Protokoll Nr 6 Sammanträdesdatum Sammanträdestid Närvarande

Transkript

1 Protokoll Nr 6 Sammanträdesdatum Sammanträdestid Kommunfullmäktige Närvarande Ledamöter GunMarie Stenström (M) ordf Stig Agnåker (C) 1:e v ordf, jäv Monika Bréti (S) 2:e v ordf Mari-Louise Wernersson (C) Tore Holmefalk (C) Per Johansson (C) Kerstin Angel (C) Ingemar Johansson (C) Per Svensson (S) Dahn Persson (S) Marcelle Farjallah (S) Sebastian Ghafari (S) Majvor Wallin (S) Rie Boulund (M) Charlotta Jonson (M) Claës-L Ljung (M) Shlomo Gavie (C) Hans Johansson (C) Björn Jönsson (S) Yvonne Nilsson (S) Thomas Fagenheim (S) Bengt Hackberg (S) Christina Johansson (S) Gert Persson (M) Christer Norrman (M) Mathilda Hjelm (M) Ingemar Stridh (M) Elisabet Karlsson (FP) Mikael Hallberg (V) Yen Gunnarsson (S) Peter Dygården (S) Rebecka Kristensson (S) Jeanette Synnergren (S) Per Sjövall (V) Katja Geertinger (MP) Jan Berge (MP) Georgia Ferris (KD) Daniel Bernhardt (KD) Lars Fagerström (FP) Sara-Lena Bjälkö (SD) Stefan Johansson (SD) Lennart Nilsson (SD) Anders Jansson (SD) Tjänstgörande ersättare Ingmar Bengtsson (C) ersätter Agneta Åkerberg (C) Marcus Dufwa (S) ersätter Fredrik Johansson (S) Herdis Pixsjö (C) ersätter Niklas Selander (C) Lennart Torstensson (S) ersätter Jan Dickens (S) Angela Malmgren (M) ersätter Filip Bertilsson (M) Denisa Ruca (S) ersätter Gabriella Geertinger (S) Sekreterare Oskar Åhrén Paragrafer

2 Kommunfullmaktige Justering sessionssal Ordforanden samt Christina Johansson (S) och Tore Holmefalk (C) med Gert Persson (M) som ersattare. Justering ager rum kl i fullmaktiges n Underskrifter Sekreterare...^..^^^1. Oskar Ahren / / - / /r / ^ Ordforande. GunMarie Stenstrom Justerare... Clwstina Johansson.. I >re Holmefalk Protokollet justerat och anslaget P~, /rvh, Underskrift Y... r Oskar Ahren 2(32)

3 116 Uppdragsredovisning God ekonomisk hushållning på lång sikt. KS Sammanfattning av ärendet Malin Krantz, socialchef, och Jan Fritz, ekonomichef, informerar om resultatet av de uppdrag de givits gällande god ekonomisk hushållning på lång sikt. 3 (32)

4 117 Presentation av delresultat av Attraktionskraft Falkenberg. KS Sammanfattning av ärendet Kristján Fannar, destinationsutvecklare, informerar om de resultat som hittills framkommit i arbetet med Attraktionskraft Falkenberg. 4 (32)

5 118 Ledamöternas eventuella frågor. KS Mikael Hallberg ställer en fråga om hur länge en person ska vänta på svar på en e-post ställd till kommunråden, oppositionsrådet och kommunchefen? Mari-Louise Wernersson (C), kommunstyrelsens ordförande, beklagar att inget svar givits på utsatt tid. 5 (32)

6 119 Anmälan av motioner Ingemar Johansson (C); Motion om att färglägga cykelbanor i innerstan i samband med cykelstrategin. KS (32)

7 120 Anmälan av medborgarförslag Följande medborgarförslag föreligger: Medborgarförslag om utökade tider för vistelse av hundar på stranden vid Ringsegård. KS Medborgarförslag om inomhus-skatehall. KS Medborgarförslag om ett ungdomens hus. KS Medborgarförslag om policy för distribution av information från kommunen. KS (32)

8 121 Anmälan av interpellationer Inga nya interpellationer föreligger vid dagens sammanträde. 8 (32)

9 122 Svar på interpellation om bristande gatustandard. (KF 98) KS Sammanfattning av ärendet Per Svensson (S) ställde vid kommunfullmäktiges sammanträde , 98, en interpellation till tekniska nämndens ordförande Christer Norrman (M) avseende bristande gatustandard. Tekniska nämndens ordförande Christer Norrman (M) besvarar interpellationen. Svaret biläggs protokollet. Bilaga KF 122 Debattinlägg gjordes av Per Svensson (S), Lars Fagerström (FP), Dahn Persson (S), Christer Norrman (M), Lennart Torstensson (S) och Yen Gunnarsson (S). 9 (32)

10 123 Svar på interpellation om barn i fattiga familjers situation under sommarlov. (KF 98) KS Sammanfattning av ärendet Per Svensson (S) ställde vid kommunfullmäktiges sammanträde , 98, en interpellation till socialnämndens ordförande Rie Boulund (M) avseende barn i fattiga familjers situation under sommarlov. Socialnämndens ordförande Rie Boulund (M) besvarar interpellationen. Svaret biläggs protokollet. Bilaga KF 123 Debattinlägg gjordes av Per Sjövall (V), Per Svensson (S), Marcus Dufwa (S) och Rie Boulund (M). 10 (32)

11 124 Svar på interpellation om bristen på förskoleplatser under obekväma tider. (KF 98) KS Sammanfattning av ärendet Per Svensson (S) ställde vid kommunfullmäktiges sammanträde , 98, en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Kerstin Angel (C) avseende bristen på förskoleplatser under obekväma arbetstider. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kerstin Angel (C) besvarar interpellationen. Svaret biläggs protokollet. Bilaga KF 124 Debattinlägg gjordes av Per Svensson (S). 11 (32)

12 125 Svar på interpellation om bro över Suseån. (KF 98) KS Per Svensson (S) ställde vid kommunfullmäktiges sammanträde , 98, en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson (C) avseende en bro över Suseån. Kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson (C) besvarar interpellationen. Svaret biläggs protokollet. Bilaga KF 125 Debattinlägg gjordes av Per Svensson (S). 12 (32)

13 126 Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg. (KS 181, KF 99) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Avslå motionen om valfrihet i handikappomsorgen med hänvisning till socialnämndens beslut från 27 maj att ställa sig negativ till ett återtagande av handikappomsorgen i egen regi. Beslutsunderlag Motion från Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) Beslut från socialnämnden Beslut från kommunfullmäktige Beslut från socialnämnden Sammanfattning av ärendet Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) har lämnat in en motion om valfrihet inom handikapp-omsorgen. Motionärerna anser att det är en kraftig begränsning i medborgarnas valfrihet att det inte går att välja något kommunalt alternativ inom handikappomsorgen. Vänsterpartiet föreslår att kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att i god tid förbereda ett återtagande i egen regi. Socialnämnden har yttrat sig över motionen och förklarade i korthet att de förespråkar att det finns frihet att kunna välja sin utförare eller byta utförare om man inte är nöjd med de insatser som utförs. Inom alla verksamhetsområden som är konkurrensutsatta finns minst två aktörer att välja mellan. Det finns inget självändamål i att driva verksamhet i kommunal regi när både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt. Kommunen är genom socialnämnden ansvarig för att denna verksamhet är kvalitativ, oavsett vem som är arbetsgivare för personalen. Kommunfullmäktige beslöt 23 juni 2015 att återremittera ärendet till socialnämnden för att socialnämnden skulle komplettera sina svar med svar på ytterligare ett antal frågeställningar. Kompletterande skrivelse redovisas nedan: 1. Underlaget belyser inte omfattningen av de aktuella upphandlingarna, varken i form av antal enheter, upphandlingarnas andel av den typen av verksamhet eller i belopp. 13 (32)

14 Aktuell upphandling omfattar totalt 94 mkr per år, vilket utgör ungefär hälften av de kostnader socialnämnden har för verksamhet för människor med funktionsnedsättning. I upphandlingen ingår totalt 18 bostäder med särskild service och 16 enheter daglig verksamhet. Socialnämnden har kvar två LSS-enheter i egenregi för psykiskt funktionsnedsatta. 2. Underlaget konstaterar utan redovisning av dagens kostnader att alternativ regi frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden. Vi frågar oss vad ni har jämfört med och om ni t.ex. räknat med de extra kostnader för upphandlingar och större kvalitetsuppföljningsapparat som krävs när kommunen anlitar externa utförare. Socialförvaltningen har lång erfarenhet av att upphandla verksamhet och framtagande av förfrågningsunderlag sker i projektform. Inga extra resurser tillsätts därför för ändamålet. Socialnämnden är angelägen om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete när det gäller nämndens ansvarsområde. Kravbilden är densamma oavsett om det är egen eller alternativ regi. Totalt har nämnden tillförts resurser motsvarande två tjänster för att fokusera på kvalitets-uppföljning inom hela socialnämndens ansvarsområde. Utöver detta har en omorganisering skett av befintliga resurser. Det är tveksamt om dessa kostnader kan minskas beroende på vem som operativt driver verksamheten. Socialnämndens granskande myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, tar inte hänsyn till vem som utför verksamheten utan att det sker en systematisk kvalitetsuppföljning. Det finns en skillnad som består i att alternativt driven verksamhet är tillståndspliktig och där kraven är högre på alternativt driven verksamhet. Det kan handla om lokalernas ändamålsenlighet, verksamhetsinnehåll och ansvarig chefs kompetens. 3. Vi vill att dagens kostnader för verksamheterna tydligt redovisas och jämförs med tänkta kostnader för egen regi. Som tidigare nämnts omfattar upphandlingsvolymen 94 mkr. Socialnämndens kostnad beräknas ligga ca 15 mkr högre varje år. Beräkningen motsvarar de medel socialnämnden återlämnade till kommunfullmäktige år som ett resultat av upphandlingen. Under samma tidsperiod äskade, och fick, socialnämnden medel för att utöka verksamheten för människor med funktionsnedsättning och äldreomsorg. Verksamheten för människor med funktionsnedsättning tilldelades 14 mkr under dessa år, där resurserna gick till en ny gruppbostad, personlig assistans, servicebostad, ledsagarservice, daglig verksamhet mm. Även äldreomsorgen fick ett tillskott på 13 mkr under perioden för att utöka antalet äldreboendeplatser och hemtjänstvolymen. Socialnämnden har därmed kunnat erbjuda mer omsorg till invånarna utan att urholka den kommunala budgeten. Frigjorda resurser har återinvesterats för socialnämndens målgrupper. 4. Formuleringen det finns inget självändamål att bedriva verksamhet i kommunal regi bör strykas eftersom det är ett politiskt ställningstagande. Det finns dessutom ett självändamål att behålla kompetens i alla kommunens kärnverksamheter. 14 (32)

15 För den enskilde är det avgörande att få en god vård och omsorg. I detta avseende är det mindre viktigt om personalen är anställd i kommunal regi eller alternativ regi. Socialnämndens uppgift är att tillhandahålla kvalitativ och resurseffektiv vård och omsorg till de som har bedömts ha rätt till densamma utifrån de lagstiftningar som socialnämnden lyder under. Socialnämndens kvalitetskrav gäller och är lika för alla utförare, såväl egna som externa. Personalen upprätthåller sin kompetens även om de arbetar för en alternativ utförare. Vid ett eventuellt återtagande i kommunal regi erbjuds personalen att följa med. Förvaltningen upprätthåller sin beställarkompetens genom kvalitetsavdelningen, men också genom kompetensutbyte med de externa utförarna i regelbundna samråd. 5. Tjänsteskrivelsen levererar en vetenskaplig sensation. Det finns enligt den konsensus hos forskningen om att både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt. Detta är inte korrekt. Det finns ingen entydig forskningsbild och det finns exempel (om man räknar totalkostnad) som visar på motsatsen. Om detta ensidiga perspektiv ska vara med så får förvaltningen redovisa vilken forskning och vilken evidens de avser. Vi kan t.ex. tipsa om Konkurrensens konsekvenser.- Vad händer med svensk välfärd,( Hartman mfl. SNS Förlag 2011) som i Sveriges största forskningsantologi på området slår fast att det inte finns belägg för att konkurrensutsättningen av offentlig sektor varken har ökat kvaliteten eller gjort den mer effektiv. Om förvaltningen ska ge sig in i sådana resonemang bör man göra det med vår egen verksamhet som exempel. Det är också önskvärt att sådana resonemang förs med exempel från handikappomsorgen som grund. Den refererande formuleringen runt forskning och evidens härrör sig till den så kallade Östersundstudien som Nordic Healthcare Group (NHG) har utfört på uppdrag av Östersunds kommun. Studien har pågått i två år under ledning av Fredrik Eklund, som även är ansluten forskare vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet. Östersundstudien omfattar två fysiskt identiska äldreboenden som startat från noll med nyrekryterad personal, där Vardaga drivit ett äldreboende och Östesunds kommuns egenregi det andra äldreboendet. NHG har utfört insamling och bearbetning av data i studien som sträcker sig över två år, våren 2013 till våren Studien innefattar tre fördjupade mättillfällen (kvantitativ evidens). Mellan mättillfällena har strukturerade djupintervjuer genomförts, med syfte att inhämta kompletterande information som stöd för att förklara eventuella skillnader mellan enheterna (kvalitativ evidens). I studiens slutrapport sammanfattas att Vardaga har en högre nivå av kvalitetsuppfyllnad när det gäller objektiv kvalitet (mätbar, systematisk) såsom bland annat riskbedömning avseende fall och undernäring och kvalitetsledningssystem. När det gäller den subjektiva kvaliteten (brukarnöjdhet) kan inte några egentliga skillnader konstateras. När det gäller arbetsvillkoren var egenregins personal nöjdare initialt men skillnaden försvann vid återkommande mätningar. Ytterligare skillnader noterades under studien med varierande resultat. När det gäller kostnader låg egenregins kostnader 26 % högre än Vardagas självkostnad; sett över hela perioden. 15 (32)

16 Motsvarande studier har inte kunnat hittas inom verksamhet för människor med funktionsnedsättning i dagsläget. Däremot har en enkätundersökning av vad brukare eller ställföreträdare för brukare anser om kvaliteten i boende och daglig verksamhet genomförts av förvaltningen under Resultatet av denna undersökning jämförs med resultatet av motsvarande undersökning 2009 då socialnämnden fortfarande hade verksamhet i egenregi. Jämförelsen visar att verksamheterna håller i stort sett samma goda kvalitet som verksamheten hade i egen kommunal regi. 6. I skrivelsen lutar sig förvaltningen enbart mot ett subjektivt kvalitetsbegrepp utifrån brukarnas uppfattning. Det hade varit givande att även få en jämförelse utifrån ett objektivt kvalitetsbegrepp där indikatorer som t.ex. personaltäthet, lönevillkor för personalen, andel utbildad personal, utbud av aktiviteter och möjlighet för brukare att aktivera sig hade funnits med. I studien ovan användes en vetenskapligt framtagen modell för mätning av vårdbehov och resurs-användning när det gäller vårdbehovsmätning (K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010). I övrigt har vedertagna metoder använts för övriga mätningar såsom social-styrelsens brukarundersökning osv. Sett till Socialstyrelsens definition av evidens: med vetenskapligt stöd för insatsers effekter. Men evidens är inte ett absolut tillstånd utan handlar om graden av tillförlitlighet den för tillfället bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen kan sägas att det finns forskning och evidens för likvärdig subjektiv kvalitet och högre objektiv kvalitet för Vardaga sett till det systematiska och mätbara kvalitetsarbetet i denna studie. I studien konstateras det också att egenregin har en permanent högre bemanning medan Vardaga istället anpassar bemanningen utifrån brukarnas behov. När det gäller utbudet så följer utföraren de villkor som socialnämnden ställer i upphandlingen genom de kvalitetskrav som anges i förfrågningsunderlaget. Sedan första upphandlingen av socialnämndens LSS-verksamhet har kvalitetsuppföljningen utvecklats och blivit mer strukturerad. Det genomförs årliga lokala brukarundersökningar utöver de nationella, verksamhetsuppföljningar på plats, tillsyn via digitala system och kontinuerliga samråd med de externa utförarna, för att följa upp så att nämndens beställda kvalitet levereras. 7. Slutligen så vill vi påminna om att den nationella debatten på området idag i huvudsak handlar om vilken omfattning valfriheten ska ha. Detta på grund av att det inte finns någon konsensus inom forskningen som visar på ekonomiska eller kvalitativa fördelar till kommunal eller alternativ drifts fördel. Frågan om kommunal eller alternativ drift är aktuell och sannolikt kommer det fler studier inom området. 16 (32)

17 Ekonomi Socialnämndens redogör för ekonomin kring handikappomsorgen i de kompletterande svaren ovan. Utöver det antyder nämnden att det frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden att bedriva verksamhet i alternativ regi. Övervägande Med socialnämndens komplettering av sitt yttrande över motionen föreslås kommunfullmäktige avslå motionen. Yrkanden Rie Boulund (M), Charlotta Jonson (M), Tore Holmefalk (C), Gert Persson (M), Claës-L Ljung (M) och Mari-Louise Wernersson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Per Svensson (S), Dahn Persson (S), Marcelle Farjallah (S), Sebastian Ghafari (S), Majvor Wallin (S), Marcus Dufwa (S), Björn Jönsson (S), Yvonne Nilsson (S), Thomas Fagenheim (S), Bengt Hackberg (S), Christina Johansson (S), Lennart Torstensson (S), Yen Gunnarsson (S), Peter Dygården (S), Rebecka Kristensson (S), Denisa Ruca (S), Jeanette Synnergren (S), Monika Bréti (S), Mikael Hallberg (V), Per Sjövall (V), Sara- Lena Bjälkö (SD), Stefan Johansson (SD), Lennart Nilsson (SD) och Anders Jansson (SD) yrkar: 1 Ge socialnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett återtagande av de aktuella upphandlingarna i egen regi, med särskilt fokus på kommunens framtida totalekonomi och organisatoriska utveckling av den egna kärnverksamheten. Fullständigt förslag på återtagande av ca 50 procent av den totala verksamheten ska presenteras senast 30 november Därmed ska motionen anses bifallen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Rie Boulunds (M) yrkande mot Per Svenssons (S) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Rie Boulunds (M) yrkande. Omröstning begärs. Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för bifall till Per Svenssons (S) yrkande. Omröstningsresultat Med 25 Ja-röster mot 24 Nej-röster beslutar kommunfullmäktige i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 2 ledamöter var inte närvarande vid sammanträdet. Hur var och en röstade framgår av bilaga till protokollet. Bilaga KF (32)

18 Reservationer Per Svensson (S), Dahn Persson (S), Marcelle Farjallah (S), Sebastian Ghafari (S), Majvor Wallin (S), Marcus Dufwa (S), Björn Jönsson (S), Yvonne Nilsson (S), Thomas Fagenheim (S), Bengt Hackberg (S), Christina Johansson (S), Lennart Torstensson (S), Yen Gunnarsson (S), Peter Dygården (S), Rebecka Kristensson (S), Denisa Ruca (S), Jeanette Synnergren (S), Monika Bréti (S), Mikael Hallberg (V), Per Sjövall (V), Sara- Lena Bjälkö (SD), Stefan Johansson (SD), Lennart Nilsson (SD) och Anders Jansson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Per Svenssons (S) yrkande. 18 (32)

19 127 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. (AU 178, KS 185) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1 Minoritetsåterremittera ärendet med motiveringen att behov finns för att utreda de ekonomiska konsekvenserna av ett kommunalt allternativ ytterligare. Beslutsunderlag Medborgarförslag Yttrande från socialnämnden Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats in där förslagsställaren vill att personer i Falkenbergs kommun som är beviljade personlig assistans ska få utökad valfrihet att välja utförare och därigenom även kunna välja kommunen som utförare av personlig assistans. Socialnämnden har yttrat sig över förslaget och förklarar att Falkenbergs kommun genom socialförvaltningen har upphandlat personlig assistans. Entreprenaden omfattar samtliga personer med rätt till personlig assistans som har valt kommunen som assistansgivare. Avtal har tecknats med Frösunda AB och löper under perioden till och med Det är under denna period inte möjligt att förändra avtalet i den omfattning som förslagsställaren önskar. Frågan om huruvida Falkenbergs kommun ska bedriva personlig assistans helt i egen regi och inte upphandla tjänsten igen är något som socialnämnden kommer att fatta beslut om innan nuvarande avtalsperiod går ut. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att medborgarförslaget anses behandlat i och med att kommunen till och med sista maj 2017 är bundna till pågående avtal och inte kommer att genomföra några förändringar i valet av utförare för personlig assistans. Hur kommunen kommer att gå vidare när avtalsperioden är avslutad går inte att säga i dagsläget. Som socialnämnden nämner i sitt yttrande kommer de att fatta beslut om detta innan maj Yrkanden Rie Boulund (M), Georgia Ferris (KD), Claës-L Ljung (M), Mari-Louise Wernersson (C), Gert Persson (M), Elisabet Karlsson (FP) och Tore Holmefalk (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag som lyder: 1 Meddela förslagsställaren att avtalet går ut 31 maj (32)

20 2 Huruvida Falkenbergs kommun ska bedriva personlig assistans i helt i egen regi och inte upphandla tjänsten igen är något som socialnämnden kommer att fatta beslut om innan nuvarande avtalsperiod går ut. 3 Därmed anses medborgarförslaget behandlat. Per Svensson (S), Per Sjövall (V), Marcelle Farjallah (S), Christina Johansson (S), Yen Gunnarsson (S), Peter Dygården (S), Sara-Lena Bjälkö (SD) och Mikael Hallberg (V) yrkar återremittera ärendet med motiveringen att behov finns för att utreda de ekonomiska konsekvenserna av ett kommunalt allternativ ytterligare. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag mot Per Svenssons (S) återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar fatta beslut om ärendet idag. Omröstning begärs. Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för bifall till Per Svenssons (S) återremissyrkande. Omröstningsresultat Med 25 Ja-röster mot 24 Nej-röster beslutar kommunfullmäktige minoritetsåterremittera ärendet i enlighet med Per Svenssons (S) återremissyrkande. 2 ledamöter var inte närvarande vid sammanträdet. Hur var och en röstade framgår av bilaga till protokollet. Bilaga KF (32)

21 128 Medborgarförslag om att göra isbana i konstverket Hon väntar alltid på Stortorget. (AU 179, KS 186) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Anse medborgarförslaget behandlat i och med att kultur- och fritidsförvaltningen har påbörjat en utredning om de ekonomiska och tekniska konsekvenserna av att vintertid anlägga en isbana i konstverket Hon väntar alltid. 2 Kultur- och fritidsnämnden ska informera förslagsställaren om den färdiga utredningen och dess resultat. Beslutsunderlag Medborgarförslag Yttrande från kultur- och fritidsnämnden Yttrande från Falkenbergs Näringsliv AB Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit som handlar om att konstverket Hon väntar alltid på Stortorget skulle kunna göras om till isbana på kalla vinterdagar och därmed bli en kul plats i centrum där barnen kan vistas. Det kommunala bolaget Falkenbergs Näringsliv AB har yttrat sig över förslaget och förklarar i korthet att Stortorget är en viktig social mötesplats i centrum och att bolaget ställer sig positiv till att utreda förutsättningarna för medborgarförslaget. Kultur- och fritidsnämnden förklarar i sitt yttrande att de ställer sig positiva till förslaget. En isbana vid sittplatserna som är en del av konstverket Hon väntar alltid kan endast anläggas under förutsättning att hänsyn tas till konstverkets estetiska och praktiska aspekter, men nämnden anser att förslaget kan ligga i linje med konstnärens intentioner. Nämnden har därför påbörjat en utredning av de tekniska och praktiska konsekvenserna av att anlägga en isbana i konstverket. Ekonomi Kostnader för eventuell anläggning och drift av en isbana ryms inte inom kultur- och fritidsnämndens budget, utan behöver bli en del av kommunens kommande budgetarbete. Kostnaderna behöver utredas innan nämnden kan ta ställning kring om det är möjligt att anlägga en isbana i konstverket. 21 (32)

22 Övervägande Både Falkenbergs Näringsliv och kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till förslaget. Eftersom kultur- och fritidsförvaltningen redan har fått i uppdrag att utreda möjligheter och konsekvenser av en isbana föreslår kommunstyrelseförvaltningen att medborgarförslaget ska anses behandlat. Kultur- och fritidsnämnden ska informera förslagsställaren om den färdiga utredningen och dess resultat. Yrkande Per Johansson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 22 (32)

23 129 Medborgarförslag om belysning på Ågatan från Hwitan mot Garvareforsen. (AU 180, KS 187) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Avslå medborgarförslaget med motiveringen att uppdra åt tekniska nämnden att se över belysningen på hela sträckan mellan Hwitan och Hertingforsen. Beslutsunderlag Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 43, Sammanfattning av ärendet Björn Holmberg har inkommit med ett medborgarförslag där han föreslår att trottoarbelysningen från Tullbron fram till Hwitan längs Ågatan förlängs längs med hela trottoaren mot Garvareforsen. Tekniska nämnden har yttrat sig och anger i korthet att sträckan ingår i det populära promenadstråket runt Ätran och att det rör sig om sträcka på ca 140 meter som saknar belysning längs trottoaren och därmed på båda sidor om vägen. Tekniska nämnden anser inte att det finns skäl att anlägga belysning på sträckan och avstyrker förslaget. Ekonomi Kostnaden för utbyggnad av belysning på den efterfrågade sträckan kostnadsberäknas grovt till 250 tkr. Orsaken till den relativt höga kostnaden är att sträckan är stensatt och därmed dyrare att återställa. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen har inget övrigt att erinra. 23 (32)

24 130 Medborgarförslag om cykelväg utmed väg 150 mellan Shellmacken och Carlsbergs Bryggeri. (AU 206, KS 196) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Avslå medborgarförslaget eftersom väg 150 mellan Källstorps våtmarker och Shellmacken vidare mot Årstad inte är en prioriterad sträcka i kommunens cykelplan. Beslutsunderlag Medborgarförslag Namninsamling inklusive skrivelse Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats in om att bygga en cykelväg längst med väg 150 mellan Carlsberg och Shell i riktning mot Årstad. Förslagsställaren anser att alternativet som finns idag, att cykla på vägbanan, är osäkert och utsatt för cyklisten. Liknande medborgarförslag som handlar om cykelväg på väg 150 har behandlats av kommunfullmäktige 31 mars , 25 september och 25 februari Dessa medborgarförslag avslogs eftersom någon utbyggnad av väg 150 inte var prioriterad. Tekniska förklarar att inga förhållanden har förändrats sedan beslut togs om de två tidigare medborgarförslagen. Ekonomi Någon beräkning på sträckan mellan Carlsberg och Shell har inte gjorts. Däremot så har den drygt 8 kilometer långs sträckan mellan Carlsberg och Åstad uppskattats kosta mellan 15 och 20 miljoner kronor. Medel för cykelväg mellan Carlsberg och Shell ryms inte i tekniska nämndens budget. Övervägande Idag sträcker sig cykelväg från Falkenberg fram till Carlsberg. En sista sträcka är planerad att byggas ut från Carlsberg fram till väg mot Källstorps våtmarker. Sträckan är cirka 150 meter lång. I dagsläget finns inga medel för att bygga ut denna sista etapp, men kommunen för diskussioner med Trafikverket om att kunna bygga ut framöver. Det är en fråga som tas upp på kommunens regelbundna möten med Trafikverket. 24 (32)

25 Tekniska nämnden har tidigare förklarat att, förutom denna sista sträcka fram mot Källstorps våtmarker, finns inga planer på att bygga ut cykelväg på väg 150 mot Årstad. Detta gäller fortfarande i juni Falkenbergs kommun arbetar kontinuerligt med att bygga ut cykelvägnätet, men har inte resurser att tillgodose alla önskemål som finns. Prioriteringar av nya cykelvägar görs i kommunens cykelplan och måste dessutom samordnas med Trafikverket som är väghållare för väg 150. I takt med att cykelvägnätet byggs ut kan nya prioriterade sträckor tillkomma i cykelplanen. Men eftersom det inte finns planer på att anlägga cykelväg från Källstorps våtmarker vidare i riktning mot Årstad föreslår kommunstyrelseförvaltningen avslag på medborgarförslaget. Yrkande Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) yrkar att medborgarförslaget tas med till budgetberedningen för att kostnadsberäknas. Och utifrån detta ta ställning till om man inte kan vara flexibel vad gäller kommunens cykelplan. Christer Norman (M) yrkar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer Christer Norrmans (M) yrkande mot Mikael Hallbergs (V) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Christer Norrmans (M) yrkande. 25 (32)

26 131 Annullering av försäljning av fastigheten Faktorn 7. (AU 197, KS 192) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Godkänna att beslut samt köpekontrakt för försäljning av fastigheten Falkenberg Faktorn 7 till AB Eastpeak annulleras. Beslutsunderlag Skrivelse om annullering av köp från AB Eastpeak- inkom Beslut samt tecknat köpekontrakt med AB Eastpeak Dnr KS 2014/ 468 Stadsbyggnadskontorets beslutsförslag Översiktskarta och detaljkarta tillhörande ärendet Sammanfattning av ärendet AB Eastpeak har inkommit med begäran om att annullera köpet av fastigheten Faktorn 7. Enligt tecknat köpekontrakt köper AB Eastpeak fastigheten Faktorn 7 av kommunen för kr med tillträdesdag Köpekontraktet godkändes av kommunfullmäktige den 31 mars 2015 ( 43, Dnr KS 2014/468). Köpeskillingen är inte erlagd av AB Eastpeak och därav är inte heller något köpebrev upprättat av kommunen. Stadsbyggnadskontoret föreslår att kommunen beviljar att beslut och köpekontrakt för försäljning av fastigheten Faktorn 7 till AB Eastpeak annulleras. 26 (32)

27 132 Exploateringsavtal för Skrea 23:40 (församlingshemmet). (AU 118, KS 127) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Godkänna exploateringsavtal med Falkenberg-Skrea Pastorat, baserat på detaljplaneförslag för Skrea 23:40 m.fl. Beslutsunderlag Förslag till exploateringsavtal (nr 220) med Falkenberg-Skrea Pastorat upprättat av SBK Förslag till ny detaljplan för Skrea 23:40 m fl- antagandet behandlas parallellt med detta ärende Översiktskarta tillhörande ärendet Stadsbyggnadskontorets yttrande Sammanfattning av ärendet Falkenberg- Skrea Pastorat (nedan kallat exploatören) inkom i juni 2013 med en begäran om att ändra detaljplanen för fastigheten Skrea 23:40 m fl. Planändring medger uppförande av en komplementbyggnad till befintligt församlingshem samt uppförande av bostadshus längs Kyrkovägen. Byggrätten i anslutning till församlingshemmet utökas för att möjliggöra fritids- och förskoleverksamhet Stadsbyggnadskontoret har upprättat förslag till exploateringsavtal med exploatören som ägare till fastigheterna Skrea 23:40 och 23:41 inför antagandet av detaljplanen för Skrea 23:40 m.fl. Antagandet av förslaget till ny detaljplan behandlas parallellt med detta ärende. Exploateringsavtalet reglerar de åtaganden för genomförandet av detaljplanen som åvilar exploatören. Exploatören ansvarar för all byggnation på egen ägd mark inom exploateringsområdet som i detaljplanen läggs ut som kvartersmark. Exploatören ska även bekosta och iordningställa anläggningar på allmän platsmark inom exploateringsområdet. Vägar och gc-vägar är till viss del redan utbyggda men avtalet reglerar att exploatören skall säkerställa att även befintliga anläggningar motsvarar de krav som kommunen sedvanligen ställer. Efter färdigställandet skall exploatören kostnadsfritt överlämna anläggningarna till antingen en nybildad gemensamhetsanläggning eller till Skrea ga:6, Skrea vägförening, (såsom huvudman för allmän platsmark) som därefter ansvarar för dess drift och underhåll. Exploateringsavtalet följer i övrigt sedvanliga villkor. 27 (32)

28 För att genomföra detaljplanen behöver ett antal fastighetsregleringar att genomföras. Bland annat överförs den mark som i detaljplanen är utlagd som allmän platsmark till en av kommunen ägd fastighet. Kommunen upplåter därefter i sin tur marken till vägföreningen utan ersättning. Förfarandet görs för att säkerställa att marken upplåts utan ersättning till framtida huvudman för allmän platsmarken. Avtalet reglerar även att exploatören skall ansöka om och bekosta bildandet av gemensamhetsanläggning samt fastighetsreglering. En av exploatören undertecknad ansökan bifogas till exploateringsavtalet. Även överenskommelsen om fastighetsreglering bifogas till avtalet vilken är undertecknad av berörda fastighetsägare. Ekonomi Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande I ärendet har det bedömts lämpligt att överföra de markområden som planlagts som allmän platsmark till kommunen som därefter upplåter marken till framtida huvudman utan ersättning. Anteckning Stig Agnåker (C) anmäler sig jävig och deltar inte i beredningen av ärendet. 28 (32)

29 133 Detaljplan för Skrea 23:40 (församlingshemmet) - Antagande. (AU 119, KS 128) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Anta detaljplan för Skrea 23:40 m fl. Beslutsunderlag Orienterinskarta Utlåtande för Skrea 23:40 m.fl., upprättat Beslutsförslag från stadsbyggnadskontoret, upprättat Plankarta, illustrations karta för Skrea 23:40 m.fl., upprättat , reviderat Planbeskrivning, genomförandebeskrivning upprättat , reviderat Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att lämna planuppdrag för ovanstående detaljplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att godkänna föreliggande detaljplaneförslag avseende Skrea 23:40 m fl för samråd. Planförslag upprättat har varit föremål för samråd mellan den 27 augusti och den 26 september Planförslaget har under samrådstiden varit utställt i Stadshuset samt funnits på kommunens hemsida. Öppet samrådsmöte hölls den 10 september i Skrea församlingshem. Planförslag upprättat har varit föremål för granskning mellan den 28 januari och den 25 februari Under granskningstiden inkomna yttranden presenteras i utlåtande. Angivet datum är ankomst datum. Samlade kommentarer till inkomna yttranden återfinns i slutet av utlåtande. Övervägande Stadsbyggnadskontoret föreslår, mot bakgrund av inkomna synpunkter att planförslaget revideras i enlighet med utlåtandet och att planförslaget därefter överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. 29 (32)

30 Anteckning Stig Agnåker (C) anmäler sig jävig och deltar inte i beredningen av ärendet. 30 (32)

31 134 Avsägelse från Monika Dalberg (SD) från uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i socialnämnden. KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1 Bevilja Monika Dalberg (SD) entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. 2 Hos länsstyrelsen begära ny sammanräkning. 3 Bevilja Monika Dalberg (SD) entledigande från uppdraget som ledamot i socialnämnden. 4 Sverigedemokraterna återkommer om namn på ny ledamot i socialnämnden till nästa sammanträde i kommunfullmäktige. Ärende Monika Dalberg (SD) har inkommit med begäran om entledigande från uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i socialnämnden 31 (32)

32 135 Meddelanden Följande antecknas till protokollet: Mark- och miljööverdomstolens dom med fastställande av Kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för kv Bacchus m fl. KS Länsstyrelsens beslut att avvisa överklagande av Kommunfullmäktiges beslut om upphävande av detaljplan för del av Kattegatt, Skottarevet. KS Miljöpartiets redovisning av partistöd för 2014, inkommet KS Revisorernas granskningsrapport av överförmyndarnämnden. KS Revisorernas granskningsrapport avseende intern kontroll i den centrala löneprocessen. KS Revisorernas begäran till samtliga nämnder och bolag om att ta del av internkontrollplaner samt riskanalyser KS Delegationsbeslut inom kommunstyrelsens verksamhetsområden, KS 200/15. - Uppföljning: Motion om förenkling av betalning för resor med färdtjänst. Region Halland och Hallandstrafiken har tagit fram ett system för fakturering, vilket ska testas under hösten KS (32)

33 Fl /ZZ Svar pa interpellation angaende bristande gatustandard, fran Per Svensson (s). Per Svensson vill veta om Tekniska namnden har en uppfattning om den ekonomiska "underhallsskulden" till vart gatunat idag och hur Tekniska namndens kort- och langsiktiga plan for att komma till ratta med problemen ser ut. Ja, Tekniska namnden har en uppfattning om skuldens storlek och en kvalificerad gissning, fran var gatuchef, sager att den ar pa mellan 30 och 35 miljoner. Var kortsiktiga plan ar egentligen bara att gora ratt atgard pa ratt stalle. Eftersom gatuunderhallet till stor del ligger i investeringsbudgeten, sa ar det svart att gora extrainsatser, om vi skulle se att vi kan omfordela var driftsbudget en aning. En liten del ligger kvar som akutunderhall i driften, men det gar inte att gora nagra storre belaggningsarbeten med dessa medel. Vid Tekniska namndens sammantrade i juni foreslog en enig namnd att vi skulle satsa 900 tkr, som forvantades som overskott for 2015, pa att gora sma gatuunderhallssatsningar, som kunde klassificeras som drift, for 300 tkr och dartill begara in anbud pa en asfaltbesiktning for 600 tkr, for att sakerstalla att vi gor ratt atgard i framtiden. Tyvarr rackte tiden inte till for att ga ut med ett anbudsforfarande och att fa jobbet gjort 2015, varfor denna besiktning istallet ligger som ett tillaggsaskande i var driftsbudget for Var langsiktiga plan bygger pa att kommunfullmaktige beviljar mer investeringspengar till gatuunderhallet. Vi vill "komma i kapp", genom att under fyra ar, , fa tkr per ar, ett tillskott pa tkr per ar jamfort med grundbeloppet tkr for att under denna tid gora oss av med var underhallsskuld och sedan ga ner pa ett lagre belopp igen. Utan tillskott, sa kommer standarden troligtvis att sjunka ytterligare. Vid en prioriteringsbedomning, enligt kommunfullmaktiges principer fran augusti 2014, sa hamnar denna typ av investering i prioritet 1, med motiveringen: - investeringar som ar ekonomiskt lonsamma for kommunen. Gors inte en atgard i tid kan priset, i ett steg, oka med %, da omfattningen gar fran "laga" till "lagg om". Sadana exempel har vi tyvarr haft i kommunen och det racker med en svar vinter for att ga fran ett steg till nasta. Tack Per, for att Tekniska namnden fick belysa detta problem, sa har manaden innan budgetberedningen, och kom ihag att det ar fullmaktige som beviljar anslagen till gatuunderhallet och att Tekniska namnden "bara" verkstaller dessa beslut. Ansvaret for de daliga gatorna i Falkenbergs stad ar mitt, ditt och alia andra i fullmaktiges, for ingen hade nagra extra pengar till gatuunderhall Christer Norrman (m) Ordforande i Tekniska namnden

34 m KF A23 FALKENBERGS KOMMUN Interpellationssvar Svar pa Interpellation om barn i fattiga familjers situation under sommarlov Per Svensson (s) staller i sin interpellation till mig tre fragor gallande situationen under sommarlovet for barn i fattiga familjer. 1. Ersatts familjer med forsorjningsstod for den extra kostnad som uppkommer for mat under sommarlovet. Av Socialstyrelsens Ekonomiskt bistand -handbok for socialtjansten fran 2013 framgar att riksnormen ger kommunerna mojlighet att justera normen for forskolebarn med hansyn till om de far fri lunch utanfor hemmet fern dagar per vecka, till exempel inom kommunal barnomsorg. Det framgar aven att det inte finns skal att tillampa en lagre norm nar barnen ar hemma pa grund av lov, sjukdom eller liknande och darfor ater hemma. I Falkenbergs kommun anvands ej den lagre normen utan berakningar gors utifran den hogre summan. Detta utifran att det ar administrativt kravande och svart att fa korrekt vid bland annat sjukdom, studiedagar och kortare dagar pa forskolan. Skillnaden mellan den hogre och lagre normen ar for barn som minst 130 kronor/manad (for barn under 1 ar) och som mest 250 kronor/manad (for barn mellan 4-6 ar). Falkenbergs Kommun anvander sig alltsa av det mer generosa sattet att berakna kostnaden for barn i forskolealder, man kan darmed havda att familjerna snarare gynnas under terminerna an missgynnas under ledigheter. Gallande skolungdomar mellan 7-20 ar finns ingen uppdelning med hansyn till om de ater lunch pa skolan eller ej. Av Socialstyrelsens handbok framkommer att kostnaden for mat for dessa "ar beraknad sa att den i genomsnitt ska tacka lunch i hemmet under skollov och ovrig franvaro". Fragan om skolungdomar och merkostnader under skollov ar alltsa tagit i beaktande i riksnormen. Att skapa andra lokala berakningssatt som skiljer sig fran riksnormen bedoms ej motiverat. 2. Paverkas familjens forsorjningsstod av att en ungdom i familjen arbetar pa sommarlovet? Fragan om barns inkomster fran arbete ar specifikt reglerat i Socialtjanstlagens 4 kap.l a : "Foljande inkomster ska inte beaktas vid bedomningen av ratten till bistand enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna ar under 21 ar. Till skolgang raknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jamforlig grundutbildning. Inkomster som avses i forsta stycket far dock beaktas vid tillampning av 1 till den del de overstiger ett prisbasbelopp per kalenderar enligt 2 kap. 6 och 7 socialforsakringsbalken. Lag (2013:421)." Postadress Falkenbergs kommun Sociaiforvaltningen FALKENBERG Telefon (vxl) Besoksadress: Storgatan 27 Fax E-post

35 Inkomster over ett prisbasbelopp ( kronor) kan medraknas som en inkomst i forhallande till barnets utgifter. For de allra flest ungdomar som arbetar pa helger och under sommaren ar arsinkomst under kronor. 3. Har Socialnamnden nagra ambitioner for att forbattra livskvaliten for barn i fattiga familjer? Nar det galler stod till barn i familjer med forsorjningsstod finns flera delar bade i Socialtjanstlagen, i Socialstyrelsens handbok och i Falkenbergs lokala riktlinjer med syfte att framja barns mojligheter att kunna delta i aktiviteter, fa tillgang till rekreation och att kunna ha tillgang till en materiell standard som inte utmarker dem gentemot andra barn. Gallande mojligheter att delta i aktiviteter finns dels bidrag for ersattning for kostnader for barns fritidsaktiviteter som regleras i Socialtjanstlagen kapitel 4 a. I Falkenbergs kommuns riktlinjer for ekonomiskt bistand finns lokala riktlinjer som ar nagot mer generosa an bidragsreglerna och som bland annat ger mojlighet till bistand till kostnader for deltagande i fritidsaktiviteter redan fran arskurs 1 istallet for arskurs 4 som bidraget galler ifran. Ekonomiskt bistand kan ocksa utga till utrusning sa som traningsklader. Gallande rekreation sa bygger de lokala riktlinjerna pa Socialstyrelsens handbok. I Falkenbergs riktlinjer for ekonomiskt bistand framgar att: Socialnamnden bor ge ekonomiskt bistand till skaliga kostnader for rekreation, om det finns sarskilda skal. Det kan finnas sarskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer som under lang tid pa grund av ekonomi inte har kunnat fa nagon form av semester och hos vuxna med langvariga medicinska eller sociala problem. Med lang tid menas har 18 manader eller mer. Familjen/hushallet ska inte beraknas bli sjalvforsorjande inom de narmsta sex manaderna. Om det finns barn i hushallet, bor socialnamnden gora en sarskild bedomning av barnets behov. Ekonomiskt bistand till rekreation bor racka till t.ex. en tag- eller bussresa och logi. Nar det galler tillgang till en materiell standard finns i Falkenbergs riktlinjer bland annat cykel och tillgang till dator medtaget. De personer som inte har kvalificerat sig till de generella valfardssystemen ar hanvisade till forsorjningsstod via kommunen. Det basta sattet att forbattra de ekonomiska ramarna for barn i ekonomiskt utsatta familjer ar dock att familjen far en hogre inkomst. Vagen till detta ar i de fiesta fall att foraldrarna kommer ut i forvarvsarbete. Har samarbetar socialforvaltningen med vara samverkanspartners inom exempelvis Fami, Arbetsformedlingen och SFI. Rie Boulund (m) Socialnamndens ordforande Postadress Falkenbergs kommun Socialforvaltningen FALKENBERG Telefon (vxl) Besoksadress: Storgatan 27 Fax E-post

36 Svar pa Interpellation fr Per Svensson om bristen pa forskoleplatser under obekvama tider. Som ordf i Barn- och Utbildningsnamnden delar jag absolut bilden som Per Svensson malar. Det ar av storsta vikt att vi som kommun kan mota forandrade villkor i arbetslivet och darmed ocksa andrade behov av barnomsorg i familjers "livspusslande" Som jag ser det ar det orimligt att tanka sig att varje forskola ska kunna erbjuda barnomsorg dygnet runt. Darfor ar det viktigt att vi gor kloka och strategiska awagningar nar vi beslutar om placering och utformning av denna verksamhet. Nar Bjorkskolans och Tallglantans gamla lokaler efter renovering tas i bruk, kommer de kunna ge service till stora delar av kommunen. Jag hoppas ocksa att vi ska forma tillskapa liknande verksamhet i Ullared framover. Svar pa fragorna: Idag ar 25 st forskolebarn 1-5 ar och 22 st fritidsbarn, 6-12 ar inskrivna i dygetruntverksamheten pa Boken. Pa Trollgardens forskola som erbjuder forlangda oppettider nyttjar just nu 7 st barn tid fore 6.30 och 6 st barn kvallstid e ar det 28 st barn i ko till dygnet-runt-oppen forskola/fritidshem. Orsaken till att Bjorkskolan annu inte tagits i bruk for dygnetrunt-forskola handlar om overklagande av upphandling av paviljonger Stafsinge. Stafsinge forskola har startats i tillfalliga lokaler varav en del endast var tillgangliga fram t v 27. M a o stod denna grupp utan lokaler. Detta ar grunden till att flytten fran Boken har senarelagts. I styrgruppen for Forskoleutbyggnad har vi foreslagit KS att ga ut med ytterligare en upphandling av paviljonger, for att pa sa satt skapa storre radrum. Sa snart mojlighet ges flyttar dygnetrunt-forskolan in i Bjorkskolans lokaler. Da kan man utoka antalet platser samt vid etableringen av Tallkottens forskola utrusta tva avdelningar som anpassa till dygnetrunt-oppna, for att kunna starta sa fort behov av utokning finns. I namnden har vi ocksa en forhoppning om att en battre samordnad forskole- och skolverksamhet i inlandet ska kunna mojliggora forskole- o fritidsverksamhet med utokade oppettider pa Apelskolan. Kerstin Angel (c) Ordf Barn- och Utbildningsnamnden

37 Interpellationssvar FALKENBERG Kommunstyrelsen Datum Per Svensson Svar pa interpellation fran Per Svensson (S) om bro over Susean. KS Per Svensson (S) har i en interpellation stallt tva fragor som handlar om bro over Susean: 1. Ar bron over Susean fortfarande en prioriterad fraga for kommunen och kommer vi darfor fa se nya initiativ for att fa till en bro? 2. Delar KSO Socialdemokraternas uppfattning om att bron ar en direkt forutsattning for att Kattegattleden och Langasand/Ugglarp ska utvecklas pa det satt som sa manga onskar? Svar: Fran Centerpartiets sida ser vi stora mojligheter att utveckla Ugglarp-Langasand- Eftra-omradet och har varit positiva till planlaggningen och byggnation som nu sker i detta omrade. I valrorelsen foreslog vi att den cykel- och gangbro som ska byggas over Susean ocksa byggs for bussar sa att kollektivtrafiken kan komma fram. Det gor det mojligt for fler att bo dar dar aret runt och en fortsatt utbyggnad kan ske, men med hansyn till de naturvarden som ocksa finns. Just nu pagar deloversiktsarbetet for omradet och det jag hoppas och tror ar att vi ocksa gemensamt kommer fram till denna satsning som en del i att utveckla landsbygden och na malet om en befolkningsokning. Fran Centerpartiet sida kommer vi fortsatt arbeta for detta. Mari-Louise Wernersson Kommunstyrelsens ordfbrande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se www. falkenberg. se

38 NARVARO- OCH OMROSTNINGSLISTA KOMMUNFULLMAKTIGE Sammantradesdatum: Bilaga KF 126 Arende: Motion om aterinforande av kommunal handikappomsorg. (KS ) Ja Nej Avstar Ej narv Ja Nej Avstar Ej narv Mari-Louise Wernersson (C) Filip Bcrtilsaon (M) Angela Malmgren Tore Holmefalk (C) Mathilda Hjelm (M) Per Johansson (C) Ingemar Stridh (M) Kerstin Angel (C) Elisabet Karlsson (FP) Ingemar Johansson (C) Mikael Hallberg (V) Agncta Akcrbcrg (C) Yen Gunnarsson (S) Ingmar Bengtsson Per Svensson (S) Peter Dygarden (S) Dahn Persson (S) Rebecka Kristensson (S) Marcelle Farjallah (S) Gabriclla Cccrtingcr (S) Denisa Ruca Sebastian Ghafari (S) Jeanette Synnergren (S) Majvor Wallin (S) Per Sjovall (V) Frcdrik Johanaoon (S) Katja Geertinger (MP) Marcus Dufwa Rie Boulund (M) Jan Berge (MP) Charlotta Jonson (M) Georgia Ferris (KD) Claes-L Ljung (M) Daniel Bernhardt (KD) Shlomo Gavie (C) Lars Fagerstrom (FP) Hans Johansson (C) Sara-Lena Bjalko (SD) Niklao Sclandcr (C) Stefan Johansson (SD) Herdis Pixsjo Bjorn Jonsson (S) Lennart Nilsson (SD) Yvonne Nilsson (S) Christina Ekstrom (SD) Thomas Fagenheim (S) Anders Jansson (SD) Bengt Hackberg (S) Ann-Christine Bengtsson (SD Christina Johansson (S) Stig Agnaker (C) l:e vice ordf Jan Dickcno (S) Monika Breti (S) Lennart Torstensson 2:e vice ordf Gert Persson (M) GunMarie Stenstrom (M) ordf Christer Norrman (M) Summa