Förord. Vid tangenterna. Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande Stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 Cykelbokslut Jönköpings kommun 2016

2 Förord Det här dokumentet är en sammanfattning av Jönköpings kommuns arbete med cykelfrågor under 2016, dvs ett bokslut för det mesta av våra insatser när det gäller byggnation, drift och underhåll av cykelvägar, utvecklingsarbete och beteendepåverkan för ökad cykling samt en redovisning av de resultatet vi kan se. Detta cykelbokslut och det tredje som tagits fram i kommunen sedan har det investerats i kommunens cykelinfrastruktur på ett aldrig tidigare skådat sätt. Förutom att bygga för nästan 24 miljoner istället för 17 av ordinarie cykelbudget (vilket gör att budgeten för 2017 minskar med motsvarande summa) så har det investerats i cykelåtgärder inom kommundelsutveckling, i större saminvesteringar med Trafikverket, i trafiksäkerhetshöjande sammanhang och för belysningspengar. Därtill kommer nya cykelvägar som anlagts i samband med byggnation av nya bostadsområden. Slutsumman för 2016 blev ca. 40 miljoner kronor. Sopsaltningen har fortsatt och utökats, huvudcykelstråket längs Herkulesvägen har fått en rejäl kvalitetshöjning med cykelöverfarter och förbättrad belysning, Skolgatans södra sida har fått en cykelbana och två gång- och cykelbroar har byggts, varav den förbi Bruuns magasin var en av våra mest påpekade felande länkar. Cykelmöjligheterna mellan Barnarp och Torsvik har förbättrats genom den nya förbifarten. De två cykelkampanjerna Inga onödiga bilresor och Bästa cykelstället har genomförts. Kommunen rullade ut ett erbjudande om förmånscyklar till de anställda vilket överträffade alla förväntningar. Både tillfälliga och permanenta mätningar av cykeltrafiken visar på en ökning av cyklingen till och från centrum med ca. 20 % jämfört med Cykelbokslutet är främst tänkt som ett digitalt dokument och innehåller därför ett flertal länkar till hemsidor och dokument på internet. För den som önskar ger det möjlighet till fördjupning av informationen på vissa områden. De flesta av länkarna leder till Jönköpings kommuns hemsida eller sidor kopplade till vår verksamhet. Länkar kan dock snabbt bli inaktuella och vi hoppas att ni har överseende med eventuella felaktigheter. Arbetet med cykelbokslutet genomfördes december 2016-april Den verksamhetsbeskrivande delen av innehållet har inte ändrats så mycket jämfört med tidigare cykelbokslut medan andra delar är helt färska. Stort tack till de tjänstemän i Jönköpings kommun som har bidragit med text, statistik, bild och information. Tack också till Cykelfrämjandet för deras Kommunvelometer och sammanfattningen av Jönköpings kommuns resultat 2015 som i lätt redigerad form avslutar detta cykelbokslut. Vid tangenterna Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande Stadsbyggnadskontoret 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Cykelpolitik, ekonomi och organisation... 4 Antagna cykelmål... 4 Cykelbudget... 4 Organisation... 6 Medborgardialog och cykelkommunikation... 7 Cykelprogram för Jönköpings kommun... 8 Utbyggnads- och utvecklingsprojekt... 9 Utbyggnad cykelvägar... 9 Utveckling Drift och underhåll Drift Underhåll Influenser från cykelexpertis och cykelstäder Jönköpings kommuns arbete uppmärksammas Elcykelinnehav i Jönköping Cykelräkning STRADA-rapporterade cykelolyckor Interna klimatväxlingsmedel till cykel Kommunanställdas resvanor med cykel Förmånscyklar Kampanjer och aktiviteter Kommunvelometern sammanfattning av Jönköpings resultat

4 Cykelpolitik, ekonomi och organisation Samsynen i cykelfrågan är stor bland kommunens politiska partier. I de för cyklingen viktigaste nämnderna, stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden, har besluten de senaste åren allt mer gynnat cykeln och dess plats i staden och kommunen. Tack vare denna politiska medvind för cykelfrågan har den årliga budgeten för utbyggnad av cykelbanor ökat, satsningar på förbättrad standard på parkvägar gjorts och det har tilldelats en särskild budget för drift och underhåll av cykelvägar. Antagna cykelmål Nytt mål: Senast 2020 ska cyklandet till och från centrum ha ökat med 25 % jämfört med Mål från Jönköpings kommuns Program för hållbar utveckling: andelen cykling av det totala resandet på vardagar i kommunen ska öka med 25 % mellan 2014 och Detta medför att andelen som var 10 % 2014 skall öka till 12,5 % Cykelbudget Stadsbyggnadskontorets medel går till utbyggnad och utveckling av cykelbanorna medan tekniska kontorets medel går till drift och underhåll. Tekniska kontorets avdelning Mark och exploatering anlägger också nya cykelvägar i samband med byggnation av nya bostadsområden. Medel för beteendepåverkan ligger också hos stadsbyggnadskontoret. Utbyggnad Medlen för utbyggnad och utveckling disponeras av stadsbyggnadskontorets Utvecklings- och trafikavdelning. Summan som budgeteras för cykelbaneutbyggnad är 17 miljoner kronor per år. Under 2016 gick dock mer pengar än planerat åt (23,7 miljoner kronor) vilket tas direkt från medlen för Ibland bryts också summor ut från de 17 miljonerna för att medel saknas för andra projekt där cykel ingår, för att saminvesteringar eller helhetslösningar måste göras där cykel är en del dessa medel benämns Extra objekt i figur 1. I Extra projekt ingår även ekonomiska medel från andra kommunala budgetposter (ex. åtgärder för belysning, trafiksäkerhet eller kommundelsutveckling). I årets redovisning görs för första gången en schablonberäkning av hur mycket som tekniska kontorets mark och exploateringsavdelning investerat i infrastruktur för cykel i samband med nybyggnation. En jämförelse med tidigare år blir inte rättvisande då det med all säkerhet investerats mer än angivet under åren Med det sagt har det troligen aldrig tidigare investerats så mycket pengar på infrastruktur för cykel i Jönköpings kommun som det gjorde Totalt sett satsades det ca. 40 miljoner kronor på utbyggnadsåtgärder under året. 4

5 Miljoner kronor ,7 11,2 5, Årtal Ordinarie cykelbudget Medel från nästa års budget Extra objekt Exploateringsprojekt Fig. 1. Medel för cykelbaneutbyggnad. Siffrorna för 2016 har utökats med en noggrannare redovisning av projekt utöver ordinarie cykelbudget samt en schablonberäkning av den cykelväg som byggts i samband med nyexploatering. Drift och underhåll Att spåra cykelandelen av drift och underhåll fungerade väl så långt bakåt som till Tidigare siffror är svårare att identifiera som rena siffror för gång- och cykel. Det har det sedan 2014 blivit ändring på. Tekniska nämnden, som har drift och underhåll på sitt bord, avsatte miljoner kr till upprustning av parkvägar, 4,5 miljoner kr för underhåll av cykelvägar, 3,4 miljoner till upprustning av gc-broar samt 3,2 miljoner i driftsanslag. Total budget för drift och underhåll av cykelvägar (miljoner kronor) 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 16,6 15,7 15,1 4,2 5, Fig. 2. Total kostnad för drift och underhåll av gång- och cykelvägar perioden

6 Beteendepåverkan Hållbart resande har en driftsbudget till verksamheten stadsbyggnadsnämnden. Perioden fanns även medel från Stadsbyggnadsvisionen, Trafikverket ( ) och Delegationen för hållbara städer ( ). Stadsbyggnadsvisionens medel var tänkta att överföras till den ordinarie budgeten från stadsbyggnadsnämnden men detta har ännu inte genomförts. Trots minskade anslag har viss förmåga att kommunicera till kommuninvånarna via reklamtavlor bibehållits genom en ökad tillgång till kommunala reklamytor via JCDecaux Trafikverket Delegationen för hållbara städer Stadsbyggnadsvisionen Stadsbyggnadsnämnden Fig 3. Budgeterade medel (kronor) för påverkansinsatser inom hållbart resande Organisation Stadsbyggnadskontoret arbetar med planering och utbyggnad av cykelvägnätet samt med beteendeförändring för att få fler att cykla. Drygt tre heltidstjänster ägnats åt planering och utbyggnad 2016 och ungefär 1,5 heltidstjänster har jobbat med beteendeförändring för ökad cykling. Tekniska kontorets Mark- och exploateringsavdelning bygger nya bostadsområden och kvarter där cykelvägar emellanåt ingår som delar av helheten i större projekt. Ungefär 5 % av en heltid läggs på cykelvägar på mark och exploatering. Tekniska kontorets Gata/Parkavdelning arbetar med drift och underhåll av cykelvägnätet. Drift handlar om halkbekämpning och snöröjning, sandupptagning på våren, städning av cykelvägarna sommartid och sopning av löv. Underhåll innebär lagning samt standardhöjning av existerande cykelvägar. Det är även på tekniska kontoret driften av kommunens cykelställ görs. Tre tjänstemän arbetar i olika grad med planering av drift och underhåll och tillsammans kommer de upp i ca. 25 % av en heltid. Därtill kommer ett större antal anställda, arbetsledare samt upphandlade privata entreprenörer som utför arbete på fältet. Cykelgruppen Cykelgruppen består av kommunala tjänstemän som på olika sätt arbetar med cykelfrågor. Gruppen består av representanter från stadsbyggnadskontorets Utveckling- och trafikavdelning, Översiktlig planering samt Planavdelning. Från tekniska kontoret deltar tjänstemän från Gata/Park samt Markoch exploatering. Även Kultur- och Fritidsförvaltningen har med en representant. Cykelgruppen träffas ca fyra gånger per år och behandlar frågor som kontinuerligt dyker upp rörande cykling. Här diskuteras och planeras cykelfrågor ur de olika avdelningarnas perspektiv. Strävan är att integrera cykeltänk i det vardagliga arbetet i kommunen. Det skapar möjlighet till bättre kvalitet i cykelmiljön. Det är denna grupp som tar fram förslag till stadsbyggnadsnämnden på vilka cykelbaneprojekt i Cykelprogrammets objektslista som ska genomföras från år till år. 6

7 Medborgardialog och cykelkommunikation Aktivitet i Facebookgruppen Cykelstaden Jönköping Flera kommunala tjänstemän använder cykelintressentgruppen Cykelstaden Jönköping på Facebook för att kommunicera i vissa frågor och för att få information om problem som upplevs av Jönköpings cyklister. Referensgrupp för cyklister Sedan hösten 2013 har kommunen en referensgrupp i cykelfrågor. Gruppen består av drygt 160 personer. Tankarna med gruppen är flera. Kommunen kan emellanåt behöva ställa frågor som i vissa fall går ut till alla och i andra fall går ut mera begränsat, t.ex. till cyklister i en viss del av Jönköping. Alla som anmält sitt intresse för att bli referenspersoner bjuds in till föredrag och aktiviteter med cykeltema som kommunen anordnar. Under 2016 bjöds sedan hela referensgruppen att inkomma med synpunkter på det kommande Cykelprogrammet. Samrådsmöten cykelprogrammet Samråd för cykelprogrammet hölls mellan den 31 augusti och den 5 november Målet för samrådsprocessen var att så många invånare som möjligt oberoende av bakgrund, kön, inkomst eller ålder skulle ges tillfälle att ge sina synpunkter på remissversionen av cykelprogrammet. Samrådsmöjligheter har också getts till politiker och förvaltningar i kommunen samt andra intressenter, t.ex. organisationer och föreningar. För att nå så många invånare som möjligt har information om cykelprogrammet förmedlats via flera typer av medier: kommunens hemsida, Facebooksida och Instagram; riktade annonser till invånare i åldersgrupperna samt 55+ på Facebook; annons i Hallpressen; pressmeddelande som resulterade i artiklar i Jönköpings-Posten och JMini samt inslag på SVT. Fem samrådsmöten har genomförts, samtliga genom att oannonserat besöka platser med olika typer av invånare. Upplägget har varit ett medvetet val för att nå en bredare grupp av människor än de som vanligtvis besöker traditionella, annonserade möten. Platserna för mötena valdes utifrån kommunens resvaneundersökning och utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsfokus. Mötena hölls på följande ställen: Jönköping University Rosenlundsskolan, högstadiet Stadsbiblioteket Jönköping Vissmålens ridklubb Öxnehaga bibliotek, i samband med ett språkcafé för nyanlända Både samrådsmötena och samrådet via andra kanaler har gett två olika möjligheter att ge synpunkter. Dels har man kunnat lämna traditionellt yttrande på själva cykelprogrammet och dess innehåll och dels har man kunnat svara på en enkät med fyra öppna frågor. Även detta upplägg valdes medvetet för att ge så många människor som möjligt en möjlighet att ge sin syn på cyklingen i kommunen. 7

8 Cykelprogram för Jönköpings kommun Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun har tagit fram ett cykelprogram för Jönköpings kommun för att skapa ett ramverk för kommande utvecklingsarbete gällande cykelfrågor. Cykelprogrammet tar ett samlat grepp för hur Jönköpings kommun ska arbeta med cykelfrågor från 2017 med riktning mot Programmet beskriver nuläge, målsättning och åtgärder som behövs för att öka cyklingen i Jönköpings kommun. Cykelprogrammet ska vara vägledande för hela den kommunala verksamheten och hjälpa till att skapa en samsyn om cykelfrågor inom kommunen. Cykelprogrammet vänder sig till tjänstemän på Jönköpings kommun liksom till konsulter och byggherrar i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun är med i Sveriges Kommuner och Landstings pilotprojekt Modellkommuner för jämställdhet. I det projektet är Cykelprogrammet utpekat som ett projekt och jämställdhet genomsyrar resultat och process. Programmet har utmynnat i sammanlagt 6 stycken insatsområden innehållande delmål där åtgärdsförslag, ansvarig nämnd samt uppskattad tidplan för utförande återfinns. De 6 insatsområdena är: 1) Ett tryggt och säkert cykelvägnät för alla 2) Ett sammanhängande och gent cykelvägnät 3) Hög standard på cykelvägarna året runt 4) En stark cykelkultur 5) God service för cyklisternas olika behov under resan 6) Ökad samverkan och samsyn Cykelprogrammet förväntas att antas i Kommunfullmäktige i april

9 Utbyggnads- och utvecklingsprojekt 2016 blev ett rekordår för utbyggnad av cykelvägnätet och utveckling av tillgängligheten för cyklister. Årets största projekt var gång- och cykelbron i Munksjön förbi Bruuns magasin och på ett mer lokalt plan har de boende i Barnarp fått en stor förbättring av cykelmöjligheterna. Utbyggnad cykelvägar Axamo Ny cykelväg utmed Åsenvägen fram till Axamo badplats påbörjades 2015 och slutfördes Målet var bl.a. att förbättra tillgängligheten och att få fler att välja cykeln till arbetsplatser på Hedenstorp och till badplatsen. Skolgatan Mellan Kyrkogatan och Magnus Ladulås har en tidigare saknad cykelvägslänk kommit till som utgör en viktig länk mellan stadsdelarna Öster och Väster. Gång- och cykelvägen är 200m lång och 5 m bred. För att separera gångare och cyklister har olika markbeläggningar valts; betong-/granitplattor för gångare och asfalterad yta för cyklister. Cyklister är också separerade i riktning med en streckad mittlinje. I samband med projektet har även två övergångsställen byggts om och fått förbättrad belysning. Se bild på Cykelbokslutets framsida. Förbifart Barnarp I samband med byggnationen av förbifart Barnarp tillskapades en separerad gång- och cykelväg utmed Thorsviksvägen mellan Barnarp och Torsvik vilket kommer att underlätta arbetspendling väsentligt. Även utmed delar av Åkerbyvägen österut samt Lovsjövägen söderut anordnades separerad gång- och cykelväg samt en ny gång- och cykelbro över den nya förbifarten. Projektet i sin helhet genomfördes tillsammans med Trafikverket. Cykelöverfarter: Sagaholmsvägen - Herkulesvägen Huvudcykelstråket från Råslätt, förbi Ljungarum via Herkulesvägen har fått ett rejält lyft med flera åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Sju cykelpassager har byggts som under våren 2017 skyltas till cykelöverfarter så att korsande biltrafik får väjningsplikt mot passerande cyklister. De har byggts i gatukorsningarna längs Sagaholmsvägen och Herkulesvägen fram till ICA Maxi. Dessutom har belysningen förbättrats avsevärt längs sträckan. 9

10 Bro vid Bruuns magasin Bland Jönköpings cyklister var länge den felande länken förbi Bruuns magasin en av de mest påpekade. Nu har det äntligen blivit en länk där lösningen blev en 90 meter lång bro över en bit av Munksjön som är öppen för gående och cyklister. Cykelstråk genom Östra Centrum Cykelstråket genom Östra Centrum från Hovrättstorget till Undergången som till stora delar färdigställdes 2015 slutfördes under De enkelriktade cykelbanorna på Kanalgatan kompletterades under 2016 genom den avslutande kopplingen till Undergången via Föreningsgatan och Vintergatan. Bastionsparken En tidigare felande länk på 45 meter i Brunnsgatans förlängning förbi Bastionsparken ut mot cykelvägen vid Munksjön. Bredd 4,5 meter och separerad för gång och cykel. Ny bro över Tabergsån Den tidigare bron över Tabergsåns mynning ut mot Munksjön hade för litet avstånd mellan bro och vattenyta. Även om ändamålet med denna bro var att öka höjden under bron för att möjliggöra paddling så gynnades även cyklister av den nya lösningen som blev både bredare och gav bättre doserad kurva mot tunneln under Jordbrovägen. 10

11 Brahegatan I samband med VA-ombyggnaden breddades ena sidan av gatan så att vi har fått en bra gång- och cykelbana på 750 meter. Svarttorp - Uddebosjön Inom kommundelsutvecklingen har en stig mellan Svarttorp och Uddebosjön röjts, breddats och grusats för att nu fungera som gång och cykelväg. Hovslätt Ny gc-väg har byggts i Hovslätt längs Idrottsgatan upp mot det nya bostadsområdet Hovslätts Ängar. I samband med detta byggdes även en gc-koppling bakom Hovslätts IP för att angöra Idrottsgatan. Medel för kommundelsutveckling för Hovslätt användes för att delfinansiera gång och cykelvägen bakom Hovslätts IP. Sommarhemsgatan (Hisingstorp) I samband med utbyggnaden av Sommarhemsgatan på Hisingstorp byggdes en GC-väg från Valhallavägen längs med Sommarhemsgatan fram till grönområdena och GC-vägarna kring Fjällstugan. Projekt utförda av Mark och exploatering (Tekniska kontoret) där cykelväg varit en del Under 2016 har ca 1700 meter gång- och cykelväg byggts i Mark och exploaterings regi. Det har byggts en ny GC-väg in till det nya bostadsområdet Drättinge i Kaxholmen och det sker en fortsatt utbyggnad av GC-vägar på Strandängen. Till förbättringar har bland annat en GC-väg i Bottnaryd belagts med asfalt och kopplats samman med en ny GC-väg längs med Tranbärsvägen. Av tidigare nämnda insatser utfördes projekten i Hovslätt samt Sommarhemsgatan av Mark och exploatering. 11

12 Utveckling Parkeringstal för cykel vid nybyggnation 16/6 antog stadsbyggnadsnämnden nya Parkeringstal för Jönköping kommun. Nytt i detta sammanhang är p-tal även för cykel. Parkeringstalen styr hur många platser för cykelparkering som behövs vid nya bostäder och arbetsplatser beroende på var i kommunen området är beläget. Det finns även möjlighet för byggherren att genom Grön resplan (se nedan) minska sitt p-tal för bilparkering genom bl.a. olika insatser för förbättrad cykling. Gröna resplaner I och med det nya parkeringsprogrammet som antogs i april 2015 och de nya parkeringstalen som antogs i juni 2016 introducerades mobility management och gröna resplaner. Formerna för utförandet utarbetades 2016 då det togs fram en rutin för grön resplan vid nybyggnationer. Detta ska vara ett redskap för byggherrar och fastighetsägare som önskar reducering av parkeringstal vid nybyggnationer. Men den funkar även som ett redskap för kommunens tjänstemän vid godkännande av mobility management-insatser från detaljplan till bygglov och uppföljning. Dokumentet kallas Grön resplan För reducering av parkeringstal vid nybyggnation. En annan del av grön resplan är vad vi kallar Grön resplan verksamhetsutveckling. Här handlar det om att vi hjälper redan operativa verksamheter med deras tjänste- och arbetsresor. Genom att utföra en resvaneundersökning får vi reda på hur nuläget ser ut inom verksamhetens transporter och utifrån resultaten föreslås ett antal åtgärder för att styra organisationen mot minskad klimatpåverkan genom effektivare fordonsanvändning och ändrade resvanor. Efter två år genomförs en resvaneundersökning igen för att utvärdera effekten av utförda åtgärder Cykelparkering Cykelställen i Rådhusparken var ofta fulla. Därför har det utökats med ett cykelställ för 16 cyklar under 2016 samtidigt som det eftermonterats ramlås på 24 befintliga platser. Busshållplatsen Ljungarum vid korsning Herkulesvägen/Yttre Ljungarumsvägen har försetts med cykelparkering med ramlås och väderskydd. Kartläggning av behovet av cykelparkeringar vid hållplatser och stationslägen i Tabergsdalen har genomförts, från Hovslätt till Månsarp. Platser för ny eller förbättrad cykelparkering är t.ex. stationerna i Hovslätt, Norrahammar och Taberg samt hållplatserna Ringarna, Tabergs centrum, Tahevägen, Huluäng och Viadukten. Utanför området är även vändplanen i Mariebo intressant. Förstudie Huskvarnavägen, Vättersnäs Kommunens största pendelstråk går mellan Huskvarna och Jönköping. Pendelvägen är dessutom inom ett rimligt avstånd för cykelpendling. I dagsläget finns ingen cykelväg längs Huskvarnavägen i Vättersnäs utan cyklister är hänvisade för cykling via Oset. För att utreda om stråket kan stärkas upp med en genare cykelväg genom Vättersnäs genomfördes en förstudie på sträckan Kavlabron-Bivägen längs Huskvarnavägen. Förstudien visade på att utrymme finns för en enklare gång- och cykelväg på 3.5m. Projektet planeras att utredas vidare under

13 Infartsparkering med cykelparkering och cykelboxar I Kommunikationsstrategin lyftes infartsparkeringar fram som en åtgärd för att uppnå en trevligare stadskärna med minskad trafik. Under 2016 anlades två infartsparkeringar, infartparkering Rosenlund och infartsparkering Jordbron. Infartparkeringarna vänder sig till bilpendlare som kan uppnå en mer hållbar arbetspendling genom att lämna bilen utanför stadskärnan för att sedan ta sig vidare till sina arbetsplatser med gång, cykel eller kollektivtrafik. Infartsparkeringarna ligger strategiskt intill kollektivtrafikens stomlinje och huvudstråk för gång och cykel. Vid de båda infartsparkeringarna finns väderskyddad cykelparkering och vid infartsparkering Jordbron finns dessutom cykelboxar. Cykelboxar är enskilda cykelgarage som hyrs ut via självserviceformulär på jonkoping.se. Under följande länk får du mer information om infartsparkeringarna och länk till självserviceformuläret. Cykelspärrar och hinder De två cykelspärrar som det inkommit mest synpunkter på rör en cykelspärr vid infarten till Kättilstorps golfbana samt en bom under Hällstorpsvägen vid Råslätt. Dessa två spärrar har nu tagits bort. Cykling på gågata - Östra Centrum Efter några turer fram och tillbaka är det fortfarande tillåtet att cykla på gatorna i Östra Centrum där det tidigare rådde förbud mot fordonstrafik. Den 24 april 2015 skyltades gatorna om till gågata. Det gäller bl.a. Östra Storgatan. Man cyklar där med hänsyn tagen till gångtrafikanterna i max cirka 7 km/h. Vägvisning av cykelvägnätet Cykelfrämjandet anlitades för att komma med förslag på en utökning av de vägvisningsskyltade cykelvägarna i kommunen. Första steget blev att kartlägga de långa cykelstråken bl.a. ut mot Tabergsdalen, Kaxholmen m.fl. längre stråk. Beställning av skyltningen gjordes under hösten och för genomförande under vintern. Efter genomförd skyltning kommer andelen skyltad cykelväg nära nog fördubblas till ca. 30 % av kommunens totala längd cykelväg. 13

14 Cykelpumpar Under 2015 byttes de gamla luftpumpstationerna ut och ersattes med nya vandalsäkra. Under 2016 har det utökats med ytterligare 5 luftpumpstationer. I Huskvarna är det en variant med både luft och möjlighet till lättare service av cykeln. På Österängen samt Råslätt har kommunen stått för en enklare servicestation och Vätterhem har i anslutning till dessa stått för luftpumpstationer. Fig. 4. Karta över cykelpumparnas placering. Pumparna finns vid: Järnvägsgatan vid cykelställen framför Resecentrum (luftpump). Kanalplan vid cykelställen mellan Condeco och Wayne s Coffee (luftpump). Hälsohögskolan vid cykelställen mellan Barnarpsgatan/Kungsgatan (luftpump). Bankeryds centrum i korsningen Attarpsvägen/Postgatan (luftpump). Öster om Gränna hamn på Hamnvägen (luftpump). Huskvarna centrum vid Esplanadrondellen (kombinerad luftpump/servicestation). Österängens centrum på Birkagatan utanför Willy:s (luftpump och servicestation). Ekhagens centrum vid busstationen på Kungsängsvägen (luftpump). Råslätts centrum på Sparvhöksgatan (luftpump och servicestation). Dalviks centrum på Dalviksringen (luftpump).. 14

15 Drift och underhåll Drift Liksom föregående vinter var vintern mild och med lite snö. Det har medfört att vi inte behövt snöröja så mycket men eftersom temperaturen har rört sig fram och tillbaka runt 0⁰ C så har vi behövt halkbekämpa desto mer. Den milda vintern följdes av en vår med bra väder vilket gav möjlighet till sandupptagning betydligt tidigare än normalt. Även om sanden (eller gruset) är en viktig halkbekämpningsåtgärd så irriterar sig många på den, särskilt på vårkanten. Förra vintern ( ) startade vi ett test med den alternativa halkbekämpningsmetoden sopsaltning mellan Bankeryd centrum och piren i Jönköping. Den teststräckan utökades vinter ( ) till Huskvarna centrum. En normal vinter utförs ungefär fem stora snöröjningar och 100 halkåtgärder i Jönköpings kommun. Eftersom topografin är speciell kan det ofta snöa på höjderna medan det regnar i centrum. Då görs punktinsatser på de olika platserna beroende på behov av insats. Här är en länk till kommunens hemsida med information om vinterväghållning samt kartan över vinterväghållningen i Jönköpings kommun. Här kan du se bl.a. de prioriterade gång- och cykelvägarna som snöröjs snabbt. Du kan även se övriga vinteröppna gång- och cykelvägar. Av alla gång- och cykelvägar i kommunen hålls ungefär hälften öppna vintertid. Vilka som är öppna beror på nyttjandegrad. Sandupptagningen ska normalt sett vara klar 15 april på prioriterade gång- och cykelvägar och 15 maj på övriga gång- och cykelbanor. På höstkanten när löven börjar falla av träden infaller en period av halkfara igen. Att sopa bort löven kan på vissa sätt liknas vid vårens sandupptagning. Skillnaden är att löven fortsätter falla under en period av flera veckor. Det är svårt att bedöma när det är rätt tillfälle att genomföra sopning av löven. Ur driftsperspektiv vore det bäst med rejält blåsigt väder vid något tillfälle så alla löv blåser av träden på en gång men så blir det sällan. Sammantaget har kostnaden för drift och underhåll under 2016 varit lägre än normalt framförallt beroende på den milda vintern men även att övrig tid på året varit utan större störningar. 15

16 Sopsaltning Sopsaltning är en teknik för vinterväghållning som utförs i flera kommuner i Sverige och testas i några till, bl.a. i Jönköping sedan Istället för användning av sand/grus så snöröjs och halkbekämpas det tidigt genom att sopa bort snön och sprida saltlake eller, som i testet i Jönköping, befuktat salt. Ett enda fordon både sopar och saltar då fordonet är utrustat med både plogblad, sopvals och saltspridare. Mindre mängder snö kan tas bort direkt vid sopningen men större mängder snö kan behöva en extra plogning innan saltet sprids. Sopsaltningen minskar risken för återfrysning och halka samt bidrar till en barmarkskänsla. Negativt är att sopsaltning är en mer kostsam metod jämfört med traditionell halkbekämpning och saltets avigsidor: miljöpåverkan, rostande cyklar och skador på hundtassar. Vintern började ett test med sopsaltning på gång- och cykelvägen mellan hamnpiren och Bankeryd (enbart på östra sidan av Kortebovägen) för att under vintern utökas till Huskvarna centrum. Syftet är att se hur tekniken fungerar för Jönköpings speciella förutsättningar i form av stadsnära sjöar som drar in fukt samt våra stora höjdskillnader som medför temperatur- och väderleksskillnader. Under vintern 2016/17 har tekniska Kontoret även testat att sopa upp grus med kortare intervaller längs cykelvägarna Piren till Bergslagsrondellen i Taberg. En utvärderingsenkät gjordes efter säsongen 2015/2016 för att ta reda på vad cyklisterna tyckte om sopsaltningen. Den genomfördes som webbenkät via Facebook-gruppen Cykelstaden Jönköping och dels direkta frågor till förbipasserande längs sopsaltad sträcka en tidig morgon i mars. 90 % av de svarande ville att kommunen skulle fortsätta med sopsaltning. 38 % angav att de hade cyklat mer än tidigare vintrar tack vare sopsaltningen. 89 % ansåg att vinterdriften på den sopsaltade sträckan var bra eller mycket bra. Jämfört med vinterdriften av Jönköpings övriga cykelvägar så blev resultated betydligt sämre, där endast 16 % var övervägande positiva till den. De negativa synpunkterna handlade nästan uteslutande om den osäkra miljöeffekten av ökad saltning samt rostangrepp på cykeln. Kostnad för sopsaltning (miljoner kr) Beslut om att införa sopsaltning i stor skala har ännu inte fattats. Om sopsaltningen utökades skulle det antagligen bidra till att minska antalet halkolyckor på cykelvägarna samt att fler skulle välja cykeln även vintertid. 0,5 0,3 Vinter 2015/16 Vinter 2016/17 Fig. 5. Kostnad för sopsaltning

17 Cykelparkering och omhändertagna cyklar Vid två tillfällen under mars genomfördes insatser för att städa och rensa kommunens cykelställ på övergivna cyklar. Rensningen utförs genom att cyklarna märks upp med en lapp där ägarna ombeds att ta hand om sin cykel. De cyklar som står kvar efter 2 veckor utan att ha blivit flyttade tas omhand och transporteras till kommunens garage/uppställningsplats. Där förvaras de i 3 månader för att ägaren ska ha en möjlighet att kontakta kommunen och hämta sin cykel omhändertogs 73 cyklar av varierande standard som skickades vidare till Cykelköket. Där används de bättre cyklarna som mekarobjekt för att åter bli kompletta cyklar medan de cyklar som ej bedöms trafiksäkra används för reservdelar. Underhåll Även under 2016 har många cykelvägar i kommunen i högre utsträckning än tidigare fått ny asfaltsbeläggning. Tekniska nämnden avsatte 2016 fyra miljoner till upprustning av parkvägar (1,4 miljoner togs under 2015 från medel för 2016), 4,5 miljoner till upprustning av cykelvägar och 3,4 miljoner till renovering av gång- och cykelbroar ,5 1,6 6,4 4,5 4,5 4,5 2,6 4 3,4 Cykelvägar Parkvägar GC-broar Fig. 6. Budget (miljoner kronor) för upprustning av cykelvägar, inkl. parkvägar, Renovering av GC-bro över Ådalsvägen och Huskvarnaån Denna gång- och cykelbro har renoverats av beständighetskäl. Stålarbeten, renovering av räcken och ommålning har gjorts. Beläggningsarbeten på gång- och cykelvägar Exempel på gång- och cykelvägar som fick ny beläggning under 2016 är Herkulesvägen, Bangårdsgatan och Bataljonsgatan. Totalt åtgärdades m 2 på gång- och cykelvägnätet. Parkvägar 2016 fortsatte den renovering av parkcykelvägar som påbörjades Renoveringen gör att standarden på parkvägarna höjs rejält. De vägar som renoveras är de som vid en inventering visat sig vara i sämst skick, med tjälskador, utsliten asfalt m.m. Aktuella sträckor under 2016 var Randgatan Åsenvägen, Stattutgatan, Vättersnäs, mfl. 17

18 Influenser från cykelexpertis och cykelstäder Varje år försöker Jönköpings kommun inhämta ny kunskap genom att delta på cykelkonferenser, göra studiebesök och kontakta cykelexpertis. Konferenser Cykelkonferensen, som 2016 hölls i Gävle, arrangeras av SKL och Trafikverket och är en mötesplats öppen för alla som arbetar med cykelfrågor i kommun, region, stat eller som konsult Från Jönköping deltog tre kommunpolitiker från stadsbyggnadsnämnden och en regionpolitiker samt fyra tjänstemän från kommunen och en från Regionens Energikontor. Det stora antalet deltagare berodde bl.a. på att Cykelkonferensen 2017 kommer arrangeras i Jönköping. Flera tjänstemän från tekniska kontoret deltog på en nätverksträff (Välmätt) i Uppsala i september där deltagande kommuner diskuterade och utbyter erfarenheter av kommunal drift- och underhåll av både vägar och gc-vägar. En del av träffen handlade tex enbart om sopsaltning. Välmätt är kommunalt nätverk där förutom Jönköping även Eskilstuna, Gävle, Karlstad, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås, och Örebro kommuner ingår. Samma nätverk träffades igen i december i Västerås för denna gång enbart diskutera sopsaltning (en metod som alla kommuner utom Eskilstuna och Gävle använder). Studiebesök Mark och exploateringsavdelningen var i oktober på studiebesök i Lunds kommun. En del av studiebesöket innefattade en cykeltur runt Lund i syfte att presentera kommande och nybyggda bostads- och exploateringsområden och samtidigt visa att Lund är en lättillgänglig cykelstad. Nätverk Jönköping är fortsatt med i MMMiS-nätverket (Möjligheter med Mobility management i samhällsplaneringen) som består av 13 ungefär lika stora kommuner. Syftet med nätverket är att genom erfarenhetsutbyte få fram exempel på hur områden kan planeras med fokus på hållbart resande. Svenska Cykelstäder är en förening bestående av 17 svenska kommuner som samtliga arbetar aktivt med cykelfrågor samt Cykelfrämjandet och Svensk Cykling. Tre tjänstemän från stadsbyggnadskontoret har deltagit på årets möten. Dessutom representeras Jönköpings kommun i föreningsstyrelsen av Anders Samuelsson, stadsbyggnadsnämndens ordförande. 18

19 Jönköpings kommuns arbete uppmärksammas SHIFT SHIFT är trafikkonsulten Trivectors årliga kommunranking för hållbara transporter. I SHIFT 2016 placerade sig Jönköping på 11:e plats, vilket vi inte är nöjda med. Men en glädjande detalj är att Jönköpings kommun, tillsammans med fem andra, belönades med extra poäng för innovativt arbete. Detta tack vare den framgångsrika utlåningen av elcyklar i samband med kampanjen Inga onödiga bilresor samt erbjudandet om förmånscyklar. Riksdagens cykelgrupp I november besöktes Riksdagshuset för en presentation av kommunens arbete med kampanjer för elcyklar samt den Sverigeledande framgången med förmånscyklar. Publiken var Riksdagens cykelgrupp och representanter för kommunerna i Svenska Cykelstäder. Elcykelinnehav i Jönköping Vi får ofta höra att elcyklar har blivit betydligt vanligare i Jönköping under senare år. Även vid en titt på antalet elcyklar parkerade vid några kommunala arbetsplatser ser det ut att ha ökat (en högst ovetenskaplig observation). Vad har vi för faktiska siffror att gå på? Vi har siffror från en resvaneundersökning bland kommuninvånarna 2014 och ytterligare en bland kommunens personal Inte heller här kan vi få ett exakt svar på hur stor utvecklingen varit då urvalet av svarande är olika och frågorna lite olika ställda. Men däremot kanske vi kan se tendensen? Bland de svarande kommuninvånarna 2014 hade 3-4 % då tillgång till elcykel i sitt hushåll. Elcykelinnehavet bland kommunanställda 2016 var 6,7 % bland de svarande som inte hade tecknat avtal om förmånscykel. Denna siffra kanske kan användas som en indikation på att elcykeltillgången har ökat. Inkluderat förmånscyklarna är kommunanställdas elcykelinnehav 15,5 % men den siffran har liten bäring jämfört kommuninvånarna. 15,5% 3,5% 6,7% Hushåll Jönköping 2014 Kommunanställda (exl. förmånscykel) 2016 Kommunanställda (inkl. förmånscykel) 2016 Fig. 7. Elcykelinnehavet bland kommuninvånarna 2014 samt bland kommunanställda 2016 (med och utan förmånscyklarna). 19

20 Cykelräkning Att räkna cyklister är långt från en exakt vetenskap. Valet av cykel som färdmedel beror för många på faktorer som väder och väglag. Även vägarbeten och andra typer av byggnationer flyttar cyklisterna till andra vägar och det kan ta tid innan de hittar tillbaka till gamla rutter. Fasta räknare Kommunen har nu nio fasta mätpunkter var första året med två fasta mätpunkter som ökades till fem under Ytterligare tre punkterna har levererat fullständiga data för sommarhalvåret från 2013 (Östra Strandgatan och Västra Strandpromenaden) respektive 2014 (Jordbrovägen) och i april 2016 tillkom en mätare längs Rekrytvägen (ej med i diagrammet nedan) Jordbrovägen Ö. Strandgatan V. Strandpromenaden Munksjögatan Odengatan Vätterstranden Brunnsgatan Högskolan Fig. 8. Statistik från åtta fasta cykelräknare från april t.o.m. oktober Mätpunkterna Högskolan samt Munksjögatan påverkades starkt av byggnationer 2012 och noterades två rekordmånader; först maj och sedan september. I maj sammanföll ökningen med stora trafikproblem för biltrafiken pga brorenoveringar längs E4 samt vägarbeten i staden. För den nu högsta enskilda månadsnoteringen, i september, flöt biltrafiken betydligt bättre. Vad septemberökningen beror på är svårt att säga men att en hel del av de 1900 kommunala förmånscyklarna, som började levereras i maj, har passerat mätarna under den redovisade perioden är inte en långsökt gissning. Nytt politiskt antaget mål: senast 2020 ska cyklingen till och från centrum på vardagar öka med 25 % jämfört med Där kommer data från de fasta mätarna att studeras och jämföras. Målet verkar inom räckhåll då ökningen bara mellan 2015 och 2016 var 20 %. Länk till de fasta cykelbarometrarna på kommunens hemsida. 20

21 Tillfälliga mätningar Med undantag för 2012 har tillfälliga mätningar utförts i kommunen sedan Mätningarna görs med slang och pågår under två veckor i september. Även om permanenta mätningar inte är helt tillförlitliga är de tillfälliga ännu mer osäkra. Om det under en tillfällig mätning är dåligt väder eller om cykelflödena vid de olika punkterna är påverkade av ex. vägarbete får det en stor påverkan på resultatet. Fig. 9. Dygnsmedelvärden för vardagar (två veckors mätning). Tillfälliga mätpunkter med slangmätning genomfördes inga tillfälliga mätningar. Sett till resultatet av de tillfälliga mätningarna ser cyklingen ut att ha ökat kraftigt Jämfört med 2015 ökade cyklingen till och från centrum med 21 %. 21

22 STRADA-rapporterade cykelolyckor Följande statistik är hämtad från databasen STRADA. STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på data från två källor, polisrapporterade olyckor och de som lett till sjukvård på Akuten. De STRADA-rapporterade olyckor där cykel varit inblandat utgör 16 % av de 199 inrapporterade olyckorna för Fig. 10. STRADA-rapporterade olyckor Av de cykelrelaterade olyckorna klassades två som allvarliga (en singelolycka samt en med två cyklister inblandade), nio klassades som måttliga (sex singelolyckor, två med personbilar och en med fotgängare) och 20 klassades som lindriga (nio med personbilar, fem singelolyckor, tre med fotgängare, två med två cyklister och en med lastbil). Vanligaste olyckstyper Under 2016 var den största andelen rapporterade cykelrelaterade olyckor singelolyckor (6 % av det totala antalet olyckor och 39 % av alla cykelolyckor). Näst vanligast var olycka mellan bilist och cyklist (6 % totalt och 35 % av cykelolyckorna). Flest singelolyckor med cyklister inträffar under juni månad, följt av augusti och april månad. Olyckorna är spridda till många platser i kommunen. Här finns ingen plats som skiljer sig från mängden. Olyckor mellan cyklister och motorfordon är också spridda över stora delar av kommunen men är fler i stadens centrala delar. Länk till Jönköpings kommuns sidor om Trafiksäkerhet. 22

23 Interna klimatväxlingsmedel till cykel De klimatpåverkande utsläpp som kommunens verksamhet orsakar genererar en klimatväxlingsavgift för varje förvaltning. Pengarna används av den förvaltning som ligger bakom de enskilda utsläppen för att göra klimatbesparande insatser i sin egen verksamhet. Under 2016 har interna klimatväxlingspengar gått till inköp av elcyklar på tekniska kontoret (avdelningarna VA och parkering) och lastcyklar till förskolor. Stöldsäkra cykelställ har installerats i Hovens garage där även en elektrisk cykelpump försetts med timer. En kartläggning över behoven av stöldsäkra och väderskyddade cykelställ vid kommunala arbetsplatser har påbörjats. Kommunanställdas resvanor med cykel Vartannat år genomförs en resvaneundersökning bland kommunens personal som en del av uppföljningen av kommunens resepolicy. Den senaste genomfördes i slutet av 2016 i formen av en webbenkät med svarande i aktiv tjänst. Över personer var anställda vid tiden för genomförandet. Cykling i tjänsten Räknat på samtliga tjänsteresor utgör andelen cykel 9 %. Det är dock vid de kortare resorna, som utgör 44 % av kommunens samtliga tjänsteresor, som cykeln har sin viktigaste funktion. Vid tjänsteresor och ärenden kortare än tre kilometer är den beräknade cykelandelen 12 %. Fig. 11. Beräknad färdmedelsfördelning vid korta tjänsteresor (< 3 km) vid resvaneundersökning bland kommunanställda Kommunens resepolicy uttrycker att det ska finnas tillgång till tjänstecykel på arbetsplatser där det finns behov av det. Tillgången på tjänstecyklar (inkl. elcykel) för anställda på kommunens arbetsplatser har ökat till 46 % jämfört med 24 % 2012 och 43 % Den senaste ökningen beror uteslutande på en ökad cykeltillgång på många av utbildningsförvaltningens arbetsplatser. Arbetspendling Cykelandelen vid arbetspendling under sommarhalvåret beräknas ha ökat med nära 2 procentenheter till 24 % sedan Andelen vanlig cykel har sjunkit från 20 % till 17 % men andelen elcykel har ökat från 2 % till 7 %. På helårsbasis har cykelandelen vid pendling ökat med 0,5 procentenhet och ligger på 17 %. 23

24 Avstånd till arbetet och arbetsplatsens läge är viktiga faktorer för att välja cykel till jobbet. Bland personal som bor inom fem kilometer från sin arbetsplats är cykelandelen 29 % under året. Samtidigt är cykelandelen 21 % bland personal med arbetsplats i centrala Jönköping. Cykelandelen är lägre för arbetsplatser som inte är centralt belägna i staden (16 %) och arbetsplatser utanför staden (12 %). Medianavståndet mellan hem och arbete vid cykelpendling under sommarhalvåret är 4 kilometer med vanlig cykel och 6 kilometer med elcykel. Medianavståndet sjunker med en kilometer i båda fallen bland dem som cykelpendlar hela året. Fig. 12. Beräknad färdmedelsfördelning vid arbetspendling under sommarhalvåret vid RVU bland kommunanställda Cykelhjälm 71 % av de frekventa cykelpendlarna använder alltid eller oftast cykelhjälm, en stor ökning från 2014 då andelen var 64 %. Brister vid kommunala arbetsplatser Det de frekventa cykelpendlarna saknar mest vid sin arbetsplats för att underlätta cykling till jobbet är bland 44 % stöldsäker cykelparkering (57 % 2014) bland 40 % väderskyddad cykelparkering (63 % 2014) samt för 33 % cykelpump (62 % 2014). I alla tre fallen verkar avsevärda förbättringar ha skett på kommunens arbetsplatser sedan 2014 även om mycket fortfarande återstår att göra. Andra saker som saknas är möjlighet att spola av/tvätta cykeln (18 %), laddningsmöjlighet för elcykel (15 %), verktyg för enklare service (14 %), möjlighet att duscha/byta om (8 %) och cykelparkering nära entré (7 %). 24

25 Förmånscyklar Våren 2016 lanserades ett erbjudande till Jönköpings kommuns tillsvidareanställda personal om att teckna avtal om förmånscyklar. Det innebär att man hyr en cykel under tre år och sedan får ett erbjudande om att antingen köpa sin cykel eller att lämna tillbaka den. Slutpriset beräknas bli upp till 40 % billigare än i handeln. Erbjudandet om förmånscyklar fick ett stort genomslag i lokala medier vilket säkert bidragit till att så många som 92 % av kommunens anställda känner till erbjudandet. Intresset för förmånscyklarna överträffade alla förväntningar och ungefär dubbelt så många cyklar som beräknat beställdes i första omgången. Efter andra omgången av erbjudandet hade 1897 cyklar beställts av kommunen och de kommunala bolagen där 57 % av cyklarna var elcyklar. 14 % av kommunens tillsvidareanställda personal hade tecknat avtal. Vid en utvärdering med 732 svarande visade det sig att endast 19 % av dem som tecknat avtal hade planerat att skaffa ny cykel redan under 2016 och ytterligare 27 % på något/några års sikt. 54 % hade inga sådana planer. 70 % angav att de cyklade mer efter levererad förmånscykel. 71 % av dem som tecknat avtal har också använt sin förmånscykel för arbetspendling och 28 % uppger att någon familjemedlem gjort det. 92 % är nöjda med sina förmånscyklar och 2,5 % är missnöjda. 25

26 Fig. 13. Färdsätt till arbetet under cykelsäsong före och efter levererad förmånscykel bland samtliga svarande på utvärderingsenkät om Jönköpings kommuns förmånscyklar. Förmånscyklarna tar färdmedelsandelar vid arbetspendling främst från bilresor men även från kollektivtrafik och gång. En hypotetisk lek med siffrorna från de 732 svarande och en uppräkning till 100 % svarsfrekvens (1630 personer) skulle innebära en minskning med 3000 bilresor i veckan vid pendling. Bland dem som beställt enbart vanliga cyklar ökade cykelpendlingen starkt under cykelsäsongen. Cykelpendlingen ökade från 24 % till 38 % och det handlar nästan uteslutande om ökning av användning av vanlig cykel. Bland beställarna av enbart elcykel ses en ännu större ökning från 17 % till 51 % cykelandel. Här ökar elcykelandelen från 3 % till 41 % medan användningen av vanlig cykel minskar från 14 % till 10 %. Fig. 14. Färdsätt till arbetet under cykelsäsong bland kvinnor och män före och efter levererad förmånscykel. En jämförelse mellan kvinnor och män som beställt förmånscykel i Jönköpings kommun har särskilt elcyklarna bidragit till att påverka kvinnornas cykelpendling i ännu större utsträckning än männens: kvinnornas totala cykelandel ökar från 18 % till 47 % (en ökning med 150 %) och männens från 25 % till 47 % (en ökning med 88 %). 26

27 Kampanjer och aktiviteter Cykeldag Den 7 maj anordnades en cykeldag på Vindbron. Några av stadens cykelhandlare var på plats tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Cykelfrämjandet. Det delades ut information och pratades cykling. En hel del passerande passade även på att testcykla olika varianter av elcyklar. Trafikantveckan Under Europeiska Trafikantveckan september anordnades 4 insatser. Under fredagen delades det ut 100 st frukostpåsar till cyklister på två ställen i Jönköping. Dessa gick åt mycket snabbt och cyklisterna verkade nöjda. I påsarna fanns även information om Inga onödiga bilresor samt Bästa cykelstället. På lördagen var det dags för en temadag för cykel på Vindbron. Mellan kl representerades Stadsbyggnadskontoret genom projektledaren för Hållbart resande, Cykelfrämjandet, Cykelköket samt budfirman Cykelstaden Jönköping. Under måndagen och tisdagen bjöds det på lunchföreläsningar. Ett 15-tal åhörare lyssnade på Olov Holmgren från Sunfleet där han pratade om nyttan med bilpool. Även PhD Daniel Berglind från Karolinska Institutet hade ett 15-tal åhörare som fick lyssna på forskningen kring stillasittande barn. Cykelköket 2014 invigdes Cykelköket Jönköping. Cykelköket är förening och en gör-det-själv-verkstad där du lär dig laga cykel med hjälp av köksmästare. Det går att fixa i ordning sin egen cykel och även bygga sig en cykel utifrån de delar som finns på plats. Alla är välkomna, inga cyklar säljs utan det blir att meka själv med hjälp om så behövs. Föreningens lokaler ligger i gamla slakteriet, söder om Munksjön, men kommer under 2017 att flytta till nya lokaler. Cykelkökets lokalhyra betalas Jönköpings kommun. Kommunen deltar i styrelsen representerad av en tjänsteman från kultur- och fritidsförvaltningen. Cykelköket har 2016 fått 73 cyklar till verksamheten efter kommunens rensning av kommunala cykelställ att jämföra med 59 cyklar Länk till Cykelköket på Facebook 27

28 Bästa cykelstället Bästa cykelstället är en kampanj för att motivera arbetsplatser till att göra insatser för cykling och att belöna dem för utfört arbete. Det handlar om cykelpendling och tjänstecykling men även om organisatoriska delar. Vem som helst får nominera sin arbetsplats för diplomering. Det handlar om att uppfylla olika kriterier inom fem olika kategorier. Varje kategori har fyra nivåer där nivå 1 är lättast och nivå 4 svårast. Samtliga kriterier på nivå 1 måste uppfyllas för att gå vidare till nivå 2. För att komma vidare till de följande nivåerna gäller att minst uppfylla fyra av fem kriterier på föregående nivå. Endast en arbetsplats kan få fem stjärnor och bli Bästa cykelstället för året nominerades elva arbetsplatser. Flera av årets deltagare kunde genom enkla insatser förbättra cykelmöjligheterna på arbetsplatsen och därmed sitt resultat. Bäst resultat uppnådde Upptech med 19 av 20 kriterier uppfyllda och de fick utmärkelsen Bästa cykelstället Upptech (19 kriterier) Stadsbyggnadskontoret (18) Sweco (18), Hoven (17), Cykelstaden (16), Introduktionsenheten, AMA (16) Hälsohögskolan (15), WSP (14), NY Collective (13), Vätterhem (10) Eurowater AB (13) 28

29 Inga onödiga bilresor Potentialen är god i Jönköping att locka bilister till att bli cyklister istället. 43 % av alla bilresor som görs är kortare än fem kilometer, en sträcka som för de flesta är fullt möjlig att göra med cykel personer i Jönköpings stad bor inom fem kilometer från sitt arbete. Som ett led i att uppnå fler hållbara resor drivs kampanjen Inga onödiga bilresor för fjärde året i rad. Syftet med kampanjen är att få människor att låta bilen stå. Framförallt vid korta resor som kan ersättas med hållbara färdsätt erbjöds 300 platser och till låns stod elcyklar med eller utan cykelkärra samt en elassisterad lådcykel. Det betyder att över 1000 personer nu har fått chansen att testa elcyklar sedan starten I den utvärdering som gjordes efter kampanjen så uppgav 97% av de svarande att de instämde med påståendet Min upplevelse av tiden som testpilot var positiv. Totalt 26% hade efter kampanjen gjort ett köp (19% elcykel, 2,5% lådcykel och 5% cykelkärra). Cykling före och efter kampanjen Cykel efter Cykel före 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Dagligen Någon/några gånger i veckan Mera sällan eller aldrig Nästan varje dag Någon/några gånger i månaden Fig 15. Jämförelse av cykelvanor före och efter deltagande i kampanjen bland testpiloter

30 Kommunvelometern sammanfattning av Jönköpings resultat Cykelfrämjandets Kommunvelometer sammanfattar deltagande kommuners cykelinsatser på en rad olika områden. Denna sammanfattning handlar om Jönköpings kommuns cykelinsatser under 2015 (dvs året innan detta cykelbokslut). Jönköping har varit med i Kommunvelometern samtliga år sedan Jönköping får 39,5 i totalpoäng, vilket är en viss minskning från förra året, men kommunen ligger fortsatt över snittet på 35 i totalpoäng. Snittet för stora kommuner är dock 45 i totalpoäng och för att nå dit samt för att närma sig toppkommunerna finns en hel del viktiga strategiska insatser kvar för kommunen att genomföra Uppföljning och mätning Cykelpolitik Aktiviteter Information/marknadsföring Infrastruktur/underhåll Befintlig infrastruktur Fig. 16. Jönköpings resultat i Kommunvelometern samt 2016 har en justerad poängsättning använts vilket gör att en jämförelse med tidigare år inte blir helt rättvisande. Infrastruktur och underhåll Inom området infrastruktur och underhåll får Jönköping 5,5 av 10 möjliga poäng. Gällande ekonomiska medel minskar anslagen från 2015 till satsade kommunen 275 kr per invånare, medan 224 kr är budgeterat för Snittet för samtliga kommuner är 257 kr per år. Även när det gäller personresurser är Jönköping en bit efter de andra kommunerna med 1,1 heltidstjänst per invånare. Snittet bland årets deltagare är 1,9 heltidstjänster och för stora kommuner 2,8 heltidstjänster. I Jönköping finns motsvarande 2,3 meter cykelväg per invånare. Detta är precis över snittet för de andra deltagande kommunerna. Information och marknadsföring Inom delområdet information och marknadsföring får Jönköping 6 av 10 möjliga poäng. Kommunens medel minskar från 2015 då 5,5 kr per invånare satsades. För 2016 är budgeten 2,3 kr per invånare. När det kommer till personresurser är Jönköping med sina 0,8 heltidstjänster per invånare nästan i nivå med snittet på 0,9 heltidstjänster för samtliga deltagande kommuner. Gällande skyltning ligger däremot Jönköping klart under snittet. Endast 15 procent av cykelvägarna är skyltade. Aktiviteter Jönköping var aktiva inom cykling under 2015 och får 8 av 10 möjliga poäng inom delområdet aktiviteter. Under 2015 anlade kommunen nya cykelvägar och cykelparkering, en cykelkarta togs fram och kampanjer genomfördes. Dessutom genomfördes flödesmätningar och cykelbokslut. 30

31 Cykelpolitik Inom området cykelpolitik får Jönköping 5 av 10 möjliga poäng. Kommunen har politiska mål som är tidsatta, mätbara och som följs upp av nämnd var andelen resor som gjordes med cykel 10 procent. Ett mål är att denna andel ska öka till 12,5 procent Kommunen har avsatta medel för genomförande av åtgärder och utbyggnad av cykelinfrastruktur samt en aktuell underhållsplan och ett aktivt internt arbete för att främja cykling i kommunen. Kommunens anställda erbjuds rabatter hos cykelhandlare. Kommunen saknar dock en antagen cykelstrategi, en aktuell cykelplan, cykelparkeringstal och integrering av cykling i plandokument. Jönköping planerar dock att under 2016 ta fram ett cykelprogram innehållandes både cykelplan och cykelstrategi. Dessutom ska nya parkeringstal, inklusive för cykel, antas under första halvan av Uppföljning och mätning Uppföljning och mätning är Jönköpings starkaste område och här får kommunen full pott. Jönköping genomför både kontinuerliga och periodiska mätningar. Kommunen har också genomfört resvaneundersökning, nöjdhetsundersökning och cykelbokslut (årligen sedan 2014). När det gäller samarbete med cyklister tar kommunen emellanåt hjälp av en referensgrupp med cyklister. Detta sker bland annat genom öppna cykelföredrag där cykelsituationen i Jönköping diskuteras. Kommunen är även aktiv i cykelgrupper på sociala medier. Fig. 17. Jönköpings poängutveckling i Kommunvelometern Fig. 18. Poängsammanställning för de stora kommunerna i Kommunvelometern