Division i åk 7. En jämförelse mellan två klasser
|
|
- Bo Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Division i åk 7. En jämförelse mellan två klasser Detta är en artikel av Evastina Blomgren, Göteborg, som är baserad på en uppsats inom ramen för den första 10 -poängskursen i påbyggnadsutbildningen i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet. Inledning Knappast något moment inom skolmatematiken har diskuterats så flititgt som division ända från Wigforss och Ferners debatt om delningsdivision och innehållsdivision fram till modernare tiders ideliga byten av algoritmer. Det kan tyckas vara ett uttjatat ämne, men man kan också känna nyfikenhet inför problemet. När jag fick reda på att de båda sexor som vt-89 fanns på min skola, Önneredsskolan i V Frölunda, lärt sig att dividera på olika sätt, väcktes därför mitt intresse att undersöka resultaten av den undervisningen lite närmare. Bakgrund De båda klasserna hade samma lärobok i matematik. Klasserna kom från likartade bostadsområden och eleverna bedömdes av sina klasslärare som relativt jämförbara, den ena dock något svagare. I den ena klassen (klass S) hade man följt bokens uppläggning och räknat division med stolen, i den andra (klass K) hade endast kort division lärts ut. Ingen av klasserna hade i nämnvärd mån räknat division med tvåsiffrig nämnare. Avsikt Jag ville undersöka om det fanns några skillnader hos de båda klasserna, när det gällde 1. Säkerhet i beräkningarna (uppgift 1, 3, 5, 6 och 7) 2. Förståelsen av sambandet multiplikation - division (uppgift 2 och 8, samt i någon mån 5) 3. Förmågan att inse i vilket samman - hang division skall användas (uppgift 4, 9 och 10) 4. Förmågan att bedöma svarets storleksordning (uppgift 11). Jag konstruerade vt -89 ett test som jag skulle ge de båda klasserna. Testet finns på s 56. Komplikationer Tyvärr blev jag sjuk under sista delen av vårterminen och testerna genomfördes inte förrän i början av ht -89 då eleverna börjat åk 7. Eleverna hade redan från början av höstterminen genomfört tester för sin nya lärare, bland annat på tabellkunskaper samt Göteborgsdiagnosen. Detta medförde att intresset för att genomföra detta test inte var det största. Framför allt de uppgifter som gick ut på att testa punkt 2 och 4 i mina frågeställningar, och som innebar ovana situationer för eleverna, ställde till besvär. Dessa var de obenägen att försöka lösa, vilket framgår av antalet överhoppade uppgifter. Se översikt av resultaten, uppgift 8 och 11, på s Jag fann dessutom att den lilla skillnaden i prestationsförmåga mellan de båda klasserna, som antytts tidigare, var betydligt större än väntat. Klass K, som enbart lärt kort division, presterande sämre än klass S. Som jämförelse ges här de båda klassernas resultat på Göteborgsdiagnosen. Även om denna diagnos har sina up- 52
2 penbara brister anser jag att den kan ge en uppfattning om den allmänna nivån i klasserna. Klass K hade ett medelvärde på 18,1 poäng att jämföras med medelvärdet för klass S, som var 20,3. Totala antal poäng på Göteborgsdiagnosen i matematik är 23 poäng och gränsen för elever som anses i behov av särskilt stöd i matematik är 17 poäng. Även Göteborgsdiagnosen i svenska visade på ett liknande resultat när det gäller de båda klasserna. Medelvärde för klass K var 55,7 och för klass S var det 57,4 poäng. Det visade sig också att klass S även hade lärt sig kort division och att där dessutom fanns en del trappräknare. Konsekvenser På grund av alla dessa komplikationer blev resultatet av testen något svårtytt och jag fick koncentrera mig på frågeställningarna 1 och 3, dvs säkerhet i beräkningarna samt förmåga att inse när division är ett lämpligt räknesätt. Vidare kunde jag i mindre utsträckning än planerat göra jämförelser mellan klasserna. Testet och resultatet På de närmaste sidorna följer testet i dess helhet samt min sammanställning av resultaten. 