Stort intresse för husflytt. Nr 2 JUNI. HANS-OLOV OHLSON: När livet är färdiglevt DE FÖRSTA KARTORNA ÖVER JÄRNBERGEN SID 16

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB HANS-OLOV OHLSON: När livet är färdiglevt och ingenting återstår att klara av är det nog lätt att undra. GÄSTKRÖNIKÖR SID 17 DE FÖRSTA KARTORNA ÖVER JÄRNBERGEN SID 16 Nr 2 JUNI 2017 Flyttplanerna i nu mer detaljerade KIRUNA. LKAB har planerat uppdaterade tidplaner för köp och flytt i. En märkbar förändring är att flytt från s centrum inte behöver ske före år 2022 och att LKAB vill köpa fastigheter i ett större område tidigare än vad nuvarande tidplan för köp visat. Markrörelserna är oförändrade, men mer information om kommunens utvecklingsplaner är det som lett till justerade tidplaner. NYHETER SID SAMHÄLLSOMVANDLING Stort intresse för husflytt KIRUNA. Efter tre kilometer och 90 minuter var det första huset på plats på Luossavaaraområdet. NYHETER SID 8 9 kyrka i centrum Stadens kyrka är kanske den mest karaktäristiska byggnaden i. Inom tio år ska kyrkobyggnaden flyttas när gruvområdet utökas. Kyrkan är en mötesplats där minnen skapas och där många livsavgörande händelser äger rum, säger Hans Stiglund, biskop i Luleå stift. NYHETER SID 7 2 centimeter per år trycks Kontinetalplattan mot det det skandinaviska urberget. FOTO: HANS-OLOF FOTO: UTSI Åtgärder ska minska skakningar I början av maj kändes en serie kraftiga skakningar i Malmberget. Skakningarna kom från Printzsköldmalmens hängvägg. Vi tar människors oro på allvar. Därför har LKAB infört en mängd åtgärder för att minska antalet större seismiska händelser, säger Elias Engman, gruvchef på LKAB i Malmberget. NYHETER SID 14

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR LEDARE 7,2 200 omvandlingen miljoner ton järnmalmsprodukter producerade LKAB under första kvartalet näringsidkare ska omlokaliseras i samband med samhällsi Det var en väldans tur att det kom igång. Vi förlorar runt tio tåg per dygn när trafiken står still. ANDERS BJÖRNSTRÖM, VD FÖR LKAB MALMTRAFIK, TILL SVT MED ANLEDNING AV ATT LKAB:S MEDARBETARE SKOTTADE LOSS ETT PERSONTÅG PÅ MALMBANAN. Utvecklingen tar fart! Jan Moström vd, LKAB 2017 blir ett händelserikt år för samhällsomvandlingarna i Malmfälten. Åren av intensiv planering börjar bära frukt och påverkan blir alltmer synlig i samhällena. Nu kommer vi också att se fler byggkranar skjuta mot höjden! Mycket har gjorts, som investeringar i ny infrastruktur, elkraft, avloppsnät, järnväg, med mera. LKAB har avsatt över 13 miljarder kronor för samhällsomvandlingarna varav nästan 5 miljarder är utbetalade. Det är pengar som betalats ut för att ersätta det som försvinner. LKAB har avsatt över 13 miljarder kronor för samhällsomvandlingarna varav nästan 5 miljarder är utbetalade. Rollfördelningen i denna stora process är att LKAB ansvarar för avvecklingen på de markområden som måste tömmas för att underjordsgruvorna ska överleva. Det betyder att vi för dialog med berörda, värderar fastigheter och näringsverksamheter, betalar ut ersättning eller bygger nytt och slutligen flyttar eller river det som ska bort. Kommunerna äger frågan om utveckling, det är de som genom att hantera detaljplanerna avgör var och när nya näringslokaler och bostäder kan byggas. Det är glädjande att konstatera att det nu finns gemensamma planer för utveckling och avveckling av samhällena i både Gällivare och. Utöver de pengar som LKAB avsatt och betalat ut har vi drivit flera stora projekt för att ersätta sånt som avvecklas. Lägenheter och villor har byggts, kulturhistoriskt värdefulla byggnader har flyttats och ett unikt stadshus växer fram i s framtida stadskärna. De kommande åren ska LKAB bygga nya bostäder. Men vi kan inte göra allt själva, alla aktörer i Malmfälten; näringslivet, förenings- och organisationslivet, kommunerna, byggföretag, investerare och inte minst medborgarna själva måste ställa sig frågan vilken typ av samhälle man önskar i framtiden, för det är nu vi skapar det och det är nu det behövs engagemang och aktivitet. Det sägs ibland att Malmfälten förknippas alltför starkt med LKAB:s verksamhet och att andra delar i samhället är nog så viktiga. Det kan vi på LKAB bara stämma in i. För ett levande och framgångsrikt samhälle gäller det att alla är med och agerar för att driva utvecklingen framåt! Marknadskommentarer LKAB : Hur går det för LKAB? Ett nytt miljötillstånd för verksamheten i är troligen en av de mer omfattande miljöprövningarna i Sverige just nu. Johan Heyden, avdelningschef, norra Europa: Marknaden för stål och sjöburen järnmalm i norra Europa och Storbritannien har under det senaste halvåret varit stark. Priserna har varit höga och våra kunder har producerat för fullt. Framåt är man inte lika säker på att den starka marknaden kommer att bestå. Något minskad efterfrågan på stål innebär att priserna har visat tendens på att börja falla, vilket även till viss del påverkar priserna på järnmalm. Trots detta bedöms efterfrågan på pellets vara fortsatt hög och pelletsmarknaden antas vara i balans först när Samarco åter startar sin produktion som bedöms ske tidigast i början av Roger Hahne, försäljningschef Mellanöstern och Nordafrika: Merparten av det stål som produceras hos våra kunder i Mellanöstern och Nordafrika (MENA) går till regionen, och då i huvudsak till infrastrukturprojekt. En del av kunderna i den här delen av världen söker nya marknader och små volymer exporteras bland annat till Europa och Asien. Produktionen går på högvarv, men relativt låga priser på stål och höjda priser på el och gas är en utmaning för några ståltillverkare. Efterfrågan på LKAB:s pellets är fortsatt mycket stark och vi ser inga tecken på att läget kommer att förändras under resterande del av året. Göran Ottosson, försäljningschef, Kontinentaleuropa och Nordamerika: Tysklands handelsöverskott slår nya rekord och export av tyska produkter beräknas öka med tre procent i år. En stor del av den tyska exporten är till andra EU-länder, vilket visar att Europa går bra. Exempelvis har tillväxten i Spanien ökat kraftigt under året. Detta gynnar i sin tur konsumtion och byggande, vilket håller stålbehovet på en hög nivå. Även Nordamerika tycks ta fart och våra kunder i USA ber om ytterligare leveranser. Samtliga våra kunder producerar fullt och efterfrågan på våra produkter är god. Trots höga volymer är ändå stålpriserna under press och industrin förväntar sig lägre marginaler mot slutet av året. ANSVARIG UTGIVARE Bo Krogvig REDAKTION Anders Lindberg, Mauritz Magnusson, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, KONCERNEN PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA exemplar MILJÖMÄRKT Ack 2016 Senaste nytt hittar du på MARKUS PETÄJÄNIEMI, FÖRSÄLJNINGS- OCH LOGISTIKDIREKTÖR: LKAB:s kunder kör generellt med en hög produktionstakt och efterfrågan på stål får anses vara god. Stålpriserna har dock planat ut och vänt ned något. Järnmalmspriset har kommit ned på mer förväntade nivåer efter det senaste halvårets uppgång. Pelletpremierna är fortsatt starka på grund av högre efterfrågan än utbud, vilket är positivt. Det är också glädjande att stabiliteten i vår produktkvalitet ökat de senaste månaderna. Det är viktigt att LKAB håller sina kundlöften i en konkurrensutsatt marknad. Trots bra efterfrågan på LKAB:s pellets har ett onödigt högt lager byggts upp under våren. Sena båtar och båtanhopningar har stört leveranstakten. Bedömningen är att lagernivåerna kommer ner till normalare nivåer vid maj månads utgång. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro jan 3,9 feb LEVERANSER Ack. t.o.m. april. Miljoner ton 4,5 mars Ack 2017 apr 27,0 Totalt 2016 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack. t.o.m. april 2017: 93,3% Ack. 2016: 95,1 %. 93,3% Mejla oss! fornamn.efternamn@lkab.com Ansökan på gång för ökad produktion KIRUNA. Hela LKAB:s verksamhet i ska få ett nytt miljötillstånd. Det är sannolikt en av de mer omfattande miljöprövningarna i Sverige just nu, säger Daniel Brännström, projektledare på LKAB:s miljöavdelning. I höst ansöker LKAB om en tillåten maxproduktion på 37 miljoner ton råmalm i gruvan och uppemot 23 miljoner ton färdiga produkter. Dagens miljötillstånd i tillåter en maxproduktion på cirka 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter. Nytt miljötillstånd utfärdas av mark- och miljödomstolen. Anledningen är att det tillstånd som finns i vissa avseenden är inaktuella, men att det sker just nu är framförallt för att vi vill ha möjlighet att öka produktionen i gruvan och förädlingsverken framöver, säger Daniel Brännström. Det befintliga tillståndet för gruvan är inte tillståndsprövat enligt miljöbalken, som kom 1999, utan enligt en äldre miljölagstiftning. Förädlingsverksamheten i har ett senare tillstånd, utfärdat 2005 innan de nya anriknings- och pelletsverken KA3 och KK4 skulle byggas. Utöver det har LKAB ett antal tillstånd för bland annat dammbyggnationer och delvis torrläggning av sjön Luossajärvi. Vi har själva initierat prövningen för att vi vill utnyttja de miljardinvesteringar LKAB gjort de senaste åren. Just nu har vi kapacitet för en produktion som vi inte kan utnyttja till fullo på grund av att vårt miljötillstånd inte tillåter det. Därutöver är det av vikt att ha tillstånd som ligger i linje med aktuell miljölagstiftning eftersom LKAB bedriver en omfattande gruv- och industriverksamhet med de utsläpp det innebär, säger Andreas Björkman, projektledare på LKAB:s miljöavdelning med ansvar för miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i ansökan om nytt tillstånd. De produktionsökningar som planeras kommer att ske inom nuvarande anläggningsstruktur. Skillnaden i den här miljöprövningen är att hela verksamheten inom gruvindustriområdet, både under och ovan jord, ska omprövas samlat. Då får vi en samlad miljödom för nuvarande och planerad verksamhet i, säger Daniel Brännström. Just nu pågår ett utredningsarbete för att färdigställa ansökningshandlingarna som ska skickas in till domstolen under hösten. Där beskrivs dels nuläget, det vill säga hur verksamheten ser ut idag rent tekniskt och den miljöpåverkan det medför, dels vilka produktionsförändringar bolaget vill genomföra och vilka miljömässiga effekter som kan förväntas av det. Beskrivningen av skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan är en viktig del liksom att beskriva vad som händer vid en avveckling av verksamheten. Utmaningen ligger i att utreda, bedöma och beskriva hur LKAB eventuellt kommer påverka omgivningen framöver. Framförallt när det gäller påverkan på yt- och grundvatten där vi bedriver ett omfattande utredningsarbete, säger Andreas Björkman. Kraven på minskad miljöpåverkan blir allt högre och LKAB jobbar aktivt för att följa den utvecklingen, inte bara genom ställda krav utan även genom egna miljö- och hållbarhetsmål. För cirka 25 år sedan släppte exempelvis LKAB:s enda pelletsverk i, KK2, ut mer än tre gånger så mycket svaveldioxid i förhållande till vad dagens tre pelletverk, KK2, KK3 och KK4, gör tillsammans. I andra avseenden har dock utsläppen blivit högre genom åren, främst som en följd av den ökade produktionen. LKAB lägger därför ner mycket arbete på att utreda olika möjliga åtgärder för att reducera utsläppen. Vad händer om myndigheterna inte utfärdar ett nytt tillstånd? Nuvarande tillstånd för verksamheten gäller tillsvidare, även om inte ett nytt skulle utfärdas efter den här prövningen av någon anledning, avslutar Daniel Brännström. Ansökan omfattar i huvudsak: Nuvarande och planerad gruv- och förädlingsverksamhet, samt där tillhörande verksamhet inom Kiirunavaara industriområde. Möjlighet att årligen bryta upp till 37 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara inklusive Konsuln, en mindre intilliggande så kallad satellitmalmkropp. Möjlighet att årligen producera upp till 23 miljoner ton järnmalmsprodukter, varav högst 18 miljoner ton i form av pellets. Möjlighet att transportera in och förädla upp till 5 miljoner ton rågods från LKAB:s övriga gruvor i syfte att öka flexibiliteten i malmförsörjningen till förädlingsverken. Fortsatt deponering av nödvändiga mängder gråberg och anrikningssand. LKAB inbjuder allmänhet och intresseorganisationer till samråd den 8 juni kl på Folkets hus i.

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Grunden lagd nu kan det byggas MALMFÄLTEN. Grunden är lagd för samhällsomvandlingarna. Det nya stadshuset i blir klart nästa höst. Runtomkring växer de nya centrumkvarteren fram. Klocktornet har fått sitt fundament framför stadshuset för att senare kunna ringa in flytten. På Repisvaara i Gällivare byggs det så det knakar. Den viktigaste grundstenen i är den kommunala byggtidplanen. Nu kan bygget av centrumkvarteren och de kommunala verksamhetslokalerna komma igång. Det är viktigt att kommun som ansvarig för nya centrum visar vägen med stora och tunga byggen, säger Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar. Byggtidplanen är synkad med LKAB:s behov av att omvandla tidigare bostadsområden till gruvstadspark och industriområde. Kommunens byggtidplan, våra tidplaner för köp och flytt samt tidpunkterna för när detaljplanerna ska tas är helt avgörande för LKAB:s fortsatta gruvbrytning. Om inte allt det här hänger ihop så stannar vår verksamhet av, säger han. De aktuella brytningsområdena, markerade med blått, i Malmberget. Här bryts malmen i Malmberget MALMBERGET. LKAB bidrar till välfärden och att människor har möjligheten att ha till exempel en tvättmaskin. Till det krävs stål och stål tillverkas av järnmalm. Därför bryter LKAB järnmalm i sina gruvor och en del av processen är sprängning. I Malmberget finns ett 20-tal malmkroppar, varav brytning sker i ett tiotal. I finns en stor malmkropp som kan liknas vid en stor brödskiva på högkant. På båda orterna lutar malmkropparna mot samhället. Eftersom produktionen pågår oavbrutet sker sprängningar varje natt. Effekterna av sprängningarna märks av för dem som bor i områden i FRÅGAN svarar närheten av gruvorna. Innan sprängning sker måste gruvan utrymmas och efteråt måste gruvan ventileras på spränggaser under flera timmar innan människor kan vistas där. Därför utförs sprängningarna på natten i Malmberget och i. Det finns flera olika typer av sprängningar: Tillredningssalvor används för att nå fram till malmen, det kallas för drivning av ort. Det är relativt små laddningar och ger därför sällan några kännbara vibrationer. Salvorna kan pågå under några sekunder och upplevs som ett knattrande ljud, som kan liknas vid att poppa popcorn. Har du besökt LKAB:s gruvor och vad tyckte du om det? Jim Björnström, Ja, jag har besökt gruvan flera gånger men det var länge sedan, 2008 eller Det är häftigt med så stora utrymmen under jord och att kommunikationen fungerar, både att ringa och surfa. LKAB bryter inte malm under där människor bor eller vistas. Produktionssalvor är när berget splittras och lastas ut för vidare transport i processen. Dessa sprängsalvor har något större laddningar och kan kännas som vibrationer i områden nära gruvan. De består av en kort men kraftig smäll. Ibland kan dessa salvor skjutas med en liten tidsfördröjning och då uppstår flera smällar. Ludmilla Janeck, Frösön Jag har varit i gruvan flera gånger och jag tycker att det är både intressant och lärorikt att besöka LKAB:s verksamhet under jord. SKISS: LKAB FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Öppningsskjutningar används när ett nytt produktionsområde ska tas i bruk. De är större och har ett mer utdraget förlopp och kan pågå i upp till cirka 15 sekunder. Dessa kan, i likhet med tillredningssalvorna, också upplevas som ett knattrande ljud men kan även ge kännbara vibrationer eftersom det är större laddningar. LKAB bryter inte malm under där människor bor eller vistas. All produktionsbrytning och produktionssprängning sker innanför det instängslade industriområdet. MARITHA MOSSBERG Bo Nilsson, Frösön Nej, tyvärr har jag inte besökt någon av gruvorna, varken i Malmberget eller i, men jag är helt klart nyfiken på dem. I LKAB:s preciserade tidplan för har de nya centrumkvarteren fått mer tid. Samtidigt avvecklas flera bostadsområden snabbare. Därför måste mark- och planbeslut för nya bostadsområden komma snabbt. LKAB jobbar tillsammans med båda kommunerna för att ta fram en långsiktig och hållbar strategi för samhällsomvandlingarna till år Förutsättningarna för en sådan strategi har aldrig varit bättre än nu. I Gällivare finns beslutade planer på nya bostäder. Där ligger vi ungefär ett år före i utveckling jämfört med. Nu är det viktigt och brådskande att byggandet kommer igång även i. Vi och alla andra aktörer måste ha tillgång till byggbar mark, områdesplaner och detaljplaner så att bostadsbyggandet kan öka i takt med gruvans produktion som så många är helt beroende av, säger Stefan Hämäläinen. Stadshusbygget pågår för fullt i nya centrum, nu kan fler byggen också komma igång. Han betonar att LKAB och alla som har intresse av att bygga behöver 5 10 års framförhållning i områden som berörs av LKAB:s gruvbrytning. Det är nödvändigt för att gruvproduktionen i världens största underjordsgruvor för järnmalm ska kunna fortsätta. Det ställer krav på att kommunerna också har lång framförhållning i utvecklingsområdena, säger Stefan Hämäläinen. LKAB bygger upp nya bostäder och lokaler som ersättning för de sakägare som berörs. Nya hus erbjuds fastighetsägare, oavsett om det är en villa, ett hyreshus eller ett hus med både hyresrätter och kommersiella lokaler. I Malmberget har omkring 70 procent av villaägarna valt ett nytt hus. Principen med att ersätta funktioner fungerar. Det är bättre för samhället om pengar som LKAB betalar ut går till nyproduktion. De som väljer ett nytt hus visar stor framtidstro. Vi i LKAB ser helst att fastighetsägarna väljer en funktionsersättning. Vi behöver levande och attraktiva samhällen. Här har vi gemensamma intressen och mål med kommunerna och invånarna, säger Stefan Hämäläinen. Stefan Hämäläinen: " Planer och bostadsbyggande måste fram snabbt i." FOTO: HANS-OLOF UTSI Ägare till hyreshus och fastigheter får samma erbjudande, såväl privata fastighetsägare som kommunala bostadsbolag. Kommunernas bostadsstiftelser har valt att få nya flerfamiljshus uppbyggda. Vi har flera byggplaner för bostäder och Topbostäder i Gällivare på gång. I Gällivare bygger vi just nu ett punkthus i kvarteret Dansaren. Det blir klart i år, och då överlämnar vi huset till Topbostäder som ersättning för hyresrätter som måste rivas i Malmberget, säger han. Vi ser nu att det går att bygga kostnadseffektivt genom professionella upphandlingar och rätt ställda krav. Det gynnar inte bara LKAB utan också dem som i slutändan ska bo i lägenheterna. För bostadsrätter får delägarna, de boende, ekonomisk ersättning. Nu har framförallt Riksbyggen startat byggprojekt för nya bostadsrätter i. De bygger 47 lägenheter på Luossavaara och har planer på 250 lä- EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE PROJEKT LKAB i : Stadshuset Väg 870 E 10 Jägarskolan bostäder Glaciären 30 bostäder Terrassen 62 bostäder Luossavaara 11 bostäder i kulturhus Riksbyggen Luossavaara 47 bostäder Till detta kommer kommunalt/privat byggande som redan genomförts eller påbörjats. Behov: bostäder till år 2035 I består det påverkade området av 895 bostadsrätter, hyresrätter, 200 företag, fem hotell, en kyrka, en sporthall, ett badhus, ett bibliotek, ett Folkets Hus, en gymnasieskola, en räddningstjänst och ett sjukhus. genheter totalt på båda orterna. Samarbetet med Riksbyggen visar hur vi jobbar för att få fler aktörer att komma in i Malmfälten för att bygga och förvalta. Det skapar större mångfald och innebär att vi som gruvbolag inte behöver öka vårt fastighetsägande, säger Stefan Hämäläinen. LKAB erbjuder alla näringsidkare en ny lokal. En diskussion förs alltid med verksamheten om ny lokalisering. För att få igång byggandet har LKAB åtagit sig att bygga två av de nya centrumkvarteren. Vi hoppas givetvis att få många fler efterföljare som vill satsa och bygga i s nya centrum. Ansvarsfördelningen är att LKAB betalar för avvecklingen och kommunen ansvarar för nya områden och planer. Framtiden skapar vi tillsammans, säger Stefan Hämäläinen. MAURITZ MAGNUSSON LKAB i Gällivare: Repisvaara Mitten 120 bostäder Repisvaara Norra, upp till 450 bostäder Dansaren 22 bostäder Vassara älvstrand 62 bostäder Granbacka 30 bostäder Bäckåsen bostäder Myråsen/Tallbacka 50 bostäder Solbacken 86 bostäder Koskullskulle 40 bostäder Till detta kommer kommunalt/privat byggande som redan genomförts eller påbörjats. Behov: bostäder till år 2035 I Malmberget berörs 359 bostadsrätter och 1069 hyresrätter, 38 företag, en kyrka, en sporthall, ett badhus, en gymnasieskola och två äldreboenden.

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Mariakapellet, kolumbariet och minneslunden flyttas Kyrkans arkitektur har inspiration av norska stavkyrkor och en tanke var att kyrkan till formen skulle efterlikna en kåta. Med sina faluröda spånklädda fasader, mörk tjärad interiör, material och inspiration har den en nationalromantisk prägel och är ett tydligt utryck för sin tid. kyrka i centrum igår, idag och imorgon KIRUNA. Stadens kyrka är kanske den mest karaktäristiska byggnaden i. Inom tio år ska kyrkobyggnaden flyttas när gruvområdet utökas. Kyrkan är en mötesplats där minnen skapas och där många livsavgörande händelser äger rum. Trots en ny fysisk plats kommer det heliga rummet att bestå, säger Hans Stiglund, biskop i Luleå stift. kyrka byggdes 1909 till 1912 och var en gåva från LKAB till Jukkasjärvi församling. Enligt dagens tidplan ska den flyttas till ny plats mellan åren 2025 och Nu har LKAB inlett en dialog med församlingen för att tillsammans med specialister göra en plan för hur kyrkan ska flyttas. Kyrkan måste vara en del av att ett samhälle förändras. Vi måste finnas med i dialogen och vi måste följa med samhällsutveckling, även i det här fallet då utvecklingen i form av utökad gruvbrytning kräver en samhällsflytt. Kyrkan har inget självändamål i sig som byggnad. Det är relationerna till människornas liv och den mötesplats som kyrkan är som gör byggnaden till en Vi måste följa med samhällsutvecklingen. naturlig plats i samhället. Det är en klok tanke att kyrkan flyttas och att den hamnar centralt i nya delen av, säger Hans Stiglund. kyrka är speciell på många sätt. Den är ett kyrkligt kulturminne som skyddas av kulturmiljölagen så frågan har aldrig varit om den ska flyttas, utan snarare hur. I samarbetsavtalet mellan kommun och LKAB finns överenskommelsen att kyrkan ska flyttas. Är det tillåtet att flytta en kyrka? Det krävs många tillstånd för att flytta en kyrka, men ja, det är tillåtet om särskilda skäl kan anges. Speciellt kyrka Hans Stiglund, biskop i Luleå Stift. skyddas av stark lagstiftning och antikvariska regler. Det krävs en nära samverkan med olika myndigheter, säger Hans Stiglund. Det återstår många frågor att finna lösningar på. Bland annat hur den fysiska flytten rent praktiskt ska gå till, vilken flyttväg som ska tas och hur lång tid det kommer att ta. Finns det något liknande fall där en kyrka har flyttats i Sverige? Ja, inte minst i grannkommunen. Allhelgonakyrkan i Malmberget flyttades år 1974, säger han. När kyrka flyttas har den stått på nuvarande plats i över hundra år. kommun har utsett en ny plats för kyrkan i anslutning till kyrkogården med närheten till nya centrum. Kyrkans klockstapel uppfördes Den var en gåva från LKAB till församlingen. Arkitekt är Gustav Wickman som ritade flera olika förslag. Jämtländska klocktorn från 1700-talet och samiska timmerkåtor har varit förebilder för klockstapeln. Flera olika konstnärer samarbetade med kyrkklockorna. Korta fakta: År Tid för fysisk flytt: År Kyrkans byggår: År Arkitekt: Gustav Wickman FOTO: LULEÅ STIFT kyrka utsågs 2001 till en av Sveriges vackraste byggnader, vad tycker du om att den bevaras? Varje byggnad har sin berättelse och det är viktigt att bevara den i sin yttre mening, men kanske än viktigare ur det andliga perspektivet. Jag vill påstå att heliga rum talar till människor på ett speciellt sätt. Framförallt är kyrkan en plats som påminner om våra rötter och vår historia. Det är betydelsefullt att kunna söka upp en plats som man har en relation till och därmed är det viktigt att kyrkan bevaras. Hemvändare besöker ofta kyrkorummet när de kommer hem, och många vandrar på kyrkogårdar. Det blir helt enkelt en plats som har en koppling till vem man är, säger Hans Stiglund. Vad vill du säga till alla dem som har värdefulla minnen av kyrkan på dess nuvarande plats? Jag förstår att det kan kännas sorgligt. Det är viktigt att tillåta sig själv att bearbeta den sorgen med att göra ett värdigt avslut på nuvarande plats och ett positivt välkomnande på den nya platsen. Kom ihåg att det är fortsatt samma byggnad som också i fortsättningen kommer att hjälpa människor att minnas det som de varit med om i kyrkan. Jag tror att alla måste ha ett öppet sinne och hitta det positiva i den nya platsen. På sikt kommer den nya miljön att tala till en. Livet går vidare och det som avgör upplevelserna i kyrka med omnejd är de möten som sker och de händelser som blir fina minnen framöver, säger Hans Stiglund. KIRUNA. Minneslunden och Mariakapellet med tillhörande kolumbarium och krematorium kommer att beröras av gruvbrytningen vid samma tidpunkt som kyrka. Därför måste ett nytt Mariakapell byggas och minneslunden och kolumbariet flyttas. LKAB har inlett en dialog med pastorat om vad som ska hända med kyrkans omnejd i samband med flytten av kyrkan när markens rörelse påverkar området. Kyrkoparken är en del av miljön omkring kyrkan, där bland annat LKAB:s förste disponent och s grundare, Hjalmar Lundbohm, är begraven. I Mariakapellet är cirka personer gravsatta och i minneslunden cirka personer. Gravsättningar i minneslunden upphörde För både Svenska Kyrkan och LKAB är det en etisk utmaning med många aspekter att ta hänsyn och ställning till. Att flytta kyrkan med omnejd är nog bland det svåraste vi kommer göra inom samhällsomvandlingen. Dels fysiskt men framförallt hur vi varsamt och med omtanke berör minnena, sorgen och glädjen som finns på platsen, säger Niclas Svanelöv, projektledare LKAB. Är det tillåtet att flytta gravar? Oftast är det inte tillåtet att flytta gravar av respekt för de avlidna. Men tillstånd får ges till en flytt om det finns särskilda skäl för det och om det är bestämt var stoftet ska gravsättas på nytt. Men i det stora hela bör gravfriden få råda, framförallt när det gäller minneslunden och Hjalmar Lundbohm själv. Kolumbariet är en annan sak. Där går det att identifiera och flytta urnorna. Å andra sidan bör man fundera på om vissa gravar ska flyttas och andra inte. Här ställs det etiska mot det praktiska, och jag hoppas att de båda perspektiven kan mötas hos både anhöriga, Mariakapellet i. församlingen och LKAB, säger Hans Stiglund, biskop i Luleå stift. Ett nytt krematorium ska byggas i nya. Det behövs även en ny begravningsplats då nuvarande snart är fylld. Det finns ännu ingen angiven plats för krematoriet, men önskemålet är att det ska ligga vid den nya begravningsplatsen, som inte heller har någon angiven plats i dagsläget. Hur ska anhöriga förhålla sig till det faktum att gravplatser måste flyttas alternativt lämnas kvar? Det naturliga är att hitta en fysisk plats att gå till, om den inte kommer att finnas kvar måste en ny gravplats skapas. Sedan skulle jag vilja säga att alla våra döda djupast sett vilar i Guds omsorg, och det får vi ha tilltro till, säger Hans Stiglund. LKAB har ett ansvar att se till att flytten genomförs med de bäst lämpade metoderna och i god tid, pastorat har ett ansvar att bibehålla den kyrkliga verksamheten under tiden flytten sker. Allt för att skapa trygghet genom hela förändringen. pastorat har under våren arbetat för att få kontakt med samtliga gravrättsinnehavare för att ge information och påbörja en dialog. Vi är lyhörda inför uppgiften och antar utmaningen med största ödmjukhet. Tillsammans med anhöriga, kyrkans medlemmar, bor, kommunen och den nyfikna omvärlden ska vi försöka genomföra flytten med stor värdighet, säger Roland Rova, kanslichef pastorat. Under tiden kyrka flyttas finns många alternativa kyrksalar i kommun. Bland annat Jukkas järvi kyrka, Poikkijärvi kapell, kapellet i Tornehamn och kyrkolokalen i Tuolluvaara. Fastna inte i den fysiska miljön och det som varit igår. Där finns fortfarande hur mycket som helst att skapa, både idag och imorgon, avslutar Hans Stiglund. pastorat vill komma i kontakt med anhöriga till de gravsatta. Kontakta begravningsverksamheten för att säkerställa att namn och adress är korrekta. Telefon: Måndag fredag samt FOTO:

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Ett trettiotal journalister följde med under hela flyttresan. Intresset för flytten var enormt lokalt, nationellt och internationellt. Anders Lindberg, kommunikationschef på LKAB svarar på frågor. Två av totalt åtta byggnader har flyttats till sin nya plats och transporterades tre kilometer till foten av berget Luossavaara. Först ut att flyttas var Arbetarbostaden B5 och näst på tur bläckhornshuset B53. FOTO: HANS-OLOF UTSI Arbetarbostaden, ett av de mindre husen som flyttas, väger 82 ton. Malin Fors, samordnare för kvalitet miljö och arbetsmiljö ansvarade för säkerheten. Första huset är flyttat KIRUNA. Första huset av totalt åtta har nu flyttats till sin nya adress. Flyttlasset gick från Bolagsområdet till Lotten Erikssons gata 9, vid foten av berget Luossavaara. Drygt tre kilometer och 90 minuter senare stod Arbetarbostaden B5 på sin nya plats. Det första av flera så kallade bläckhornshus är flyttat. Det är verkligen en ynnest att få vara med och skriva historia på det här sättet, säger Tjabba Nordanfjäll, projektledare vid LKAB och ansvarig för flytten av kulturbyggnaderna i. Klockan nio på onsdagsmorgonen den 24 maj började flyttekipaget så sakteliga att rulla, från Bolagsområdet till sin nya plats vid foten av berget Luossavaara. Längs vägen E10 och genom det gamla järnvägsstationsområdet rörde sig transporten, en särskilt anpassad trailer lastad med Arbetarbostaden B5, i promenadtakt. Längs med hela flyttvägen hade ekipaget sällskap av många förväntansfulla bor som ville ta del av husets historiska resa mot Luossavaara. Från start till mål stod människor med kamera och mobiltelefon. Det var glada hejarop och vinkningar under hela resans gång. Det kändes verkligen som en riktig folkfest, säger Tjabba Nordanfjäll. Den 24 maj 2017 är på många sätt en historisk dag i s relativt korta historia när det första av totalt åtta kulturbyggnader flyttas till sin nya adress. Dagen till ära tittade solen fram från en klarblå himmel och bilden av den 82 ton tunga byggnaden längs vägen, med gruvan och fjällmassivet i bakgrunden, är svårslagen. Det känns så klart fantastiskt att vi genomfört den första av flera flyttar med så stor framgång. Flytten har föregåtts av ett intensivt arbete tillsammans med flyttentreprenören och nu fick vi skörda frukten av det arbetet. Det är svårt att sätta ord på hur bra det känns, säger Tjabba Nordanfjäll. Väl på plats på Luossaavaaraområdet återstod endast momentet att backa ekipaget och att sänka ner byggnaden på den nya bottenplattan, ett tekniskt svårt moment som trailerföraren klarade med bravur. Det viktigaste för oss var att säkerheten var hög under hela transporten. Människor har respekterat avspärrningarna och säkerhetsavstånd, så vi är nöjda med genomförandet och hoppas på att det fortsätter så här i kommande flyttar, säger Malin Fors, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljösamordnare, på samhällsomvandlingsenheten på LKAB. Ett 30-tal journalister deltog och rapporterade både lokalt, nationellt, och internationellt om den historiska händelsen. Dessutom valde flera medier att sända live direkt från händelsernas centrum. På LKAB:s Facebooksida strömmade besökare in som passade på att ställa frågor om flytten. Vi från kommunikationsenheten är måna om att alltid förmedla senaste nytt så snabbt som möjligt i våra egna kanaler. Därför är det viktigt och roligt att vi har möjlighet att liverapportera från den här typen av händelser, vi hade många som följde oss under sändningen, det här är en världsnyhet, säger Erika Lindblad, kommunikatör på LKAB. Flyttarbetet inleddes redan under 2015 och pågår till och med 2019, då det nya området ska vara inflyttningsklart. Men redan under torsdagen, den 25 maj, fick Arbetarbostaden sällskap av det så kallade bläckhornshuset B53. Även flytten av B53:an gick enligt plan. Det har varit mycket jobb och förberedelser inför de här dagarna och det är klart att det har varit en hel del nerver inblandade. Nu fortsätter flyttarbetet och den 14 juni är det dags igen, då flyttas Ingenjörsvillan, säger Tjabba Nordanfjäll. Under 2017 ska totalt åtta kulturbyggnader flyttas varav sju flyttas till Luossavaaraområdet. Därtill flyttas den så kallade Länsmansbostaden till den nya stadskärnan, öster om nuvarande centrum. JOSEFINE EJEMALM På LKAB:s hemsida kan du läsa mer om husflyttningarna Titta gärna på filmen om hur det förberedande flyttarbetet gått till www. vimeo.com/lkab På en särskilt anpassad trailer skedde den cirka tre kilometer långa transporten. NYA VÄGNAMN På det nya området förenas dåtid med nutid. De nya vägnamnen berättar en del av stadens rika historia. Lotten Erikssons gata: Charlotta Lotten Eriksson ( ) från Uppsala var den första föreståndarinnan på LKAB:s bolagshotell. Hon direktrekryterades till jobbet av Hjalmar Lundbohm och innehade tjänsten som verksamhetsansvarig från hotellets öppnande 1901 till sin pensionering Maria Taavenikus gata: Maria Taaveniku flyttade till hösten Innan ångköket uppfördes på området Ön blev Maria Taaveniku en matmor åt de ungkarlar som kommit för att jobba åt LKAB, men inte hade någon egen hushållning. Hon är ett exempel på vilken betydelse de första kvinnorna i spelade både för viktiga samhällsfunktioner och för LKAB:s verksamhet. Systrarna Pappilas gata: Brita Maria Olofsdotter Pappila ( ) och systern Sofia Vilhelmina Olofsdotter Pappila ( ) från Jukkasjärvi anlitades av Hjalmar Lundbohm vid representationsmiddagar för viktiga gäster åren innan Bolagshotellet stod klart. Intresset för husflytten var stort. Åskådare följde flytten. BYGGNADER SOM FLYTTAS UNDER 2017: Bolagshotellet, Arbetarbostaden B5, Ingenjörsvillan, bläckhornshusen B51, B52 och B53 samt Hjalmar Lundbohmsgården och Länsmansbostaden. ARBETARBOSTADEN B5 Arbetarbostaden B5 är LKAB:s femte byggnad i ordningen och uppfördes Byggnaden rymmer tre lägenheter och ingår i LKAB Fastigheters bostadsbestånd. Den nya adressen på Luossavaaraområdet blir Lotten Erikssons gata 9. Byggnaden väger 82 ton.

6 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR år har samhällsomvandlingen pågått i Malmberget 35 procent av frakterna på svensk järnväg görs av LKAB, räknat i ton. Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till: info@lkab.com eller Grunden är lagd för ett starkare och mer uthålligt LKAB, vilket innebär att även om prisläget framöver försämras, så är vi försiktigt optimistiska. LKAB:S VD OCH KONCERNCHEF JAN MOSTRÖM I ETT PRESSMEDDELANDE OM DELÅRSRAPPORTEN FÖR FÖRSTA KVARTALET påbörjades bygget av s nuvarande stadshus Flyttplanerna i detaljeras KIRUNA. LKAB har presenterat en mer detaljerad plan för när köp och flytt måste ske från de delar som berörs av gruvans utbredning i. Samtidigt presenterade kommun en byggtidplan för stadens nya centrumkärna. Nu detaljeras prognosen för köp och flytt som i stort håller sig inom de årsintervaller som kommunicerats tidigare. Förändringen är att det blir en tydligare och mer detaljerad om- rådesindelning, inte så stora spann mellan årtal. Det är bra att kommunen har presenterat en byggtidplan för nya. Det har lett till att vi kunnat synka tidplanerna för köp och flytt utifrån den takt det ska byggas fastigheter att flytta till, vilket alla vinner på. Utveckling måste gå före avveckling, säger Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar. En märkbar förändring är att flytt från s centrum inte behöver ske före år 2022 och att LKAB vill köpa fastigheter i ett större område tidigare än vad nuvarande tidplan för köp visat. Markrörelserna är oförändrade, men mer information om kommunens utvecklingsplaner är det som lett till justerade tidplaner. LKAB:s tidplaner har haft marginal för justeringar utifrån samhällets och gruvans behov. Vi vill skapa stabila förutsättningar för alla aktörer i samhället. För att påverkade områden ska avvecklas enligt plan och möjliggöra fortsatt gruvbrytning krävs att utveckling av nya områden sker i samma takt. LKAB har betalat ut miljardbelopp till kommunen så det är viktigt att byggena nu kommer igång, säger Stefan Hämäläinen. Tidplanerna bygger på de prognoser som görs för markrörelser orsakade av gruvan och på behovet av att utveckla nya delar i samhällena. Tidplanen fylls hela tiden på och uppdateras när förutsättningarna ändras i takt med gruvans expansion. LKAB bryter inte malm under marken där människor bor eller vistas. Därför måste industriområdet utökas. LKAB och kommun har tillsammans hållit informationsmöten med näringsverksamheter och fastighetsägare med anledning av de nya tidplanerna. Genomförandeavtal klart för ny E10 förbi KIRUNA. Trafikverket och LKAB har tecknat ett genomförandeavtal för ny E10 förbi. Avtalet innebär att LKAB finansierar den nya vägen som ska motsvara befintlig funktion enligt dagens krav för en europaväg. Arbetsplanen för vägen vann laga kraft hos regeringen i oktober Trafikverket och LKAB har diskuterat hur finansieringen av vägen ska utformas. Vi är nu överens om ett övergripande avtal och ett avtal för etapp 1 som avser sträckningen från Karhuniemi till Kurravaaravägen. Det som återstår nu är att framförhandla ett avtal för etapp 2 som är sträckan förbi det nya centrumet, säger Stefan Hämäläinen, direktör samhällsomvandlingen, LKAB. Det är glädjande att vi nu har ett avtal på plats så att vi kan komma igång med att bygga nya E10 till hösten, säger Arnold Vonkavaara, regional direktör, Trafikverket. Förhoppningen är att vägen ska hinna bli klar så att trafiken inte behöver ledas om tillfälligt genom centrum. Enligt minerallagen är det LKAB som betalar för den påverkan och de kostnader som uppstår när företagets gruvbrytning gör samhällsomvandlingarna nödvändiga. Uppgörelsen med Trafikverket om väg E10 är en förutsättning för LKAB:s fortsatta gruvdrift i. Det gemensamma arbetet för att sänka produktionskostnaden för vägen samtidigt som funktionen för europaväg kunnat upprätthållas har gått bra, säger Stefan Hämäläinen, direktör LKAB:s samhälls omvandlingar. Trafikverket, som ansvarar för byggnation av den nya vägen, påbörjar upphandling av byggentreprenör i juni. Entreprenaden delas in i två etapper. Den första etappen byggs mellan Karhuniemi och Kurravaaravägen. Den andra etappen påbörjas 2019 och hela E10 beräknas vara klar 2020, Detta enligt ett pressmeddelande från Trafikverket. ANDERS LINDBERG Frågor och svar om de nya tidplanerna för. Tillkommer det några fastigheter i de här tidplanerna? Nej, det gör det inte. Det är samma områden som berörs som tidigare kommunicerats. Beror de nya tidplanerna på att mark rörelserna från gruvan går fortare? Nej, tidplanerna baseras på prognoserna för markrörelser orsakade av gruvbrytningen, men i det här fallet har LKAB detaljerat tidplanen för flytt baserat på att utveckling måste gå före avveckling. Finns det inte bostäder och lokaler att flytta till vill vi inte forcera en för tidig flytt. Nu när kommunen har en byggtidplan kunde vi revidera LKAB:s tidplan för flytt så att de är synkade. När kommer LKAB att kontakta mig? Kontakter kommer att tas i tur och ordning vartefter områdena påverkas. Vad händer om det inte hinner byggas bostäder till alla som måste flytta? Då kan vi bli tvungna att minska produktionen i gruvan. Varför väljer LKAB att uppdatera tidplanerna nu? LKAB behövde revidera tidplanerna för att de skulle bli realistiska i förhållande till utvecklingen. Som sagt måste det finnas något att flytta till. LKAB har själva byggt cirka 200 nya lägenheter, vi flyttar kulturbyggnader och har tecknat avtal med Riksbyggen som ska bygga 250 bostadsrätter i Malmfälten, men nu måste fler aktörer komma igång och bygga. Varför är tidplanerna uppdelade i köp och flytt, samt i olika etapper? Tidsperspektivet för när flytt måste ske ser olika ut beroende på var i det påverkade området som fastigheterna ligger. Stora delar av berörs inte samtidigt. Först måste LKAB köpa fastigheten, det gör LKAB via frivilliga överenskommelser tillsammans med fastighetsägaren som tagit beslut att sälja. När fastigheten är såld går det att bo kvar en tid som hyresgäst på korttidskontrakt hos LKAB Fastigheter. Var kommer LKAB att bygga ersättningshus? LKAB utnyttjar möjligheterna till utveckling på den mark vi äger. Till Luossavaara flyttar vi kulturbyggnader och har sålt en del till Riksbyggen för att de ska bygga nya bostadsrätter. Vi förfogar även över mark på Jägarskolan där vi planerar för ett antal bostäder, men detaljplanerna är inte klara. Kan LKAB garantera att ingen hamnar granne med ett staket? Med tanke på att LKAB anlägger en så kallad gruvstadspark mellan industristängslet och bebyggelse så är ambitionen att ingen ska behöva bo granne med ett staket. Något vi hittills lyckats med i hela Gruvstadspark 1. Vad är anledningen till att LKAB vill köpa tidigare än i det grå området? Att LKAB vill köpa tidigare än i det området är för att skapa goda förutsättningar att på sikt få till ändrade detaljplaner med god framförhållning. Det gråa och orangea området är det som på sikt ska bli Gruvstadspark 3. Är tidplanerna definitiva? Ja, så långt de kan vara det. Tidplanerna är en prognos ställd efter nuvarande förutsättningar, om dessa förändras måste förstås planerna justeras. Men målet är att kunna arbeta efter de tidplaner vi har nu. Om jag vill sälja min fastighet till LKAB tidigare än vad tidplanen visar, går det? Nej, LKAB måste utnyttja resurser och finansiella medel för att lösa situationen på de områden som står närmast i tur.

7 12 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Högre järnmalmspris stärker resultatet LKAB. Året har inletts positivt med ökad produktionsvolym och rörelseresultat för första kvartalet Den första kvartalsrapporten för året släpptes i anslutning till stämman. De effektiviseringsprogram som LKAB genomfört de senaste åren har stärkt LKAB:s konkurrenskraft samtidigt som järnmalmspriserna har stigit. Grunden är lagd för ett starkare och mer uthålligt LKAB, och även om prisläget framöver försämras, så är vi försiktigt optimistiska, säger Jan Moström, LKAB:s vd och koncernchef. Spotpriset för järnmalm har under kvartalet handlats till den högsta prisnivån sedan hösten 2014 och efterfrågan på förädlade järnmalmsprodukter är fortsatt god. Fakta om kvartalsrapport första kvartalet 2017: 7,2 miljoner ton producerat under första kvartalet 6,6 miljoner ton levererat under fösta kvartalet 86% pelletsandel för kvartalet LKAB:s årstämma 2017 hölls den 27 april i Vetenskapens hus i Luleå. Utsikten på Repisvaara är fantastisk, med gamla Malmberget och Uplandslaven i fonden. Bengt flyttar in på Repisvaara MALMBERGET. Bengt Rindmalm är en pensionär med aptit på livet. Han är tyngdlyftare, före detta bodybuilder och rena spänstfenomenet för sin ålder. Född och uppvuxen på Kilen har han i 34 år bott ovanpå en geologisk spricka, en så kallad kross zon, på Linnévägen. Nu är det dags att flytta. Geologin och skakningarna i Malmberget bekymrar mig inte det minsta. Men det är rena vinstlotten att få flytta till Repisvaara. I sommar blir det av, säger han. Huset, eller husen, står redan klara. Bengt Rindmalm äger nämligen två hus vägg i vägg på Linnévägen. När han fick erbjudande om nytt hus eller pengar var valet självklart. Jag har ju två hus, så det måste bli två nya. Ett parhus blev perfekt, säger han. Förhandlingarna med samhällsomvandlarna på LKAB gick bra. Det var lätt att komma överens. Nu står huset på plats och är klart för inflyttning. Bara detaljer i huset och på tomten återstår att ordna, säger Bengt Rindmalm. Han bor tillsammans med pappa Paavo, snart 91 år. Som gammal styrkelyftare har Bengt fortsatt träna och ställer ständigt upp nya mål. Idag klarar han 210 kilo i styrkelyft. Dessutom tränar han konditionen. Malmberget är en perfekt plats att bo på. Jag går varje dag från Linnévägen och upp till Engelska vägen. Det är perfekt för kondition och benstyrka, säger han. Då ska man veta att stigningen är mer än 120 meter på drygt 1 kilometer fågelvägen. Hemåt går det med fart. nedanför mig. Brorsdottern från Murgatan bor på andra sidan. Det blir som förr, säger han och räcker sedan över en lapp där han har skrivit ned det han vill säga, det som måste med i intervjun: Bengt avslutar med att peka på ett långt arbetsliv inom LKAB, varav mesta tiden inom anrikningsverket, bland annat som vikarierande produktionsledare. Han har varit med om den tekniska utvecklingen och haft mycket duktiga medarbetare. Anrikningen nådde en mycket hög driftklarhet genom utbildning och kunskap. När det gäller mullret i Malmberget vill jag säga att jag aldrig störts. Tvärtom, som en vis man sade; slutar gruvan mullra så förstår alla att det blir bekymmersamt för den fortsatta samhällsutvecklingen. Men jag är positiv och tror på framtid och utveckling, inte avveckling. Bengt. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Göran Persson valdes till styrelseordförande på LKAB:s årsstämma den 27 april. Rapport från årsstämman LKAB utmärker sig för låga koldioxidutsläpp MALMFÄLTEN: LKAB:s järnmalmspellets har blivit certifierade för det koldioxidavtryck som de orsakar. Analysen visar hur produkterna minimerar utsläppen av växthusgas från gruva till färdig produkt. Det här är en stor konkurrensfördel för oss, säger Stefan Savonen, chef för energi och klimat på LKAB. LKAB har beställt en undersökning för att spåra koldioxidutsläppen genom varje steg i dagens stålproduktion. En analys utförd av Ecofys fann att stål producerat med järnmalmspellets från LKAB bidrar till 14 procent mindre direkta koldioxidutsläpp än det europeiska medelvärdet. Anledningen är bland annat att LKAB bryter magnetit, en typ av järnmalm som kräver betydligt mindre energi för att omvandlas till stål än den mindre effektiva hematitjärnmalmen, som är vanligast på den globala marknaden. Fördelen med den rena magnetiten vi har i våra gruvor är att den inte kräver lika stor extern energiförsörjning under pelletsproduktion som hematit, säger Stefan Savonen. LKAB har också utfört en så kalllad carbon footprint-studie som verifierats av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Analysen gjordes utifrån LKAB:s intresse att kartlägga den totala klimatpåverkan av våra pelletsprodukter, något som är särskilt viktigt efter Parisavtalet om klimatförändringar som antogs Att uppskatta koldioxidutsläppen från varje steg av produktionen av järnmalmspellets var en stor utmaning, men nödvändig för att skapa transparens i företagets klimatansträngningar. Resultatet blev också positivt för LKAB, som är den första stora järnmalmsproducent som har undersökt hela kedjan av koldioxidutsläpp och fått studien certifierad. Energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid från tillverkningen av våra pellets är bland de lägsta i vår bransch. LKAB:s pelletsverk är bland de mest energieffektiva i världen och vi strävar efter att bli helt koldioxidneutrala till år 2045, säger Stefan Savonen. ANDERS LINDBERG Bengt tränar hårt och äter medvetet. Han klarar fortfarande 210 kg i styrkelyft. Självklart blir det ett gym i nya huset på Repisvaara. Planområde: Repisvaara Här bygger LKAB: Hus: 120 villor Planområde: Repisvaara norra, mitten och södra, totalt upp till bostäder. Han beundrar utsikten på Repisvaara. Gamla Malmberget och Uplandslaven ligger som en fond. Kvällssolen lyser på fasaden på det nya huset. Kanske går det att se Kebnekaise, som det gör från Dundrets topp, i klart väder. Det ska nog gå att hitta branta motionsstigar här också. Bengt är en skapande person. Här ska det bli altaner och balkonger till båda husen. I ena garaget blir det förstås ett gym där hans skivstång ska få flytta in. Amerikanaren på gården, en muskelbil av märket Buick får också sin självklara plats på Repisvaara. Tror det här blir bra. Ett positivt inslag är att det är så många malmbergare som flyttar hit. På det viset får man ju tillbaka gamla grannar och bekanta. Brorsan bygger precis Bengt och Paavo på Linnévägen i Malmberget. LULEÅ. LKAB har effektiviserat sin verksamhet, infört en ny koncernstruktur och formulerat nya koncernmål. Åtgärderna har bidragit till ökade volymer och rekord i pelletsproduktionen. Nu blickar LKAB framåt. Den nya koncernstrukturen med tre affärsdrivande divisioner; Norra, Södra och Specialprodukter, tar form. I januari 2016 tangerade järnmalmspriset den lägsta nivån sedan råvaran började handlas på spotmarknaden Priserna steg under året och efterfrågan på järnmalmsprodukter är god, konstaterades på LKAB:s årsstämma den 27 april. Mycket pekar åt rätt håll nu. Tack vare en stabil produktion med få avbrott har vi under året ökat volymer- na med 7 procent och med tydligt fokus på högförädlade produkter har vi slagit nytt rekord i pelletsproduktion, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Under 2016 levererades 27 miljoner ton järnmalmsprodukter en ökning med över 11 procent jämfört med föregående år. Trots ökade leveranser och sänkta kostnader tyngs årets resultat ned då dagbrottsgruvan i Mertainen läggs i malpåse och kostnaderna för samhällsomvandlingarna ökar. Jag är försiktigt optimistisk inför 2017, vi räknar med en stabil prisnivå var året då grunden lades till ett starkare och mer uthålligt LKAB, säger Jan Moström. Stål producerat med järnmalmspellets från LKAB bidrar till 14 procent mindre direkta koldioxidutsläpp än det europeiska medelvärdet. FOTO: RUNAR G GUDMUNDSSON

8 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Bolagsområdet 200 m Takskiva, ca 200 m tjock Testområde för hydraulisk spräckning PRINTZSKÖLD- RUMMET Elias Engman, gruvchef: "Produktionen hämmas av hänsyn till boende i Malmberget. Printzsköld är ett av våra viktigaste produktionsområden." 945 m 1000 m 1250m Ny teknik ska minska seismiska vibrationer från Printzsköld MALMBERGET. Sedan i december 2016 har observanta malmbergare kunnat iaktta aktiviteter vid Norrbottensvägen och Skånebacken. Området direkt innanför staketet tillhör takskivan ovan Printzsköldmalmen. Där görs nu försök med hydraulisk spräckning av bergmassan. I vintras borrades inspektionshål till takskivan. Därefter har området avverkats för att ta tillvara virket och förbereda för nya borrningar i maj. Nu har tre hål borrats inför den hydrauliska spräckningen i juni. Metoden går ut på att skapa sprickor i PRINTZSKÖLD- MALMEN takskivan på ett kontrollerat sätt. Syftet är att minska störningarna av seismik för boende i centrala Malmberget och öka malmproduktionen. Printzsköld är en viktig malmtillgång i Malmberget men brytningen har de senaste åren hämmats av hänsyn till samhället och de boende. De seismiska händelserna i takskivan ovanför malmkroppen har givit för många och för stora vibrationer som stört de boende. Nu prövas en ny metod för att minska de seismiska händelserna; hydraulisk spräckning av berget i takskivan, kallas det på fackspråk. Tillsammans med Fabian och Alliansen är Printzsköld en av våra stora malmtillgångar. Den bidrar till att vi med nuvarande huvudnivåer kan bryta malm till år 2030, säger Elias Engman, gruvchef på LKAB i Malmberget. Malmen vid Printzsköld började brytas 1998 från 780-metersnivån. Därmed fanns flera hundra meter fast berg av bland annat Linagranit ovanför, ända upp till dagen. Idag bryts Printzsköld på 945- och 970-metersnivåerna. Vartefter malmen har lastats ut har ett hålrum bildats ovanför malmen. Takskivan har i sin tur tunnats ut och är idag omkring 200 meter tjock på det tunnaste stället. Där de seismiska händelserna inträffat är tjockleken meter. Takskivan har stora horisontella bergspänningar. Detta ger upphov till seismiska händelser. Hängväggen ger också upphov till vibrationer och dessutom släpper ibland stora block i hålrummet. Vibrationerna känns ut i samhället på grund av det hårda och homogena berget, säger Jan-Anders Perdahl, chefsgeolog på LKAB i Malmberget. Hydraulisk spräckning används internationellt i flera gruvor samt inom gas- och oljeindustri, men är nytt för LKAB. Metoden har först prövats i under jord i ett annat projekt. I Uppblockat berg Takskivan ovanför den västra delen av Printzsköldmalmen är av massiv Lina granit och försvårar uppblockningens naturliga förlopp på grund av höga bergspänningar. Kontrollerad spräckning ska minska bergmassans styvhet. ILLUSTRATION: GUNVOR EKSTRÖM/THOMAS WETTAINEN Veronica Junros Nilsson är LKAB:s projektledare för den hydrauliska spräckningen. juni används metoden i Malmberget. I avgränsade delar av borrhålen kopplar vi på ett högt vattentryck med mellan 600 och 800 kilos tryck. Det sker med en specialutrustning som sköts/som hanteras av personal från Australien, säger Veronica Junros Nilsson, projektledare. Som jämförelse är normalt tryck i ett bildäck cirka 2 kilo. Det här är ett försöksprojekt i begränsad omfattning. Projektet ska i denna fas visa om metoden kan åstadkomma önskade sprickor i bergmassan, säger Thomas Wettainen och Kristina Jonsson, forskningsingenjörer på LKAB. Om försöket lyckas kan en effekt förhoppningsvis bli att vibrationer från seismiska händelser avtar eftersom bergmassans förmåga att lagra energi minskar och därmed risken för Antal spräckhål: 3 st Längd: meter Mäthål: 16 st - längd 10 meter Borrhål för övervakning: 4 st Övervakningssystem: Networked Smart Markers Övervakningssyfte: Noggrann kontroll av takskivans uppblockning Geofoner: 2 st nymonteras i befintliga prospekteringshål + 2 st under jord för förtätad seismisk övervakning större seismiska händelser. Sprickorna bör dämpa vibrationerna. Målet är att minska störningarna på omgivningen. Thomas Savilahti, bergmekaniker på LKAB, följer utvecklingen vid Printzsköld noggrant. I vintras borrades inspektionshål för laserskanning av hålrummet. Vi ser egentligen inga större problem med hålrummet i sig. Uppblockningen pågår, men i långsam takt på grund av det hårda och homogena berget. Vi har ju goda erfarenheter sedan tidigare från uppblockningar i Malmberget. Därför vet vi att seismiken minskar när uppblockningen är klar, säger Tomas Savilahti. Från 2018 hoppas man att brytningen kan öka takten igen för att nå full volym Det finns inga brytningstekniska hinder för full produktion. Vi gjorde tidigare omfattande dynamiska bergförstärkningar i Printzsköld. Det är viktigt att vi får igång full produktion här. Vi kan idag endast köra med en lastplats mot planerade tre vid full drift. Det är uteslutande av hänsyn till de boende som vi minskat produktionen, säger Elias Engman, gruvchef i Malmberget. En utvärdering av resultaten väntas till hösten. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Kenny Mills SCT och Emil Kårvik PROTEK vid utrustningen som används vid förspräckning i. Visste du att: De horisontella bergspänningarna vid LKAB:s gruvor orsakas av trycket från den Atlantiska mittryggen mellan Europa och Nordamerika. Kontinentalplattan trycks mot det skandinaviska urberget med cirka 2 cm per år. Det skapar spänningar som märks i gruvdriften hos LKAB. På LKAB:s webb får du veta mer om seismik: seismiska-handelser/sa-har-gar-det-till/ Bergförstärkning i en ort vid Printzsköldmalmen i Malmberget Bergspänning bakom skakningar MALMBERGET. I början av maj kändes en serie kraftiga skakningar i Malmberget. Magnituden visade omkring 2,5 på LKAB:s skala. Skakningarna kom från Printzsköldmalmens hängvägg. Vi tar människors oro på allvar. Därför har LKAB infört en mängd åtgärder för att minska antalet större seismiska händelser. Det säger Elias Engman, gruvchef vid LKAB i Malmberget. Produktionsplaneringen tar dagligen hänsyn till förväntad seismisk aktivitet och anpassar produktionen. Vid Printzsköldmalmen har produktionsbegränsningar dessutom införts sedan några år tillbaka. Där bryter LKAB med bara en tredjedels kapacitet. LKAB prövar en ny teknik, förspräckning, för att försöka dämpa vibrationer från seismik (se särskild artikel invid). För att minska vibrationer från sprängningar har försök gjorts med smalare borrhål. De rymmer mindre mängd sprängmedel och ger därför minskade vibrationer. I gengäld krävs då fler borrhål för att ge samma verkan. Eftersom detonationerna i varje salva tänds i sekvens borrhål för borrhål, har resultatet blivit klart minskade vibrationer. Det är några exempel på LKAB:s åtgärder för att minska vibrationer från såväl seismik som sprängningar. Det är viktigt att veta att storskalig brytning efter malm i underjordsgruvor kan ge upphov till så kallad seismisk aktivitet. Det betyder att det uppstår skakningar, eller skalv, i berggrunden. LKAB övervakar aktiviteten i sina gruvor i och Malmberget noggrant. De seismiska händelserna uppstår när den naturliga spänningen i berggrunden förändras. Den största bergspänningen är den som går vågrätt, i sidled, inte som man kanske skulle kunna tro lodrätt, alltså uppifrån och ner. När järnmalmsbrytningen i under jordsgruvorna går djupare och "skär av" berggrunden måste spänningarna hitta nya vägar runt om och under den utbrutna malmen. Då bildas spänningskoncentrationer och om spänningarna är högre än hållfastheten går bergmassan i brott, alltså spricker. Ibland byggs det upp energi som frigörs i större skakningar, som kan kännas av i samhällena närmast gruvorna. LKAB bevakar hela tiden den seismiska aktiviteten. Det görs med hundratals instrument, så kallade geofoner, som kan känna av stötvågor i berggrunden. Utöver magnituden mäter LKAB också vibrationer i byggnader i enheten millimeter per sekund. Den seismiska aktiviteten går inte att förutsäga exakt. Större händelser som känns av i samhället kan uppstå när som helst på dygnet. FOTO: RUNAR G GUDMUNDSSON Vid behov väljer LKAB att stoppa produktionen tills aktiviteten nått lägre nivåer. LKAB forskar också på andra sätt att minska de seismiska händelserna, till exempel genom planeringen av sprängningar och hur brytningen utförs nivå för nivå. För boendena i samhällena vid LKAB:s underjordsgruvor kan de seismiska händelserna kännas av tydligt. LKAB bryter aldrig malm under områden där människor bor eller vistas. Det finns en vid säkerhetszon. Den seismiska aktiviteten sker inne på gruvindustriområdet men kan kännas av i samhällena. Vid större händelser läggs information ut på LKAB:s webb med information om tid, position, magnitud och största vibration. Det kan ta någon eller några timmar, för resultaten från instrumenten måste samlas in och kontrolleras. En rapport skickas också till myndigheterna. Du kan läsa mer om seismik på vår webb. Där finns de senaste händelserna med frågor och svar: MAURITZ MAGNUSSON

9 16 LKAB FRAMTID NR forntid Ulrica och Freidrichs berg F örsta gången bergen Kiirunavaara, Ripberget, och Luossavaara, Laxberget, nämns i skrift var år 1696 i en skrivelse av bokhållaren Samuel Mört vid Kengis bruk. Mört hade uppdraget att undersöka kopparfyndigheten i Sjangeli och när han stannade till i Jukkasjärvi fick han höra talas om fyndigheterna i. Det dröjde dock ända till år 1736 innan en kunglig kommission fick uppdraget att närmare undersöka järnbergen i norr. Expeditionen leddes av landshövdingen Gabriel Gyllengrip och med honom på resan fanns bland annat en lantmätare vid namn Esias Hackzell. Den 19 juni 1736 kom sällskapet till Jukkasjärvi där de träf- 17 LKAB FRAMTID NR Gruvkunskap i förskolan KOSKULLSKULLE. Här har det satsats på lokal samhällskunskap för bar nen. Förskolebarnen i Koskullskulle leker att de jobbar i gruvan. Och de vet varför Malmberget måste flyt tas. Allt började med att vi läste en barnbok om gruvan i, säger Ingela Oskarsson, pedagog på Myrans förskola i Koskullskulle. Barnen i förskolan är mellan ett och fem år. Boken om gruvan var starten på intresset för gruvarbetet. De har tittat på filmer om husflytten i Malmberget. De har besökt LKAB:s informationskontor och sökt information om gruvan och samhällsomvandlingen. Resultatet är en utställning fade samen Amund Amundson Mangi, den man som gått till historien som malmens upptäckare. Mangi utfrågades grundligt om den förmodade malmfyndigheten och mot löfte om skattebefrielse pekade han ut vägen till järnbergen som låg i hans renbetesland. Lantmätaren Hackzell upprättade kartor över fyndigheterna, där bergen Kiirunavaara och Luossavaara benämns drottning Ulrica och konung Freidrichs berg efter det svenska kungaparet. Dessa namn kom emellertid aldrig att användas. Samen Mangi fick sin belöning för upptäckten. Han blev skattebefriad och fick 100 riksdaler silvermynt i gåva. om Malmberget och gruvan. Flera av de större byggnaderna i samhället har målats av barnen och står ovanpå malmkropparna. Själva gruvan är byggd i ett akvarium, där finns snedbanor, lastbilar, lastmaskiner och riktiga magnetitstenar. På väggen ovanför har kreativiteten också blommat och samsas tillsammans med urklipp om processen att framställa pellets för ståltillverkning. Barnen har koll på vad som är nyttan med att bryta järnmalmen i Malmberget och att husen flyttas för att malmen ska kunna brytas. Av malm gör man stål och stål finns i dragkedjor, ja i allt möjligt, säger Elsa Keskitalo. Det har varit så roligt att arbeta med barnen i det här projektet som vuxit fram efterhand. Det började med boken som vi läste och slutade med en utställning som barnen jobbat fram om gruvan och Malmberget, säger Ingela Oskarsson. Flytten av kulturbyggnaderna från EVA SELIN Felicia Linestedt Aukea. Malmberget till Koskullskulle är förstås förevigad i utställningen. Barnen har besökt det nya området dit husen flyttats. Alla delar har bidragit till att barnen fått kunskap om gruvan och samhället. Eleverna på Myrans förskola har fått kunskap om stål och gruva. Sittande från vänster: Alfons Hanold, Elsa Keskitalo, Stående: Ralf Petersson Peltz, Signe Eriksson, Felicia Linestedt Aukea och pedagogen Ingela Oskarsson. Det roligaste har varit att titta på alla husen i Malmberget och att lyssna på sagan, säger Ralf Pettersson Peltz. Alfons Hanold, Ralf Petersson Peltz och Signe Eriksson Lehto tycker att det har varit roligast att måla alla husen. Roligast var att göra sprängningen, säger Felicia Linestedt Aukea. TEXT OCH FOTO: MARITHA MOSSBERG Efter den kungliga kommissionens besök år 1736 upprättade lantmätare Esias Hackzell de första kartorna över järnbergen. GÄSTKRÖNIKÖR Bulls 491. Det finns mycket man kan fråga sig V ad är svaret? Så löd det näst sista yttrandet från den döende Gertrud Stein, den excentriska personlighet kring vilken mycket kretsade i mellankrigstidens kulturliv i Paris. När hennes partner Alice B Toklas inte besvarade frågan med annat än tystnad, alltså i praktiken ingenting, sa Stein sina allra sista ord: Vad är då frågan?" När livet är färdiglevt och ingenting återstår att klara av är det nog lätt att undra, även om det så dags är i senaste laget. Det man redan tidigare i livet kan fråga sig är om inte just frågorna ofta är mer intressanta än svaren. Definitivt framstår det så när somliga ansvarspersoner i det offentliga rummet blir utfrågade. Visst sätter de igång att prata, men de säger inte särskilt mycket och pinsamt ofta framstår de som oförmögna att verkligen ge svar. Fast vissa frågor i livet förblir förstås svårbesvarade: Varför vill de flesta följa med sin tid, men nästan ingen bli gammal? Varför skyndar sig inte fler människor att dra ner på tempot när de redan är uppe i varv? Hur kan man säkert veta att man är troende om det är just det man är? Att inte längre stå ut i ett sällskap, betyder det att man saknar tålamod eller originalitet? Varför är människor inte mer generösa mot varandra när det inte kostar någonting? Nog känner man sig lite frågande. Och när slutade förresten vardagen att vara viktig? Varför krävs det en händelse som den på Drottninggatan i Stockholm för drygt en månad sedan för att människor plötsligt ska visa varandra vänlighet, omtanke och kärlek? Varför är vi så dåliga på att visa det i vår vardag, när den trots allt utgör den absoluta merparten av vår tillvaro? Åtminstone jag frågar mig ibland frustrerat varför de Och när vi nu har yttrandefriheten som en av våra så lätt tillåts komma undan med sitt flum och god dag-yxskaft-snack. I såna lägen är frågorna extra viktiga. Frågorna som borde upprepas och upprepas och upprepas, plus de självklara följdfrågorna. Alldeles för ofta uteblir de, dessvärre. Skarpa frågor är inte nödvändigtvis illasinnade. Tvärtom. De är ofta fullt berättigade och i föredömliga fall formulerade för att få fram svar som förklarar och förtydligar. Inte ställda för att de utfrågade ska bli ställda, utan för att ge dem chansen att ge svar som allmänheten förtjänar att få ta del av. Varför? Det är alltid en bra fråga. Eller Hur? Tagna på allvar leder den sortens frågor i bästa fall till svar som gör att också de svarande blir tagna på allvar. Det borde vara önskvärt för politiker, företagsledare eller andra i ansvarig ställning. Hans Olov Ohlson Frilansjournalist och författare, närmast på gång med en roman som utspelar sig i Tornedalen. Luleåbo, 65 år i höst. Numera med så pass utvecklad självkritik att han, trots sina 194 cm, anser sig kunna uttala sig med auktoritet om mänskliga brister och tillkortakommanden. fyra svenska grundlagar och sociala medier som ger alla möjlighet att yttra sig fritt, hur kommer det sig då att så många verkar tycka att det är mest angeläget att beskriva och uttala sig om struntsaker? Eller värst av allt, att uttrycka så mycket hat och hot? Varför är det så många fega, inskränkta och motbjudande personer som känner behov av att spy ur sig sånt i skydd av anonymiteten? Nog måste de väl vara några av de mest ynkliga och simpla personer man kan tänka sig? Jag bara frågar. Gillar: Ifrågasättande människor. Gillar inte: Engagemang som inte sträcker sig längre än till datormusen.

10 18 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU Tävla & vinn Boken om LKAB I detta nummer av LKAB Framtid kan du bland annat läsa om första kulturbyggnaden som flyttas i, vad som orsakar spänningar i berget, om nya tidplaner i, om Bengt Rindmalm som flyttar in på Repisvaara, att kyrka ska flytta, om malmkroppen Printzsköld i Malmberget, om förskolebarnen som lär sig om gruvan, om guiden André Douhan och att vi har lagt grunden för samhällsomvandlingarna i Malmberget och. I tävlingen har du chansen att vinna Boken om LKAB. 1Vilken tid på natten spränger LKAB i malmbergsgruvan? 1 Klockan X Klockan Klockan Hur många bostäder byggs på Glaciären i? 1 62 bostäder X 120 bostäder 2 30 bostäder 3Vilket år flyttades Allhelgonakyrkan i Malmberget? X Hur många besökare har gruvutställningen på Tekniska museet i Stockholm årligen? besökare X besökare besökare 5Vilket år beräknas nya E10:an vara helt klar i? X Svarar gör du på /tavling Vinnare i tävlingen från förra numret, nr LKAB Framtid. Pelle Ruisniemi, Övertorneå Rätt rad: 1, 2, 1, X, 2 "Kulturhusflytten blir på sätt och vis ett helt nytt kapitel i s historia som många känner en stark relation till. Kulturbyggnaderna är en del av s själ och för många även en symbol för staden TJABBA NORDANFJÄLL, PROJEKTLEDARE PÅ LKAB OCH ANSVARIG FÖR FLYTTEN AV KULTURBYGGNADER. Ny invigning av gammal gruva i Stockholm STOCKHOLM. Under 2017 var det dags för gruvutställningen på Tekniska museet att åter igen slå upp portarna till underjorden. Den populära och välbesökta utställningen, som invigdes redan 1938, tar besökaren med på en spännande gruvtur i hjärtat av Stockholm. Det känns väldigt roligt att kunna erbjuda våra besökare känslan av att vara i en gruva, något som är främmande för väldigt många, säger Lars Paulsson, museiintendent på Tekniska museet. Tekniska museets gruvdel har sedan invigningen 1938 varit en av de mest populära och omtyckta attraktionerna på museet. Genom åren har utställningen förändrats och moderniserats, i takt med att gruvindustrin förändrats. I år genomgick utställningen en stor förvandling som innehåller flera nyheter, bland annat interaktiva ytor som tillåter besökaren att uppleva underjorden på riktigt nära håll. Intresset är jättehögt! De flesta som besöker Gruvan upplever det som spännande och kanske något kittlande, säger Lars Paulsson, museiintendent vid Tekniska museet. Utställningen uppgår till omkring 400 kvadratmeter och består av en mörk och ljus del, det vill säga; en historisk och en modern del. Under underjordsvistelsen får besökaren en uppfattning om hur gruvverksamheten, med trånga och mörka utrymmen, var dåtidens gruvarbetares vardag. I den nya och moderna gruvdelen möter besökaren däremot ljusa och öppna utrymmen. Vi vill illustrera hur gruvarbetet har förändrats och att det numera liknar övrigt industriarbete. Skillnaden är påtaglig, säger Lars Paulsson. Omkring besökare tar sig ner till gruvan årligen. Väl nere under jord finns en rad aktivitetsytor och upplevelser som alla berättar en liten del om hur det faktiskt är Ett riktigt skjutskåp från LKAB:s gruva i har skänkts till Tekniska museet. att arbeta i en gruva eller inom gruvverksamheten. Gruvindustrin är en grundpelare för svensk industri. Det är omöjligt att tänka sig en värld utan mineraler. Genom utställningen vill vi försöka påvisa just det, att vi alla använder oss av mineraler och hur de faktiskt bryts och förädlas, säger Lars Paulsson. Ett av flera måsten under besöket är att ta turen med gruvbussen ner till LKAB:s underjordsgruva i Malmberget. I gruvans kontrollrum får man inte heller missa att FOTO: TEKNISKA MUSEET ta plats i borrsimulatorn. Dessutom kan man avfyra en rejäl sprängsalva med hjälp av knappar och spakar i ett riktigt skjutskåp som använts i gruvan. Förhoppningen är att utställningen ska skapa förståelse för varför vi har gruvor och samtidigt väcka en diskussion om gruvor, säger Lars Paulsson. Utställningen och kontrasten mellan dåtid och nutid är påtaglig och framförallt uppskattad. Det är helt enkelt spännande med gruvor. JOSEFINE EJEMALM Klocktornet flyttas i sommar KIRUNA. Stadshusets klocktorn flyttas och LKAB betalar. Klocktornet ska monteras ned bit för bit för att sedan monteras upp på den nya platsen. Men innan sommaren, när flytten ska ske, måste vissa delar repareras. Anledningen till att vi påbörjade arbetet med flytten av klocktornet redan nu var att vi var osäkra på tornets tillstånd då vi inte kunnat göra en ordentlig besiktning tidigare, säger Johan Mäkitaavola, projektledare på LKAB. I samband med besiktningen har det konstateras att vissa delar är sämre än vad man förväntat sig. Det är framförallt den konstnärliga utsmyckningen som behöver restaureras och repareras. När reparationerna är klara nedmonteras tornets klockor och urverk. Själva tornet lyfts ned i sex delar och fraktas till den nya platsen. Det är ett hedersuppdrag som vi är mycket stolta över att få vara en del av, att omvandla s stadsbild. Säkerheten för såväl omgivningen som för klocktornet är den röda tråden i projektet, säger Mats Helin, projektchef på LTH Traktor AB. FRÅGAN Malmfältsbor svarar Brukar du känna av skakningar i Malmberget? Inge Kengström, Bergmansgatan, Malmberget: Ja, ett par gånger i veckan. Ibland känns det ordentligt. Torbjörn Auoja, Österlånggatan, Malmberget: Det känns hela tiden. Sättningarna är värst, man är oförberedd. Men det vore nog värre om det slutade skaka. Åsa Nilsson Springare, Mellanområdet, Malmberget: Det känns hos oss ibland. Men jag är född här och är inte så brydd. framtid Det händer i Malmfälten juni-september 3 juni Konsert samiska gruppen Friddja, Folkets Hus 8 juni Vernissage i Iggesundsparken 10 juni Vernissage Ulrika Tapio Blind, Gällivare Museum 17 juni Midnight Sun Meet för motorintresserade, Gällivare 17 juni, Bakluckeloppis, Kurravaara 26 juni 28 juni Förfesten, 27 juni Teater Landet inuti, Folkets Hus 27 juni Pridefestivalen, 29 juni 1 juli festivalen, 30 juni 2 juli Gällivare sommarmarknad 7 juli Keb Classic sommar, Kebnekaise Fjällstation 15 juli Swedish Alpine Ultra, Nikkaluokta Abisko 4 5 augusti BAMM, Björkliden augusti Jukkasjärvi marknad, Jukkasjärvi augusti Fjällräven Classic, Nikkaluokta 1 3 september Höstmarknad 9 september Myrsyran, 9 september Höstyran, Ferrumparken 10 september Den sista föreställningen Wolff sjunger Brel, Folkets Hus 15 september Teater Kultakausi Strålande tider, Blå Forell, Gällivare 17 september Teater Kultakausi Strålande tider, Blå Forell, Gällivare 28 september Teater Fjällsågens drottningar, Folkets Hus Skaulo och Puoltikasvaara

11 20 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET André Douhan guide på LKAB. "Det gäller att hålla humöret uppe. Ett utmanande jobb, men också väldigt kul." André Douhan. FOTO: TINA BENSON Berätta om ditt arbete och vad du arbetar med just nu? Jag arbetar som besöksguide i och tillsammans med mina fyra kollegor tar jag hand om guidningar av LKAB:s företagsgäster. Jag guidar i hela LKAB:s verksamhet, från gruva till hamn och dessutom i samhället på grund av den pågående samhällsomvandlingen. I sommar guidar jag turister i LKAB:s gruva i Malmberget, turer som bokas via Gällivare turistbyrå. Vad är det bästa med ditt jobb? Eftersom jag är en pratglad, nyfiken och social kille så är det en förmån att få träffa folk och presentera företaget och dess verksamhet på arbetstid. Vi guider är ju ansiktet utåt för företagets gäster och det gäller att vara påläst. Vi brukar säga att vi måste kunna lite om väldigt mycket. Vilka är de största utmaningarna? Som guide måste du vara stresstålig, ansvarsfull och flexibel och ha inställningen att det alltid går att hitta lösningar. Förutom att programmet kan ändras med kort Namn: André Douhan Bor: Familj: Två syskon, mamma och pappa i Tjautjas utanför Gällivare. Bakgrund: Rymdgymnasiet i. Arbetat som guide på LKAB i sedan Aktuell: Guidar turister på LKAB i Malmberget i sommar. Fritidsintressen: Snowboard, foto och film. Fascineras av Japan, både språket och kulturen. ANSVAR varsel på grund av väder och vind eller försenade flyg så är det jag som guide som ansvarar för gästens säkerhet och välmående under besöket. Dessutom är ju alla gäster olika och då krävs ett personligt bemötande som ska kännas unikt just för den gästen. Det gäller att hålla humöret uppe. Ett utmanande jobb, men också väldigt kul. Vilka gäster är roligast att guida? Det är gäster som aldrig har varit i en gruva förut. Då får jag möjlighet att bryta en gammal fördom förvånansvärt många tror fortfarande att gruvan är mörk och trång och att hacka och spade används för att bryta malm. När vi då åker ner med buss och kommer till våra rena och ljusa ytor under jord ja, just dessa gäster brukar vara väldigt nöjda med sitt besök. Hur laddar du dina batterier? Jag gillar att resa och uppleva andra miljöer. För mig är det viktigt att skaffa nya erfarenheter, utmana mig själv och pröva nya saker. Jag har till exempel pluggat japanska i Sapporo i Japan och åker gärna snowboard i Alperna. TINA BENSON Följ oss i sociala medier! LKAB finns på Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Här publicerar vi senaste nytt om vår verksamhet och du kan enkelt ställa frågor och kommentera inläggen.