RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR"

Transkript

1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1959 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H ELSIN GFORS 1960

2 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1959 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H ELSIN GFORS 1960

3 INNEHÅLL Sid. Finlands Banks verksamhet... 3 Den ekonom iska utvecklingen under Ponningm arknaden och Finlands Banks penn ingp olitik... 4 U tvecklingen av bankens balans i sammandrag... 6 Valutakurserna och bankens förhållande till u t la n d e t... 7 Förhållandet till staten... 9 Den direkta utlåningen och förhållandet till egna kunder... 9 Förhållandet till penninginstituten S edelstocken Sedelutgivningsrätten oeli dess användning 11 B okslutet A v bank fullm äktige handlagda ä r e n d e n R evisionen Granskningen a v lånerörelsen och valutahandeln Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Fonder underställda bankfullm äktiges övervakning H elsingfors Statsr&dcts tryckeri Sid. Sänkning av Finlands Banks räntesatser.. 14 Fram ställning till statsrådet angående avbetalningsköp R eparationer och ändringar av huvudkontorets gam la byggnad... IB U ppförande av fastigh et och inrättande av befattningar för Rovaniem i avdelningskontor Teckning av nya aktier i M ortgage Bank o f Finland O y Tillåtelse fö r M ortgage Bank o f Finland Oy att upptaga lån K orrespondentbankerna In dextillägg till befattningshavarnas löner och p e n s io n e r B eviljade pensioner, fam iljepensioner och understöd samt b eviljad begravningshjälp 18 D irektionen K ontrollanterna vid avdelningskontoren B ankfullm äktige R evisorerna Den ekonomiska utvecklingen under 1959 Finlands Banks verksamhet Förväntningarna rörande den framtida konjunkturutvecklingen voro ännu rätt försiktiga vid ingången av 1959, trots att ett uppsving redan var skönjbart på vissa områden. Under våren blev förtroendet för återhämtningen väsentligt starkare. Stegringen i efterfrågan på Finlands exportvaror ledde till att i synnerhet sågvaruavsättningen ökades, men även till att pappers- och cellulosaexporten växte småningom samtidigt som prisnedgången avstannade. Att inkomstbildningen förstärktes påverkade hemmamarknadsindustrin genom en ökning av konsumtionsefterfrågan och en därav orsakad lagertillväxt inom handeln. Ökningen i byggnadsmaterialproduktionen var åter ett tecken på att husbyggnadsverksamheten intensifierats, vilket icke endast gällde bostadshus utan i ännu högre grad industri- och affärsbyggnader. I den del av investeringsvaruindustrin, som tillverkar maskiner och transportmedel, var utvecklingen däremot rätt svag, vilket framför allt berodde på att sysselsättningen avtog i skeppsbyggnads- och verkstadsindustrin, emedan förhandlingarna rörande handelsavtalet med Sovjetunionen drogo ut på tiden. Under sommaren och hösten intensifierades den ekonomiska aktiviteten ytterligare och man kunde redan tala om en rätt tydlig uppgångskonjunktur. Exportpriserna förbättrades småningom, även om de årliga genomsnittspriserna på de flesta huvudartiklar förblevo lägre än året förut. Totalt växte exportvolymen med 15 %, men exportvärdet endast med 8 % i jämförelse med år Å andra sidan ökades även importen alltmera mot slutet av året. Importvolymen för hela året blev därför 20 % större än år Då emellertid också importpriserna voro lägre än under föregående år utgjorde stegringen i importvärdet 14 %. Till följd av den starka importökningen utvisade handelsbalansen enligt förhandsuppgifter ett överskott om endast 0.5 miljarder mark. Tack vare frakterna och övriga s.k. osynliga poster blev hela betalningsbalansens överskott dock ungefär 10 miljarder. Under årets senare hälft påverkades utvecklingen utom av de redan nämnda faktorerna även av stegringen i investeringsverksamheten. De omfattande investeringar som träförädlingsindustrin hade inlett föregående år förutsatte i detta skede byggnadsverksamhet och gåvo även arbete åt den inhemska verkstadsindustrin. Även inom övriga grenar av såväl export- som hemmamarknadsindustrin påbörjades investeringar, som syftade till kapacitetsökning, eller inleddes byggnadsarbeten på helt nya produktionsanläggningar. De mest omfattande utvidgningarna finansierades med hjälp av exportavgiftsmedel och utländska lån samt med obligationslån emitterade av hypoteksinrättningar och bolag. Industriproduktionen växte särskilt kraftigt under årets sista månader och under det fjärde kvartalet var volymen redan 12 % större än ett år tidigare. För hela året utgjorde stegringen i industriproduktionen 7 %. Av samma storleksordning var produktionstillväxten även inom samfärdseln, handeln, husbyggnadsverksamheten och anläggningsverksamheten. Lantbrukets produktionsvolym steg däremot med endast 2 %, och inom skogshushållningen var stegringen ej mer än 1 %, beroende på att aktiviteten var synnerligen låg under årets första månader. Volymen av hela nettonationalprodukten blev /60/25,72

4 4 5 5 % större än år 1958, men då prisnivån hade stigit något ökades dess värde med 6 %. Den kraftiga produktionsstegringen ledde icke omedelbart till en nedgång i antalet registrerade arbetslösa. Under årets förra hälft kom förbättringen i sysselsättningen till synes bl. a. i att användningen av förkortade arbetsveckor avtog. Samtidigt steg emellertid antalet personer anmälda till arbetslöshetsregistren. Enligt registren var arbetslösheten störst i medlet av mars, då personer voro helt utan arbete. Motsvarande siffra hade året förut varit Totalantalet registrerade arbetslösa var vid samma tidpunkt mot år Ökningen var praktiskt taget helt och hållet en följd av att den för skogsarbeten erforderliga arbetarmängden hade reducerats med ungefär personer i jämförelse med föregående år, huvudsakligen beroende på att trävaruanskaffningarna minskats. Inom kort sjönk dock även antalet registrerade arbetslösa tack vare tillväxten i den ekonomiska aktiviteten. Vändpunkten inträffade den första veckan i juni, varefter arbetslöshetssiffrorna voro lägre än år Så var fallet även under höstsäsongen. Antalet registrerade arbetslösa steg dock rätt högt, trots den allmänna konjunkturuppgången och den synnerligen starka expansionen på sådana ur sysselsättningssynpunkt viktiga områden som skogsarbetena och byggnadsverksamheten. Registren omfattade vid årets utgång personer mot ett år tidigare. Byrån för arbetsmarknadsundersökningar vid ministeriet för kommunikationsväsendet och allmänna arbetena har i utredningar om de inregistrerades tidigare arbetsgivare belyst orsakerna till att registren ännu upptogo så pass många personer. I slutet av november voro enligt beräkningarna 43 % av de registrerade sådana personer, som entledigats från statens eller kommunernas arbeten. Detta tyder utan tvivel på att en rätt betydande del av de statliga och kommunala arbeten, vilka kunna betraktas såsom normala, för närvarande budgettekniskt sett finansieras med hjälp av arbetslöshetsanslag. Arbetsmarknadsbyråns utredningar avspegla även förändringarna i de registrerade arbetslösas fördelning på näringsgrenar under tiden november 1958 november Det totala antalet arbetslösa sjönk under denna period med 34 %, inom industrin och hantverket samt handeln minskades arbetslösheten med långt över hälften, inom övriga näringar och samfärdseln med nästan jämnt hälften samt inom husbyggnadsverksamheten närapå lika mycket. Arbetslösheten i nämnda näringar, vilka direkt kunna väntas bli påverkade av stegringen i aktiviteten, reducerades alltså väsentligt och utgjorde vid utgången av november en tredjedel av antalet registrerade arbetslösa, dvs. endast c personer. För skogshushållningen och flottningen var motsvarande nedgång en dryg tredjedel, en direkt följd av att avverkningarna ökats. Inom lantbruket däremot sjönk arbetslösheten med endast en femtedel och inom anlägg- ningsverksamheten med en åttondedel. Då emellertid arbetarna tillhörande gruppen skogshushållning och flottning samt anläggningsverksamhet till största delen utgöras av personer som ursprungligen ha varit verksamma inom lantbruket, kan man draga slutsatsen, att majoriteten av de arbetslösa är småbrukare och medlemmar av deras familjer, eller familjemedlemmar tillhörande sådana större hemman, vilka vintertid ej kunna erbjuda produktiv sysselsättning i nödig utsträckning. Det är uppenbart att en strukturell arbetslöshet av detta slag icke av sig själv nämnvärt sjunker under en uppgångsperiod. Icke heller kan den avskaffas genom penningpolitiska medel, som endast generellt påverka efterfrågan på varor och tjänster. Såvida man aktivt strävar till att reducera en dylik arbetslöshet, måste de åtgärder som vidtagas uppenbarligen gälla just de regioner samt yrkes- och näringsgrenar, där arbetslöshet huvudsakligen förekommer, och syfta till att öka arbetskraftens rörlighet. Penningmarknaden och Finlands Banks penningpolitik För att främja det ekonomiska uppsvinget och förbättra förutsättningarna särskilt för en intensivare investeringsverksamhet, strävade Finlands Bank under årets förra hälft att sänka räntefoten. Till följd av prisnivåns stabilisering behövde penninginrättningarna med undantag av vissa sparbanker från årets början ej mera debitera indextillägg på lån. Finlands Bank företog en motsvarande sänkning av kreditkostnaderna genom att för sina privata kunder ändra den i praktiken tillämpade diskonträntan från 7 y2 8 %.till 7 7 1/ 2 % från och med den 7 januari. Nedre gränsen för de officiella diskonträntorna bibehölls emellertid vid 6 % och övre gränsen vid 8 %. Vid årets början tillämpade penninginrättningarna en utlåningsränta om högst 7 J/2 % I sparbankerna och andelskassorna var den vanligaste räntan 7 14 /o. På uppmaning av Finlands Bank sänkte även affärsbankerna i januari sin högsta utlåningsränta till 7 *4 % För att stimulera den produktiva verksamheten borde enligt Finlands Banks uppfattning en allmän sänkning av utlåningsräntorna fås till stånd i samtliga penninginrättningar. Bankfullmäktige beslöto därför den 27 februari, att rediskonteringsräntan på penninginrättningarnas växlar, vilken hade utgjort 7 1/4 %, från och med ingången av mars enligt direktionens prövning skulle utgöra 6 % 7 14 %. Samtidigt sänkte bankfullmäktige den nedre gränsen för de officiella diskonträntorna till 6 % och den övre till 7 V2 % likaså från början av mars (se s. 15). En allmän räntesänkning genomfördes alltså den 1 april, varvid penninginrättningarnas högsta utlåningsränta sjönk från 7 V2 % till 7 %. Samma dag sänkte direktionen den ränta, som Finlands Bank i praktiken tillämpar vid växeldiskontering, till 6 % 7 % samt rediskonteringsräntan från 7 14 % till 6 % %. För rediskontering godkändes därefter endast sådana växlar, på vilka penninginrättningarna hade debiterat högst 6 % %. Bestämmelserna rörande tilläggsräntan vid rediskontering bibehöllos oförändrade men behövde icke tillämpas då bankernas likviditet förbättrades. I detta sammanhang kan konstateras, att penninginrättningarna från början av april sänkte den gängse räntan på bostadsbyggnadslån från 7 14 % till 7 %, vilket innebar att maximiräntan på de lån som avses i lagen om skattelättnader för bostadsproduktion blev 6 1/2 %. I praktiken ha flera penninginrättningar debiterat endast 6 14 % i ränta på dylika lån. Allmänhetens depositionsverksamhet, som redan året förut hade blivit avsevärt livligare, intensifierades ytterligare under redogörelseåret. Sänkningarna av inlåningsräntoma hösten 1958 och våren 1959 synas ej ha haft någon som helst negativ verkan på depositionstillväxten. En viktig orsak härvid var att penningvärdet stabiliserades, varigenom depositionerna som sparform blevo mera uppskattade. Icke ens prisstegringen på hösten tycktes ha hämmat ökningen i penningsparandet. Totalt steg penninginrättningarnas inlåning från allmänheten med 87.3 miljarder mark. Året förut hade motsvarande ökning utgjort 49.6 miljarder. Samtidigt som inlåningen växte ökades oekså penninginrättningarnas utlåning. Under tiden januari augusti var den totala utlåningsökningen 36.5 miljarder mark mot 20.7 miljarder ett år tidigare. På samma gång förbättrades affärsbankernas likviditet avsevärt. Redan från och med medlet av februari hade bankerna i allmänhet om man bortser från de vid månadsskiftena förekommande svängningarna ett nettotillgodohavande i Finlands Bank. Den totala likviditeten förbättrades successivt ända till augusti. Därefter försvagades den emellertid, beroende på att utlåningstillväxten under tiden september december var hela 41.4 miljarder mark mot 16.9 miljarder under motsvarande månader år Under hösten fästes Finlands Banks uppmärksamhet främst vid att affärsbankernas likviditet sjönk ehuru inlåningen på checkräkningarna ökades väsentligt, vilket hade förutsatt en större likviditet. I september växte denna inlåning med 2.5 miljarder mark mot att året förut ha gått ned med 1.7 miljarder. Utvecklingen gick i samma riktning även senare så att checkräkningsökningen under september december utgjorde 8.3 miljarder mot endast 1.1 miljarder året förut. Å andra sidan synas affärsbankerna i sin kreditgivning speciellt ha gynnat konsumtionsändamål, vilket framgår av att handelskrediterna och finansieringen av avbetalningsköp ökades. Finlands Bank ansåg det vara utomordentligt betydelsefullt att affärsbankerna skulle förbättra sin likviditet så att de under en fortgående uppgångsperiod stadigt och jämnt kunde öka sin kreditgivning, oberoende av en eventuell retardering av inlåningsökningen och särskilt variationerna på checkräkning. Med tanke också på senare uppkommande finansieringsbehov för redan inledda investeringsarbeten uppmanade Finlands Banks direktion i oktober affärsbankerna att förbättra sin likviditet bl. a. genom

