KONJUNKTURFOKUS FEBRUARI 2014 SAKTA FRAMÅT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONJUNKTURFOKUS FEBRUARI 2014 SAKTA FRAMÅT"

Transkript

1 KONJUNKTURFOKUS FEBRUARI 2014 SAKTA FRAMÅT

2 Innehåll Sammanfattning s. 2 Världsekonomin s. 3 USA s. 4 Storbritannien s. 5 Japan s. 5 Eurozonen s. 5 Nordiska grannar s. 6 Svensk ekonomi s. 7 Fastighetsmarknaden s. 10 Transaktionsmarknaden s. 10 Hur ska framtidens bostadsproduktion finansieras? s. 11 1

3 Sammanfattning Den globala ekonomin är inne i en trög och osäker återhämtningsfas. Tillväxtmarknadernas roll som världsekonomins draglok har minskat och de rika ländernas möjligheter att ta över det ansvaret är begränsat. Trots den mycket expansiva penningpolitiken vill ekonomierna i dessa länder inte riktigt ta fart. Hög arbetslöshet och osäkerhetet på de finansiella marknaderna håller tillbaka konsumenternas köpvilja och överkapacitet håller tillbaka företagens investeringar. Den bleka återhämtningen gäller flera av Sveriges viktigaste exportmarknader. När nu även Norge tappar fart, är det uppenbart att det svenska exportlyftet dröjer. Det påverkar också företagens investeringsvilja negativt. Inte heller finanspolitiken kommer att ge något större bidrag till tillväxten. I den pågående valrörelsen har nämligen starka statsfinanser blivit ett centralt budskap hos såväl moderater som socialdemokrater. Därmed är det konsumenterna som ska dra den svenska ekonomin framåt. Denna möjlighet begränsas av fortsatt hög arbetslöshet och myndigheternas strävan efter att göra det svårare och dyrare att låna. Fastighetsmarknaden fortsätter att trotsa den svaga ekonomiska utvecklingen. Låg nivå på nyproduktion av bostäder och lokaler i kombination med en stabil sysselsättningsutveckling, har lett till låga vakanser och stabila hyror. Vi tror att den utvecklingen håller i sig och att intresset för fastigheter utanför städernas centrala delar blir allt intressantare för investerarna. Frågan om finansieringen av framtidens bostäder har blivit allt hetare. Sedan början av talet har nyproduktionen finansierats av hushåll som har lånat för att köpa villor och bostadsrätter. Dessa lån har möjliggjort den starka urbaniseringen av vårt land. Om nu hushållens möjligheter att belåna sig ska begränsas, är det rimligt att fråga sig hur den fortsatta urbaniseringen ska finansieras. I en fördjupning i denna rapport diskuterar vi denna fråga. Sverige (procentuella förändringar) BNP 2,4 2,5 KPI (årsgenomsnitt) 0,5 1,5 Arbetslösheten, % 7,9 7,5 Reporäntan, december 0,75 1,5 2

