Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Enköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Enköpings kommun"

Transkript

1 1 (62) Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Enköpings kommun Fastställda av Socialnämnden den , 17 Postadress Enköpings kommun ENKÖPING Besöksadress Kungsgatan 69 C Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Epost: 3

2 2 (62) RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Innehållsförteckning 1. INLEDNING Utgångspunkter Barnperspektiv 8 2. UPPDRAG 8 3. HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING 8 4. HJÄLP MED FÖRSÖRJNINGEN Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Praktiskt prövningsförfarande Hur försörjningsstödet räknas ut Beräkning av inkomstperiod och tidigare inkomster Inkomster och tillgångar Kontroller Tillgångar Kapital och andra tillgångar Bil/fordon SOCIALTJÄNSTLAGEN MED KOMMENTARER Socialtjänstens mål Kommunens ansvar Vistelsekommunens ansvar Rätten till bistånd Det egna ansvaret Arbetslinjen Livsföring i övrigt Skälig levnadsnivå Bistånd utöver skälig levnadsnivå Försörjningsstöd Praktik eller kompetenshöjande insatser FÖRSÖRJNINGSSTÖD Riksnorm Skäliga kostnader utöver riksnormen Boende Hushållsel Hemförsäkring Arbetsresor Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Boendekostnader Allmänt Trångboddhet Högsta godtagbara boendekostnad Dubbla hyror Bostadsbyte Hyresrätt Egen fastighet 22

3 3 (62) Andrahandskontrakt Inneboenderum Delad lägenhet Hemmaboende ungdomar/inneboende hos anhörig Ungdomar som vill flytta hemifrån Ungdom som tecknat hyresavtal utan egna inkomster Förälder boende hos barn Övriga boendeformer Högre försörjningsstöd Kosttillägg/specialkost Lägre försörjningsstöd Akut nödsituation kommunens yttersta ansvar enl 2 kap 2 SoL Fickpengar försörjningsstöd vid vistelse på institution BISTÅND TILL LIVSFÖRINGEN I ÖVRIGT Avgifter för kommunal service, ansökningsavgifter mm Barnomsorg Hemtjänst Ansökan om förlängt uppehålls- och arbetstillstånd Ansökan om svenskt medborgarskap Ansökan om äktenskapsskillnad Adressändring och flytt av telefon Begravningskostnader Utgångspunkt Godkända kostnader Icke godkända kostnader Begravningskostnad som överstiger socialnämndens maxbelopp Cykel Fickpengar Flyttkostnader Glasögon och kontaktlinser Hemutrustning Ungdomar Vuxna/familjer Dammsugare Diskmaskin Tvättmaskin TV Hemutrustningslån Hjälpmedel Identitetshandling Juridiska kostnader Kläder Medicinska skäl Akuta nödsituationer Institutionsvistelse Arbetskläder 32

4 4 (62) 7.12 Kosttillägg Låsbyte Läkarvård, medicin, sjukresa och sjukvårdsavgift Läkarvård Medicin Sjukresa Sjukvårdsavgift Magasinering av möbler Mammografi och cellprovsundersökning Psykoterapikostnader Resor Färdtjänst Rekreation Umgänge med barn Återföreningsresa, återvandringsresa Semester och rekreation Fondmedel Skulder Avstängd el Alternativa lösningar och uppföljning Skulder som uppstått pga att den enskilde inte sökt bistånd Skulder som aldrig beviljas Spädbarnsutrustning Tandvård Akut tandvård Nödvändig uppehållande tandvård Kostnader som inte beviljas Sökande som har inkomster över försörjningsstödsnivån Vissa grupper Telefon Mobiltelefon Fast telefon/telefonabonnemang Depositionsavgift Löpande telefonkostnader Umgängeskostnader Sanering av bostad, reparationskostnader SÄRSKILDA GRUPPER AV SÖKANDE Arbetslösa Stå till arbetsmarkn förfogande och vara aktivt arbetssökande Jobbgaranti för ungdomar Praktik eller kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 SoL Bistånd vid uppsägning från arbete Bistånd vid arbetsgivares konkurs Arbetslösa med arbetshinder Sjukdom 41

5 5 (62) Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Social problematik Arbetsträning Brottsoffer Frivillig militär grundutbildning Företagare eller personer med fria yrken Föräldrar Försörjningsansvar Minderårig som bildat familj Föräldraledighet Arbetskrav för småbarnsföräldrar Lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn Gifta/sammanboende Sammanboende Gifta Inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk vård etc Hyreskostnad Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) Kontraktsvård Rättspsykiatrisk vård Inskrivna för vård eller behandling inomsocialtjänsten Reskostnader institutionsvård Reskostnader öppenvård Personer 65 år och äldre Äldreförsörjningsstöd Studerande Ungdomar under 21 år som går i skolan Huvudregler vid vuxenstudier Undantag från huvudregeln 48 - Grundskoleutbildning/motsvarande 48 - Gymnasieutbildning 49 - Arbetsmarknadsutbildning Kurslitteratur Bistånd under studietid Bistånd under studieuppehåll 49 - Aktivt arbetssökande 49 - Praktik eller kompetenshöjande insatser 49 - Prövning av rätten till bistånd 50 - Förskott på förmån EU/EES-medborgare Länder som ingår i EU/EES Den fria rörligheten Registreringsskyldighet Uppehållskort för tredjelandsmedborgare Ekonomiskt aktiva Ekonomiskt icke-aktiva Rätten till ekonomiskt bistånd Nordiska medborgare 54

6 6 (62) 8.14 Övriga utländska medborgare Med uppehållstillstånd Utan uppehållstillstånd Asylsökande BARNPERSPEKTIV VID HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND Barnomsorg Besparingar Boende Brottsoffer Fritidsaktiviteter vid långvarigt behov av försörjningsstöd Organiserad fritidsverksamhet Skolaktiviteter Rekreation/semester Ferie- och extrainkomster Hälsa Julpeng extra ekonomiskt bistånd till jul Persondator och bredbandskostnader Umgänge med föräldrar Riksnorm Umgängesresor ÅTERKRAV OCH ÅTERSÖKNING Återkrav 9 kap 1-2 SoL Återsökning från försäkringskassan 17 kap 1 AFL Förskott från försäkringskassan 20 kap 2a AFL MISSTANKE OM BIDRAGSBROTT Återkrav Bidragsbrottslag 62 Tillämpningsområde Bidragsbrott Grovt bidragsbrott Vårdslöst bidragsbrott Frivillig rättelse Anmälningsskyldighet

7 7 (62) RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND 1. INLEDNING Dessa riktlinjer är fastställda av Socialnämnden i Enköpings kommun. Syftet med dem är likabehandling i kommunen när det gäller bidragsnivå, rätten till ekonomiskt bistånd samt insatser för att nå självförsörjning. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning i arbetet. De anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet, men ska inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om särskilda skäl föreligger kan det därför motivera avsteg från riktlinjerna. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation. Även de krav som ställs på den enskilde ska anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. Det är inte möjligt att i riktlinjerna beskriva alla situationer eller behov som kan uppstå. De beskriver vanligt förekommande situationer och behov och därtill ska den individuella prövningen och behovsbedömningen göras. Finns anledning att göra undantag från den normala handläggningen och undantaget är av principiell betydelse ska socialnämnden besluta i frågan. Bestämmelserna om ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL). Till stöd i handläggningen och tolkningen av lagen används förutom dessa riktlinjer: Socialstyrelsens Allmänna Råd om ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd stöd för rättstillämpning och handläggning Socialstyrelsens skrift Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd Infosoc rättsdatabas: rättsfall och JO-utlåtanden. Rättsliga utslag i domstol finns inte kontinuerligt inarbetade i riktlinjerna men ska fortlöpande beaktas. 1.1 Utgångspunkter En viktig utgångspunkt i socialtjänstlagen är att varje människa i första hand har eget ansvar för sitt liv. I förarbetena till lagen framhålls särskilt att socialtjänsten inte får frånta den enskilde hans eller hennes ansvar i detta avseende. Socialtjänstens uppgift är att förstärka och komplettera människors egna resurser, vilket dels framgår av portalparagrafen 1 kap 1 SoL och dels av bestämmelserna i 4 kap 1 SoL. I första hand är alltså den enskilde skyldig att själv försöka tillgodose sina behov, och det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är att den enskilde ska göra vad han eller hon kan för att bidra till sin egen försörjning, bland annat genom arbete. Grunden är därtill att den enskilde ska göra vad han eller hon kan för att försöka bli självförsörjande. Den som är arbetslös ska därför erbjudas ett strukturerat stöd för att få arbete och uppnå egen försörjning. Den som inte har förutsättningar att få arbete ska erbjudas kompetenshöjande insatser och det är även viktigt att den enskilde får tillgång till det generella välfärdssystemet. Biståndet ska med andra ord utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv.

8 8 (62) Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. I förarbetena till socialtjänstlagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna preciseras i 4 kap 3 första stycket 1 SoL (riksnormen). Vad som kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen framgår av 4 kap 3 första stycket 2 SoL. Bistånd kan även ges till livsföringen i övrigt. Beslut om ekonomiskt bistånd ska föregås av en individuell behovsprövning med stöd av socialtjänstlagen, Socialstyrelsens råd och vägledning, prejudicerande rättsfall och kommunala riktlinjer. 1.2 Barnperspektiv Av 1 kap 1 SoL framgår att när åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn menar man varje människa under 18 år. Paragrafen svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention där det slås fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. De överväganden och bedömningar som görs med hänsyn tagen till barnperspektivet ska dokumenteras. Läs mer under Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd, punkt UPPDRAG Lagstiftaren har gett socialtjänsten två uppdrag när det gäller ekonomiskt bistånd. Huvuduppgiften eller målet är att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd hjälp till självförsörjning. I väntan på att det blir möjligt har den enskilde under vissa förutsättningar och efter individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd hjälp med försörjningen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som behövs. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. 3. HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING Arbetslinjen ska ligga till grund i det sociala arbetet. Målet är att den enskilde ska kunna försörja sig själv, i första hand genom arbete. Arbetslinjen handlar om att ta tillvara varje människas vilja och förmåga att arbeta och försörja sig själv, vilket innebär att den enskildes resurser och förmågor sätts i fokus. Socialtjänstens främsta uppgift blir därmed att genom aktiva insatser samt motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att kunna ta detta ansvar. Den enskilde kan inte välja att leva på bidrag framför att ta ett arbete eller på annat sätt försöka bli självförsörjande. Förväntningar om aktivitet och förändring ska därför finnas på alla som söker försörjningsstöd och de ska utgå från den enskildes individuella förutsättningar. Den enskilde behöver utifrån förmåga ta ansvar för, och vara ytterst delaktig i sitt förändringsarbete och i de aktiviteter som behövs för att nå självförsörjning. Socialtjänsten ska erbjuda insatser eller samverkan med andra aktörer i syfte att arbetsrehabilitera den som har nedsatt arbetsförmåga och stärka arbetsföra personers återinträde på arbetsmarknaden. Den som saknar arbetsförmåga ska erbjudas insatser som syftar till utredning, rehabilitering och behandling, och/eller insatser vars syfte är att få tillgång till det generella socialförsäkringssystemet.

9 9 (62) I arbetet är det viktigt att uppmärksamma människors olika behov. Det är nödvändigt att se att t ex kön, ålder och nationalitet kan påverka hur behoven ser ut. Men det som gäller generellt är vikten av att alla som har, eller kan återfå arbetsförmågan får snabb hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Forskning styrker svårigheten att få fäste på arbetsmarknaden efter långvarig arbetslöshet, samt den ökade risken att bli fast i ett bidragsberoende när man uppburit försörjningsstöd länge. Forskning styrker även att barn i familjer med yrkesarbetande föräldrar får bättre förutsättningar i sina liv jämfört med barn i bidragsberoende familjer. Arbetssättet ska vara strukturerat och individuella genomförandeplaner ska upprättas i varje enskilt ärende. Av genomförandeplanerna ska det bland annat framgå vilket mål den enskilde har för att nå självförsörjning, vad han eller hon behöver göra och vilket stöd som behövs av socialtjänsten och andra aktörer. Genomförandeplanerna ska följas upp regelbundet och revideras vid behov. 4. HJÄLP MED FÖRSÖRJNINGEN I väntan på att bli självförsörjande har den enskilde under vissa förutsättningar och efter individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd till sin försörjning. 4.1 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättssäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras. Följande frågeställningar ska utredas: Behöver behovet tillgodoses för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå? Här är det nödvändigt att se till den enskildes individuella livssituation, förutsättningar och behov. Se även Vilket bistånd ska beviljas nedan. Kan behovet tillgodoses på annat sätt? Beroende på vad ansökan gäller kan behovet ibland lösas på annat sätt än genom bistånd. När det gäller behovet av pengar kan annat sätt sätt t ex vara inkomster, realiserbara tillgångar, sparformer, socialförsäkringsförmåner, ersättningar, andra disponibla medel eller andra försörjningsskyldiga (make/maka, förälder). Ibland kan behov lösas genom avbetalningsplaner, uppsägning av avtal eller försäljning. Behovet av vissa varor eller produkter kan ibland lösas genom lån etc. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän såsom t ex försäkringskassan, landstinget, kriminalvården eller Migrationsverket. Uppfyller den enskilde rätten till bistånd? Vad har den enskilde gjort själv för att tillgodose behovet? Vad kan han eller hon göra? Här ska en bedömning göras av om den enskilde gör vad han eller hon kan för att bidra till sin försörjning och till att försöka bli självförsörjande. Vilket bistånd ska beviljas? Med stöd av socialtjänstlagen, socialstyrelsens vägledning, prejudicerande rättsfall och kommunala riktlinjer ska en bedömning göras av vilket behov som föreligger och vad som är skälig levnadsnivå för den enskilde.

