Årsredovisning Aktieinvest FK AB Vi vill göra dig till en bättre sparare

Transkript

1 Aktieinvest FK AB Vi vill göra dig till en bättre sparare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID VD HAR ORDET 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 FEMÅRSÖVERSIKT 6 RESULTATRÄKNING 7 BALANSRÄKNING 8 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 9 KASSAFLÖDESANALYS 10 BOKSLUTSKOMMENTARER 11 NOTER 14 REVISIONSBERÄTTELSE

3 AKTIEINVESTS VD HAR ORDET Under 2012 steg Stockholmsbörsen med 12 (-16) procent. Den goda börsutvecklingen till trots minskade omsättningen på Stockholmsbörsen samtidigt som antalet aktieägare fortsatte att minska. Marknaden präglades av stor oro och sjunkande marknadsräntor vilket ledde till avvaktan bland privatsparare. Hushållens sparande gick istället i ökad utsträckning till ränterelaterat sparande. Aktieinvest fortsatte arbetet med att göra aktiesparandet enklare och mer tillgängligt. Det skedde bland annat genom lanseringen av den nya sparformen Investeringssparkontot (ISK) som lanserades redan årets första handelsdag, en helt ny pris- och depåstruktur samt genom ett fortsatt arbete med Aktieinvest PortföljSpar. Den nya sparformen Investeringssparkontot (ISK) ser jag som årets största händelse när det kommer till att göra aktiesparandet enklare. Med ett Investeringssparkonto kan både köp och försäljningar göras utan reavinstskatt och utan att man behöver deklarera sina aktieaffärer. Sparformen innebär även att man äger sina tillgångar fullt ut vilket medför att man får rösta för sitt aktieinnehav och sparandet omfattas av det Statliga Investerarskyddet. Under året öppnades drygt 4300 nya investeringssparkonton, vilket gör sparformen till den mest populära av de nyöppnande depåerna under året. Omkring 22 procent av dessa har öppnats inom ramen för PortföljSpar, vilket är en unik produkt som tillåter spararen att spara i en portfölj med enskilda aktier och där urval och omplaceringar sker helt automatiskt. Med PortföljSpar har Aktieinvest sänkt tröskeln ytterligare för att kunna bli en bättre långsiktig sparare. I takt med ökat antal olika sparformer, olika depåtyper samt courtage har det blivit allt svårare att välja rätt sparform och depåtyp. Under våren lanserade Aktieinvest därför en ny depå- och prisstruktur med syfte att göra det enklare för nya och befintliga kunder att välja både rätt sparform och depå. Istället för att välja bland en stor mängd olika depåtyper kan kunden nu börja mellan att välja den sparform som passar det aktuella sparandet bäst. Därefter väljer kunden den av tre befintliga prisplaner, vilka är de samma för samtliga sparformer, som bäst passar sparandet. De nya prisplanerna gör det enklare att välja rätt sparande samtidigt som de medför ökat transparens i och med att prisplanerna är desamma oavsett sparform. Att välja rätt sparande är ett enkelt sätt att också bli en bättre sparare. I årets upplaga av Börs-SM deltog tävlingsdepåer och vinnarportföljen ökade med hela 277 procent i värde under perioden. Trots att antalet tävlingsportföljer var lägre än föregående år öppnades rekordmånga nya depåer under året. Mycket tack vare det stora intresset för Investeringssparkontot. Totalt öppnades drygt depåer under Lanseringen av investeringssparkontot innebar även att målsättningen för nya kunder kunde överträffas för helåret och Aktieinvest rekryterade över nya kunder vid sidan av Börs-SM. Arbetet med Aktieinvests nya webbplats och Internetdepå fortgick under året men lanseringen ligger fortfarande i framtiden då arbetet blivit mer omfattande än beräknat samtidigt som utvecklingsresurser har behövts allokerats till bland annat arbete med Investeringssparkontot. Under 2013 kommer arbetet med den nya webbplatsen att intensifieras. Aktieinvest rörelseintäkter ökade under året med 6 (10) procent, vilket förklaras av intäktsökningar både på grund av en ökad kundrekrytering, försäljningsinsatser i emittentverksamheten liksom en stärkt räntenetto. Samtidigt hölls rörelsekostnaderna i stort sett oförändrade vilket bidrar till årets resultatförbättring och en rörelsemarginal på 9,5 (-3,7) procent. Under 2013 kommer Aktieinvest att fortsätta arbetet med att hjälpa dig som kund att bli en bättre långsiktig sparare. Andreas Serrander Verkställande Direktör Aktieinvest FK AB 3 (32)

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning och verksamhetsberättelse för Aktieinvest FK AB avseende verksamhetsåret Verksamhet och ägarförhållanden Bolaget är ett helägt dotterbolag till Aktiespararnas Serviceaktiebolag (org nr ), vilket i sin tur är helägt av Sveriges Aktiesparares Riksförbund (org nr ). Bolagets säte är Stockholm. Bolaget står under Finansinspektionens tillsyn och har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, fondverksamhet som avser specialfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, samt tillstånd att bedriva pensionssparrörelse (IPS) enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bolaget har även tillstånd att utöva försäkringsförmedling enligt lag (2005:405) om försäkringsförmedling. Uppdrag, mål och målgrupp Aktieinvests uppdrag finns utryckt i Aktiespararnas verksamhetsidé som säger att förbundet skall erbjuda unika aktiehandelstjänster för privatpersoner som vill spara framgångsrikt i aktier och känna sig trygga. Det skall ske genom att erbjuda aktiehandelstjänster som är anpassade till medlemmarnas behov och förbundets grundläggande idéer. Det betyder bland annat att möjliggöra ett sparande efter förbundets Gyllene Regler. Aktieinvests mål är att göra kunden till en bättre och mer framgångsrik långsiktig sparare, bland annat genom att möjliggöra - och förenkla - ett sparande enligt Aktiespararnas Gyllene Regler. Aktiespararnas Gyllene regler Aktiespararna har sju gyllene regler, följ dem och öka dina chanser att erhålla en god avkastning på dina aktier. Sätt mål för ditt aktiesparande var långsiktig Investera regelbundet Kontrollera riskerna Var försiktig med belåning Håll dig välinformerad Gör din egenanalys Sätt upp regler för när du skall omplacera Aktieinvest riktar sig till den långsiktiga spararen och bland prioriterade målgrupper återfinns både mindre erfarna aktiesparare liksom medlemmar i Sveriges Aktiesparares Riksförbund. För Aktieinvest företagstjänster utgörs målgruppen av noterade bolag samt andra bolag i behov av emittentservice av administrativ karaktär. Verksamhetens utveckling Aktieinvest erbjuder ett flertal olika depåtyper anpassade efter olika önskemål och sparande. Bland Aktieinvests erbjudande finns både traditionella aktie- och fonddepåer, Investeringssparkonto, kapitalförsäkrade depåer och depåer för individuellt pensionssparande (IPS). För den som önskar ett riktigt bekvämt sparande i enskilda aktier erbjuder Aktieinvest PortföljSpar som innebär ett sparande i en av i dagsläget tre färdiga portföljer där omplaceringar sker helt automatiskt. För externa distributörer erbjuds även depåtjänster för olika typer av pensionsförsäkringar. Flexibiliteten är således mycket stor. Stor flexibilitet och frihet innebär också många alternativ och hög komplexitet. Därför har Aktieinvest under 2012 lanserat en ny depå- och prisstruktur som gör det enklare att välja rätt depå och prisplan. Aktieinvest var en av de första aktörerna som erbjöd sina kunder Investeringssparkonto. Intresset kring produkten har varit stort och vid årets slut hade bolaget drygt öppnade depåer. Investeringssparkontot lämpar sig utmärkt för sparare som använder Aktieinvest tjänster för ett långsiktigt framgångsrikt sparande. Aktieinvest erbjuder kunden att spara i enskilda aktier på flera olika sätt, för både mindre och större belopp. Genom Aktieinvests unika andelshandel, AndelsOrder, kan kunden med små belopp bygga en aktieportfölj bestående av enskilda aktier med god riskspridning till låga kostnader. Genom PortföljOrder eller via tjänsten PortföljSpar kan kunden investera i en aktieportfölj som innehåller ett flertal olika aktieslag sannolikt marknadens enklaste sätt att investera i en egen aktieportfölj. Med PortföljSpar sköts dessutom omplaceringar helt automatiskt. Genom BörsOrder kan kunden köpa och sälja aktier direkt mot aktuell marknadsplats. Fonder kan antingen köpas via FondOrder eller genom de portföljer i PortföljOrder som innehåller fonder. PortföljSpar som lanserades mot en bredare publik 2011 har under 2012 utvecklats mycket bra. PortföljSpar är en unik spartjänst där spararen aktivt kan följa en förvaltad portfölj. Innan placeringar informeras kunden om att portföljen kan komma att förändras, varav en möjlighet ges att förändringen inte ska genomföras. Tjänsten riktar sig till den långsiktiga spararen och skall ses som ett substitut till aktivt förvaltade Sverigefonder då produktens fördelar blir större i takt med placeringens längd och sparkapitalets storlek. Samarbetet kring det Enkla Fondutbudet har fortsatt under 2012 vilket syftar till att göra det enklare att komma igång med ett långsiktigt sparande i aktiefonder med god riskspridning. Det Enkla Fondutbudet har bidragit positivt till att antalet månadssparare har ökad kraftigt under året. Utvecklingsarbetet har haft stort fokus på arbetet med ny webbplats och Internetdepå. Den nya webbplatsen planeras att kunna lanseras under första halvåret 2013 varefter utvecklingen av den nya Internetdepån kan få fullt fokus. Den nya webbplasten kommer att göra det betydligt enklare för kunden att välja rätt spartjänst. Under 2012 fortsatte arbetet med bolagets tillväxtplan som utarbetades under En stor del av arbetat med planen har inriktats på att utveckla försäljnings- och nyrekryteringsmetoder. Man kunde redan under 2012 se ett resultat av arbetet med goda flöden av nya depåer och kunder. Sedan 1999 förvaltar Aktieinvest aktieindexfonden Aktie- 4 (32)

5 spararna Topp Sverige. Fonden har två egenskaper som gör den unik. Fonden tar ett tydligt ägaransvar i enlighet med Aktiespararnas policy för ägarstyrning, i syfte att bevaka andelsägarnas intressen. Dessutom har fonden ett mycket lågt avgiftsuttag med en förvaltningskostnad på 0,30 procent och en totalkostnadsandel (TKA) på 0,31 (0,32) procent. Vid utgången av 2012 förvaltade fonden (1 304) Mkr. Under 2012 uppgick nettoflödet i fonden till 79 (-10) Mkr, medan nettoflödet för PPM uppgick till 82 (0) Mkr. Aktieinvests företagstjänster erbjuder emittentservice, samarbetsprogram och anordnar aktietävlingar. Aktieinvest emittentservice administrerade under 2012 cirka 170 (150) uppdrag. Samarbetsprogram innebär att börsbolag erbjuds att starta återinvesteringsprogram för sina aktieägare eller incitamentsprogram för sin personal. Aktieinvest administrerar aktietävlingen Börs-SM, under 2012-års upplaga av tävlingen deltog ca (5 300) tävlingsportföljer. Värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavian AB, gick i konkurs 2004, vilket medförde att likvida medel betalades ut enligt Lag (1999:158) om Investerarskydd. Då det inte fanns likvida medel avsatta har nu Riksgälden fakturerat ut avgifter till de institut som vid tiden för konkursen ingick i investerarskyddet. Aktieinvest har blivit fakturerad drygt 3 mkr och har i sin redovisning (2011) tagit upp beloppet i sin helhet. Aktieinvest har överklagat beslutet och ser goda förutsättningar att beloppet reduceras väsentligt. Marknaden Marknadens präglades under 2012 av stor ekonomisk osäkerhet och sjunkande marknadsräntor, Börsutvecklingen för helåret var god. Det osäkra marknadsläget påverkade privatspararna som var avvaktande under året. Under 2012 steg Stockholmsbörsen (OMXSPI) med 12 (-17) procent. Avkastningen för börsbolagen inklusive återinvesterade utdelningar (OMXSGI) steg med 17 (-14) procent. Courtageintäkterna steg under året med sju procent jämfört med föregående år. Antalet transaktioner per depå och månad minskade något, vilket förklaras av den osäkerhet som präglat marknaden. Antalet depåer uppgick vid årets slut till stycken (60 171) och det förvaltade kapitalet i de-påer till (4 511) Mkr. Administration Antalet anställda (exklusive föräldralediga) uppgick till 30 (30) vid utgången av år 2012, varav 20 (19) var kvinnor och 7 (6) arbetade deltid. Medelantalet anställda har under året uppgått till 30 (28) varav 19 (16) var kvinnor. Aktieinvest internrevision inriktades under året till att granska bolagets Front Office-process, samt processen för fondförvaltning. Vidare har internrevisionen granskat bolagets likviditetsrisker samt den Interna kapitalutvärdering (IKU), vilken inrymmer bolagets instruktioner, styrdokument och rutinbeskrivningar. Rörelseintäkterna om (43 808) Tkr har ökat med 6 (10) procent jämfört med föregående år, vilket förklaras av stigande förvaltat kapital samtidigt som försäljningsinsatserna under året varit lyckade. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till (-1 603) Tkr. Årets resultat uppgick till (0) Tkr. Kapitalstruktur och Finansiell ställning Balansomslutningen uppgick till (60 564) Tkr, därtill kommer förvaltade medel för tredje mans räkning om ( ) Tkr. Av balansomslutningen utgör posten immateriella anläggningstillgångar (18 879) Tkr. Det beskattade egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till (39 538) Tkr. Soliditeten uppgick till 72 (77) procent och bolagets likviditet uppgick till (17 508) Tkr. Uppgifter avseende koncernen redovisas i not 12. Kapitaltäckningskvoten uppgick till 2,76 (2,78). För övriga upplysningar avseende kapitaltäckning, se not 25. Styrelsen Under 2012 har Günther Mårder och Bo Hägg avgått ur styrelsen och ersatts av Carl Rosén och Thomas Ahlandsberg. Under år 2012 sammanträdde styrelsen sex gånger. Framtidsutsikter Arbetet med Aktieinvest tillväxtplan kommer att fortskrida under 2013, med fokus på nykundsbearbetning och aktivering av befintliga kunder. Båda dessa aktiviteter ska hjälpa fler att bli mer framgångsrika långsiktiga sparare. Under 2013 beräknas den nya webbplatsen lanseras. Även denna lansering kommer att bidra till att göra det enklare att bli en mer framgångsrik långsiktig sparare. Risker och osäkerhetsfaktorer Styrelsen har beslutat att risknivån i bolaget ska vara låg och att bolaget ska säkerställa en hög intern kontroll. I not 26 lämnas en ingående redogörelse över bolagets risker och riskhantering. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat om kr jämte balanserad vinst om tkr, totalt tkr överförs i ny räkning. Årets resultat härrör sig ifrån ett koncernbidrag till moderbolaget om tkr. Efter avdrag för latent skatt om tkr påverkas balanserade vinstmedel med tkr. Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Intäkts- och Resultatutveckling Den goda börsutvecklingen har trots en fortsatt låg ränta, medfört ökade intäkter. 5 (32)

6 Femårsöversikt Resultaträkningar Tkr Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat Balansräkningar Tkr Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Aktier och andelar, koncernföretag Obligationer och andra räntebärande värdepapper Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Övriga skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Nyckeltal Soliditet, procent Räntabilitet eget kapital, procent 7,1-3,5 5,2 0,3-5,3 Kapitaltäckningskvot 2,76 2,78 3,21 3,25 3,10 Rörelseresultat, tkr Kassaflöde, tkr Intäkt per anställd, tkr Vinst (rörelseresultat) per anställd, tkr Antal anställda i medeltal Definition nyckeltal; Soliditet = Justerat eget kapital i föhållande till balansomslutningen Räntabilitet eget kapital = Rörelseresultat efter avdrag för betald skatt i procent av genomsnittligt justerat EK 6(32)

7 RESULTATRÄKNING Tkr Not Rörelseintäkter Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Allmänna administrationskostnader Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Övriga skatter ÅRETS RESULTAT (tillika totalresultat) (32)

8 BALANSRÄKNING Tkr Not TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 5 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligation och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar, koncernföretag Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER; AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder Not Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Summa obeskattade reserver Eget Kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ansvarsförbindelser inga inga Åtaganden inga inga 8(32)

9 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Tkr Aktie- Reserv- Balanserade Årets Totalt eget kapital fond vinstmedel resultat kapital Ingående balans 1 januari Årets resultat (tillika totalresultat) 0 0 Utgående balans 31 december Ingående balans 1 januari Vinstdispositioner Koncernbidrag Årets resultat (tillika totalresultat) Utgående balans 31 december Aktiekapitalet består av aktier med kvotvärde 100 kronor per aktie. Bolaget har under året lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget uppgående till tkr. Efter avdrag för latent skatt om tkr påverkas balanserade vinstmedel med tkr. 9(32)

10 KASSAFLÖDESANALYS Tkr Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat* Justeringar för: Avskrivningar Vinst vid försäljning av inventarier Betald skatt Kassaflöde före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av rörelsetillgångar Värdepapper Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga rörelsetillgångar Obligation och andra räntebärande värdepapper Ökning (+) / minskning (-) av rörelseskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringar Investeringar i immateriella tillgångar Investeringar i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringar Kassaflöde från finansieringen Lämnat koncernbidrag Kassaflöde från finansieringen Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Tilläggsupplysningar Likvida medel vid årets slut Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 5 Utlåning till kredinstitut Summa * Erhållen och erlagd ränta, samt utdelningar från den löpande verksamheten Erhållen ränta Erlagd ränta -1-4 Utdelningar Summa (32)

11 BOKSLUTSKOMMENTARER Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559), i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation, RFR 2 om Redovisning för juridiska personer. Den 1 januari 2007 gick Aktieinvest FK AB över till rapportering enligt så kallad lagbegränsad IFRS (International Financial Reporting Standards). Med så kallad lagbegränsad IFRS menas en tillämpning av samtliga IFRS/IAS som är godkända för obligatorisk tillämpning inom EU med undantag för sådana standarder som leder till ogynnsamma skatteeffekter eller som strider mot svensk lagstiftning. Redovisningen är baserad på upplupet anskaffningsvärde utom de finansiella instrumenten som värderas till verkligt värde. I enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 7 kap. 5 upprättar inte Aktieinvest FK AB koncernredovisning avseende dotterbolagen Deponova AB (org nr ) och Aktieinvest Fonder AB (org nr ). Aktieinvest FK AB är en underkoncern där konsolidering sker i moderbolaget Sveriges Aktiesparares Riksförbund (org nr ) med säte i Stockholm. Bolaget redovisar koncernbidrag i enlighet med UFR 2 (uttalanden från rådet för finansiell rapportering). Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd, nämligen att minimera koncernens skatt. Eftersom koncernbidrag därför inte utgör vederlag för prestationer, redovisas det direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag av dess skatteeffekt. Bolaget har lämnat koncernbidrag till moderbolaget uppgående till tkr under De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen. Periodens resultat enligt resultaträkningen överensstämmer med totalresultatet för perioden och därför presenteras endast en resultaträkning i vilken överensstämmelsen mellan periodens resultat och periodens totalresultat framgår. Intäkter Provisionsintäkter Provisionsintäkter utgörs främst av courtage, fondprovisioner, depåavgifter och övriga provisioner. Courtage redovisas som en intäkt på affärsdagen. Fondprovisioner utgörs av inträdesprovision, vilket redovisas som en intäkt i samband med fondköp, samt provisionbaserad på fondvolym vilket redovisas i resultaträkningen månadsvis baserad på faktisk volym. Depåavgifterna intäktsförs månadsvis och övriga provisioner redovisas i den takt de intjänas. Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter och räntekostnader redovisas som en intäkt respektive kostnad till den period de är hänförliga till. 11(32)

12 Finansiella instrument (IAS 39, IFRS 7) Bolagets finansiella instrument indelas i värderingskategorierna finansiella instrument via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella tillgångar och skulder. Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar handelslagret. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade marknadspriser. Marknadspriset för finansiella tillgångar utgörs av av den aktuella köpkursen och för finansiella skulder av den aktuella säljkursen. När den aktuella köp- eller säljkursen saknas, kan den senaste betalkursen utgöra ett mått för det verkliga värdet så länge det inte skett några väsentliga förändringar i de ekonomiska omständigheterna efter transaktionstidspunken. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen inom nettoresultat finansiella transaktioner. Värdeförändringar till följd av förändrade valutakurser redovisas inom samma resultatpost. Köp och försäljning av aktier och andelar redovisas per affärsdagen, det vill säga när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Aktieinvest upplyser avseende finansiella instrumet redovisade till verkligt värde i balansräkningen i enighet med IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar". Av upplysningarna ska det framgå i vilken omfattning verkligt värde är baserat på observerbara indata enligt en hierarki i 3 nivåer. Nivå 1: Noterade (ojusterade) priser på en aktiv maknad. Nivå 2: Ett finansiellt instrument vars baserat på värdering med hjälp av noterade priser. Nivå 3: Ett finansiellt instrument vars verkliga värde är baserat på en värderingsteknik som inte är baserad på observerbar marknadsdata. För finansiella instrument värderade enligt nivå 3 ska upplysningar lämnas om värdeförändringen. Skillnad mellan ingånde och utgående balans, samt vad förändringen beror på, ska tydligt framgå. Investeringar som hålles till förfall Obligationer och andra räntebärande värdepapper värderas till upplupet anskaffningsvärde, då avsikten är att hålla dem till förfall. Lånefordringar och kundfordringar Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställdbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde efter avdrag för specifika reserveringar för sannolika kundförluster. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade förluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Exempel på poster som klassificeras inom denna kategori är utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten, kundfordringar och fondlikvidfordringar. Övriga finansiella skulder Övriga finansiella tillgångar värderas initialt på affärsdagen till sitt anskaffningsvärde och därefter till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagskurs. Fondlikvidskulder som avräknas genom en godkänd clearingorganisation såsom Euroclear, har i enlighet med IAS 32 nettoredovisats i balansräkningen. Leverantörsskulder tas upp i balansräkningen när faktura mottagits. Exempel på poster som klassificeras inom denna kategori är leverantörsskulder, övriga skulder och fondlikvidskulder. Aktier och andelar, koncernföretag Aktier och andelar, koncernföretag är avsedda för stadigvarande bruk och klassificeras som anläggningstillgångar. Värdering sker till anskaffningsvärde. 12(32)

13 Immateriella tillgångar (IAS 38) Immateriella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning sker över bedömd nyttjandeperiod, vilken är till och med år Tilläggsinvesteringar skrivs av med en avskrivningstid på tio år, från dess att den immateriella tillgången är färdig att tas i bruk. Årligen prövas den immateriella anläggningstillgångens nyttjandevärde i enlighet med IAS 36, där nedskrivningsprövning uförs. Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar är redovisade som bokslutsdisposition. Materiella tillgångar (IAS 16) Materiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning sker över bedömd nyttjandeperiod, vilken bedöms vara fem år för materiella tillgångar. IFRS och tolkningar som är tillämpliga på Aktieinvest FK AB Under 2011 införda IFRS, FFFS och tolkningar tillämpliga på Aktieinvest FK AB I och med att Finansinspektionens förändringar i föreskrifter om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5), som trädde i kraft under 2011, genom FFFS 2011:3 och FFFS 2011:46. Föreskrifterna innebär att Aktieinvest offentliggör information om ersättningsystem, vilket presenteras under not 6. Förändringar har även skett i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar FFFS 2007:1, genom FFFS 2011:45 som trädde i kraft 31 december Föreskriften ställer tydliga krav på att bolaget har rutiner och kontrollsystem som säkerställer värdena på positioner i handelslagret, hur de har värderats, vilka kontroller som görs och vad som gäller för prisjusteringar. De nya föreskrifterna innebär att exponeringar avseende avvecklingsrisker för den övriga verksamheten skall tillämpas på samma sätt som positioner i handelslagret. Detta innebär inte någon väsentlig förändring för Aktieinvests riskexponering då det historiskt sätt har varit sällsynt med ej likviderade tillgångar uppgående till betydande belopp. Föreskriften påverkar Aktieinvest främst genom att den specifika risken för kapitalkravet på aktiekursrisk ökar från två procent på de aktier som ansågs ha hög likviditet till åtta procent och från fyra procent för institutets övriga innehav till åtta procent. Aktieinvest har implementerat de nya föreskriftern och mer information finns under not 25 och 26. Under 2011 har uppdateringar skett i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Aktieinvest har implementerad förändringarna. I och med förändringar i lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, har kravet att redovisa tilläggsupplysningar om sjukfrånvaro i bolaget försvunnit. Aktieinvest har därför valt att ta bort denna upplysning i not 6. IFRS och tolkningar som börjar tillämpas under 2011 eller senare tillämpliga på Aktieinvest FK AB IFRS 9, "Financial Instruments: Recognition and Measurement" - Standarden är ett första steg i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden i IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. IFRS 9 ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2015 eller senare. 13(32)

14 NOTER Not 1 Räntenetto Ränteintäkter Ränteintäkter på räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Summa Räntekostnader Övriga räntekostnader -1-4 Summa -1-4 Räntenetto Ovan redovisade ränteintäkter och räntekostnader härrör finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Not 2 Erhållna utdelningar Utdelningar från aktier och andelar Utdelningar från intresseföretag 0 0 Utdelningar från koncernföretag 0 0 Summa Not 3 Provisionsintäkter Värdepappersprovisioner, courtage och depåavgifter Fondverksamhet Övriga provisioner Summa Not 4 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Summa Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner Realisationsresultat aktier och andelar Orealiserat resultat aktier och andelar Valutakursförändringar Summa Nettoresultat av finansiella transaktioner härrör finansiella instrument i värderingskategorin finansiella instrument värderat till verkligt värde via resultaträkningen. 14(32)

15 Not 6 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Hyreskostnader Övriga administrationskostnader Summa Av övriga administrationskostnader avser tkr (2 249 tkr) systemkostnader. Hyreskontrakten löper under perioden 1 juli 2010 till och med 30 juni Specifikation personalkostnader Löner och arvoden styrelse, VD och andra ledande befattningshavare Löner och arvoden övrig personal Sociala avgifter styrelse, VD och andra ledande befattningshavare Sociala avgifter övrig personal Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa Specifikation löner och arvoden styrelse, VD och andra ledande befattningshavare Styrelsens ordförande, Håkan Gartell Övriga styrelseledamöter Verkställande direktören, Andreas Serrander Andra ledande befattningshavare (5 st) Summa Styrelseledamöter Håkan Gartell Bo Hägg - 50 Stefan Mahlstein Johan Johansson Suzanne Grenz Mauritz Sahlin Thomas Ahlandsberg 50 - Carl Rosén - - Günther Mårder - - Andreas Serrander - - För låg reserv Summa (32)

16 Specifikation pensionskostnader Pensionskostnad Styrelsens ordförande, Håkan Gartell - - Pensionskostnad Övriga styrelseledamöter - - Pensionskostnad Verkställande direktören Löneskatt Verkställande direktören Pensionskostnader Andra ledande befattningshavare (5 st) Löneskatt Andra ledande befattningshavare Pensionskostnader Övriga anställda Löneskatt Övriga anställda Summa Specifikation övriga förmåner styrelse, VD och andra ledande befattningshavare Styrelsens ordförande, Håkan Gartell - - Övriga styrelseledamöter - - Verkställande direktören Andra ledande befattningshavare (5 st) Summa Information avseende ersättningar till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut vid årsstämman Styrelsearvode utgår inte till anställda tjänstemän i koncernen. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Med andra ledande befattningshavare avses de fem personer som tillsammans med verkställande direktören utgör ledningsgruppen. För den verkställande direktören är den ömsesidiga uppsägningstiden 6 månader. Ledande befattningshavare uppgick vid utgången av 2012 till 6 (6) varav kvinnor 2 (2). Antalet styrelseledamöter uppgick vid utgången av 2012 till 8 (7) varav 1 (1) kvinnor. Pensioner För VD och andra ledande befattningshavare samt övrig personal finns sedvanliga pensionsutfästelser inom ramen för allmän pensionsplan (ITP). Bruttokostnaden för pensioner baseras på kostnad för premier. Ersättningar Styrelsens ordförande och VD har ansvaret för att det finns en punkt på dagordningen där styrelsen minst en gång per år fastställer interna riktlinjer avseende bolagets ersättningssystem enligt gällande regelverk. Inför sådant beslut skall underlag och lämplig dokumentation (inklusive en konsekvensanalys av förslaget) utarbetas av VD eller en av styrelsen utsedd oberoende person. Det åligger VD att informera styrelsen om gällande avtal och strukturen på föreslaget ersättningssystemet. Styrelsens beslut om ersättningar skall tillsammans med beslutsunderlag och konsekvensanalys arkiveras tillsammans med aktuellt styrelseprotokoll. Det övergripande syftet med ersättningsprogrammet är att ge medarbetarna incitament att uppnå ett gott ekonomiskt resultat, samt att ge ökat incitament att stanna kvar i bolaget. Ersättningsprogrammet omfattar samtliga anställda, undantaget bolagets VD och ekonomichef. 16(32)

17 Styrelsen skall besluta om ersättningen skall betalas ut i form av enbart likvida medel eller en kombination av aktierelaterade instrument och likvida medel. Mätning av sådant resultat som skall ligga till grund för en eventuell rörlig ersättning skall vara grundat på en längre period, minst ett (1) verksamhetsår och baseras på bolagets avkastning på eget kapital. Den rörliga ersättningen ska vara rimlig i förhållande till bolagets utbetalade fasta ersättningar och får aldrig vara så stor att den riskerar att urholka bolagets kapitalbas. Den rörliga ersättningen har ett ersättningstak. En garanterad rörlig ersättning bör endast vara tillåten i undantagsfall, t ex i samband med nyanställning, och då begränsas till ett enskilt år. Styrelsen skall varje år fastställa vilka anställningskategorier som har möjlighet att påverka företagets risknivå. Om inget annat beslutats skall följande kategorier innefattas: VD Medarbetare i Ledningsgruppen (samt övriga verksamhetsansvariga) Riskansvarig Compliance officer Mäklare för utjämningslagret Fondförvaltare Styrelsen har delegerat till VD att utforma ett förslag till diskretionär fördelning av rörlig ersättning till bolagets anställda. Detta skall innehålla förslag på: total rörlig ersättning total rörlig ersättning i förhållande till bolagets totala fasta ersättningar rörlig ersättning fördelat på respektive anställd Vid bedömningen av storleken på rörlig del av en anställds ersättning skall VD beakta följande Bolagets t samlade resultat för mätperioden Den anställdes individuella arbetsinsats Den anställdes individuella regelefterlevnad Styrelsen skall före utbetalning av rörliga ersättningar kopplade till bolagets resultat informeras för att avgöra om den rörliga ersättningen kan anses vara godtagbar. Det ska finnas möjlighet att justera det utbetalande beloppet som det visar sig att beloppet beslutats på felaktiga grunder, om underlaget för en beräknad rörlig ersättning varit felaktigt eller om det allvarligt skulle kunna skada bolagets anseende eller bolaget ekonomiska ställning. Skulle det inträffa att en alltför stor utbetalning har skett och utbetalningen inte kan kompenseras av påföljande utbetalning skall den första utbetalningen kunna återkrävas. 17(32)

18 Särskilda utbetalningsregler Utbetalning av beslutad rörlig ersättning skall ske i tre omgångar till de anställda som tillhör en anställningskategori som innebär att de kan påverka bolagets risknivå; År 1 (året efter intjäningsåret) utbetalas 20 % av det totala beloppet, År 2 utbetalas ytterligare 20 % av det totala beloppet År 3 utbetalas resterande 60 %. På detta sätt kommer 60 % av den rörliga ersättningen att utbetalas först tre år efter intjäningsåret. Utbetalning skall fortsätta efter att en anställd avslutat sin anställning om ersättningen är hänförlig till den anställdes tidigare intjäning. Anställd som på grund av missbruk av tjänsteställning skadat bolagets förtroende eller begått olagligheter blir avskedad skall få sin intjänade rörliga ersättning indragen, vilket skall gälla för beslutad ersättning såväl innevarande år som för tidigare år. Rörliga ersättningar utgör inte pensionsgrundande belopp. Under 2012 gav ersättningsprogrammet inget utfall och således utgick inga ersättningar till de anställda. Kostnadsförda totalbelopp för ersättningar under 2012 Ersättningar Fasta Rörliga Totalt Antal anställda Anställda i ledande positioner Övriga anställda som påverkar företagets risknivå Alla anställda Antalet anställda Antalet anställda, exklusive föräldralediga, uppgick vid utgången av 2012 till 30 (30) varav 20 (19) kvinnor. Medelantalet anställda har under året uppgått till 30 (28) varav 19 (16) kvinnor. Till bolagets revisorer har ersättning utgått: Ernst & Young Revisionsuppdrag 160 tkr (120 tkr) Revision utanför uppdraget 0 tkr (0 tkr) Skatterådgivning 4 tkr (0 tkr) Övriga tjänster 0 tkr (0 tkr) Avdrag uppgående till 40 tkr (30 tkr) har gjorts avseende fondens del av revisionsarvodet. 18(32)

19 Not 7 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar och materiella tillgångar Den ekonomiska nyttjandeperioden för immateriella tillgångar avseende utvecklingsarbeten är bedömd till tio år. Tilläggsinvesteringar bedöms ha en nyttjandeperiod på tio år från dess att den immateriella tillgången är färdig att tas i bruk. Övriga immateriella tillgångar samt materiella tillgångar har en ekonomisk nyttjandeperiod på fem år alternativt över kontraktets löptid Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar av materiella tillgångar Summa Not 8 Övriga rörelsekostnader Marknadsföringskostnader Momskostnad Övriga kostnader Summa Av övriga kostnader utgör 11 tkr (136 tkr) årets bortskrivning för konstaterade kundförluster och 176 tkr (290 tkr) utgör årets reservering för sannolika kundförluster. I övriga kostnader ingår även en avgift från Riksgälden avseende CTA Lind & Co Scandinavia AB konkurs 2004, där medel betalats ut till svenska investerare från investerarskyddet. Kostnader som är relaterade till denna avgift uppgår till 170 tkr (3 505 tkr). Aktieinvest har överklagat beslutet och förutsättningar finns för att återvinna en del av denna avgift. Not 9 Utlåning till kreditinstitut Svenska banker Summa Utöver vad som redovisats i balansräkningen uppgår inlåning på klientmedelskonto för tredje man till tkr ( tkr), samma summa avgår som skuld till tredje man. Not 10 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Värderingskategori, investeringar Bokfört värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp som hålles till förfall* Emitterade av offentliga organ Emitterade av andra långivare Summa *Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till tkr (5 017 tkr). Genomsnittlig löptid på obligationerna är 0,5 år. 19(32)

20 Not 11 Aktier och andelar Aktier och andelar innehas för handel och värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Omsättningstillgångar Utjämningslager Svenska noterade aktier och andelar Utländska noterade aktier och andelar Svenska och utländska fonder Summa Not 12 Aktier och andelar, koncernföretag Aktieinvest Fonder AB Deponova AB Summa Aktieinvest Fonder AB (tidigare Aktiespararnas Investerings AB (Aktiesparinvest)) Org nr : Säte: Stockholm Kapitalandel, i procent Antal aktier Kvotvärde per aktie i kr Bokfört värde, tkr Eget kapital, tkr Omsättning 1 0 Deponova AB Org nr: Säte: Stockholm Kapitalandel, i procent Antal aktier Kvotvärde per aktie i kr Bokfört värde, tkr Eget kapital, tkr Omsättning 0 1 Koncernen Nedanstående uppgifter avser Aktieinvest FK AB, Deponova AB och Aktieinvest Fonder AB konsoliderat Räntenetto Provisionsintäkter Nettoresultat av finansiella poster Årets resultat Bundet kapital Fritt kapital Medelantalet anställda i koncernen (32)

21 Not 13 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde, balanserade utvecklingsarbeten Inköp * * Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar, balanserade utvecklingsarbeten Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående anskaffningsvärde, hyresrätt Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar, hyresrätt Årets avskrivning - - Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde immateriella tillgångar *Under 2012 och 2011 har inköp för tkr repektive tkr ökat anskaffningsvärdet. Avskrivning har inte påbörjats för denna investering, då den inte tagits i bruk. Not 14 Materiella tillgångar Ingående anskaffningsvärde, materiella tillgångar Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar, i materiella tillgångar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående anskaffningsvärde, materiella tillgångar avseende utvecklingsarbeten Inköp - - Försäljningar och utrangeringar - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar, materiella tillg utvecklingsarbeten Försäljningar och utrangeringar - - Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde materiella tillgångar (32)

22 Not 15 Övriga tillgångar Kundfordringar Reserv osäkra kundfordringar Fondlikvidfordringar Övriga tillgångar Aktuella skattefordringar Summa Analys förfallna kundfordringar Förfallet 1-10 dagar Förfallet dagar 33 0 Äldre än 30 dagar Summa Kundfordringar är ett finansiellt instrument som ingår i värderingskategorin kundfordringar och lånefordringar och värderas initialt på affärsdagen till sitt anskaffningsvärde och därefter till det belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar har en så pass kort löptid att bokfört värde är en godtagbar approximering av det verkliga värdet. Även för övriga poster inom övriga tillgångar är bokfört värde en godtagbar approximering av det verkliga värdet. För information om nedskrivningar avseende posten kundfordringar se not 8. Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter varav upplupna räntor Summa Not 17 Övriga skulder Leverantörsskulder Skuld dotterbolag Avkastningsskatt Fondlikvidskulder 0 0 Övriga kortfristiga skulder Summa Leverantörsskulder är ett finansiellt instrument som ingår i värderingskategorin övriga skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. För posten övriga skulder är bokfört värde en godtagbar approximering av det verkliga värdet. Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen semesterlön Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter varav räntor - - Summa (32)

23 Not 19 Specifikation obeskattade reserver Förändring Ackumulerade avskrivningar utöver plan, Immateriella tillg Summa Ackumulerade avskrivningar utöver plan Summa Not 20 Skatt på årets resultat Aktuell skatt Redovisad skatt Redovisat resultat före skatt Skatt 26,3% 13 7 Skatteeffekt av: Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter -4-1 Redovisad skatt Not 21 Övriga skatter Skatt avseende lämnat koncernbidrag Summa Not 22 Löptider för tillgångar och skulder Återstående löptid (bokfört värde) Betalbara på Totalt Tkr anfordran < 3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan löptid Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Aktier och andelar, koncernföretag Obligationer och andra räntebärande värdepapper Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Aktuella skattefordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder (32)

24 Not 23 Värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta Tillgångar och skulder har värderats till balansdagskurs. Samlade motvärdet i svenska kronor av utländsk valuta uppdelat på tillgångar och skulder uppgår till: Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 1 Utlåning till kreditinstitut Aktier och andelar Övriga tillgångar - - Summa Skulder 0 0 Summa Not 24 Klassificering av resultat- och balansräkningen enligt IFRS 7 Klassificering av resultaträkningen enligt IFRS 7 Fin. instr. värderade till verkligt värde Låne- & kundfordringar Övriga finansiella skulder Icke finansiella tillgångar/ skulder Investeringar som hålles till förfall Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella 0 transaktioner Summa Klassificering av balansräkningen enligt IFRS 7 Fin. instr. värderade till verkligt värde Låne- & kundfordringar Övriga finansiella skulder Icke finansiella tillgångar/ skulder Investeringar som hålles till förfall Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 2 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligation och andra ränte- 0 bärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar, koncernföretag Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Totalt Totalt 24(32)