringen mellan MT och CATverktyg. Mitt personliga favvoverktyg, Déjà Vu, kommer i nya versioner med ett par månaders mellanrum numera, och samverkan mellan mina egna stora översättningsminnen och Google Translate blir allt effektivare och mera precis. Jag märker för varje uppdatering hur min produktivitet ökar, enbart med den tekniska utvecklingens hjälp. Icke desto mindre kommer mycket rutinöversättning, som tidigare gjordes med CAT-verktyg, nästan helt att överföras till MT-världen. Vidare kommer enorma textvolymer att översättas med MT, som annars inte skulle ha varit aktuella att översätta alls. Vad blir kvar till oss? Mitt intryck, bekräftat av många i branschen jag har diskuterat med, är att när industrin på ett billigt sätt kan låta automatöversätta rutintexter frigörs resurser för att låta översätta mera komplicerat material som annars inte skulle ha översatts. Kanske blir vårt jobb helt enkelt intressantare, MASKINÖVERSÄTTNING och befriat från tråkiga rutinsysslor? Under livstiden för läsarna av denna utgåva av Facköversättaren kommer vi knappast att få se MT som kan läsa mellan raderna, besitta den kulturella bakgrunden som tillåter tolkning av skribentens dolda intentioner, se otippade kopplingar till andra dokument eller förstå avsiktligt dunkla budskap. Till detta krävs erfarna mänskliga översättare. En ny het verksamhet är efterredigering av texter, som visserligen översätts med MT, men som måste bli presentabla. Redigering är en uppgift som många av oss ser ner på, men det är ett knepigt uppdrag som ställer höga krav på språkarbetaren. Här är det en viktig uppgift för oss alla att förklara för kunderna att efterredigeringen ofta är lejonparten av översättningsjobbet och att den ska betalas därefter. Mera på sikt kan även förredigering bli en stor verksamhet att förbereda texter för att kunna hanteras smidigt med MT och inte kräva så mycket efterredigering. Slutsats Seriösa facköversättare kan inte bortse från MT. Tekniken kommer på bred front, och den håller redan på att knåda om marknaden. Det har vi varit med om förr (alla som har körkort på karbonpapper och Tipp-Ex, upp med en hand!), och det kommer att hända igen. Som alltid, det handlar om att vara flexibel, anpassa sig och utnyttja den nya spelplanen på bästa sätt. Vinnarna är de som ser MT som ett nytt spännande redskap i verktygslådan, ett redskap som passar till mycket men långt ifrån allt. Förlorarna är, nu som alltid, de som inte gillar förändring. Referenser BJÖRN OLOFSSON Vinnarna är de som ser MT som ett nytt spännande redskap i verktygslådan. Det finns hur mycket som helst att läsa om MT på nätet, men en utmärkt och översiktlig utgångspunkt är artiklarna av Mats Dannewitz Linder, Uwe Muegge och Rebecca Fiederer i Facköversättaren nr facköversättaren 5/12 9

10 SFÖ KONFERENS 2012 Är kaffe lika varmt på alla språk? Hur kommer det sig egentligen att en varmhjärtad person beskrivs med uttrycket för kall på swahili? Och viktigast av allt: finns det egentligen något system för hur man använder temperaturord på världens språk? Detta är något som undersöks i projektet Varmt och kallt universellt eller språkspecifikt? (finansierat av Vetenskapsrådet), som drivs under ledning av Maria Koptjevskaja Tamm och presenterades i korthet under SFÖ-konferensen i våras. Maria Koptjevskaja Tamms föredrag Varmt kaffe, ljummen öl, heta känslor och kalla fötter handlade om temperaturord och deras betydelser i världens olika språk. Är kaffe lika varmt på alla språk? MARIA KOPTJEVSKAJA TAMM är professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet och ägnar sig bland annat åt språktypologi, där man beskriver och förklarar möjliga och omöjliga variationer mellan olika språk. Temperaturorden är särskilt intressanta, menar hon, eftersom temperaturen i olika former är något vi upplever dagligen och också har många synpunkter om. Ett och samma rum kan upplevas som svalt, kyligt och kallt och vilka associationer väcker inte temperaturorden kylig, ljum, varm eller het i kombination med ordet sommarkväll? Men hur används temperaturorden på andra språk? Maria berättade att man i vissa språk endast skiljer på varmt och kallt och dessa ord får då lexikaliskt täcka in betydligt mer än de svenska uttrycken. I andra språk, som ryskan, har man i stället tre ord för het gorjachij för saker som känns heta genom beröring, zharkij för väder/ luft/dag som gör att vi känner oss mycket varma, och znojnyj som endast syftar på den hetta som kommer ifrån solen under extremt varma och soliga dagar. Men även grammatikaliskt förekommer det skillnader mellan temperaturorden i världens olika språk. På svenska använder man oftast adjektiv för att beskriva temperatur, men i många andra språk har man i stället temperaturverb, på samma sätt som svenskan har i ordet frysa. DET FÖREKOMMER också att samma temperaturord används i olika konstruktioner, som det franska ordet chaud (=varm): Le café est chaud Kaffet är varmt: där chaud är ett adjektivpredikat Il fait chaud Det är varmt: konstruktionen gör + temperaturordet chaud J ai chaud Jag är varm: konstruktionen har + temperaturordet chaud Andra skillnader som kan observeras är temperaturordens ursprung och i vilken överförd betydelse de kan användas. Varm och het kommer ofta från ord som betyder eld eller att brinna, men