10 10 (62) 4.2 Praktiskt prövningsförfarande När biståndet prövas följer det ofta en bestämd arbetsgång: 1. Ansökan görs av den enskilde/hushållet 2. Utredning Samtal/intervju sker vid personligt möte mellan socialsekreteraren och den enskilde. Vid mötet utreds orsaken till aktuellt biståndsbehov, nu-situation, bakgrund, framtid, möjligheter till självförsörjning, arbetsförmåga, arbetshinder, behov av insatser, samverkansbehov m m. Vid första mötet ges även information om ekonomiskt bistånd, rättigheter, skyldigheter m m. Om den preliminära bedömningen är att bistånd kommer att kunna beviljas görs en genomförandeplan där den enskildes mål, behov av insatser, ansvar (vem gör vad, när, hur), uppföljning m m framgår. De handlingar som behövs för att en behovsprövning ska kunna göras redovisas, dvs ansökningshandling, inkomster, tillgångar, utgifter, skulder, ev handlingsplan från arbetsförmedlingen, ev jobblista, ev läkarintyg m m Samtycke till kontroller och samverkan ges av den enskilde Kontroller görs hos försäkringskassan, bilregistret, bolagsverket och CSN. I det individuella fallet kan även andra kontroller göras. Samverkan och/eller ev informationsinhämtande sker med ev berörda Kommunicering av ev uppgifter görs med hushållet 3. Beräkning görs av hushållets ekonomi utifrån riksnormen och övriga poster som ingår i försörjningsstödet 4. Bedömning: De uppgifter som framkommit i utredningen vägs samman. Den enskildes individuella förutsättningar och behov ställs i relation till lagstiftning, prejudicerande rättsfall och vägledande dokument. Frågeställningarna under Prövning av rätten till bistånd (se ovan) är övergripande. 5. Beslut fattas: bifall eller avslag. Vid helt eller delvis avslag lämnas besvärshänvisning. Om beslutet överklagas omprövas det, och om det inte finns skäl att ändra det skickas det till domstol för prövning tillsammans med ett yttrande. 6. Utbetalning görs i det fall hushållet beviljas bistånd Ansökan om försörjningsstöd prövas som regel en gång i månaden. Mellan ansökningstillfällena ska den samverkan som bestämts i genomförandeplanen ske. I arbetet med att stötta människor att bli självförsörjande är ofta arbetsförmedlingen, psykiatrin, sjukvården och försäkringskassan viktiga samarbetspartners, men även andra verksamheter inom socialtjänsten som t ex missbruksvården, budgetrådgivningen och den enhet som ansvarar för arbetsträning. Det som är av vikt i ärendet ska dokumenteras i den enskildes (hushållets) journal.

11 11 (62) 4.3 Hur försörjningsstödet räknas ut Oavsett vad den enskilde ansöker om utgår alltid prövningen av rätten till bistånd från en beräkning av hur den enskildes ekonomi ser ut i jämförelse med nivån för försörjningsstödet. Det görs för att reda ut om den enskilde kan tillgodose sitt behov själv genom egna inkomster eller tillgångar. Beräkningen av försörjningsstödet görs för en månad i taget och går till enligt följande: Behov 1. De personliga kostnaderna i riksnormen räknas ihop för hushållets samtliga medlemmar. 2. De gemensamma hushållskostnaderna i riksnormen bifogas beräkningen utifrån hur många som lever tillsammans. 3. Hyra, hushållsel, hemförsäkring, avgift till fackförening/a-kassa och arbetsresor bifogas beräkningen. Utgifterna ska vara skäliga och när det gäller boendekostnaden ska den motsvara vad en låginkomsttagare på orten har råd med. 4. Kostnader för barnomsorg, hemtjänst, läkarvård, receptbelagd medicin och sjukresor bifogas beräkningen. 5. Samtliga belopp summeras. Resultatet visar hushållets behov. Inkomster Hushållets samtliga inkomster räknas ihop, se Inkomster och tillgångar Tillgångar Har hushållet tillgångar i form av besparingar eller realiserbara tillgångar? Med detta kan menas kontanter, värdepapper, fordon, fastighet mm, se Tillgångar 4.4. Hushållets behov jämförs med hushållets inkomster. Av jämförelsen framgår om hushållet har inkomster över eller under nivån för försörjningsstödet. Försörjningsstöd Om det finns ett underskott samt avsaknad av tillgångar/besparingar och den enskilde i övrigt uppfyller rätten till bistånd (se Särskilda grupper av sökande, punkt 8) kan försörjningsstöd beviljas till mellanskillnaden. Mellanskillnaden kallas ofta komplettering eller utfyllnad. När den enskildes inkomster ger ett överskott lämnas avslag på ansökan då behovet bedöms kunna tillgodoses genom egna inkomster. Bistånd till livsföringen i övrigt Om den enskilde ansöker om bistånd till sådant som ligger utöver försörjningsstödet (bistånd till livsföringen i övrigt) görs samma grundläggande beräkning av försörjningsstödet. Normöverskottet eller underskottet visar om den enskilde bedöms kunna tillgodose sitt behov själv. När behovet inte kan tillgodoses genom egna inkomster eller tillgångar ska en individuell behovsprövning göras där man bland annat har att ta ställning till om behovet ingår i en skälig levnadsnivå. Kommunens yttersta ansvar Oavsett om det gäller försörjningsstöd eller övrigt bistånd får den enskilde lösa sitt behov själv genom de inkomster, tillgångar och besparingar som finns i första hand. Det innebär i praktiken att besparingar får tas i anspråk, att fordon eller andra realiserbara tillgångar får säljas osv. Den enskilde behöver därtill reda ut om inkomsterna kan ökas eller utgifterna minskas i syfte att klara sin egen försörjning. Endast när behovet inte kan lösas på något annat sätt inträder kommunens yttersta ansvar och rätt till bistånd föreligger.

