TEMA Vinterekologi åk 4

Transkript

1 1(7) TEMA Vinterekologi åk 4 Ur läroplan för grundskolan, Lgr11 under ämnena biologi, fysik, kemi samt idrott och hälsa: Eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: - genomföra systematiska undersökningar i naturen (bi), - använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället (bi), - genomföra systematiska undersökningar i fysik (fy), - använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället (fy), - använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan (ke), - genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer (idh). Centralt innehåll för år 4-6 som kan komma att beröras denna dag: Biologi Natur och samhälle - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskap om detta har. - Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Biologin och världsbilden - Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologins metoder och arbetssätt Fysik - Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. - Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Fysiken och vardagslivet Kemi - Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur kan man påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering (jämför med djuren anpassning). Kemin i naturen - Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. - Vattnets egenskaper och kretslopp

2 2(7) Idrott och hälsa Friluftsliv och utevistelse - Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. - Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. - Säkerhet och hänsynstagande vid lek och natur- och utevistelser.

3 3(7) Förslag på för- och efterarbete att göra på skolan Förberedelse FÖRSLAG Gå igenom viktiga ord och begrepp (Se bilaga 1) Diskutera hur man klär sig på vintern för att inte frysa när man ska vara ute i naturen en dag. Gör experiment 1och 2 med petflaskor, termometrar och bomull. (Se bilaga 1) Ge eleverna i uppgift att spana efter spår från olika djur, förslagsvis på vägen till och från skolan en dag. Se en film om vintern. (Se bilaga 2) Planera ett mellanmål att ta med till utedagen om ni vill och kan. Mellanmålet ska hjälpa till att hålla eleven varm. Utedag (Naturskolan) FÖRSLAG Eleverna får utföra mätningar av temperatur och snödjup (om förutsättningar finns). Vi diskuterar växters och djurs olika sätt för att överleva vintern. Aktiviteter kring vinterfåglar. Spår efter vinteraktiva djur. Rörelselekar med temat vinter t.ex. 36-leken. Uppföljning FÖRSLAG Gör experiment som visar hur bra rent vatten fryser jämfört med sockervatten. (Se bilaga 2) Gör ett fågelbord vid skolan. (Se bilaga 3)

4 4(7) Bilaga 1 Förslag på förberedelser och efterarbete Ord och begrepp som kan diskuteras före besöket Vinter, meterologisk vinter, spillning, gnag, vinterdvala, vintervila, vintersömn, vinteraktiva, ekologi, vinterekologi, däggdjur, åkarbrasa, tjog, dussin, klövdjur, hamstra, skare. Experiment 1 Hur ska man klä sig för att inte frysa? Hur viktiga är kläderna för att vi inte ska frysa på vintern? Ta fyra lika stora burkar eller flaskor med lock. (petflaskor) Du ska hälla varmt vatten (ca 40 grader) i de olika flaskorna och undersöka om olika kläder gör att vattnet blir kallt olika fort. Tänk dig att flaskorna föreställer små gummor. Försök tänka ut vad du ska klä på gumman så att: a) den håller sig varm så länge som möjligt, b) den kallnar så fort som möjligt. Som ledtråd kan du tänka på hur man kan klä sig: i svarta kläder, i vita kläder, fluffiga, tunna och hur blir det när kläderna blir blöta? Gör ordning flaskorna som du vill ha dem. Häll lika mycket, lika varmt vatten i varje flaska. Starta experimentet och håll på i ungefär 30 minuter. Mät temperaturen med några minuters mellanrum. Fem minuter kan vara lagom. Skriv upp tiden mellan mätningarna i ditt protokoll. Var noga med att anteckna vilka temperaturer du får i de olika flaskorna varje gång du mäter. Hur gick det, blev resultatet som du trodde? Försök att förklara vad resultatet beror på. Experiment 2 Naken eller blöt? Vad är värst? Mät temperaturen i luften i det rum där du är. Ta en till likadan termometer och kolla vad den visar för temperatur. Skriv upp värdena. Klä på de båda termometrarna lika stora bomullstussar nertill på kulorna (där de mäter temperaturen). Låt termometrarna ligga med sin bomullstuss på i två minuter. Läs av temperaturen igen. Skriv upp värdena. Blir det varmare med bomull? Blöt den ena termometerns bomullstuss. Använd vatten som är lika varmt som temperaturen i rummet! Sväng de båda termometrarna i luften under två minuter. Vad visar termometrarna för temperatur nu? Skriv upp värdena. Vilken termometer är varmast? Försök förklara vad resultatet beror på!

5 5(7) Bilaga 2 Filmer om vintern Film om varför det blir vinter (2 min): Film om djuren på vintern (6 min): Film om naturen på vintern (25 min): Denna film innehåller mycket fakta och kan delas upp i kortare avsnitt. Experiment 3 Att inte frysa ihjäl Många småkryp sänker sin fryspunkt genom att öka halten av glycerol i kroppen. Det fungerar ungefär som när man häller kylarvätska i bilen för att vattnet inte ska frysa. Prova att frysa två kärl, det ena med socker och vatten det andra med bara vatten. Mät temperaturen när vätskorna fryser. Kärlet med sockervatten fryser vid en lägre temperatur. Med glycerol i kroppen kan småkryp klara minusgrader utan att frysa ihjäl. Socker och olika salter kan ha samma effekt som glycerol. Även växter innehåller mer socker för att inte frysa

6 6(7) Bilaga 3 Vad tycker fåglarna om att äta? Koltrast Gulsparv Gråsparv Pilfink Nötväcka Hackspett Domherre Talgoxe Färskt bröd Hampfrön Solrosfrön Havre Vildfågel-frö Russin Äppel-skrutt Kokt potatis Talg Mild ost Nötter Kokosfett av Gerd Strandberg, Uppsala Kanske "dina" fåglar tycker om något annat? Ge aldrig fåglarna gammal, möglig mat. Inte heller salt mat! Lägg helst inte maten på marken. Tänk på salmonella-risken. Sluta inte att mata förrän vintern är över! Hur mycket behöver fågeln äta per dag? - Talgoxe: en matsked frön = 3 g - Hur många frön är 3 g? - Hur många frön kan han hämta från fågelbordet i näbben? - Sparvhök: behöver äta 3 småfåglar per dag Hur mycket väger fågeln? - En talgoxe i "vinterdräkt" väger 3 kronor. - Känn efter om det är tungt eller lätt? - Vår minsta fågel - kungsfågeln- väger en sockerbit!

7 7(7) Fågelmat - bygg en mesklocka! Januari, februari och mars är småfåglarnas svåraste tid. Så fort det ljusnar, måste de börja äta, för att hinna få tillräckligt med föda under den korta vinterdagen! De måste äta minst sin dubbla vikt per dag. Var ska man ordna utfordringsplatsen? Leta upp ett ställe, som ligger i lä, men som ändå ger fåglarna flyktmöjligheter. Gärna nära en buske eller ett träd, som fåglarna kan gömma sig i om någon rovfågel angriper. Använd helst inte ett fågelbord i form av ett hus med fönster och dörrar. Det kan bli rena dödsfällan! Tänk också på att utfordringsplatsen lätt förvandlas till en smittkälla för sjukdomar, t ex salmonella. Talgoxen är dessutom känslig för fågelkoppor (virussjukdom). Bygg en mesklocka! Mesarna kan hänga upp och ner och äta av en talgklump eller ur en mesklocka! Så här gör du en egen mesklocka: - Använd en vanlig blomkruka - Leta upp en pinne, som passar i hålet. Man kan också binda fast en knapp mitt på ett snöre och sedan trä snöret genom hålet. - Smält talg (det vita fettet från kött) eller köp hem kokosfett och smält och blanda in fågelfrön och brödbitar. (Vill du inte smälta kokosfettet så kan räcka att låta kokosfettet få rumstemperatur. Det beror lite på vad du vill blanda i.) - Låt det svalna lite, men inte stelna! - Häll litet i krukans botten och låt det stelna. Fortsätt att hälla lite i taget. - Lägg till slut hela krukan i kylskåpet och låt talgen stelna. - Bind ett snöre om pinnen och häng mesklockan upp och ner på en gren. - Man kan också smälta fett och fylla en vanlig margarinask, som man sedan hänger upp i trädet! Övriga tips: - Använd ljuskopparna från tomma värmeljus och fyll med ovanstående. Trä gärna flera efter varandra på ett snöre. - Bind fast en talgklump på en gren. - Såga itu en kokosnöt och häng upp den ena halvan i trädet. Källa: NATURSPANARNA IDÉ-material AB naturspanarna@ide-material.se