varm på estniska, soe, är släkt med ordet för sauna och kommer ursprungligen från ett ord med betydelsen (be)skydd. Vanliga överförda betydelser är känslor ( anger is heat ) och kryddor ( hot spices ), men i många språk används temperaturorden enbart för att syfta på temperatur. Men omvärlden och dess egenskaper är ju också något som påverkar temperaturordens överförda betydelse: I ett riktigt varmt land blir kylan något som upplevs som särskilt behagligt och därför kan en varmhjärtad person också vara kall på swahili. DEN SOM VILL följa projektet Varmt och kallt universellt eller språkspecifikt? kan gå till index.php/main_page Den som vill veta mer om språktypologi kan läsa The World Atlas of Language Structures (finns också i en Internetversion på wals.info). ANNA HERMERÉN 10 facköversättaren 5/12

11 SFÖ KONFERENS 2012 Det finns försäkringar och försäkringar Camilla Skymbäck från Allians Försäkringsmäklare trägen talare på SFÖ-konferenser valde i år att beskriva vikten av att teckna en företagsförsäkring som täcker till exempel felöversättning. Att ett enda litet ord kan halka bort fram på småtimmarna vet vi alla. I ett fall som beskrevs i förra numret av Facköversättaren hade en översättare med 30 års erfarenhet missat ordet ej i en bruksanvisning. Konventionella försäkringsgivare kräver ofta helt andra låssystem än vi har i hemmet de flesta översättares arbetsmiljö vilket innebär att inbrottsskador sällan ersätts av en företagsförsäkring av standardtyp. SFÖ:s försäkring täcker skador som uppstått i hemmet, därtill med en självrisk på endast kr, till skillnad mot det vanliga beloppet 0,2 eller 0,1 basbelopp. Återigen självrisken har pressats därför att vår grupp har dokumenterat få inbrottsskador trots tveksamma låssystem. I sin föreläsning pekade Camilla Skymbäck på vikten av att vi kontrollerar att det vi försäkrar oss mot i vanliga företagsförsäkringar verkligen täcker de skador vi eventuellt kan åsamka någon. Många företagsförsäkringar, som vi gladeligen betalar premie för varje år, täcker sak-/personskada, men detta inkluderar inte felöversättning. Camilla Skymbäck poängterade även den stora tidsvinst som ligger i att med ett enda telefonsamtal kunna överföra alla problem med utredning av skuld och hantering av relationerna med den skadelidande till försäkringsbolaget. Som exempel nämnde hon ett fall där uppdragsgivaren hävdade att översättaren brutit mot sekretessavtalet. Eftersom uppdragsgivaren i detta fall inte kunde påvisa att skada faktiskt uppstått föll ärendet, men Camilla underströk att en enskild översättare kan ha betydligt svårare att stå på sig mot uppdragsgivaren än ett stort försäkringsbolag, och att det under alla omständigheter kostar tid och adrenalin. Kontentan av föreläsningen: Många försäkringsgivare erbjuder försäkringar till småföretag, men kontrollera vad försäkringen faktiskt täcker och vilka självrisker som gäller. Och jämför med SFÖ:s försäkring hos Allians Försäkringsmäklare. Mer info om försäkringar på SFÖ:s webbplats, under För medlemmar. BJÖRN OLOFSSON Bra databaser på nätet EU-kommissionen erbjuder sitt DGT Multilingual Translation Memory of the Acquis Communautaire: DGT-TM (langtech.jrc.it/ DGT-TM.html). Där finns översättningsminnen som rymmer hela den europeiska lagstiftningen (och mycket mer, såvitt jag har sett) på alla de 22 EU-språken. Det är 25 datafiler som tillsammans rymmer ca 1,9 miljoner segmentpar (translation units), så det tar lite tid att bearbeta, men det är det värt. Sajten innehåller även ett verktyg för extrahering av ett minne ur filerna; minnet innehåller oftast ca 1,2 miljoner segmentpar efter diverse automatiska utrensningar under extraheringen. En bra resurs är även Microsofts termdatabas, som för Trados-användare finns i MultiTerm-formatet sdltb att hämta på en mängd olika språkuppsättningar för 2011 (östeuropeiska språk plus engelska; västeuropeiska språk inkl. afrikaans; engelska, arabiska, hebreiska, japanska, koreanska och tre kinesiska; engelska och nederländska (!); samt separata för grekiska, tyska och franska varje uppsättning består av en enda fil). De är gratis på SDL OpenExchange men man måste ha ett konto där det betyder kanske att man först måste ha köpt en SDL-produkt, men det har ju MultiTerm-användaren gjort. MDL Bilder på Nu finns också bilderna från konferensen tillgängliga på webbplatsen. GWT facköversättaren 5/12 11

12 SFÖ KONFERENS 2012 Finska språkspalten Hälsotermer på finska och svenska Folkpensionsanstalten i Finland (FPA) har publicerat andra upplagan av sin terminologiska ordlista med cirka 300 hälsorelaterade termer på finska och svenska. Den nya upplagan har uppdaterats med termer kring internationell sjukvård samt tolktjänst för funktionshindrade. En del begreppsdefinitioner har ändrats, bland annat det besvärliga begreppet svårt funktionshindrad. Avsikten med den terminologiska ordlistan är att standardisera termer och begrepp som hör till FPA:s verksamhet, i strävan efter att alltid använda samma term när man talar om samma sak. Eftersom utgångspunkten för ordlistan är förhållandena i Finland och finsk lagstiftning har de svenska ekvivalenterna valts så att de så väl som möjligt motsvarar definitionerna. Ordlistan med FPA-termer kan laddas ner i pdf-format på Den kommer att publiceras även i