23 elever i varje klass deltog. Lösningsrekvenserna har angetts i absoluta tal. De båda klassernas resultat redovisas var för sig. Jag har också tagit med de felaktiga lösningarna för att se, om man kan dra några slutsatser ur dem. Analys 1. Säkerhet i beräkningarna Uppgifterna 1, 3 och 7 leder till divisioner med olika svårighetsgrad, där uppgift 7 representerar den svåraste typen med ensiffrig nämnare. (Jfr divisionsmatriserna Kilborns rapport om PUMP-projektet!). Uppgift 3 ger den lättaste divisionen. Skillnaderna i lösningsfrekvens mellan de olika uppgifterna är liten liksom skillnaderna mellan klassernas resultat. Anmärkningsvärt är att klass K, som uteslutande räknar kort division, har klarat den svåraste divisionen bäst. Tydligen gör det inte något att deldivisionerna inte går jämnt ut. Eleverna antecknar minnessiffrorna snett ovanför täljarens siffror, vilket gör att de kan hålla reda på deloperationerna. Se nedan: Om det går att se någon tendens när det gäller dessa tre uppgifter så är det att klass K skulle vara något säkrare på beräkningarna, vilket är anmärkningsvärt eftersom detta är den allmänt svagare klassen. Uppgift 5 leder till divisionen 600/20, som på det här stadiet brukar bereda svårigheter. De flesta eleverna som gett sig på divisionen har dock klarat av den. Fyra elever har fått resultatet 300 och två 40, vilket tyder på räknefel. Många elever har redovisat uppgiften som en multiplikation (20. 30=600) i stället för division. Detta beror sannolikt på uppgiftens formulering, som inbjuder till multiplikationstänkande, se nedan. Den i särklass svåraste uppgiften på testet är uppgift 6, vilket också syns på lösningsfrekvenserna, som är låga. Eleverna har uppenbarligen haft svårt att tyda situationen i uppgiften. Om inte annat så framgick detta av alla frågor som ställdes under genomförandet av testet. Ytterligare en svårighet ligger i att det rätta svaret är mindre än 1, och att man alltså skall placera det större talet i nämnaren. Tre elever har ställt upp divisionen rätt men inte klarat att sätta ut decimaltecknet på rätt plats. Även de elever som utfört divisionen 50/40 har haft problem med decimaltecknets placering. Här kan man nog våga dra slutsatsen, att denna typ av uppgifter är svår att begripa för elever på det här stadiet. Innehållet i texten är för dem ganska verklighetsfräm- 53
3 mande, och dessutom grundar problemet sig på ett abstrakt proportionalitetstänkande. Vidare är begreppet decimaltal fortfarande mycket dåligt underbyggt vid övergången mellanstadium högstadium, vilket inte förefaller märkligt, om man studerar det aktuella läromedlets framställning av momentet. Någon skillnad mellan de båda klasserna kan man knappast utläsa ur resultaten på den senaste behandlade uppgiften, men totalt sett tycks det vara så att klass K är något säkrare på ren beräkning. 2. Sambandet multiplikation - division Lösningsfrekvenserna på dessa uppgifter tycks tyda på att klass S här skulle ha något bättre förståelse. Både uppgift 2 och 5 har i stor utsträckning lösts med multiplikation eller utan redovisning av lösningen, vilket förmodligen innebär att eleverna har använt multiplikationsresonemang. I uppgift 2 är divisionen svår, medan motsvarande multiplikation är mycket lätt. I uppgift 5 ligger multiplikationsidén i själva texten, som för tanken till rutor i en rektangel. Dessutom är multiplikationen sannolikt lättare att utföra än divisionen. Om dessa redovisningar i form av multiplikation i stället för division kan tas som intäkt för att dessa elever har en djup förståelse i abstrakt bemärkelse för sambandet multiplikation - division är väl osäkert, särskilt om man jämför resultatet på följande uppgift. Uppgift 8 hade eleverna svårt att förstå. Under testen fick de en förklaring, som gick ut på att man ur additionen = 2542 kan läsa ut subtraktionen =1934, och fick reda på att uppgiften gick ut på att på motsvarande sätt läsa ut en division ur multiplikationen = Trots detta var det många elever, framför allt i klass K, som hoppade över uppgiften. Allmänt förefaller det vara så att klass S klarat dessa uppgifter bättre än klass K. 3. Avgöra när division är räknesättet Uppgift 4 visar att eleverna i allmänhet inte slentrianmässigt har dividerat oberoende av texten. Endast 3 elever har försökt lösa denna uppgift med division. Alla andra har multiplicerat, några har gjort räknefel. Uppgift 9 och 10 fordrade en förklaring under testets gång. Tydligen var eleverna främmande för frågeställningen, vilket förklarar att många hoppade över uppgifterna. Av de elever som försökte sig på uppgifterna har de flesta formulerat riktiga problem, som leder till rätt beräkning. De flesta har dessutom ansträngt sig att hitta på situtationer som svarar väl mot de angivna talens storlek. Några exempel ges här nedan: 875 elever från en skola ska gå på teater. De delas in i 5 olika grupper. Hur många elever är det i varje grupp? 5 sängar kostar 875kr. Hur mycket kostar en säng? Ivar, Erik, Karl, Bo o Jan skulle dela på 875 kr som dom fått när de arbetade på Äppelbolaget AB. Hur mycket fick var och en? 400 barn på ett barnhem fick 800 tuggummi attt dela på. Hur många får de var? 400 skolbarn i USA donerade 800$ till rädda regnskogen. Hur mycket skänkte varje barn? Intressant är att konstatera hur konventionella de flesta texterna är. Endast en av de sammanlagt 51 korrekta texterna ledde till en innehållsdivision. Den uppgiften är mycket teoretisk: Sune och Olle åkte Stena. Sune köpte godis för 800:- och Olle köpte godis för 400:-. Hur många gånger mer la Sune ner på godis än Olle? 4. Storleksuppfattning I uppgift 11 har eleverna haft problem. Här finns, för första gången, en påfallande skillnad mellan klasserna. En skillnad som visar sig både i fler överhoppade uppgifter och fler felsvar i klass K. Man får då lätt 54
4 tanken att de elever i klass K, som besvarat frågan, har gissat i större utsträckning än eleverna från klass S. Det är uppenbart att klass S har lättare att bedöma svarets storlek. Om detta beror på den inlärda divisionsalgoritmen eller på andra orsaker är inte lika lätt att inse. Klass K har sysslat mindre med räkning med tal i decimalform än klass S. Detta framkom vid eftersnack med respektive klasslärare. Uppgiften kanske verkade oöverkomlig för klass K-eleverna, som därför gissade vilt medan klass S-eleverna i större utsträckning använt sunt förnuft. Å andra sidan kan man tänka sig att decimaltecknets tydligare placering i stolen spelat roll för klass S. Denna frågeställning kunde vara intressant att studera närmare, när eleverna efter en tid på högstadiet arbetat mer med räkning med decimaltal. Kommentar Några generella slutsatser går naturligtvis inte att dra av en så här liten undersökning, där slumpen spelar stor roll i form av elevsammansättning, lärarpersonligheter, allmän inställning till skolarbetet, attityder till nya situationer osv. Dock bör man sammanfattningsvis kunna säga att så här långt har klass K inte missgynnats av att bara ha räknat kort division. Eleverna i den klassen verkar ju faktiskt säkrare i divisionsberäkningarna så länge man håller sig till heltal, även om klass S har bättre resultat på de uppgifter som inte följer gängse mönster. Detta sätt att lättare tänka i nya banor har förmodligen ett samband med deras bättre resultat i stort. Hur det kommer att gå för klass K att dividera med tvåsiffriga nämnare samt med decimaltal vore intressant att följa upp. Frågan är om inte en stor del av klassen så småningom kommer att bli hänvisade till miniräknaren. Med tanke på att endast division med ensiffrig nämnare är en nödvändig kunskap enligt Lgr 80, kanske detta inte är någon nackdel för flertalet elever i denna tydligen svaga klass. Efterord Det känns alltså för närvande så att det skulle vara spännande att åter testa dessa klasser, dels i slutet av åk 7 och dels vid grundskoletidens slut, för att se om man på lång sikt kan märka några skillnader i räknefärdighet och förmågan att lösa mer komplicerade problem. Hur kommer t ex eleverna att reagera när de allt oftare ställs inför problemet att det större av de båda talen skall stå i nämnaren eller att divisionerna allt mer sällan går jämnt ut? Detta senare är ju svårt att mäta i åk 6 när eleverna fortfarande är ovana vid decimaltal och betraktar det som onormalt, att kvoten blir mindre än 1. Litteraturförteckning Kilborn, W. Pump-projektet, Bakgrund och erfarenheter, Utbildningsförlaget Stockholm, Kilborn, W. Didaktisk ämnesteori i matematik. Del 1. Grundläggande aritmetik, Utbildningsförlaget, Stockholm, Ferner, E. Innehållsdivision och delberäkning. En kritisk analys, 1955 Wigforss, F. Den grundläggande matematikundervisningen,
5 Test i matematik i åk 7 1. Till en skolfest köpte Eva 8 stora paket glass. De kostade tillsammans 184 kr. Hur mycket kostade ett paket glass? 2. Olle skulle köpa tulpaner, som kostade 3,50 kr stycket. Hur många kunde Olle köpa för 35 kr? 3. Hur många par jeans kan en fabrik tillverka av 396 m tyg, om det går åt 3 m tyg till ett par jeans? 4. En burk färg kostar 125 kr. Hur mycket får man betala för 5 sådana burkar? 5. En biograf skall rymma 600 personer. Varje rad innehåller 20 sittplatser. Hur många rader behövs? 6. När Lena kört sin nya bil 50 mil hade det gått åt 40 liter bensin. Hur många liter drog bilen i genomsnitt per mil? 7. 6 elever i klass 5 B arbetade tillsammans ihop 834 kr till en skolresa. Hur mycket tjänade var och en av dem om alla arbetat lika mycket? 8. Multiplikationen här nedan är rätt räknad = 1998 Skriv en divisionsutsaga som innehåller de tre talen. Kontrollera genom division. 9. Skriv text till en räkneuppgift, som kan lösas med följande beräkning: Räkna också ut svaret på din uppgift. 10. Gör likadant med följande beräkning: 11. Det har blivit fel på en miniräknare, så att den inte sätter ut något decimaltecken. Den sätter också ut onödiga nollor i början och slutet. Kan du sätta decimaltecknen på rätt plats? 56
6 57
7 58
8 59
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar
Läs merArbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0 1 2 0 1 3 1 2 4 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen:
Läs merArbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,1 0,5 0,9 1,2 0 1 2 0,3 0,8 1,1 1,5 0 1 3 1,1 1,6 2,1 2,4 1 2 4 5 0,2 0,8 1,4 2,6 0 1 2 3 1,4 2,6 3,2 3,8 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som
Läs merRäkning med decimaltal
Gard Brekke Räkning med decimaltal I denna artikel beskrivs och diskuteras sådana uppfattningar som kommit fram när man studerat hur elever räknar med tal i decimalform. De uppfattar ibland talen som par
Läs merDIVISION ISBN Till läraren
Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser
Läs mera) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio
Övningsblad 2.1 A Heltal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 10 0 50 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 10 20 50 100 G = H = I = J = K = L = 2 Placera ut talen från
Läs mer1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km
Test, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Läs merMULTIPLIKATION ISBN
Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs mer1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km
Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
Läs mer1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.
Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merAtt förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merKW ht-17. Övningsuppgifter
Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal
Läs merDelade meningar om divisionens lösningsstrategier En studie om divisionens lösningsstrategier i årskurs 5
Självständigt arbete I, 15 hp Delade meningar om divisionens lösningsstrategier En studie om divisionens lösningsstrategier i årskurs 5 Författare: Carita Hanssson Handledare: Gunilla Nilsson Examinator:
Läs merArbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)
Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)
Läs merUnder läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath
maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merPedagogisk planering aritmetik (räkning)
Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande
Läs merBengt Johansson tar i Nämnaren nr 1
Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Elever har rätt att få lära sig matematik Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1 2006 upp frågan om standardalgoritmernas roll i matematikundervisningen. Jag
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merSUBTRAKTION ISBN
Till läraren SUBTRAKTION ISBN 978-91-7762-695-4 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merAlgoritmer i Treviso-aritmetiken.
Algoritmer i Treviso-aritmetiken. Staffan Rodhe 7 november 2006 1 Larte de labbacho I Västerlandet trycktes de första böckerna i mitten på 1400-talet. Matematiska texter kunde nog anses vara besvärligare
Läs merOlika sätt att lösa ekvationer
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det
Läs merBoken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers
Marie Mäkiranta Att diagnostisera elevers kunskaper och missuppfattningar Författaren har i ett fördjupningsarbete under en kurs i Lärarlyftet arbetat med boken Förstå och använda tal en handbok av Alistair
Läs mer3-3 Skriftliga räknemetoder
Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,
Läs merTankar om elevtankar
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE Här följer det fjärde och sista avsnittet i serien "Tankar om elevtankar forsknings- och utvecklingsarbetet vid Lärarhögskolan i Jönköping". I serien har
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merNär vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation
Maria Flodström & Lina Johnsson Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen Multiplikation i läromedel för årskurs 1 3 Här ger 2011 års Göran Emanuelssonstipendiater sin analys av hur multiplikation
Läs merAritme'k med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing
Aritme'k med fokus på nyanlända elever Madeleine Löwing www.madeleinelowing.se madeleine@lowing.eu Kultur och matema'kundervisning Andelen elever med invandrarbakgrund ökar i våra klasser. Undervisningen
Läs merMin man kommer ursprungligen från
t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars
Läs merSkrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys
Skrivande i matematikdidaktik En övning i läroboksanalys 1 Övergripande syften - Ett syfte med denna föreläsning och den efterföljande övningen i läroboksanalys är att utveckla din förmåga i att reflektera
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merRationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
Läs merPotenser och logaritmer på en tallinje
strävorna 2A 7B Potenser och logaritmer på en tallinje begrepp matematikens utveckling taluppfattning algebra Avsikt och matematikinnehåll I läroböcker är det standard att presentera potenslagarna som
Läs mer1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.
täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merTAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Läs merLite om räkning med rationella uttryck, 23/10
Lite om räkning med rationella uttryck, / Tänk på att polynom uppför sig ungefär som heltal Summan, differensen respektive produkten av två heltal blir ett heltal och på motsvarande sätt blir summan, differensen
Läs mer1 Fortsätt talmönstret. (2) 46, 47, 48, 49, 50, Fortsätt talmönstret. (2) 64, 63, 62, 61, 60, 59
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som för testet i den ursprungliga versionen. I denna version är små förändringar av ingående tal gjorda och någon uppgift är formulerad på annat sätt.
Läs merDra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Läs merLadokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp 15 högskolepoäng Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4 TentamensKod: Tentamensdatum: 17-05-12 Tid:
Läs merTALSYSTEMET. Syfte Lgr 11
TALSYSTEMET Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att formulera och lo sa problem med hja lp av matematik samt va rdera valda strategier och metoder,
Läs mer1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merArbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.
Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform
Läs merEpisoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merLäroboken en autolots
Läroboken en autolots Dagens läromedel i matematik bör ersättas med nya säger Karin Andersson, högstadielärare i Ljungby. Hur dessa läromedel skulle kunna se ut, för att ge bättre undervisningsresultat,
Läs merEn siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se
Läs merFACIT. Kapitel 3. Version
FCIT Kapitel Version 0-0- Version 0-0- Två sätt att tänka vid division I samma division kan du tänka på två olika sätt. Hur mycket är? Delningsdivision bollar delas lika i två grupper. En grupp består
Läs merPP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.
PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,
Läs merÖvningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
Läs mer48 p G: 29 p VG: 38 p
11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merRemissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs merDe nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet
Läs merÄmnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm
Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Bedömningsanvisningar Lärarhögskolan i Stockholm Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar
Läs merMATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Taluppfattning och tals Tal Vecka Förstå hur vårt Genomgång
Läs merkunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Läs merMål Blå kursen Röd kurs
Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal
Läs merOm Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11
Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs merFacit till Mattespanarna 6B Lärarboken. Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken best.nr Får kopieras Författarna och Liber AB 1/9
Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken 1/9 KOPIERINGSBLAD 1.1 Övningar med stora tal Skriv följande tal med siffror. 2 000 000 2 400 000 2 490 000 490 000 5 050 000 50 000 1 a) 2 miljoner b) 2,4 miljoner
Läs merDecimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken
Decimaltal Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > förstå vad som menas med ett decimaltal > storleksordna decimaltal > multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000 > räkna med överslagsräkning
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merÖvningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.
Övningsblad2.3Ä Addition och subtraktion av heltal med algoritm Så här kan du räkna med algoritmer a) 958+84 L] ' "-Ii? 5 «1 8 H / o y.2 A, 8*4= 12 Skriv l som minnessiffra ovanför 10-talen. 1+5 +8=14
Läs merHela tal LCB 1999/2000
Hela tal LCB 1999/2000 Ersätter Grimaldi 4.3 4.5 1 Delbarhet Alla förekommande tal i fortsättningen är heltal. DEFINITION 1. Man säger att b delar a om det finns ett heltal n så att a Man skriver b a när
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merDenna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används
Läs merSÅ HÄR JOBBAR DU HEMMA INFÖR PROVET I MATEMATIK, åk 6, 8/11
SÅ HÄR JOBBAR DU HEMMA INFÖR PROVET I MATEMATIK, åk 6, 8/11 Börja med detta 22/10-18 Lektionen före matteprovet (7/11) kommer vi att ha ett litet, frivilligt, prov på området som bara kan ge E. Klarar
Läs merArbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen
Läs mer1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1
Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna
Läs merSkolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl. 8.15-13.15 Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-7002146, Kristina Wallin 054-7002316 På omslagsbladet står att ni måste använda
Läs merLärandemål E-nivå årskurs 9
Lärandemål E-nivå årskurs 9 Detta är vad ni behöver kunna för att nå E för kunskapskraven om begrepp och rutinuppgifter i matematik när ni slutar nian. Ni behöver klara av alla dessa moment. För att nå
Läs mer5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs merMatematik F-3. Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet. Anneli Weiland
Matematik F-3 Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet 1 Varför ny matematik? Jag har saknat en tydlig bok som fokuserar på matematik Bort med glättiga bilder, matematik är vackert utan bilder Två grundläggande
Läs merjämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Läs mer1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs merBok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merSträvansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10
Läs merRäkneflyt 3. Multiplikation och Division. Färdighetsträning i matte. Tabeller 1-10
Räkneflyt 3 Multiplikation och Division Tabeller 1-10 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings-
Läs merLathund, bråk och procent åk 7
Lathund, bråk och procent åk 7 Är samma som / som är samma som en tredjedel och samma som en av tre. är täljaren (den säger hur många delar vi har), tänk täljare = taket = uppåt är nämnaren (den säger
Läs merInledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på
Läs merAnsvarig lärare: Maria Lindström eller , Camilla Sjölander Nordin eller
Skolmatematiktenta LPGG05 Kreativ Matematik 21 april 2016 8.15 13.15 Hjälpmedel: - Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-7002146 eller 070-5699283, Camilla Sjölander Nordin 054-7002313 eller 070-2907171
Läs merMatematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Läs merMa7-Åsa: Procent och bråk
Ma7-Åsa: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs mer