Protokoll Utbildningskommittén för biomedicin

Transkript

1 Sahlgrenska Akademin Institutionen för biomedicin Protokoll Utbildningskommittén för biomedicin Ons 27 jan, 2016, 1 kl , Jörgen Lehmann, Academicum 1 Tentamensformer för minskat pappersarbete presentation och diskussion UK:s ord. sammansättning, Chatrine Butler, Andrea Frateschi, Jennie Pettersson, administrativa enheten, Camilla Torstensson, Neurovetenskap, Kurt Wasström, Toshiba. Presentation och diskussion redovisas i bilaga 1. UK:s diskussion efter presentationen ska ligga till grund för en rekommendation till institutionen om hur man ska minska pappershanteringen vid examinationer. Ordföranden formulerar förslag till rekommendation och beslut fattas vid nästa UK-sammanträde. Närvarande ledamöter Magnus Braide, ordförande Erika Lindberg Dan Baeckström Lars Hagberg Eva Jennische Camilla Hesse Karl Kilbo Edlund, LUR Johan Mölne Yttrande och närvarorätt Administrativt stöd: Stina Ringdahl Frånvarande: Vakant, AUR Hanna Hertzberg, BUR Eva Lisnell Inledanden ärenden: 2-9 Beslutsärenden: Informations- och diskussionsärenden: INLEDANDE ÄRENDEN Föredragande: Magnus Braide BESLUT 2 Föredragningslista Utbildningskommittén fastställer föreslagen föredragningslista. 3 Upprop Utbildningskommittén för biomedicin förrättar upprop, kommittén är beslutsmässig. 4 Justeringsperson Utbildningskommittén föreslår att Lars

2 5 Protokoll från föregående sammanträde Handling bifogas Från mötet Diarienr: Inkomna skrivelser och meddelanden Handling bifogas ej - kopia beställs av stina.ringdahl@gu.se Hagberg jämte ordföranden justerar protokollet vid dagens sammanträde. Uppdatering kring arbetet med studenter med funktionsnedsättning Äskande studieplatser biomedicin Avräkning och uppföljning /296 Redovisning arbetsgrupp omtentamensperioder V 2015/963 Utbildningsorganisation vid Sahlgrenska akademin, mandatperiod 1 januari december 2018 V2015/1007 Regler för kursplan, grund- och avancerad nivå Workshop i hållbar utveckling E URs utlysning av projektmedel 2016 Utlysning av stimulansmedel internationellt 7 G2016/ Kursplaner vid institutionen för biomedicin inom BMA-, apotekare-, tandläkare och receptarieprogrammet samt för fristående kurser Handling bifogas ej hittas på: Revisioner: Kursplaner vid institutionen för biomedicin inom läkarprogrammet - Ordförandeåtgärder Handling bifogas ej - kopia på handling beställs av stina.ringdahl@gu.se BESLUTSÄRENDEN INFORMATIONS- OCH DISKUSSIONSÄRENDEN BESLUT 10 Strategisk lärarbemanning på biomedicin Föredragande: Magnus Braide Slutförslag för ämnen för ämnesföreträdare ligger hos Läkarprogramkommittén. Tjänster planerade för tillsättning 2016 vid inst. f. biomedicin: Lektor glykobiologi Lektor i infektionsmedicin Lektor i immunologi Lektor BMA Lektor patologi och anatomi Professor i experimentell cancerbiologi Professor i bakteriologi 11 Rapport från studenterna Föredragande: Karl Kilbo Inget att rapportera 12 Rapport från programmen

3 Föredragande: Camilla Hesse, Dan Baeckström, Johan Mölne BMA: Inventering av HU sammanställning på programmet. Arbetsgrupp ska se över utbildningsplanen (synka med läkarprogrammets nya kursordning för att undvika krockar). Läkarprogrammet: nytt sätt att följa upp hur ALFmedel används Apotekare: De nya cellbiologikurserna har precis börjat. 13 Riktlinjer för examination på annan ort Handling bifogas Föredragande: Stina Ringdahl Kopierat förslag från institutionen för medicin. 14 Studenter anslutna till Riksidrottsuniversitet Föredragande Magnus Braide GU:s riktlinjer: Studenten ska upprätta en individuell studieplan med studievägledaren. Inst. Ska hålla en positiv attityd generellt. 15 Kompletterande utbildning för biomedicinska analytiker med utländsk examen Föredragande: Camilla Hesse Förfrågan från Utbildningsdepartementet till BMAprogrammet, om möjlighet att skapa en kompletterande utbildning för BMA:s med utländsk examen. Aktuell start blir isf hösten Om full finansiering erbjuds och en ny lärare kan anställas är inst. ledning positiva. 16 Information om utbildningsorganisationen Föredragande: Magnus Braide Främst förändringar i nätverken: HU ändrad organisation, IPL fortsätter, MR går in i IPL, nätverk för IT-pedagoger läggs ner, IT-pedagog anställs på 20% på SA, nätverk i informationskompetens läggs ner -kommunikationen åläggs enskilda UK:s och UB, anställningar av ny personal i samband med inrättning av det nya kvalitetssystemet. 17 Remiss: Regler för utbildningsplan på grund- och avancerad nivå Handling bifogas Föredragande: Magnus Braide/Camilla Hesse 18 MARBLE internationell master i biomedicinsk laboratorievetenskap Föredragande: Camilla Hesse Europeisk master i biomedicinsk laboratorievetenskap en utbildningsplan måste skapas som ska via UK UR UN innan fastställande. Nästa möte: 31 mars Generellt restriktiv hållning på institutionen. Beslutsförslag till nästa möte med tillägg av punkter från Dan Baeckström. Enskilda skriftliga tentor kan inte erbjudas på institutionen (pga. resurs- och rättsäkerhetskäl), får istället hänvisas till omtentamenstillfällen. UK Biomedicins ledamöter önskar kvarstå. UK Biomedicin har inga kommentarer på Remiss: Regler för utbildningsplan på grund- och avancerad nivå.

4 Bilaga till Protokoll UK Biomedicin Tentamensformer för minskat pappersarbete presentation och diskussion UK:s ord. sammansättning, Chatrine Butler, Andrea Frateschi, Jennie Pettersson, administrativa enheten, Camilla Torstensson, Neurovetenskap, Kurt Wasström, Toshiba. 1. Presentation av arbetet med digital rättning av skriftliga tentor på Neuro + frågor Arbetet har utvecklats sedan 2013 på Neuro, i dagsläget tenterar alla som läser fysiologi på denna typ av tentor. Studenten skriver en vanlig papperstenta med suddningsbara bläckpennor (som skickas med tentan till och från tentasalen). På varje tenta finns en förtryckt studentkod (för anonymisering) samt en lärarkod. Lärarkoden är en streckkod som specificerar vem den rättande läraren är (kan även justeras till exempel en gemensam examinatorkod). 1 När tentan kommer tillbaka, bryter administratören tentan som vanligt, och scannar sedan in tentorna i kodnummerordning. Inscannade tentor görs om till PDF:er och landar hos administratören, sorterade per lärarkod. Streckkoden ger en PDF per lärare. Administratören mejlar sedan ut PDF:erna till respektive lärare, tillsammans med ett rättningsprotokoll (Excelblad) med den vanliga informationen (när tentan ska vara rättad, vilka koder som saknas etc.). När administratören återfår lärarens rättningsprotokoll klistras detta in i det samlade rättningsprotokollet (arbetsbok Excel), när alla rättningar inkommit kan sedan studenternas enskilda prestationer sammanställas och urskiljas. När tentan återlämnas till studenten får denne även sin rättningsrad. De barnsjukdomar som i början fanns med systemet är nu avvärjda och Camilla bedömer att arbetssättet spar administratörerna mycket tid. Studenterna är positiva. Lärarna är positiva till att kunna rätta platsoberoende, dock saknar vissa möjligheten att lämna kommentarer till studenten. Tentorna scannas enkelsidigt varför studenten endast kan skriva på en sida - text på baksida kommer inte med för rättning Att skriva/rita i olika färger är möjligt, förutsatt att pennor med färgad bläck används och inscanningen görs i färg. Frågor till frågeställaren kan på Neuro ej ställas på tentan utan uppmanas istället ställas vid tentamensgenomgången. Kommentarer till studenten kan läggas in i rättningsprotokollet (som görs i Excel) Lärarkoden på varje tenta kan ändras till en gemensam examinatorskod, dvs. att bara examinator rättar. Examinator kan också som vanligt gå igenom alla svaren från enskilda lärare efter rättning. Inköp och pris: Hårvara behövs ej köpas in förutsatt att man har en Toshiba-scanner (GU-avtal) av den näst minsta sorten eller större (den minsta, GU2, klarar inte). Licens till mjukvara säljs per maskin, kontakta Kurt Wassberg. Toshiba har tagits fram instruktion + mall (streckkoder för rättning per för lärare skapas) som tillhandahålls. Suddningsbara bläckpennor kostar ca 30:- st Upplevda för- och nackdelar på Neuro 1 Mallen för detta tillhandahålls av Toshiba, tillsammans med instruktioner om hur inscanning etc. går till

5 Minskad fysisk arbetsbörda för administratören när tentan inte måste delas upp, skickas ut och sättas ihop igen. Minskad tidsåtgång. Lärarna kan rätta digitalt och därmed platsoberoende (på arbetsplatsen, hemma, resande fot). Studenterna verkar positiva, har i vissa fall saknat kommentarer (kan dock läggas till) Nackdelar: Nya inköp: mjukvara samt pennor (vilket dock slås ut mot intjänad tidsåtgång för adm, som kan läggas på annat) Problem kan uppstå om scannern tar med 2 blad i taget (har hänt en gång). Dock kan administratören snabbt överblicka efter inscanning om antalet sidor stämmer och se vad som behövs scannas om vid behov. Lärarna har saknat möjlighet att kommentera (kan dock läggas till) OBS! Att se över vid ev. Introduktion på biomedicin: Avdelningar med expedition på sjukhuset hur göra? Har ej testas på Neuro. 2. Diskussion om rekommendationer ang. olika åtgärder för minska pappersanvändningen vid examinationer på biomedicin UK ledamöter Digital rättning med inscanning av tentor Mötet är positiva att omedelbart introducera digital rättning; att göra inköp av mjukvara samt att kursadministratörerna med högst belastning bör få välja ut vilka tentor som ska bli de första. Lämpligen kurser på Medicinaregatan, där rätt scanners/ kopieringsmaskiner redan finns. Digital examen Pågående projekt på GU -projektgruppen har valt ett system och en sal är under uppbyggnad. Mötet är positivt till digitala examinationer för den typ av examination det passar, verkar i nuläget ej fungera för studentgrupper över 100 st samt för examinationer som kräver att studenterna kan rita bilder. Ställer sig även frågande till om alla studenter har egen dator att examineras på. Pga projektets storlek och tidaspekten för projekt som dessa bör dock inrättande av digital rättning och andra åtgärder göras parallellt. Multiple choice Mjukvara + scanner finns på biomedicin. Går även att läsa in essäfrågor, då får administratören dock göra handpåläggning. Går fortast att köra endast MP-choice och sedan kombinera med t.ex. muntlig examen. Man kan välja antal alternativ och antal fel eller rätt. Suddningsbara bläckpennor bör användas. På biomedicin används MP-choice på avdelningen för patologi, läkarprogrammets kurs har varken sämre eller bättre resultat sedan MP infördes. Mötet diskuterar att MP- choice kan vara en examensform bland andra. Den bör dock kompletteras med t.ex. muntlig examen eller essäfrågor. Ett helhetsperspektiv måste även hållas på utbildningsprogrammet; ett program ska ha generiska föreskrifter, studenterna måste examineras på förståelse, att de kan uttrycka sig i tal och skrift. En blandning av MP och andra examinationsformer på en kurs, samt i blandning med andra examinationsformer på programmet i helhet, verkar dock göra MP-choice till en användbar examinationsform.

6 Minska antalet frågor Att dra ner på antalet frågor kan vara positivt. Ambitionen att tentorna ska täcka allt från kursen, som i nuläget, behöver inte vara det rätta. Frågan är vad som är pedagogiskt gångbart? I vissa länder examineras exempelvis läkarstudenter på väldigt begränsade delar av det som lärs ut, mer som ett stickprov, möjligtvis kan man närma sig den typen av examination genom att dra ner på antalet frågor. Exempel från tentamen i histolog, läkarprogrammet; 20% neddragning på frågor från föregående år.