termbanken TEPA. AIJA MYLLYMÄKI Facköversättaren i cyberrymden Tess Whitty höll en uppskattad föreläsning på SFÖ-konferensen, om vikten av att som facköversättare vara närvarande på nätet, och att vara det på flera inbördes samverkande plan. Idagens informationssamhälle är det viktigare än någonsin att karva ut en profil åt sig på marknaden. Bra produkter erbjuder vi alla, men bra produkter säljer sig inte längre själva. Grunden är att ha en egen väl fungerande webbsajt, men den kan förstärkas genom kopplingar till Facebook, LinkedIn, sfoe.se, proz.com m.fl. Viktigt att notera, framhöll Tess, är att procent av all webbtrafik idag går via sökmotorer främst Google. Den som inte tror på det, titta på statistiken för din egen webbsajt. Vi måste vara kompisar med Google. Men om vi inte har någon webbsajt då? Dags att fixa en. Måste vi lära oss sån där hemsk html-kod? Nix. Tess rekommenderar några av de många enkla alternativ som erbjuds. webs.com. Google sites. Wordpress. one.com. I detta sammanhang tipsar dock Tess om att det kan vara bra att registrera det egna domännamnet externt, t.ex. via www. iis.se, för att göra det enklare att flytta från ett webbhotell till ett annat (om det skulle visa sig finnas kackerlackor på rummet). Hur ska vår webbsajt se ut? Den kan se ut på en massa sätt. Men viktigast är att ingångssidan fångar besökaren. Den ska vara snabbladdad, informativ och locka till vidareklickning. Tess rekommenderar en mer personlig sida, som berättar vem du facköversättaren är. Bild? Optional! Att ha en separat sida med kontaktuppgifter är standard. Men infon kan även finnas i sidfoten till varje sida. Därutöver är det helt OK att ha sidor med exempel på genomförda projekt (förutsatt att de aktuella kunderna godkänner detta), egenproducerade artiklar och annat material. En länksida kan vara värdefull, men tänk på att man då åtar sig ett arbete med att hålla den uppdaterad. Tvåspråkighet på den egna webbsajten är en knepig nöt att knäcka. Det går att göra varje enskild sida tvåspråkig men det kan bli grötigt. En kan sammanlänka parallella sidor eller parallella sajter. Hur du än gör tänk först, koda sedan! Vad ska vi skriva på sajten? Vad du än skriver, skriv kort, tycker Tess. Och skriv för människor, inte för sökmotorer. Icke desto mindre, sträva gärna efter att ha ord i texten (särskilt i rubrikerna) som översättningsköpare kan tänkas söka på. Ha hela tiden i tanken vad den tilltänkte kunden kan vilja veta. Och skriv korta stycken. Less is more. Undvik svammel. Var frikostig med typhöjden. Undvik förvirrande glassiga funktioner. Klibbiga sajter Tänk flugfångare. Lätt att skapa kontakt, svårt att bryta den. Jobba med länkar mellan din egen sajt, dina hemvister i sociala media, din blogg, sfoe. se etc. Sökmotorer gillar sajter där något händer se till att det händer! De gillar att det länkas länka! Och glöm inte att ta en titt på Back to basics Glöm inte, säger Tess vi lever lååååångt från det papperslösa samhället. Ibland skriver vi brev (sånna där på papper, kommer du ihåg?). Vi skickar fakturor. Vi överlämnar visitkort. Se till att allt ditt tryckta material, liksom signaturen i dina mejl, pekar åt samma håll, mot din identitet i verkligheten och i cyberrymden som översättare. Om att skapa sin egen webbplats och mycket annat berättade Tess i sin kurs, främst riktad till SFÖmedlemmar, i Danderyd den 10 oktober BJÖRN OLOFSSON 12 facköversättaren 5/12

13 SFÖ KONFERENS 2012 Tack för allt! Det är med både lättnad och saknad som vi i konferensgrupp 2012 avslutar vårt arbete och lämnar över till gänget i väst som ska vara våra värdar och värdinnor vid nästa års konferens. Arbetet med Gävlekonferensen har varit både spännande, utmanande, stimulerande och fantastiskt roligt inte minst tack vare det otroligt positiva bemötande som vi har fått från er som deltog i konferensen! De allra flesta av er verkar vara väldigt nöjda, och ingenting kunde förstås göra oss gladare. Det har dessutom varit ett sant nöje att samarbeta med alla duktiga, kunniga och karismatiska föreläsare, och inte minst med konserthusets proffsiga personal från ljudtekniker till servitriser till konferensvärdinnor. Liksom vi själva har de alla inom sina respektive områden gjort sitt yttersta för att konferensen skulle bli en succé, och om vi får lov att säga det själva tycker vi faktiskt att det lyckades. Under själva konferensdagarna fick vi mängder av positiva kommentarer, och endast några få klagomål. Även utvärderingarna har varit övervägande positiva, något som förstås känns oerhört roligt för oss. Nästa års konferensgrupp kommer självklart att få ta del av både ris och ros för att bilda sig en uppfattning om vad SFÖ:s konferensdeltagare uppskattar och inte. Att arrangera en konferens var något helt nytt för samtliga i gruppen, men jag tror att vi alla kan skriva under på att det var en upplevelse som vi inte ångrar att vi gav oss in på. Visst har vi offrat en hel del tid och kraft, men det har vi haft igen många gånger om. Nu vill vi alltså rikta ett stort tack till alla er som på olika sätt har hjälpt oss Många diskussioner blev det. med konferensen, och till alla er som deltog, samtidigt som vi passar på att önska konferensgrupp 2013 varmt lycka till. Vi ses i Göteborg! KONFERENSGRUPP 2012 Konferensmaterial på webben Presentationer och annat material från föreläsningarna hittar du på SFÖ:s webbplats under Konferenser -> Konferens 2012 Ladda dina översättningar! facköversättaren 5/12 13

14 UTBLICK och kan känna att pengarna går till något som berör dem. Det har vi faktiskt börjat arbeta med nu och det var bara nyligen som vi gick över till e-post och digitala försändelser. Det har lagts mycket pengar på porto de senaste tio åren, men nu ändrar vi på det. Vår nya sekreterare är mycket kompetent det var svårt att veta vilken sorts person vi skulle rekrytera, men danska Jeannette Ørsted är helt rätt på den posten, inte minst för att hon har arbetat inom översättningsbranschen och kan såväl den som själva administrationsarbetet. Marion Boers (till vänster) bor med sin make, journalist och efter pensionen även bokhandlare. De har ett separat kontor i ett hus i trädgården. Här tillsammans med Irene Elmerot. Möte med Marion Boers På resa i Sydafrika, i Johannesburgs nordligaste delar, träffar Irene Elmerot Marion Boers, en av sydafrikanska översättarinstitutets (SATI) nyckelpersoner och sedan 2008 även ordförande i översättarfederationen, FIT. Sedan Marion Boers fick tjänsten som executive director för översättarinstitutet och därtill blev ordförande i FIT har hon inte hunnit översätta särskilt mycket, men hon räknar med att inte vara ordförande för evigt. Hon uppskattar att arbetstiden för ordförandeskapet tar ungefär tio timmar i veckan. Det beror ju förstås på vem man är, säger hon. Nu byttes så många personer ut samtidigt med att jag blev ordförande, och vi har dessutom fått ett nytt sekretariat, så det har varit väldigt mycket som måste ordnas, men jag tror att resultatet kommer att bli riktigt bra, om vi bara lyckas lämna över arbetsgången till våra efterkommande också. Om medlemmarna känner att informationen inte når ut, så måste vi ändra något, säger Marion Boers. HON FRÅGAR HUR SFÖ arbetar, och jag berättar om att alla grupper och enheter har var sin arbetsordning, så att alla ska kunna hoppa in som ny och ha något att gå efter. Jag förklarar att årsmötet i många fall är den slutliga instansen, och att vi har enheter som alla måste svara till årsmötet. Det tycker Marion låter utmärkt, och något att satsa på för fler organisationer. Jag tar upp omröstningen på SFÖ:s årsmöte i Gävle, där vi efter flera års remitterande beslöt att vara kvar inom federationen trots allt. Det var väldigt viktigt för oss att ni ville vara kvar, säger Marion, och fortsätter: FIT behöver alla sina organisationer, och om medlemmarna känner att informationen inte når ut, så måste vi ändra något så att de faktiskt får veta vad vi gör VI DISKUTERAR SEDAN förhållandena i Sydafrika för översättare. Marion säger att det är ganska nytt med översättningsminnen och med större översättningsbyråer i landet. De flesta är frilansare eller möjligen småföretagare. Priserna ligger än så länge under våra, och jag kommenterar att jag såg en lapp på studentområdet i Stellenbosch där en språkstudent erbjöd sina översättningstjänster för tio öre (!) ordet. Det är ju lågt, håller Marion med om. Hon vågar inte säga exakt vad priserna annars ligger på nu, eftersom hon själv inte har hunnit arbeta som översättare på ett tag sedan hon fick sin nuvarande tjänst hos översättarinstitutet. En krona per ord låter ungefär som de priser hon är van vid, men då även mot direktkunder. Men vi är en ganska brokig skara inom Sydafrikanska översättarinstitutet, konstaterar hon. Vi bildades under apartheidtiden, eftersom det då blev en stor efterfrågan på översättningar, när allt måste finnas på afrikaans. Men jag vill gärna framhålla att vi fick våra första icke-vita medlemmar redan under tidigt 1990-tal, innan apartheidregimen försvann! Så vi har haft folk av alla sorter i flera årtionden nu, även om det är svårt att få tag på tillräckligt många med kompetens i de mindre språken. SOM AVSLUTNING kan jag ju inte låta bli att fråga hur det kändes att väljas till FIT:s ordförande. Det var förstås en ära, säger Marion, och jag var inte beredd på det. Det gick till som alltid inom FIT, att det var en omröstning efter att de som var intresserade hade fått anmäla sig. Jag hoppas att jag vann för att jag har gjort ett bra jobb både inom FIT och på översättarinstitutet tidigare, men det kändes ändå som väldigt tidigt. Det var mycket som blev helt nytt. Men det är roligt! IRENE ELMEROT I nästa nummer berättar Irene Elmerot om mångspråkighet, museer och teknik i Sydafrika. 14 facköversättaren 5/12

15 ARBETSGRUPPER SFÖ:s strategi för sociala medier är på plats Sociala medier-gruppen har nu kommit igång på allvar med sitt arbete. Styrelsen har godkänt gruppens strategidokument, där vi slår fast att SFÖ ska använda sociala medier som ett skyltfönster internt och externt. Vi ska marknadsföra SFÖ och översättaryrket, och (med stadgarnas formulering) främja erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan facköversättare [och] informera om utvecklingen inom området professionell översättning. Genom ökad närvaro och synlighet på Internet (fler länkar mellan webbplats, blogg och övriga sociala medier), med medveten användning av viktiga nyckelord, hamnar SFÖ högre i sökträffar när potentiella kunder och andra intressenter söker efter översättare via sökmotorer. Så vad gör sociala