Lindängehus förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Lindängehus förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Lindängehus förskola inkl paviljongen Läsår /12

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Lindängehus förskola inkl paviljongen a för planen Förskolechefen med assistens av biträdande förskolechef och arbetslag Rom. Denna plan har diarienummer FSKF Vår vision Förskolans uppgift är att aktivt forma en framtida demokratisk medborgare som tar ansvar för sina val och beslut samtidigt som vi i nuet låter varje barn hitta sin egen unika egenart och lyfter detta på ett positivt sätt såväl individuellt som i gruppen. Förskolan ska vara en trygg plats där alla visar respekt för varandra. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, allas människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden förskolan ska gestalta och förmedla. Vår förskola ska präglas av respekt för människors olikheter och ska vara trygg för såväl barn som vuxna. Alla ska kunna vistas i en verksamhet som är trygg och respektfull. Inga barn inom vår verksamhet ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Så långt det är möjligt ska ledning, personal, barn och vårdnadshavare i samverkan motverka sådan behandling. Denna plan är en strategi för hur vi ska arbeta för att främja likabehandling samt förebygga, tidigt upptäcka och stoppa diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Hela vår verksamhet ska utgå från barnen. De är delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom att vi använder pedagogisk dokumentation. Det är viktigt att barnen får göra egna val och lära sig att val har konsekvenser. Vi arbetar aktivt med de 100 språken och använder oss av rollspel, böcker, musik, samtal, mm. Vi ger barnen tid och uppmuntran för att varje barn ska kunna utvecklas i sin egen takt. Vi har ett forum där alla barn på förskolan är representerade likt ett elevråd på skolor, vårt "barnforum". Barnen möter här regelbundet förskolechefen, bitr. förskolechef och arbetslag Rom. På barnforumet utvärderar barnen kontinuerligt verksamheten, bl.a. med fokus på likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har möjlighet att vara delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom att de får läsa och reflektera samt ge förslag och kritik kring våra planer och genom vårt dagliga arbete vid hämtning och lämning, föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraforum, drop-in och andra aktiviteter. Vi ska göra reklam för våra ris- och ros-lådor som ska finnas i varje kapprum. Föräldraenkät görs en gång om året. Likabehandlingsplanen läggs också ut på förskolans hemsida, så att föräldrarna ständigt har tillgång till den. Personalens delaktighet Personalen är delaktig i vårt likabehandlingsarbete genom att innehållet i planen ska diskuteras aktivt i arbetslagen på ett sådant sätt att den hela tiden är ett levande dokument i vardagen. Förskollärarna ska garantera att likabehandlingsplanen är ett levande dokument i arbetslagens arbete. Under året kommer likabehandlingsplanen och kvalitetsplanen att stå i fokus under uppstart och uppföljningar. Vi har också planen uppe på APT minst en gång om året. Efter uppföljning med arbetslagen i slutet av läsåret (där likabehandlingsplanen ska vara en av punkterna) utarbetar arbetslag Rom, biträdande förskolechef och förskolechefen ett förslag till ny plan inför kommande år. Förslaget lämnas till arbetslagen för synpunkter innan förskolechefen fattar beslut om upprättande av ny plan. Förankring av planen Innan ny likabehandlingsplan upprättas i början av ett nytt arbetsår har all personal tillgång till ett utkast vilket de har möjlighet att lämna synpunkter på. Förskollärarna har ett övergripande ansvar för att planen är ett levande arbetsredskap i arbetslaget. Detta är viktigt eftersom likabehandlingsplanen går hand i hand med det uppdrag vi har enligt läroplanen. I år har vi fokus på genus i både likabehandlingsplan och i kvalitetsplan vilket underlättar för att få en helhet. Föräldrar ska involveras vid föräldramöte, utvecklingssamtal samt andra forum för att kunna vara delaktiga och lämna synpunkter. Vi bokar alltid tolk då detta behövs. Föräldrarna kommer även att informeras om planen i ett informationsbrev. Likabehandlingsplanen finns också på vår hemsida. 2/12

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Föräldrars åsikter om förskolans arbete har efterfrågats under workshops och utvecklingssamtal. Arbetslagen har fört en dialog under året samt följt upp likabehandlingsarbetet under "uppföljningar" som vi har enligt det pedagogiska året samt under en APT. Barnen har dessutom på barnforum diskuterat likabehandlingsarbetet med fokus på gården. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslagen och förskolechefen, men även föräldrar och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förankringen bland pedagoger behöver bli bättre. Vi behöver koppla likabehandlingsarbetet starkare till kvalitetsplanen. Kartläggningen och pågående diskussioner under det gångna året har visat att vi behöver göra en särskild satsning på genusarbete. Vi har inte varit så bra på det och behöver ta det på allvar. Bättre att fokusera på genus på djupet, i kombination med arbetet enligt kvalitetsplanen och grön flagg. Tre flugor i samma smäll. :) Vi har också sett behov av att göra en riktigt ordentlig kartläggning och har bestämt oss för att det ska göras senvåren Förankringen bland föräldrar har inte varit tillräckligt stark och måste förbättras - det åligger personalen att involvera dem mer. Det behövs också större delaktighet för föräldrar och barn i kartläggningen som ska ske under senvåren Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Först och främst måste det ske en diskussion med föräldrarna och barnen i olika mötesformer i vardagen. Samtal med barnen sker under samlingar/mötesplatser och under barnforum. Samtal med föräldrar ska ske löpande under året i olika forum för att få in deras synpunkter innan utvärderingen görs. Föräldraenkäten ligger också till grund för utvärdering och åtgärder. Vi har sett behov av att göra en riktigt ordentlig kartläggning (djupare än den vi gjort i år) och har bestämt oss för att det ska göras senvåren Denna kartläggning ska dels vara allmän och bred, dels ha ett djupare fokus kring genus. Kartläggningen ska också innebära utvärdering av årets plan. Utvärderingen sammanställs av arbetslag Rom, biträdande förskolechef och förskolechefen samt ligger till grund för kommande års plan. för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef, arbetslag Rom, förskolechef 3/12

4 Främjande insatser Namn Lärmiljöer/tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Varje barn ska få samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar. Skapa och utveckla miljöer och mötesplatser som inte är könskodade. Miljöerna ska vara tillgängliga, tydliga och inbjudande. Miljöerna ska bjuda in till kreativitet, utmaningar och lustfylldhet samtidigt som de ger VARJE barn både stöd och utmaningar. Insats Vi ska utveckla våra forum för reflektion, både på den egna förskolan och tillsammans i området så att förskolan kan ha en levande diskussion om varje barns (oavsett kön och könsidentitet, mm) meningsskapande samt dess relationer till miljö, material, andra individer och omvärlden. I dessa reflektionsforum granskar vi våra egna normer och värderingar med hjälp av dokumentationer. Ett välfungerande kalendarium och en hållbar organisation är en grundförutsättning för att det ska fungera, vilket vi ska se över och utveckla. I reflektionen utgår vi från en fråga som hjälper oss kombinera våra tre utvecklingsområden i kvalitetsplanen: Hur uppstår relationer på olika mötesplatser och vad händer när barnen befinner sig i dessa relationer? Arbetslag Rom, förskollärarna Namn Förhållningssätt utifrån ett genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder Diskussionen om pedagogers förhållningssätt ska hållas levande hela året. Insats Skapa och utveckla diskussionsforum. Sommarboken Genus tar plats i förskolan av Arvanitis (2012) ska läsas av all personal under sommaren 2016 och läsningen dokumenteras i en läslogg. På höstens första APT kommer boken att diskuteras i tvärgrupper, varefter diskussionen ska fortsätta och växa i arbetslagen och i tvärgrupper. Under senhösten kommer ledningen att välja en ny bok som ska läsas av all personal under vintern. förskollärarna, arbetslag Rom, bitr förskolechef, förskolechef Namn Utvecklingsområde "alla barns rätt till stöd" Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Se kvalitetsplanen för Insats Se kvalitetsplanen för förskolechefen, /12

5 Namn Bemötande gentemot vårdnadshavare Områden som berörs av insatsen Alla föräldrar ska bemötas likvärdigt Insats Diskussion i arbetslagen tillsammans med arbetslag Rom om hur vi bemöter varje barns föräldrar arbetslagen och arbetslag Rom Namn Jämställdhetsanalys/Granska lärmiljöer ur ett genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Genomföra en jämställdhetsanalys Insats Vi ska ta del av den jämställdhetsanalys som Almviksgården har gjort förra året. Vi ska också genomföra en egen jämställdhetsanalys enligt Malmö stads mall i början av hösten. Vi kommer då att granska lärmiljöerna ur ett genusperspektiv. Hur vi ska göra detta kommer att diskuteras i utvecklingsgruppen. Resultatet av analysen ska tillsammans med diskussionerna utifrån sommarboken och likabehandlingsarbetet i övrigt leda oss vidare i vårt genusarbete. förskollärarna, arbetslag Rom, bitr förskolechef, förskolechef 5/12

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har kontinuerligt reflekterat kring vårt arbete: Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Under våren har arbetslagen lämnat in material till förskolechefen. I juli analyserades tillbud som har rapporterats in i InControl. Under våren gjordes en enkätundersökning bland föräldrarna. Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten vilket granskas med pedagogisk dokumentation som verktyg. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit delaktiga genom leken och vardagens aktiviteter och genom att vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Föräldrars åsikter om förskolans arbete har efterfrågats under föräldramöten och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Aktivt arbete med barnen. Diskussion på planering, forum, APT, etc. Resultat och analys Uppföljningarna visar att pedagoger särskiljer mellan pojkar och flickor samt att färre konflikter uppstår vid könsokodade lärmiljöer. Vi har tydligt sett att genus är en svaghet hos oss. Oj, vilken utmaning! Och viktig - det handlar om vårt förhållningssätt! Detta behöver vi fördjupa oss i. Med tanke på den stora organisationsutveckling vi är inne i (att bli en del av ett område med flera förskolor och ledningsfunktioner) behöver vi samtidigt hålla fokus istället för att ha 500 bollar i luften. Kvalitetsplan, grön flagg och likabehandlingsarbetet måste därför bli en helhet på samma sätt som att våra tre utvecklingsområden (varje barns rätt till stöd och utmaningar, genus och gården som pedagogisk miljö) behöver bilda en helhet! 6/12

7 Förebyggande åtgärder Namn Genus som utvecklingsområde Områden som berörs av åtgärden Påbörja och utveckla ett genusarbete/jämställdhetsanalys Åtgärd Utveckla forum för reflektion utifrån dokumentationer. En fråga (Hur uppstår relationer på olika mötesplatser och vad händer när barnen befinner sig i dessa relationer?) hjälper oss i reflektionsarbetet. Sommarbok med läslogg och efterföljande diskussioner. Vinterbok. Granska lärmiljöer utifrån ett genusperspektiv. Genomföra jämställdhetsanalys enligt Malmö stads mall. Motivera åtgärd Vi ser en möjlighet att kombinera kvalitetsplanens och likabehandlingsplanens mål och insatser så att de bildar en helhet för oss. Alla våra tre utvecklingsområden (varje barns rätt till stöd och utmaningar, genus och gården som pedagogisk miljö) kan kombineras. Reflektion utifrån dokumentationer och läsning är framgångsfaktorer. arbetslag Rom, förskollärarna Namn Närvarande pedagoger / Ögon o öron överallt Områden som berörs av åtgärden Alla pedagoger behöver vara "närvarande pedagoger" så att de har ögon och öron överallt. Åtgärd Diskussion om hur närvarande pedagoger vi är. Motivera åtgärd Om pedagoger är nära barnen, deltar i deras lekar och har överblick kan vi både främja och förebygga. barnskötare, pedagoger och förskollärare. Arbetslag Rom. 7/12

8 Namn Levandegöra likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Våra tre utvecklingsområden (varje barns rätt till stöd och utmaningar, genus och gården som pedagogisk miljö) ska vara levande i alla forum. Åtgärd Förskollärarna har ett ansvar för att hålla diskussionen levande i arbetslagen. Arbetslagen bör kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet. Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande utifrån diskrimineringsgrunderna. Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Barn ska få verktyg till positiva beteenden och att kunna visa hänsyn till varandra. Att ibland "göra förlåt" istället för att säga förlåt. Vi har ett ansvar för att hjälpa barnen att verkligen förstå vad respekt innebär. APTer, pedagogiska kvällar, reflektion i arbetslag, utvecklingsgruppen mm ska ha fokus på både kvalitetsplan och likabehandlingsplan. Motivera åtgärd Ett levande likabehandlingsarbete är grunden för vårt kvalitetsarbete ALLA på förskolan 8/12

9 Rutiner för akuta situationer Policy Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Skulle något ändå hända finns det rutiner som alla pedagoger ska känna till och dessa ska verkställas omedelbart. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett medvetet förhållningssätt och öppen diskussion. Biträdande förskolechef ansvarar för att alla medarbetare vet att de vid minsta misstanke om att ett barn kränks/diskrimineras måste anmäla detta till förskolechefen såväl muntligt som skriftligt på förskoleförvaltningens blankett. Förskolechefen gör en utredning. Pedagogerna måste stå på barnens sida och se till barnens rättigheter gentemot kollegerna. Vi ska alla bli medvetna och inlästa på våra styrdokument och olika planer. Vi ska organisera oss så att barnen får det de har rätt till, nämligen aktiva, engagerade och nyfikna pedagoger. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla pedagoger i första hand. I andra biträdande förskolechef. Förskolechefen är dock ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn De vuxna måste alltid reagera! Utifrån barnens ålder och situation samlas de berörda barnen och samtal förs om det inträffade. Ibland kan också hela gruppen samlas för t.ex. rollspel och diskussioner för att finna lösningar på olika problem. Den vuxne informerar övriga arbetslaget om det inträffade samt vilka åtgärder/insatser som gjorts. Se även förskoleförvaltningens rutiner för kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Inom ett arbetslag är det viktigt med öppen och prestigelös kommunikation så att pedagoger inte försätter sig i situationer där det finns risk för kränkning eller att någon utsätts för någon annans irritation. Om en kollega trots det kränker ett barn: Var rak genom att reagera och säg till. Meddela även förskolechefen. Kontakt med vårdnadshavare tas av personalen eller av förskolechefen beroende på situation. Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Vi pratar inte över huvudet på barnen. Informera alltid förskolechefen vid misstanke om kränkning. Det är förskolechefen som ansvarar för att dessa utreds. Förskolechefen startar en utredning. Vid allvarligare ärende samarbetar förskolechefen med fackliga ombud och HR-avdelningen då det kan bli aktuellt att överväga arbetsrättsliga åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. Se även förskoleförvaltningens rutiner för kränkande behandling. Rutiner för uppföljning Då barn är inblandade är det varje pedagogs uppgift att ta ställning för barnet/barnen. Det är också pedagogernas uppgift att följa upp ärendet i form av samtal. Då personal är inblandad ansvarar förskolechefen för att uppföljning sker. Samtal med berörd(a) pedagog(er), med eller utan medverkan av fackliga företrädare eller HR-avdelningen. Vi har kontinuerliga samtal med barn och deras vårdnadshavare tills dess att diskriminering eller kränkande behandling har upphört. Psykologteamet kan handleda personal om så behövs. Se även förskoleförvaltningens rutiner för kränkande behandling. Rutiner för dokumentation Alla händelser som misstänks vara allvarliga ska dokumenteras av förskolechefen. Förskoleförvaltningens mallar för dokumentation används. Dokumentationen skall omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av ärendet. All dokumentation i ärendet diarieförs och arkiveras. Se även förskoleförvaltningens rutiner för kränkande behandling. Ansvarsförhållande All personal har ansvar för att arbeta i enlighet med likabehandlingsplanen samt förskoleförvaltningens rutiner. Under de olika punkterna finns ansvarsfördelningen angiven. 9/12

10 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 10/12

11 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i 11/12

12 Ålder negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 12/12