5 6 7 att öka tillgodohavandena i utländsk valuta. För att de växlingar, som förekomma också i den långfristiga depositionsrörelsen, ieke i sin tur skulle orsaka svårigheter när behovet av byggnadskrediter i framtiden stiger, uppmanade direktionen i november också sparbankerna att ge akt på likviditeten. Då affärsbankernas likviditet icke förbättrades i nämnvärd grad under årets sista månader, beslöt Finlands Bank i december inskränka affärsbankernas och Andelskassornas Central A b :s rätt till rediskontering utan tilläggsränta. Från och med början av maj 1958 hade denna rätt gällt upp till 60 % av penninginrättningens egna medel, men från ingången av år 1960 sänktes proportionen till 30 %. Samtidigt som Finlands Bank syftade till att förbättra likviditeten och därigenom trygga tillgången på kortfristiga och medellånga banklån, strävade banken att anskaffa även långfristiga lån för produktiva investeringar. Behovet av nya inhemska obligationsemissioner var icke stort, emedan försäljningen av de obligationer som hypoteksinrättningarna utgivit under de sista månaderna av 1958 ännu pågick. På bankens initiativ försökte man därför närmast anskaffa utländska krediter. De förhandlingar som året förut hade förts med Internationella Återuppbyggnadsbanken resulterade i att Finlands Banks dotterbolag Mortgage Bank of Finland Oy i mars beviljades ett lån om 37 milj. dollar för finansiering av träförädlingsindustrins utbyggnadsarbeten. I augusti erhöll Mortgage Bank ett lån om 50 milj. D-mark av det västtyska bankinstitutet Kreditanstalt fiir Wiederaufbau för investeringar i gruvdrift (se s. 17). Vidare kunde Industri-Hypoteksbanken i Finland på initiativ av Finlands Bank i maj upptaga ett lån i Export-Import Bank of Washington, stort 5 milj. dollar. Lånet, vilket var avsett för skeppsbyggnadsverksamhet, erhölls ur de medel som hade influtit i Finlands Bank som likvid i mark för lantbruksprodukter från Förenta Staterna. I finskt mynt motsvarade nämnda lån sammanlagt ungefär 17.3 miljarder. Vid årets slut ingick staten dessutom ett avtal med Sovjetunionen om en omfattande varukredit, vars maximibelopp utgör 500 milj. rubel (c. 40 miljarder mark). Lånet är avsett for anskaffningar av färdiga industrianläggningar, maskiner och apparater från Sovjetunionen. Närmare överenskommelse beträffande kreditens användning skall fattas inom fem år. Bland bankens övriga penningpolitiska åtgärder kan nämnas de terminsaffärer, som banken från och med ingången av redogörelseåret inledde med rediskonterande penninginstitut; transaktionerna gällde obligationer i statens kassaobligationslån av 1958, lydande på milj. mark. Ändamålet med dessa operationer var att förenkla och underlätta utjämningen av de variationer, som speciellt vid månadsskiftena förekomma i penninginstitutens kassabehov. Bankerna utnyttjade, även denna möjlighet att skaffa temporär kassaförstärkning på ett billigare sätt än genom växelrediskontering. Då stora arbetslöshetsutgifter betungade staten och ökade dess lånebehov, utgavs på Finlands Banks förslag i medlet av juni 1959 ett nytt kassaobligationslån om milj. mark. Även dessa obligationer beslöt banken göra till föremål för terminshandel med de rediskonterande penninginrättningarna. Såsom villkor för terminshandeln fastslogs, att av penninginrättning sålda kassaobligationer endast under sammanlagt 120 dagar i året finge befinna sig i Finlands Banks ägo. I praktiken blev dock försäljningsbehovet betydligt mindre. När penningtillgången under årets lopp blev allt rikligare, träffade Finlands Bank en överenskommelse med affärsbankerna om att de sistnämnda helt eller delvis skulle övertaga långivningen till Finlands Banks egna kreditkunder. Finlands Bank erbjöd även de banker, vilka saknade kortfristiga placeringsobjekt, en möjlighet att placera sina likvida medel. Utvecklingen av bankens balans i sammandrag Den penningpolitiska betydelsen av förändringarna i bankens balans' under redogörelseåret belyses av följande sammanställning, vilken för de viktigaste balansposterna eller -grupperna visar huruvida förskjutningarna ha ökat ( + ) eller minskat (' ) sedelstocken och penninginrättningarnas likviditet i förhållande till Finlands Bank. mrd mk Ökning i guld- och valutareserven Minskning i exportförskotten Amortering av guldlånet Ökning av krediten för säkerhetsupplag Ökning i IM F- & IB R D -växeln Exportavgiftslånen Minskning i statens checkräkning Användning av lånet från Export- Import B a n k Minskning i inhemska växlar i mark 4.9 ökning i inhemska obligationer Minskning i inhemska växlar i utländskt mynt Minskning i värderegleringsräkningar Ökning i egna medel Övriga poster, nettoförändring Summa Minskning i rediskonterade växlar Ökning i bankernas checkräkningar Ökning i utelöpande sed la r Summa Den väsentligaste av de faktorer som ökade penningtillgången var tillväxten i guld- och valutareserven, vilken enligt sammanställningen steg med 15.6 miljarder mark. Detta tal ger emellertid icke någon fullständig bild av valutatransaktionernas expansiva verkan. Man bör för det första beakta, att de med bilaterala fordringar jämförbara förskott som före år 1958 beviljades för export till Sovjetunionen minskades med 3.9 miljarder. Å andra sidan reducerades valutareserven med sammanlagt 6.9 miljarder till följd av att 1954 års guldlån från Sovjetunionen återbetalades, krediten för säkerhetsupplag ökades och Finlands medlemsandel i Internationella Valutafonden höjdes. Beaktar man samtliga ovannämnda poster framgår det, att summan av valutatransaktionerna ökade tillgången på centralbankspengar med inalles 18.6 miljarder mark. Bland övriga faktorer som ökade penningutbudet kan nämnas främst användningen av exportavgiftslånen och 1958 års lån från Export-Import Bank samt placeringarna i inhemska obligationer. Reducerande på pen ningutbudet verkade framför allt att de inhemska växlarna i mark minskades, delvis emedan vissa kunder överfördes till andra kreditinrättningar, och att de inhemska växlarna i utländskt mynt reducerades genom amorteringen av utländska lån som banken förmedlat. De expansiva faktorernas sammanlagda verkan var 20.7 miljarder mark större än verkan av de faktorer, som stramade till penningmarknaden. A v tillväxten i penningutbudet föll 4.3 miljarder på en ökning i sedelstocken, vilket var ett tecken på att behovet av kontanta medel vuxit i och med stegringen i den ekonomiska aktiviteten. Penninginrättningarna å sin sida minskade rediskonterna och ökade checkräkningarna i Finlands Bank med sammanlagt 16.4 miljarder. I det följande gives en mer detaljerad analys av bankens verksamhet med ledning av balansjämförelser. Valutakurserna och bankens förhållande till utlandet Följande sammanställning belyser de av banken noterade officiella valutakurserna vid årets slut och vid utgången av föregående år. För de flesta valutor noterades begränsat föränderliga kurser. De valutor, för vilka fast kurs noterades vid slutet av året, ha betecknats med stjärna mk mk 1 $ 320: : 20 1 Can $ 332: : : : 100 Skr : : 100 N kr 4 487: 4 484: Köpenham n D kr 4 642: 4 643: 100 B fr 643: 640: 50 Am sterdam H fl 8 478: 8 495: Ziirich S fr 7 440: 7 420: Frankfurt a. M. 100 DM 7 670: 7 678: *P aris F fr 64: 98 64: 98 Prag, clearing KS 4 463: 4 458: 100 E sc : : W ien S 1 234: 1 234: *M oskva, clearing 100 Rbl 8 035: : 100 L it 51: 30 51: 60 I slutet av året förnyades för 1960 multilateralavtalet mellan Finland och dess västeuropeiska handelspartners. Även Frankrike

