MIKROFINANS OCH FÖRETAGANDE BLAND UTSATTA GRUPPER I REGION SKÅNE FÖRSTUDIE ESTER. Av Sofia Altafi, Karl Wennberg och Maria Borelius

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MIKROFINANS OCH FÖRETAGANDE BLAND UTSATTA GRUPPER I REGION SKÅNE FÖRSTUDIE 2011-10-07 ESTER. Av Sofia Altafi, Karl Wennberg och Maria Borelius"

Transkript

1 MIKROFINANS OCH FÖRETAGANDE BLAND UTSATTA GRUPPER I REGION SKÅNE FÖRSTUDIE ESTER Av Sofia Altafi, Karl Wennberg och Maria Borelius

2 Mikrofinans och företagande bland utsatta grupper i Region Skåne FÖRSTUDIE Utarbetad av Maria Borelius, partner på Sancroft och vice styrelseordförande i Hand in Hand International Sofia Altafi, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm Karl Wennberg, docent vid Handelshögskolan i Stockholm på uppdrag av Region Skåne Oktober 2011

3 Förord Skåne ska vara en välkomnande region, där nya förmågor, influenser och kulturella tillskott förstärker regionens framgångsrika profil. Vi vill att delaktigheten ska öka och att utanförskap måste minska. De senaste åren har varit mycket positiva och många fler har fått jobb och nya företag har startat. Ofta som ett resultat av integrationen i Öresund. Samtidigt upplever alltför många att de inte är en del av den positiva utvecklingen. Kvinnor som kommit hit från andra delar av världen finner att integrationen inte verkar gälla dem. De möter hinder och gränser som gör det svårt att få möjlighet att utveckla den förmåga och potential som bor i varje människa. Samtidigt som vi alla talar om att framtiden ligger i småföretagande och utveckling av nya tjänster, finns det många som inte ser att de är en del av detta. I en tid när konkurrensen hårdnar globalt måste vi inse att språk och kulturkunskap hos människor boende i regionen är en fantastisk möjlighet. Ser vi inte detta står vi mycket att förlora. Då kom tanken att kanske importera tankar från andra delar av världen. Kvinnors företagande är viktigt och svaret på tillväxt och välfärd i andra delar av världen. Kunde vi låna affärsmodellen från Indien och Afrika för att skapa nya företag och stärka kvinnor här i Skåne? Denna studie är ett första steg på en resa vars hela syfte är att göra fler delaktiga och minska utanförskapet. Det känns spännande att presentera resultatet av detta första steg. Pia Kinhult Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 4 Den svenska problembakgrunden... 5 Arbetslöshet och utanförskap... 5 Arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne... 6 Konsekvenser av utanförskap... 7 Från kollektiva till individuella lösningar... 9 En röst: intervju med Ghenwa Nahim Företagande bland personer med invandrarbakgrund Företagarfrekvens och företagarinkomst Hinder för företagande och företagstillväxt En röst: intervju med Kim Witt Mikrofinans och företagande I världen I Europa I Sverige En röst: intervju med Goran Sehovac Vad säger forskningen Mekanismer bakom mikrofinans Effekter av olika kapitalresurser: finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital Kuben Mikrofinans- och företagandesatsningar i en välfärdskontext En röst: intervju med Gulshan Jakubzhanova Lärdomar och rekommendationer Tre röster: intervju med Basra Osman, Sadia Absher och Fortun Sudi En röst: intervju med Daniela Sohic Argument för och emot Möjligheter och fördelar Problem, nackdelar och risker En röst: intervju med Linda Hoang

5 Slutsatser Källförteckning Tabell- och bilageförteckning

6 Inledning En stor del av Sveriges befolkning, cirka 10%, befinner sig i utanförskap på arbetsmarknaden. Bland kvinnor med utomeuropeisk bakgrund bosatta i Region Skåne är siffrorna långt högre; uppemot 50%. För att minska utanförskapet behöver omkring nya jobb skapas. Varifrån ska dessa komma? Storföretagen drar långsamt ned eller flyttar ut produktionen. Offentlig sektor kommer inte att kunna öka antalet anställda markant. Med andra ord behövs det en gigantisk jobbrevolution i Sverige. Denna kommer med nödvändigtvis att bero på tillväxten av och bland de små och mellanstora företagen. Forskningen visar entydigt att nya och mindre företag är en allt viktigare resurs i samhället, både för enskilda individer för att etablera sig på arbetsmarknaden och för samhället i termer av nya arbetsplatser. Samtidigt som andelen företagare är relativt hög bland personer med invandrarbakgrund har traditionella former av företagsstöd inte visat sig vara effektiva för denna grupp företagare. Detta indikerar att startkapital inte utgör det enda hindret. Snarare är det en kombination av brister på startkapital, nödvändiga kunskaper och kontakter som utgör de stora problemen för personer med invandrarbakgrund som vill starta och driva företag i Sverige. Detta betyder att initiativ som syftar till att stödja företagande bland personer med invandrarbakgrund behöver ta ett helhetsgrepp. Här skulle lärdom kunna dras av framgången i andra länder med individuellt anpassade mikrofinans- och företagandelösningar som, förutom att erbjuda lånemöjligheter, fokuserar på att bistå företagare med nödvändiga kunskaper och sociala nätverk.en specifik målgrupp som är särskilt utsatt och som enligt denna förstudie skulle vara särskilt lämplig för en sådan mikrofinans- och företagandeinsats är kvinnor med utomeuropeisk invandrarbakgrund som själva är intresserade av företagande, uppvisar så kallad entreprenörskapskapsanda, har en realiserbar affärsidé och utvecklingspotential. I denna rapport presenterar vi, på uppdrag av Region Skåne, den svenska problembakgrunden kring utanförskap på arbetsmarknaden och ger en översikt av tidigare lösningar. Med utgångspunkt i forskningsevidens och beprövade försök i Sverige och andra länder utvecklar vi en generell modell för en kombinerad mikrofinans- och företagandelösning i Sverige som tar ett helhetsgrepp för möjligheten att via företagande minska utanförskapet bland personer med invandrarbakgrund i Sverige. Syftet har således varit att studera möjligheterna att stödja företagande bland utsatta grupper, och då särskilt bland kvinnor med utomeuropeisk invandrarbakgrund bosatta i Region Skåne. Förstudien bygger på sekundärdata från databassökningar i Statistiska centralbyråns LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) och DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) samt från statliga rapporter, utredningar och vetenskapliga artiklar. Vi har också träffat och diskuterat med olika resurspersoner och experter som varit involverade i tidigare mikrofinans- och företagandesatsningar samt haft viss kontakt med myndigheter såsom Tillväxtverket. Utöver detta har ett mindre antal intervjuer med olika aktörer gjorts för att ge exempel från den skånska verkligheten. Som en del i uppdraget från Region Skåne samlades också den 9 augusti 2011 en utvald skara individer för att diskutera utsatta gruppers entreprenörskap; slutsatserna från denna dag har också integrerats i rapporten. 4

7 Våra släktingar i England jobbar alla, även dom gamla kvinnorna, som har svårt att gå. Men vi som är somalier i Sverige, vi jobbar inte. Vi är alla arbetslösa, speciellt kvinnorna. Kan nån förklara för mig varför det är lättare för somalieratt få jobb i Danmark än i Sverige? Varför driver somalier butik i England men inte i Sverige? Sadia Absher från Somalia, arbetslös, Rosengård

8 Den svenska problembakgrunden Arbetslöshet och utanförskap I Sverige har arbetsplatsen och arbete en central social roll. Många rapporter och analyser pekar på att svenskar som förlorar en arbetsplatsanknytning löper markant högre risk att drabbas av fysiska och psykosociala problem. 1 För personer med invandrarbakgrund utgör möjligheten till en arbetsplatsanknytning oftast det första riktiga steget in i det svenska samhället med möjlighet att förbättra sina språkkunskaper och knyta sociala kontakter. 2 Det utanförskap som uppstår på grund av långvarig frånvaro från arbetsmarknaden är således högre i Sverige än i andra länder där sociala kontakter relativt oftare knyts i till exempel kyrkan, grannskapet, eller genom släkten. Invandrare till Sverige, främst nyanlända och de från utomeuropeiska länder, samt ungdomar och ensamstående mödrar löper särskilt hög risk att fastna i arbetslöshet vilket ofta resulterar i fattigdom och andra välfärdsproblem. 3 Den öppna svenska arbetslösheten beräknades år 2010 till 8,38% av den totala arbetskraften, vilket representerar individer (båda könen, år). Arbetslösheten är mycket högre bland personer som är utrikes födda, 16,02%, jämfört med de inrikes födda som hade en arbetslöshet på 6,96%. 4 Totalt utgjordes arbetskraften av personer som var utrikes födda, varav var arbetslösa. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är marginellt högre än bland utrikes födda män. 5 Utanförskapet på arbetsmarknaden är också störst i storstadsregionerna. Den genomsnittliga andelen sysselsatta personer är 58% bland utrikes födda och 82% bland svenskfödda. 6 Det skiljer sig dock åt mellan storstadsregionerna. Specifikt uppgår andelen sysselsatta män bland utrikes födda i Stormalmö endast till 50% och för utrikes födda kvinnor är samma siffra endast 46%. 7 Detta stödjer hypotesen att utrikes födda kvinnor i stor-malmö sannolikt hör till den mest marginaliserade gruppen i Sverige. Det är också stora inkomstskillnader mellan inrikes och utrikes födda, och en starkt bidragande orsak är skillnader i sysselsättning. 8 Förutom att utrikes födda har svårare att etablerare sig på den svenska arbetsmarknaden, pekar de flesta nationalekonomiska studier också på att nyanlända utrikes födda erhåller lägre inkomster än jämförbara inrikes födda. 9 År 2008 var medianinkomsten bland inrikes födda kr/månad jämfört med kr/månad bland utrikes födda. 10 Knappt hushåll i Sverige fick ekonomiskt bistånd (socialbidrag) nå- 1 Lundgren et al., Sydsvenska Dagbladet, Socialstyrelsen, 2010b. 4 Notera att olika rapporter och studier använder olika begrepp och definitioner. En utrikes född person är en person som är född utanför Sverige medan en inrikes född person är född i Sverige. En första generationens invandrare är detsamma som en utrikes född person och en andra generationens invandrare är en person som är inrikes född men vars far och/eller mor är utrikes född. Med invandrarbakgrund menas oftast en person som aningen själv är född i utlandet eller vars far eller mor är det. 5 Statistiska centralbyrån, 2010a. 6 Statistiska centralbyrån, 2010b. 7 Båda siffrorna exkluderar de som pendlar till Danmark. 8 Statistiska centralbyrån, 2010b. 9 Arbetsmarknadsdepartementet, Statistiska centralbyrån, 2010b. 5

9 gon gång under 2010, det vill säga 6,5% av hushållen. Av dessa utgjordes 35% av utrikes födda hushåll, exklusive flyktingar. 11 Arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne Den grupp som särskilt är i riskzonen för arbetslöshet och utanförskap i Region Skåne är personer med invandrarbakgrund. 12 Vi använde oss av Statistiska centralbyråns databas LISA för att undersöka samtliga första generations invandrare, det vill säga utrikes födda personer, i Region Skåne under år 2007 och år I sina publika databaser om invandrade personers härkomst rapporterar Statistiska centralbyrån inte specifika länder utan endast geografiska regioner. Vi visar här regionerna Europa utanför EU, Asien, Afrika och Sydamerika. 14 Tabell 1 visar utanförskapet på arbetsmarknaden för dessa grupper. Tabell 1: Utanförskapet på arbetsmarknaden bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien I sysselsättning 38,7% 19,9% 40,2% 17,1% Tillfällig inkomst 12,8% 16,4% 16,8% 13,0% Utan löneinkomst 48,5% 63,7% 43,0% 69,9% Antal personer Som vi ser i Tabell 1 är utanförskapet på arbetsmarknaden, mätt som sysselsättningsgrad, bland första generationens invandrare i Region Skåne väldigt hög. Bland invandrare från Afrika och Asien har färre än 20% fast sysselsättning. Allvaret i utanförskapet ska inte underskattas då siffrorna avser år 2007 en konjunkturtopp då man kan förvänta sig att sysselsättningen borde vara högre även för marginaliserade grupper. En jämförelse med år 2008 visar dock snarlika mönster. Om vi tittar på andra indikatorer på utanförskap såsom sjukpenning eller arbetslöshetsdagar framstår en liknande bild; se Tabell 2. Mellan 8% och 11% av invandrargrupperna uppbar under 2007 sjukpenning. Den sjukpenning som denna grupp lyfter är i medeltal dock väldigt låg, speciellt för invandrare från Afrika och Asien. Detta är ytterligare en stark indikation på utanförskap. Den öppna arbetslösheten är hög men varierar också mellan grupperna. Antalet arbetslöshetsdagar är nästan dubbelt så många bland invandrare från Afrika och Sydamerika jämfört med invandrare från Europa utanför EU. 11 Socialstyrelsen, 2010a. 12 Statistiska centralbyrån, 2010b. 13 I analysen i detta avsnitt har vi bara tittat på första generationens invandrare, det vill säga utrikes födda personer. Det finns dock möjlighet att också titta på andra generationens invandrare. 14 Vi exkluderar regionerna EU, Nordamerika och Oceanien där graden av utanförskap är betydligt lägre. 6

10 Tabell 2: Sjukpenning/arbetslöshet bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Andel med sjukpenning 8.29% 10.76% 11.10% 9.75 % Sjukpenning (medeltal) Andel i öppen arbetslöshet 28% 38% 25% 35% Arbetslöshetsdagar (medeltal) Om vi sedan tittar på inkomst för de som har någon typ av sysselsättning fast eller tillfällig finner vi i Tabell 3 att även här är siffrorna långt under genomsnittet för den svenska populationen. År 2007 understeg den årliga medellönen kr. Den disponibla inkomsten var i genomsnitt 15% högre än medellönen för invandrare från Europa utanför EU och 10% högre än medellönen för invandrare från Sydamerika. För invandrare från Afrika och Asien var den disponibla inkomsten dock nästan dubbelt så hög som medellönen, vilket är en indikation på att många av dessa klarar sig med hjälp av olika bidrag. Sammantaget ger dessa siffror en mörk bild av utanförskapet bland första generationens invandrare i Region Skåne. Invandrare från Afrika och Asien är dock betydligt mer marginaliserade än de andra grupperna på de flesta parametrar. Tabell 3: Inkomster bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Löneinkomst Disponibel inkomst Konsekvenser av utanförskap Utanförskap och marginalisering är sammankopplade med en mängd negativa konsekvenser för den drabbade individen, dennes nära och kära och samhället i stort. Individer som lever i utanförskap löper högre risk än andra att till exempel drabbas av olika sjukdomar, de lever kortare, har sämre livskvalitet och hamnar oftare i missbruk. 7

11 Att leva i utanförskap påverkar inte bara individen utan också omgivningen, vilket har uppmärksammats av ekonomer, sociologer och arbetsmarknadsforskare. En analys av arbetslösa i Södra Stockholm visade på sociala så kallade tröskeleffekter i bemärkelsen att om tillräckligt hög andel är arbetslösa sker det en förestelning ; det blir en legitim livsstil i och med att det är många i samma situation och man har alltid någon att umgås med och hitta på alternativa sysselsättningar med, exempelvis att spela dataspel, gå på fik, ta hand om barn, och så vidare. 15 Det finns dock en positiv sida av myntet. Om en ökande andel lyckas förändra sin situation på arbetsmarknaden, till exempel genom att starta företag, kan också detta bli en livsstil som sprider sig. Sådana processer har påvisats såväl i traditionella småföretagsbygder som till exempel Gnosjö som på makroplan i både Sverige och Europa. 16 Förutom det mänskliga lidande som följer av utanförskap, leder det också till betydande ekonomiska kostnader för samhället i form av: Finansiella kostnader: a-kassa, sjukpenning, ekonomiskt bistånd/socialbidrag; Uteblivna skatteintäkter: moms, kommunalskatt, landstingsskatt och statlig skatt; Produktionsförluster som uppstår till följd av att många marginaliserade individer under sitt vuxna liv inte arbetar och därmed inte påverkar det så kallade BNP-bidraget; 17 Direkta välfärdskostnader för olika insatser som görs: arbetsmarknadsåtgärder, tidoch resursåtgång för myndighetspersonal och eventuellt ökad sjukvårdskonsumtion; samt Indirekta välfärdskostnader om utanförskapet negativt påverkar andra runt individen såsom dennes familj 15 Hedström et al., Wennberg och Autio, Nilsson,

12 Från kollektiva till individuella lösningar Avsikten med denna rapport är inte att i detalj redogöra för den komplexa och omdebatterade problembakgrund som resulterat i ovan siffror, men en kortare redovisning av de viktigaste slutsatserna från debatten är på sin plats. Målet för Sveriges så kallade integrationspolitik är att de som invandrar så snart som möjligt ska kunna förvärvsarbeta och klara sin egen försörjning. Det målet uppnås inte i dag. Statens långtidsutredning från år 2002 lyfte fram att ett av problemen med befintliga introduktionsprogram är att dessa fokuserar på kollektiva lösningar istället för att ta hänsyn till de nyanländas individuella förutsättningar. 18 Svenska arbetsmarknadsåtgärder har främst fokuserat på att återföra utsatta individer till arbetsmarknaden genom anställning. I linje med detta har typiska initiativ inkluderat arbetsmarknadsutbildningar, instegsjobb, arbetsplatsintroduktioner, nystartsjobb och praktikplatser. Trots den jobblinje som etablerats sedan år 2006 är fortfarande en stor del av Sveriges befolkning i utanförskap på arbetsmarknaden, alltså i långvarig arbetslöshet. I befolkningen i allmänhet står omkring 10% utanför arbetsmarknaden men bland personer med invandrarbakgrund är siffrorna långt högre; till exempel 50% bland kvinnor med utomeuropeisk bakgrund i Region Skåne. 19 Detta orsakar mänskligt lidande och hotar välfärdssamhället, som bygger på en hög sysselsättningsgrad och egenförsörjning. För att vända på dessa siffror måste omkring nya jobb skapas. 20 Varifrån ska dessa komma? Storföretagen drar långsamt ned produktionen i de gamla industrinationerna och flyttar ut till låglöneländer i Östeuropa och Asien. Den offentliga sektorn kommer inte att kunna absorbera ett sådant antal, givet att man ska kunna hålla budgetramarna, leva upp till den förväntade tillväxten och bland annat kunna sörja för en alltmer åldrande befolkning. Ren logik ger vid handen att det varken är någon av de gamla pålitliga jobbskaparna det vill säga storbolagen eller offentlig sektor som kommer att kunna skapa nya jobb i den volym som krävs. Statistiken visar samma sak. Sedan 1990-talet har nya och mindre företag stått för över nya arbetstillfällen, samtidigt som offentliga arbetsgivare och storföretag haft en negativ jobbtillväxt. 21 Vi kan alltså konstatera att det behövs en gigantisk jobbrevolution i Sverige om vi vill fortsätta som en välmående välfärdsnation. Denna kommer med nödvändighet att bero på tillväxten av och bland de små och mellanstora företagen. Forskningen visar entydigt att nya och mindre företag är en allt viktigare resurs i samhället, både för enskilda individer för att etablera sig på arbetsmarknaden, samt för samhället i termer av nya arbetsplatser. Men trots decennier av fokus på småföretagande i samtliga politiska läger visar internationella undersökningar såsom Global Entrepreneurship Monitor (GEM) att entreprenörskapet i Sverige är betydligt svagare än i jämförbara OECD länder. 22 Det småskaliga entreprenörskapet är centralt för att stödja människors förmåga att försörja sig själva och etablera sig på arbetsmarknaden, samt utgör grogrunden för att vissa av dem ska utvecklas till tillväxtbolag som anställer andra. Samma sak gäller för nytillkomna svenskar. 18 Näringsdepartementet, Statistiska centralbyrån, 2010b. 20 Statistiska centralbyrån, 2010b. 21 Davidsson och Delmar, 2000; Henreksson och Johansson, Braunerhjelm (red.),

13 Ingen person med invandrarbakgrund startar ett snabbväxande gasellföretag dag ett, men för många kan småföretagande däremot, i form av egensysselsättning, utgöra det enda arbete man kan få. Vi menar att detta personliga jobbskapande utgör en stark resurs för samhället. Både för att det skapar större startfält i meningen fler företag som en dag potentiellt kan växa och bli stora, och för att det skapar en entrébiljett till arbetsmarknaden vilket underlättar såväl integration och ekonomisk utveckling. Företagande både bygger på, och bygger, socialt kapital. Företagsamma människor blir till förebilder för familjen och närgemenskapen. Det lilla förtagandet skapar broar i mötet med kunder, leverantörer och omgivande samhälle. I kommande stycke går vi igenom hur företagande bland personer med invandrarbakgrund ser ut i Sverige. Som vi belyser i detalj är faktorer såsom sociala nätverk och kunskap om det svenska systemet viktiga för individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden som anställd eller som företagare. 10

14 Ett nytt land. Man är ingenting. Det är enklast att starta eget om man skall få ett jobb. Vi har inte kunnat få något företagslån, så vi fick ta ett privatlån. Men då får vi väldigt höga räntor, som vi håller på och betalar av. Det är tufft att man måste sätta in 50,000 kronor i kapital när man startar aktiebolag i Sverige. Det hindrar många invandrare. Det är mycket pengar. Ett annat stort problem är att många ställer sig frågan varför man skall jobba överhuvudtaget när man får ut samma pengar som om man lever på försörjningsstöd. Vissa damer vill helt enkelt inte jobba. Och börjar man tjäna 5000 kronor så dras de direkt från försörjningsstödet. Det är inte ett bra system för att få igång folk. Så många invandrare går bara i skola och på kurser, i tusen år går de på kurser. Kurs efter kurs, men inget jobb. Fler borde jobba, starta företag. Man måste kunna få lån även utan säkerhet. Man får ingen hjälp från banken överhuvudtaget idag om man är småföretagare. Ghenwa Nahim, driver blomsterbutiken Fleurs de Perle i Rosengård

15 En röst: intervju med Ghenwa Nahim Intervju med Ghenwa Nahim som driver blomsterbutiken Fleurs du Perle som nu expanderar in i festfixar branschen med fokus på muslimska bröllopsfester. Vi träffas i butiken och letar oss in bakom vackra orkidéer, i rummet bakom där också Ghenwa Nahim bor med sin man och tre barn. Maria Borelius (MB): Hur länge har du varit igång? Ghenwa Nahim (GN): Vi är ett och ett halvt år gamla. Innan drev vi fruktaffär också, men den har vi sålt vidare. Det blev för mycket jobb. Jag har ju mina andra jobb också, som etableringslots för arbetslösa och nya svenskar, och koordinator på Kryddor från Rosengård 23. MB: Många järn i elden. Var kommer det ifrån? GN: Haha, så är vi i familjen. Min pappa har alltid drivit eget företag. Pizzerior i flera olika svenska städer. Det har alltid gått skitdåligt för honom, men han har haft svårt att ge upp. Nu är han vaktmästare. MB: Vad har du lärt dig av honom? GN: Ett nytt land. Man är ingenting. Det är enklast att starta eget om man skall få ett jobb. Men man måste våga ge upp om det inte fungerar. Hela tiden utvärdera det man gör. Lönsamheten. MB: Hur går det då med lönsamheten nu? GN: Det är svårt. Rosengård är ett område med mycket fattigdom, arbetslöshet. Folk köper plastblommor, för levande blommor ses som lyx. Plastblommor behöver du bara betala för en gång. Det som istället ger mig stadig inkomst här är mina företagskunder. Varje vecka levererar vi en ny blomma till dem. Det är viktiga kunder. MB: Så hur tänker du göra för att få upp lönsamheten? GN: Jag och min man hade just en diskussion om det här igår. Vi måste ut och marknadsföra oss mer tydligt. MB: Hur har du haft det med dina bankrelationer? Har du haft lätt att få lån? GN: Vi har inte kunnat få något företagslån, så vi fick ta ett privatlån. Men då får vi väldigt höga räntor, som vi håller på och betalar av. Det är tufft att man måste sätta in 50,000 kronor i kapital när man startar aktiebolag i Sverige. Det hindrar många invandrare. Det är mycket pengar. 23 Kryddor från Rosengård började som en matlagningsserie i TV4. Kvinnor från Rosengård fick visa bästa maten från Iran, Polen, Palestina, Turkiet, Bolivia, Somalia..och i den serien lagade GN libanesisk mat. Konceptet har utvecklats med en kokbok. Nu är de medverkande kvinnorna ute och lagar mat under konceptnamnet Kryddor från Rosengård på företagsevenemang, konferenser. GNs roll är att koordinera med de andra kvinnorna, så att rätt person är på plats. I Rosengård hänger stora affischer från serien, en färgklick på de gråa höghusen. 11

16 MB: Du har en anställd. Hur har du råd med det? GN: Jag har vågat anställa henne för att hon tidigare varit arbetslös, och jag haft henne på bara halva arbetsgivaravgiften, 15% ovanpå lönen, ett nystartsjobb. Annars hade jag inte haft råd att anställa henne. Vi får se hur det blir när hennes arbetsgivaravgift stiger, för den skattereduceringen gäller bara i två år. Sen stiger hennes arbetsgivaravgift till normal nivå. Det blir väldigt dyrt. Vi får se om jag har råd att ha henne kvar. MB: Du ser många andra invandrarkvinnor. Du är uppvuxen här i Rosengård, driver företag, driver Kryddor från Rosengård och som arbetsmarknads lots. Vad skulle invandrar kvinnor behöva för att komma igång med eget företag? GN: Det kulturella kan vara svårt. Man kommer från kulturer där kvinnor faktiskt inte ska jobba, där man själv inte jobbat i sin gamla kultur utan varit hemma och skött familjen. I min kultur bor män ofta hemma tills de gifter sig. Mamman gör allt för sina söner tvättar, lagar mat, plockar undan. Sen när männen gifter sig kan de inte ta hand om sig själva. De förväntar sig att frun skall göra allt för dem, men i Sverige skall frun jobba själv. Det blir en krock. Jag har tre barn. Jag kan inte ha ett fjärde barn-min man. Ett annat stort problem är att många ställer sig fråga varför man skall jobba överhuvudtaget när man får ut samma pengar som om man lever på försörjningsstöd. Vissa damer vill helt enkelt inte jobba. Och börjar man tjäna 5,000 kronor så dras de direkt från försörjningsstödet. Det är inte ett bra system för att få igång folk. Så många invandrare går bara i skola och på kurser, i tusen år går de på kurser. Kurs efter kurs, men inget jobb. Fler borde jobba, starta företag. MB: Vad behöver kvinnorna stöd med för att komma igång? GN: Man måste kunna få lån även utan säkerhet. Man får ingen hjälp från banken överhuvudtaget idag om man är småföretagare. Även om vi faktiskt tyckt att Handelsbanken varit lite bättre än andra banker i vår familj. De verkar förstå småföretagare. Men det är svårt att få lån när man startar. Sen behöver man hjälp att göra en realistisk affärsplan, att förstå hur man skall tjäna pengar. Inte bara vad saker kostar. Det är svårt att gå från ide till företag. Många kan laga bra marmelader, laga fin mat. Men att få till god business av det, som tjänar pengar. Man behöver lära av andra, få goda råd. Så behöver man kontakter utanför den egna gruppen. 12

17 Företagande bland personer med invandrarbakgrund Företagarfrekvens och företagarinkomst Även om utrikes födda har större problem att få fäste på arbetsmarknaden än inrikes födda personer gäller detta inte företagande; sett i relation till sin andel av befolkningen är det lika vanligt bland utrikes födda personer att driva företag som bland personer födda i Sverige, med undantag för män i åldersgruppen år där det är en högre andel inrikes födda relativt sett. 24 Man har pekat på olika förklaringsmodeller till invandrares företagande. En vanlig förklaring är invandrares sämre chanser att få en anställning; så kallade push factors där företagande helt enkelt är ett sätt att skapa sin egen försörjning i brist på annan. Enligt en undersökning av Nutek (numera Tillväxtverket) utgör dock andelen invandrare som startar företag med arbetslöshet som skäl inte är mer än 16%, något mer än andelen för svenskfödda företagare. 25 År 2008 startades cirka nya företag av utrikes födda personer, vilka utgjorde 14% av alla företag som startades det året. Antalet företag som startas av utrikes födda personer har ökat med hela 75% från år 2001 till år Cirka småföretag med en årsomsättning på minst kr drevs år 2008 av en utrikes född person, 11% av alla småföretag. Företag som drivs av utrikes födda personer omsatte år 2006 nära 110 miljarder kr, bidrog med drygt 35 miljarder kr till BNP och gjorde en total vinst på 2,5 miljarder kr. De flesta företag som drivs av utrikes födda är enskilda näringsverksamheter. Företagen är oftast verksamma inom branscherna handel och hotell och restaurang samt kommunikationer och kunskapsintensiva företagstjänster. Bland utrikes födda kvinnor är det också vanligt med personliga tjänster, till exempel hårvård. 26 Hur vanligt är det då med företagande bland invandrare i Region Skåne? Tabell 4 ger vid handen att företagande relativt sett är vanligast bland invandrare från Europa och Asien. Vi ser dock att de mer ambitiösa aktiebolagen relativt sett är vanligast bland europeiska och sydamerikanska invandrare. Fram till år 2011 uppgick kapitalkravet för att starta ett aktiebolag till kr men sänktes därefter till kr. En kapitalinsats om kr är relativt svårt att få ihop som nyanländ och det höga beloppet är sannolikt också en bidragande orsak till varför det är relativt sett ovanligt med aktiebolag bland invandrare från fattigare delar av världen såsom Afrika och Asien. 24 Nutek, Sveriges regering, 2008, sid Nutek,

18 Tabell 4: Företagarfrekvens bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Utan arbete 48,5% 63,7% 43,0% 69,9% Anställd 47,8% 35,5% 54,4% 27,6% Företagare med EF/HB 3,4% 0,6% 2,0% 2,4% Företagare med AB 0,3% 0,1% 0,3% 0,1% Att en person har företagande som huvudsyssla är givetvis bara en indikation bland flera på huruvida hon/han lyckats ta sig ur utanförskap och marginalisering. Det är vanligt att många mindre företag drivs på marginalen med mycket dålig lönsamhet och att företagaren har svårt att försörja sig på de inkomster som genereras. I Tabell 5 visar vi därför den genomsnittliga företagarinkomsten (detta är alltså företagarens beskattningsbara inkomst, inte företagets omsättning) bland första generationens invandrare i Skåne med olika härkomst. Tabellen visar att företagarinkomsterna är mycket små. Eftersom dessa siffror är medelvärden ska vi komma ihåg att många av individerna ligger markant under denna nivå. Dessa kan sannolikt bara mer stor svårighet försörja sig på sitt företagande. Av detta kan man dra slutsatsen att det även bland befintliga företagare finns behov av att stärka affärskunnande och affärsidéer för att öka företagarinkomsterna till mer rimliga nivåer. Tabell 5: Företagarinkomst i medelvärde bland första generationens invandrare i Skåne Europa utanför EU Afrika Sydamerika Asien Företagarinkomst Hinder för företagande och företagstillväxt Finansiering, arbetskraft och myndighetsregler Även om personer med invandrarbakgrund startar företag i ungefär lika stor utsträckning som personer utan invandrarbakgrund, kan vi alltså se att den första gruppens intjäningsförmåga är mycket dålig, vilket gör det svårt att klara sig på inkomsterna som företaget inbringar. Det finns bristande studier och statistik över vilka problem och hinder personer med invandrarbakgrund upplever vid start, eller försök till start, av företag. I den av Nutek publicerade forskarantologi Marginalisering eller integration: invandrares företagande i svensk retorik 14

19 och praktik har man gjort en studie över några av de hindren för tillväxt som företagare kan uppleva, se Tabell 6. Tabellen visar att etablerade företagare med invandrarbakgrund upplever större hinder inom alla områden när de ska växa sina företag, med undantag för företagets ledningskompetens, vilket kanske kan förklaras i att invandrare som driver företag har något högre utbildning än icke-invandrade företagare. 27 Tabell 6: Andel som angivit olika typer av hinder för tillväxt 28 Hinder för tillväxt Invandrarbakgrund* Övriga Konkurrens i branschen 38% 36% Begränsad efterfrågan 40% 36% Otillräcklig lönsamhet för att kunna växa 41% 40% Myndighetsregler, tillståndskrav etc. 40% 36% Tillgång till lån 25% 16% Tillgång till externt ägarkapital 28% 23% Tillgång till lämplig arbetskraft 37% 32% Företagets ledningskompetens 8% 9% * Med invandrarbakgrund menas här en person som själv är född i utlandet eller vars far eller mor är det. Störst diskrepans mellan företagare med invandrarbakgrund och övriga företagare är de upplevda möjligheterna att erhålla lånefinansiering för utveckling av företagets verksamhet, följt av tillgången till externt ägarkapital, tillgången till lämplig arbetskraft och problem med myndighetsregler och tillståndskrav. Det är viktigt att notera att det finns signifikanta skillnader inom gruppen företagare med invandrarbakgrund, där personer som invandrat från länder utanför EU upplever det som betydligt svårare att få tillgång till både lån och externt ägarkapital än personer som invandrat från EU-länder, nordiska länder eller som saknar invandrarbakgrund. Detta bekräftas också av studier från andra europeiska länder samt USA och Kanada som visar att företagare som tillhör minoritetsgrupper i mindre utsträckning utnyttjar statliga nätverk och finansieringsstöd och istället vänder sig till det etniska nätverket för ekonomiskt stöd Nutek, Nutek, 2001, sid Nutek,

20 Tabell 7: Andel som angivit finansieringsproblem som hinder för tillväxt 30 Hinder för tillväxt Utanför EU Inom EU Norden Övriga (ej invandrat) Tillgång till lån 33% 15% 22% 16% Tillgång till externt ägarkapital 32% 22% 26% 23% Tillgång till finansiellt kapital, socialt kapital och kunskapskapital Ovan resultat indikerar att personer med invandrarbakgrund i större utsträckning än företagare utan invandrarbakgrund saknar nödvändiga kapitalresurser för att starta företag och få dessa att växa och nå goda marginaler. Finansiellt kapital i form av antingen lån från låneinstitut såsom banker, eller externt ägarkapital från investerare är centralt under olika skeden. En viktig anledning till den generellt svåra situationen vad gäller tillgång till lån för småföretag i Sverige är att de stora marknadsaktörerna inte anser att små lån till små företag är tillräckligt lönsamma, 31 och för personer med invandrarbakgrund är detta alltså än mer märkbart. Företagare med invandrarbakgrund upplever också större problem att få tillgång till externt ägarkapital och lämplig arbetskraft. Detta är en tydlig indikation på att dessa företagare saknar relevanta sociala nätverk för att dels få kontakt med och kunna övertyga investerare och dels kunna hitta och attrahera lämplig personal. Flertalet tidigare studier har visat att sociala nätverk är viktiga för företagare. Svenska studier har också visat att företagare med invandrarbakgrund ofta saknar relevanta sociala nätverk. 32 Davidsson och Honig (2003) fann till exempel i en slumpmässig urvalsundersökning av svenskar att de som hade starka personliga nätverk var mer framgångsrika i sina företagsstarter. Sådana nätverk är ofta tydligt geografiskt bundna. I det lokala samhället finns samtidigt företagarens marknad, myndigheter och leverantörer som företagaren måste få stöd eller tillstånd från, och företagarens allmänna sociala kontakter som kan erbjuda olika typer av uppmuntran och stöd. 33 För att nå framgång i sitt företagande är det viktigt att inte bara ha ett starkt litet nätverk, såsom familjebaserade eller etniskt baserade nätverk, utan att också ha ett utspritt nätverk, alltså att man har tillgång till individer med erfarenheter och sociala kontakter från helt andra sfärer. 34 Om man kommer till ett nytt land saknas dock många av dessa kontakter och en persons sociala nätverk måste till stor del byggas upp på nytt. Företagare med invandrarbakgrund har problem med svenska myndigheter och tillståndskrav; de saknar ofta relevant kunskap om det svenska systemet. För potentiella företagare utan denna kunskap kan det vara svårt att kartlägga det utbud av aktörer som finns och som kan tänkas tillhandahålla finansiering och stöd. Som nyanländ tar det inte bara tid att lära sig språket, det tar också tid att bland annat förstå det administrativa systemet och regelsystemet. Där- 30 Nutek, 2001, sid Inrikesdepartementet, Bassam, Johannisson, Burt,

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Syfte och bakgrund Ge en översikt av utrikes föddas position på svensk arbetsmarknad. Vad säger forskningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte, 2.1 Disposition 2.2 Datamaterial 3. Utbildningsnivå för företagare, inrikes födda och utrikes födda 4. Utbildningsnivå för företagare efter födelseregion 5.

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88 Kommittédirektiv Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare Dir. 2011:88 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen

Läs mer

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Centerpartiets Riksdagsgrupp

Centerpartiets Riksdagsgrupp Centerpartiets Riksdagsgrupp Flyktingkrisen och finanspolitiken 23 februari 2016 John Hassler Kort sikt finanspolitiken Stark konjunktur och lågt offentligt sparande motiverar en stram finanspolitik. Styråra

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Perspektivmeldingen 2017

Perspektivmeldingen 2017 Perspektivmeldingen 217 Flyktingsituationen i Sverige - konsekvenser och utmaningar 7 juni, 216 John Hassler Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige och Europa på många år. Mina kommentarer:

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Hur stor blir pensionen för utrikes födda? Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer