Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland Fastställt av styrgruppen den 14 juni 2017

Transkript

1 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland Fastställt av styrgruppen den 14 juni 2017

2 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland VERKSAMHETEN Inledning... 1 Samarbete med Miljösamverkan Halland... 1 Projektöversikt... 3 Projekt Projekt Återkommande projekt (varje år)... 4 Nationella tillsynsprojekt som vi stödjer... 4 Projekten fördelade över 2018 och Tillsynsprojekt... 6 Spårbarhet av livsmedel i flera led... 6 Utbildning om buller och ljudmätningar... 8 Effektiv bostadstillsyn... 9 Utbildning om bassängbad Tillsyn av mindre lantbruk Tillsyn av dagvattenanläggningar Planerad strandskyddstillsyn Kontroll av mikrobryggerier Kemikalier i skola och förskola Detaljplaner för bostäder Kompetens- och verksamhetsutvecklingsprojekt Kommunikations- och bemötandeutbildning Fortsättningsutbildning i kommunikation och bemötande Chefssamverkan Övriga aktiviteter enligt aktivitetsplan Mötesplats goda exempel Kontaktpersonsträff Återkommande projekt Verksamhetsplanering Verksamhetsberättelse för föregående år Andra uppgifter Aktualitetsgranskning Kommunikationsplan Tillsynsportalen Väst Händelsestyrda projekt Webb EKONOMI Budget BILAGA 1 AKTIVITETSPLAN MED AKTIVITETER Adressuppgifter: Sista sidan

3 Verksamheten Inledning Miljösamverkan Västra Götaland tillämpar fyraåriga verksamhetsperioder. En ny verksamhetsperiod startade 2017 och pågår t.o.m För den nya verksamhetsperioden har den ekonomiska ramen utökats jämfört med föregående period. I Styrdokument för Miljösamverkan Västra Götaland beskrivs syfte, mål och arbetssätt, medverkande och organisation, kostnader och finansiering, verksamhetsplanering, uppföljning och utvärdering. I Kommunikationsplan för Miljösamverkan Västra Götaland anges mål och ges vägledning för kommunikationen internt och externt. Stöd finns också i en lathund för kommunikationsfrågor i varje enskilt projekt. 1 I denna verksamhetsplan koncentrerar vi alltså innehållet till en beskrivning av de projekt som ska genomföras. Det blir en mer detaljerad framställning för 2018 medan de insatser som berör verksamheten 2019 hanteras något mer övergripande. De sistnämnda kommer att återupptas för diskussion nästa år då förutsättningar och behov kan ha ändrats. Ekonomi behandlas i styrdokumentet, men också i denna verksamhetsplan finns ett ekonomiavsnitt med som utgör budget för Hädanefter används Miljösamverkan när vi avser Miljösamverkan Västra Götaland. I de fall det vi menar både Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland skriver vi miljösamverkan med liten begynnelsebokstav. Samarbete med Miljösamverkan Halland Med utgångspunkt i den samverkan mellan Hallands och Västra Götalands län som etablerades under Tillsynsutveckling i Väst (TUV), påbörjade Miljösamverkan Västra Götaland under 2014 ett samarbete med Miljösamverkan Halland som sedan har fortsatt utvecklas. Här är beskrivningen om vår samverkan i sin helhet: Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV. Denna verksamhetsplan är framtagen i nära samarbete med Miljösamverkan Halland. Enkäten för att välja ut projekt genomfördes för båda länen och på gemensamt styrgruppsmöte för Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland har det sedan beslutats vilka projekt som ska ingå i verksamhetsplanen. Det innebär att Miljösamverkan Västra Götalands och Miljösamverkan Hallands verksamhetsplaner innehåller samma projekt. 1 Styrdokument för Miljösamverkan Västra Götaland och Kommunikationsplan för Miljösamverkan Västra Götaland publiceras på

4 Alla projekt som genomförs är öppna för deltagande av kommuner i båda länen. Ansvar för projektledning för respektive projekt fördelas mellan projektledarna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Det önskade läget En grund för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland finns i den Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan. (Se power point på sidan) I strategin beskrivs det önskade läge vi vill nå samt en beskrivning av framgångsfaktorer som vi tror leder oss till detta önskade läge. Det önskade läget innebär att tillsynsmyndigheterna inom miljö- och hälsoskydd och livsmedel ska bidra till en hållbar utveckling när de utför sina uppdrag. Det handlar om att vara den myndighet de själva vill möta, skapa gemensam praxis, dela med sig till varandra och ha en dialog med andra aktörer i samhället. Det är också viktigt att vi skapar attraktiva arbetsplatser med goda ledare och kompetenta medarbetare. Metodutveckling Varje år ska vi arbeta med metodutveckling i ett projekt. Under har vi arbetat med en metod för jämställdhetsintegring i projekt Redlighet kött, vilket har fungerat som pilotprojekt. Detta arbete kommer att utvärderas 2018 för att se hur vi kan arbeta vidare med jämställdhet i övriga projekt. Under 2018 ska vi arbeta med att praktisera kunskaper från utbildningen Kommunikation och bemötande i projektet Tillsyn på mindre lantbruk. Efter projektet genomförts utvärderas metoden och eventuellt implementeras i andra projekt. Givetvis kan det komma upp andra metoder som kommer att prövas.

5 Projektöversikt (se också schema, Projekten fördelade över 2018 och 2019 på sidan 5) Projekten nämns här nedan indelade efter de olika slags projekt som vi arbetar med: 1. Tillsynsprojekt (avseende miljöskydd, hälsoskydd eller livsmedel) 2. Kompetens- och verksamhetsutveckling Projekt 2018 Tillsynsprojekt beslutade för 2018 Spårbarhet av livsmedel i flera led Utbildning om buller och ljudnivåmätning Effektiv bostadstillsyn Utbildning om bassängbad Tillsyn av mindre lantbruk Tillsyn av dagvattenanläggningar Planerad strandskyddstillsyn Kompetens- och verksamhetsutveckling Kommunikations- och bemötandeutbildning Fortsättningsutbildning kommunikation- och bemötande Chefssamverkan Övriga aktiviteter enligt aktivitetsplan Projekt 2019 Tillsynsprojekt planerade för 2019 men som kommer omprövas och beslutas 2018 Kontroll av mikrobryggerier Kemikalier i skola och förskola Detaljplaner för bostäder Kompetens- och verksamhetsutveckling Kommunikations- och bemötandeutbildning Fortsättningsutbildning kommunikation- och bemötande Chefssamverkan Övriga aktiviteter enligt aktivitetsplan Mötesplats goda exempel Kontaktpersonsträff Fler projekt 2019 än de ovan nämnda

6 Fler projekt kan bli aktuella till följd av enkäten om verksamhetsplan som ska genomföras Återkommande projekt (varje år) Verksamhetsplan för kommande tvåårsperiod Verksamhetsberättelse för föregående år Nationella tillsynsprojekt som vi stödjer Projekt som redovisas nedan utgår från den information som finns tillgänglig i juni Vi vet inte när tillsynskampanjerna i respektive projekt inträffar, därför har det markerats med streckade röda fält i schemat på sidan 5. Nationella tillsynsprojekt Ehec i malet kött. Livsmedelsverket. Ett tillsynsprojekt planeras för 2019, eventuellt bassängbad. Beslut under Folkhälsomyndigheten. Incitament för Energieffektivisering Energimyndigheten. Golfbanor inkl. växtskydd Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket. Tillsyn av varor i detaljhandeln Kemikalieinspektionen. Ett tillsynsprojekt planeras för hösten 2018, inriktning ej bestämt. Läkemedelsverket Vi tar ställning till hur mycket insatser som ska göras för varje projekt när den närmare projektplaneringen och inbjudan till deltagande kommer från respektive central myndighet. Projekt som är mindre efterfrågade i vårt län lägger vi dock mindre resurser på. Insatser från vår sida gällande nationella projekt bör ändå i de flesta fall minst vara att verka för att uppstartsdagar och liknande förläggs till vårt område samt att i övrigt framföra till respektive central myndighet synpunkter på resurser som de bör lägga på projektet för att det ska bli effektivt och enkelt för miljökontoren att delta i. I de fall vi inte har någon projektgrupp igång som arbetar med de frågor som är aktuella i de nationella projekten ansvarar projektledare för stödjande och samordnande insatser. Dessa nationella tillsynsprojekt beskrivs inte närmare i detta dokument, utan vi hänvisar till information som finns eller kommer på respektive huvudmans webbplats.

7 Projekten fördelade över 2018 och 2019 Det här är en skiss över hur projektet är fördelade över 2018 och Rött är tillsynskampanj, gult annat arbete i projekt. Streckad färg markerar osäker tidplan. X markerar ungefär när viss aktivitet genomförs. Proj.ledning från Projekt/uppgifter 2017 jan-mar apr-jun jul-sep okt-dec jan-jun jul-dec Anm. Tillsyn av dagvattenanläggningar Miljö MVG/MH X Tillsyn på mindre lantbruk Miljö MVG/MH Planerad strandskyddstillsyn Miljö MVG/MH Effektiv bostadstillsyn Hälso MVG/MH X Utbildning om buller och ljudnivåmätning Hälso/miljö MVG/MH X Utbildning om bassängbad Hälso/miljö MVG/MH X Spårbarhet av livsmedel i flera led Livsm MVG Kontroll av mikrobryggerier Livsm MVG Kemikalier i förskola och skola Hälso/miljö MVG/MH Detaljplaner för bostäder Hälso/miljö MVG/MH Kommunikation- & bemötandeutbildning MVG X X X X Fortsättningsutbildning K&B MVG X X Chefssamverkan Övriga aktiviteter enligt aktivitetsplan Mötesplats goda exempel MVG/MH X Kontaktpersonsträff MVG/MH X VP resp Verksamhetsberättelse föregående år Nationella projekt Ehec i malet kött SLV Golfbanor, inkl. växtskydd NV m.fl. Tillsyn av varor i detaljhandeln KEMI Incitament för energieffektivisering EM Inriktning ej bestämt än, ev. bassängbad FoHM Inriktning beslutas under 2017 Inriktning ej bestämt än LMV

8 Tillsynsprojekt Här redovisas de projekt som planeras starta Projekt som startar 2019 är också med men beskrivningarna av dem är mer preliminära och till viss del mer kortfattade. Under varje projekt finns ett stycke med rubriken Projektets bidrag till att nå Det önskade läget. Där finns de sju mål som i kortform beskriver det önskade läget. I anslutning till varje mål anges, där det är relevant, hur projektet skulle kunna bidra till målet. Det är sedan respektive projektgrupp som får utveckla detta i den projektplan som tas fram i inledningsfasen av varje projekt. Spårbarhet av livsmedel i flera led Bakgrund och omfattning Spårbarhet är en grundbult i lagstiftningen och omfattar hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Att verifiera att information och dokumentation i hela kedjan är korrekt bidrar till säkra livsmedel och minskar risken för fusk. Men det möjliggör också för de alltmer medvetna konsumenterna att göra ett val som kan bidra till en hållbar utveckling. För att nå full spårbarhet, för att informationen ska bli rätt och ingen bli lurad behöver vi utveckla vårt samarbete och våra metoder och underlätta för företagen att göra rätt men också samarbeta med branscherna för att upptäcka fusk. I projektet ska livsmedel spåras både bakåt och framåt i kedjan. För att lyckas med detta krävs samarbete över geografiska gränser och mellan myndigheter samt gemensam arbetsmetod som omfattar inhämtande av information och överlämning till annan myndighet för vidare spårning. Typ av livsmedel bör väljas för att så långt som möjligt lyckas spåra från jord till bord inom Västra Götalands och Hallands län. Projektgruppen bör också samordna projektet med de operativa målen för livsmedelskontrollen som omfattar spårbarhetskontroll. Förslagsvis kan lammkött väljas då ett aktuellt problem är att fårkött säljs som lamm. Dessutom kan erfarenheter och kunskap inhämtas från ett liknande projekt som genomförs under 2017 inom SILK Samverkan inom Livsmedelskontrollen i Stockholms län. Syfte Syftet med projektet är att förbättra kontrollen av spårbarhet av livsmedel i flera led genom att myndigheterna gemensamt tar fram arbetsmetoder och samverkar med varandra i kontrollarbetet. Hur projektet kan bidra till Det önskade läget Vi är den myndighet vi själva vill möta: Genom samverkan mellan myndigheter skapar vi möjligheter till lika bedömning som är grunden för ett gott förtroende och bra bemötande. Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag: Genom att säkra spårbarhet minskar risken för matfusk. Detta ökar möjligheterna för inköpare och konsumenter att välja ett hållbart alternativ. 6

9 Vi skapar gemensam praxis: Genom ökad kunskap och gemensam arbetsmetod möjliggör vi ett utökat samarbete över geografiska gränser vilket leder till att gemensam praxis kommer att uppnås på sikt. Vi delar med oss till varandra: Ett informationsutbyte mellan myndigheter är en förutsättning för att nå framgång med att spåra i flera led. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället: För att höja vår kompetens krävs att vi har en god dialog med experter på området såsom livsmedelsverket och branschorganisationer. Vi skapar attraktiva arbetsplatser: Projektets genomförande kommer att stärka samverkan över kommungränser vilket bidrar till att skapa attraktiva arbetsplatser. Vi är goda ledare och kompetenta medarbetare: Genom gemensamma arbetsmetoder och informationsutbyte mellan kommuner, andra myndigheter och branschorganisationer kan vi skapa trygghet och ökad kompetens för den enskilde inspektören. Projektets mål - Underlätta samverkan mellan tillsynsmyndigheterna genom framtagande av gemensamt metodstöd. - Öka kunskapen om det/de livsmedel som projektet inriktats på genom utbildningsdag för inspektörer. Genom utbildningen ska man lära sig hur man kan upptäcka fusk med spårbarhet, t.ex. hur man ser skillnad på lamm- och fårkött. - Säkerställa att kontrollerna av spårbarhet är ändamålsenliga. - Öka kunskapen inom kontrollområdet spårbarhet. Mål i den nationella kontrollplanen Övergripande mål för livsmedelskedjan: De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap. Gemensamt effektmål: Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan. Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp samt delta i tillsynskampanj och utbildningsdag. Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp genom projektledare, samt eventuellt i tillsynskampanj. Projektet startar januari 2018 och pågår till och med juli Tillsynskampanj under junidecember Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Arbetet kan medföra mindre kostnader för t.ex. information och annat. Beroende på projektets omfattning kan utbildning medföra en kostnad. Utbildningen finansieras genom deltagaravgifter. 7

10 Utbildning om buller och ljudmätningar Bakgrund I projekt Buller (Miljösamverkan Västra Götaland, ) togs det fram ett antal verktygslådor för olika slags buller. Efter det har ny vägledning kommit från SP om mätning av ljudnivå i bostadsrum och skollokaler (SP Rapport 2015:02). Utbildning i mätning av ljudnivå i bostadsrum och skollokaler utifrån SP:s vägledning behövs och har efterfrågats av miljökontoren. Detta avser inte buller inomhus som kommer från trafik, vilket i första hand hanteras genom beräkningar och inte mätning. Höjda riktvärden i trafikbullerförordningen (väg och spår) kan medföra konsekvenser för inomhusbuller, t ex lågfrekvent buller samt ev. vibrationer. Det har även efterfrågats vägledning om hur indikerande mätningar av industribuller ska genomföras och hur miljökontoren kan granska dem, och i vilken utsträckning miljökontoren bör göra mätningar själva. Projektet innebär att planera och anordna en utbildning. Utbildningen kan förslagsvis bestå av tre delar: - En gemensam allmän del om buller, ljudnivåmätning, handläggningsrutiner och ärendegång. - En del som särskilt tar upp inomhusbuller. - En del som tar upp industribuller. Syfte Projektets syfte är att ge ökad kompetens och aktuell kunskap på de båda områdena inomhusbuller och industribuller. Projektet blir, på dessa båda områden, ett komplement och uppföljning till det tidigare projekt Buller. Hur projektet kan bidra till Det önskade läget: Vi är den myndighet vi själva vill möta: Ja, gör rätt saker med rätt insats. Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag: I viss mån, genom bidrag till minskade bullerstörningar. Vi skapar gemensam praxis: Ja, bland annat genom att kursen också tar upp handläggningsrutiner och ärendegång. Vi delar med oss till varandra: Ja, erfarenhetsutbyte i anslutning till utbildningen. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället: Inget speciellt, förutom med de experter som kommer att medverka i utbildningen. Vi skapar attraktiva arbetsplatser: Ja, större trygghet genom att det kommer att finnas bättre kunskaper om hur dessa ärenden ska hanteras. Vi är goda ledare och kompetenta medarbetare: Ja, projektets syfte är ökad kunskap och kompetens på bullerområdet. 8

11 Projektets mål - Projektets mål är att genomföra utbildning om inomhusbuller och industribuller. Miljömål God bebyggd miljö Målområden för folkhälsa Miljöer och produkter Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp och delta på utbildning. Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp Projektet startar januari 2018 och pågår till och med oktober Utbildning arrangeras preliminärt i september 2018 och därefter utvärdering och sammanställning. Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms hösten 2017) Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Utbildning finansieras genom deltagaravgifter. Effektiv bostadstillsyn Bakgrund och omfattning Bostadstillsynen är ofta händelsestyrd. Några få klagar, men ofta inte där problemen är som störst. Ärendena som utreds tar ofta lång tid och fokus ligger ofta på just den lägenhet där den klagande bor. De som har störst problem har kanske inte kunskap om att möjligheten finns att lämna klagomål hos oss. Bostadsbrist, trångboddhet medför att problemen ökar. Ett visst arbete finns med fastighetsägarens egenkontroll, men det är inte alltid som de faktiska förhållandena stämmer överens med de dokumenterade rutinerna. Vilken typ av ärenden kan prioriteras upp/ner? När går det att lämna information i istället för att utreda? Hur man kan effektivisera den handläggning som är nödvändig? Finns exempel på rutiner? Projektet ska ge kommunerna stöd för handläggning av inkommande ärenden genom t.ex. en verktygslåda eller annat handläggarstöd. Detta ska bland annat innehålla stöd för i prioritering bland ärenden och vilka tillsynsmetoder som kan användas. Därtill ska projektet genomföra en eller flera utbildningsdagar kring handläggning av inkommande ärenden samt förebyggande arbete (t.ex. förvaltningsutbildning med fokus bostadsärenden). Syfte Projektet syftar till att få en effektiv handläggning av klagomål rörande bostäder. Hur projektet kan bidra till Det önskade läget: Vi är den myndighet vi själva vill möta: Vi ger bra bemötande och tydlig information till de som klagar. 9

12 Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag: Ja, genom att arbeta för en boendemiljö utan risk för olägenhet, oavsett socioekonomisk eller kulturell bakgrund. I förlängningen verka för en god bebyggd miljö Vi skapar gemensam praxis: Ja, genom att utbildningen tar upp handläggningsrutiner och ärendegång. Vi delar med oss till varandra: Goda exempel på rutiner och handläggning kan med fördel lyftas på utbildning och/eller hanläggarstöd. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället: Gärna medverkan av eller dialog med jurist, fastighetsägare, hyresgästföreningen, socialförvaltningen. Vi skapar attraktiva arbetsplatser: Projektet bidrar till ökad trygghet hos inspektörer genom gemensam praxis i hantering av svåra och långvariga tillsynsärenden. Vi är goda ledare och kompetenta medarbetare: Projektets syfte att ge ökad kunskap och kompetens inom tillsynsområdet. Projektets mål - Ta fram stöd för ett effektivt arbetssätt kring handläggning av klagomål rörande bostäder. - Anordna en utbildning kring handläggning av inkommande klagomålsärenden samt förebyggande arbete. Miljömål God bebyggd miljö Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp Projektet startar januari/februari 2018 och pågår till och med mars Utbildning i början av Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms hösten 2017) Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Arbetet kan medföra mindre kostnader för t.ex. information och annat. Utbildningen finansieras genom deltagaravgifter. 10

13 Utbildning om bassängbad Bakgrund och omfattning Folkhälsomyndighetens vägledning om regler, skötsel och hälsorisker av bassängbad är från Det har hänt en del sen dess, bland annat nya typer av reningssystem med övervakningssystem och larmfunktioner och det börjar bli vanligare med äventyrsbad som medför andra risker än vanliga bassänger. Projektet ska, förutom hygieniska risker och reningsteknik, även omfatta avloppsvatten eller godtagbar rening av vattnet från bassängbad innan det leds vidare till VA-nät, dagvattennät eller recipient etc. I Folkhälsomyndighetens plan för tillsynsvägledning står att man kommer att fortsätta arbetet med att ta fram kunskapsunderlag för att se om det allmänna rådet behöver uppdateras. Arbetet inom detta område kommer också att innefatta en revision av den kompletterande vägledningen om bassängbad. Eventuellt kommer Folkhälsomyndigheten driva ett nationellt tillsynsprojekt om bassängbad Med detta som bakgrund har projektet begränsats till en utbildningsdag. Dokumentation från utbildningsdagen kan utgöra en enklare form av handläggarstöd i väntan på Folkhälsomyndighetens uppdaterade vägledning. Utbildningen kan eventuellt filmas och/eller erbjudas som webbaserad utbildning. Miljösamverkan F och Stockholms stad är exempel på organisationer som genomfört tillsynsinsatser som man kanske kan dra lärdom av. Syfte Projektets syfte är kompetenta och trygga inspektörer som har aktuell kunskap om hygieniska risker, reningsteknik och kontroll avseende olika slags bassängbad. Hur projektet kan bidra till Det önskade läget: Vi är den myndighet vi själva vill möta: Kunniga inspektörer som förstår problematiken med bassängbad ger goda förutsättningar för ett bra möte med verksamhetsutövarna. Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag: En bra egenkontroll hos verksamhetsutövaren kan minska kemikalieanvändningen. Vi skapar gemensam praxis: Utbildningsdagen utgör en grund för gemensam praxis. Vi delar med oss till varandra: På utbildningen kan även miljöinspektörer berätta om sina tillsynserfarenheter, alltså inte enbart medverkan av expertis på området. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället: Ja, med branschorganisationen Svenska Badmästarförbundet och med dem som driver bassängbad samt med dem som tillhandahåller teknik (som medverkande på utbildningen eller på annat sätt). Vi skapar attraktiva arbetsplatser: Med ökad kunskap bidrar projektet till ökad trygghet hos inspektörer. Vi är goda ledare och kompetenta medarbetare: Projektet kan bidra till mer kompetenta medarbetare, vilket ger ökad trygghet för genomförande av inspektioner. 11

14 Projektets mål - Anordna en utbildningsdag, som omfattar reningsteknik, hygienkrav och kontroll avseende olika slags bassängbad. Målområden för folkhälsa Miljöer och produkter, Skydd mot smittspridning Målområden Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp och delta på kursdag. Länsstyrelsernas insats Eventuellt medverka i projektgrupp. Projektet startar mars 2018 och pågår till och med december Utbildning slutet av hösten Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms hösten 2017) Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Utbildningsdagen finansieras genom deltagaravgifter. Tillsyn av mindre lantbruk Bakgrund och omfattning Flera projekt om lantbruk har bedrivits av både Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland, exempel är Miljötillsyn vid lantbruk (Miljösamverkan Halland ), Miljötillsyn på lantbruk - handledning för miljökontoren (Miljösamverkan Västra Götaland 2007) och Vattendirektivet Lantbrukstillsyn (Miljösamverkan Halland 2014). Inget av dessa har specifikt inriktats på de mindre lantbruken och vilka krav som är rimliga att ställa vid tillsyn enligt miljöbalken. Projektet kan omfatta såväl animalieproducerande lantbruk, hästgårdar och gårdar med enbart växtodling. Anmälningspliktiga jordbruk ska inte omfattas. Frågor som behöver utredas inom projektet är hur vi uppnår störst miljönytta i förhållande till skäliga och motiverade krav? Vilka krav som är viktigast att ställa för att uppnå god miljö? På vilka typer av mindre gårdar är det viktigast med regelbunden tillsyn? För att uppnå största möjliga miljönytta kan en utgångspunkt vara vattendirektivets miljökvalitetsnormer vid urval av tillsynsobjekt. Projektet ska ta fram ett handläggarstöd inför tillsynskampanjen. Handläggarstödet ska utvärderas, och vid behov anpassas, efter erfarenheter från tillsynskampanjen. Det kan också finnas behov av särskild kommunikationsmetodik då de verksamheter som omfattas av projektet kanske aldrig tidigare haft tillsyn. 12

15 Miljösamverkan ska varje år arbeta med metodutveckling inom något projekt. Under 2018 har styrgruppen beslutat att vi arbeta med att praktisera kunskaper från utbildningen Kommunikation och bemötande i projektet Tillsyn på mindre lantbruk. Tanken är att projektgruppen tar fram underlag och förslag på hur det ska gå till och att de som vill sedan använder detta i tillsynskampanjen. Syftet är bland annat att skapa ett bra möte och att motivera små verksamheter att vidta åtgärder. Projektgruppen behöver inledningsvis fundera på hur metodiken ska utvärderas. En möjlighet som har diskuterats är att undersöka om någon från t.ex. psykologiska institutionen eller förvaltningshögskolan kan hjälpa till att utvärdera metoden i projektet. Många i våra län har gått utbildningen Kommunikation och bemötande men inte alla så projektgruppen måste även fundera på hur det ska hanteras. Eventuellt kan det finnas behov av en gemensam kick-off eller liknande. Syfte Projektet syftar till att ge stöd för bedömning av rimliga krav på mindre lantbruksenheter samt att genomföra en tillsynskampanj. Erfarenheterna från tillsynskampanjen blir ett stöd för framtida prioriteringar i tillsynen. Därtill syftar projektet till att tillämpa kunskaper från utbildningen Kommunikation och bemötande under tillsynskampanjen. Hur projektet kan bidra till Det önskade läget Vi är den myndighet vi själva vill möta: Myndigheten ställer rimliga krav och tillsynen blir likvärdig mellan kommunerna. Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag: Tillsynskampanjen bidrar till minskat näringsläckage och övergödning. Vi skapar gemensam praxis: Huvudsyftet i projektet är att uppnå samsyn och därmed gemensam praxis. Vi delar med oss till varandra: Kampanjens erfarenheter tas tillvara och delas mellan kommunernas miljökontor, till nytta även för dem som eventuellt inte deltar i tillsynskampanjen. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället: Jordbruksverket och LRF. Vi skapar attraktiva arbetsplatser: Vi arbetar inte enbart med sakfrågor utan även med att utveckla vår yrkesroll. Vi är goda ledare och kompetenta medarbetare: Inspektörernas kompetens på tillsynsområdet lantbruk höjs. Tillsynen i projektet skulle kunna genomföras med utgångspunkt i utbildningen Kommunikation och bemötande. Genom projektet ges medarbetarna som har genomfört utbildningen Kommunikation och bemötande möjlighet att praktisera sin kunskap från utbildningen. Projektets mål - Ge inspektörerna stöd för bedömning av rimliga miljökrav på mindre lantbruk - Ge ett kunskapsunderlag för prioritering av kommande tillsyn på lantbruk. - Genomföra tillsynskampanj där ett framtaget handläggarstöd används, utvärderas och anpassas efter erfarenheterna från under tillsynskampanjen. 13

16 - Tillämpa kunskaperna från utbildningen Kommunikation och bemötande praktiskt under tillsynskampanjen, genom att utföra och reflektera. Utvärdera efter tillsynskampanjen. Miljömål Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp och delta i tillsynskampanj. Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp. Projektet startar februari/mars 2018 och avslutas oktober Tillsynskampanj under oktober 2018 maj Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms hösten 2017) Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Arbetet kan komma att medföra mindre kostnader. Tillsyn av dagvattenanläggningar Bakgrund och omfattning Tidigare projekt med fokus på dagvatten har främst gällt att öka förutsättningarna för en god kommunal dagvattenhantering samt om teknik och inte hur vi rent praktisk utför tillsyn på dagvattenanläggningar. Dagvattenanläggningar är generellt ett område som vi inte haft återkommande tillsyn på. Det råder en osäkerhet kring hur vi utför tillsynen på dagvattenanläggningarna. Med tanke på åtgärdsprogrammet för vatten och att vi ska fokusera på bättre vattenkvalité behöver vi lyfta upp tillsynen på dessa objekt. Vad ska man fokusera på? Vilka krav är rimliga att ställa? Hur identifierar och kartlägger man de anläggningar man behöver ha tillsyn på? Hur ska miljökontoren få igång sin tillsyn? Hur uppnår vi störst miljönytta i förhållande till skäliga och motiverade krav? Vilka krav är viktigast att ställa för att uppnå god miljö? Projektet ska ta fram ett stöd för tillsynen av dagvattenanläggningar i form av t.ex. en metodik. Det är viktigt att undersöka vilket material som finns inom området redan och kan ge grundkunskaper inför projektet. Syfte Projektet syftar till att ge stöd till handläggarna, så att de känner sig tryggare och kan ställa rimliga krav i sin tillsyn av dagvattenanläggningar. Erfarenheterna från tillsynskampanjen blir ett stöd för framtida tillsyn på dagvattenanläggningar. Hur projektet kan bidra till Det önskade läget: Vi är den myndighet vi själva vill möta: Myndigheten ställer rimliga krav och tillsynen blir likvärdig mellan kommunerna. 14

17 Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag: Genom att bidra till minskat närings- och föroreningsläckage samt minska övergödning och mängden föroreningar i samhället. Vi skapar gemensam praxis: Huvudsyftet i projektet är att uppnå samsyn och därmed gemensam praxis. Vi delar med oss till varandra: Kampanjens erfarenheter tas till vara och delas mellan kommunernas miljökontor till nytta även för de som eventuellt inte deltar i tillsynskampanjen. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället: Svenskt Vatten, Dagvattenguiden, Huvudmän för dagvatten i kommunerna. Vi skapar attraktiva arbetsplatser: Positivt med arbetsplatser där man deltar i och skapar samsyn inom området. Aktivt bidrag i projekt visar på engagemang och vilja att utvecklas. Tryggare arbetsplatser. Vi är goda ledare och kompetenta medarbetare: Höjer inspektörens kompetens på tillsynsområdet dagvatten. Projektets mål - Ge stöd för att inventera dagvattenanläggningar som ska tillsynas. - En utbildning, som ska ge stöd för och underlätta tillsyn ute på plats av dagvattenanläggningar. - Ta fram ett stöd som testas under tillsynskampanjen och utvärderas efter tillsynskampanjen. Miljömål Ingen övergödning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet. Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp och tillsynskampanj Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp Projektet startar februari 2018 och pågår till och med september Inventering av anläggningar och utbildning kommer att föregå tillsynskampanjen. Tillsynskampanj sker under januari-juni Efter tillsynskampanjen sker utvärdering och sammanställning av tillsynskampanj. Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms hösten 2017) Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Utbildning finansieras genom deltagaravgifter. Till utbildningen behövs kompetens från huvudman för dagvatten. 15

18 Planerad strandskyddstillsyn Bakgrund och omfattning Länsstyrelsen har i en rapport från 2014 gällande uppföljning av kommunernas strandskyddstillsyn konstaterat att den är av liten omfattning. I princip alla kommuner påverkas av strandskyddsbestämmelserna, men få klarar av tillsyn inom området. Att arbeta i projekt med flera kommuner skulle stärka tillsynen och göra den likvärdig. Tillsynkampanjen kan utföras på de områden som är känsligast och göras utefter ett strandskyddsområde som sträcker sig över flera kommuner och i områden där länsstyrelsen har tillsynen. Tillsynen kan bedrivas bland annat genom flygfoto inventering och på plats. Allmänheten kan informeras om tillsynen och hur den ska genomföras exempelvis genom att bjuda in till möten eller göra utskick. Erfarenheterna från tillsynskampanjen blir ett stöd för framtida tillsyn inom strandskyddsområdet. Hur uppnår vi störst miljönytta i förhållande till skäliga och motiverade krav? Vilka krav är viktigast att ställa för att uppnå god miljö? Att styra upp hur man aktivt ska arbeta med strandskyddstillsyn. Syfte Projektet syftar till att skapa samsyn och stödja kommuner och länsstyrelser att genomföra strandskyddstillsyn på ett effektivt sätt. Hur projektet kan bidra till Det önskade läget. Vi är den myndighet vi själva vill möta: Myndigheten ställer rimliga krav och tillsynen blir likvärdig mellan kommunerna. Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag: Bevara strändernas värde för friluftsliv och biologisk mångfald samt upprätthålla lagstiftningens legitimitet och motverka otillåtna byggnader och anläggningar samt informera om strandskyddslagstiftningen. Vi skapar gemensam praxis: Huvudsyftet i projektet är att uppnå samsyn och därmed gemensam praxis.. Vi delar med oss till varandra: Kampanjens erfarenheter tas till vara och delas mellan kommunernas miljökontor till nytta även för de som eventuellt inte deltar i tillsynskampanjen. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället: Naturvårdsverket, Plan & Byggkontoren/Samhällsbyggnadskontoren, dispensgivande/granskande avdelning på länsstyrelserna. Byggsamverkan i Västra Götaland. Lokala föreningar, typ vägsamfälligheter/vägföreningar. Vi skapar attraktiva arbetsplatser: Positivt med arbetsplatser där man deltar i och skapar samsyn inom området. Aktivt bidrag i projekt visar på engagemang och vilja att utvecklas. Vi är goda ledare och kompetenta medarbetare: Ja, höjer inspektörens kompetens på tillsynsområdet strandskyddstillsyn. Projektets mål - Ta fram förslag på arbetssätt för samverkan mellan aktörer i tillsynen av strandskyddsområde. Arbetssättet ska ha testats under tillsynskampanjen och utvärderats efter tillsynskampanjen. 16

19 - Resultatet av tillsynskampanjen ska sammanställas och utvärderas. Miljömål Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv. Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp och tillsynskampanj. Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp och tillsynskampanj. Projektet startar oktober 2018 och pågår till och med januari Tillsynskampanj sker under juni-oktober 2019 och därefter utvärdering och sammanställning av tillsynskampanj. Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms hösten 2017) Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Eftersom tillsynen ligger på flera aktörer och avdelningar bör dessa om möjligt representeras i projektgruppen, t.ex. samhällsbyggnad och miljöskydd från kommun samt länsstyrelse. Arbetet kan medföra mindre kostnader för t.ex. information och annat. Kontroll av mikrobryggerier Bakgrund och omfattning Antalet småskaliga bryggerier ökar explosionsartat tog föreningen Sveriges oberoende småbryggerier fram en branschriktlinje. I den skriver branschen: Konsumentens intresse för andra kvaliteter, nya och gamla smaker, aromer och metoder är stort och skapar möjligheter för engagerade och dynamiska producenter. Den stora mångfalden och småskaligheten är komplicerad för tillsynsmyndigheten och kräver flexibilitet i bedömningar. För att samsyn och möjlighet till lika bedömningar ska uppnås finns ett behov av ökad kunskap hos inspektörerna och gemensam checklista som kan användas vid kontroll då vägledningsmaterial och handläggarstöd på området saknas. Syfte Projektets syfte är att ge livsmedelsinspektörerna verktyg och kunskap för att kunna bedriva en effektiv tillsyn av mikrobryggerier. Projektets mål - Utbildningsdag om mikrobryggerier - Checklista för kontroll av mikrobryggerier Mål i den nationella kontrollplanen Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp och delta i utbildningsdag. 17

20 Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp genom projektledare Projektet startar under 2019, närmare tidplan bestäms senare. Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Arbetet kan medföra mindre kostnader för t.ex. information och annat. Kemikalier i skola och förskola Bakgrund och omfattning Helhetsgrepp behövs på frågan om ämnen som finns i skolors och förskolors innemiljömaterial golvmattor, madrasser, textilier, elektronik, leksaker. Hur bör man tänka vid upphandling, hur bör man tänka vid städning, rengöring, vädring? Hur kan tillsynen säkra att verksamheterna tar sitt ansvar för att hantera dessa frågor på rätt sätt så att hälsoriskerna minimeras? Syfte Projektets syfte är att miljökontoren ska ha kunskap om hur tillsynen kan bedrivas för att säkra att verksamheterna tar sitt ansvar för att minimera hälsoriskerna från kemikalier i innemiljömaterial. Projektets mål - Ta fram ett stöd för tillsyn som ska användas under tillsynskampanjen - Genomföra en tillsynskampanj med inslag av information, med avseende på hälsoskadliga kemikalier i inomhusmaterial. Resultatet av tillsynskampanjen ska sammanställas och utvärderas. Miljömål Giftfri miljö, God bebyggd miljö Målområden för folkhälsa Miljöer och produkter Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp och delta i tillsynskampanj. Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp. Projektet startar under 2019, närmare tidplan bestäms senare. Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms senare) 18

21 Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Arbetet kan medföra en del kostnader för information. Detaljplaner för bostäder Bakgrund och omfattning Miljösamverkan har tidigare bedrivit ett par projekt om fysisk planering men har då fokuserat på dagvatten respektive förorenande områden. Därför ska detta projektet inte inriktas på enbart en ämnesfråga, utan vara ett mer allmänt projekt som ska ge grundläggande kunskap om planprocesser, plan-och bygglagen (PBL) samt kopplingen till miljöbalken (MB). En enkät kan skickas ut till kommunerna för att undersöka vilka problem som är aktuella att få stöd i. Projektgruppen får bedöma om det kan vara relevant att även beskriva tidigare processer t.ex. planprogram. Vid behov av exempel kan några områden väljas som inte är dagvatten eller förorenade områden. Handläggare på miljökontoren vill ha en bättre förståelse för planprocessen och ökad kunskap om vad vi kan yttra oss över i planprocesser. Det behövs även en närmare samsyn mellan personer som arbetar med PBL respektive MB. Frågor som har lyfts är: Vad kan skrivas som planbestämmelse? Hur kan vi förhindra en mindre lämplig planering av t.ex. industrier gentemot bostäder? Vem ser till att detaljplanen följs? Vad ingår i MB och vad ingår i PBL? När ska miljökontoren yttra sig/höras? Projektet ska arrangera en utbildning och/eller samsynsträffar med handläggare som arbetar med PBL respektive MB från både länsstyrelse och kommuner. Vid behov tas ett handläggarstöd fram. Inför och i samband med detta beaktas miljösamverkans tidigare projekt om fysisk planering och dagvatten (2014) respektive förorenade områden (2014) samt Miljösamverkan Skånes Manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning (2011). Projektet ska vara tvärsektoriellt och målgruppen för projektet är både handläggare som arbetar med PBL och MB från både länsstyrelse och kommuner. Därför bör projektgruppen bestå av både personer som arbetar med PBL respektive MB från både länsstyrelse och kommuner. Det bör förutom miljöbalkshandläggare åtminstone vara planhandläggar samt bygglovshandläggare och/eller byggnadsinspektörer. Eventuellt kan ytterligare kompetenser behövas. Syfte Syftet är ökad kunskap om detaljplaner och relevant lagstiftning samt ökad samsyn mellan handläggare som arbetar med PBL och MB på både kommun och länsstyrelser. Ytterst är syftet är att miljöfrågor ska beaktas på ett lämpligt sätt i detaljplaner och att en god bebyggd miljö främjas. Projektets mål - Handläggare som arbetar med PBL respektive MB har tillräcklig med stöd och kunskap om hantering av miljöfrågor i detaljplaner. - Projektet har skapat förutsättningar för samsyn mellan handläggare som arbetar med PBL respektive MB på både kommun och länsstyrelser. 19

22 Miljömål God bebyggd miljö, Frisk luft, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Miljökontorens insats Medverka i projektgrupp Länsstyrelsernas insats Medverka i projektgrupp Projektet startar under 2019, närmare tidplan bestäms senare. Ansvarig miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland/Miljösamverkan Halland (bestäms senare) Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas. Arbetet kan medföra mindre kostnader för t.ex. information och annat. Kompetens- och verksamhetsutvecklingsprojekt Kommunikations- och bemötandeutbildning Denna uppgift är ett gemensamt åtagande för Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV. Här är beskrivningen från Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV: Alla som börjar nya på våra arbetsplatser i länen ska ges möjlighet att gå en grundutbildning i kommunikation & bemötande. Denna bör i allt väsentligt bygga på den utbildning som vi genomförde i TUV-projektet. Utbildningen kommer även att vara öppen för personal som inte är nyanställd, men som inte fått tillfälle att gå motsvarande utbildning tidigare. En fortlöpande uppgift som inleddes 2014 och som pågår båda åren 2018 och 2019 och förväntas fortsätta även därefter. Utbildningarna ska erbjudas 2-4 gånger per år beroende på vilket behov som finns. Resursbehov och kostnader Innehållet i utbildningen har arbetats fram av miljösamverkan projektledare i samverkan med GR samt med stöd av en referensgrupp. Arbetet fortsätter med utveckling av utbildningen. Planering och administration medför att projektledarna i de båda miljösamverkan måste avsätta tid för detta. Utbildningen ska finansieras genom deltagaravgifter och förutom projektledarresurserna medför inte uppgiften några kostnader för miljösamverkan. 20

23 Fortsättningsutbildning i kommunikation och bemötande Från och med 2018 ska miljösamverkan erbjuda en fortsättningsutbildning på grundutbildningen i kommunikation och bemötande. Utbildningen syftar till att ge fördjupade och nya kunskaper och färdigheter för att effektivt kunna bemöta människor och hantera olika situationer i sitt arbete. Fokus ska ligga på praktiskt tillämpning av relevanta verktyg och teorier. Utbildningen kommer att vara 1 dag och hållas i Göteborg. Utbildningen upphandlas under 2017 och utbildningar kommer erbjudas från 2018 och förväntas fortsätta även därefter. Utbildningarna ska erbjudas 2-4 gånger per år beroende på vilket behov som finns. Resursbehov och kostnader Planering och administration medför att projektledarna i de båda miljösamverkan måste avsätta tid för detta. Under 2018 behövs troligen ytterligare tid för uppföljning av resultatet av utbildningen och vid behov viss omarbetning tillsammans med leverantören. Utbildningen ska finansieras genom deltagaravgifter och förutom projektledarresurserna medför inte uppgiften några kostnader för miljösamverkan. Chefssamverkan Denna uppgift är ett gemensamt åtagande av Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV. Här är beskrivningen från Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV: Från och med 2014 ordnas varje år gemensamma chefsmöten mellan våra län, ett på våren och ett på hösten. Dessa samarrangeras genom miljösamverkan med ett ansvarigt län/del av län som värd. Efter TUV har en projektgrupp bildats för gemensam utveckling kring ledarfrågorna. Denna grupp bör vara inspirationskälla och aktiva i valet av frågor att ta upp på chefsmötena. I fokus står ledarrollen och frågor kopplade till rollen och uppdraget som man kan behöva utveckla och driva gemensamt, i vår region samt när det behövs med och gentemot andra. Som exempel kan det handla om miljöchefens roll i den kommunala organisationen. MÅL: Vi arrangerar varje år två gemensamma chefsmöten för alla chefer inom miljö, livsmedel och djurskydd på kommuner och länsstyrelser i Västra Götaland och Halland. Vi skapar också erfarenhetsutbyte chefer emellan. Erfarenhetsutbyte är en viktig del på chefsträffarna men kan även ske genom att det organiseras mentorskap för nya chefer och så kallad skuggning där chefer följer varandras arbete. En fortlöpande uppgift som inleddes 2014 och fortlöper. 21

24 Resursbehov och kostnader Insatserna ska inte medföra kostnader för miljösamverkan. Chefsmötena finansieras genom deltagaravgifter. Mentorskap, skuggning och eventuella andra motsvarande insatser innebär inte heller kostnader för miljösamverkan utan deltagande chefer bjuder helt enkelt på sin arbetstid för detta. Planering och administration av chefsmötena ansvarar miljöcheferna i ett län eller länsdel för, i turordning som överenskoms efter hand. För att främja och organisera erfarenhetsutbyte mellan chefer samt driva frågor kring ledarskap har en arbetsgrupp med några miljöchefer bildats. Arbetsgruppen kan även ge förslag på vad chefsmötena kan ta upp. Sammankallande i arbetsgruppen är någon av cheferna i gruppen. Projektledarna förbereder och planerar möten tillsammans med sammankallande i arbetsgruppen. Miljösamverkans projektledare medverkar på chefsmötena och kan delta i det förberedande arbetet. Huvudansvaret för planering och administration ligger på miljöchefer i det län/länsdel som är värd för mötet. I det förberedande arbetet ska en representant (en chef) för chefssamverkan delta. Övriga aktiviteter enligt aktivitetsplan Det här handlar om aktiviteter eller projekt upptagna i Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland, beslutad av TUV:s styrgrupp den 7 februari Den har sedan reviderats och revideras fortlöpande genom beslut av den gemensamma styrgruppen. I aktivitetsplanen läggs aktiviteter som leder miljösamverkan mot Det önskade läget. Aktivitetsplanen är bilaga 1 till denna verksamhetsplan och ska uppdateras och följas upp en gång per år i samband med verksamhetsplaneringen. De olika aktiviteterna enligt aktivitetsplan redovisas i bilaga 1. Arbetet fortsätter både 2018 och 2019 och förväntas fortsätta även därefter. Resursbehov och kostnader För varje aktivitet bildas en grupp, oftast med miljöchefer som deltagare och en chef som sammankallande. För dessa aktiviteter ska miljösamverkans projektledare inte behöva ta några initiativ, utan de ska drivas av respektive grupp. Insatserna ska inte behöva medföra kostnader för miljösamverkan. Mötesplats goda exempel Mötesplats Goda exempel är en fysisk mötesplats för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland för att sprida goda exempel. Även externa medverkande kan engageras. Inspiration till seminariet kom från TUV då det första Goda exempel-seminarium arrangerades. Hösten 2015 hölls det första Mötesplats goda exempel helt i miljösamverkans regi. Målsättningen är att återkomma med Mötesplats goda exempel vartannat år, så 2019 ska miljösamverkan återigen arrangera Mötesplats goda exempel. Arbetet med att sprida goda exempel kan även ske via andra forum, t.ex. på webben. 22

25 Planeringen för nästa Mötesplats goda exempel påbörjas hösten 2018 och fortsätter Mötesplats goda exempel arrangeras någon gång under hösten Resursbehov och kostnader En projektgrupp behöver bildas för arbetet. Förutom att projektgruppen leds av miljösamverkans projektledare ingår även projektledare i projektgruppen då arbetet är särskilt omfattande. Insatserna ska inte medföra kostnader för miljösamverkan men kan innebära extra kostnader för t.ex. kommunikatör. Arrangemanget finansieras genom deltagaravgifter. Kontaktpersonsträff Miljösamverkan Västra Götaland har tidigare sedan tidigare ordnat en träff vartannat år för Miljösamverkan Västra Götalands kontaktpersoner på miljökontoren. Genom samarbete mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland är kontaktpersonsträffen sedan 2015 gemensam för de båda miljösamverkan. Senast en kontaktpersonsträff skedde var Kontaktpersonerna har en nyckelroll i kommunikationen mellan projektledning och alla medarbetare ute på förvaltningarna. Planeringen påbörjas hösten 2018 och fortsätter Kontaktpersonsträffen hålls under våren Resursbehov och kostnader Projektledarna och beredningsgruppen planerar och ordnar kontaktpersonsträffen. Träffen medför kostnader för miljösamverkan för bland annat lokaler, måltider och eventuella externa medverkande eftersom träffen bör ordnas utan deltagaravgifter. Återkommande projekt Verksamhetsplanering Det är viktigt att förbereda miljösamverkan 2019 och 2020 tidigt. I arbetet ska nära samråd ske med Miljösamverkan Halland så att de båda miljösamverkans verksamhetsplaner kan synkroniseras och innehålla samma projekt. Miljökontorens och Länsstyrelsernas insats Lämna projektförslag samt besvara enkäter. Efter en inventeringsfas året innan då projektförslag samlas in tas i början av året en enkät med möjliga projekt fram. Enkäten skickas sedan till miljökontoren och länsstyrelserna och resultaten sammanställs under våren. Därefter ska beredningsgruppen lägga fram förslag till verksamhetsplan som styrgrupperna kan besluta om i juni. Resursbehov och kostnader Sköts inom ordinarie berednings- och styrgrupper och medför inga ytterligare kostnader. 23