6 8 9 anslöt sig därvid till avtalet, varför valutornas yttre konvertibilitet från och med ingången av 1960 gäller också den nya franska francen, för vilken Finlands Bank numera noterar begränsat föränderlig kurs. Tillväxten i valutareserven gjorde det möjligt för banken att lätta på inskränkningarna för s. k. osynliga betalningstransaktioner. Så t. ex. höjdes den utan särskild ansökan beviljade mängden resevaluta till det dubbla under senare hälften av mars. Banken mildrade även restriktionerna för kapitalöverföringar till utlandet. Bland annat slöts på hösten ett avtal med staten om ett särskilt valutamarklån om 1 miljard mark, i vilket utlänningar tillätos placera sina i Finland spärrade medel. Räntor och amorteringar på lånet erläggas i konvertibla valutor. I slutet av året gavs en lag om valutareglering (441/59) samt en lag om valutahandel (538/59), vilka båda trädde i kraft vid ingången av Utvecklingen av de utländska kontona i bankens balans belyses av följande sammanställning. Under redogörelseåret växte summan av guld och konvertibla valutor med 19.1 miljarder mark. Däremot minskades de bundna valutorna med ett nettobelopp om 3.6 miljarder mark. Vid årets utgång representerade guldet och de konvertibla valutorna 82 % av hela reserven. Året förut hade motsvarande siffra varit 71 %. Statens konton milj. mk Förhållandet till staten Kontoförhållandena mellan banken och staten framgå av följande sammanställning. Guld... Utländska valutor... Utländska växlar... Utländska obligationer... Sovjetunionens gamla exportförskott A k tiv a... Utländska valutakonton... Utländska markkonton.... Långfristig utländsk s k u ld... P assiva... N ett otillgodohavande i utlandet.... Bankens tillgodohavanden i utländsk valuta växte under året med milj. mark, samtidigt som de utländska valutaskulderna minskades, ehuru endast med 62 miljoner. Då även guldkassan steg med 604 milj. mark, var nettoökningen i bankens hela guld- och valutareserv milj. mark. Vid årets utgång utgjorde reserven miljoner. Följande tablå visar sammansättningen av guld- och valutareserven vid slutet av åren 1958 och Utländska konton milj. mk Förändring _ För B ändring mrd mk mrd mk mrd mk Guld Konvertibla valutor Icke-konvertibla OEECvalutor Östvalutor Övriga v a lu to r Guld- och valutareserven IMF- & IBRD-växel Kredit för säkerhets Statens nettoskuld Förändring Då utgifterna för arbetslösheten i hög grad betungade statshushållningen kommo banken oeh staten på våren överens om att den del av konsolideringslånet som skulle förfalla till betalning under redogörelseåret skulle amorteras först åren 1961 och Konsolideringslånet förblev således oförändrat. Den statsväxel, som utgör täckning för en del av Finlands medlemsandelar i Internationella Valutafonden (IM F) och Internationella Återuppbyggnadsbanken (IBRD ) och som i balansen är bokförd bland övriga fordringar, höjdes under året med 1581 milj. mark till följd av att medlemsandelen i Valutafonden steg. Då Återuppbyggnadsbanken å andra sidan utnyttjade Finlands medlemsandel i sin utlåningsverksamhet, steg växeln endast med ett nettobelopp av 1293 miljoner. Övriga fordringar omfatta vidare den kredit för säkerhetsupplag, som banken året förut beviljat staten. Härav använde staten under redogörelseåret milj. mark. Vid årets slut förföll första raten, 1 miljard mark, av denna kredit till betalning, varför det utelöpande kreditbeloppet under året växte med miljoner. I passiva minskades statens checkräkning med 728 milj. mark. Sedan överenskommelse träffats med Sovjetunionen om återbetalning av 1954 års guldlån motsvarande milj. mark, erlade Finlands Bank i slutet av maj denna summa till staten, vilken återbetalade lånet till Sovjetunionen. Lånet hade i balansen bokförts bland långfristiga inhemska skulder. Från statens exportavgiftskonto, som hör till samma kontogrupp, lyftes under året i exportavgiftslagen förutsatta lån till ett värde av milj. mark. Då å andra sidan på kontot ännu inflöt 53 miljoner i exportavgifter, vilka hade bort betalas året förut, sjönk kontot med milj. mark dvs. till miljoner. Den direkta utlåningen och förhållandet tiu egna kunder Följande tablå belyser bankens förhållande till privata kunder.

7 10 11 Allmänhetens konton milj. mk Förändring Växlar i mark Checkräkningar Växlar i utländskt m y n t Övriga fordringar Aktiva Sedelstocken Beloppet av utelöpande sedlar växte med milj. mark emedan behovet av kontanta medel ökades då den ekonomiska aktiviteten steg. Vid årets utgång uppgick sedelstocken till miljoner. Veckomedeltalet var milj. mark mot miljoner året förut. Sedelutgivningsrätten och dess användning Sedelutgivningsrätten och dess användning samt sedelutgivningsreserven framgå av följande tablå. Övriga checkräkningar övriga kortfristiga sk u ld er Passiva Nettoutlåning till företag I och med att penningtillgången steg väsentligt under året, sökte Finlands Bank gradvis befria sig från den direkta kreditgivningen till privata kunder. Under redogörelseåret överfördes därför flere kunder helt och hållet till affärsbankerna, som också åtogo sig att sköta om en del av långivningen till de återstående kunderna. Då dessas likviditet var god utnyttjade de endast en. del av den kredit banken beviljat, varför de diskonterade inhemska växlarna i mark reducerades med milj. mark och checkkrediterna med 173 miljoner. Vid utgången av året steg beloppet av växlar i mark endast till milj. mark och beloppet av checkräkningskredit till 267 miljoner. Växlarna i utländskt mynt, vilka utgöra täckning för de utländska lån som banken har förmedlat till finska företag, reducerades genom låneavkortningar med 1109 milj. mark. Om man därtill beaktar vissa andra krediter samt å andra sidan skulderna i passiva, finner man, att bankens hela nettoutlåning till företagen under året minskades med milj. mark. De av Finlands Bank tillämpade räntorna och förändringarna i dem ha behandlats i det föregående på s. 5. Förhållandet till penninginstituten Utvecklingen av kontoförhållandena mellan Finlands Bank och penninginrättningarna framgår av följande sammanställning. Sede lut giv ningsb ala ns en milj. mk Sedelutgivningsrätt Förändring Ordinarie täckning... Supplementär täckning... S edelutgivning Utelöpande sedlar... Kortfristiga skulder... Innestående på checkkredit Sedelutgivningsreserv Summa Summa Aktiva: Rediskonterade v ä x la r... Passiva: Bankernas checkräkningar.. Bankernas nettoskuld... i.ill -»i t il Rediskonterna minskades enligt sammanställningen med milj. mark. Deras veckomedeltal, som år 1958 hade utgjort 11.0 miljarder mark, var under redogörelseåret 1.8 miljarder. Faktum var, att bankerna under största delen av året hade ett nettotillgodohavande i Finlands Bank. Under årets sista veckor växte rediskonterna emellertid säsongenligt, så att bankerna åter stodo i skuld till Finlands Bank. Bankernas konton milj. mk Förändring I det föregående har icke beaktats Mortgage Bank of Finland O y:s konto, som i balansen är bokfört bland övriga kortfristiga skulder. Vid årets början stod kontot på milj. mark innefattande den olyfta delen av det lån Export-Import Bank året förut hade beviljat Mortgage Bank. Krediten utnyttjades i sin helhet under året och den sista december var saldot endast 252 milj. mark. Den ordinarie sedeltäckningen ökades med milj. mark till följd av tillväxten i valutareserven. Däremot sjönk den som supplementär täckning gällande utlåningen med miljoner. Den totala sedelutgivningsrätten reducerades därför med milj. mark. Bankens sedelutgivning, vartill enligt reglementet utom de utelöpande sedlarna även räknas bankens avista förbindelser ävensom beviljad men olyft cheekkredit, ökades med 4243 milj. mark. Sedelutgivningsreserven reducerades alltså med milj. mark och var vid årets utgång miljoner. Det maximibelopp, varmed sedelutgivningen får överskrida den ordinarie täckningen under förutsättning att banken äger /00/25,72 supplementär täckning motsvarande det överskjutande beloppet, hade medels en förordning av den 16 november 1956 höjts till milj. mark för åren Från och med ingången av 1960 är det nämnda maximibeloppet åter miljoner. Medels en förordning av den 8 november 1957 befriades banken från skyldigheten att under åren inlösa sina sedlar med guld. Bokslutet Som komplettering till ovanstående redogörelse för bankens ställning återges i det följande bankens förmögenhetsbalans i dess helhet.

8 Aktiva mili. mk Guld Utländska valutor Utländska växlar Utländska obligationer Ordinarie sedeltäckning Diskonterade inhemska växlar I utländskt mynt I mark Red iskon terade växlar Statens konsolideringslån Supplementär sedeltäckning milj ) mk Passiv a Utelöpande sedlar Utländska valutakonton Utländska markkonton Statens checkräkning Bankernas checkräkningar Övriga checkräkningar Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga sk u ld er Utländska långfristiga skul Inhemska långfristiga skulder Långfristiga sk u ld er Bankens totala inkomster voro under redogörelseåret ungefär lika stora som år Räntorna på de inhemska lånen minskades visserligen väsentligt jämfört med året förut, dvs. med 587 milj. mark, vilket var en följd dels av räntesänkningen och dels av minskningen i bankens utlåning, men inkomsterna av kontokuranter i utlandet ökades ungefär lika mycket emedan valutareserven växte och räntefoten i utlandet steg. Bankens totala kostnader voro under redogörelseåret milj. mark eller 352 miljoner högre än under föregående år. Ökningen var till största delen orsakad av att avskrivningarna växte till följd av byggnadsarbetena vid bankens huvud- och filialkontor. Bankens vinst var mark. Av nettovinsten har enligt bankens reglemente hälften eller mark överförts till reservfonden. Den andra hälften har förts till kontot för odisponerade vinstmedel, och om dess användning besluter riksdagen. Bankfullmäktige föreslå, att detla belopp, mark, överlåtes till staten. Inhemska obligationer Checkräkningar Skiljemynt Övriga fordringar Övriga tillgångar Summa Värdereglering sr ökningar Grundfond Reservfond Resultaträkning Eget kapital Summa Bankens synliga egna medel exklusive räkenskapsårets vinst utgjorde således enligt bokslutet milj. mark. I jämförelse med året förut hade beloppet vuxit med 815 milj. mark, eller med den del av 1958 års vinst, som hade överförts till reservfonden. Därutöver har banken avsevärda förmögenhetsposter, vilka icke komma till synes i bankens förmögenhetsbalans. Till dem höra den Intäkter Räntor på inhemsk u tlå n in g... Räntor på kontokuranter i utlandet. Räntor på obligationer... Provisioner... Agiovinster... Övriga intäkter K ostnader Summa Löner och arvoden... Pensioner och understöd... Familjepensioner... Bankfullmäktiges arvoden och kostnader... Kontrollanternas vid filialkontoren arvoden Andelar i barnbidrag och folkpensioner... Sedeltillverkning Avskrivningar Övriga kostnader Räkenskapsårets vinst gamla fastigheten för huvudkontoret samt den delvis redan färdigställda nya byggnaden, fastigheterna för filialkontoren och några andra fastigheter som banken behöver ävensom aktier, i främsta rummet aktiemajoriteten i Tervakoski Oy. Finlands Banks resultaträkning och dess utveckling framgå av följande tablå mk mk Summa