medier-gruppen? I slutet av sommaren började gruppen blåsa liv i SFÖ:s Facebook-sida. Vi publicerar länkar till intressanta språkrelate- rade nyheter, tipsar om kurser, berättar vad som händer inom olika arbetsgrupper (inte minst konferensgruppen inför Göteborgs-konferensen i april 2013) och mycket annat. Under hösten ska vi ta fram en blogg, där inläggen ska illustrera så många aspekter som möjligt av översättaryrket. Om tid och ork finns ska vi också så småningom driva SFÖkonton inom andra medier, exempelvis Twitter och LinkedIn. Vill du hjälpa till? SFÖ:s sociala medier är till för alla medlemmar, och det är enkelt att bidra i precis den utsträckning du själv vill. Har du ett fantastiskt blogginlägg om översättning i byrålådan? Är du expert på Twitter? Eller vill du långsiktigt hjälpa till att berätta viktiga saker om SFÖ och facköversättning för hela världen, inklusive potentiella kunder? Hör av dig till socialamedier@sfoe.se! SOCIALA MEDIER-GRUPPEN, GENOM IDA JOHANSSON Du är välkommen till Göteborg, till ett glittrande glatt Göteborg... Konferens 2013 nedräkningen har börjat! Nu är det bara sju månader kvar till nästa års SFÖ-konferens i Göteborg april Konferensgruppen har rivstartat planeringsarbetet. Hotell Elite Park Avenue är bokat mitt på paradgatan Avenyn och alldeles i närheten av Poseidon på Götaplatsen. Flera hundra hotellrum i olika prisklasser har förbokats för hugade konferensdeltagare. Och vi har massor av idéer till talare och programpunkter. Avtalet med en helt fantastisk huvudtalare har just skrivits under. Vem det är? Det avslöjar vi så småningom. Det kommer att bli en fullspäckad och alldeles, alldeles underbar konferens! Finns det någon särskild talare du skulle vilja höra eller något särskilt ämne som du vill se i programmet i Göteborg? Eller har du kanske tips på någon rolig underhållning eller utflykt! Tveka inte att berätta det för oss på adressen konferens2013@sfoe.se! På spåret mot konferensens huvudtalare Ledtråd på 10 poäng: Slutmålet för vår resa (= vår huvudtalare) börjar med en legendarisk pingisspelare och fortsätter med en uppskattad rappare från östkusten, märkligt nog. Där fick ni något att klura på! Fler ledtrådar kommer att dyka upp på vår Facebook-sida under november månad, så glöm inte att titta på den. Har du en gissning redan nu? Skicka den till konferens2013@sfoe.se. Ett fint pris väntar vinnaren! facköversättaren 5/12 15

16 CAT-VERKTYG Finns det idag något dikteringsprogram som har stöd för svenska, som fungerar i praktiken och som dessutom går att använda ihop med Trados och andra CAT-verktyg? Ja, det finns det faktiskt. Svaret stavas Voice Xpress. Snacka med Trados Tidigare FÖ-artiklar i ämnet (nr och nr ) har dragit slutsatsen att tekniken för att diktera på svenska ännu inte finns, eller att den åtminstone inte går något vidare att kombinera med CAT-verktyg. För några månader sedan blev jag, på grund av överansträngda senor i händerna, tvungen att testa om detta ändå inte kunde fungera. Upptäckten jag då gjorde var att det hela fungerar över förväntan, och jag gör numera i stort sett alla mina översättningar med hjälp av diktering på svenska och med CAT-verktyg. Programmet jag använder heter Voice Xpress och är, såvitt jag vet, ledande på marknaden för diktering på svenska. Diktering i praktiken Enligt min erfarenhet går det att diktera i snart sagt vilket program som helst, även om det fungerar mest optimalt i Word. (Det fungerar dock lika bra oavsett om jag använder Word ensamt eller ihop med Trados.) Det som framför allt faller bort vid diktering i andra program än Word är möjligheten att muntligt korrigera missuppfattade ord samt programmets förmåga att känna av när det ska vara inledande versal och inte. Detta är dock inte så stora problem att de på något sätt omöjliggör diktering i andra program. (Däremot går det lite långsammare.) Jag har hittills testat att diktera i Word med Trados respektive Translation Workspace, i TagEditor, Xliff Editor och Trados Studio. Allt detta har enligt min mening fungerat tillfredsställande. Utöver att diktera in text är det också möjligt att i stor utsträckning styra datorn med röstkommandon som maximera, minimera, spara, stäng och så vidare. Man kan även skapa egna kommandon efter behov, till exempel för att öppna, stänga och spara segment, konkordanssöka eller vad man vill. Går det snabbare? Voice Xpress ska enligt uppgift kunna producera 140 ord i minuten, vilket förstås är betydligt mer än de flesta av oss kan åstadkomma på tangentbordet. Däremot vågar jag inte uttala mig om huruvida man i slutändan sparar tid på att diktera istället för att skriva. Med vissa texter kan det definitivt gå fortare, framför allt enklare texter utan alltför många facktermer och andra främmande ord. Dikteringsprogrammet måste nämligen känna till ett ord för att kunna tolka och skriva in det på rätt sätt. Man kan med fördel lägga till och lära in nya ord så att programmet fortsättningsvis känner igen dem. Om man arbetar mycket inom ett visst ämnesområde, där samma termer ofta återkommer, så kan det vara värt att lägga ner lite tid på att träna in dessa termer för att spara tid på längre sikt. Generellt gäller att igenkänningen blir bättre med längre ord och längre meningar. Enstaka, korta ord kan vara nästan omöjliga för programmet att känna igen. Löpande text är därför lättare att diktera in än till exempel punktlistor och andra textsnuttar. Vissa texter går alltså snabbare och andra långsammare med diktering, jämfört med att skriva på tangentbordet. För min egen del bedömer jag att jag totalt sett är ungefär lika snabb nu som innan, så även om jag inte har vunnit något i effektivitet har jag heller inte förlorat något. Ergonomi Vinsten jag har gjort genom att övergå till diktering är framför allt ergonomisk. Händerna slits betydligt mindre, även Flinka fingrar. om jag fortfarande inte kan göra allt med hjälp av röstkommandon utan måste använda händerna också. Framför allt är det styrningen av markören som ofta måste skötas manuellt däremot går det utmärkt att säga vänsterklicka och högerklicka i stället för att göra det. Jag uppskattar att jag numera sköter cirka % av datorarbetet med rösten, vilket blir väldigt många sparade klick och tangenttryckningar på en arbetsdag. Slutsats Det här är inte någon uttömmande faktaartikel om diktering, eller taligenkänning som det också kallas, utan dess syfte är att informera om att det i dag är möjligt för den som vill att arbeta med diktering på svenska, även i kombination med CATverktyg. Min personliga erfarenhet är att detta fungerar fullt tillfredsställande, om än inte alltid perfekt, och jag kan definitivt rekommendera alla kollegor med någon form av hand- eller armproblem att göra ett försök med den här tekniken. Övergången var betydligt mindre besvärlig än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. CHARLOTTE SJÖGREN 16 facköversättaren 5/12

17 DEBATT Reflexioner i en seglivad debatt Mats Dannewitz Linders debattinlägg i FÖ 3/2012 har inspirerat mig att närmare utveckla mina och några andra medlemmars motiv att förespråka ett avskaffande av medlemskategorin företagsmedlemmar. I SFÖ-stadgarna anges att föreningens syfte ska vara att tillvarata medlemmarnas gemensamma ekonomiska och juridiska intressen. Ordet intresseförening hittar jag inte i stadgarna, däremot kan man på webbplatsen läsa följande: Intresseorganisationen för frilansande översättare och översättningsföretag. Eftersom företagsmedlemmarna också är medlemmar, måste väl även dessa förvänta sig att SFÖ tillvaratar deras juridiska och ekonomiska intressen, hur det nu sedan ska gå till. JAG HAR ALDRIG inbillat mig att frilansarnas arvoden plötsligt skulle stiga, om företagsmedlemmarna avhystes från SFÖ. Något pompöst uttryckt är det främst moraliska skäl som har legat till grund för motionerna. Översättningsmarknaden har genomgått en förvandling från den relativt idylliska situation som rådde när SFÖ bildades, med de flesta byråerna ägda och ledda av översättarkolleger och deras an- Okompatibla intressen. Som olja och vatten? höriga. Även om det redan då mumlades misstroget mot företagens medlemskap i SFÖ (särskild bland de mer erfarna översättarna), uppfattades frågan inte som särskilt kontroversiell. Det var ju kompisar som ägde byråerna. Nu är läget helt annorlunda. Marknaden domineras av koncerner, ägda av anonyma, institutionella riskkapitalinvesterare, vilkas intressen ligger fjärran från frilansöversättarnas. Deras marginaler har av allt att döma krympt, och detta kompenserar de genom att pressa frilansöversättarna att sänka sina arvoden. ÄR DET DÅ omotiverat att föreslå att SFÖ tar hänsyn till utvecklingen och reviderar sina stadgar? På den frågan har två årsmötesmajoriteter svarat ja, det vill säga avslagit motionen. Jag tolkar det som att årsmötesmajoriteterna snarare ser SFÖ som en branschorganisation. I så fall vore Sveriges facköversättningsförening ett lämpligare namn. Sina juridiska och ekonomiska intressen får facköversättarna själva tillvarata; det gör de förmodligen bättre än SFÖ och alla andra översättarorganisationer. Och om medlemsmajoriteten nu gillar läget, varför inte höja företagsmedlemmarnas blygsamma årsavgift? Den skulle kunna utgöras av en procentuell andel av byråns senast redovisade resultat. Deras avgifter utgör naturligtvis ett icke obetydligt bidrag till SFÖ:s ekonomi, och detta är rimligtvis SFÖ:s motiv för att ha företagsmedlemmar, men om SFÖ nu släpper ambitionen att vara en intresseförening, varför inte sälja sig dyrare? Varför är då en översättningsbyrå företagsmedlem? I avvaktan på svar vågar jag gissa att de 1) får en lättåtkomlig leverantörsrekryteringsbas och 2) skaffar sig ett slags respektabilitet genom att marknadsföra sig som SFÖ-medlem (några av dem har ju ett något skamfilat anseende som kanske behöver putsas). SJÄLV HAR JAG inga planer på att lämna SFÖ, som jag har tillhört från start och för vars tillkomst jag känner mig delvis ansvarig. Konferenserna är intressanta och roliga. Översättare är oftast bildade och trevliga människor. SFÖ:s sociala funktion är kanske dess viktigaste. Men jag skulle vara SFÖ-medlem med bättre samvete, om det inte funnes företagsmedlemmar. Ödmjukt erkänner jag att det är lätt för mig att säga mitt hjärtas mening, eftersom jag inte tar någon risk genom mina debattinlägg. Jag har inga ekonomiska intressen i någon översättningsbyrå och är inte beroende av inkomster från byråer, eftersom min kundkrets till 80 procent utgörs av direktkunder. Av de tre större byråer som regelbundet anlitar mig är ingen företagsmedlem i SFÖ. APROPÅ DIREKTKUNDER verkar det glädjande nog som att allt fler både institutionella och privata hittar oss på nätet utan att gå via översättningsbyråerna. Den nya kundgenerationen är ju van att leta leverantörer på nätet. Själv har jag de senaste två åren till och med fått uppdrag via Facebook. På sfoe-debatt har en kollega och jag ihärdigt påpekat att ekonomin förbättras avsevärt ju fler direktkunder man har tack vare de högre arvoden som man då kan ta ut. Om man översätter till svenska och inte har teknisk eller medicinsk utbildning, är det bästa sättet att öka direktkundkretsen att klara Kammarkollegiets auktorisationsprov. Med auktorisation som translator till svenska från flera frekventa västliga språk (inte bara från engelska!) vågar jag garantera att man så småningom kan bygga upp en stabil direktkundkrets. Status och prestige i kundens ögon höjs också, har jag intrycket av. BO WIDEGREN facköversättaren 5/12 17

18 BOKRECENSION Boktipset Brett Jocelyn Epstein, Liten bok om stor bok På förra numrets sista sida fanns en artikel betitlad När blir en text omodern? som angavs vara skriven av Mats Dannewitz Linder. I själva verket var den ett utdrag ur Erik Anderssons bok Dag ut och dag in med en dag i Dublin, om översättningen av James Joyces Ulysses. Avsikten var att den skulle publiceras tillsammans med följande recension, men någonstans blev det fel. Här är i alla fall recensionen gå gärna tillbaka och ta ännu en titt på utdraget. Hur gör man när man översätter en av världslitteraturens absoluta klassiker? Därtill en lunta på över 800 sidor, därtill i stort sett utan handling, därtill ställvis obegriplig eller åtminstone svårtolkad i så måtto att man många gånger inte vet om författaren har haft en undermening eller bara skrivit på. OM DET HAR Erik Andersson själv författare (vars Den larmande hopens dal, lättläst, svårläst, allvarlig och rolig, nästan fick Sverige Radios romanpris 2008), översättare och känd för SFÖmedlemmarna bland annat för sitt fascinerande föredrag på konferensen 2008 om konsten att översätta Tolkien berättat i den lilla boken Dag ut och dag in med en dag i Dublin. (Den beramade Tolkien-översättningen gav även den upphov till en bok om själva arbetet, den enastående underhållande Översättarens anmärkningar dagbok från arbetet med Ringarnas herre.) DET HANDLAR ALLTSÅ denna gång om James Joyces Ulysses. Bland det första man frågar sig är väl vad den har med Homeros verk att göra; Eriks efterforskningar visar till hans lättnad att den enda explicita hänvisningen gäller titeln. I övrigt handlar det enligt Joyce själv på något sätt om den struktur han har Erik Andersson. använt och alltså inte själva texten som sådan. Och det är ju en liten tröst för översättaren. Andra sådana finns det dock gott om. Eller vad sägs om ett kapitel (14) där Joyce går igenom alla stilar i den engelska litteraturhistorien från medeltidens latin fram till sent 1800-tal? Det ställer det klassiska översättningsproblemet ska jag ta texten till läsaren eller läsaren till texten? på sin spets. Erik skriver: En lång bit i början är skriven som om det fanns ett tänkt original på latin som sedan översatts i stort sett ord för ord, utan hänsyn till engelsk syntax. Man får då försöka tänka tillbaka den latinska texten och översätta den dåligt till svenska. OCH VIDARE: Bäst man sitter och läser i godan ro klämmer Joyce in fem rader komprimerad kyrkohistoria, fullständigt omöjlig att förstå utan att ägna en halv dag åt att följa korshänvisningar i Nordisk familjebok. Man förstår att det tar tid (Erik höll på i fyra år, fast väl knappast på heltid får man hoppas). Besök på Irland ska förstås till; vi får vara med om intryck från flera sådana både före och efter Ulysses-jobbet; till exempel får vi veta en hel del om Erik Anderssonfavoriten Flann O Brien som exempel på Ulysses påverkan eller inte på senare författare. Till jobbet hör vidare inte bara att detaljstudera föregångaren Thomas Warburtons översättning med titeln Odysseus utan även omständigheternas motsvarigheter på andra språk, exempelvis den finska nyöversättningen. Den första gjordes av originalet Pentti Saarikoski och lär vara mycket speciell; Erik säger (han kan dock inte finska): Om det nu inte blev en riktigt bra översättning av Joyces text vad blev det då i stället? Det är en intressant fråga, som jag skall begrunda och återkomma till senare i livet. DUODIMEDID, för att förkorta titeln, är en till formatet liten bok 150 sidor i ungefär pocketformat, dock inbunden men till innehållet stor, mångskiftande, intressant, trivsamt och underhållande. Bland de många anekdoterna finns som kanske har framgått åtskilligt som berör översättandets fundamenta; självklart intressant även för facköversättaren. I förra numret återgavs med författarens tillstånd (om än tyvärr med fel författarangivelse) intressanta funderingar om livslängden hos en översättning jämförd med den hos originalet. Läs dem och läs sedan hela boken. För den ambitiöse återstår förstås att även läsa den nyöversatta Ulysses allra helst förstås med originalet bredvid för att verkligen uppskatta en översättning som överallt har lovordats. MATS DANNEWITZ LINDER 18 facköversättaren 5/12

19 SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Lisa Fransson, Ida Jonsson, Språklig bekvämlighet Jag funderar på språklig bekvämlighet och terminologi. Det var Hedvig Weibull som i Språktidningen (nr ) uppmärksammade mig på det finurliga uttrycket. Språklig bekvämlighet: att inte ge sig mödan att förklara sina ord eller uttrycka sig klart och tydligt (min tolkning). Hennes tanke var att rörelsen Los Indignados vars protester och demonstrationer förra året skulle ha fått påfallande liten uppmärksamhet i svensk media på grund av en tveksamhet i användningen av ordet indignerad eller indignation på svenska. Eftersom man ville undvika detta ord så blev det tyst om revolterna i Spanien och Grekland just på grund av språklig bekvämlighet. Ordet indignation har visserligen inte samma konnotationer på svenska som franskans indignation. Man skriver hellre missbelåtenhet, upprördhet eller raseri. Stéphane Hessels bok Indignez-vous som på svenska översatts till Säg ifrån, är inte heller någon direkt översättning utan förmedlar i stället boktitelns betydelse och budskap. Och det är väl detta vi kallar en god översättning, att översätta betydelsen, och inte orden? Språklig bekvämlighet skulle i en annan kontext kunna belysa den mängd facktermer som lånas in i svenskan och då framför allt från engelskan. Visst är det bekvämt att en och samma term kan få stå för samma sak i flera olika språk? Då behövs det ju ingen översättning! Förutom att det ganska ofta blir så att en och samma term får olika betydelser i olika språk, vilket är mindre bekvämt. När vi introducerades i översättningsteori stod det på programmet att lära sig ett antal översättningsteoretiska termer, bland annat de från Vinay och Darbelnets översättningsmodell. Det finns förhållandevis lite litteratur om översättningsteori på svenska så därför blir det naturligtvis så att man får lära sig termerna via engelskan. Vid sidan om Mundays Introducing translation studies hade vi visserligen, och som tur var, Rune Ingos Konsten att översätta som jag förtvivlat slagit i för att hitta svenska motsvarigheter. Kommentaren skulle ju skrivas på svenska! Är den bästa översättningen av direct translation verkligen direkt översättning? Och hur fungerar indirekt översättning som motsvarighet till oblique translation? Kan man översätta calque med kalkering, equivalence med ekvivalens och transposition med transponering? I mina öron klingar lånord som kalkering, ekvivalens och transponering ganska märkligt. Strukturomvandling skulle jag nog föredra framför det för mig tok-abstrakta transponering. Om översättningsalternativet är ett anpassat lånord som i målspråket höjer abstraktionsnivån hos en redan abstrakt term, så väljer man kanske i många lägen att behålla originalspråkets term och hoppa över översättningen helt och hållet? Men då har vi nog nått toppen av den språkliga bekvämligheten vilket tyvärr också riskerar att bli en ganska obekväm läsupplevelse. Den bästa översättning till de översättningsvetenskapliga termerna är kanske den som anpassar sig efter kontexten och i så lång utsträckning som möjligt förklarar vad det är man menar med exempelvis kalkering; från franskans calque, enligt Vinay och Darbelnet beskriver kalkering, (calque) ett utländskt lånord som anpassats till målspråket genom direkt översättning, vilket kalkering som översättning av calque i sig är ett exempel på. LISA FRANSSON Medlemsnytt Vi är nu 1120 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Mikael Altemark, Handen Malena Olson, Malmö Judith Crawford, Ljungskile Per Lundgren, Kungsängen Björn Moberg, Malmö Melindah Lavesson, Marieholm Mary-Rose Hoja, Vaxholm Sonja Ladavats, Florens Maria Andersson, Trehörningsjö Charlott Haugli, Stockholm Julklappstips Vill du ge bort ett år med Facköversättaren? Vi har snygga presentkort som du kan skicka till de du vill ska få insikt i facköversättarvärlden. Specialpris just nu för SFÖ-medlemmar: Du betalar endast 175 kronor för en årsprenumeration med sex fullmatade nummer (Ordinarie pris: 225 kronor). Gör så här: Skicka ett mejl till info@sfoe. se med rubriken Presentkort och ange ditt namn, fakturaadress samt namn och adress till de personer du vill ge Facköversättaren till. Presentkorten kommer till fakturaadressen inom några dagar. Nästa nummer Manusstopp senast den 12 november En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 19 december. facköversättaren 5/12 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm, Sweden F O R B E T T E R U N D E R S T A N D I N G F O R B E T T E R U N D E R S T A N D I N G Vart femte företag tappar affärer på grund av bristande språkkunskaper!* En studie beställd av EU-kommissionen visar att språket och översättaren är viktiga för lyckosamma affärer. I över 20 år har WordFinder utvecklat program som hjälper översättare i sin yrkesutövning. Idag kan vi erbjuda över 120 lexikon på 15 språk från ledande förlag. Lägg därtill möjligheten att skapa egna lexikon och kompatibilitet med de ledande CAT-verktygen så har du en oslagbar kombination. WordFinderOnline.se kvalitetslexikon på webben, i mobilen eller i datorn! Behöver du ett lexikon snabbt och kanske bara under en period då kan du månadsvis abonnera på våra lexikon. Gå in på och läs mer! Följ oss på; * Källa: Effects on the European Economy of Shortages of Foreign Language Skills in Enterprise, European Commission. 20 facköversättaren 5/12