12 12 (62) Beräkning av inkomstperiod och tidigare inkomster Försörjningsstödet bör beräknas utifrån de inkomster som utbetalats till hushållet från den 15:onde månaden före ansökningsmånaden, till och med den 14:onde ansökningsmånaden. Vid nybesök beräknas ansökningsmånaden samt de två föregående månaderna, såvida inte särskilda skäl finns att beräkna på annat sätt. Den längre beräkningsperioden används i synnerhet då inkomstbortfallet varit förväntat, t ex vid tillfälliga anställningar, arbetsmarknadsåtgärder och i vissa fall vid studier. Den enskilde har i dessa fall ansvar för planeringen av sin ekonomi. För studerande med studiemedel beräknas två månader före biståndsmånaden som inkomstperiod för inkomster utöver studiemedel, t ex löner och olika bidrag. För beräkning av inkomster vid ansökan som gäller hyresskuld eller andra skulder räknas vanligtvis inkomstperioden från månaden innan skulden uppstod Inkomster och tillgångar I princip ska hushållets samtliga inkomster avräknas från försörjningsstödet när rätten till bistånd prövas. Med inkomster menas alla former av disponibla medel såsom lön/arbetsinkomst, a-kassa, aktivitetsstöd, sjukpenning, föräldrapenning, aktivitetsersättning, sjukersättning, pension, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg, barnbidrag, studiebidrag, studiemedel, underhållsstöd, vårdbidrag, livränta, försäkringsförmåner (t ex AMF, AGS, STP/ITP), skatteåterbäring, återbetalning av slutligt bostadsbidrag, tipsvinster, försäljning, gåvor, arv mm. De inkomster och tillgångar som inte ska avräknas är följande: Handikappersättning som avser merkostnad Skattefritt vårdbidrag som avser merkostnad Inkomster från ferie- och extraarbete för barn och ungdomar i grundskole- och gymnasieåldern fram till vårterminens slut det år ungdomen fyller 19 år. Gäller även för gymnasieungdomar som socialtjänsten placerat i eget boende. Traktamente (vid styrkta merkostnader för mat och boende) Reseersättning Extra tillägg till studiestöd då ungdom bor hos vårdnadshavare, sk studiehjälp Stipendier och fondmedel Försäkringsersättningar eller skadestånd som den enskilde fått för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust. Barns tillgångar upp till 15 % av basbeloppet. Till barn räknas gymnasieungdom till och med vårterminens slut det år ungdomen fyller 19 år. Ålderspensionärers besparingar upp till 50 % av basbeloppet Kontroller Kontroller av den enskildes inkomster och realiserbara tillgångar ska göras efter samtycke av den enskilde. Generella kontroller görs hos: Försäkringskassan: socialförsäkringsförmåner Bilregistret: innehav av fordon Bolagsverket: företag CSN: studiemedel I det enskilda fallet bedöms vilka eventuella kontroller som därutöver behövs.

13 13 (62) Om den enskilde inte ger samtycke till de kontroller handläggaren finner nödvändiga kan det innebära att en fullständig ekonomisk utredning inte kan göras och att ansökan därför kan avslås på den grunden. Utöver ovanstående kontroller ska den enskilde styrka sina uppgifter om inkomster och utgifter med handlingar. Inkomster från arbetsgivare eller arbetslöshetsförsäkring ska styrkas genom uppvisande av specifikation där alla uppgifter om tillägg och avdrag framgår. Vid nybesök ska hushållet uppvisa bankkontoförteckning (kontoöversikt) och kontoutdrag på familjens samtliga konton de två senaste månaderna. Vid varje återansökningar därefter ska kontoutdrag uppvisas två månader bakåt. Insättningar på kontona betraktas som disponibla medel. En gång om året ska den preliminära deklarationen samt slutskattsedeln uppvisas. Den som inte är skyldig att deklarera ska uppvisa ett intyg från Skatteverket som styrker det. 4.4 Tillgångar Kapital och andra tillgångar Vid bedömning av om den enskilde kan tillgodose sina behov genom egna tillgångar istället för försörjningsstöd bör endast sådana tillgångar beaktas som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till. Om den enskilde har kontanter, banktillgodohavanden eller lätt realiserbara tillgångar, t ex värdepapper och fordon ska dessa i första hand användas till försörjningen. Exempel på fiktiva tillgångar som inte bör beaktas är pensionsförsäkringar som inte kan återköpas, bankmedel som inte kan disponeras pga villkor i gåvobrev och fast egendom som inte kan överlåtas pga bestämmelser i gåvobrev. Kontanter, sparkapital mm Vid prövningen av rätten till bistånd ska alla familjemedlemmars tillgångar beaktas. Hemmavarande, minderåriga barns banktillgodohavanden som överstiger 15 % av basbeloppet betraktas som tillgångar men får i dessa fall endast användas till den unges egen försörjning. Ålderspensionärer har rätt att ha ett sparkapital motsvarande 50 % av basbeloppet per person utan att det påverkar rätten till bistånd. Fastighet/bostad Om biståndsbehovet inte är tillfälligt kan krav ställas på att även andra tillgångar ska avyttras, t ex fastighet, bostadsrätt och fritidshus. Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttras utan att det påverkar försörjningsstödet. Krav på försäljning bör endast ställas när den aktuella tillgången representerar ett värde och överskottet vid försäljningen kan anses motivera åtgärden, och/eller om den enskilde genom att sälja får en lägre boendekostnad och därmed ökar möjligheterna till självförsörjning Bil/fordon Som fordon räknas bil, motorcykel, båt, snöskoter, husvagn, hästtransport, släpkärra etc. Den som är registrerad ägare hos bilregistret är fordonets ägare. Bilinnehav medges generellt för en personbil per hushåll värd max 35 % av basbeloppet. Det innebär att bil upp till detta värde inte påverkar rätten till bistånd. Viss vägledning av en bils värde kan fås på men vid behov kan även inköpshandling eller värderingsintyg begäras. Privata inköpshandlingar eller värderingar godtas inte. Försäkring, skatt eller andra bilkostnader beviljas inte.

14 14 (62) Utöver detta betraktas fordon som en realiserbar tillgång som begränsar rätten till bistånd, dock med de undantag som beskrivs nedan under rubriken Bilinnehav vid särskilda behov. Bilinnehav vid särskilda behov Om alla andra möjligheter till kommunikation är uttömda kan bilinnehav till ett värde om max ett basbelopp medges vid följande situationer: Om särskilda skäl föreligger vid dokumenterade medicinska skäl eller funktionsnedsättningar För att kunna ta sig till och från arbetet Om biståndsbehov föreligger pga resor till och från arbetet och behovet inte är tillfälligt kan krav ställas på byte av arbete eller bostad för att uppnå självförsörjning. När det gäller bistånd till kostnader för arbetsresor, se Om behov av kommunikation föreligger vid sjukdom eller funktionsnedsättning ska behovet i första hand tillgodoses genom färdtjänst varför egen bil kan utgöra en realiserbar tillgång. Försäkringskassan kan därtill pröva rätten till bilstöd, vilket kan innebära ekonomisk ersättning för inköp av bil, driftskostnader, skatt och försäkring. Enbart det faktum att den enskilde beviljats bilstöd av försäkringskassan innebär dock inte att den bil som anskaffas är en specialanpassad bil. Det krävs specialanordningar som är konstruerade utifrån ett funktionshinder för att det ska betraktas som en specialanpassad bil. En bil med automatisk växellåda är t ex inte specialanpassad (KamR, mål 4148/2004). Detta innebär att även en bil till vilken bilstöd beviljats i det enskilda fallet kan utgöra en realiserbar tillgång om den betingar ett högt värde. Bilkostnader Endast i undantagsfall kan det komma ifråga att utge bistånd till bilkostnader i form av bensin, skatt, försäkring och besiktning. Se Arbetsresor När är bilen en realiserbar tillgång? En bil är en realiserbar tillgång om den har ett värde. Att av princip räkna bilen som en tillgång, trots att en försäljning inte skulle innebära något överskott är inte meningsfullt. Det är bilens värde och behovet av den som ska styra bedömningen. För att fastställa bilens värde ska inköpshandling eller värderingsintyg uppvisas. Privata inköpshandlingar eller värderingar godtas inte. Den enskilde ska vid en försäljning kunna använda överskottet till att betala eventuella lån som är kopplade till bilen. Det ska vara styrkt att lånet är kopplat till bilen t ex genom lånehandling hos bilföretag. Banklån eller privata lån kan inte på det viset kopplas till bilen. 5. SOCIALTJÄNSTLAGEN MED KOMMENTARER 5.1 Socialtjänstens mål 1 kap 1 SoL Portalparagrafen Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

15 15 (62) 1 kap 2 SoL Barnperspektivet När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 5.2 Kommunens ansvar 2 kap 2 SoL Yttersta ansvaret och vistelsebegreppet Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl finns särskilda bestämmelser i den lagen. I 3 och 16 kap 2 finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan kommun än den som den enskilde vistas i Vistelsekommunens ansvar Huvudregeln är att vistelsekommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får sina behov tillgodosedda. Ansvaret gäller både den som är bosatt och den som vistas i kommunen. Vistelsekommunens skyldighet att pröva behovet av bistånd påverkas inte av vistelsetidens längd, utan omfattar även den som helt tillfälligt vistas i kommunen. Den tid den enskilde vistas där, och under vilka förhållanden, kan däremot påverka omfattningen av det bistånd kommunen kan ha skyldighet att ge. En tillfällig vistelse i kommunen innebär som regel ingen skyldighet att gå in med omfattande och långsiktiga insatser, utan kan ges till kostnader för hemresa om behovet kan tillgodoses på det sättet. Generellt gäller att vistelsekommunens skyldighet att ge bistånd vid genomresa eller besök är begränsad till sådant som den enskilde behöver under sin vistelse i kommunen eller under hemresan. 5.3 Rätten till bistånd I 4 kap 1 SoL regleras den enskildes rätt till bistånd i de fall denne inte själv eller på annat sätt kan tillgodose behovet. Beslut om bistånd ska föregås av en individuell behovsprövning med hänsyn till den enskildes förutsättningar och behov. 4 kap 1 SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin försörjning i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv Det egna ansvaret De allmänna förutsättningarna för att ha rätt till bistånd är att man har behov av insatser som man inte kan tillgodose själv eller få tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar för sitt liv och sina förhållanden i övrigt. Socialtjänsten ska inte ta över ansvaret från den enskilde eller hans anhöriga. Socialtjänstens uppgift är istället att förstärka och komplettera den enskildes egna resurser, inte att begränsa dennes ansvar för sin egen situation Arbetslinjen Den enskilde har inte rätt till ekonomiskt bistånd om han inte efter förmåga försöker bidra till sin försörjning, eller till att försöka bli självförsörjande. Den som är arbetslös och kan arbeta är därför skyldig att söka arbete. I skyldigheten att söka arbete innefattas också deltagande i den verksamhet som anordnas för arbetslösa inom ramen för

16 16 (62) arbetsmarknadspolitiken, arbetsrehabiliterande åtgärder, deltagande i svenskundervisning, särskilda introduktionsprogram osv Livsföring i övrigt Begreppet livsföring i övrigt sammanfattar olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Exempel på utgifter som bedöms ingå i en skälig levnadsnivå, men som inte förekommer regelbundet, är läkarvård, medicin, tandvård, hemutrustning och glasögon. Det bistånd som lämnas ska vara av en sådan omfattning att den enskilde uppnår skälig levnadsnivå och får möjlighet att leva ett självständigt liv Skälig levnadsnivå Vad som utgör en skälig levnadsnivå måste bedömas med utgångspunkt i den tid och de förhållanden under vilka enskilda personer lever. För att kunna bedöma biståndsbehovet ska en individuell bedömning göras av vad som är skäligt för en viss person och ett visst hushåll. Utgångspunkten vid bedömningen kan vara vad en låginkomsttagare på orten, eller vad folk i allmänhet normalt har möjlighet att kosta på sig. 5.4 Bistånd utöver skälig levnadsnivå 4 kap 2 SoL Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Socialnämnden kan inte fritt välja att behandla en biståndsansökan enligt 4 kap 1 SoL eller 4 kap 2 SoL. Oavsett vad ansökan avser ska nämnden i första hand pröva om den enskilde har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kap 1 SoL. Bestämmelsen i 4 kap 2 SoL ger kommunen befogenhet, men ingen skyldighet, att utge bistånd i andra fall än vad som omfattas av 4 kap 1 SoL. Nämnden får således bevilja bistånd utöver skälig levnadsnivå. Det är av rättssäkerhetsskäl viktigt att ansökan först prövas enligt 4 kap 1 SoL, då den enskilde därmed kan få saken prövad genom förvaltningsbesvär. Därefter kan prövas om förutsättningar föreligger för bistånd enligt 4 kap 2 SoL. Beslut enligt 4 kap 2 SoL kan endast laglighetsprövas enligt 10 kap kommunallagen. Det innebär att domstolen inte prövar själva sakfrågan. De kan endast upphäva det överklagade beslutet om det är olagligt, men inte sätta något annat beslut i dess ställe. Ekonomiskt bistånd som beviljas med stöd av 4 kap 2 SoL kan återkrävas av den enskilde. 5.5 Försörjningsstöd Enköpings kommun följer den normnivå som riksdag och regering årligen fastställer. Normnivån grundar sig på Konsumentverkets konsumtions- och prisstudier för olika varor och tjänster. Beslut om bistånd fattas med stöd av 4 kap 1 SoL. 4 kap 3 SoL Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

17 17 (62) Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Riksnorm, se 6.1. Skäliga kostnader för övriga poster inom försörjningsstödet Utöver riksnormen ska skälig ersättning ges för de särskilda poster som räknas upp i bestämmelsen. Det rör sig här om sådana utgifter som är regelbundet återkommande för hushållet, se 6.2. Utgifter för kostnader som uppkommer mer sällan benämns livsföring i övrigt se punkt Praktik eller kompetenshöjande insatser 4 kap 4 SoL Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i vanlig ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket. När det gäller praktik och andra kompetenshöjande insatser ska samråd ske med arbetsförmedlingen innan insatserna beviljas. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska alltid komma ifråga i första hand. Försörjningsstödet utges i dessa fall med stöd av 4 kap 1 och 4 SoL. Läs mer under kap 5 SoL Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisas enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. Ett avslagsbeslut ges i dessa fall med stöd av 4 kap 1 och 5 SoL. 4 kap 6 SoL Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför arbetsuppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid

18 18 (62) tillämpning av 2 kap. 1-9, 3 kap. 1-4 och 7-14, 4 kap. 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 6. FÖRSÖRJNINGSSTÖD I 4 kap 3 SoL anges att försörjningsstödet består av två delar; riksnormen samt övrigt försörjningsstöd till skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande behovsposter. 6.1 Riksnorm Riksnormen fastställs av regeringen en gång per år och grundas på Konsumentverkets konsumtions- och prisstudier. Kostnadsberäkningarna ska återspegla en skälig konsumtionsnivå, dvs varken en miniminivå eller lyxnivå. Beloppen ska täcka kostnader för de produkter som bör finnas i ett hushåll för att man på ett tillfredsställande sätt ska kunna klara vardagens behov. Följande poster ingår i riksnormen: Livsmedel Beräkningar av livsmedelskostnaderna utgår från en fyraveckorsmatsedel som följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Utgångspunkten är att all mat tillreds hemma. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Kostnader för t ex saft, godis och chips ingår inte. Livsmedelskostnaden för ensamhushåll är något högre med hänsyn till att vissa kostnader kan bli högre än för flerpersonshushåll. Kläder och skor Avser att täcka det vardagliga behovet av kläder och skor under hela året. Även kostnader för skoreparationer och viss kemtvätt ingår samt tillbehör som paraply, armbandsur och väskor. Lek och fritid Gäller kostnader för sådana vardagsaktiviteter som människor i allmänhet kan utöva. Aktiviteterna gäller både inomhus och utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår kostnader för aktiviteter som t ex biobesök, lyssna på musik, läsa böcker/tidningar, fiska och idrotta. För yngre barn har kostnaderna beräknats på varor och tjänster som behövs för barns utveckling och stimulans t ex leksaker, spel, pussel, böcker, biobesök mm. I posten ingår begagnade längdåkningsskidor, skridskor och cykel, men för dessa inköp förutsätts en tids sparande. Kostnader för semester eller dyrare fritidsintressen ingår inte. När det gäller barn, se Fritidsaktiviteter 9.5. Hygien Kostnader för den personliga hygienen, t ex tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd, plåster, solskyddsmedel och hårklippning. Barn- och ungdomsförsäkring

19 19 (62) Förbrukningsvaror Kostnader för varor som behövs för rengöring av bostaden och vård och skötsel av kläder och skor, t ex disk-, tvätt-, rengöringsmedel. Dagstidning, telefon, TV-licens Helårsprenumeration för en daglig tidning, avgift för TV-licens, abonnemangsoch samtalsavgifter för telefon eller kostnad för mobiltelefonsamtal samt kostnader för att skicka brev och kort. Kostnader för dator och internetabonnemang ingår inte. 6.2 Skäliga kostnader utöver riksnormen Bistånd ska ges för skäliga kostnader efter individuell prövning Boende Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten. Med orten avses den tätort där den enskilde bor eller de närmast belägna tätorterna inom kommunen. Läs mer under Boendekostnader Hushållsel Kostnad för hushållsel beviljas med faktisk, skälig kostnad efter uppvisande av faktura. Konsumentverkets beräkningar av genomsnittlig elförbrukning (www.konsumentverket.se/ privatekonomi/hushallets-kostnader) kan fungera som vägledning, men i fråga om skäliga kostnader måste det göras en individuell bedömning utifrån den enskildes situation. Försörjningsstöd till hushållsel prövas i den kommun som är vistelsekommun vid fakturans förfallodatum Hemförsäkring Bistånd beviljas för faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. Försäkringsbrev och faktura ska uppvisas. Möjlighet till nedsatt premie via fackförening ska beaktas och krav på månadsbetalning ställas Arbetsresor Definition Med arbetsresa menas i första hand resa till och från arbetet, men i begreppet ingår även resor för att aktivt kunna söka arbete eller andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsförmedlingen anordnar för att den enskilde ska få arbete och bli självförsörjande, t ex resor i samband med studier, praktik, arbetsträning och jobbsökarverksamhet. När det gäller arbetsförmedlingen ska den reseersättning de utger beaktas och endast den enskildes egenavgift beviljas. Ekonomiskt bistånd till inköp av begagnad cykel kan i vissa fall beviljas som alternativ till arbetsresa, se Cykel 7.3. Allmän kommunikation Reskostnad beviljas inte inom tätorterna i Enköpings kommun. Grundregeln är för övrigt att arbetsresor ska ske med allmän kommunikation. Lägsta kostnad med allmän kommunikation beviljas för pendling till annan kommun, eller för lokala resor om man bor minst 3 km utanför tätorten.

20 20 (62) Bilresor till och från arbete Om bil krävs för att komma till och från arbetet och det inte går att samåka eller använda allmän kommunikation kan krav ställas på arbets- eller bostadsbyte om inte biståndsbehovet är tillfälligt. Finns allmän kommunikation accepteras arbetsresor med bil endast vid sjukdom, funktionshinder eller i vissa fall oregelbundna arbetstider. Sjukdom och funktionshinder ska vara styrkt och möjlighet till färdtjänst eller bilstöd uttömda. När arbetsresor med bil accepteras beviljas endast bränslekostnaderna. Endast om synnerliga skäl föreligger kan skäliga kostnader för skatt, försäkring och besiktning beviljas. Den enskilde ska söka skattejämkning för arbetsresor Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till medlemsavgift till fackförening och arbetslöshetskassa ska beviljas med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. Den enskilde ska dock i första hand undersöka om det är möjligt att få avgiften helt eller delvis reducerad. 6.3 Boendekostnader Allmänt Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. Skälighetsbedömningen ska göras utifrån den enskildes personliga förhållanden och möjligheter till framtida försörjning, samt utifrån hur bostadsmarknaden ser ut på orten. Vid bedömningen bör hänsyn tas till barns behov av utrymme även hos umgängesförälder Trångboddhet Med trångboddhet menas när fler än två personer måste dela sovrum. Två barn bör kunna dela sovrum, men med stigande ålder kan behov av eget sovrum beaktas. Hänsyn måste dock tas till hur bostadsmarknaden ser ut i Enköpings kommun och en skälighetsbedömning kring bostadsstorlek och kostnad måste göras när det gäller stora barnfamiljer. Även i dessa fall ska kostnaden jämföras med vad en låginkomsttagare på orten har råd med Högsta godtagbara boendekostnad Högsta godtagbara boendekostnad är det belopp som maximalt beviljas. Det betyder att om behovet kan tillgodoses till en lägre kostnad gäller det lägre beloppet. Målet är att den enskilde ska bli självförsörjande så fort som möjligt. Om den enskilde väljer en högre boendekostnad får han eller hon bekosta mellanskillnaden själv. Maxnivåerna kan överskridas om det finns synnerliga skäl för det. Ett sådant undantag kan vara att den enskilde har en lägenhet som i storlek och utrustning är anpassad till ett funktionshinder. Högsta godtagbara boendekostnad i Enköpings kommun: 1-2 ungdomar Se bilaga 1 rum och kök 1 vuxen Se bilaga 1 rum och kök 2 vuxna Se bilaga 2 rum och kök 1-2 vuxna barn Se bilaga 3 rum och kök 1-2 vuxna barn Se bilaga 4 rum och kök 1-2 vuxna barn Se bilaga 5 rum och kök Avgift för hyresgästförening, kabel-tv eller andra tillägg beviljas inte om den enskilde själv kan bestämma över kostnaden. Avgift för parkeringsplats eller garage godtas endast om den enskilde beviljats bilstöd från försäkringskassan och behovet av parkering inte kan tillgodoses på annat sätt.

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Information och ansökan om ekonomiskt bistånd

Information och ansökan om ekonomiskt bistånd Information och ansökan om ekonomiskt bistånd Du har tid för nybesök...dagen den... /... kl... hos... Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 Läs igenom denna information och fyll i ansökan innan du kommer på

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Artikelnummer 2006-114-25 Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill ha utförligare information, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN Komplement till Socialstyrelsens riktlinjer och JP socialnet Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Arbetsmarknadsnämnden Postadress:

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Bra att veta om ekonomiskt bistånd

Bra att veta om ekonomiskt bistånd Bra att veta om ekonomiskt bistånd Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand eget

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Laholms kommun Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-onsdag 10-16, torsdag 10-17 och fredag 10-15. Lunchstängt

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR BERGS KOMMUN 1 (3) EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR Alla invånare i Bergs kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Det innebär att de som vistas i Bergs kommun och som inte kan försörja sig och

Läs mer

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Artikelnummer 2006-114-25 Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill ha utförligare information, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) K. 11 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND I LOMMA KOMMUN Socialtjänstens mål Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453). I portalparagrafen 1 kap 1 kan

Läs mer

SOSFS 2009:23 (S) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:23 (S) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas.

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Biståndets uppgift är att träda in tillfälligtvis eller vid korta perioder

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 1999 Socialbidrag till omfattande tandvård En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 2 1999-05-21 502-5420-1999 FÖRORD I denna rapport presenteras en undersökning av avslagsbeslut

Läs mer

SOSFS 2013:1 (S) Allmänna råd. Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:1 (S) Allmänna råd. Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd.

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Socialnämnden i Ronneby 2012 1 Innehållsförteckning sida Lagtext 3 5 1. Allmänna riktlinjer 6

Läs mer

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Om du inte har någon inkomst eller tillgångar till din försörjning kan du ansöka om försörjningsstöd.

Läs mer

Svedala Kommuns 1:43 Författningssamling 1(15)

Svedala Kommuns 1:43 Författningssamling 1(15) Författningssamling 1(15) Kommunala riktlinjer för ekonomiskt bistånd antagen av kommunfullmäktige 2015-03-11, 40 1. Inledning/syfte med riktlinjerna Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Fastställd av social- och arbetsmarknadsnämnden 19 december 2012, 134 Reviderad 19 juni 2013, 54 Social & Arbetsmarknad 2013-06-19 Innehåll 1 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT

Läs mer

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av Behov av tolk Språk Försörjningsstöd enligt riksnorm och skäliga kostnader Tidsperiod Övrigt ekonomiskt bistånd Ange vad Uppgifter som styrker inkomster och utgifter Tag med: Inkomstspecification, senaste

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Svedala Kommuns 3:08 Författningssamling 1(11)

Svedala Kommuns 3:08 Författningssamling 1(11) Författningssamling 1(11) Riktlinjer för socialbidrag i Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2000-09-13, 95, 2001-04-10, 33 1 ALLMÄNT Gäller från 2000-10-01 1.1 Mål och inriktning/lagstiftning Socialtjänstlagens

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer Töreboda kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173

EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer Töreboda kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173 EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer Töreboda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173 Ansvarig för uppdatering Enhetschef för Individ- och familjeomsorg EKONOMISKT BISTÅND Innehållsförteckning ALLMÄNT

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Köpings kommun Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden 19 december 2012, 134 Reviderad 19 juni 2013 54, 25 september 2013 71 samt 30 september 2015 91. RIKTLINJER

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Riktlinjer

Ekonomiskt bistånd Riktlinjer Ekonomiskt bistånd Riktlinjer Antagna av Kommunfullmäktige 163, 2014-08-27 E K O N O M I S K T B I S T Å N D Riktlinjer Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Köpings kommun Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden 19 december 2012, 134 Reviderad 19 juni 2013, 54 samt 25 september 2013 71 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND

Läs mer

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen DATUM UTSKRIFT 2015-01-13 SIDA 1/7 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT TAXOR OCH AVGIFTER GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG MONIKA FERNLUND GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN

FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN Av Socialtjänstlagen kap 4, 1 framgår: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Riktlinjer ekonomiskt bistånd. Innehållsförteckning 1(100)

Riktlinjer ekonomiskt bistånd. Innehållsförteckning 1(100) Riktlinjer ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1 RIKTLINJERNAS SYFTE OCH TILLÄMPNING... 6 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET... 6 1.2 BARNPERSPEKTIV... 7 1.3 KVINNOFRIDSPERSPEKTIV

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2013-11-25

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2013-11-25 Arbetsmarknads- och familjenämnden 1 (68) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen 2013-11-25 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2013-11-25 Eskilstuna kommun 2 (68) Eskilstuna kommun 3 (68) Riktlinjer för

Läs mer

Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Arbetsmarknads- och familjenämnden 1 (61) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning 1 Inledning 6 Utgångspunkter

Läs mer

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun 1 Riktlinjer för introduktionsersättning fr o m 1 januari 2011 Enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Bilaga 2 kommunstyrelsen 2015-06-01 104 STORFORS KOMMUN Individ-och familjeomsorg Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Gäller från och med 2015-08-01 1 Innehåll 1. Grundläggande lagstiftning... 6 1.1 Rätten

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg

Avgifter inom Vård och omsorg Sunne kommun Avgifter inom Vård och omsorg Information från Socialförvaltningen i Sunne kommun (SoL och HSL) 2015 Innehållsförteckning. Taxa. Avgifter inom eget boende, särskilt boende. 1. Lagrum 2. Så

Läs mer

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015 Blankett för beräkning av 1. Personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postadress Telefon Civilstånd Gift/registrerad partner Sammanboende Gift, lever åtskild Ensamboende/ änka/ änkling, maka/

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen Birgit Kallerhult Till socialnämnden Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd till hemutrustning, spädbarnsutrustning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2009 KLAGANDE AA MOTPART Vuxennämnden i Landskrona kommun Stadshuset 261 80 Landskrona ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Socialförvaltningen Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer antagna av Socialnämnden 22 november 2011 Reviderade 20121218 220 Innehållsförteckning 1. Grundläggande juridiska principer gällande rätten

Läs mer

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet.

