Oe Folki MEDLEMSTIDNING FÖR GOTLANDS GENEALOGISKA FÖRENING NR

Transkript

1 Oe Folki MEDLEMSTIDNING FÖR GOTLANDS GENEALOGISKA FÖRENING NR

2 Aktiviteter 2005 Årsmöte på Landsarkivet i Visby onsdagen den 22 februari kl 18.30, se sidan 10. Med detta nummer av Oe Folki följer ett inbetalningkort på årsavgiften för Den är nu 150 kronor och för den summan får du bl.a. 4 nummer av Oe Folki. Årsavgiften måste vara betald senast 15 februari för att du ska ha rösträtt vid årsmötet. En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt släktforskar-år önskar vi alla våra läsare Gotlands Genealogiska förenings styrelse Ordförande och redaktör Kerstin Jonmyren Nabovägen 16, Ljungbyholm Tel , kerstin.jonmyren@home.se Vice ordförande Elisabeth Molin Snevide, Havdhem E-post: elisabeth-molin@snevide.com. Sekreterare Lars Klintstad Styrmansgatan 387, Visby Tel , lars.klintstad@telia.com Kassör Hans Peter Larsson Jungmansg 270, Visby Tel: , h.p.larsson@telia.com Ledamot Mats Ekedahl Sundregatan 11, Visby Tel , mats.ekedahl@medborgarskolan.se Ledamot Åke Brunberger Nygatan 42, Visby Tel: , akebvy@telia.com Ledamot Freddie Claesson Snäckers, Hangvar, Lärbro Tel , freddy_claesson@hotmail.com Styrelsesuppleant och layoutansvarig Barbro Pettersson Fättings, Tofta, Visby Tel , barbrope@telia.com Styrelsesuppleant Sebastian Sedersten Andrégatan 20, Visby Tel , sebba@gotland.com I detta nummer Sid 3 Ordföranden har ordet Vanligaste gårdsnamnet? 4 Sveriges Släktforskarförbund och Datainspektionen 5 Bröderna Graham på Gotland 7 Anbytardag och medlemsmöte 8 Släkterna Malmros, Bachér och Grubb förenas på Gotland 11 SSF:s förbundsstämma Styrelsesuppleant Geir Kamsvaag Berntsen Lökkevegen 60, 2006 Lövenstad, Norge gkb@c2i.net Webredaktör Lotte Jensen Jungfrustigen 6, Visby Tel , lotte.jensen@telia.com Revisorer: Reiner Lindgren, Gerd Hedlund Revisorsuppleant: Gunnar Hedlund Omslagsbild: Gyllene höst Foto: Hans-Peter Larsson Oe Folki utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften är 100 kr för år Postgiro Hemsida: ISSN Oe Folki

