MIKROFINANS OCH FÖRETAGANDE BLAND UTSATTA GRUPPER I REGION SKÅNE FÖRSTUDIE ESTER. Av Sofia Altafi, Karl Wennberg och Maria Borelius

Transkript

1 MIKROFINANS OCH FÖRETAGANDE BLAND UTSATTA GRUPPER I REGION SKÅNE FÖRSTUDIE ESTER Av Sofia Altafi, Karl Wennberg och Maria Borelius

2 Mikrofinans och företagande bland utsatta grupper i Region Skåne FÖRSTUDIE Utarbetad av Maria Borelius, partner på Sancroft och vice styrelseordförande i Hand in Hand International Sofia Altafi, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm Karl Wennberg, docent vid Handelshögskolan i Stockholm på uppdrag av Region Skåne Oktober 2011

3 Förord Skåne ska vara en välkomnande region, där nya förmågor, influenser och kulturella tillskott förstärker regionens framgångsrika profil. Vi vill att delaktigheten ska öka och att utanförskap måste minska. De senaste åren har varit mycket positiva och många fler har fått jobb och nya företag har startat. Ofta som ett resultat av integrationen i Öresund. Samtidigt upplever alltför många att de inte är en del av den positiva utvecklingen. Kvinnor som kommit hit från andra delar av världen finner att integrationen inte verkar gälla dem. De möter hinder och gränser som gör det svårt att få möjlighet att utveckla den förmåga och potential som bor i varje människa. Samtidigt som vi alla talar om att framtiden ligger i småföretagande och utveckling av nya tjänster, finns det många som inte ser att de är en del av detta. I en tid när konkurrensen hårdnar globalt måste vi inse att språk och kulturkunskap hos människor boende i regionen är en fantastisk möjlighet. Ser vi inte detta står vi mycket att förlora. Då kom tanken att kanske importera tankar från andra delar av världen. Kvinnors företagande är viktigt och svaret på tillväxt och välfärd i andra delar av världen. Kunde vi låna affärsmodellen från Indien och Afrika för att skapa nya företag och stärka kvinnor här i Skåne? Denna studie är ett första steg på en resa vars hela syfte är att göra fler delaktiga och minska utanförskapet. Det känns spännande att presentera resultatet av detta första steg. Pia Kinhult Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 4 Den svenska problembakgrunden... 5 Arbetslöshet och utanförskap... 5 Arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne... 6 Konsekvenser av utanförskap... 7 Från kollektiva till individuella lösningar... 9 En röst: intervju med Ghenwa Nahim Företagande bland personer med invandrarbakgrund Företagarfrekvens och företagarinkomst Hinder för företagande och företagstillväxt En röst: intervju med Kim Witt Mikrofinans och företagande I världen I Europa I Sverige En röst: intervju med Goran Sehovac Vad säger forskningen Mekanismer bakom mikrofinans Effekter av olika kapitalresurser: finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital Kuben Mikrofinans- och företagandesatsningar i en välfärdskontext En röst: intervju med Gulshan Jakubzhanova Lärdomar och rekommendationer Tre röster: intervju med Basra Osman, Sadia Absher och Fortun Sudi En röst: intervju med Daniela Sohic Argument för och emot Möjligheter och fördelar Problem, nackdelar och risker En röst: intervju med Linda Hoang

5 Slutsatser Källförteckning Tabell- och bilageförteckning

6 Inledning En stor del av Sveriges befolkning, cirka 10%, befinner sig i utanförskap på arbetsmarknaden. Bland kvinnor med utomeuropeisk bakgrund bosatta i Region Skåne är siffrorna långt högre; uppemot 50%. För att minska utanförskapet behöver omkring nya jobb skapas. Varifrån ska dessa komma? Storföretagen drar långsamt ned eller flyttar ut produktionen. Offentlig sektor kommer inte att kunna öka antalet anställda markant. Med andra ord behövs det en gigantisk jobbrevolution i Sverige. Denna kommer med nödvändigtvis att bero på tillväxten av och bland de små och mellanstora företagen. Forskningen visar entydigt att nya och mindre företag är en allt viktigare resurs i samhället, både för enskilda individer för att etablera sig på arbetsmarknaden och för samhället i termer av nya arbetsplatser. Samtidigt som andelen företagare är relativt hög bland personer med invandrarbakgrund har traditionella former av företagsstöd inte visat sig vara effektiva för denna grupp företagare. Detta indikerar att startkapital inte utgör det enda hindret. Snarare är det en kombination av brister på startkapital, nödvändiga kunskaper och kontakter som utgör de stora problemen för personer med invandrarbakgrund som vill starta och driva företag i Sverige. Detta betyder att initiativ som syftar till att stödja företagande bland personer med invandrarbakgrund behöver ta ett helhetsgrepp. Här skulle lärdom kunna dras av framgången i andra länder med individuellt anpassade mikrofinans- och företagandelösningar som, förutom att erbjuda lånemöjligheter, fokuserar på att bistå företagare med nödvändiga kunskaper och sociala nätverk.en specifik målgrupp som är särskilt utsatt och som enligt denna förstudie skulle vara särskilt lämplig för en sådan mikrofinans- och företagandeinsats är kvinnor med utomeuropeisk invandrarbakgrund som själva är intresserade av företagande, uppvisar så kallad entreprenörskapskapsanda, har en realiserbar affärsidé och utvecklingspotential. I denna rapport presenterar vi, på uppdrag av Region Skåne, den svenska problembakgrunden kring utanförskap på arbetsmarknaden och ger en översikt av tidigare lösningar. Med utgångspunkt i forskningsevidens och beprövade försök i Sverige och andra länder utvecklar vi en generell modell för en kombinerad mikrofinans- och företagandelösning i Sverige som tar ett helhetsgrepp för möjligheten att via företagande minska utanförskapet bland personer med invandrarbakgrund i Sverige. Syftet har således varit att studera möjligheterna att stödja företagande bland utsatta grupper, och då särskilt bland kvinnor med utomeuropeisk invandrarbakgrund bosatta i Region Skåne. Förstudien bygger på sekundärdata från databassökningar i Statistiska centralbyråns LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) och DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) samt från statliga rapporter, utredningar och vetenskapliga artiklar. Vi har också träffat och diskuterat med olika resurspersoner och experter som varit involverade i tidigare mikrofinans- och företagandesatsningar samt haft viss kontakt med myndigheter såsom Tillväxtverket. Utöver detta har ett mindre antal intervjuer med olika aktörer gjorts för att ge exempel från den skånska verkligheten. Som en del i uppdraget från Region Skåne samlades också den 9 augusti 2011 en utvald skara individer för att diskutera utsatta gruppers entreprenörskap; slutsatserna från denna dag har också integrerats i rapporten. 4

7 Våra släktingar i England jobbar alla, även dom gamla kvinnorna, som har svårt att gå. Men vi som är somalier i Sverige, vi jobbar inte. Vi är alla arbetslösa, speciellt kvinnorna. Kan nån förklara för mig varför det är lättare för somalieratt få jobb i Danmark än i Sverige? Varför driver somalier butik i England men inte i Sverige? Sadia Absher från Somalia, arbetslös, Rosengård

8 Den svenska problembakgrunden Arbetslöshet och utanförskap I Sverige har arbetsplatsen och arbete en central social roll. Många rapporter och analyser pekar på att svenskar som förlorar en arbetsplatsanknytning löper markant högre risk att drabbas av fysiska och psykosociala problem. 1 För personer med invandrarbakgrund utgör möjligheten till en arbetsplatsanknytning oftast det första riktiga steget in i det svenska samhället med möjlighet att förbättra sina språkkunskaper och knyta sociala kontakter. 2 Det utanförskap som uppstår på grund av långvarig frånvaro från arbetsmarknaden är således högre i Sverige än i andra länder där sociala kontakter relativt oftare knyts i till exempel kyrkan, grannskapet, eller genom släkten. Invandrare till Sverige, främst nyanlända och de från utomeuropeiska länder, samt ungdomar och ensamstående mödrar löper särskilt hög risk att fastna i arbetslöshet vilket ofta resulterar i fattigdom och andra välfärdsproblem. 3 Den öppna svenska arbetslösheten beräknades år 2010 till 8,38% av den totala arbetskraften, vilket representerar individer (båda könen, år). Arbetslösheten är mycket högre bland personer som är utrikes födda, 16,02%, jämfört med de inrikes födda som hade en arbetslöshet på 6,96%. 4 Totalt utgjordes arbetskraften av personer som var utrikes födda, varav var arbetslösa. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är marginellt högre än bland utrikes födda män. 5 Utanförskapet på arbetsmarknaden är också störst i storstadsregionerna. Den genomsnittliga andelen sysselsatta personer är 58% bland utrikes födda och 82% bland svenskfödda. 6 Det skiljer sig dock åt mellan storstadsregionerna. Specifikt uppgår andelen sysselsatta män bland utrikes födda i Stormalmö endast till 50% och för utrikes födda kvinnor är samma siffra endast 46%. 7 Detta stödjer hypotesen att utrikes födda kvinnor i stor-malmö sannolikt hör till den mest marginaliserade gruppen i Sverige. Det är också stora inkomstskillnader mellan inrikes och utrikes födda, och en starkt bidragande orsak är skillnader i sysselsättning. 8 Förutom att utrikes födda har svårare att etablerare sig på den svenska arbetsmarknaden, pekar de flesta nationalekonomiska studier också på att nyanlända utrikes födda erhåller lägre inkomster än jämförbara inrikes födda. 9 År 2008 var medianinkomsten bland inrikes födda kr/månad jämfört med kr/månad bland utrikes födda. 10 Knappt hushåll i Sverige fick ekonomiskt bistånd (socialbidrag) nå- 1 Lundgren et al., Sydsvenska Dagbladet, Socialstyrelsen, 2010b. 4 Notera att olika rapporter och studier använder olika begrepp och definitioner. En utrikes född person är en person som är född utanför Sverige medan en inrikes född person är född i Sverige. En första generationens invandrare är detsamma som en utrikes född person och en andra generationens invandrare är en person som är inrikes född men vars far och/eller mor är utrikes född. Med invandrarbakgrund menas oftast en person som aningen själv är född i utlandet eller vars far eller mor är det. 5 Statistiska centralbyrån, 2010a. 6 Statistiska centralbyrån, 2010b. 7 Båda siffrorna exkluderar de som pendlar till Danmark. 8 Statistiska centralbyrån, 2010b. 9 Arbetsmarknadsdepartementet, Statistiska centralbyrån, 2010b. 5

9 gon gång under 2010, det vill säga 6,5% av hushållen. Av dessa utgjordes 35% av utrikes födda hushåll, exklusive flyktingar. 11 Arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne Den grupp som särskilt är i riskzonen för arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne är personer med invandrarbakgrund. 12 Vi använde oss av Statistiska centralbyråns databas LISA för att undersöka samtliga första generations invandrare, det vill säga utrikes födda personer, i Region Skåne under år 2007 och år I sina publika databaser om invandrade personers härkomst rapporterar Statistiska centralbyrån inte specifika länder utan endast geografiska regioner. Vi visar här regionerna Europa utanför EU, Asien, Afrika och Sydamerika. 14 Tabell 1 visar utanförskapet på arbetsmarknaden för dessa grupper. Tabell 1: Utanförskapet på arbetsmarknaden bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien I sysselsättning 38,7% 19,9% 40,2% 17,1% Tillfällig inkomst 12,8% 16,4% 16,8% 13,0% Utan löneinkomst 48,5% 63,7% 43,0% 69,9% Antal personer Som vi ser i Tabell 1 är utanförskapet på arbetsmarknaden, mätt som sysselsättningsgrad, bland första generationens invandrare i Region Skåne väldigt hög. Bland invandrare från Afrika och Asien har färre än 20% fast sysselsättning. Allvaret i utanförskapet ska inte underskattas då siffrorna avser år 2007 en konjunkturtopp då man kan förvänta sig att sysselsättningen borde vara högre även för marginaliserade grupper. En jämförelse med år 2008 visar dock snarlika mönster. Om vi tittar på andra indikatorer på utanförskap såsom sjukpenning eller arbetslöshetsdagar framstår en liknande bild; se Tabell 2. Mellan 8% och 11% av invandrargrupperna uppbar under 2007 sjukpenning. Den sjukpenning som denna grupp lyfter är i medeltal dock väldigt låg, speciellt för invandrare från Afrika och Asien. Detta är ytterligare en stark indikation på utanförskap. Den öppna arbetslösheten är hög men varierar också mellan grupperna. Antalet arbetslöshetsdagar är nästan dubbelt så många bland invandrare från Afrika och Sydamerika jämfört med invandrare från Europa utanför EU. 11 Socialstyrelsen, 2010a. 12 Statistiska centralbyrån, 2010b. 13 I analysen i detta avsnitt har vi bara tittat på första generationens invandrare, det vill säga utrikes födda personer. Det finns dock möjlighet att också titta på andra generationens invandrare. 14 Vi exkluderar regionerna EU, Nordamerika och Oceanien där graden av utanförskap är betydligt lägre. 6

10 Tabell 2: Sjukpenning/arbetslöshet bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Andel med sjukpenning 8.29% 10.76% 11.10% 9.75 % Sjukpenning (medeltal) Andel i öppen arbetslöshet 28% 38% 25% 35% Arbetslöshetsdagar (medeltal) Om vi sedan tittar på inkomst för de som har någon typ av sysselsättning fast eller tillfällig finner vi i Tabell 3 att även här är siffrorna långt under genomsnittet för den svenska populationen. År 2007 understeg den årliga medellönen kr. Den disponibla inkomsten var i genomsnitt 15% högre än medellönen för invandrare från Europa utanför EU och 10% högre än medellönen för invandrare från Sydamerika. För invandrare från Afrika och Asien var den disponibla inkomsten dock nästan dubbelt så hög som medellönen, vilket är en indikation på att många av dessa klarar sig med hjälp av olika bidrag. Sammantaget ger dessa siffror en mörk bild av utanförskapet bland första generationens invandrare i Region Skåne. Invandrare från Afrika och Asien är dock betydligt mer marginaliserade än de andra grupperna på de flesta parametrar. Tabell 3: Inkomster bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Löneinkomst Disponibel inkomst Konsekvenser av utanförskap Utanförskap och marginalisering är sammankopplade med en mängd negativa konsekvenser för den drabbade individen, dennes nära och kära och samhället i stort. Individer som lever i utanförskap löper högre risk än andra att till exempel drabbas av olika sjukdomar, de lever kortare, har sämre livskvalitet och hamnar oftare i missbruk. 7

11 Att leva i utanförskap påverkar inte bara individen utan också omgivningen, vilket har uppmärksammats av ekonomer, sociologer och arbetsmarknadsforskare. En analys av arbetslösa i Södra Stockholm visade på sociala så kallade tröskeleffekter i bemärkelsen att om tillräckligt hög andel är arbetslösa sker det en förestelning ; det blir en legitim livsstil i och med att det är många i samma situation och man har alltid någon att umgås med och hitta på alternativa sysselsättningar med, exempelvis att spela dataspel, gå på fik, ta hand om barn, och så vidare. 15 Det finns dock en positiv sida av myntet. Om en ökande andel lyckas förändra sin situation på arbetsmarknaden, till exempel genom att starta företag, kan också detta bli en livsstil som sprider sig. Sådana processer har påvisats såväl i traditionella småföretagsbygder som till exempel Gnosjö som på makroplan i både Sverige och Europa. 16 Förutom det mänskliga lidande som följer av utanförskap, leder det också till betydande ekonomiska kostnader för samhället i form av: Finansiella kostnader: a-kassa, sjukpenning, ekonomiskt bistånd/socialbidrag; Uteblivna skatteintäkter: moms, kommunalskatt, landstingsskatt och statlig skatt; Produktionsförluster som uppstår till följd av att många marginaliserade individer under sitt vuxna liv inte arbetar och därmed inte påverkar det så kallade BNP-bidraget; 17 Direkta välfärdskostnader för olika insatser som görs: arbetsmarknadsåtgärder, tidoch resursåtgång för myndighetspersonal och eventuellt ökad sjukvårdskonsumtion; samt Indirekta välfärdskostnader om utanförskapet negativt påverkar andra runt individen såsom dennes familj 15 Hedström et al., Wennberg och Autio, Nilsson,

12 Från kollektiva till individuella lösningar Avsikten med denna rapport är inte att i detalj redogöra för den komplexa och omdebatterade problembakgrund som resulterat i ovan siffror, men en kortare redovisning av de viktigaste slutsatserna från debatten är på sin plats. Målet för Sveriges så kallade integrationspolitik är att de som invandrar så snart som möjligt ska kunna förvärvsarbeta och klara sin egen försörjning. Det målet uppnås inte i dag. Statens långtidsutredning från år 2002 lyfte fram att ett av problemen med befintliga introduktionsprogram är att dessa fokuserar på kollektiva lösningar istället för att ta hänsyn till de nyanländas individuella förutsättningar. 18 Svenska arbetsmarknadsåtgärder har främst fokuserat på att återföra utsatta individer till arbetsmarknaden genom anställning. I linje med detta har typiska initiativ inkluderat arbetsmarknadsutbildningar, instegsjobb, arbetsplatsintroduktioner, nystartsjobb och praktikplatser. Trots den jobblinje som etablerats sedan år 2006 är fortfarande en stor del av Sveriges befolkning i utanförskap på arbetsmarknaden, alltså i långvarig arbetslöshet. I befolkningen i allmänhet står omkring 10% utanför arbetsmarknaden men bland personer med invandrarbakgrund är siffrorna långt högre; till exempel 50% bland kvinnor med utomeuropeisk bakgrund i Region Skåne. 19 Detta orsakar mänskligt lidande och hotar välfärdssamhället, som bygger på en hög sysselsättningsgrad och egenförsörjning. För att vända på dessa siffror måste omkring nya jobb skapas. 20 Varifrån ska dessa komma? Storföretagen drar långsamt ned produktionen i de gamla industrinationerna och flyttar ut till låglöneländer i Östeuropa och Asien. Den offentliga sektorn kommer inte att kunna absorbera ett sådant antal, givet att man ska kunna hålla budgetramarna, leva upp till den förväntade tillväxten och bland annat kunna sörja för en alltmer åldrande befolkning. Ren logik ger vid handen att det varken är någon av de gamla pålitliga jobbskaparna det vill säga storbolagen eller offentlig sektor som kommer att kunna skapa nya jobb i den volym som krävs. Statistiken visar samma sak. Sedan 1990-talet har nya och mindre företag stått för över nya arbetstillfällen, samtidigt som offentliga arbetsgivare och storföretag haft en negativ jobbtillväxt. 21 Vi kan alltså konstatera att det behövs en gigantisk jobbrevolution i Sverige om vi vill fortsätta som en välmående välfärdsnation. Denna kommer med nödvändighet att bero på tillväxten av och bland de små och mellanstora företagen. Forskningen visar entydigt att nya och mindre företag är en allt viktigare resurs i samhället, både för enskilda individer för att etablera sig på arbetsmarknaden, samt för samhället i termer av nya arbetsplatser. Men trots decennier av fokus på småföretagande i samtliga politiska läger visar internationella undersökningar såsom Global Entrepreneurship Monitor (GEM) att entreprenörskapet i Sverige är betydligt svagare än i jämförbara OECD länder. 22 Det småskaliga entreprenörskapet är centralt för att stödja människors förmåga att försörja sig själva och etablera sig på arbetsmarknaden, samt utgör grogrunden för att vissa av dem ska utvecklas till tillväxtbolag som anställer andra. Samma sak gäller för nytillkomna svenskar. 18 Näringsdepartementet, Statistiska centralbyrån, 2010b. 20 Statistiska centralbyrån, 2010b. 21 Davidsson och Delmar, 2000; Henreksson och Johansson, Braunerhjelm (red.),

13 Ingen person med invandrarbakgrund startar ett snabbväxande gasellföretag dag ett, men för många kan småföretagande däremot, i form av egensysselsättning, utgöra det enda arbete man kan få. Vi menar att detta personliga jobbskapande utgör en stark resurs för samhället. Både för att det skapar större startfält i meningen fler företag som en dag potentiellt kan växa och bli stora, och för att det skapar en entrébiljett till arbetsmarknaden vilket underlättar såväl integration och ekonomisk utveckling. Företagande både bygger på, och bygger, socialt kapital. Företagsamma människor blir till förebilder för familjen och närgemenskapen. Det lilla förtagandet skapar broar i mötet med kunder, leverantörer och omgivande samhälle. I kommande stycke går vi igenom hur företagande bland personer med invandrarbakgrund ser ut i Sverige. Som vi belyser i detalj är faktorer såsom sociala nätverk och kunskap om det svenska systemet viktiga för individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden som anställd eller som företagare. 10

14 Ett nytt land. Man är ingenting. Det är enklast att starta eget om man skall få ett jobb. Vi har inte kunnat få något företagslån, så vi fick ta ett privatlån. Men då får vi väldigt höga räntor, som vi håller på och betalar av. Det är tufft att man måste sätta in 50,000 kronor i kapital när man startar aktiebolag i Sverige. Det hindrar många invandrare. Det är mycket pengar. Ett annat stort problem är att många ställer sig frågan varför man skall jobba överhuvudtaget när man får ut samma pengar som om man lever på försörjningsstöd. Vissa damer vill helt enkelt inte jobba. Och börjar man tjäna 5000 kronor så dras de direkt från försörjningsstödet. Det är inte ett bra system för att få igång folk. Så många invandrare går bara i skola och på kurser, i tusen år går de på kurser. Kurs efter kurs, men inget jobb. Fler borde jobba, starta företag. Man måste kunna få lån även utan säkerhet. Man får ingen hjälp från banken överhuvudtaget idag om man är småföretagare. Ghenwa Nahim, driver blomsterbutiken Fleurs de Perle i Rosengård

15 En röst: intervju med Ghenwa Nahim Intervju med Ghenwa Nahim som driver blomsterbutiken Fleurs du Perle som nu expanderar in i festfixar branschen med fokus på muslimska bröllopsfester. Vi träffas i butiken och letar oss in bakom vackra orkidéer, i rummet bakom där också Ghenwa Nahim bor med sin man och tre barn. Maria Borelius (MB): Hur länge har du varit igång? Ghenwa Nahim (GN): Vi är ett och ett halvt år gamla. Innan drev vi fruktaffär också, men den har vi sålt vidare. Det blev för mycket jobb. Jag har ju mina andra jobb också, som etableringslots för arbetslösa och nya svenskar, och koordinator på Kryddor från Rosengård 23. MB: Många järn i elden. Var kommer det ifrån? GN: Haha, så är vi i familjen. Min pappa har alltid drivit eget företag. Pizzerior i flera olika svenska städer. Det har alltid gått skitdåligt för honom, men han har haft svårt att ge upp. Nu är han vaktmästare. MB: Vad har du lärt dig av honom? GN: Ett nytt land. Man är ingenting. Det är enklast att starta eget om man skall få ett jobb. Men man måste våga ge upp om det inte fungerar. Hela tiden utvärdera det man gör. Lönsamheten. MB: Hur går det då med lönsamheten nu? GN: Det är svårt. Rosengård är ett område med mycket fattigdom, arbetslöshet. Folk köper plastblommor, för levande blommor ses som lyx. Plastblommor behöver du bara betala för en gång. Det som istället ger mig stadig inkomst här är mina företagskunder. Varje vecka levererar vi en ny blomma till dem. Det är viktiga kunder. MB: Så hur tänker du göra för att få upp lönsamheten? GN: Jag och min man hade just en diskussion om det här igår. Vi måste ut och marknadsföra oss mer tydligt. MB: Hur har du haft det med dina bankrelationer? Har du haft lätt att få lån? GN: Vi har inte kunnat få något företagslån, så vi fick ta ett privatlån. Men då får vi väldigt höga räntor, som vi håller på och betalar av. Det är tufft att man måste sätta in 50,000 kronor i kapital när man startar aktiebolag i Sverige. Det hindrar många invandrare. Det är mycket pengar. 23 Kryddor från Rosengård började som en matlagningsserie i TV4. Kvinnor från Rosengård fick visa bästa maten från Iran, Polen, Palestina, Turkiet, Bolivia, Somalia..och i den serien lagade GN libanesisk mat. Konceptet har utvecklats med en kokbok. Nu är de medverkande kvinnorna ute och lagar mat under konceptnamnet Kryddor från Rosengård på företagsevenemang, konferenser. GNs roll är att koordinera med de andra kvinnorna, så att rätt person är på plats. I Rosengård hänger stora affischer från serien, en färgklick på de gråa höghusen. 11

16 MB: Du har en anställd. Hur har du råd med det? GN: Jag har vågat anställa henne för att hon tidigare varit arbetslös, och jag haft henne på bara halva arbetsgivaravgiften, 15% ovanpå lönen, ett nystartsjobb. Annars hade jag inte haft råd att anställa henne. Vi får se hur det blir när hennes arbetsgivaravgift stiger, för den skattereduceringen gäller bara i två år. Sen stiger hennes arbetsgivaravgift till normal nivå. Det blir väldigt dyrt. Vi får se om jag har råd att ha henne kvar. MB: Du ser många andra invandrarkvinnor. Du är uppvuxen här i Rosengård, driver företag, driver Kryddor från Rosengård och som arbetsmarknads lots. Vad skulle invandrar kvinnor behöva för att komma igång med eget företag? GN: Det kulturella kan vara svårt. Man kommer från kulturer där kvinnor faktiskt inte ska jobba, där man själv inte jobbat i sin gamla kultur utan varit hemma och skött familjen. I min kultur bor män ofta hemma tills de gifter sig. Mamman gör allt för sina söner tvättar, lagar mat, plockar undan. Sen när männen gifter sig kan de inte ta hand om sig själva. De förväntar sig att frun skall göra allt för dem, men i Sverige skall frun jobba själv. Det blir en krock. Jag har tre barn. Jag kan inte ha ett fjärde barn-min man. Ett annat stort problem är att många ställer sig fråga varför man skall jobba överhuvudtaget när man får ut samma pengar som om man lever på försörjningsstöd. Vissa damer vill helt enkelt inte jobba. Och börjar man tjäna 5,000 kronor så dras de direkt från försörjningsstödet. Det är inte ett bra system för att få igång folk. Så många invandrare går bara i skola och på kurser, i tusen år går de på kurser. Kurs efter kurs, men inget jobb. Fler borde jobba, starta företag. MB: Vad behöver kvinnorna stöd med för att komma igång? GN: Man måste kunna få lån även utan säkerhet. Man får ingen hjälp från banken överhuvudtaget idag om man är småföretagare. Även om vi faktiskt tyckt att Handelsbanken varit lite bättre än andra banker i vår familj. De verkar förstå småföretagare. Men det är svårt att få lån när man startar. Sen behöver man hjälp att göra en realistisk affärsplan, att förstå hur man skall tjäna pengar. Inte bara vad saker kostar. Det är svårt att gå från ide till företag. Många kan laga bra marmelader, laga fin mat. Men att få till god business av det, som tjänar pengar. Man behöver lära av andra, få goda råd. Så behöver man kontakter utanför den egna gruppen. 12

17 Företagande bland personer med invandrarbakgrund Företagarfrekvens och företagarinkomst Även om utrikes födda har större problem att få fäste på arbetsmarknaden än inrikes födda personer gäller detta inte företagande; sett i relation till sin andel av befolkningen är det lika vanligt bland utrikes födda personer att driva företag som bland personer födda i Sverige, med undantag för män i åldersgruppen år där det är en högre andel inrikes födda relativt sett. 24 Man har pekat på olika förklaringsmodeller till invandrares företagande. En vanlig förklaring är invandrares sämre chanser att få en anställning; så kallade push factors där företagande helt enkelt är ett sätt att skapa sin egen försörjning i brist på annan. Enligt en undersökning av Nutek (numera Tillväxtverket) utgör dock andelen invandrare som startar företag med arbetslöshet som skäl inte är mer än 16%, något mer än andelen för svenskfödda företagare. 25 År 2008 startades cirka nya företag av utrikes födda personer, vilka utgjorde 14% av alla företag som startades det året. Antalet företag som startas av utrikes födda personer har ökat med hela 75% från år 2001 till år Cirka småföretag med en årsomsättning på minst kr drevs år 2008 av en utrikes född person, 11% av alla småföretag. Företag som drivs av utrikes födda personer omsatte år 2006 nära 110 miljarder kr, bidrog med drygt 35 miljarder kr till BNP och gjorde en total vinst på 2,5 miljarder kr. De flesta företag som drivs av utrikes födda är enskilda näringsverksamheter. Företagen är oftast verksamma inom branscherna handel och hotell och restaurang samt kommunikationer och kunskapsintensiva företagstjänster. Bland utrikes födda kvinnor är det också vanligt med personliga tjänster, till exempel hårvård. 26 Hur vanligt är det då med företagande bland invandrare i Region Skåne? Tabell 4 ger vid handen att företagande relativt sett är vanligast bland invandrare från Europa och Asien. Vi ser dock att de mer ambitiösa aktiebolagen relativt sett är vanligast bland europeiska och sydamerikanska invandrare. Fram till år 2011 uppgick kapitalkravet för att starta ett aktiebolag till kr men sänktes därefter till kr. En kapitalinsats om kr är relativt svårt att få ihop som nyanländ och det höga beloppet är sannolikt också en bidragande orsak till varför det är relativt sett ovanligt med aktiebolag bland invandrare från fattigare delar av världen såsom Afrika och Asien. 24 Nutek, Sveriges regering, 2008, sid Nutek,

18 Tabell 4: Företagarfrekvens bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Utan arbete 48,5% 63,7% 43,0% 69,9% Anställd 47,8% 35,5% 54,4% 27,6% Företagare med EF/HB 3,4% 0,6% 2,0% 2,4% Företagare med AB 0,3% 0,1% 0,3% 0,1% Att en person har företagande som huvudsyssla är givetvis bara en indikation bland flera på huruvida hon/han lyckats ta sig ur utanförskap och marginalisering. Det är vanligt att många mindre företag drivs på marginalen med mycket dålig lönsamhet och att företagaren har svårt att försörja sig på de inkomster som genereras. I Tabell 5 visar vi därför den genomsnittliga företagarinkomsten (detta är alltså företagarens beskattningsbara inkomst, inte företagets omsättning) bland första generationens invandrare i Skåne med olika härkomst. Tabellen visar att företagarinkomsterna är mycket små. Eftersom dessa siffror är medelvärden ska vi komma ihåg att många av individerna ligger markant under denna nivå. Dessa kan sannolikt bara mer stor svårighet försörja sig på sitt företagande. Av detta kan man dra slutsatsen att det även bland befintliga företagare finns behov av att stärka affärskunnande och affärsidéer för att öka företagarinkomsterna till mer rimliga nivåer. Tabell 5: Företagarinkomst i medelvärde bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Företagarinkomst Hinder för företagande och företagstillväxt Finansiering, arbetskraft och myndighetsregler Även om personer med invandrarbakgrund startar företag i ungefär lika stor utsträckning som personer utan invandrarbakgrund, kan vi alltså se att den första gruppens intjäningsförmåga är mycket dålig, vilket gör det svårt att klara sig på inkomsterna som företaget inbringar. Det finns bristande studier och statistik över vilka problem och hinder personer med invandrarbakgrund upplever vid start, eller försök till start, av företag. I den av Nutek publicerade forskarantologi Marginalisering eller integration: invandrares företagande i svensk retorik 14

19 och praktik har man gjort en studie över några av de hindren för tillväxt som företagare kan uppleva, se Tabell 6. Tabellen visar att etablerade företagare med invandrarbakgrund upplever större hinder inom alla områden när de ska växa sina företag, med undantag för företagets ledningskompetens, vilket kanske kan förklaras i att invandrare som driver företag har något högre utbildning än icke-invandrade företagare. 27 Tabell 6: Andel som angivit olika typer av hinder för tillväxt 28 Hinder för tillväxt Invandrarbakgrund* Övriga Konkurrens i branschen 38% 36% Begränsad efterfrågan 40% 36% Otillräcklig lönsamhet för att kunna växa 41% 40% Myndighetsregler, tillståndskrav etc. 40% 36% Tillgång till lån 25% 16% Tillgång till externt ägarkapital 28% 23% Tillgång till lämplig arbetskraft 37% 32% Företagets ledningskompetens 8% 9% * Med invandrarbakgrund menas här en person som själv är född i utlandet eller vars far eller mor är det. Störst diskrepans mellan företagare med invandrarbakgrund och övriga företagare är de upplevda möjligheterna att erhålla lånefinansiering för utveckling av företagets verksamhet, följt av tillgången till externt ägarkapital, tillgången till lämplig arbetskraft och problem med myndighetsregler och tillståndskrav. Det är viktigt att notera att det finns signifikanta skillnader inom gruppen företagare med invandrarbakgrund, där personer som invandrat från länder utanför EU upplever det som betydligt svårare att få tillgång till både lån och externt ägarkapital än personer som invandrat från EU-länder, nordiska länder eller som saknar invandrarbakgrund. Detta bekräftas också av studier från andra europeiska länder samt USA och Kanada som visar att företagare som tillhör minoritetsgrupper i mindre utsträckning utnyttjar statliga nätverk och finansieringsstöd och istället vänder sig till det etniska nätverket för ekonomiskt stöd Nutek, Nutek, 2001, sid Nutek,

20 Tabell 7: Andel som angivit finansieringsproblem som hinder för tillväxt 30 Hinder för tillväxt Utanför EU Inom EU Norden Övriga (ej invandrat) Tillgång till lån 33% 15% 22% 16% Tillgång till externt ägarkapital 32% 22% 26% 23% Tillgång till finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital Ovan resultat indikerar att personer med invandrarbakgrund i större utsträckning än företagare utan invandrarbakgrund saknar nödvändiga kapitalresurser för att starta företag och få dessa att växa och nå goda marginaler. Finansiellt kapital i form av antingen lån från låneinstitut såsom banker, eller externt ägarkapital från investerare är centralt under olika skeden. En viktig anledning till den generellt svåra situationen vad gäller tillgång till lån för småföretag i Sverige är att de stora marknadsaktörerna inte anser att små lån till små företag är tillräckligt lönsamma, 31 och för personer med invandrarbakgrund är detta alltså än mer märkbart. Företagare med invandrarbakgrund upplever också större problem att få tillgång till externt ägarkapital och lämplig arbetskraft. Detta är en tydlig indikation på att dessa företagare saknar relevanta sociala nätverk för att dels få kontakt med och kunna övertyga investerare och dels kunna hitta och attrahera lämplig personal. Flertalet tidigare studier har visat att sociala nätverk är viktiga för företagare. Svenska studier har också visat att företagare med invandrarbakgrund ofta saknar relevanta sociala nätverk. 32 Davidsson och Honig (2003) fann till exempel i en slumpmässig urvalsundersökning av svenskar att de som hade starka personliga nätverk var mer framgångsrika i sina företagsstarter. Sådana nätverk är ofta tydligt geografiskt bundna. I det lokala samhället finns samtidigt företagarens marknad, myndigheter och leverantörer som företagaren måste få stöd eller tillstånd från, och företagarens allmänna sociala kontakter som kan erbjuda olika typer av uppmuntran och stöd. 33 För att nå framgång i sitt företagande är det viktigt att inte bara ha ett starkt litet nätverk, såsom familjebaserade eller etniskt baserade nätverk, utan att också ha ett utspritt nätverk, alltså att man har tillgång till individer med erfarenheter och sociala kontakter från helt andra sfärer. 34 Om man kommer till ett nytt land saknas dock många av dessa kontakter och en persons sociala nätverk måste till stor del byggas upp på nytt. Företagare med invandrarbakgrund har problem med svenska myndigheter och tillståndskrav; de saknar ofta relevant kunskap om det svenska systemet. För potentiella företagare utan denna kunskap kan det vara svårt att kartlägga det utbud av aktörer som finns och som kan tänkas tillhandahålla finansiering och stöd. Som nyanländ tar det inte bara tid att lära sig språket, det tar också tid att bland annat förstå det administrativa systemet och regelsystemet. Där- 30 Nutek, 2001, sid Inrikesdepartementet, Bassam, Johannisson, Burt,