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Omsorgsförvaltningen TAXA 2008 AVGIFTER I ORDINÄRT BOENDE 1(6) Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Taxan gäller från och med 1 juli 2002 och senast reviderad

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Avgifter. Vård och Omsorg

Avgifter. Vård och Omsorg Stenungsunds kommun Avgifter för Vård och Omsorg År 2015 Innehållsförteckning OLIKA TYPER AV AVGIFTER... 3 AVGIFTSUNDERLAG... 4 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 HÖGSTA AVGIFT FÖR OMSORG, MAXTAXA... 6 VAD INGÅR I

Läs mer

Ekonomiskt bistånd - Riktlinjer för ärendehandläggning

Ekonomiskt bistånd - Riktlinjer för ärendehandläggning Ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ärendehandläggning Dokumenttyp Dokumentnamn Gäller från datum Riktlinjer Ekonomiskt bistånd - Riktlinjer för ärendehandläggning 2012-09-20 148 Dnr SN 40 / 2011 Beslutat

Läs mer

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård.

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Hemvård Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Avgiften för hemvård betalas månadsvis, 12 månader om året. Räkningen skall betalas senast den siste i månaden. Även om du anlitar en annan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 1 Februari 2006 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 1. ALLMÄNT OM EKONOMISKT BISTÅND sid 1.1 Socialtjänstlagen 4 1.2 Individuell behovsprövning..6 1.3 Samordning med annat bistånd..6 1.4

Läs mer

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) 1985 2005 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

RIKTLINJER. försörjningsstöd. för. Gäller från 2015-01-01. Beslutad av socialnämnden 2014-11-27

RIKTLINJER. försörjningsstöd. för. Gäller från 2015-01-01. Beslutad av socialnämnden 2014-11-27 RIKTLINJER för försörjningsstöd Gäller från 2015-01-01 Beslutad av socialnämnden 2014-11-27 INNEHÅLL sida INNNEHÅLLSFÖRTECKNING 2-4 1 INLEDNING 5 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET 5 1.2 BARNPERSPEKTIV 5 1.3

Läs mer

Fastställd och godkänd av Socialnämnden 2009-12-15 164 EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer, Töreboda kommun. Senast uppdaterad 2009-12-09

Fastställd och godkänd av Socialnämnden 2009-12-15 164 EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer, Töreboda kommun. Senast uppdaterad 2009-12-09 Fastställd och godkänd av Socialnämnden 2009-12-15 164 EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer, Töreboda kommun Senast uppdaterad 2009-12-09 EKONOMISKT BISTÅND INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT OM EKONOMISKT BISTÅND...

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Taxa för hemvårdsavgift Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Taxa Socialnämnden Socialtjänsten Antagen 2012-11-12, Kf 87/12 Ansvar Socialchefen Hemvård Hemtjänst och

Läs mer

Över ett halvt basbelopp.

Över ett halvt basbelopp. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt samt bistånd där speciella skäl finns. Antagna av vård- och omsorgsnämnden 2007-04-24, 38 Riktlinjerna gäller fr

Läs mer

Tips och trix för din vardagsekonomi

Tips och trix för din vardagsekonomi Tips och trix för din vardagsekonomi Budget- och hyresrådgivningen i Malmö Inkomster Se till att du har rätt inkomster och bidrag. Saknar du inkomst eller har väldigt låg inkomst? Då kanske du har rätt

Läs mer

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning 2 SOCIALTJÄNSTENS MÅL... 5 BISTÅND... 5 PRINCIPER FÖR BEDÖMNING OCH BERÄKNING... 7 EKONOMISKT BISTÅND 4 KAP 1... 8 RIKSNORM

Läs mer

RIKTLINJER. För handläggning av ekonomiskt bistånd i Vingåkers kommun. Reviderad upplaga 2015. Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen

RIKTLINJER. För handläggning av ekonomiskt bistånd i Vingåkers kommun. Reviderad upplaga 2015. Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen VK300S v1.0 040416, Riktlinjer 150203 redigerat RIKTLINJER För handläggning av ekonomiskt bistånd i Vingåkers kommun Reviderad upplaga 2015 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Vingåkers kommun,

Läs mer

Normer och riktlinjer för

Normer och riktlinjer för OSKARSHAMNS KOMMUN NORMER OCH RIKTLINJER 1 Normer och riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Gäller från 2006-01-01 med justeringar Beslut av Socialnämnden 2004-04-14 1 OSKARSHAMNS KOMMUN NORMER OCH RIKTLINJER

Läs mer

Riktlinjer ekonomiskt bistånd enligt SoL kapitel 4

Riktlinjer ekonomiskt bistånd enligt SoL kapitel 4 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2014-08-25 Riktlinjer ekonomiskt bistånd enligt SoL kapitel 4 Detta dokument ersätter riktlinjer antagna av kommunstyrelsen 2013-11-04, 147. Grunder för bedömning av rätt till

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2015-09-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2015/58-001 Arbets- och företagsnämnden Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden beslutar att anta riktlinjer för ekonomiskt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2015-02-22 Revidering: Textdelen som rör bilagan om boendestöd har tagits bort enlig socialnämndens beslut, istället ska Försäkringskassans föreskrifter om högsta godtagbara

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt.

Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt. Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt. 1 Innehåll 4 kap. Rätten till bistånd Socialtjänstlag (2001:453)... 4 Riksnorm... 4 Skäliga

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning 2 SOCIALTJÄNSTENS MÅL... 5 BISTÅND... 5 PRINCIPER FÖR BEDÖMNING OCH BERÄKNING... 7 EKONOMISKT BISTÅND 4 KAP 1... 8 RIKSNORM

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter Gullspångs kommun Äldreomsorgsavgifter 2012 Kommunfullmäktige har 2011-12-12 152 fattat beslut om följande avgifter inom äldreomsorgen Hemvård Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet består av hyra, minimibelopp

Läs mer