9 16 17 Uppförande av fastighet och inrättande av befattningar för Rovaniemi avdelningskontor Iledan den 4 maj 1949 hade bankfullmäktige beslutat om inrättande av ett avdelningskontor i Rovaniemi och samtidigt bcfullmäktigat direktionen att låta planera och bygga en fastighet. Sommaren 1958 hade direktionen bland landets arkitekter utlyst en tävlan om planritningarna för den blivande fastigheten på tomterna, som hade inköpts i februari samma år. Nybyggnaden skulle rymma kontorslokaliteter för Finlands Bank, Postsparbanken och posten samt bostäder för en del av Finlands Banks personal ävensom ett hotell med 36 resanderum och en restaurang för omkring 250 gäster samt nödigt lagerutrymme m. m. Förrän tävlingen utlystes hade banken kommit överens med Postsparbanken och posten om vilka arealer som skulle reserveras för dem i det nya huset samt gjort ett preliminärt avtal med Yhtyneet Ravintolat Oy, enligt vilket bolaget förband sig, att mot överenskommet vederlag hyra hotell- och restauranglokaliteterna jämte övrigt erforderligt utrymme på 10 år efter det byggnaden blivit färdig och att därtill själv bekosta från normalt byggnadssätt avvikande inrednings- och ytbchandlingsarbeten o. dyl., ävensom maskiner, möbler och övrig inredning. Första pris i tävlingen fick arkitekt Aarne Ehojoki, med vilken direktionen gjorde kontrakt om fortsatt planering på basen av tävlingsförslaget. Enligt arkitektens nämnda förslag skall Finlands Banks, Postsparbankens och postens kontor inrymmas i en envåningsbyggnad vid Valtakatu och bostäderna för bankens personal i en trevåningsbyggnad vid Korkalonkatu. Mitt på tomterna uppföres en byggnad i fyra våningar, vilket är det enligt byggnadsordningen högsta tillåtna. I denna byggnad inrymmas hotellet och restaurangen: i I våningen hotellets aula och kontor samt barservering, i II och III våningen hotellrummen och i IV våningen restaurangen jämte köksdepartementet. Källarvåningen under hela tomtområdet skall enligt planen upptagas av Finlands Banks matsal jämte kök, garage, restaurangens källare, uppvärmningscentralen samt lagerrum och annat erforderligt utrymme. I enlighet med denna generella plan uppgjorde arkitekten huvudritningarna, som äro daterade den 13 februari Byggnadernas volym blir c m3. För reglering av gränsen mellan Finlands Banks och Ab Nordiska Föreningsbankens tomter undertecknades den 31 januari 1959 ett bytesbrev, enligt vilket dessa banker utan monetärt vederlag från någondera sidan sinsemellan bytte ut ungefär lika stora trekantiga områden, så att gränsen mellan deras tomter kom att löpa vinkelrätt mot Valtakatu. I en skrivelse av den 21 februari anhöll direktionen om bankfullmäktiges beslut att fastigheten för Rovaniemi avdelningskontor måtte få byggas enligt ovan beskrivna plan efter arkitekt Aarne Ehojokis huvudritningar och att markbytet mellan Finlands Bank och Ab Nordiska Föreningsbanken måtte godkännas. Bankfullmäktige behandlade ärendet vid sitt möte den 27 februari och biföllo direktionens anhållan. I en skrivelse av den 13 november hemställde direktionen hos bankfullmäktige om att för Rovaniemi kontor måtte inrättas befattningar av samma slag och hörande till samma grundlönekatcgorier som motsvarande befattningar i bankens övriga medelstora kontor. Nybyggnaden skall bli färdig till sommaren 1960 och befattningarna skulle besättas så snart kontorets verksamhet det kräver. Vid möte den 18 november beslöto bankfullmäktige att räknat från den 1 januari 1960 i Rovaniemi avdelningskontor grunda befattningar för en kontorsföreståndare, en bokhållare, en kassörska, ett kontoivsbiträde, två kassabiträden och en vaktmästare. Teckning av nya aktier i Mortgage Bank of Finland Oy I början av 1959 beslöt styrelsen för Mortgage Bank of Finland Oy föreslå för bolagsstämman att bolagets aktiekapital skulle höjas från 200 till 300 milj. mark, så att de egna medlen skulle räcka till att täcka summan av lyfta och innestående utländska lånemedel till årets slut. Emedan alla nya aktier skulle tecknas av Finlands Bank och det ankommer på bankfullmäktige att besluta om placeringen av bankens medel i aktier, anhöll direktionen i en skrivelse av den 27 februari om att bankfullmäktige måtte berättiga direktionen att för Finlands Banks räkning teckna samtliga Mortgage Banks nya aktier till det sammanlagda nominella värdet av 100 milj. mark. Bankfullmäktige biföllo denna begäran samma dag. Den 5 mars fattade Mortgage Banks bolagsstämma beslutet om förhöjning av aktiekapitalet. Tillåtelse för Mortgage Bank of Finland Oy att upptaga lån Med anledning av bankfullmäktiges beslut av den 23 november 1955, enligt vilket för Mortgage Bank of Finland Oy bör inhämtas bankfullmäktiges medgivande för upptagande av obligations- o. a. lån, anhöll Finlands Banks direktion i sin skrivelse av den 27 februari att Mortgage Bank mot statsgaranti måtte få låna 37 milj. USA-dollar av Internationella Återuppbyggnadsbanken för finansiering av nyanskaffningar till träförädlingsindustrin; låneräntan skulle vara högst 6 % och lånetiden minst 15 år, därav de tre första åren utan amorteringsplikt. Bankfullmäktige gåvo sitt bifall samma dag. Den 15 maj meddelade Finlands Banks direktion i en skrivelse, att Mortgage Bank hade upptagit tre utländska lån om sammanlagt c. 66 milj. USA-dollar, motsvarande ungefär milj. mark. Då Mortgage Banks förbindelser enligt dess bolagsordning ej få överstiga det 20-faldiga beloppet av dess egna medel, och dessa belöpte sig till sammanlagt 613 milj. mark (aktiekapital plus reservfond 313 miljoner och debenturer 300 miljoner), skulle de egna medlen vara otillräckliga när de utländska lånen lyfts i sin helhet. På denna grund och emedan banken enligt både den utländska långivarens och bankinspektionens tolkning av lagen och bolagsordningens bestämmelser om täckning för lån, omedelbart då låneavtalen trätt i kraft måste införskaffa vederbörande organs tillstånd att öka de egna medlen så att de motsvara summan av utländska lån, om än ökningen de facto kan verkställas allteftersom lånen lyftas, anhöll direktionen om att Mortgage Bank måtte få utfärda nya debenturskuldsedlar av det slag, som 14 i lagen om hypoteksbanker förutsätter, till ett värde av inalles 600 milj. mark. Därefter skulle Mortgage Banks fullmakter förslå för en ökning av de egna medlen till ett belopp motsvarande de dittills beviljade utländska lånen, varförutom täckningen skulle medgiva upptagande av ännu något nytt lån om högst c milj. mark. Den 20 maj gåvo bankfullmäktigc tillstånd att upptagå debenturlånet. I en skrivelse av den 24 augusti anhöll Finlands Banks direktion att bankfullmäktige måtte berättiga Mortgage Bank att upptaga ett lån i bankinstitutet Kreditanstalt fiir Wiederaufbau, Frankfurt am Main, stort 50 milj. D-mark, vilket belopp i sin helhet skulle lånas vidare till Outokumpu Oy för utvinnande av bl. a. svavclkis ur en malmfyndighet i Pyhäjärvi U. 1. socken, och för uppförande av därför nödiga anläggningar. Räntan på detta lån skulle vara 6 % % och lånetiden 15 år; återbetalningen skulle ske under med jämnstora amorteringar. Bankfullmäktige gåvo sitt bifall den 26 augusti. Korrespondentbankerna Vid sitt möte den 27 februari beslöto bankfullmäktige på direktionens framställning om antagande av följande utländska bankinstitut som korrespondentbanker för Finlands Bank: J. Henry Schröder Banking Corporation, New York, Brinckmann, Wirtz & Co, Hamburg, The Royal Bank of Canada, Montreal, Banque Beige et Internationale en Egypte S. A. E., Alexandria, Banco de Bilbao, Madrid, och Bank dlia Vneshnei Torgovli SSSR, Moskva. Samtidigt beslöto bankfullmäktige på förslag av direktionen, att följande utländska bankinstitut, med vilka Finlands Bank på senare tider haft blott få eller inga bankförbindelser, skulle avlägsnas från förteckningen över korrespondentbanker: The Hanover Bank, New York, N. M. Rothschild & Sons och The First National City Bank of New York, London, Andresens Bank A /S, Oslo, Privatbanken i Kjabenhavn, Köpenhamn, Rotterdamsche Bank N. V., Amsterdam, Rotterdamsche Bank N. V., Rotterdam, samt Banque de ltjnion Parisienne och Banque Franqaise du Commerce Extérieur, Paris. Indextillägg till befattningshavarnas löner och pensioner I överensstämmelse med den av riksdagen den 12 maj godkända lagen om erläggande

10 18 av vissa betalningar för år 1959, beslöto bankfullmäktige den 20 maj på framställning av direktionen, att de grundlöner och -arvoden samt de ålders- och dyrortstillägg, som Finlands Bank betalar åt sina befattningshavare, ävensom de pensioner oeh understöd, som erläggas åt bankens och sedeltryckeriets förutvarande personal, år 1959 skulle, räknat från den 1 april, utbetalas förhöjda med 7 %, dock så att den i mark räknade förhöjningen av den egentliga avlöningen blir minst mark per månad. Denna förhöjning inkluderar den indexkompensation om 4 % som erlagts sedan den 1 april Vidare berättigade bankfullmäktige direktionen att, såvida statsrådet utfärdar ett motsvarande beslut, efter 1959 justera avlöningar, pensioner och understöd i Finlands Bank i överensstämmelse med direktiven i statsrådets motsvarande justeringsbeslut. Beviljade pensioner, familj cpensioner och understöd samt beviljad begravningshjälp Bankfullmäktige beviljade under det gångna året fem pensioner enligt pensionsstadgan, tre familjepensioner enligt familjepensionsstadgan, sju understöd och i ett fall begravningshjälp. Pensionerna stego sammanlagt till mark, familjepensionerna till mark och understöden till mark om året. Begravningshjälpen utgjorde mark. Direktionen Den 13 januari utnämnde och förordnade republikens president direktionsledamoten, politices licentiaten Ahti Karjalainen till handels- och industriminister samt minister för handläggning av ärenden hörande till ministeriets för utrikesärendena verksamhetsområde. Till följd härav beviljade bankfullmäktige bankdirektör Karjalainen tjänstledighet för den tid han var minister och fastslog att de uppgifter, som enligt direktionens arbetsfördelning ålågo bankdirektör Karjalainen, skulle för den tid han var tjänstledig fördelas mellan direktionens ordförande och övriga ledamöter såsom bankfullmäktige bestämde. Kontrollanterna vid avdelningskontoren Som kontrollanter vid bankens avdelningskontor och som deras suppleanter fungera enligt bankfullmäktiges beslut följande personer under år 1960: Kontoret i Björneborg: kontrollanter filosofiedoktorn Frans Vihtori Härmä och direktören Y rjö Edvard Nurmi samt suppleanter borgmästaren Väinö Wilhelm Halita och stadssekreteraren, vicehäradshövdingen Olavi Einar Koivisto; Kontoret i Joensuu: kontrollanter verkställande direktören Aleksanteri Vornanen oeh häradsskrivaren, vicehäradshövdingen Mauno Moilanen samt suppleanter köpmannen Aulis Erkki Tahvo Aho och rektorn, filosof iemagistem Aulis Olavi Waldemar Koivusalo ; Kontoret i Jyväskylä: kontrollanter polismästaren, vicehäradshövdingen Eino Ilmari Karpio och biträdande stadsdirektören, diplomingenjören Veikko Johannes Tolamo samt suppleanter justitierådmannen Aaro Tapio Häkkinen och direktören, agronomie- och forstkandidaten Veikko Verner Varesmaa; Kontoret i Kotka: kontrollanter kommunalrådet Veikko Aleksander Cajander och stadssekreteraren, vicehäradshövdingen Kustaa Ilmari Laaksonen samt suppleanter fabrikschefen, diplomingenjören Mauno Sopanen och justitierådmannen Heikki Pajari; Kontoret i Kuopio: kontrollanter borgmästaren Alvar Hjalmar Mikael Hurtta och byråchefen Vilho Ruotsalainen samt suppleanter hovrättsrådet Toimi Tulikoura och agronomen Lauri Arvid Pekkarinen; Kontoret i Lahti: kontrollanter direktören Väinö Leonard Tuompo och borgmästaren Aulis Evald A r jama samt suppleanter direktören Esko Bruno Kunnas och justitierådmannen Timo Johannes Tuori; Kontoret i S :t Michel: kontrollanter politierådmannen Otto Kinnunen och verkställande direktören Lauri Ensio Auvinen samt suppleanter hovrättsassessorn Jaakko Armas Kinnunen och landskamrcraren, vicehäradshövdingen Veikko Armas Jäntti; Kontoret i Tammerfors: kontrollanter kommerserådet Alpo Pesonen och justitieborgmästaren Aarne Erkki Palomäki samt suppleanter konsuln, verkställande direktören, ingenjören Lauri Veikko Virkkunen och stadssekreteraren, vicehäradshövdingen Reino Markus Lindroos; Kontoret i Tavastehus: kontrollanter verkställande direktören Kaarlo August Noro och vicehäradshövdingen Y rjö Jokiranta samt suppleanter verkställande direktören, ckonomierådet Aleksi Tandefelt och direktören, diplomekonomen Anders Gustaf Kuusterä; Kontoret i Uleåborg: kontrollanter justitieborgmästaren Jyrki Jalo Unto Tuominen och tullförvaltaren, juriskandidaten Torsten W ilhelm Öberg samt suppleanter kontorsföreståndaren Mauno Ensio Niemistö och rektorn, ekonomiemagistem Simo Jaakko Peltonen; Kontoret i Vasa: kontrollanter borgmästaren Axel Elias Laxen och länsrådet Alfred Leskinen samt suppleanter chefen för omsättningsskattebyrån, juriskandidaten Åke Johannes Helanko och fabrikschefen Ralf- Erik Klockars; samt Kontoret i Åbo: kontrollanter direktören Henrik Aarne Laaksonen och verkställande direktören Väinö Johannes Jylhä samt suppleanter verkställande direktören, lantbruksrådet Frans Einari Karvetti och länsrådet Y rjö Hemminki Aliharmi. Bankfullmäktige Såsom bankfullmäktige fungerade under år 1959 följande av riksdagens elektorer för nämnda åliggande valda personer: Eskola, Kustaa Oskari, lantbrukare, Tanner, Väinö Alfred, jurisdoktor h. c., Helsingfors den 16 mars 19G0. Aaltonen, Aimo Anselm, timmerman, Wiherheimo, Toivo Antero, filosofiemagister, Peltonen, Onni Evert, lokomotivförare, Korsimo, Arvo Ilmari, kansliråd, kommunikationsminister, Murto, Y rjö Aleksanteri, funktionär, Söderhjelm, Jollan Otto, juris utriusque doktor, Uoti, Olli Johannes, politices kandidat. De tre förstnämnda utgjorde de ordinarie bankfullmäktige. Som ordförande fungerade under hela året ledamoten av bankfullmäktige Eskola och som viceordförande ledamoten av bankfullmäktige Tanner. Revisorerna Till bankens revisorer för granskning av 1959 års räkenskaper utsågo elektorerna följande personer: Laine, Lauri, lantbrukstckniker, suppleant Wainio, W eijo Werner, politices doktor; Tuurna, Otto Arno, stadsdirektör, suppleant Kivimäki, Erkki Antero, ekonom; Janhunen, Matti, chefredaktör, suppleant Siltanen, Sylvi Cecilia, bokförerska; Kokkola, Veikko Johan, stadskamrerare, suppleant Öhman, Carl Arne, jurislicentiat; samt Sinkkonen, Yrjö, lantbrukare, suppleant Kulo, Kustaa Tnidvig, vårdchef. KUSTI ESKOLA Väinö Tanner Aimo Aaltonen T. A. Wiherheimo Onni Peltonen Arvo Korsimo Yrjö Murto J. O. Söderhjelm Olli J. Uoti Pertti Tammivuori 19

11

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1958 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1959 ,.... RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1958 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1959 INNEHÄLL

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1956 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1956 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT ;S SUOMEN PANKIN K Ir. JA STO RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1956 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1957 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1956 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

Läs mer

«UOMEN PANKIN. Kiri JA STO RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1962 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1963

«UOMEN PANKIN. Kiri JA STO RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1962 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1963 t «UOMEN PANKIN Kiri JA STO RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1962 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1963 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1962 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT

Läs mer

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ),

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), 556863-3977 ( Bolaget ), föreslår att den extra bolagsstämman

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1969 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 * * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT * HELSINGFORS 1969 INNEHÅLL

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE. 'tfårcg/ngfaeiem^ DEN 31 DECEMBER 1931 FÖR ÅRET SLUTANDE. TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda

ÅRSBERÄTTELSE. 'tfårcg/ngfaeiem^ DEN 31 DECEMBER 1931 FÖR ÅRET SLUTANDE. TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda 'tfårcg/ngfaeiem^ ÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅRET SLUTANDE DEN 31 DECEMBER 1931 TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda *- -*- bolags ordinarie bolagsstämma avhålles i Helsingfors å Hotel Societetshuset onsdagen

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

I^NVd Natoni RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967

I^NVd Natoni RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967 SUOMEN PANKIN K IR JASTO O JLS r H I M I^NVd Natoni 003 5599 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1968 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1954 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1955

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1954 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1955 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1954 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1955 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1954 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT * HELSINGFORS 1955 sid. D

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1950 TILL RIKSDAGENS BAN K U TSK O TT HELSINGFORS 1951

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1950 TILL RIKSDAGENS BAN K U TSK O TT HELSINGFORS 1951 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1950 TILL RIKSDAGENS BAN K U TSK O TT HELSINGFORS 1951 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1950 TILL RIKSDAGENS BAN K U TSK O TT HELSINGFORS 1951

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455 BOLAGSORDNING Heimstaden AB Organisationsnummer: 556670-0455 1 Firma Bolagets firma är Heimstaden AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Malmö kommun. 3 Verksamhet Bolaget har

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015.

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383 Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. Bolagsordning 1 Bolagets firma 2 Styrelsens säte 3 Verksamhet

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL)

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL) EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL) Extra bolagsstämma i Eniro AB måndagen den 9 mars 2015, klockan 8.00 Dagordningspunkterna 2 och 7 Styrelsens förslag till beslut enligt punkt 2 i förslaget till dagordning

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I FASTILIUM PROPERTY GROUP AB

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I FASTILIUM PROPERTY GROUP AB KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I FASTILIUM PROPERTY GROUP AB Aktieägarna i Fastilium Property Group AB (publ), org. nr 556705-1965, kallas härmed till årsstämma den 25 juni 2015 kl. 14:00 i bolagets lokaler på

Läs mer

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015.

