ARBETSLÖS = HÅGLÖS? EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGA ARBETSLÖSA AKADEMIKER OCH DERAS SYN PÅ SIN UPPLEVDA HÄLSA HENRIETTA TÖRNQUIST JOHANNA WENDELO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSLÖS = HÅGLÖS? EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGA ARBETSLÖSA AKADEMIKER OCH DERAS SYN PÅ SIN UPPLEVDA HÄLSA HENRIETTA TÖRNQUIST JOHANNA WENDELO"

Transkript

1 Hälsa och samhälle ARBETSLÖS = HÅGLÖS? EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGA ARBETSLÖSA AKADEMIKER OCH DERAS SYN PÅ SIN UPPLEVDA HÄLSA HENRIETTA TÖRNQUIST JOHANNA WENDELO

2 ARBETSLÖS = HÅGLÖS? EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGA ARBETSLÖSA AKADEMIKER OCH DERAS SYN PÅ SIN UPPLEVDA HÄLSA HENRIETTA TÖRNQUIST JOHANNA WENDELO Törnquist, H. & Wendelo, J. (2006). Arbetslös = håglös? En kvalitativ intervjustudie om unga arbetslösa akademiker och deras syn på sin upplevda hälsa. Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde folkhälsovetenskap, I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Troligtvis är detta påfrestande för de arbetslösa akademikerna med många års studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet är en ohälsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt är hur den påverkar den upplevda hälsan och i vilken utsträckning, hos unga med en examen från universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet av vår studie visar att det skett en förändring i den upplevda hälsan hos intervjupersonerna sedan de blev arbetslösa. Nyckelord: akademiker, arbetslöshet, besvikelse, ekonomi, framtiden, upplevd hälsa 1

3 JOBBLESS = LISTLESS? A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY ABOUT YOUNG UNEMPLOYED ACADEMICS AND THEIR VIEW ON THEIR EXPERIENCED HEALTH HENRIETTA TÖRNQUIST JOHANNA WENDELO Törnquist, H. & Wendelo, J. (2006). Jobbless = listless? A qualitative interview study about young unemployed academics and their view on their experienced health. C-level essay in Public Health, 10p. Malmö University: Health and Society, institution of Public Health, In Sweden, there is a lack of jobs in a large number of professions. This has resulted in many academically educated people unable to find work in their line of competence. This is most probably a trying period for those unemployed academics that have studied for several years and quite possibly have study loans which now need to be serviced. We know that unemployment is an ill-health factor, but what we have examined is how and to which extent it affects experienced health, within young people who have completed a university exam. This has been done by making a qualitative interview study. The results indicate that there has been a change in the informants experienced health since they became unemployed. Keywords: academic, disappointment, economy, experienced health, future, unemployment 2

4 FÖRORD Att utföra denna studie har varit väldigt givande och intressant. Ämnet arbetslösa akademiker är i högsta grad aktuellt idag och kopplat till hälsobegreppet blir det intressant för olika grupper av läsare. Vi vill börja med att tacka våra intervjupersoner som gjorde denna studie möjlig. Ett stort tack också till vår handledare Linda Lill, doktorand vid Arbetslivsinstitutet för all hjälp och det stöd som vi har fått under uppsatsperioden. Tack också till er andra som har hjälpt oss under denna process. Vi vill slutligen tacka varandra för ett gott och mycket givande samarbete Henrietta Törnquist Johanna Wendelo 3

5 INNEHÅLL ABSTRACT 1 FÖRORD 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar 7 2. BAKGRUND Tidigare studier Arbetslöshet som hälsorisk Stress Oro Besvikelse Beteendeförändring Sociala relationer Brist på kontroll/maktlöshet Arbetets betydelse för individen Definitioner Hälsa Uppsatsens värde METOD Avgränsningar Kvalitativ metod Hermeneutik Intervju som datainsamlingsmetod Urval Datainsamling Validitet och reliabilitet Etiska överväganden 16 4

6 3.9 Metoddiskussion Tillvägagångssätt Tematisering RESULTAT Upplevd hälsa Sociala relationer Beteendeförändring Resonemang kring den upplevda hälsan Ekonomi Resonemang kring ekonomi Besvikelse Resonemang kring besvikelse Framtiden Resonemang kring framtiden SAMMANFATTANDE DISKUSSION 27 REFERENSER 31 BILAGA 1, Förkortningar och förklaringar 34 BILAGA 2, Intervjufrågor 35 5

7 1. INLEDNING En akademisk utbildning från universitet eller högskola har alltid ansetts som något beundransvärt och bra. Om man bara ser på våra föräldrars generation så betydde en akademisk utbildning en rak väg in i arbetslivet, det fanns inga hinder. Så är det tyvärr inte längre. Idag betyder det inte med säkerhet att man får ett arbete som man är kvalificerad för, trots att man har en mångårig akademisk utbildning i sitt bagage. För blivande studenter är det viktigt att inse att studierna är en stor investering och att det inte finns några garantier för att en akademisk utbildning leder till en säker framtid. 1 Att studera på en akademisk nivå är ingen lätt match. Det är en ständig press att klara tentor och arbeten, hålla koll på sin ekonomi och sin tid. Det ska heller inte vara lätt, det är det ingen som påstår. Men förväntningarna efter tre eller fyra års slit är att kunna får ett arbete som man är kvalificerad för. Studenter behöver ha något att se fram emot som gör mödan värd att studera. I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Arbetslösheten bland akademiker har stigit och i det närmaste fördubblats sedan år Den öppna arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker ligger enligt fackförbundet Jusek på 13 procent, en ökning med 11 procentenheter jämfört med Troligtvis är arbetslöshetssituationen väldigt påfrestande efter många års studerande och eventuella studieskulder. I en undersökning gjord av TCO svarade fler än var fjärde student att de var ganska eller mycket oroliga för om de skulle få arbete efter utbildningen. 4 I mars 2006 uppger SACO med utgångspunkt från AMS statistik att personer med minst två års akademisk utbildning är arbetslösa. Detta motsvarar ungefär 4,6 % av hela populationen med akademisk utbildning i Sverige. 5 I ett pressmeddelande 16 mars 2006 säger arbetslivsminister Hans Karlsson att han ser positivt på den neråtgående trend som visar att arbetslösheten minskar och att sysselsättningen ökar i Sverige. 6 Detta samtidigt som Jusek ser en ökning av den öppna arbetslösheten bland aspx?DataID= aspx?DataID=

8 nyutexaminerade akademiker med 11 procentenheter sedan Sydsvenskan skriver den fjärde maj 2006 att färre söker sig till universitet och högskolor, vilket kan tolkas som en effekt av akademikerarbetslösheten. 8 Då personer med en högre utbildning inte får arbeten som de är kvalificerade för resulterar det i att de får arbeta med sådana jobb som grupper med lägre utbildningsnivå annars hade arbetat med. Detta medför att de lägre utbildade grupperna i samhället stöts bort från arbetsmarkanden och detta leder till en ond spiral som kan orsaka stor folkhälsoproblematik. Idén till denna uppsats väcktes då vi märkte att personer i vår närhet hamnade i denna situation och att de upplevde det som att arbetslösheten påverkade deras hälsa på ett negativt sätt. En annan aspekt som gör problemet intressant är att vi själv kan hamna i samma situation efter vår examen. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie med unga arbetslösa akademiker och deras upplevelser kring sin hälsa. I vår uppsats behandlar vi inte några medicinska resultat då vi endast fokuserar på upplevelser av hälsan. Eftersom flera undersökningar kring arbetslöshet är av kvantitativ karaktär anser vi att det skulle vara givande att göra en studie av kvalitativ art, framförallt därför att kvalitativ forskning kring ämnet har blivit mer efterfrågat för att få fram andra värde och förmedla fler bilder av arbetslöshetens konsekvenser. 9 Att arbetslöshet är en ohälsodeterminant vet vi (Naidoo & Wills, 2000), men det vi vill undersöka är hur den påverkar den upplevda hälsan och i vilken utsträckning. Vi avser med denna studie att ge en subjektiv bild av några av de människor som ryms i statistiken. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetslösheten påverkar den upplevda hälsan hos unga som har en minst treårig examen från universitet eller högskola. 1.3 Frågeställningar För att besvara vårt syfte har vi arbetat fram fyra relevanta frågeställningar, vilka är: - Upplever arbetslösa med universitets- och högskoleexamen att de har sämre hälsa än de hade före de blev arbetslösa?

9 - Vad är huvudorsaken till att de mår sämre nu, om så är fallet? Den eventuellt försämrade ekonomin, stressen och maktlösheten över att inte hitta arbete, eller något annat? - Ångrar de arbetslösa att de har lagt ner värdefull tid och eventuellt pengar på en flerårig utbildning när den inte lett till något arbete? - Hur ser de på framtiden? 2. BAKGRUND Här nedan följer fakta om arbetslöshet som hälsorisk, tidigare studier som gjorts i ämnet och definitioner. I stycket arbetslöshet som hälsorisk berättar vi om sju olika områden som kan kopplas till ohälsa bland arbetslösa akademiker så som stress, oro och sociala relationer. Vi avslutar bakgrunden med att diskutera värdet av vår uppsats. 2.1 Tidigare studier Problematik kring arbetslöshet är något som har varit i fokus under flera hundra år, men det var först på 1930-talet som forskningen började engagera sig för arbetslöshetens sociala och psykologiska konsekvenser. Under de senast två decennierna har arbetslöshetsforskningen expanderat kraftigt. Något som kännetecknat den moderna forskningen är att den har dominerats av kvantitativa enkät- eller registerbaserade undersökningar och olika försök att skapa teorier kring arbetslösheten. I Sverige har forskning om arbetslösheten fått ett uppsving sedan 1990-talet i samband med den höga arbetslösheten som uppstod i första delen av det decenniet. Då inriktade forskare sig på att studera olika hälsoeffekter av arbetslösheten och i fokus stod den psykiska hälsan. 10 Det har som tidigare nämnts utförts en del generell forskning kring ämnet arbetslöshet där man sällan har definierat olika grupper av arbetslösa. Det enda som vi funnit i vår informationssökning om ämnet är undersökningar om unga arbetslösa. Det material som vi har tagit del av handlar om unga utan utbildning, alltså inte den kategori som vi har avsett att undersöka. Det har inte gjorts några specifika studier om arbetslösa akademiker, vilket gör att vi känner oss som pionjärer inom detta område. Arbetslösheten bland akademiker har dock blivit väldigt uppmärksammat i media på senaste tiden. En anledning till detta kan vara den kraftiga ökningen av arbetslösa akademiker i Sverige

10 De flesta av de vetenskapliga artiklar som vi funnit i vårt sökande efter lämpligt material tar upp problematiken för invandrande akademiker i Sverige. Detta är ett viktigt problemområde som vi dock inte kommer att beröra i denna uppsats. 2.2 Arbetslöshet som hälsorisk Bland annat WHO menar att arbetslöshet är en direkt hälsorisk. De benämner arbetslöshet som en psykosocial stressituation som hotar människors identitet och självkänsla. Därför är det viktigt att få frågan om arbetslöshet och ohälsa belyst i ett folkhälsoperspektiv (Nordiska rådet, 1992). Många undersökningar som vi har tagit del av i litteraturen visar att den upplevda hälsan påverkas negativt vid arbetslöshet. Att vara arbetslös kan resultera i att man upplever större stress, känner en besvikelse över att inte få jobb, att man kan få en beteendeförändring så som passivitet och att de sociala relationerna förändras. Det har visat sig att de som har en stark vilja och önskan att få ett arbete påverkas mer negativt än de som inte har lika stor vilja till att arbeta. Då våra intervjupersoner har gått en lång utbildning för att få kompetens för att få ett arbete menar vi att de tillhör just denna grupp som har en stark vilja till att arbeta Stress Stress uttrycker ett spänningstillstånd och en aktivitetshöjning i den mänskliga organismen och antas vara ett svar på stressorer som framkallar spänningstillståndet. Stressnivån påverkar hastigheten i människans förslitningsprocess. Det viktiga är alltså inte att människan regerar med stress utan i vilken utsträckning hon stressas. För att förklara hälsokonsekvenser av arbetslöshet är det många forskare som förklarar sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa med hjälp av stressteorier. De påverkningar och krav som framkallar stress kallas stressorer och arbetslöshet kan vara en sådan (Rantakeisu, Starrin & Hagquist, 1996). Arbetslösa upplever ofta en ständig stress dels för att de vill ha ett arbete men att det inte finns något att få och dels att det förväntas i samhället att man ska ha ett arbete. Även ekonomin kan vara en stor stressfaktor Oro Arbetslösa känner ofta en oro och denna oro kan framförallt bero på funderingar inför framtiden, ekonomin, familjen, sysslolösheten men också hur andra ska uppfatta dem när de 11 9

11 är arbetslösa. Oron kan leda till sömnbesvär, huvudvärk och depression (Angelöw, Lundberg & Starrin, 1985) Besvikelse Många arbetslösa känner en besvikelse över att de inte kan få ett arbete, trots att de söker aktivt. Denna känsla kan resultera i att den arbetslöse får sämre och sämre självförtroende. Detta kan leda så långt att de börjar anklaga sig själv att det är deras fel att de inte får något arbete istället för att fokusera på den egentliga anledningen, att det helt enkelt finns för få jobb (Rantakeisu, Starrin & Hagquist, 1996) Beteendeförändring Ofta leder arbetslöshet till ett förändrat beteende. Många gånger åt det negativa hållet. Exempel på detta kan vara passivitet, irritation, förändrad dygnsrytm och matvanor. Att dra sig undan vänner och familj är heller inget ovanligt (Hammarström, 1996) Sociala relationer Studier har visat att det sociala stödet, hjälpen och förståelsen från anhöriga och vänner har stor betydelse för hur den individuella reaktionen på arbetslöshet blir och vilka chanser den arbetslöse har för att lösa problemet på ett tillfredställande sätt (Folkhälsogruppen, 1992). Det kan dock uppkomma påfrestningar på familje- vänkretsen då det ofta är denna grupp som får ta del av den drabbades bekymmer och lynne (Rantakeisu, Starrin & Hagquist, 1996) Brist på kontroll/maktlöshet Att inte ha kontroll på sin egen tillvaro har genom forskning visat sig vara en orsak till ohälsa. Behovet av kontroll är fundamentalt för människan och det har hävdats att kontrollbehov är jämställt med de andra biologiska behoven så som sömn och mat (Angelöw, Lundberg & Starrin, 1985). Enligt kontroll-lokus teorin om maktlöshet är det de personer, som inte tror att det är deras eget fel att de är arbetslösa, som mår sämst, då de har en känsla av att de absolut inte kan kontrollera sin levnadssituation. Däremot mår de bättre som tror att det är deras eget fel att de är arbetslösa. Detta på grund av att de känner att de har makt att förändra sin livssituation (Rantakeisu, Starrin & Hagquist, 1996). 10

12 2.2.7 Arbetets betydelse för individen Arbetet har en stor betydelse för individens hälsa, menar Marie Jahoda en av veteranerna inom arbetslöshetsforskningen (Nordiska rådet, 1992). Hennes teori går ut på att förklara varför vi vill arbeta och varför arbetet är psykologiskt viktigt för individen även då den inte har tillfredsställande arbetsförhållanden. Hon menar att arbete inte bara fyller en funktion genom att ge oss pengar utan det finns även fler aspekter. Arbetet ska ge människan struktur åt sin vakna tid och med detta menar Jahoda att individen har meningsfulla aktiviteter att utföra under dagen. Arbetet medför en viss social kontakt som individen ofta saknar då den är arbetslös. En annan av hennes aspekter är vikten av deltagande i kollektiva mål på arbetsplatsen. Den sista av aspekterna ger social status och identitet. Här menar Jahoda att personen saknar en viktig identitetsroll som den får genom arbete, individen känner sig inte behövd. Fritiden kan enligt Jahoda inte fylla samma funktion som arbete då den inte kan uppfylla alla eller merparten av de centrala aspekterna i arbetet (Rantakeisu, Starrin & Hagquist, 1996). Jahoda drar paralleller till Freud. Han menade att arbete är människans starkaste band till verkligheten och att arbetslöshet försvagar människans grepp om den. 12 Jahoda har dock blivit kritiserad för sin teori, bland annat menar vissa att hon romantiserar lönearbete. Det finns till exempel studier som visar att ungdomar med ett icke tillfredställande arbete inte mår bättre än ungdomar som är arbetslösa (Rantakeisu, Starrin & Hagquist, 1996). 2.3 Definitioner Med unga menar vi de under 35 år. Arbetslös definierar vi som en person som inte har någon form av sysselsättning, varken arbete, praktik eller studier. Här nedan följer en utförlig diskussion kring det svårdefinierade begreppet hälsa Hälsa Det finns ingen entydig definition av begreppet hälsa som kan användas i alla sammanhang. Den troligtvis mest kända definitionen är WHO:s från år Den lyder: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp. Definitionen har diskuterats mycket med tanke på att det med denna definition verkar svårt att uppnå hälsa. Möjligen är det ett mål som vi bör sträva efter (Brülde & Tengland, 2003). Definitionen används fortfarande mycket trots att hälsobegreppet genomgår en snabb utveckling ju mer kunskap vi får och trots att förutsättningarna och

13 villkoren för hälsa respektive ohälsa förändras (Pellmer & Wramner, 2001). Vi tycker att WHO:s definition av hälsa är för bred och utopisk. Därför kommer vi inte att använda oss av den, men vi tyckte det var viktigt att beskriva definitionen då den används frekvent i samhället. Vi kommer istället att använda oss av en holistisk hälsosyn. Den handlar om att hälsa är att ha förmåga att göra saker som vi förväntar oss att individer ska kunna göra i en normal samhällssituation och har individen som utgångspunkt. De holistiska teorierna tar miljön och individens mål och önskningar i beaktande. Individens hälsa är samma som individens förmåga att uppnå sina vitala mål, givet att omständigheterna är acceptabla. Det acceptabla innebär att individen inte ska anses ha dålig hälsa om hon inte kan uppnå sina vitala mål under extrema omständigheter. Att målet är vitalt innebär att det är av betydelse för individens långsiktiga lycka. Målen skiljer sig från person till person men det finns mål som många har gemensamt. Exempel på vanliga vitala mål i vårt land och vår kultur, är att vilja utbilda sig, att ha ett meningsfullt arbete och sociala relationer (Brülde & Tengland, 2003). 2.4 Uppsatsens värde Vi anser att föreliggande studie är viktig att genomföra eftersom arbetslösa akademikerna är en grupp som förtjänar att uppmärksammas. Vi menar att intresset för denna relativt nya grupp av arbetslösa kunde ha varit betydligt större i samhället. Problemet med arbetslösa akademiker är troligtvis större än vad den statistik som finns visar. Den redogör endast för dem som är öppet arbetslösa och inte för akademikerna som istället för att gå arbetslösa har valt att studera vidare eller har ett arbete som inte motsvarar deras utbildning. Konsekvenserna av den utbredda akademikerarbetslösheten kan leda till problem för Sverige i framtiden. Det är färre som söker till utbildningar på akademisk nivå. 13 Detta kan troligtvis bero på att det har uppmärksammats bland annat i media att det är relativt stor risk att bli arbetslös efter sin examen och att studenten inte är garanterad att får ett arbete efter sin utbildning. Vi ville göra studien dels för att några av de arbetslösa akademikerna skulle få göra sin röst hörd och dels för att ge ämnet mer uppmärksamhet på en samhällsnivå. Vår uppsats är betydelsefull då den behandlar det viktiga fenomenet arbetslöshet och ohälsa som enligt oss är ett stort och angeläget folkhälsoproblem som vi vill arbete vidare med i framtiden

14 3. METOD Avsnittet innehåller en presentation av vårt val av vetenskapsteoretisk ansats i uppsatsen. Vi inleder med att berätta vilka avgränsningar vi gjort och varför. Därefter beskrivs urval samt datainsamling. Sedan följer ett avsnitt om validitet, reliabilitet och etiska överväganden. Efter detta kommer vår metoddiskussion där vi för ett resonemang om hur metoden använts i uppsatsen. 3.1 Avgränsningar Vi har gjort en avgränsning genom att enbart studera arbetslösa akademiker med en minst treåring examen från högskola eller universitet och som har varit arbetslösa i åtminstone sex månader och är under 35 år. För att få en djupare förförståelse för personerna i denna situation valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer. En kvantitativ metod hade givit oss fakta i form av statistik och istället ville vi gå på djupet. Vi begränsade oss till att intervjua fem personer då detta var ett lämpligt antal med tanke på den tid som vi hade till vårt förfogande. Vi har inte tagit hänsyn till vare sig kön, klass eller etnicitet på intervjupersonerna, då vi inte trodde att detta skulle bli avgörande för resultatet. Att försöka nå intervjupersoner inom Malmö - Lundområdet var för oss naturligt, eftersom det skulle bli för tidskrävande och ekonomiskt påfrestande att ta oss längre sträckor för en intervju. Vi blev rekommenderade att ta kontakt med arbetsförmedlingen i Lund av Länsarbetsnämnden, eftersom de visste att det fanns många arbetslösa akademiker i Lund. 3.2 Kvalitativ metod Studien bygger på en kvalitativ metod och vår datainsamling skedde genom kvalitativa intervjuer. En kvalitativ metod karaktäriseras av att forskaren försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller grupp människor. Forskaren försöker förstå det sätt individerna ser på sig själva, på sin relation till omgivningen och hur de upplever sin situation (Hartman, 2004). Det är alltså den intervjuades värld det handlar om, inte allmänna antaganden (Kvale, 1996). En kvalitativ metod som forskningsstrategi lämpar sig för beskrivning och analys av karaktärsdrag och egenskaper som till exempel erfarenheter, upplevelser, tankar och attityder, till de fenomen som ska studeras. Målet med metoden är snarast att förstå än att förklara. Med kvalitativ metod kan forskaren inte heller förvänta sig 13

15 resultat där den kan generalisera, utan får en äkta förståelse av området som studeras. Endast i undantagsfall kan forskningen ge allmängiltiga resultat (Malterud, 1996). 3.3 Hermeneutik Ordet hermeneutik kommer från grekiskan och betyder utläggningskonst eller förklaringskonst (Gilje & Grimen, 2003). Den kvalitativa metoden tillhör en hermeneutisk kunskapstradition (Malterud, 1996). Hermeneutiken är läran om hur individen går till väga för att förstå hur människor föreställer sig världen. Denna förståelse nås genom tolkning. Hermeneutiken handlar om hur man ska göra för att utföra tolkningen på ett vetenskapligt sätt (Hartman, 2004). Den kan bidra med att sätta in forskarens kunskapsförståelse i ett större sammanhang (Malterud, 1996). En grundtanke inom hermeneutiken är att vi alltid förstår något, eftersom vi har vissa bakomliggande förutsättningar. Sådana förutsättningar kallas bland annat förförståelse. När vi ska börja tolka ett meningsfullt fenomen måste vi börja med vissa idéer om vad vi är ute efter, vi måste veta vad vi ska rikta vår uppmärksamhet mot (Gilje & Grimen, 2003). Förförståelse påverkar under hela forskningsprocessen, hur vi samlar in och läser våra data. Detta kan vara negativt då forskningen kan handla för mycket om det vi redan har med oss i bagaget istället för allt det nya (Malterud, 1996). 3.4 Intervju som datainsamlingsmetod Huvuduppgiften med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå meningen och innebörden av vad den intervjuade säger. Det är bra att kunna läsa mellan raderna för att förstå vad intervjupersonen ibland egentligen menar utan att säga det rakt ut. Intervjuaren tolkar alltså vad som sägs men även hur det sägs. Det är viktigt att den som intervjuar verkligen lyssnar. Forskaren måste vara observant på tonfall och uttryck och kunna tolka dem. Forskaren måste också vara kritisk mot eventuella hypoteser som denne hade inför intervjun så att den sker så förutsättningslöst så möjligt. Det är viktigt att beskriva de motsägelsefulla uttrycken den intervjuade eventuellt kan ge uttryck för så som i tal och kroppsspråk. En kvalitativ intervju som är väl genomförd kan vara en berikande upplevelse för den intervjuade och ibland kan det till och med vara svårt att avsluta dialogen då den intervjuade vill fortsätta att prata vidare om ämnet (Kvale, 1996). 14

16 3.5 Urval Vi har använt oss av en urvalsstrategi som resulterar i ett material som innehåller data om det ämne vi vill utforska. Eftersom vi använder oss av kvalitativ metod är vårt mål inte att tillämpa och generalisera resultatet på populationsnivå (Malterud, 1998). Vi är inte intresserade av att se samband mellan variabler genom att undersöka en stor mängd individer, utan att finna individer som kan ge den information vi är ute efter (Hartman, 2004). Antalet intervjuer i en kvalitativ studie bör ligga mellan fem och 25 intervjuer (Kvale, 1996). Vi har på grund av tidsramen därför valt att intervjua fem personer. Då vi ville undersöka hur hälsan upplevs hos arbetslösa unga akademiker har vi sökt intervjupersoner som är under 35 år, är arbetslösa och har en examen från universitet eller högskola. 3.6 Datainsamling I intervjuarbetet utgick vi från en intervjuguide (bilaga 2). I den hade vi sammanställt frågor på olika tema relaterade till studiens syfte och frågeställningar. För att testa frågorna gjorde vi en pilotintervju. Vår pilotintervjuperson informerades att syftet med intervjun var att testa intervjufrågornas ordning, innehåll och relevans. Efter pilotintervjun fick personen ge sina synpunkter på innehållet i intervjun. Resultatet från pilotintervjun har dock ingått i vår studie då vi fann att informationen vi fick var mycket relevant och användbar i vår uppsats. Intervjuerna ägde rum på platser som intervjupersonerna själva fick välja för att de skulle känna sig så bekväma så möjligt. Alla intervjuer gjordes enskilt. Tre av intervjuerna genomfördes i informanternas hem, de resterande utfördes i allmänna lokaler på Malmö Högskola. Vi spelade med hjälp av en diktafon in samtliga intervjuer. Vi ville kunna gå tillbaka för att få upprepat vad intervjupersonerna sa och vilket sätt de sa det på för att förbättra vår möjlighet att tolka deras uttalanden. Intervjuerna varade mellan 30 och 50 minuter. 3.7 Validitet och reliabilitet En studies validitet ger uttryck för i vilken grad man kan mäta vad som är avsett att mäta. En studie har hög validitet om resultaten motsvarar sanningen; kunskapens giltighet. Systematiska fel får inte förekomma och de slumpmässiga felen bör vara så små så möjligt (Beaglehole, Bonita & Kjellström, 1995). Validiteten i intervjuerna handlar om tillförlitligheten hos intervjupersonerna och intervjuns kvalitet (Kvale, 1996). Har vi valt rätt metod och intervjufrågor för att nå svar på våra frågeställningar? Kan det vara så att intervjupersonerna anpassar sina svar efter vad de tror att vi vill höra? Forskaren bör hela 15

17 tiden vara medveten om denna problematik och ifrågasätta vad som sägs. Detta var något som vi tänkte på vid våra intervjutillfällen. Studiens reliabilitet kan även kallas tillförlitlighet. Reliabiliteten handlar om att ett mätningsresultat ska bli det samma oberoende av urvalet eller vem som utför mätningen. Forskaren bör hela tiden ifrågasätta om det finns något som kan introducera tillfälliga fel och brister i kunskapsutvecklingen. Tillfälliga fel kan aldrig helt elimineras men är vi som forskare medvetna om dem kan vi överväga hur stor betydelse felen som uppstår har (Malterud, 1996). Reliabiliteten kan påverkas av egenskaper hos forskaren, intervjupersonerna eller omgivningen kring undersökningen. Det kan vara svårt att uppnå hög reliabilitet på grund av att resultaten i en studie är beroende av vilka som intervjuas och vem som tolkar svaren. Alla forskare har olika förförståelse och fokuserar omedvetet på olika saker (Denscombe, 1998). Vi anser att vi har gjort för få intervjuer för att kunna generalisera och säga hur alla arbetslösa akademiker upplever sin hälsa. Dock menar vi att vårt resultat kan gälla fler än våra fem intervjupersoner. 3.8 Etiska överväganden Innan arbetet med uppsatsen började ansökte vi om tillstånd för att få genomföra studien hos den etiska nämnden vid Malmö högskola. Vi fick klartecken via brev att kunna utföra den, när vi fått en underskrift av informationschef Carl-Axel Sandén på Länsarbetsnämnden. Alla de fem intervjupersonerna som medverkade i studien meddelade via e-post eller telefon att de var intresserade av att medverka. Medverkan har skett på frivillig basis. Intervjuerna har genomförts på platser som informanterna själv valt. Innan intervjutillfället har de fått skriftlig information om vad uppsatsen kommer att handla om och innan intervjun startade fick de fylla i en samtyckesblankett. Vi meddelade även att de fick säga ifrån om det var någon fråga de inte ville svara på och att de när som helst kunde avbryta intervjun om de så önskade. Vi medvetandegjorde också för intervjupersonerna att banden från intervjun skulle komma att förstöras och att de skulle förbli helt anonyma i uppsatsen eftersom vi beslutat att fingera alla namn. Med stöd av ovanstående gjorde vi det etiska antagandet att det inte finns någon risk att intervjupersonerna i studien kommer att skadas på något sätt, efter deltagandet. 16

18 3.9 Metoddiskussion I följande avsnitt presenteras reflektioner kring de metodologiska valen och möjliga konsekvenser till följd av dem. Vi har således valt att göra denna studie utifrån en kvalitativ forskningsmetodik då vi önskade få ett djup i svaren på frågorna. Vi sökte en förståelse kring ämnet och fann den med hjälp av den kvalitativa metoden. Detta hade inte varit möjligt om vi istället valt en kvantitativ form, då den är mer förklarande. Valet att göra intervjuer gjorde vi för att få svar på de frågeställningar som vi valt att utgå ifrån. Vi ville höra hur människor resonerade, reflekterade över, uppfattade och tolkade sin upplevda hälsa. Då vi använde oss av den hermeneutiska traditionen försökte vi tolka resultaten från våra intervjuer utan att lägga in några hypoteser om hur de arbetslösa akademikerna upplevde sin hälsa. Men under tolkningsprocessen använde vi dock de kunskaper som vi har som folkhälsovetare och den förförståelse som vi besitter, vilket är något som inte går att bortse ifrån Tillvägagångssätt Då vi visste att det tar lång tid att bearbeta intervjumaterial ledde detta till att vi fokuserade oss på att utföra fem intervjuer. Detta trodde vi skulle resultera i ett material som var tillräckligt omfattande men ändå hanterbart under den tid vi hade på oss. Om vi hade gjort fler intervjuer och fått ett större material att bearbeta hade vi troligen fått en större förståelse kring fenomenet arbetslösa akademiker och deras upplevda hälsa. Men som vi nämnt tidigare handlar inte studien om att kunna generalisera utan att öka förståelsen för dem som befinner sig i denna situation. Vi ville koncentrera oss på unga arbetslösa akademiker och därför satte vi 35 år som en högsta gräns. Vi satte ingen undre ålder då det finns en naturlig åldersgräns vid 20-årsåldern när man tidigast kan ha studerat färdigt på universitet eller högskola. Eftersom vi ville att våra intervjupersoner skulle ha en examen så inriktade vi oss på att söka intervjupersoner som studerat ett program i tre eller fyra år och som därmed har en kandidateller magisterexamen. Vi har inte tagit hänsyn till vare sig kön eller etnicitet på intervjupersonerna, eftersom vi inte trodde att detta skulle vara avgörande för vårt resultat. I vår undersökning har vi valt att inte fokusera på skillnader. 17

19 För att komma i kontakt med potentiella intervjupersoner beslöt vi oss för att kontakta arbetsförmedlingen, eftersom vi på grund av sekretess inte själva fick ta kontakt med dem. Där fick vi svaret att vi måste gå genom Länsarbetsnämnden för att allt vad det gäller sekretess och tillvägagångssätt skulle gå rätt till. Då vi var i kontakt med Länsarbetsnämnden fick vi namn på fem handläggare på arbetsförmedlingen i Malmö och Lund som arbetade med arbetslösa akademiker. Till dessa fick vi namn och telefonnummer så att kontakt kunde tas, vilket gjordes så snart som möjligt. De lovade att de skulle kontakta sina klienter med en förfrågan om de skulle vara intresserade av att delta i vår studie. Detta gjordes antingen via e- post eller vid deras personliga möten. Handläggarna skulle vidarebefordra våra kontaktuppgifter och information om vår uppsats så att de som var intresserade kunde höra av sig till oss. En av handläggarna som vi blivit tilldelade kunde inte hjälpa till på grund av tidsbrist. Två av de andra var extremt svåra att få kontakt med. Trots denna långdragna process resulterade det bara i att en arbetslös akademiker kontaktade oss. Vi vet inte vad detta kan bero på, om handläggarna inte höll vad de lovade eller att klienterna inte var intresserade av att delta. Det kändes som att tiden formligen rann iväg och vi var tvungna att komma fram till någon ny strategi för att få de resterade tre intervjupersonerna. En intervjuperson till vår pilotstudie hade vi redan i form av en bekant till en av oss som passade in på våra kriterier för studien. Vi frågade alla som vi kände och stötte på om de kände till någon som kunde passa för vår studie. Efter en alltför lång tid hade vi tillslut lyckats hitta våra tre sista intervjupersoner. Kontakt med dem togs via e-post och vi bestämde tid och plats för en intervju. Innan detta skedde hade alla fått skriftlig information om vår studie, att den utfördes på helt frivillig basis och att de skulle komma att vara helt anonyma i uppsatsen. Intervjuerna gjordes i hemmet eller på allmän plats och vi bjöd på fika till dem som ville ha det. Vid intervjuerna antecknade en av oss medan den andra ställde frågorna. Vi spelade in på band för att underlätta det senare arbetet. Vid intervjutillfället blev informanten informerad om att det var möjligt att inte svara på frågor som den tyckte var obehagliga och att den fick avbryta intervjun när den ville. Ingen gjorde detta, vilket var positivt för oss. Alla intervjupersoner gav sitt godkännande att vi fick kontakta dem efter intervjutillfället om vi skulle behöva komplettera vårt intervjumaterial. De pratade gärna vidare efter intervjuns slut, vilket var trevligt. Vi antar att de tyckte det var värdefullt att prata med någon som faktiskt brydde sig om dem och deras nuvarande situation. De flesta uttryckte att de tyckte att vi hade valt ett bra och intressant uppsatsämne. Intervjutiden var beräknad till cirka en till en och en halv timme, baserat på vår pilotintervju. 18

20 Dock var de andra intervjupersonerna inte lika pratglada som vår pilotintervjuperson, men innehållet på de svar som vi fick var ändå mycket uttömmande och användbara. Eftersom vi inte enbart har använt oss av intervjumaterial och tryckt litteratur som material till denna uppsats utan även källor från Internet valde vi att sätta fotnoter på dessa källor, då de oftast är väldigt långa och styckar av texten. Annars har vi föredragit att använda Harvard systemet vid angivelse av källorna i uppsatsen Tematisering Vi valde att tematisera vår resultatadel för att göra det mer överskådligt och lätt för läsaren att följa med i resonemangen. Vi har formulerat teman utifrån det empiriska materialet. Enligt Widerberg är det empirinära förhållningssättet oftast att rekommendera vid kvalitativa undersökningar (Widerberg, 2002). Utifrån resultatet av intervjuerna har vi plockat ut fyra huvudteman, vilka är; upplevd hälsa, ekonomi, besvikelse och framtiden. Dessa ämnen var de som intervjupersonerna talade mest kring och som vi tyckte var mest intressant att behandla med tanke på vårt syfte och våra frågeställningar. 4. RESULTAT Vår grupp av fem intervjupersoner består av två kvinnor och tre män i åldrarna år. De har varit arbetslösa i sju månader upp till två år. Informanterna har studerat antingen vid Lunds universitet eller vid Malmö högskola. För tre av dem var utbildningen fyra år och för de resterande tre år. Alla har minst kandidatexamen. Tre av de fem har studerat mer utöver den utbildning som de har examen i. 4.1 Upplevd hälsa Alla fem intervjupersonerna har upplevt att de har fått sämre hälsa sedan de blev arbetslösa. De har dock inte fått några medicinska besvär utan de upplevda hälsoproblemen ligger på det psykiska planet Sociala relationer Det fanns både positiva och negativa aspekter av hur intervjupersonerna umgicks med vänner och familj. De flesta av dem träffade sin familj något oftare än innan arbetslösheten både för att de har mer tid nu att umgås men också för att få stöd. Relationen med vännerna hade också 19

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Linköpings universitet KSM, HT09 P4 Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Henrietta Thönnersten Madeleine Liedberg Inledning Kommer sen Syfte/ Frågeställning

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer