Avancerad klinisk färdighetsträning

Transkript

1 Avancerad klinisk färdighetsträning Specialistkurs för psykologer Kursen riktar sig till psykologer med minst grundläggande psykoterapiutbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT), vilka vill fördjupa sina kunskaper i generella och specifika kliniska färdigheter. Det övergripande syftet med denna kurs är att fördjupa sin kompetens samt förbättra tillämpningen av de praktiska förmågor som lärs ut inom ramen för den kliniska handledningen vid landets olika psykologprogram respektive psykoterapeutprogram. Tyngdpunkten ligger på att genomföra övningar tillsammans med psykologer/psykoterapeuter som har lång klinisk erfarenhet och där fokus består av utveckling av självkännedom och empatisk förmåga. En av de aspekter som betonas under kursen är validering som grund för att kunna skapa en god terapeutisk allians. Vidare läggs det en tonvikt på att vidareutveckla sina kommunikationsfärdigheter, däribland fördjupning i motiverande samtal (Motivational Interviewing). Dessutom är ett övergripande mål att lära sig anpassa viktiga färdigheter i KBT vid utmanande behandlingar, till exempel att bibehålla agendan när följsamhet är låg, anpassa hemuppgifter vid låg grad av genomförande, delge rational på olika sätt, inkludera patienters anhöriga, med mera. I denna kurs ingår även undervisning i hur behandlaren kan reparera problem och brister i relationen till en patient samt lära sig att stå ut med egna negativa emotioner. Två av undervisningsdagarna hålls av Alan Fruzzetti, tidigare professor i psykologi vid University of Nevada i Reno, USA, numera föreståndare på McLean Hospital vid Harvard Medical School i Boston, USA. Hans arbete rör svårare former av psykologiska tillstånd där det även förekommer olika problem med emotionsreglering, interpersonella svårigheter, våld i nära relationer samt missbruk, liksom hur dessa aspekter påverkar den terapeutiska relationen. Dessa två dagar arrangeras i form av en workshop till vilken även personer som inte deltar i denna specialistkurs kommer att ha möjlighet att anmäla sig. 1

2 Examination sker genom aktivt deltagande, skriftlig hemtentamen och självreflektion, samt uppvisande av praktiska färdigheter genom en egen filminspelning. Deltagaren i kursen spelar in sig själv i behandlarrollen under en session med en klient/patient, samt granskar och ger återkoppling på en kurskamrats film. Genom att erfarna psykologer också granskar deltagarnas inspelade sessioner ges förutsättningar att öka sin självkännedom om de egna kliniska färdigheterna samt visa på potentiella förbättringsmöjligheter inom validering, kommunikationsfärdigheter och andra viktiga färdigheter i KBT. I samband med examinationen sammanställs dessutom en individuell plan för vidareutveckling utifrån den information som har framkommit under kursen. UPPLÄGG Kursen omfattar sex heldagar av teori och praktik, uppdelade på tre tillfällen. Däremellan förväntas deltagarna att arbeta med kursinnehållet på egen hand genom inläsning, övning, filminspelning och skriftliga uppgifter. Återkoppling av filminspelning och sammanställande av individuell plan sker under en sjunde dag. ÖVERSIKTLIGT SCHEMA VT april (Dag 1) Översikt över kursen, presentation Teori och forskning kring begreppet allians Det terapeutiska samspelet. 10 april (Dag 2) Emotionsreglering för psykologer Motiverande samtal, del I. (Meddela självvalda kliniska färdigheter till Alexander Rozental) 23 april (Dag 3) Validering, del I workshop med Alan Fruzzetti. 24 april (Dag 4) Validering, del II workshop med Alan Fruzzetti. Hemuppgifter inför dag 5 mailas ut. 2

3 14 maj (Dag 5) Gruppövning utifrån Alan Fruzzettis workshop Verktyg/gruppövningar i självvalda kliniska färdigheter. 15 maj (Dag 6) Motiverande samtal, del II Färdigheter för att reparera en skadad relation till patienten. 18 maj (Inlämning) Inlämning av filminspelning. 11 juni (Dag 7) Examination. Diskussion, opponering och återkoppling på film som har lämnats in vid tidigare tillfälle se vidare beskrivning nedan. Specifikt schema distribueras för detta. LÄRANDEMÅL Efter genomgången kurs förväntas deltagarna kunna: Kunskapsmål: 1. Redogöra för och tillämpa färdigheter i validering. 2. Redovisa skillnader och likheter mellan olika typer av kommunikationsfärdigheter som har studerats på kursen, exempelvis aktivt lyssnande, sokratisk metod samt motiverande samtal. 3. Sammanställa en individuell plan för vidareutveckling av terapeutiska färdigheter utifrån undervisning, workshops, övningar, hemuppgifter samt de synpunkter som erhålls från lärarna. Färdighetsmål: 1. Identifiera de verktyg som, utifrån sitt eget perspektiv, är mest lämpliga för att stå ut med obehagliga känslor i behandlingar, samt kunna tillämpa dessa. 2. Använda olika typer av kommunikationsfärdigheter som har studerats på kursen, däribland aktivt lyssnande, sokratisk metod samt motiverande samtal. 3

4 3. Resonera med lärarna kring lämpliga steg till den individuella utvecklingsplanen som har sammanställts utifrån undervisning, workshops, övningar, hemuppgifter samt de synpunkter som erhålls av lärarna. 4. Observera egna starka och svaga sidor i rollen som psykolog. OMFATTNING Kursen omfattar totalt sett 6 undervisningsdagar (heldagar) uppdelade på 3 tillfällen om 2 heldagar. Inom ramen för detta ingår 36 lärarledda undervisningstimmar samt 6 timmar för examination, jämförbart med 5 veckors heltidsstudier. Kursen motsvarar en fördjupningskurs inom specialiteten klinisk psykologi och utgör en fjärdedel av det samlade kravet för fördjupning inom specialistutbildningen. EXAMINATION För godkänd kurs krävs närvaro och aktivt deltagande vid minst 80 % av momenten, godkänd skriftlig hemtentamen och självreflektion samt inlämnad filminspelning. Kunskapsmål 1-2 examineras skriftligen genom flervals- och öppna frågor för att säkerställa att deltagarna har tillgodogjort sig de teoretiska delarna kring validering och kommunikationsfärdigheter som ingår i kursen. Kunskapsmål 3 examineras genom en skriftlig självreflektion där deltagarna beskriver deras individuella utvecklingsplan för tiden efter kursens slutförande. Färdighetsmål 1 respektive 4 examineras genom en skriftlig självreflektion där deltagarna beskriver de verktyg som passar i deras arbete med patienter och vad som kännetecknar deras starka respektive svaga sidor. Färdighetsmål 2-3 examineras genom videoinspelning, övning och diskussion med lärarna i syfte att redovisa tillämpningen av kliniska färdigheter samt kunna uppvisa tillräcklig insikt om framtida utvecklingsbehov som psykolog. 4

5 MÅLGRUPP Legitimerade psykologer med teoretisk och praktisk kunskap i KBT (minst så kallad grundläggande psykoterapiutbildning). EVIDENSBASERAD PSYKOLOGISK PRAKTIK Kursen syftar till att ge deltagande psykologer ökade kunskaper i generella och specifika kliniska färdigheter, med tonvikt vid utveckling av självkännedom och empatisk förmåga kopplat till det egna arbetet med patienter. Utgångspunkten för detta är dels utbytet med de lärare som ansvarar för kursen, vilka är psykologer/psykoterapeuter med lång klinisk erfarenhet, dels tillgodogörandet av de senaste forskningsrönen kring självreflektion, motiverande samtal respektive olika kliniska färdigheter. I litteraturlistan ingår både böcker och vetenskapliga artiklar författande av experter inom det område som kursen täcker, vilket väl motsvarar de krav som ställs på evidensbaserad psykologisk praktik bland psykologer. KURSANSVARIGA Linda Jüris, med dr, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut Linda började arbeta som psykolog 2001, och har drivit privat mottagning sedan 2002, under många år med landstingsavtal. Hon arbetar mest med ångest- och tvångsrelaterade störningar, samt beteendemedicinska problem. Linda anlitas frekvent till att utbilda i olika kliniska färdigheter, exempelvis exponeringsbehandling och samtalsmetod. Alexander Rozental, fil dr, leg psykolog Alexander arbetar som psykolog på KBT-Psykologerna och hanterar alla praktiska frågor kring utbildningen, till exempel frågor om fakturor och intyg. 5

6 ÖVRIGA LÄRARE Bo Buhrman, beteendevetare, leg psykoterapeut Bo Buhrman är Training New Trainers-utbildad (TNT), medlem av Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT), specialistutbildad i Motivational Interviewing (MI), tidigare kodare och certifierad i ackrediterat styrschema för metoden. Alan E. Fruzzetti, PhD, professor i psykologi, föreståndare på McLean Hospital vid Harvard Medical School i Boston, USA. Alan Fruzzetti har författat över 100 forskningsartiklar, flertalet böcker samt bokkapitel och genomför utbildningar världen över i ämnen som framförallt rör behandling av emotionellt instabil personlighetsstörning och terapeutiska färdigheter. Anna Kåver, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut, handledare i KBT och författare Anna Kåver är en av landets mest erfarna och uppskattade psykologer med inriktning kognitiv beteendeterapi. Med 40 års klinisk erfarenhet anlitas hon ofta som föreläsare och handledare. Elizabeth Malmquist, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare i psykoterapi Elizabeth Malmquist har arbetat kliniskt samt med utbildning och handledning i kognitiv beteendeterapi sedan 1970-talet. Under de senaste 20 åren har hon inriktat sig på dialektisk beteendeterapi, inom vilken hon har varit verksam kliniskt samt utbildat och handlett. EXAMINATOR Sandra Bates, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare i KBT Sandra har ägnat 30 år av sitt yrkesliv till att behandla tvångsrelaterade störningar, och är därmed bland de allra mest erfarna personer vad gäller bedömning och 6

7 behandling av OCD i Sverige. Sandra har under hela sitt yrkesliv varit en aktiv föreläsare på de olika psykoterapiutbildningar och psykologutbildningar i Sverige. LOKAL KBT-Psykologernas lokaler finns på S:t Olofsgatan 32E i centrala Uppsala, på tio minuters promenadavstånd från järnvägsstationen. Lokal för Alan Fruzzettis workshops meddelas vid ett senare tillfälle. KOSTNAD kr + moms för 7 dagar, inklusive examination. I priset ingår för- och eftermiddagsfika. Kurslitteraturen ingår inte och kursdeltagarna ansvarar själva för att skriva ut och ta med åhörarkopior, artiklar samt annat material. ANMÄLAN OCH KONTAKT För anmälan eller frågor, kontakta Alexander Rozental: Epost: alexander.rozental@kbtpsykologerna.com Telefon: Anmälan är bindande. UTVÄRDERING Kursen utvärderas efter avslut genom en webbenkät som skickas ut till deltagarna. Utvärderingen innehåller dels öppna frågor och flervalsalternativ kring de enskilda momenten i syfte att säkerställa hög kvalité, dels de av Psykologförbundets föreslagna frågeställningar för kursutvärdering inför reackrediteringsbeslut. KURSLITTERATUR Obligatoriska kursböcker Bennett-Levy, J., Haarhoff, B., Perry, H., Thwaites, R. (2015). Experiencing CBT from the inside out: A self practice/self-reflection. New York: Guilford. Sidor: 278 7

8 Kåver, A. (2014). Allians Den terapeutiska relationen i KBT. Stockholm: Natur & Kultur. Sidor: 212 Miller, W. R., & Rollnick, S. (2012). Motivational interviewing: Helping people change. Guilford press. Sidor: 482 Rekommenderade kursböcker Haarhoff, B. (2015). Reflections in CBT. New York: Sage Publications. Sidor: 198 Holmberg, J., & Stalby, M. (2012). Samtal som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur. Sidor: 168 Padesky, C. A. (1996). Developing cognitive therapist competence: Teaching and supervision models. In Salkovskis, P. M. (Ed.), Frontiers of cognitive therapy. Guilford Press. Sidor: 27 Thwaites, R., Bennett-Levy, J., Davis, M. & Chaddock, A. (in preparation): Using Selfpractice and Self-reflection (SP/SR) to enhance competence and meta-competence. To appear in Whittington, A. and Grey, N. (Eds): The Cognitive Behavioural Therapist: From theory to clinical practice. London: Routledge. Sidor: 13 Obligatoriska vetenskapliga artiklar Farrand, P., Perry, J., & Linsley, S. (2010). Enhancing self-practice/self-reflection (SP/SR) approach to cognitive behaviour training through the use of reflective blogs. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 38(4),

9 Sidor: 4 Fraser, N., & Wilson, J. (2010). Self-case study as a catalyst for personal development in cognitive therapy training. The Cognitive Behaviour Therapist, 3(3), Sidor: 9 Fruzzetti, A. E., & Levensky, E. R. (2000). Dialectical behavior therapy for domestic violence: Rationale and procedures. Cognitive and Behavioral Practice, 7(4), Sidor: 12 Hettema, J., Steele, J., & Miller, W. R. (2005). Motivational interviewing. Annual Review of Clinical Psychology, 1, Sidor: 20 Linehan, M. M., Comtois, K. A., & Ward-Ciesielski, E. F. (2012). Assessing and managing risk with suicidal individuals. Cognitive and Behavioral Practice, 19(2), Sidor: 14 Miller, W. R., & Rollnick, S. (2009). Ten things that motivational interviewing is not. Behavioural and cognitive psychotherapy, 37(2), Sidor: 11 Moyers, T. B., Miller, W. R., & Hendrickson, S. M. (2005). How does motivational interviewing work? Therapist interpersonal skill predicts client involvement within motivational interviewing sessions. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 73(4), Sidor: 8 9

10 Niemi, P. M., & Tiuraniemi, J. (2010). Cognitive therapy trainees self-reflections on their professional learning. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 38(03), Sidor: 19 Rekommenderade vetenskapliga artiklar Cushing, C. C., Jensen, C. D., Miller, M. B., & Leffingwell, T. R. (2014). Meta-analysis of motivational interviewing for adolescent health behavior: Efficacy beyond substance use. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 82(6), Sidor: 6 Davis, M. L., Thwaites, R., Freeston, M. H., & Bennett-Levy, J. (2015). A measurable impact of a self-practice/self-reflection programme on the therapeutic skills of experienced cognitive-behavioural therapists. Clinical Psychology & Psychotherapy, 22(2), Sidor: 8 Hoffman, P. D., Fruzzetti, A., & Swenson, C. (1999). Dialectical behavior therapy Family skills training. Family Process, 38(4), Sidor: 15 Hoffman, P. D., Fruzzetti, A. E., Buteau, E., Neiditch, E. R., Penney, D., Bruce, M. L.,... & Struening, E. (2005). Family connections: a program for relatives of persons with borderline personality disorder. Family process, 44(2), Sidor: 8 Magill, M., Gaume, J., Apodaca, T. R., Walthers, J., Mastroleo, N. R., Borsari, B., & Longabaugh, R. (2014). The technical hypothesis of motivational interviewing: A 10

11 meta-analysis of MI s key causal model. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 82(9), Sidor: 10 Rubak, S., Sandbæk, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: A systematic review and meta-analysis. British Journal of General Practice, 55(513), Sidor: 7 Wilks, C. R., Valenstein-Mah, H., Tran, H., King, A. M., Lungu, A., & Linehan, M. M. (In press). Dialectical behavior therapy skills for families of individuals with behavioral disorders: Initial feasibility and outcomes. Cognitive and Behavioral Practice. Sidor: 8 Totalt antal sidor (obligatoriskt): 1069 Totalt antal sidor (rekommenderat):