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063 Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. 1 Firma Bolagets firma är RealXState AB. Bolaget är ett publikt aktiebolag (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

byggnader, grundkapitalet i Fonden

byggnader, grundkapitalet i Fonden 18 A ktiva 31. 12. 1977 31. 12. 1978 Guld... 133 169 Särskilda dragningsrätter.. 204 316 Reservtranchen i Internationella valutafonden... 243 Konvertibla v a lu to r... 1 265 3 126 Bundna valutor... 537

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) Firma och ändamål

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) Firma och ändamål B O L A G S O R D N I N G för SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål Bankens firma är Swedbank AB. Bolaget är publikt (publ). Banken, ursprungligen bildad av svenska sparbanker, har till uppgift att bedriva

Läs mer

556052-2798 BOLAGSORDNING. 1 Bolagets firma. Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte

556052-2798 BOLAGSORDNING. 1 Bolagets firma. Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte 556052-2798 BOLAGSORDNING 1 Bolagets firma Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Hultsfreds kommun, Kalmar län. 3 Bolagets verksamhet Föremålet för

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ)

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) 1 Bankens firma Bankens firma är Swedbank Sjuhärad AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bankens styrelse skall ha sitt säte i Borås. 3 Bankens

Läs mer

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman.

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i BioInvent International AB (publ), org nr 556537-7263, den 19 juni 2013 i Lund. Närvarande aktieägare: Enligt förteckning i Bilaga 1. Stämman öppnades

Läs mer

Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006

Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006 Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006 Beslut om styrelsens förslag om ändringar i bolagsordningen P 22 Styrelsen föreslår att bolagsordningen ändras för att anpassa den

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod 11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod MARIKAB redovisar nedanstående balans- och resultaträkning för 20X8. Upprätta en kassaflödesanalys för 20X8 med hjälp av dessa rapporter och upplysningarna

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

(I) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

(I) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (I) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet (III) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut

Läs mer

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 Handlingar inför årsstämma i onsdagen den 29 april 2015 Dagordning för årsstämma med aktieägarna i IAR Systems AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 kl. 18.00 i Lundqvist och Lindqvist, Klarabergs-viadukten

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor.

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor. 1 (5) Bolagsordning Ratos AB Artikel 1: Firma Bolaget, som är publikt (publ), skall ha firman Ratos AB. Artikel 2: Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. Artikel 3: Bolagets verksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål B O L A G S O R D N I N G för SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål Bankens firma är Swedbank AB. Bolaget är publikt (publ). Banken, ursprungligen bildad av svenska sparbanker, har till uppgift att bedriva

Läs mer

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M.

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. I. Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Bolagsordning för Eniro AB (publ) (organisationsnummer 556588-0936) Senast ändrad vid extra bolagsstämma den 9 mars 2015

Bolagsordning för Eniro AB (publ) (organisationsnummer 556588-0936) Senast ändrad vid extra bolagsstämma den 9 mars 2015 Bolagsordning för Eniro AB (publ) (organisationsnummer 556588-0936) Senast ändrad vid extra bolagsstämma den 9 mars 2015 1 Firma Bolagets firma är Eniro AB. Bolaget skall vara publikt (publ). 2 Styrelsens

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ALM EQUITY AB (PUBL)

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ALM EQUITY AB (PUBL) KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ALM EQUITY AB (PUBL) Aktieägarna i ALM Equity AB (publ), org. nr. 556549-1650, kallas härmed till extra bolagsstämma onsdagen den 3 april 2013 kl. 16.00 i Advokatfirma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D.

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D. 1 (5) STOCKMANN OYJ ABP:S OPTIONSRÄTTER 2006 Stockmann Oyj Abp:s styrelse (styrelse) har vid sitt möte den 8.2.2006 beslutat att för Stockmann Oyj Abp:s (bolag) ordinarie bolagsstämma den 21.3.2006 föreslå

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I TRUSTBUDDY AB (PUBL)

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I TRUSTBUDDY AB (PUBL) EXTRA BOLAGSSTÄMMA I TRUSTBUDDY AB (PUBL) Aktieägarna i TrustBuddy AB (publ), org. nr 556794-5083, kallas till extra bolagsstämma att äga rum fredagen den 18 september 2015 kl. 16.00 i Setterwalls Advokatbyrås

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Räntebidrag 433 874 424,46 879 423 649,24

Räntebidrag 433 874 424,46 879 423 649,24 18 A ktiva 31. 12. 1979 3 1. 12. 1980 Guld... 1 073 1 073 Särskilda dragningsrätter.. 430 397 Reservtranchen i Internationella valutafonden.. 225 380 Utländska masskuldebrev.. 1 749 2 125 Konvertibla valutor...

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Bakgrund. Bilaga 1. fordran på bolaget om 20.000.000 norska kronor till 24.462.000 kronor.

Bakgrund. Bilaga 1. fordran på bolaget om 20.000.000 norska kronor till 24.462.000 kronor. Bilaga 1 Styrelsens för Venue Retail Group Aktiebolag, org nr 556540-1493, förslag till beslut om (A.) emission av konvertibler; dels genom företrädesemission, dels genom riktad kvittningsemission, (B.)

Läs mer

o o o 1 O cs::b 1~A LS ~fl A

o o o 1 O cs::b 1~A LS ~fl A o o o 1 O cs::b 1~A LS ~fl A AKTIEÄGARA VT A L AB DALAFLYGET InnehållsfOrteckning Sid 1. Bolaget 1 2. Styrelse mm 1 3. Beslutsordning 2. Finansiering 2 5. Hembud och inlösen 3 6. Värdering 7. Ny delägare

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1949 T ILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L SIN G FO R S 1950 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1949 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L SIN G FO R S

Läs mer

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen A. Förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsen föreslår att stämman beslutar om ändring av bolagsordningen enligt

Läs mer

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

Styrelsen för Lagercrantz Group AB:s förslag till beslut på ordinarie bolagsstämma den 24 augusti 2005

Styrelsen för Lagercrantz Group AB:s förslag till beslut på ordinarie bolagsstämma den 24 augusti 2005 Styrelsen för Lagercrantz Group AB:s förslag till beslut på ordinarie bolagsstämma den 24 augusti 2005 Punkt 9 Kontant utdelning och avstämningsdag Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 0,75

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

1(8) För JM Konvertibler 2014/2018 ska i övrigt följande villkor gälla:

1(8) För JM Konvertibler 2014/2018 ska i övrigt följande villkor gälla: 1(8) Styrelsens för förslag till beslut vid årsstämma om emission och överlåtelse av konvertibler om nominellt högst 120 000 000 kronor ( JM Konvertibler 2014/2018 ) Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar

Läs mer

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm.

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. Dividend Sweden AB (publ) Årsstämma Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. ANMÄLAN M.M. Aktieägare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2000:73 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

BOLAGSORDNING. för NCC AKTIEBOLAG. (Organisationsnummer 556034-5174) Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.).

BOLAGSORDNING. för NCC AKTIEBOLAG. (Organisationsnummer 556034-5174) Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.). BOLAGSORDNING för NCC AKTIEBOLAG (Organisationsnummer 556034-5174) 1 Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.). 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Solna, Stockholms län. 3 Bolaget har

Läs mer

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ).

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ). Intellecta AB (publ) 556056-5151 Bolagsordning Antagen vid årsstämma den 11 maj 2009 1 Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen

Läs mer

Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015

Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015 Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015 Punkt 13 på dagordningen (beslut om ändring av bolagsordningen) Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Bolagsordning. Poolia AB (publ), org nr 556447-9912. antagen vid årsstämman den 28 april 2009. Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ).

Bolagsordning. Poolia AB (publ), org nr 556447-9912. antagen vid årsstämman den 28 april 2009. Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ). Bolagsordning för Poolia AB (publ), org nr 556447-9912 antagen vid årsstämman den 28 april 2009 1. FIRMA Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ). 2. STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer