Bilaga 4. Underlagsrapport: Utveckla kollektivtrafikens kvaliteter
|
|
- Thomas Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 4 Underlagsrapport: Utveckla kollektivtrafikens kvaliteter 0,1
2 Förord Denna underlagsrapport är en del i arbetet med stomnätsstrategin för Stockholms län och beskriver hur kollektivtrafikens kvaliteter kan utvecklas.
3 3(18) Innehållsförteckning 1 Några generella planeringsprinciper Integrera kollektivtrafiken i samhällsplaneringsprocessen Tänk spårväg kör buss Tänk hela resan med smidiga bytespunkter Bebyggelsestruktur för en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik Planera för en god restidskvot Utöka kollektivtrafikens upptagningsområde Hållplatser och stationer som är mer än bytespunkter Genomför åtgärder som stödjer kollektivtrafiken Mobility Management Parkering som styrmedel Ökat kollektivtrafikresande i nybyggnadsområden Gröna resplaner för företag Upprätta bilpoolssystem Införande av Traffic Calming Prissättningens betydelse Stomtrafikens tydlighet, information och marknadsföring Varumärke och image Tjänster och marknadsföring... 16
4 4(18) 1 Några generella planeringsprinciper Att bygga stad utan kollektivtrafik är som att bygga höghus utan hiss. För att kollektivtrafiken ska bli hållbart tillgänglig, måste vi se till att den blir snabb, direkt och nära. Vi måste planera för att det ska bli naturligare att välja kollektivtrafiken än att ta bilen. Planeringsskedet är ofta ödestimmen för kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft. Att vi anpassar bebyggelse och gatunät till kollektivtrafikens behov borde vara lika självklart som att vi anpassar en bostad så att den inrymmer ett kök.1att tänka på hela resan, från dörr-till-dörr, med intermodalitet och smidiga byten där bytespunkterna tillför mervärden till resan är viktiga principer att förhålla sig till i planeringsskedet. Eftersom kollektivtrafiken bygger på att flera trafikanter reser tillsammans och att den i allmänhet är linjebunden, blir den i hög grad beroende av bebyggelsens struktur, d.v.s. bebyggelsens utformning, lokalisering, täthet och sammansättning. 1.1 Integrera kollektivtrafiken i samhällsplaneringsprocessen Om vi vill att fler ska åka kollektivt istället för bil måste vi även planera så att kollektivtrafiken blir det bästa alternativet för resenären, d v s göra det lätt att välja rätt. Planeringsskedet är ofta ödestimmen för om kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken bör därför integreras i samtliga delar av samhällsplaneringsprocessen och beaktas redan i ett mycket tidiga skeden av ett utvecklingsområde för att inte den slutliga kollektivtrafiklösningen ska bli ineffektiv och kostsam. Viktigast är att inkludera stråket för kollektivtrafiken som en förutsättning i planen från början, d v s planera med kollektivtrafik som norm och anpassa bebyggelse och gatunät efter kollektivtrafikens behov. På storskalig nivå krävs främst lokaliseringar som möjliggör samlade reserelationer, att kollektivtrafiken ges god framkomlighet utan fördröjningar samtidigt som den täcker in alla stora upptagningsområden. 1.2 Tänk spårväg kör buss Bussystemets flexibilitet är dess akilleshäl, då linjeändringar och olika linjevarianter lätt kan leda till komplexa nätverksstrukturer som är svåra för kunderna att förstå. Liknande frekventa förändringar är desto svårare att åstadkomma i ett spårvägsnät. Synligheten med spårvägens spår bidrar även till en orienterbarhet för kunden samtidigt som fasta spår leder till ökade fastighetsvärden vilket kan skapa partnerskap och medfinansiering. Liknande effekter bör även bussgator och bussvägar kunna erhålla vid spårvägslik utformning. Vid planering av ett bussystem syftar synsättet Tänk spårvagn kör buss till att ta vara på spårvägens goda egenskaper, såsom hög turtäthet, gen linjeföring med god geometri, separata körfält, anpassade fordon och plattformar, samt prioriteringsåtgärder i korsningar. Detta möjliggör samtidigt att en smidig uppgradering till spårväg blir möjlig om efterfrågan ökar. 1 Malmö stad (2009), Gör det möjligt stadsplanering för hållbara färdsätt, sida 16, Prinfo Grafiskt Center, Malmö
5 5(18) Figur 1 Rak linjedragning för busskörfälten genom cirkulationsplats, Göteborg. Foto: Per Gunnar Andersson 1.3 Tänk hela resan med smidiga bytespunkter Olika trafikslag ingår i princip i alla resor. En kollektivtrafikresa inleds vanligtvis med en förflyttning till fots. Likaså slutar oftast varje kollektivtrafikresa med en förflyttning till fots. För att klara hela resan i så stor utsträckning som möjligt med gång-, cykel- och kollektivtrafik krävs samverkan mellan markanvändning och kollektivtrafiknätet. Markanvändningen i anslutning till kollektivtrafikknutpunkter (till exempel resecentrum, terminaler och stationer) har betydelse för kollektivtrafikens tillgänglighet. Genom att lokalisera verksamheter som utgör stora målpunkter, såsom högskola, sjukhus, köpcentrum och personalintensiva arbetsplatsområden nära större kollektivtrafikknutpunkter gynnas kollektivt resande. Likaså bör vardagliga resmål, såsom dagis, dagligvarubutiker, och skolor lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen. Slutligen bör det finnas goda kopplingar för fotgängare och cyklister med säkra cykelparkeringar. 1.4 Bebyggelsestruktur för en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik 2 Bebyggelsestrukturen och markanvändningen har stor betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft. En spridd struktur är ofta bilanpassad och ger dåliga förutsättningar för kollektivtrafik. För att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig krävs resandevolymer som ger underlag för en hög turtäthet. Stora resandevolymer kan skapas genom att samhällsutbyggnaden planeras i medvetna kollektivtrafikstråk och att staden förtätas i befintliga kollektivtrafikstråk. En effektiv kollektivtrafikförsörjning är en förutsättning för att kunna erbjuda ett attraktivt utbud till en rimlig kostnad. 1.5 Planera för en god restidskvot 3 Genhet och god framkomlighet är viktiga för kollektivtrafikens ekonomi, vilket påverkar möjligheten att erbjuda en god turtäthet. Genhet och framkomlighet påverkar även restidskvoten, d.v.s. hur lång tid en resa med kollektivtrafik tar från dörr till dörr relativt motsvarande resa med bil, vilken i sin tur har stor påverkan på kollektivtrafikens attraktivitet. Det finns tydliga samband mellan en god restidskvot och kollektivtrafikens marknadsandel i olika reserelationer, se följande figur. 2 TRAST 3 TRAST
6 6(18) Figur 2 Samband mellan restidskvot och kollektivtrafikandel för resrelationer med över 250 resor, källa: Storstockholms Lokaltrafik I figuren till höger visar den heldragna linjen dagens körväg för linje 7 i Malmö. Den streckade linjen visar en annan bättre lösning för samma busslinje, en sträckning som är gen, central och ger kortare gångavstånd för resenärerna. Sträckningen skulle spara 3 minuters restid i vardera riktning och ge en samhällsekonomisk nytta med hela 2,7 miljoner kronor per år. I summan ingår inbesparingen av en buss per dygn i trafik, kortare körsträcka, restidsvinsterna för resenärerna, samt ökade intäkter till följd av en attraktivare resa.
7 7(18) 1.6 Utöka kollektivtrafikens upptagningsområde Park&Ride, Bike&Ride, Ride&Bike och Kiss&Ride är olika exempel på vanliga kombinationsresor, mellan bil, cykel och kollektivtrafik, vilka bidrar till att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och upptagningsområde. Park&Ride innebär en kombination av bil och kollektivtrafik, där man vanligtvis nyttjar en pendlarparkering i anslutning till station eller hållplats för att sedan ta sig vidare med kollektivtrafiken. På så vis kan kollektivtrafikens upptagningsområde utökas i glesare områden. Bike&Ride innebär att resenären börjar sin resa med cykel som lämnas vid hållplatsen eller stationer för att sedan fortsätta med kollektivtrafik, medan Ride&Bike innebär det omvända. Kiss&Ride innebär att resenären får skjuts till stationen eller hållplatsen och sedan fortsätter sin resa med kollektivtrafiken. Figur 3 Cykelgaraget vid Älvsjö station, gör det säkrare att lämna cykeln vid stationen och fortsätta med tåg eller buss, s.k. Bike&Ride. 1.7 Hållplatser och stationer som är mer än bytespunkter För att locka fler resenärer till kollektivtrafiken krävs att de miljöer resenärerna ska vistas i har en funktionell och vacker utformning med hög kvalitet. Det ska vara en miljö som lockar många, både resenärer och andra. På så vis kan de även fungera som mötesplatser. Med bra utformning och god service blir tiden på bytespunkten en positiv upplevelse och kollektivtrafikresan ett smidigare alternativ. Bemannad service ökar den mänskliga närvaron och höjer känslan av trygghet. Renlighet, belysning och design är andra faktorer som är av stor vikt för känslan av trygghet, både på stationen/hållplatsen och vägen dit och därifrån. En bytespunkt som är omsorgsfullt utformad blir även mindre utsatt för vandalism och därmed mer hållbar. Service och kringfaciliteter skapar även möjligheter för effektiva resekedjor, där olika typer av ärenden kan uträttas på väg till eller från kollektivtrafiken. Likaså kan väntetiden utnyttjas mer optimalt, för inköp, förtäring eller vila.
8 8(18) Figur 4 Hornstull vision Källa: Stockholms stad Bytespunkterna har även en viktig uppgift i att vara effektiva, dvs. erbjuda smidiga gånglänkar för resenären med korta förflyttningar i företrädesvis samma nivå. För resenären är byte direkt över plattformen det enklaste och bästa bytet. Studier visar att bekväma byten även minskar resenärens upplevda restidsuppoffring. Figur 5 Planerad bytespunkt i Barkarby, Anslutningarna mellan bussterminalen och tågplattformen har trappor, rulltrappor och hiss. Byten mellan bussar och tåg kan ske väderskyddat via en inomhuspassage genom stationen. Samtidigt ska bytespunkten erbjuda fordonen en smidig och snabb angöring och ombordstigning, allt för att optimera resenärernas restider. Några patentlösningar för utformningslösningar finns inte utan varje bytespunkt måste skräddarsys efter aktuell plats och dess förutsättningar. Däremot kan design och formspråk vara genomgående för stomtrafiken.
9 9(18) Figur 6 Järfällas nya bussterminal med ljus och öppen utformning och integrerad service, vilket skapar förutsättningar för en trygg bytespunkt.
10 10(18) 2 Genomför åtgärder som stödjer kollektivtrafiken Åtgärder för en högkvalitativ kollektivtrafik bör inte genomföras som isolerade åtgärder. I samband med förbättringar av kollektivtrafikutbudet bör stödjande åtgärder vidtas, som lockar nya resenärer. Ibland kan även styrmedel vidtas som jämnar ut biltrafikens konkurrensfördelar och på så vis bidrar till en överflyttning till kollektivtrafiken. 2.1 Mobility Management Beteendepåverkande åtgärder, även kallat mobility management, bör genomföras för att öka kollektivtrafikresandet. Grundläggande för mobility management är mjuka åtgärder som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika parters verksamheter. Mjuka åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos hårda åtgärder inom kollektivtrafiken (som exempelvis ny spårvägslinje eller ny bussgata). Exempel på mjuka åtgärder inom kollektivtrafikområdet är 4 : Marknadsförings- och informationskampanjer för ökat kollektivtrafikresande, t ex bilfri dag på arbetsplats eller i staden. Subventionerade kollektivtrafikkort från arbetsgivaren. Prova-på-perioder och testresenärskampanjer, gratis periodkort för bilister som vill prova att åka kollektivt. De kan exempelvis vända sig till ett särskilt arbetsplatsområde eller nyinflyttade. Samarbeten med bilpoolsföretag. Lånecyklar som komplement till kollektivtrafiken. Gröna resplaner på företag för att uppmuntra hållbara färdmedelsval bland de anställda. Kundsegmenteringsstudier och fokusgrupper är exempel på metoder som ger underlag till riktad marknadsföring mot målgrupper. Exempel: Testresenärer i Uppsala Upplands Lokaltrafik genomförde i samarbete med Uppsala kommun och Landstingen i Uppsala län en testresenärskampanj för anställda på Universitetssjukhuset och Uppsala Science Park. Kampanjen vände sig till bilpendlare som erbjöds ett gratis månadskort med kollektivtrafiken mot att de reste med kollektivtrafiken minst tre dagar per vecka under en månad. Över 100 personer deltog i kampanjen och 80 5 fullföljde sitt åtagande att resa kollektivt under en månad. 5 månader efter kampanjens slut var det fortfarande över 50 % som permanent ändrat beteende och fortsatt att pendla med kollektivtrafiken 2.2 Parkering som styrmedel Parkeringsavgifter är ett starkt ekonomisk styrmedel som har stor potential att förändra färdmedelsval och resmönster. Kombination av införande eller höjning av parkeringsavgifter i kombination med beteendepåverkande åtgärder och förbättrad standard för kollektivtrafiken är ofta en framgångsrik strategi. Andra sätt att arbeta med parkering för att gynna ett kollektivt resande är genom olika former av tidsreglering och lokalisering av parkeringsplatser. En målsättning bör vara att det ska vara lika långt att gå till en samlad parkeringsanläggning som till närmsta hållplats. 4 SKL & TV (2011), Hållbart resande i praktiken
11 11(18) Införande av parkeringsnormer som minskar bilanvändningen i såväl befintlig som tillkommande bebyggelse är ytterligare en lämplig åtgärd. Studier har visat att bilplatstillgång vid arbetsplats har stor påverkan på färdmedelsvalet, se figuren nedan. Vid gratis p-plats vid arbetet åker cirka 75 % bil, medan andelen bilpendlare reduceras till drygt 50 % vid avgiftsbelagd arbetsplatsparkering. Figur 7 Bilplatstillgång och färdmedelsval för arbetsresor Ökat kollektivtrafikresande i nybyggnadsområden Genom att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande i tidiga skeden av den fysiska planeringsprocessen kan både bilinnehav och bilresandet minskas till fördel för gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Det kan handla om att byggherren: erbjuder medlemskap i bilpool för bostäder och verksamheter ordnar cykelparkering, cykelrum och cykelverkstad verkar för att införa cykelpool och bemannad service säkerställer att verksamheter har resepolicys ansvarar för information och kampanjer kring bilpool och hållbart resande vid både försäljning och inflyttning För kommunens del kan det handla om: att kollektivtrafik finns på plats när inflyttning sker 5 Denstadli (2002). Arbeids- och tjenstereiser. Den nasjonale reisevaneundersökelsen. -. TÖI rapport 596/2002. TÖI. Oslo
12 12(18) att det finns goda förutsättningar att gå, cykla och resa kollektivt till och från området att det finns säker cykelparkering vid kollektivtrafikknutpunkter och service För att motivera byggherrarna att skapa goda förutsättningar för hållbart resande och genomföra olika typer av MM-åtgärder, så kan kommunen sänka p-normen som motprestation. Kommunen bör även sträva efter att friköpa parkeringsplatser, vilka kan samordnas med et befintliga parkeringstillståndet eller inrättas ii nya samlade parkeringsanläggningar för att på så sätt effektivisera och samordna parkeringsbehovet. Exempel: Avtal om gröna parkeringsköp i Umeå Som grund för bygglov tecknades avtal om s.k. gröna parkeringsköp mellan kommunen och fastighetsägaren. Kommunen förband sig att friköpa 60 % av parkeringsplatserna. Fastighetsägarna förband sig även att ge bidrag till kollektivtrafiken genom en fond så att verksamma i fastigheten kan köpa kollektivtrafikbiljetter till reducerat pris, erbjuda medlemskap i bilpool, tillse att det finns omklädningsrum och uppvärmda parkeringsytor för cyklister samt ta fram en resplan. I gengäld fick fastighetsägarna en reducering av p-normen med 40 %. 2.4 Gröna resplaner för företag En grön resplan syftar till att stödja en verksamhet som befinner sug i någon form av förändringssituation. Det kan handla om utbyggnadsplaner, planändringar, parkeringsproblematik, energibesparingsbeting, etc. Genom att ta fram en grön resplan kan arbetet för ett mer hållbart resande struktureras och är ofta ett effektivt sätt att snabbt komma till beslut om införande av olika åtgärder. I vissa länder är gröna resplaner t o m ett lagkrav för att få bygglov i vissa lägen eller för verksamheter med många anställda. 2.5 Upprätta bilpoolssystem En viktig stödjande åtgärd för kollektivtrafiken genom att reducera bilinnehavet är satsningar på bilpooler. Bilpool är ett system för korttidsuthyrning av bil som har som främsta målgrupp personer som inte äger en egen bil, men som kan behöva ha tillgång till bil vid speciella tillfällen. Bilpool kan även vara ett prisvärt alternativ i täta stadsmiljöer där parkeringsplatser är dyra och tillgången på kollektivtrafik är god. Bilpooler ger lägre bilanvändning och generellt sett en högre kollektivtrafikanvändning än eget bilägande. Införande av bilpool inom en verksamhet blir extra effektfullt om insatserna kopplas till styrande dokument så som mötes- och resepolicys etc. Exempel: Effektiv policy i Nacka kommun Nacka kommun införde en ny resepolicy som bland annat syftade till att minska bilresandet bland de kommunanställda. I samband med införandet av den nya resepolicyn startades en bilpool upp och personalens parkering avgiftsbelades med en progressiv taxa. Med hjälp av parkeringsavgifterna subventioneras kollektivtrafikkortet för de anställda som valde att resa kollektivt. Effektutvärdering visade ett tydligt ökat kollektivt resande och ett reducerat bilresande bland de anställda. 2.6 Införande av Traffic Calming Traffic Calming är ett samlingsnamn för åtgärder som används för att dämpa biltrafiken genom eller i ett område för att reducera de problem som biltrafiken genererar. Införande av traffic calming åtgärder medför vanligtvis att kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot biltrafiken stärks, men syftet med åtgärderna kan även vara att uppnå en ökad säkerhet och tillgänglighet, en minskad miljöpåverkan (buller och
13 13(18) avgaser) eller för stadsmiljöns vitalitet och attraktionskraft generellt. Exempel på traffic calming åtgärder är: Hastighetsbegränsningar och införande av hastighetsdämpande åtgärder. Denna typ av åtgärder kan orsaka problem för kollektivtrafiken om utformningen inte är anpassad för kollektivtrafik, se avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla.. Minskad yta för biltrafik, exempelvis genom byggande av trottoarer och cykelbanor, införande av kollektivtrafikkörfält eller anläggande av spår för spårbunden trafik. Hel eller delvis avstängning för biltrafik, exempelvis genom införande av gågator eller kollektivtrafikgator. Ekonomiska styrmedel som exempelvis vägavgifter, miljözoner och vägtullar. 2.7 Prissättningens betydelse Biljettpriset för kollektivtrafik är vanligtvis lågt, jämfört med andra tjänster i samhället eller kostnader för en egen bil. Prisets betydelse för resenärernas benägenhet att resa är relativt lågt. Vid en prishöjning på 10 %, minskar resandet med cirka 3 %. Kvalitetens betydelse för resenärernas benägenhet att resa är däremot högre. Ökas turtätheten med 10 % ökar resandet med cirka 5 %. Genom att höja kvaliteten erhålls fler resenärer. Samtidigt skapas en större betalningsvilja vilket möjliggör för både ökat resande och ökade intäkter.
14 14(18) 3 Stomtrafikens tydlighet, information och marknadsföring Insikten växer om att bilsamhället blivit ett problem i våra växande städer med sitt anspråk på yta. Dock styrs fortfarande våra individda val av känslor och kultur som ofta talar högre än logik. Varumärke, image och skapad förväntan är lika viktiga faktorer att förbättra för att öka resandet som de tekniska delarna. 3.1 Varumärke och image Kollektivtrafiken har traditionellt haft svårt att bygga varumärke trots att kollektivtrafiken bär på fantastiskt starka och positiva värden. Det är av stor vikt för kollektivtrafikens konkurrenskraft att skapa ett attraktivt varumärke. Medborgare lyssnar hellre till någon de gillar och har större tolerans mot dennes fel och brister, än hos någon de ogillar. För att skapa en attraktiv stomtrafik behöver dess identitet, design och utformning stärkas. Särskilt behöver stombusstrafiken få samma genomslagskraft och igenkänning som t ex tunnelbanan och tvärbanan har idag. Det handlar i stor utsträckning att skapa ett säljbart varumärke kring stomtrafiken vilket t ex skapas genom en unik och tydlig design och identitet på körbanor, hållplatser och fordon. Figur 8 Station Triangeln, Citytunneln i Malmö Fordonen kan ges en unik utformning och färgsättning som skiljer dem väsentligt från vanliga bussar. Detta formspråk bör även gå igen på hållplatserna längs stomlinjenätet. I stadsrummet ska det synas var stomtrafiken går, t ex genom markeringar i körbanan. Likaså ska det tydligt marknadsföras i SLs linjenätskartor.
15 15(18) Figur 9 I Västtrafiks linjekarta presenteras spårvagnslinjer och stombusslinjer i samma karta. Fordonet är kanske det mest konkreta och visuella uttrycket för kollektivtrafiken, med dagens bussar är fortfarande snarlika bussarna från slutet av 70-talet, åtminstone på utsidan. Införandet av X2000 höjde tågtrafikens image och resenärsgrupper som aldrig tidigare övervägt att resa med tåg, ersatt sina flygresor med X2000. En liknande resa har spårvagnstrafiken gjort. Under 60- och 70 talet avvecklades flera spårvägsnät för att bereda plats för bilismen och spårvagnen ansågs som ett föråldrat trafikslag. Numera återinförs spårvagnarna i flera städer som ett stadsbyggnadselement med en modern design som ofta får stå symbol för staden och dess stadsutveckling. Bilindustrin är annars kanske den bransch som ständigt varit snabb att plocka upp nya trender och anpassa design och image efter vad marknaden efterfrågat.
16 16(18) Figur 10 SL buss från 1987 till vänster och från 2012 till höger. Figur 11 Audi från 1987 till vänster och från 2012 till höger Stombussarna behöver ett nytt ansikte utåt som symbol för förnyelse och nytänkande, men skapande av varumärke och image handlar inte bara om yta utan handlar även om hur vi behandlar busstrafiken i vår planering och hur vi talar om busstrafiken i media och inom våra organisationer. 3.2 Tjänster och marknadsföring Samhället utvecklas mot en allt större tjänstesektor. Företag tillhandahåller inte bostäder utan ett boende och vi äger inte längre vår egen musik utan lyssnar istället via olika webbtjänster. Här har kollektivtrafiken fortfarande ett försprång jämfört med bilen, då kunderna köper en resa, d.v.s. en tjänst och behöver således inte betala för hela fordonet. Attraktivare fordon, bättre infrastruktur och anpassade tjänster som på ett bättre sätt möte kundernas behov kräver en del investeringar. En viktig uppgift blir därför att maximera effekterna av dessa insatser genom att arbeta med marknadsföring och mobility management. Det råder idag en ojämn kamp med att försöka övertyga invånarna att använda kollektivtrafiken. För varje såld bil investerar bilföretagen cirka kr i reklam och marknadsföring. Inom kollektivtrafiken används i genomsnitt cirka kr för marknadsföring per resenär och år. Informationsflödet i samhället ökar ständigt och det är viktigt att marknadsföring och information kring kollektivtrafiken lyckas tränga igenom och nå mottagaren. Kreativitet, relevans och trovärdighet är faktorer som skapar bättre förutsättningar för en lyckosam marknadsföring.
17 17(18) Figur 12 Skånetrafiken och Västtrafik har båda arbetat med olika typer av provapå-kampanjer och testresenärsprojekt för att locka nya resenärer. Marknadsföringen bör anpassas efter målgruppen. Om det handlar om att öka antalet kollektivtrafikresenärer, måste kollektivtrafiken upplevas attraktivare än andra färdmedel. Erfarenheter visar även att kunder har en positivare inställning till att saker som de prövat på. Att få bilister att testa kollektivtrafiken, t ex genom olika prova-påerbjudande, incitament och kampanjer, finns stora möjligheter för en bestående beteendeförändring. Om det handlar om att befintliga resenärer ska göra fler resor, d.v.s. blir mer lojala kollektivtrafikresenärer, måste befintliga resenärer vårdas och kanske få incitament att resa mer ofta. Handlar det däremot om att erhålla större intäkter per resenär, måste resenärens uppfattning av kollektivtrafikens värde ökas och prissättningen av olika tjänster optimeras efter resenärens betalningsvilja. Figur 13 Station Triangeln, uppgång från Citytunneln i Malmö. Genomtänkta materialval i modern design.
18 18(18) Marknadsföring bör även anpassas och sättas in när den gör som störst nytta. Erfarenheter visar att benägenheten för påverkan och testa nya resvanor är större i samband med förändringar, t ex vid ny bostad eller ny arbetsplats. En annan viktig faktor att ta hänsyn till är vad som uppfatta som normen i samhället, dvs. vad som är accepterat av alla andra. Denna har stor påverkan på invånare och kan få dem att avstå från att testa något nytt eller obekant. Genom att i marknadsföringen använda sig av chefer eller andra profiler och få dessa att visa nya sätt att resa, kan gamla normer rubbas och acceptansen för att prova något nytt ökas.
MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector
MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT (MM) Är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka
Läs merGrupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i
Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla
Läs merParkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö
Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns
Läs merVÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL
VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat
Läs merMÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner
MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner MM Öresund 2014-03-26 Caroline Mattsson, Trivector Traffic TEST I 12 KOMMUNER Motivera svenska kommuner
Läs merInfrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten
1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch
Läs merMOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR
MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder
Läs merHållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic
Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre
Läs merMobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret
Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket
Läs merPARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM
PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM Rasmus Sundberg, Trivector 2016-09-22 Europeiska Trafikantveckan Östersund AGENDA Hur arbetas det med parkeringstal i andra kommuner? Vad ser vi
Läs merPARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic
PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merPlanera och bygg för hållbart resande i Huddinge
Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen
Läs merMobility management och parkering
Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Från utglesning till förtätning Konkurrensen om ytorna ökar Mer komplex planprocess fler människor
Läs merParkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka
Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka Beräkning av parkeringsbehov samt mobilitetsåtgärder Författare Uppdragsgivare Martin Forsberg, Koucky & Partners FB Bostad Kontaktperson Martin
Läs merHållbart resande i praktiken
Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart
Läs merFörstudie hållbart resande
Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna
Läs merSida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,
Läs merParkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil
Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering - cykel och bil Juni 2018 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 3 Syfte med riktlinjer... 4 Mål och styrdokument... 4 Riktlinjer... 5
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
Läs merParkeringsstrategi för Sundsvalls kommun
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merMM-utredning Simonsland
1 PM 2017:45 Alexander Börefelt Lennart Persson 2017-06-26 MM-utredning Simonsland Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00 info@trivector.se 2 1. Inledning Som ensam fastighetsägare
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merMobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd
Uppdragsledare Henki Refsnes Handläggare Shahriar Gorjifar Mottagare Daniel Åhman Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (bokab) Datum 2017-10-05 Projektnummer 729815 Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd
Läs merParkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering
dl an eh nd ga ta An g in Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Nuläge 3 Syfte med riktlinjer 4 Mål och styrdokument 4 Riktlinjer 5 Öka det
Läs merParkering i Botkyrka kommun
Parkering i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SBF/2012:54 Dokumentet är beslutat av: Samhällsbyggnadsnämnden Dokumentet beslutades den: 4 april 2017 Dokumentet
Läs merPARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs merGUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult
GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.
2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana
Läs merFrihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52
Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merTrafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)
Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Egna kommentarer
Läs merATT STYRA MOT ÖKAD KOLLEKTIV- TRAFIKANDEL. Joanna Dickinson Naturvårdsverket
ATT STYRA MOT ÖKAD KOLLEKTIV- TRAFIKANDEL Joanna Dickinson Naturvårdsverket Styrmedel för ökad kollektivtrafikandel Joanna Dickinson, VTI; Anders Wretstrand, LTH Syfte och genomförande Uppdragsgivare:
Läs merraka cykelvägen för Uppsala.
raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom
Läs merResvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder
Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i
Läs merKORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.
Läs merVad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
Läs merRIKTLINJER. Datum Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm. Dokumenttyp Riktlinjer Publicering
Samhällsbyggnadsnämnden RIKTLINJER 1(8) Parkeringsnorm Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm Dokumentnamn Parkeringsnorm för Ludvika kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merAntagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad
TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Erik L'Estrade, Infrastrukturplanerare Telefon: 0176-747 26 E-post: erik.lestrade@norrtalje.se Dnr: 15-0940 Till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Antagande av parkeringsstrategi
Läs merFörord. Stockholm Trivector Traffic AB
Förord I november 2012 fick i uppdrag av Einar Mattsson AB att beräkna parkeringstal för ett förtätningsprojekt på Finn Malmgrens väg i Björkhagen i södra Stockholm. Utredningen har resulterat i detta
Läs merPARKERINGSNORM FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN
PARKERINGSNORM FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden 2018-03-22 49 1 Parkeringsnorm Antalet parkeringsplatser beräknas utifrån ett grundtal för respektive användning, se nedan under rubriken Grundtal.
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merProjekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss
Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg
Läs merKv Repslagaren: Parkeringsutredning
Handläggare Shahriar Gorjifar Tel 010 505 99 68 Mobil 070 172 69 23 E-post shahriar.gorjifar@afconsult.com Datum 2018-07-04 Projekt-ID 749454 Kund FABO Kv Repslagaren: Parkeringsutredning ÅF Infrastructure
Läs merDetta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?
VINNA FRAMTIDENS KUNDER Kollektivtrafikens marknadspotential är stor, cirka 50 procent av den vuxna befolkningen åker kollektivt någon gång då och då. Gruppen har med andra ord insikt i såväl trafikens
Läs merParkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014
2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning
Läs mer2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun
2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4
Läs merBILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.
BILAGA 2 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Skönberga 11:83 Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Skönberga 11:83 Egna kommentarer
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merSå här kan framtidens kollektivtrafik se ut
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR 171106 Magdalena Hedman Elvira Grandin FOJAB arkitekter Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande
Läs merRegionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merResvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning
Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs
Läs merVärldens modernaste stadstrafik
Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild
Läs merKommunikationsplan för grönt parkeringsköp
1 PM 2013:27 Caroline Mattsson Emelie Andén 2013-08-21 Kommunikationsplan för grönt parkeringsköp Umeå kommun 1. Introduktion 1.1 Bakgrund och syfte För att komma till rätta med luftproblemen i centrala
Läs merHållbar mobilitet i praktiken. Så minskade vi parkeringsefterfrågan i flerbostadshus
Hållbar mobilitet i praktiken Så minskade vi parkeringsefterfrågan i flerbostadshus Förord Från parkering till hållbar mobilitet Vad är Innovativ parkering? Konsortiet Innovativ Parkering formades år 2012.
Läs merHållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun
Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad
Läs merParkeringsstrategi för norra Tyresö centrum
Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4
Läs merParkeringsnorm för Lomma kommun
Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i.
Läs merHuddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka
Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett
Läs merResepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.
Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer
Läs merParkeringsutredning Stora Ursvik dp3. Sundbyberg
Parkeringsutredning Stora Ursvik dp3 Sundbyberg 151120 Syfte och mål 2 WSP har fått i uppdrag att göra en parkeringsutredning för detaljplaneområde Stora Ursvik etapp 3. Detaljplanen avses uppgraderas
Läs merFörslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder
Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merHållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne
Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram
Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på
Läs merRemiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3
Läs merfalun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern
Läs merMobility management i Huddinge kommun
Mobility management i Huddinge kommun 2017-11-07 2 Om Huddinge kommun Stockholmsregionens näst största kommun 108 000 invånare (150 000 år 2030) Yta 140 000 kvm varav en tredjedel naturreservat Stora arbetsgivare
Läs merPM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn
PM Trafik och parkering i Butängen 2019-04-26 Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn Bakgrund En av de viktigaste trafikfrågorna i området som berörs av programmet bedöms vara parkeringsfrågan. Parkering
Läs merTjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken
MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merBRT 2020 snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit. Fredrik Eliasson, Region Örebro län
BRT 2020 snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit Fredrik Eliasson, Region Örebro län Bus Rapid Transit Curitiba, Brasilien (1974) Transmilenio, Bogota Colombia (2000) Fokus på hög
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merStudiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg
Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013
Läs merEU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex
Läs merINFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE
INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet
Läs merPARKERINGSKÖP Köpa parkering i stället för att bygga i egen regi Parkeringslösning till en lägre kostnad Samlade anläggningar inga fasta platser ökat samnyttjande Umeå har arbetat med parkeringsköp sedan
Läs merPrinciper för arbetet Kampanjer och exempel från Eskilstuna Integration av MM i planeringen
Principer för arbetet Kampanjer och exempel från Eskilstuna Integration av MM i planeringen Färdmedelsmål Principer Arbetet ska ske målgruppsanpassat och vara mätbart. Viktigaste målgrupp är bilåkande
Läs merBilaga 5 Samlad effektbedömning
Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie
Läs merResenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen
Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som
Läs mer2014-09-09 (REV 2015-04-03) PM KOLLEKTIVTRAFIK GALOPPFÄLTET Innehåll
Uppdragsnr: 10164034 1 (13) 2014-09-09 (REV 2015-04-03) PM KOLLEKTIVTRAFIK GALOPPFÄLTET Innehåll Bakgrund och syfte... 1 Generella aspekter... 2 Allmänt... 2 Kollektivtrafiken som prioriterat trafikslag...
Läs merRAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie
Läs merTrafikverket Resvanor Partille Kommun 2017
Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka
Läs merÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING
PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station
Läs merParkeringsnorm för Järfälla kommun - Riktlinjer för parkeringsbehov vid exploatering och ombyggnad
Parkeringsnorm för Järfälla kommun - Riktlinjer för parkeringsbehov vid exploatering och ombyggnad Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-13 För att säkerställa att ett visst grundutbud av parkering finns
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merTestresenärsprojektet i Riksten 2017
Testresenärsprojektet i Riksten 2017 Bakgrund Under maj månad 2017 genomfördes ett testresenärsprojekt i Riksten. Testresenärsprojektet är en aktivitet inom utvecklingsprogrammet för Tullinge. Ett av målen
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi
Läs mer