4 Världsekonomin Inledning I sin senaste prognos gjorde Internationella valutafonden (IMF) en marginell uppjustering av tillväxten för den globala ekonomin. 1 Under 2014 och 2015 förväntas världsekonomin nu växa med 3,7 respektive 3,9 procent. Trots att det innebär att världen inte når sin potentiella tillväxttakt, ser vi en stor risk att återhämtningen kommer att gå långsammare än så. Det beror på problem såväl i den rikare delen av världen som i tillväxtländerna. Tillväxtländerna bromsar Tillväxtmarknaderna, den globala ekonomins tidigare draglok, har tappat kraft rejält under det senaste året. Den utlösande faktorn har varit den omvärdering av risk som skett på de finansiella marknaderna till följd av att den amerikanska centralbanken Federal Reserve bestämt sig för att successivt dra tillbaka den okonventionella penningpolitiken (QE). Omvärderingen av risk har lett till att de kapitalflöden som tidigare strömmade in på tillväxtmarknaderna har vänt med fallande växelkurser och stigande räntor som följd i viktiga tillväxtländer som Argentina, Brasilien, Indien och Turkiet. Även om många av de här länderna lider av tydliga strukturella problem, är det sannolikt att de finansiella marknaderna har överreagerat. Därför räknar vi med att situationen kommer att lugna ned sig. Men oavsett det, är det uppenbart att tillväxtländernas möjlighet att agera draglok i världsekonomin har minskat. Den kanske viktigaste faktorn bakom tillväxtländernas minskade roll för tillväxten är dock det faktum att även Kina står inför en in- 1 Is the Tide Rising? World Economic Outlook, Update (IMF), januari bromsning. Det beror på att landets centralbank kommer att försöka mjuklanda ekonomin. Genom att sakta med säkert skruva åt kreditkranarna ska riskerna minska i banksystemet (såväl i det officiella, som i det inofficiella så kallade skuggbanksystemet). Lyckas strategin står landet inför en långsam, men kontrollerad, inbromsning. Misslyckas den, är risken stor att ekonomin går in för en hårdlandning. Ett svagt draglok tar över Med blekare utsikter på tillväxtmarknaderna, hoppas nu IMF att de rika länderna ska ta över som världsekonomins draglok. Och så lär det bli. Men det är ett svagt lok som kommer att få svårt att dra världsekonomin med kraft framöver. Den tillväxt som kan skönjas i de rika länderna är nämligen allt annat än självgående. Det yttersta beviset på det är att tillväxten vägrat ta fart trots den exempellöst expansiva och extraordinära penningpolitik som världen stora centralbanker bedrivit. Arbetslösheten fortsätter att ligga på höga nivåer samtidigt som inflationen på flera håll riskerar att slå över i deflation. Det har fått en del bedömare, med Harvardprofessorn Lawrence Summers i spetsen, att tala om att de rika länderna befinner sig i en långvarig stagnation likt den Japan befunnit sig i under de senaste decennierna. I så fall, hävdar dessa bedömare, har ränteläget under lång tid varit för högt för att få företagen att investera och anställa. För att ändra på det, skulle det behövas kraftigt negativa realräntor och troligen även kraftfulla finanspolitiska stimulanser. Otillräcklig ekonomisk politik Även om det är svårt att bedöma i vilken mån västvärlden befinner sig i långvarig stagnation eller inte, är det uppenbart att de omfattande penningpolitiska stimulanser som tillförts ekonomierna inte har varit tillräckliga. Att finans- 3

5 politiken dessutom har varit åtstramande i många länder har förvärrat situationen. På den fronten kommer dock bromstrycket att lätta något framöver. Men det kommer inte att räcka för att få fart på ekonomierna. Vår bedömning är därför att den globala tillväxten, under 2014 och 2015 får svårt att ta sig över 3,5 procent. På många håll i världen innebär det fortsatt hög arbetslöshet, låg inflation och låga räntor. USA Stark tro på amerikanska konsumenter Privatkonsumtionen står normalt för ca 70 procent av efterfrågan i den amerikanska ekonomin. För att tillväxten ska komma igång är det med andra ord helt avgörande att konsumenterna är villiga att öppna plånböckerna, eller snarare är villiga att skuldsätta sig. I USA förväntas nämligen konsumenterna upprepa tricket från 2000-talet då hushållens drev ekonomin via kreditbaserad konsumtion. Efter krisutbrottet hösten 2008 började de amerikanska hushållens spara för att sanera sina balansräkningar. Följden blev att konsumtionen minskade kraftigt. Eftersom hushållen nu har kommit en bra bit i saneringsarbetet finns det en förhoppning att de ska kunna lätta på sitt sparbeting. För detta talar också det faktum att bostadsmarknaden har börjat repa sig, vilket bl.a. avspeglas i stigande priser. Lågt arbetskraftsdeltagande Mot denna positiva förhoppning väger det faktum att arbetslösheten är fortsatt hög, i synnerhet om man tar hänsyn till att många har valt att lämna arbetskraften. Arbetskraftdeltagandet ligger, som framgår av figur 1, på historiskt låga nivåer. Att sysselsättningen ligger en bra bit under den nivå som gällde före krisutbrottet 2008 ger samma bild. Figur 1. Arbetskraftsdeltagande i USA, % 67,0 66,0 65,0 64,0 63,0 62,0 Källa: BLS Det senaste halvåret har signalerna från arbetsmarknaden varit allt annat än entydiga. Efter ett par starka månader har arbetsmarknadens förmåga att generera nya jobb minskat igen. I december och januari tillkom respektive nya jobb. Det är riktigt svaga siffror i en ekonomi som i normalt skick borde skapa fler än nya jobb. Det bistra vintervädret kan säkerligen förklara en del av detta. Men tillsammans med ett historiskt stort fall i inköpschefernas index (ISM) i januari (-5,2 enheter) 2, skapar den svaga arbetsmarknadsstatistiken en osäkerhet kring styrkan i den amerikanska uppgången. Fed skapar osäkerhet Hushållens vilja att spendera kommer sannolikt också att tyngas av osäkerheten på börsen. Efter förra årets fantastiska uppgång (S&P 500 steg 30 procent), har börserna i USA vänt nedåt. Det är inte konstigt med vinsthemtagningar efter kraftiga uppgångar, men den här gången beror nedgången också på Federal Reservs nedtrappning av de okonventionella penningpolitiska stimulanserna. Det talar för att nedgången kan bli utdragen, oavsett om den blir djup eller inte. Det är en tydlig indikation på hur beroende världen har blivit av den mycket expansiva penningpolitiken. 2 Mest spektakulärt var nedgången i ordernedgången. Det föll 13,2 indexeneheter. Ett så stort fall har inte noterats på 33 år. 4

6 En ytterligare faktor som talar mot en kraftig uppgång i den amerikanska privatkonsumtionen är att reallönerna har utvecklats mycket svagt under lång tid. Att räkna med att hushållen i det läget ska finansiera sin konsumtion via krediter i stor skala, är nog att hoppas på mycket. Vi räknar därför med att den amerikanska ekonomin får svårt att växa mycket snabbare än runt 2,5 procent per år 2014 och Storbritannien Storbritannien är den andra rika nationen som prognosmakarna har stora förväntningar på. Precis som i USA har bostadsmarknaden sakta repat sig samtidigt som hushållen har betat av en del av sina skulder. Och arbetslösheten har fallit och ligger nu mycket nära 7 procent, den nivå som tidigare utgjorde gränsen för när centralbanken kunde överväga att höja räntan från dagens nivå på 0,5 procent. Det är uppenbarligen ett löfte som den brittiske centralbankschefen Mark Carney vill släppa. I ett tal nyligen pekade han på faran med att bara titta på en indikator, vilket har fått marknadsaktörerna att räkna med att det dröjer ytterligare ett år innan räntan höjs. Vi delar den uppfattningen. Trots en god sysselsättningsutveckling är arbetslösheten hög och ytterligare nedskärningar väntar i den offentliga sektorn. Eftersom reallönerna, precis som i USA, har utvecklats negativt, är risken därmed stor att konsumtionen kommer att mattas av under året. Vi tror inte att den årliga tillväxten lyckas ta sig över 2 procent under 2014 och Japan För Japan återstår mycket att bevisa. Den reformpolitik som premiärminister Shinzo Abe lanserat har hittills haft avsedd effekt. Yenen har försvagats och inflationen har sakta krupit upp i positiva regioner. Nu återstår den sista, och svåraste, biten. Den gäller utlovade strukturella reformer för att öka dynamiken i ekonomin. Arbetskraftsdeltagandet måste öka kraftigt och en trovärdig långsiktig minskning av landets stora statsskuld måste presenteras. Lyckas inte detta är risken stor att luften går ur reformpolitiken. Under 2014 räknar vi med att ekonomin växer med 1,2 procent. Att den inte blir högre beror på den mycket svaga löneutvecklingen. Under 2015 pressas tillväxten ned något till följd av stigande priser och budgetkonsolidering. Ett annat och betydligt mer svårbedömt problem ligger i Japans politiska kontrovers med Kina angående överhögheten över några öar i Sydkinesiska sjön. Även om kontroversen inte leder till militär konfrontation, är det knappast positivt för världshandeln att två av världens största ekonomier höjer tonläget mot varandra. Eurozonen Eurozonen fortsätter sin mödosamma väg framåt. Även om det planat ut för de krisande länderna i periferin är situationen fortfarande mycket prekär med hög arbetslöshet och svag konkurrenskraft. Tillväxten under fjolårets sista kvartal uppgick till 0,5 procent i årstakt. Dessutom börjar unionen som helhet ligga farligt nära deflationsgränsen (figur 2). Figur 2. Inflationen i eurozonen, % 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Källa: Eurostat Trots den låga inflationen valde ECB att lämna räntan oförändrad vid sitt senaste möte. 5

7 Några tydliga signaler om ytterligare okonventionella åtgärder skickades inte heller. Många bedömare räknar dock med att sådana kommer senare i år. Det är en uppfattning som vi delar. Det skulle kunna frikoppla den europeiska ränteutvecklingen från den amerikanska, vilket i sin tur skulle leda till att euron försvagades mot dollar. Sammantaget skulle det bidra till att öka tillväxten och minska risken för deflation. Trots det räknar vi med att tillväxten blir fortsatt svag under de kommande åren. Hög arbetslöshet håller tillbaka konsumtionen och gott om ledig kapacitet minskar investeringsefterfrågan. I år spår vi att eurozonen växer med knappt 1 procent och nästa år med 1,5 procent. Även om situationen lugnat ned sig under det senaste året, lever valutaunionen fortfarande ett riskfyllt liv. Banksektorn är svag och ytterligare steg krävs för att få till en fungerande bankunionen. Den höga arbetslösheten (figur 3) i flera av krisländerna eldar på den politiska risken i unionen. Det stundande valet till EUparlamentet kommer att bli en temperaturmätare på eurokritikens utbredning i unionen. Finland fortsätter sin kräftgång. Privatkonsumtionen tyngs av stigande arbetslöshet, högre skatter och svag löneutveckling. Företagen lägger investeringar på is så länge exporten fortsätter att gå trögt. Dessutom är kapacitetsutnyttjandet för närvarande lågt. Beroendet av skogsindustrin och elektronik där prispressen är stor gynnar inte landet. Efter en lång period med mycket svag tillväxt finns det nu tecken på att takten i Danmarks ekonomi kan öka. Drivkrafterna är en lättare finanspolitik, stigande sysselsättning och en återhämtning på bostadsmarknaden. Konsumentförtroendet har också stärkts kraftigt. Sammantaget bör det öka hushållens konsumtion. Fortsatt låga löneökningar och en hög privat skuldsättning är dock faktorer som kommer att begränsa köplusten. Det stora frågetecknet gäller Sveriges största exportmarknad, Norge. Förra året tryckte svag privatkonsumtion och export ned tillväxten under 1 procent. Frågan är om vi får se en förändring av det mönstret under innevarande år. Vi tror inte det. Även om vi inte räknar med en krasch i bostadspriserna, tror vi att hushållen kommer att vara fortsatt återhållsamma, trots en stark arbetsmarknad. Aktiviteten inom oljeindustrin har också minskat ordentligt, vilket bidrar till att hålla tillbaka investeringsefterfrågan. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Figur 3. Arbetslöshet i eurozonen, % Tyskland Grekland Spanien Luxembourg Nederländerna Österrike Portugal Sammantaget bedömer vi att BNP i våra nordiska grannar, kommer att växa med cirka 1,5 procent i år och marginellt högre Källa: Eurostat Nordiska grannar 6

8 Svensk ekonomi Blandande signaler Svensk ekonomi fortsätter att skicka blandade signaler. Under hösten stärktes företagens och hushållens framtidssyn påtagligt. Konjunkturinstitutets barometerindikator ligger nu en bra bit över sitt historiska snitt (figur 4). Swedbank/SILFS inköpschefsindex ger en liknande bild Figur 4. KI:s barometerindikator Källa: SCB Samtidigt lös förbättringarna med sin frånvaro i statistiken över den reala ekonomin. Tvärtom tydde det mesta på att utvecklingen i bästa fall gick mycket trögt. När vi nu skriver 2014 tror vi att tillväxttakten kommer att öka, men något riktigt drag blir det inte. Den svaga omvärld vi beskrivit ovan håller tillbaka exportefterfrågan. Till det bidrar även det faktum att Riksbanken fortsätter att vara mindre expansiv än centralbankerna på våra viktiga exportmarknader (i synnerhet eurozonen). Det innebär att kronan kommer att vara fortsatt stark. Tvekande företag Svag exportefterfrågan i kombination med fortsatt gott om lediga resurser inom näringslivet håller i sin tur tillbaka investeringsefterfrågan. Svag utveckling inom såväl industrisom tjänstesektorn pekar i samma riktning. I december minskade såväl industri- som tjänsteproduktionen både på månads- och årsbasis (figur 5 visar tjänsteproduktionens utveckling på årsbasis i procent). Figur 5. Tjänsteproduktionens utveckling, % 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 Källa: SCB Denna bild får stöd i Riksbankens återkommande företagsenkät. I den senaste enkäten (intervjuerna genomfördes under januari) uppger företagen att det fortfarande saknas tydliga tecken på en snabb konjunkturuppgång. Och innan sådana tecken kommer, skjuts investeringarna på framtiden. Företagen uppger också att de har gott om ledig kapacitet, vilket riskerar att hålla tillbaka sysselsättningen något framöver. Den negativa utvecklingen gäller inte i lika hög grad bostadsmarknaden. Efter ett fall under 2012 återhämtade sig bostadsinvesteringarna under Enligt Stockholms Stads exploateringskontor påbörjades 6671 bostäder under förra året. Det är den högsta siffran sedan Det är naturligtvis positivt, men nivån på bostadsinvesteringarna är fortfarande på låg nivå. Det finns också en betydande risk att Riksbankens och Finansinspektionens åtgärder för att dämpa hushållens skuldutveckling kommer att pressa investeringarna via minskad efterfrågan på bostäder i attraktiva områden där det är ekonomiskt lönsamt att bygga. Tillskottet från finanspolitiken kommer troligen att vara begränsat. Den valrörelse som nu börjar dra igång på allvar visar tydligt att inget av de stora partierna kommer att försöka locka väljare med stora utgiftslöften. Snarare 7

9 gäller det omvända. Såväl socialdemokraternas Magdalena Andersson som moderaternas Anders Borg har gång på gång betonat vikten av statsfinansiell stabilitet. Därför är det rimligt att räkna med en ganska snål finanspolitik, med bibehållet överskottsmål, de kommande åren. Konsumtionen drar trots motstånd Vad kan man då förvänta sig av hushållen? Kommer de att ta på sig spenderbyxorna, vilket många bedömare räknar med? Den senaste statistiken tyder inte på det. Enligt SCB minskade konsumtionen, i säsongrensade värden, med 0,9 procent mellan november och december. Jämfört med december 2012 minskade konsumtionen med 0,1 procent. Detaljhandeln utvecklas också svagt (figur 6, som visar den totala detaljhandelns procentuella förändring från föregående månad (trend)). Figur 6. Detaljhandelns utveckling, % 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6 Källa: SCB Dessutom steg arbetslösheten till 8,6 procent i januari från 7,5 procent i december. I säsongsrensade termer steg arbetslösheten under samma period till 8,2 procent från 8,0 procent. Sysselsättningen fortsatta dock att öka något. Konsumentförtroendet är däremot på topp. Dessutom har hushållen har ett mycket högt sparande och ett uppdämt konsumtionsbehov. I linje med de flesta andra prognosmakare räknar vi därför med att konsumtionen, trots den svaga makrostatistiken, kommer att vara en viktig drivkraft bakom tillväxten de kommande två åren. Den skulle ha kunnat vara högre, om inte företrädare för regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen ständigt varnat för att ytterligare åtgärder måste införas för att dämpa hushållens skuldökning. Det bidrar sannolikt till att hushållen väljer att bibehålla ett relativt högt sparande. Sammantaget bedömer vi att svensk ekonomi växer med 2, 4 procent i år och med 2,5 procent nästa år. Skulder fortsätter styra Riksbanken Att hushållens skulder fortsätter att styra penningpolitiken framgick tydligt av Riksbankens senaste penningpolitiska beslut (offentliggjordes den 13 februari). Beskedet var det samma som i december. Räntan lämnades på 0,75 procent. Nästa steg blir sannolikt en höjning. Enligt Riksbanken kommer den i februari Sedan höjs räntan successivt för att ligga på 2,75 procent vid årsskiftet 2016/2017. I Riksbankens räntebana (prognosen för den framtida reporäntan) finns det en liten sannolikhet för en sänkning inbakad i räntebanan. Vi tror inte att den kommer att utnyttjas, eftersom Riksbanken kommer att fortsätta att väga in hushållens skuldsättning i räntebesluten. Detta står i bjärt kontrast till de analyser som visat att räntan har betydligt mindre påverkan på hushållens skulder än vad man intuitivt kan tro. Det framgår även av den analys som Riksbanken presenterade i samband med det senaste räntebeslutet. I en specialstudie 3 kommer Riksbanken fram till att 1 procentenhets lägre ränta skulle öka skuldkvoten (skulderna i relation till hushållens disponibelinkomster) med 1,5 procenten- 3 För en kritisk granskning av denna analys hänvisas till den tidigare vice Riksbankschefen Lars EO Svenssons inlägg på ekonomibloggen Ekonomistas: 8

10 het. Omvänt innebär det att räntan skulle behöva höjas mycket kraftigt för att påverka hushållens skulder. Konsekvenserna för landets ekonomi skulle vara förödande. Låg ränta under lång tid Slutsaten blir att Riksbanken har bedrivit en onödigt stram penningpolitik utan någon märkbar effekt på skuldkvoten. Om Riksbanken istället hade fokuserat mer på sitt lagstadgade mål (att konsumentpriserna ska öka med 2 procent över tiden), borde räntan ha sänkts. Både den nuvarande och den förväntade tillväxten är, som beskrivits, svag och inflationen är mycket låg. Det senare gäller oavsett om inflationen mäts med ordinarie konsumentprisindex, KPI, eller med Riksbankens favoritmått där effekten av förändrade bolåneräntor exkluderas, KPIF (figur 7). Fortsatt svagt pristryck från utlandet, låga löneökningar och svårigheter för företagen att föra över kostnadsökningar på kunderna gör att inflationen kommer att vara låg under lång tid. Figur 7. Inflationstakten i Sverige, % 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00 KPIF KPI Källa: SCB Trots det tror vi, som sagt, inte att räntan kommer att sänkas ytterligare. Som en följd av detta, kommer reporäntan att lämnas oförändad under en längre tid. Vår bedömning är att den ligger kvar på nuvarande nivå fram till våren 2015 och att den därefter kommer att stiga i betydligt långsammare takt än vad Riksbanken räknar med. 9

11 Fastighetsmarknaden Transaktionsmarknaden 2013 blev ännu ett bra år på den kommersiella fastighetsmarknaden. Transaktionsvolymen landade på drygt 90 miljarder kronor. Det ligger i linje med de volymer som gällt sedan den svenska ekonomin återhämtade sig efterchocken 2008/2009. Det innebär att vi har fyra år av god utveckling bakom oss. Det som skilt Sverige från de flesta andra västländer under dessa år är den relativt gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har förvisso varit hög, men det beror nästan uteslutande på att arbetskraften och arbetskraftsdeltagandet har ökat till följd av befolkningsökning och strukturella reformer (figur 8). Däremot har sysselsättningen konsekvent ökat och ligger idag lång över de nivåer som gällde före krisutbrottet. Det är en utveckling som är unik för Sverige och ett fåtal andra länder. 71,8 71,6 71,4 71, ,8 70,6 70,4 70,2 70 Figur 8. Arbetskraftsdeltagande, % Källa: SCB Sysselsättningens starka utveckling har förvånat med tanke på att konjunkturen tidvis har varit mycket svag. Möjligen har låga löneökningar gjort den svenska produktionen mer arbetsintensiv, vilket är det mönstret som karaktäriserat Tyskland. Hursomhelst har utvecklingen gynnat fastighetsbranschen. Eftersom nyproduktionen är blygsam både på bostads- som lokalmarknaden har vakans- och hyresutveckling varit mycket stabil - i synnerhet i storstadens innerstäder (figur 9). Figur 9. Kontorshyror, CBD Källa: FÄ Stockholm Göteborg Malmö Sedan 2010 har transaktionsmarknaden dominerats av svenska institutioner och välkapitaliserade fastighetsbolag utgjorde inget undantag. Däremot såg vi en viss förskjutning när det gällde typen av objekt som bytte ägare. Tidigare har den övervägande majoriteten av affärerna handlat om kontor och bostäder på de bästa adresser i storstäderna. Det har lett till att avkastningskraven har tryckts ned ordentligt på dessa marknader. Under 2013 sökte sig därför investerarna till marknader med bättre potential, vilket bl.a. gav avtryck i form av fallande direktavkastningskrav för närförorts- och ytterstadskontor i storstäderna. Utöver det faktum att direktavkastningskraven drivits ned kraftigt i innerstäderna, drevs investerarnas intresse för sekundära marknader också av på ljusning inom den globala ekonomin under Det minskade risken för vakanser skapade potential för en starkare hyresutveckling. Bred tillgång till finansiering via banklån, företagsobligationer och preferensaktier (åtminstone för de större aktörerna) bidrog också positivt till utvecklingen. Även om vi har en något negativare syn på takten i den ekonomiska återhämtningen än de flesta andra bedömare, räknar vi ändå med en fortsatt tillväxt såväl i den globala som i 10

12 den svenska ekonomin. Därmed tror vi att trenden med ökade investeringar i sekundära lägen kommer att hålla i sig även Hur ska framtidens bostäder finansieras? De svenska storstäderna växer så det knakar. Det ska vi vara glada för. Urbaniseringen är nämligen en ofrånkomlig del av den moderna kunskapsbaserade ekonomin. Tätheten i städerna gynnar idéutbyte och människorna är tillräckligt många för att skapa marknader för den växande tjänstesektorn. Men en allt större stadsbefolkning kräver också fler bostäder. Att bygga och förvalta bostäder kostar pengar mycket pengar. I Sverige har urbaniseringen möjliggjorts genom privatpersoner som har tagit lån för att köpa bostadsrätter och villor. En följd av detta är att bolånen successivt har ökat under lång tid. I dag utgör de drygt 170 procent av BNP. Det är en nivå som många känner sig obekväma med. Riksbanken anger det som ett viktigt skäl till att inte sänka räntan, trots att inflationen ligger långt under bankens mål på 2 procent, och trots att arbetslösheten är hög. Politiker på båda sidor av blockgränsen pratar om att begränsa ränteavdragsrätten och krav reses på skarpare amorteringskrav, lägre bolånetak och tuffare kapitalkrav. Ett stort problem med alla dessa försök att minska skuldsättningen är att de drar undan mattan för den tillväxtmodell som våra politiker har valt medvetet eller omedvetet - genom att reglera hyresmarknaden, samtidigt som bostadsrätts- och villamarknaden har fått fungera fritt. För att förstå utvecklingen får man leta sig bakåt i historien. Denna historia exemplifieras här med utvecklingen i Stockholms stad (figur 10) Figur 10. Bostadsbeståndet i Stockholms stad Källa: USK Priv hr Kom hr Brf Figuren visar att stadens flerbostadsbestånd för snart 70 år sedan dominerades stort av privata hyresrätter (blå linje). Den allmännyttiga hyresrätten (röd linje) och bostadsrätten (grön linje) förde en ganska tynande tillvaro. Detta skulle komma att ändras radikalt under det kommande halvseklet. Den omvandlingen inleddes under andra världskriget med regleringen av såväl hyres- som bostadsrätts- och villamarknaden. Regleringen skulle tas bort efter kriget. Så blev det inte. Istället kom den att förnyas år efter år. Samtidigt steg inflationen, vilket också innebar att fastighetsägarnas kostnader steg. Hyresregleringen begränsade dock effektivt samma fastighetsägares intäkter. Lönsamheten föll och därmed minskade incitamenten att bygga och förvalta hyresrätter. Efterhand blev bostadsbristen ett faktum. Det löstes genom miljonprogrammet. Från 1965 och tio år framåt byggdes en miljon bostäder i landet. De allmännyttiga kommunala bostadsbolagen var det huvudsakliga instrumentet för detta. Därför växte dess andel av flerbostadsbeståndet kraftigt. I skuggan av denna utveckling skedde något som till en början knappt var märkbart. I slutet av 1960-talet valde regeringen att inte förnya regleringen av överlåtelsepriserna på villor och bostadsrätter. Betydelsen av detta ickebeslut skulle synas tydligt först under talet. I samband med den stora ekonomiska 11

13 krisen i början av det decenniet togs de statliga stödsystemen till den allmännyttiga hyresrätten bort. Därmed försvann även incitamenten att producera den typen av bostäder. Städerna fortsatte ändå att växa, tack vare bostadsrätter och villor. Som framgår av figuren ovan, uppgick bostadsrättens andel av flerbostadsmarknaden i Stockholms stad till cirka 10 procent i slutet av andra världskriget. I dag är andelen 65 procent. 4 Urbaniseringen, och de svenska städernas förnyelse, har alltså till stor del burits fram på bostadsrättens axlar. Vi har m.a.o. gått från en tillväxtmodell där ägarna till bostadshyreshus tog den finansiella risken till en modell där den risken tas av villaoch bostadsrättsägare. Det innebär också att den skuldutveckling vi sett hos hushållen varit den primära finansieringskällan för de senaste decenniernas urbanisering och därmed den svenska ekonomin omvandling. När riksbankschefer och politiker utmålar bolånen som det stora hotet mot svensk ekonomi, kommer detta viktiga faktum i skymundan. Denna strävan efter att göra lånat kapital dyrare och svårtillgängligare, är det rimligt att ställa sig frågan hur den framtida bostadsproduktionen ska finansieras. Vi ska inte försöka oss på att lansera ett program för hur det ska gå till. Vi vill dock betona vikten av att förstå den roll hushållens bolån har spelat för urbaniseringen. Vi anser vidare att det är viktigt att analysera bolånens samhällsekonomiska risker på ett seriöst sätt. Det är vår uppfattning att riskerna ofta har överdrivits i debatten, inte minst av Riksbanken. 5 Oavsett det, tycker vi att det vore bra att komplettera hushållens bolån med andra finansieringskällor för att öka takten i bostadsproduktionen. Vi tror inte att någon regering (oberoende av färg) kommer att sjösätta omfattande subventioner. Lösningar måste alltså sökas på annat håll. Ett skattegynnat bosparande för unga, i likhet med det som finns i Norge, har diskuterats. Minskad, eller helt avskaffad, realisationsskatt vid försäljning av bostäder, är ett annat förslag som lyfts fram. Det skulle bidra till att öka hushållens mängd av eget kapital vid köp av nya bostäder. Ett förändrat hyressättningssystem som ökar incitamenten att bygga hyresrätter är ytterligare ett förslag. Men för att få fart på byggandet skulle sådana förändringar behöva kompletteras med ett ökat tillflöde av riskkapital på bostadsmarknaden. Hur det ska gå till borde vara en fråga som låg högt upp på den som politiska dagordningen. En fråga som däremot borde få våra politiker att ligga sömnlösa är riskerna (både för enskilda hushåll och för landets långsiktiga tillväxt) med den successiva förändring de nu driver fram genom att enögt se hushållens bolån som en risk. För mer information kontakta Tomas Ernhagen, chefekonom Telefon: , e-post: 4 Förändringen beror inte bara på förändringar i nyproduktionen, utan också på den omfattande ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter. 5 För en djupare diskussion om hushållens bolån hänvisas till Konjunkturfokus okt 2013: 12

14 Utdelningsadress: Box 16132, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 33, Stockholm Webbplats: Telefon: Fax: E-post:

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

KONJUNKTURFOKUS SEPTEMBER 2015 PÅ TILLVÄXT- TOPPEN

KONJUNKTURFOKUS SEPTEMBER 2015 PÅ TILLVÄXT- TOPPEN KONJUNKTURFOKUS SEPTEMBER 2015 PÅ TILLVÄXT- TOPPEN Sammanfattning Osäkerheten om tillståndet i den globala ekonomin är stor. I USA växlade tillväxten upp under andra kvartalet och arbetslösheten har fallit

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011 Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer