Sommaridyll 2012 Bildspelet är sammanställt av Sivert Mässing Foto: Sivert Mässing

Transkript

1 Utdrag ur ett av Sveriges miljömål för ett hållbart samhälle: Våra ekosystem ska vara ekologiskt hållbara och deras livsmiljöer ska bevaras samtidigt som förutsättningar för frilufsliv värnas. Du kan läsa mer om miljömålen här: Sommaridyll 2012 Bildspelet är sammanställt av Sivert Mässing Foto: Sivert Mässing

2 Strålningen från solen är drivfjädern för allt liv på jorden Atmosfären som är jordens lufthölje (troposfären) är mycket tunt i förhållande till jordens storlek, 90% av all luft finns mellan marken och 15 km höjd. Ovanför troposfären ligger stratosfären som sträcker sig upp till ungefär 80 km höjd. Ozonskiktet ligger på 50 km höjd och hindrar farlig UV-strålning att nå marken. Luften består av 78 % kväve som är nödvändigt för uppbyggnad av människan, djur och växter. 21 % är syre som är nödvändigt för människor och djurens andning, 1 % koldioxid, vattenånga, ozon och andra ädelgaser. Koldioxiden är nödvändig för växterna (fotosyntes), vattenångan är nödvändig för vädret, ozonet dämpar solens farliga ultravioletta strålning. Strålningen från solen är drivfjädern för allt liv på jorden. Värmen transporteras med vindar och havsströmmar från de varma ekvatorsområdena till de kalla polarområdena. Vid klart väder är utstrålningen större än vid mulet väder då en del av strålningen reflekteras tillbaks till marken.

3 Att det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären visar sig bland annat under klara morgnar, då temperaturen kan fortsätta att falla en stund efter det att solen har gått upp. Det visar sig också mycket tydligt under soliga sommardagar när stackmolnen växer till. Bilden hämtad från SMHI:s kunskapsbank

4 Det finns både naturliga klimatförändringar och de som vi har ställt till med själva Det finns både naturliga klimatsvängningar beroende på jordaxelns lutning, att inte jordens bana runt solen är riktigt cirkelformad och att jorden wobblar mer eller mindre över tiden. Sen har vi spätt på det hela med koldioxidutsläpp och andra växthusgaser som också höjer årsmedeltemperaturen. Det blir inte bättre av att vi avverkar massor av skog, som annars skulle hjälpa till att minska koldioxidnivån. Vi har bara ett klot så vi måste hushålla med resurserna, men gör vi det? Genom att använda fossila bränslen (olja, kol och gas) släpper vi ut flera miljarder ton koldioxid per år, vilket är den största orsaken till den förstärkta växthuseffekten.

5 Även om luftkvaliteten överlag är god i Sverige, så är föroreningsnivåerna höga i flera städer. Regeringen har satt upp ett miljökvalitetsmål, Frisk luft, som bland annat anger att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas. I en ny rapport från SMHI undersöks utsikterna att klara miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmålet Frisk luft till år För att klara miljökvalitetsnormer och mål i framtiden krävs kraftfulla och kombinerade lokala åtgärder. Några åtgärder som har utvärderats i studien är trafikminskningar, dubbdäcksminskningar och minskning/förbud av tung trafik. Extremhalter (90-percentils dygnsmedelvärde) av grova partiklar (PM10) för gator i olika tätorter i Sverige. Vänster stapel representerar år 2008 och höger år Röd linje anger miljökvalitetsnormen och grön linje miljökvalitetsmålet Frisk luft.

6 10 februari 2012 En markinversion ligger över Luleå med 1 plusgrad på drygt 300 meters höjd. Till vänster är temperaturkurva på inversionen utlagd i ett diagram. Det här innebär att avgaser, rök och stoftpartiklar får svårare att ta sig upp i atmosfären eftersom inversionen fungerar som ett lock. Källa: SMHI Bizmet

7 SMHI har gjort en klimatstudie för perioden Förändringen av temperatur respektive nederbörd för hela året när perioden jämförs med standardnormalperioden visar att i större delen av landet har temperaturen stigit med ungefär 1,0 gr, medan det i delar av Lapplandsfjällen har blivit omkring 1,5 gr varmare. Största avvikelsen är i Lapplandsfjällen under vintern med upp till 3 gr. I nästan hela landet har också nederbörden ökat med omkring 10 %. I nordöstra delen av landet upp till 30 % mer nederbörd under vintern och våren. Undantaget är delar av ostkusten där nederbörden har minskat något.

8 Den amerikanska vädertjänsten NOAA har gjort årliga sammanställningar av den globala årsmedeltemperaturen sedan 1880 De rapporterar att 2011 hamnade på plats elva i listan över varmaste åren och i absoluta tal var 2011 års medeltemperatur 0,51 gr över medelvärdet för åren Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, Minskning av havsisen i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Det här gör att vi får vänja oss vid att extrema väderhändelser uppträder oftare i framtiden än tidigare som fler cykloner, stora nederbördsmängder på kort tid, perioder med sträng kyla vintertid och fler värmeböljor sommartid.

9 Diagrammet är framtaget av Bosse Pettersson Kallax väder F 21 Luleå

10 2011 Ett av de varmaste åren i norra Sverige Med undantag av februari så bjöd alla årets månader på varmare väder än normalt i praktiskt taget hela Sverige. Tre månader utmärker sig speciellt. Det är april som var den varmaste hittills på många håll i landet samt september och november som var rekordvarma på många håll i norra Sverige. I Luleå var medeltemperaturen i september +10,9 gr, oktober +5,1 gr och november +2,1 gr. Det är 2,6 gr i september, 2,1 gr i oktober och 6,1 gr i november över normal medeltemperatur. Några stationer med mer än 100-åriga mätserier kunde till och med uppvisa nytt eller tangerat rekord för högsta årsmedeltemperatur. Hemavan/Tärnaby i Västerbottensfjällen hade 2,0 gr, vilket tangerar rekordet från år Storlien/Storvallen hade 3,5 gr, tidigare rekord var 3,1 gr år Östersund/Frösön hade 5,1 gr, tidigare rekord var 4,8 gr år 1934 och Den högsta årsmedeltemperaturen rapporterades från Göteborg med 9,3 gr. Den lägsta årsmedelstemperaturen rapporterades från Naimakka längst i norr med -0,3 gr. Den absolut högsta temperaturen under året var 33,5 gr i Markusvinsa i Norrbotten den 10 juni. Den absolut lägsta temperaturen under året var -42,6 gr, som rapporterades från de lappländska stationerna Naimakka den 15 februari och Nikkaluokta den 24 februari. Källa: SMHI

11 Medeltemperaturen under år Medeltemperaturens avvikelse från den normala under år 2011

12 Följande platser i Norrbottens län slog sina tidigare nederbördsrekord för september 2011 Ort nytt rekord gamla rekordet år Malmberget 140 mm 122 mm 2004 Jokkmokk 211 mm 135 mm 1940 Arvidsjaur 157 mm 147 mm 2001 Överkalix-Svartbyn 128 mm 119 mm 1970 Luleå-Bergnäset 177 mm 131 mm 1955 Piteå 212 mm 194 mm 1940 Källa: SMHI

13 I två områden var år 2011 ett av de allra nederbördsrikaste åren det gäller dels Norrbotten och Lappland och Västergötland En del stationer med mer än 100-åriga mätserier satte nya rekord. Jokkmokk fick 901 mm, vilket slår det gamla rekordet på 737 mm från Hemavan/Tärnaby i Västerbottensfjällen fick 1195 mm. Det gamla rekordet var 1055 mm från Avasjö/Borgafjäll i Västerbottensfjällen fick 1191 mm. Det gamla rekordet var 1157 från Den största nederbördsmängden under ett dygn rapporterades från Bredbyn i Ångermanland med 89,2 mm den 9 december. Den högsta årsnederbörden rapporterade Leipikvattnet i Jämtland med 1431 mm. I de torraste områdena vid ostkusten var 2011 däremot det torraste året sedan mitten av 1990-talet. På Gotska Sandön får man till och med gå tillbaka till 1975 för att finna ett torrare år. Den minsta årsnederbörden rapporterade Landsort med 337 mm på ön Öja i Nynäshamns kommun. Källa: SMHI

14 Sammanlagd nederbörd under år 2011 Nederbörden i procent av den normala under år 2011

15 Praktiskt taget hela Sverige fick mer sol än normalt under år 2011 Med undantag av fjälltrakterna så fick praktiskt taget hela Sverige mer sol än normalt under år Allra mest sol fick Gotland och Stockholms skärgård. Bland månader som bidrog till det stora antalet soltimmar förtjänar att nämnas mars, april, juni och oktober. Månaden mars var till och med rekordsolig på sina håll i mellersta och norra Sverige. Luleå satte nytt marsrekord med 233 soltimmar. Stationen i Luleå har haft fyra förstaplaceringar, fem andraplaceringar och två tredjeplaceringar i solligan fördelat på följande år andra plats med 258 soltimmar 2002 tredje plats med 444 soltimmar 2003 första plats med 540 soltimmar 2004 andra plats med 405 soltimmar 2005 första plats med 500 soltimmar 2006 andra plats med 654 soltimmar 2007 första plats med 387 soltimmar 2009 andra plats med 484 soltimmar 2011 första plats med 513 soltimmar 2012 andra plats med 435 soltimmar Solligans mätperiod börjar från midsommarafton och sju veckor framåt 2012 fick Kiruna 322 soltimmar och kom på en tionde plats. Ölands norra uddes 680 soltimmar, Luleås 654 soltimmar och Umeås 611 soltimmar 2006 är de tre högsta antal soltimmar som uppmätts i solligan sedan den startade Källa: SMHI och SVT väder

16 Bilden är hämtad från SMHI:s kundskapsbank Under juni och juli tar atmosfären norr om polcirkeln faktiskt emot mer solenergi än de flesta andra platser på jorden - om inte molnen skymmer. Mycket moln ger färre soltimmar så det är inte så konstigt att det har varit färre soltimmar första halvåret 2012 i både Kiruna och Luleå än normalt. Normalt under januari juni har Kiruna 887 soltimmar och Luleå 1002 soltimmar, i år har det varit 870 soltimmar i Kiruna och 985 soltimmar i Luleå under första halvåret. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2.

17 Nederbörd under perioden januari juni 2012 Kiruna: 226 mm mot normalt 173 mm. Arvidsjaur: 258 mm mot normalt 191 mm. Haparanda:338 mm mot normalt 202 mm. Luleå: 326 mm mot normalt 195 mm. Piteå: 402 mm mot normalt 202 mm. Källa: SMHI Mycket nederbörd får konsekvenser för jordbruket när det inte går att komma ut med jordbruksmaskinerna för jordberedning, sådd och potatissättning. Mycket höstregn får motsvarande konsekvenser för skörden. Veterantraktor Valmet 20 med plog Foto: Sivert Mässing Innevarande år (2012) är det varmaste året i USA:s historia, i alla fall sedan man började mäta väder och klimatdata I USA tangerades under juni 87 olika värmerekord. Utöver det slogs ytterligare 86 värmerekord de flesta runt 40 gr Celsius. Totalt sett blev det alltså 173 tangerade eller slagna rekord. Det ihållande varma vädret har medfört torra marker i stora delar av USA. När det har kommit nederbörd har det oftast varit i form av skurar som endast mildrat torkan lokalt. Torkan ger missväxt och slår hårt mot kommande skördar. Källa: NOAA, den amerikanska motsvarigheten till SMHI.

18 Det här är ett exempel på hur klimatförändringarna på grund av global uppvärmning kan ge en lägre medeltemperatur en enskild månad. Mycket moln och nederbörd ger färre soltimmar som kan värma upp marken och atmosfären. Temperaturen juni 2012 Källa: SMHI och SVT väder Vid lägre uppvärmning blir det fler dygn med lägre maximumtemperaturer som i sin tur ger en lägre medeltemperatur under månaden. Ovan månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden och de stationer som fick störst/minst över/underskott. Nederbörden juni 2012 Källa: SMHI och SVT väder Till höger månadens nederbörd I procent jämfört med referensperioden och de orter som fick mest och minst nederbörd under månaden. Källa: SMHI. Bild: SVT.

19 Tittar man på de senaste åren så ser man att effekten från solen faktiskt har minskat. Att den senaste nedgången av solcykeln varat lite längre än de tidigare. Trots att det kommit mindre energi från solen till jorden så har inte temperaturen på jorden minskat i samma utsträckning. Inte heller mängden energi i haven. Diagram: NOAA

20 K ä l l a N a t i o n a l S n o w a n d I c e Med två till tre veckor kvar av smältsäsongen fortsätter havsisen att vara under års dagliga utsträckning. Havsisen utsträckning sjönk till kvadratkilometer den 26 augusti och det var kvadratkilometer under omfattningen 18 sep 2007 som var rekordlåga kvadratkilometer. Avsmältningen är fortfarande mycket snabbare än den normala vid den här tiden på året. Dagliga satellitmätningar av havsisens utbredning och avsmältning började 1979 och de sex lägsta åren i isutsträckning från satellitmätningarna har inträffat under de senaste sex åren (2007 till 2012). D a t a C e n t e r

21 Klimatet har förändrats i Arktis Morgon i Arktis Foto: Ulf Christensen meteorolog SMHI Från 2004 till 2011 har nederbörden i Arktis ökat samtidigt som avsmältningen och kalvningen av glaciärerna har ökat. I takt med att avsmältningen av isen ökar år från år och isperioden blir kortare kommer beståndet av isbjörnar, sälar och valrossar att minska. I Canada som är beroende av isvägar för transporter är säsongen när det går att köra på isvägarna två månader kortare nu än den har varit tidigare. Det är inte bara isen som smälter utan permafrosten tinar och frigör metangas och kol från ruttnande växtdelar som är inbäddade i permafrosten och spär på växthusgaserna i atmosfären, som ökar den globala uppvärmningen ytterligare.

22 Med ett varmare klimat kommer vintrarna i Norrbottens län att bli allt kortare Råneälven mars 2012 Foto: Sivert Mässing

23 Kan en ny istid komma i Skandinavien? Den senaste istiden kom eftersom smältvattnet från en glaciär i Nordamerika frös golfströmmen som förser Europa med värme. Inte allt för långt norr om platsen där glaciären låg finns en annan gigantisk glaciär som smälter allt snabbare nämligen Grönland Kan historien upprepa sig?

24 Vi lever med ständiga klimatförändringar som kommer att medföra stora utmaningar Vi lever med ständiga klimatförändringar som kommer att medföra stora utmaningar men det kommer att ge många nya möjligheter för fisket, med nya trasportleder för sjöfarten och utvinning av olja, gas och minerale i Arktis. En utvinningen som kommer att bli både komplicerad och kostsam med ett antal länder inblandade och där gränsdragningen inte är helt klarlagd. Till 2100 tror forskarna att havsisen i Arktis är helt borta sommartid och att havsnivån globalt har stigit med 0,9 1,6 meter När det gäller infrastrukturen så behövs det nya sätt att bygga järnvägar, vägar, bostäder, vatten och avloppssystem för att klara ekstrema väderhändelse med stora nederbördsmängder på kort tid.

25 Det här är några saker som vi kan göra själva för att bidra till minskade utsläpp Välj lokalt producerad mat som ej körts med båt och lastbil från andra sidan jorden Sänk innetemperaturen några grader Byt till klimatvänlig el Kör inte lika mycket bil Återvinn och källsortera mer Stäng av elektronikprodukter (ej stand-by-läge via fjärrkontrollen) Välj tåget i stället för bilen eller flyget på kortare sträckor (20 40 mil) Några länktips! (Ni behöver inte skriva av hemsideadresserna nu, hela bildspelet kan hämtas på nätet) Klimatet har blivit varmare och blötare, en forskningsrapport från SMHI Miljöpartiets klimatsida med klimatlänkar http//: Här kan du kan läsa mer om växthuseffekten och klimatförändringarna Samlingssida för luftkvaliten i Luleå ml Flygets roll i det hållbara samhället LFV och flygbranschens samlingssida över flygets miljöarbete och utveckling av biobränslen (biofotogen)

26 Höstbild över Avan Foto: Sivert Mässing Bildspelet finns som pdf-fil på under Väderlänkar Alla länkar i pdf-filen är klickbara Slut!