3 Släktforskarvänner! Här kommer sista numret för i år av Oe Folki, och jag hoppas a ni har varit nöjda med årets fyra nummer. Hör gärna av er med synpunkter och inlägg i vår medlemstidning! Det bestämdes om en viss ökning av årsavgi en vid senaste årsmötet, från 100 till 150 kronor, för a möta de tyvärr ökande tryckkostnaderna. Vi medsänder e inbetalningskort för nästa år. Vi söker också förslag på aktiviteter och medlemsträffar. Det har varit lite dåligt med anslutning de senaste gångerna vid anbytarträffarna, så där verkar intresset vara uttömt. Nya stadgar Vid e möte i oktober antogs nya och moderniserade stadgar för vår förening. Förslag till stadgar har sänts ut till er tidigare, och de nya som antogs följde nästan helt de a förslag. Endast e tillägg gjordes, a protokoll skulle föras vid alla styrelsemöten, givetvis en självklarhet. Det slutliga beslutet om stadgarna skall tas vid årsmötet. E önskemål framfördes även från valberedningen, a avgående funktionärer skulle anmäla sin avgång ur styrelsen inför kommande år under december månad, helst tidigare. Landsarkivets hundraårsjubileum Som ordförande i GGF blev jag inbjuden a delta i festligheterna vid Visby Landsarkivs 100-årsjubileum i augusti, något som jag kände som en stor ära. Dagen inleddes på Borgen i Visby med flera intressanta föredrag, varav e av vår relativt nytillträdde biskop Lennart Koskinen. Dessutom hyllades arkivet av inte mindre än 23 gratulanter! Vi fick alla stränga order om a tala kort och kärnfullt. Jag framförde hälsningar tillsammans med vår tidigare ordförande Swen-Erik Öhman. Föreningens gåva var tre CD-ROMskivor ur vår medlem Mats Ekedahls genealogiska produktion, som jag är säker på kommer a vara till stor ny a för forskare på arkivet framöver. På kvällen var det stor fest på Kneippbyn med buffé, sång och underhållning samt y erligare tal för 120 inbjudna. Ja, det var en fest! Flera av oss kände det nästan som om arkivets grundare Oskar Wennersten kikade ner på oss och gladdes åt hundraårsjubileet! SSF:s stämma 2006 Sveriges Släktforskarförbund firar 20-årsjubileum i Stockholm nästa år. Vi har i styrelsen funderat på a representera föreningen med e eget bord och utställning vid stämman. Vi tar gärna emot synpunkter från er i Stockholmsregionen. Kanske någon vill vara med som funktionär vid vårt bord? Hör i så fall av er! En god helg önskar vi i GGF:s styrelse er alla! Kerstin Jonmyren ordförande Vanligaste gårdsnamnet? Många gårdsnamn återkommer i de gotländska socknarna, men vilket är vanligast? Jag har gå igenom 1871 års jordebok såsom den återgivits på Web Gotland (Gotlands Genvägar) och funnit a Smiss och Stenstugu finns i 22 socknar, däre er kommer Nygårds och Suderbys med 15, Bjärs 14, Kvie 13, Norrbys 11 och Medebys 10. Men allra vanligast i jordeboken är de kyrkliga ägornas beteckning med Annexen i 48 och Prästgården i 42 socknar, dock saknas dessa namn på Fårö. Någon som har en förklaring? Lars Klintstad Oe Folki 3

4 Sveriges Släktforskarförbund och Datainspektionen Troligen har det inte undgå många släktforskare a Sveriges Släktforskarförbund har blivit anmält till Datainspektionen. Anmälan gällde ursprungligen de a med upplysningar om nu levande personer på Anbytarforum. Där har ju vi i GGF hela tiden stridit för just det som DI har kommit fram till, och som nu äntligen förbundet tagit till sig: Inga uppgi er om nu levande personer får lämnas. Äntligen! Etniska grupper Som en följd av de a har dock DI uppmärksammat två andra saker på Anbytarforum, ämnesområdena Bro och straff och Etniska grupper, och vill stänga dem. Inledningsvis uppmärksammade DI dessa avdelningar eftersom där fanns uppgi er om nu levande personer. Sedan började man a ifrågasä a hela avdelningarna. Då blir det väldigt konstigt. Man få inte nämna och berä a om judiska, samiska, romska och resande-släkter (de som tidigare kallades lappar, zigenare och ta are) Det är möjligt a enskilda namn får nämnas, men inte etnisk tillhörighet. Den kanske mest kände medlemmen av en gammal resandesläkt är för övrigt Kalle Jularbo. De a faktum får alltså inte nämnas. Det verkar som om etniska grupper skulle ha något a skämmas för. De flesta av dem som tillhör dessa grupper verkar idag istället känna stark grupptillhörighet och o a stolthet. Nyligen har en judisk släktforskarförening bildats med egen hemsida länkad till Anbytarforum. Skall hemsidan också stängas då? Det finns e antal forskare i Norrland som har koncentrerat sig på forskning om samesläkter, dit de o a själva hör. De skall därmed inte få diskutera sina forskningsresultat offentligt? det skamligt, och i så fall för vem? För den stackarn själv möjligen, men för mig eller åtskilliga andra som har honom som anfader? Givetvis inte. Jag och en annan av hans ä lingar har för övrigt forskat i fallet och skrivit om det. Jag har ävenså en anmoder på 1600-talet på en gård i Öja, som var långfingrad och fick varningar för det. En kvinna som bodde på just den gården (och som hade samma anmoder) blev alldeles förskräckt när jag berä ade om fyndet i domboken. -Berä a inte för någon! Jag blev mer än förvånad, särskilt som troligen tusentals personer idag har den arma kvinnan som anmoder. Är jag eller andra ä lingar moraliskt ansvariga för en 1600-talsanmoders liv och gärningar? Det är e antal släktled sedan. Datainspektionen tycks tänka lika snävt som den kvinna jag talade med. Deras motiv för stängandet av Bro och straff är a namn på ä lingar till en bro sling från tidigare sekel kan framgå! Man tycks gå e er Gamla Testamentets ord om fädernas missgärningar i tionde led! Min uppfa ning är a det även i den avdelningen i Anbytarforum skall finnas en tidsgräns för publicering, kanske 100 år, men vad som har hänt tidigare må e väl ändå endast ha historiskt intresse. Själv har jag med stort historiskt intresse tagit del av avdelningen om dödsstraff på Gotland under tidigare sekel och också skrivit och hållit föredrag i frågan. Det historiska forskningsvärdet av denna länk har stor betydelse. Kerstin Jonmyren Brott och straff Beträffande Bro och straff, känns det också konstigt. Jag hade en anfader på 1700-talet i Vamlingbo som blev avrä ad för vad som idag skulle kallas dråp i hastigt mod. Är 4 Oe Folki

5 Bröderna Graham på Gotland Bland en del gamla släktpapper hi ade jag e brev rörande Bröderna Grahams verksamhet på Gotland, vilket kanske kan intressera en gotländsk läsekrets. Brevet är undertecknat av Gustaf, vilken förmodligen är Gustaf Fritz. Jag har i e erhand komple erat släktuppgi erna med data från CD-skivorna Begravda i Stockholm och Sveriges befolkning Brev från Gustaf Fritz Visby den 8 april 1951 Vännen Gunnar, Äntligen har det kommit så långt, a jag kan översända de för länge sedan utlovade fotokopiorna av Grimmarna. Förhalningen beror emellertid uteslutande på fotografen, som varit hopplös a ha a göra med. Det sista han gjorde var a förlägga mina ursprungliga två foton, sedan han färdigställt de båda kopior vilka var avsedda för Dig, men inga för mig själv. Nu är emellertid allt uppklarat. Alltså: Firman Graham Brothers bildades strax i början av 1800-talet i staden Perth i Sko land av fem bröder. Verksamheten inriktades på sågverks- och mek verkstadsrörelse. E er några 10-tal år började firman få svårt a i Sko land fylla si behov av virke, och firmans hvudman, Peter Graham, såg sig om e er möjligheter för virkesanskaffning utanför det egna landet och kom så a kasta sina blickar på Gotland. År 1853 reste han själv över hit och inköpte en del skogsområden och avverkningsrä igheter. Flera ångsågar anlades och erforderliga maskiner införskrevos från England. Året därpå, alltså 1857, kommo hans båda söner, Alexander och Patrick, hit för a sköta rörelsen, och år 1860 etablerades firman Graham Brothers i Sverige som do erföretag till det skotska företaget. E er drygt e 10-tal år blev sågverksrörelsen emellertid mindre lönande, och det beslöts a den så småningom skulle helt avvecklas och rörelsen uteslutande inriktas på verkstadsrörelse och även på maskinimport. År 1870 avled Peter Graham, och hela rörelsen, som med tiden tycks ha få sin tyngdpunkt förlagd till Sverige, övertogs av de båda sönerna Alexander och Patrick. Patrick och Samuel Graham Den förre bosa e sig i London och förestod firmans kontor därstädes, Patrick bosa e sig i Stockholm och skö e firmans kontor där samt verksamheten på Gotland. Vid den tiden hade en verkstadsrörelse fly ats antingen från Tingstäde till Visby eller möjligen tvärt om. Jag hörde talas därom under mina pojkår, men är ej säker på vilken av platserna, som var den ursprungliga. I Visby låg verkstaden vid hamnen, antingen i Gotlandbolagets nuvarande logis eller också där f.d. Maltfabriken ligger. Patrick Graham, hans hustru Nina Helena Liljewalch, sonen Peter Samuel och en dotter. År 1890 inträdde ingenjören Peter Samuel Graham i firman, som vid den tiden lämnat Gotland helt och hållet. Han hade e er studentexamen i Stockholm bedrivit teknika studier i Förenta staterna, England, Frankrike och Tyskland, och blev från år 1899 till Oe Folki 5

6 1917 firmans ägare och ledare. Sistnämnda år ombildades firman till Aktiebolag, och S. blev dess verkställande direktör. Denna Samuel är den lille byting, som på famljefotot (där han mest liknar en flicka) står framför fadern. Han Samuel alltså var född d 21 ok- William Graham tober 1868 i Hangvar och dog d 24 november 1940 i Stockholm. Modern he e som flicka Nina Helena Liljewalch. Gi 1897 med Kathinka Amelie Pauline Peyron (av friherrliga ä en P). Vilka finns på fotona? Kanske skulle jag säga några ord också direkt om fotona. Familjegruppen upptar Patrick G., hans hustru Nina Helena Liljewalch samt sonen Peter Samuel. Vad den lilla flickan i moderns knä heter vet jag inte, inte heller något om hennes öden, ifall hon blev vuxen. Halvfiguren är Patrick G. Helfiguren är enligt omslaget till plåten en William G. Om han möjligen är identisk med Alaxander G. har jag icke lyckats utröna. Plåtarna till de två sistnämnda fotona lånades 6 Oe Folki nämligen för kopiering från Arkivet här i Visby. Och herrarna där äro också mycket intresserade av a få veta hur denna William skall placeras. En del av uppgi erna här äro tagna från Kungl. Biblioteket i Stockholm, men inte heller där omnämnes någon William Patrick Graham G. Alaxander G kan ju möjligen ha hetat William också. Vi få väl ta det fotot med en nypa salt. Gårdsfotot visar Gullauser i Tingstäde (även kallat Grahamstown eller ton) som det såg ut på den tid, det ägdes av Grahams. Många av uppgi erna äro ju i det här sammanhanget rä ovidkommande, men e ersom jag få dem så tyckte jag de kunde tagas med. Det hade varit roligt a kunna komma med en fylligare bild av Grahammarnas verksamhet på Gotland, och meningen var också från början a försöka åstadkomma en sådan. Y erligare uppgi er kunna nog erhållas från Kungl. Biblioteket, visserligen inte genom a söka på Grahams utan i andra sammanhang. Får jag någon gång fram mera av speciellt Gullauser i Tingstäde på bröderna Grahams tid

7 intresse för Gotland, så skall jag låta höra av mig. Med de bästa hälsningar. Din tillgivne vän Gustaf. Mer om fotografierna Kommentarer till ovanstående uppgi er om fotografierna: Familjegruppen: Den lilla flickan i moderns knä kan förmodligen vara do ern Frances, född 1870 i Hangvar. Helfiguren: Gustaf skriver a det föreställer en William G, möjligen identisk med Alaxander G. På baksidan av kopian har något skrivit Peter Graham, som väl i så fall skulle vara Peter Samuel G. Det finns en son till Patrick och Maria Helena G, Karl Alexander född 1878 i Stockholm, kan det möjligen vara denne som åsy as? På CD-skivan Begravda i Stockholm finns uppgi er om en Alexander Graham, handlare, som är begravd 1876 på Norra begravn.platsen. Är det möjligen denne fotot föreställer? Patrick Graham född 1840 i Storbritannien, gi med Maria Helena Liljewalch, född 1835 i Stockholm Barn: Mary, född 1867 i Hangvar, gi gi med Karl Gustaf Armand Welin, bokhållare, född 1859 i Stockholm Peter Samuel, född 1868 i Hangvar, död 1940, gi med Katinka Annelie Peyron, död 1961 Frances, född 1870 i HangvarRuth, född 1872 i Stockholm Ester, född 1876 i Stockholm, död 1961, gi gi Kjellman John, född 1876 i Stockholm Karl Alexander, född 1878 i Stockholm Sammanställt av Åke Brunberger, Visby Anbytardag och medlemsmöte den 2 oktober Den 2 oktober 2005 hade vi e medlemsarrangemang, en anbytarträff följt av e medlemsmöte, där beslut om nya stadgar skulle tas. Stadgeändringar skall behandlas på två på varandra följande möten, varav det ena skall vara e ordinarie årsmöte. Kl var vi klara i lokalen, tre personer, Mats, Kerstin och jag, vi hade medbragt datorer, kopplat upp oss mot Internet och testat a komma in på Arkion och deras kyrkoarkiv på nätet. Allt fungerade, nu var det bara a avvakta tillströmningen av medlemmar. Medlemmarna hade på motsvarande möte i januari be a vi skulle ha e till i höst, så vi var säkra på a det skulle komma många medlemmar, men tyvärr kom det inte en enda! När klockan närmade sig 13, då vi skulle ha medlemsmötet för a besluta om de nya stadgarna, började vi tre bli lite fundersamma. Om det bara blev vi var frågan om vi kunde fa a beslut i stadgefrågan, formellt kunde vi, men var det rä a göra det? Nå det löste sig, det kom fler medlemmar, så vi blev en sju å a personer och kunde fa a beslut i frågan. De nya stadgarna blev godkända och skall nu bara på andra behandlingen på årsmötet. Men frågan kvarstår: När vi i styrelsen arrangerar e möte med en programpunkt som medlemmarna har be a få, verkar det ju konstigt när ingen kommer. Hans Peter Larsson Kassör Oe Folki 7

8 Släkterna Malmros, Bachér och Grubb förenas på Gotland genom giftermål 1854 Didrik Adolf Malmros, född i Trelleborg 1828, gi e sig med Marie Therese Elisabeth Bachér, född 1829 vid Ihre i Hangvar. Hans hustru Marie var barnbarn till Edward Israel Grubb, född 1782 i Mariefred, där fadern var slo skirurg. Edward Israel Grubb fly ade som nygi till Takstens i Lärbro där han blev kalkpatron och introducerade utdikning av myrarna. Människor utvandrade till Amerika på grund av svält, och nu gav myrjorden nya möjligheter till överlevnad. Föregångsman Man visste då inget om den ekologiska balans som myrarna stod för, utan Edward Malmros betraktades som en föregångsman i de a avseende. Troligen var det intresset för utdikning av myrmark som förde släkterna Malmros och Bachér tillsammans. Didrik Malmros växte upp i Jacob Malmros expansiva köpmansgård där fadern var drivande då det gällde Trelleborgs utveckling som stad och handelsort, och ur denna verksamhet växte bl.a. släktens rederirörelse och exportverksamhet fram. Didrik Malmros föräldrar var Catharina Sophia Berg, född i Brösarp 1802 och död 1869 i Trelleborg, och Jacob Malmros, född 1793 i Malmö och död 1857 i Trelleborg. Farfadern var jurist i Malmö och namnet Malmros har si ursprung i ortnamnet Malmö. Didrik Malmros hade i en tidning läst a det fanns mark a dika ut på Gotland och om de a är skälet till a han fly ade till Gotland är svårt a veta, men både han och Ed- 8 Oe Folki ward Israel Grubb hade myrutdikning som e stort och brinnande intresse. Hushållningssällskapet uppmärksammade Didrik Malmros för hans insatser inom myrutdikningen, som ansågs revolutionerande, e ersom fler människor kunde överleva på Gotland, och sällskapet bekostade hans stora gravsten som fortfarande finns på Hangvar kyrkogård vid Bachérs familjegrav. Marie Therese Elisabeth, född Bachér Marie Therese Elisabeth, född Bachér och hennes make Didrik Adolph Malmros. 1829, och död 1891 vid Ihre i Hangvar. Marie var barnbarn till Edward Israel Grubb, Takstains i Lärbro och do er till Maria Theresia Grubb, född 1809 vid Takstains och Georg Pe er Bachér, född 1801 vid Ihre i Hangvar. Hon ingick äktenskap med Didrik Adolph Malmros f i Trelleborg. Han fly ade till Tjuls i Lummelunda 1852, till Stenstuga i Stenkyrka 1858 och till Ihre i Hangvar Han dog 1899 vid Ihre i Hangvar. De fick tillsammans fem söner: Georg Adolf f. 1855, Ernst August f. 1856, Edward Wilhelm f. 1858, Frans Jakob f och Robert f. 1862, som nöddöptes och dog samma dag. Släktförening Släktföreningen Malmros Gotlandsgrenen har framförallt ha möjligheten a följa Adolf Malmros och Matilda Östmans ä lingar, e ersom en stor del av dessa blivit kvar på Gotland. Adolf Malmros hade två dö rar, Ma-

9 ria och Thyra, i si första äktenskap, med Laura Medin. Hustrun dog i tuberkulos och dö rarna förblev ogi a och barnlösa. Maria Malmros dog relativt ung och Thyra Malmros bodde hos sina släktingar på Gotland under sin ålderdom. hade bänk nummer två framifrån i mi ersta raden. Hennes mor mindes hur hon som flicka få en grindslant då hon öppnande grinden för Didrik Malmros, då han kom ridande i svart bonjour och vita handskar på sin hingst Max, som även kunde dressyr. Didrik Malmros föredrog Stenkyrka kyrka framför Hangvars på grund av dess större komfort med värme och rymlighet, men gravplatsen fick han acceptera i sin hemsocken. Han hade som nygi bo i Stenkyrka (Stenstuga) och kände sig troligen också hemma där. Didrik Malmros var sedan Trelleborgsuppväxten van med bekvämlighet. Mathilda Östman med maken Adolf Malmros Mathilda Östman föddes 1861 i Hangvar, och dog i Martebo Adolf Malmros vara född 1855 vid Tjuls i Lummelunda, och fly ade 1858 till Stenkyrka och 1860 till Ihre i Hangvar. Då han gi e sig med Laura Medin fly ade han till Martebo, där han också blev änkeman. Han var omgi med Mathilda. Han ordnade så a hon och de tre sönerna fick e hus vid Kvie i Martebo, så a de kunde bo kvar på Gotland när han fly ade till Kiruna, där han höll i räkenskaperna för järnvägsbygget Kiruna-Narvik och kra verksbygget i Porjus. Han var tidvis även länsman i Kiruna. Han höll brevkontakt med hustrun och sönerna under alla år, och några av breven finns ännu bevarade. Släktträff 2005 Brödernas ä lingar samlas till släk räff vart femte år på Gotland på platser med anknytning till släkten. I juli 2005 träffades drygt 130 ä lingar i Stenkyrka kyrka med samling i Stenkyr-ka Folkets hus. Släktens äldsta, Ingrid Malmros-Löwgren (John Malmros do er), delgav där några tankar och minnen om Stenkyrkas betydelse i släktens historia och sände även med några avslutande sändningsord med utgångspunkt från Davids psalm Herren är min herde. Hennes mor kom från Sorby i Stenkyrka, som Adolf Malmros och Mathilda Östmans söner ses här på en födelsedagsfest 1968: Axel ( ), John ( ) och Emil ( ) Malmros. I släktmötets stadgar står: Föreningens uppgi är a föra våra släktband vidare men också a se tillbaka på våra förfäders levnad och historik och försöka levandegöra det arv som vår släkt vilar på. Släk räffarna vart femte år fokuserar därför på olika delar av släktens hi-storia, men också på det som händer släkten i nutid. Gäster från Trelleborgsgrenen represente-rades av Lennart Ekman med fru Kickie, där Lennart Ekman är ä ling till Didrik Malmros bror Frans (Bkusin till Ingrid Malmros-Löwgren). Lennart Ekman och hans far har bidragit med en stor del av forskningen på Malmros-sidan. På Bachérsidan har en omfa ande forskning gjorts av Geir Kamsvaag Berntsen från Norge som har letat e er ä lingar till Maria Bachér gi med Didrik Malmros. Han och Oe Folki 9

10 Många av de samlade syns utanför Stenkyrka Folkets Hus mellan regnskurarna vid träffens slut. Namnskyltar bars utgående från John, Axel och Emil Malmros som anfäder. hans hustru kunde tyvärr inte delta i denna släk räff, men hade lämnat en omfa ande dokumentation av släkten Bachér till Ingegärd E. Malmros som kortfa at redovisade historiken på träffen. Den yngre generationen i Gotlandsgrenen visar stort intresse för a föra släktbanden vidare, och deltar bl.a. aktivt i skapande av en hemsida, där Johan Malmros är webmaster ( Johan Malmros har även gjort en bildpresentation av anfäderna med text som kontinuerligt visades på en vägg under släktmötet. Bildvisningen rönte stor uppska ning. Referatet är sammanställt av Ingegärd E. Malmros (barnbarn till John Malmros) ordförande i släktföreningen Malmros Gotlandsgrenen de följande fem åren inför nästa släk räff. Kontakta gärna föreningen genom hemsidan Särskilt ögonvi nesskildringar eller uppgi er som rör våra anfäder är av intresse. Gerhard Malmros fotodokumenterade släk räffen. Välkommen till Gotlands Genealogiska Förenings årsmöte onsdagen den 22 februari kl på Landsarkivet i Visby Årsmötesförhandlingar Beslut om nya stadgar Kaffe och samkväm Med detta nummer av Oe Folki följer ett inbetalningkort på årsavgiften för Den är bara 150 kr per år och för den summan får du bl.a. 4 nummer av Oe Folki. Årsavgiften måste vara betald senast 15 februari för att du ska ha rösträtt vid årsmötet. 10 Oe Folki

11 SSF:s förbundsstämma augusti 2005 i Göteborg. I år deltog jag för första gången i en förbundsstämma för Sveriges Släktforskarförbund. Jag deltog som delegat för föreningen DiS, Datorhjälp i Släktforskningen. Det var meningen a Kerstin Jonmyren skulle ha varit med för GGF, men hon fick förhinder i sista minuten. Nu är inte en förbundsstämma enbart en stämma, utan även e tillfälle för olika föreningar och institutioner med anknytning till släktforskning a visa upp sig. Hela arrangemanget pågår under två dagar, lördag och söndag med öppning på lördagen. Årets utställningar var inrymda i två lokaler i Göteborg, Göteborg stadsmuseum och det s.k. Kronhuset, en 1700-talsbyggnad som normalt används av en orkester som övningsoch konsertlokal. Trivsamt Öppnandet av släktforskardagarna var mycket trivsam med välklingande körsång, Körsång inledde stämman följt av kulturminister Leif Pagrotsky som inledningstalare. Han berä ade a han själv är intresserad av släktforskning, men a han har tvingats konstatera a tiden just nu inte räcker till. Tyvärr får han inte ägna sig åt det på arbetstid! E ersom jag var delegat för DIS skulle jag självklart försöka hjälpa till vid den monter de hade, men det visade sig snabbt a de hade så många medhjälpare, både lokala och utsocknes som jag, a jag blev ganska överflödig. Därför kunde jag ägna mig åt a se på utställningen. Jag vandrade runt lite på utställningsområdet för a se vad de olika andra föreningarna höll på med. För min del var det intressant a Kulturminister Leif Pagrotsky försöka knyta lite kontakter med Skåne och Danmark, där min släkt har sina rö er. Ovanlig stämmolokal Så till själva stämman som ordförande Ted Rosvall inledde med e musikstycke på orgel, som han hade komponerat speciellt för stämman. Den hölls i Tyska Kyrkan i Göteborg, en lite ovanlig lokal för e sådant profant arrangemang. I de a fall var det ju tur e ersom Ted skulle använda orgeln. En av de motioner som skulle behandlas var om vi skulle ha en mera könsneutral benämning på våra anor. E förslag fanns a byta dagens förfäder mot förlevande som en parallell till e erlevande. Det vann inte stämmans bifall, så vi kan lugnt fortsä a a tala om förfäder även om det är kvinnor bland dem. En annan motion föreslog en ändring av föreningens stadgar för a utöka antalet medlemsföreningar. Man ville införa adjungerade medlemmar som e begrepp för vissa föreningar, typ släktföreningar eller arbetsplatsföreningar. De skulle få vara adjungerade medlemmar med skyldighet a betala full medlemsavgi, men inte ha rösträ på stämmorna. I DIS tyckte vi det var e mycket märkligt förslag med tanke på a man nu på stämman skulle ansluta en släktforskarförening från e företag som fullvärdigt medlem. DIS yrkade alltså på avslag. Tydligen hade ordförandekonferensen kvällen innan också ha vissa problem med a Oe Folki 11

12 Oe Folki B Föreningspost Gotlands Genealogiska Förening c/o Kerstin Jonmyren Nabovägen Ljungbyholm svälja förslaget. SSF valde därför a föreslå en omarbetning av förslaget, och de a blev även stämmans beslut. SFF har god ekonomi. Tyvärr var dock de siffror som stod i det utskickade stämmomaterialet inte i överensstämmelse med verkligheten. Det visade sig bara vara e summeringsfel, men det är svårt a veta när man si er med materialet för a gå genom inför beslut och godkännande. Kassören beklagade stort och lovade bä re korrekturläsning nästa år. Till sist Stämman hölls i Tyska Kyrkan i Göteborg Jag vill avsluta med a det var en bra e utställningsbord. Finns det intresse bland och givande stämma, e i det stora och hela bra arrangemang. Jag kan bara er medlemmar a hjälpa till? Hör gärna av beklaga a jag inte hann gå på några före- er till styrelsen och berä a vad ni tycker, läsningar på den begränsade tiden. Tyvärr och naturligtvis i vilken omfa ning ni kan var jag tvungen a lämna Göteborg ganska hjälpa till. tidigt på söndagen för a hinna med färjan Hans Peter Larsson hem till Gotland igen. Nästa år hålls stämman i Stockholm, och vi i GGF:s styrelse funderar på a delta med Information om Disgen 12 Oe Folki Skåningarnas monter