Budget Ekonomiplan Godkänd av Fullmäktige

Transkript

1 Budget 2014 Ekonomiplan Godkänd av Fullmäktige

2 1 KOMMUNENS STRATEGI Förändringar i den yttre omvärlden Kimitoöns strategi En stark och balanserad ekonomi Kommunförvaltningen och förändringar i den Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling Miljöfaktorer EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Kommunalekonomin Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren BUDGETEN 2014 OCH EKONOMIPLANEN Verksamhetsmålen Inkomstgrunderna Utgiftsgrunderna Personalen Driftshushållningsdelen Resultaträkning Investeringar Finansiering av verksamheten Budgetberedning och balansering av ekonomin BUDGETENS UPPBYGGNAD, BINDANDE KARAKTÄR OCH UPPFÖLJNING

3 4.1Nettobudgetering Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär Uppföljning av ekonomin och verksamheten KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernens målsättningar och direktiv DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik Utvecklingsavdelningen FINANSIERINGSDELEN AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ KOMMUNEN EKONOMI BILAGA Kimitoöns Vatten

4 1 KOMMUNENS STRATEGI 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden Det pågår exceptionellt många stora strukturella förändringar inom kommunsektorn. Kommunreformen är en helhet som omfattar kommunstrukturreformen reformeringen av kommunernas statsandels- och finansieringssystem totalrevisionen av kommunallagen social- och hälsovårdsreformen utvärderingen av kommunernas uppgifter stadsregionerna och metropolpolitiken Regeringens kommunreform baserar sig på starka primärkommuner så att ansvaret för ordnandet och finansieringen av tjänsterna klart och tydligt kan ligga hos en enda part. Reformen syftar till att säkra finansieringsunderlaget för kommunal service samt till att förbättra den offentliga ekonomins hållbarhet. Kommunstrukturlagen Kommunstrukturlagen trädde i kraft i juli Kommunernas skyldighet att utreda sammanslagningar började gälla genast efter att lagen trätt i kraft. Det finns tre lagstadgade utredningsgrunder: sådant befolkningsunderlag som servicen förutsätter självförsörjning i fråga om arbetsplaster, pendling och samhällsstrukturen kommunens ekonomiska läge Kommunerna ska meddela finansministeriet senast den 30 november 2013 med vilken eller vilka kommuner de tänker utreda sammanslagningar. Tidsfristen för utredningar och sammanslagningsframställningar löper ut sex månader efter att riksdagen antagit lagen om ordnandet av social- och hälsovården (s.k. sohä-lagen). Ikraftträdandet av bestämmelsen om tidsfristen ska fastslås skilt, efter att framskridningen med lagen om ordnandet av social- och hälsovården preciserats noggrannare. Avsikten är att sohä-lagen skulle överlämnas till riksdagsbehandling våren Målet för kommunstrukturlagen är att de nya kommunerna ska vara verksamma Fullmäktige har beslutat att göra en sammanslagningsutredning i enlighet med lagen tillsammans med Pargas stad. Utredningsarbetet startade i november Kommunstyrelsen i Kimitoöns kommun och stadsstyrelsen i Pargas stad har tillsatt en gemensam styrgrupp för utredningsarbetet. En mellanrapport ska ges till fullmäktige i februari Då besluts hur utredningsarbetet fortsätter och enligt vilken tidtabell. Social och hälsovårdsreform Social- och hälsovårdsreformen innebär att ansvaret för ordnandet av servicen koncentreras på ett täckande sätt till social- och hälsovårdsområden (sohä-områden) och dels till områden på basnivå. Inom sohä-området och områdena på basnivå finns alltid en ansvarskommun som svarar för ordnandet av servicen åt kommunerna i området. Modellen bygger på att en kommun måste ha minst invånare för att få ordna social- och hälsovård på basnivå. För kommuner som inte har invånare upprätthålls social- och hälsovården i sin helhet av sohäområdena. Lagen är under beredning och kommer att ges till riksdagen under våren Om lagen träder i kraft i föreslagen form betyder det att Kimitoön har två alternativ: Att gå ihop med en annan kommun så att invånare uppnås eller att överlåta all social- och hälsovård till ett sohä-område kring Åbo stad. Totalrevisionen av kommunallagen Kommunallagen är en allmän lag som gäller kommunens förvaltning, beslutsfattandeförfarande och ekonomi. I samband med reformen strävar man bl.a. efter att ta i beaktande kommunernas förändrade 4

5 verksamhetsomgivning, såsom kommunernas förändrade ställning i egenskap av serviceanordnare och producent, liksom även den informationsteknologiska utvecklingen. Vid beredningen av kommunallagen fästs särskild uppmärksamhet vid förverkligandet av grundlagens krav om kommunalt självstyre och demokrati samt vid tryggandet av de grundläggande rättigheterna. Målet är att den nya kommunallagen skulle träda i kraft vid ingången av Reformering av statsandelssystemet Målet med statsandelssystemet är att trygga ordnandet och finansieringen av all den offentliga service som kommunerna svarar för i hela landet. Målet är att förenkla och förtydliga systemet samt att förbättra dess sporrande inverkan. Förenklingen sker genom en avsevärd minskning av nuvarande beräkningskriterier och genom eliminering av överlappningar. Förfarandet med att justera kostnadsfördelningen kommer att bevaras som en del i systemet. Målet är att justeringen av kostnadsfördelningen skulle genomföras med kortare intervaller än i dagsläget. Det nya systemet tas i bruk Skillnaderna kommuner emellan ska lindras med hjälp av en övergångsperiod. Reformeringen av statsandelssystemet sker samtidigt som regeringen fattat beslut om att skära ner statsandelarna med 6,6 miljarder euro under en fem års period. Det innebär att det finns allt knappare resurser att fördela och att det därmed knappast kommer att finnas vinnare i det nya systemet. 1.2 Kimitoöns strategi VISION Kimitoön är en självständig, aktiv och modig kust-kommun, som vet vad den vill och målmedvetet jobbar för att uppnå det. VÄRDERINGAR Öppenhet Vi vill att alla känner sig välkomna hit och vill stanna. Vi informerar och kommunicera rakt och öppet och i rätt tid, tvåspråkigt, såväl internt som externt. Öppenhet på två språk Aktivitet Vi jobbar med entusiasm för att leva i en aktiv och framåtsträvande kommun. Kommuninvånarna och personalen inspireras att se det bästa med Kimitoön. På så vis utgör alla ambassadörer för Kimitoön och stärker vår positiva image tillsammans. Framåtanda varje dag Förnyelse Vi hittar effektivare lösningar och metoder genom att kontinuerligt utvärdera och förändra serviceproduktionen och söka samarbete med andra aktörer. Förändring - en del av vardagen. 5

6 HANTERING AV KOMMUNENS STRATEGI I KOMMUNENS VARDAG Strategi Kimitoöns strategi Program Kultur Hållbar utveckling Näringspolitik Budgetårets tyngdpunter Tyngdpunkt Tyngdpunkt Tyngdpunkt tyngdpunkter Tyngdpunkter Tidtabell, Budget, Resurser, Ansvarig, Styrning BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret Kommunstrukturreformen och sohä-reformen Vad: Kommunstrukturlagen har trätt i kraft och förutsätter att kommunerna startar en sammanslagningsutredning i enlighet med lagen. Samtidigt bereds lagen om ordnande av social- och hälsovården (sohä-lag). Sohä-lagen ska ges till riksdagen våren Fullmäktige har fattat beslut om att göra en sammanslagningsutredning tillsammans med Pargas stad. Kommunstyrelsen i Kimitoöns kommun och stadsstyrelsen i Pargas stad har tillsatt en gemensam styrgrupp för utredningsarbetet. Tidtabell: En mellanrapport ska ges till fullmäktige i februari Då besluts hur utredningsarbetet fortsätter och enligt vilken tidtabell. Resurser: Politiskt tillsatt styrgrupp och en sektorvis beredningsfunktion bestående av tjänstemän som producerar material till styrgruppen. Ansvarig: Kommundirektören Uppskattad kostnad: Staten ersätter sammanslagningsutredningen till en maxkostnad på euro. 2. Näringslivet Vad: Hantering av näringslivsfrågorna. Näringslivsfrågorna sköts på ett mera ändamålsenligt sätt, med en långsiktig strävan om att bli en av regionens mest näringslivsvänliga kommun. Avsikten är att stöda kommande stigande branscher på Kimitoön i samarbete med företagarna. Kimitoön vill också kunna locka nya företag att etablera sig på orten, för att skapa nya arbetsplatser på Kimitoön. 6

7 Tidtabell: Resurser: Ansvar: Påbörjats år 2013 i och med att Kimitoön erhållit status som en kommun i plötslig strukturomvandling. Arbetet fortgår åtminstone till år Delvis via projektet PULS - företagskoordination i strukturomvandling (projektbudget ) samt via normal budget. Näringslivsteamet (kommundirektör, utvecklingschef, företagsrådgivare, infrachef, näringslivschef, teknisk chef, turismchef, projektledare för näringslivsprojekt). 3. Byggande av Barnbyn Vad: Nya utrymmen för förskola, dagvård och morgon- och eftermiddagsverksamhet byggs i Amosparken i Kimito fast i Amosparkens skola. Samtidigt renoveras Amosparkens skola. Tidtabell: Planeringen påbörjas 2013, byggstart 2014 och färdigt till hösten Resurser: Den innehållsmässiga planeringen utgående från verksamheterna planeras i en arbetsgrupp med dagvård, skola och fastighetsenhet representerade. Ansvarig: Bildningschef, barnomsorgschef, fastighetschef Uppskattad kostnad: 5,35 milj euro. 4. Utrymmesanvändning Vad: Tidtabell: Ansvarsperson: Uppskattad kostnad: Kritiskt granska verksamhetens behov av utrymmen. Avyttra fastigheter som inte behövs för kommunens verksamhet. Fortlöpande Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef Innebär inbesparingar 1.3 En stark och balanserad ekonomi Ekonomin vänder in på ett långsamt tillväxtspår Recessionen inom euroområdet förväntas upphöra 2013, men tillväxten förblir långsam även i fortsättningen på grund av den låga sysselsättningen, hushållens och den offentliga sektorns balansanpassningar samt den fortsättningsvis svaga konkurrenskraften. Bakgrunden utgörs av den försvagade tillväxtpotentialen på grund av finans och skuldkrisen. Förenta staternas ekonomi fortsätter sin långsamma återhämtning och världshandeln växer fortfarande exceptionellt svagt. Finlands bruttonationalprodukt minskar med 0,5 % år 2013, och ekonomin förutspås vända in på ett långsamt tillväxtspår först i slutet av året. Under budgetåret 2014 kommer totalproduktionen att öka med 1,2 % tack vare inhemsk konsumtion och export. Tillväxten stöds av euroområdets stegvisa återhämtning, ökningen av exportefterfrågan och den fortgående låga räntenivån års tillväxt beräknas bli ca 2 % och tillväxten vilar också på en bredare grund. Tillväxtpotentialen inom ekonomin är låg eftersom arbetsinsatsen inte ökar, strukturförändringen förstört existerande produktionskapacitet och nyinvesteringarna ligger på en låg nivå. Den svaga inhemska tillväxten har även återspeglat sig i utvecklingen av konsumentpriserna, och pristrycket från de internationella råvarumarknaderna har också varit lågt. Under 2013 och 2014 kommer skärpningen av den indirekta beskattningen att höja priserna med 0,6 procentenheter. Arbetslöshetsgraden stiger till 8,3 procent år Arbetslösheten minskar långsamt på grund av den tröga tillväxten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Den offentliga ekonomin går med underskott under de närmaste åren Den offentliga ekonomin i Finland består av staten, kommunerna, arbetspensionsfonderna och övriga socialskyddsfonder. Att totalproduktionen minskat under två efterföljande år återspeglar sig oundvikligen i den offentliga ekonomins finansiella ställning så att den offentliga ekonomin går med underskott under de närmaste 7

8 åren. Staten och kommunerna har ett klart underskott, arbetspensionssektorn har ett överskott och de övriga socialskyddsfonderna är ungefär i balans. Den offentliga skulden ökar både nominellt och i förhållande till totalproduktionen, och skuldkvoten överstiger gränsen på 60 procent redan Den offentliga skulden hotar att växa ytterligare på medellång sikt. De offentliga utgifterna kommer att stiga högre i förhållande till totalproduktionen än någonsin under de senaste 15 åren. Regeringens finanspolitik siktar till att förstärka den ekonomiska tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt, att höja sysselsättningsgraden, att stödja en positiv utveckling av hushållens köpkraft samt att förbättra den internationella konkurrenskraften och industrins verksamhetsförutsättningar. Regeringen har satt som mål att balansera statsfinanserna och att vända statsskulden i en tydligt nedåtgående riktning i förhållande till totalproduktionen före utgången av valperioden. Regeringen försöker uppnå målen genom att verkställa anpassningsåtgärder som riktas såväl mot statens inkomster som utgifter, samt genom att reformera ekonomiska strukturer så att förutsättningarna för en tillväxt som överskrider prognoserna skulle förstärkas. Regeringen har i olika sammanhang beslutat om åtgärder som direkt minskar på statens utgifter och ökar på inkomsterna. Åtgärderna kommer att genomföras stegvist för 2015 och de förstärker statens finansiella ställning med 4,8 miljarder euro netto från och med Anpassningsåtgärderna inom hela den offentliga ekonomin kommer att överskrida statens anpassningsåtgärder, de uppgår till ca 5½ miljarder euro från och med Strukturella åtgärder som förbättrar tillväxtförutsättningarna är bl.a. sänkningen av samfundsskattesatsen, inledandet av kommunreformen, reformeringen av social och hälsovårdsstrukturerna samt den bostadspolitiska reformen. Regeringen har dessutom beslutat om åtgärder som främjar utbildningen och sysselsättningen bland unga och som underlättar sysselsättandet av partiellt arbetsförmögna. Regeringen har även slagit fast ett strukturpolitiskt program för att förstärka de ekonomiska tillväxtförutsättningarna och att överlappa hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Det strukturpolitiska programmet kommer att vidareberedas under hösten Regeringen är beredd att besluta om ett konkret program, inklusive delområdesspecifika åtgärder och tidtabellerna för dem, före utgången av november (källa: Finansministeriets budgetöversikt 2014) 1.4 Kommunförvaltningen och förändringar i den Kommunförvaltningen i vårt land kommer att genomgå stora förändringar. Det pågår exceptionellt många stora strukturella förändringar inom kommunsektorn. Kommunreformen är en helhet som omfattar kommunstrukturreformen reformeringen av kommunernas statsandels- och finansieringssystem totalrevisionen av kommunallagen social- och hälsovårdsreformen utvärderingen av kommunernas uppgifter stadsregionerna och metropolpolitiken Reformerna har beskrivits närmare i kapitel Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet Kommunens organisation och roll är helt beroende av hur den kommande kommunreformen utformas. Av avgörande betydelse för Kimitoöns kommun är hur lagen om ordnande av social- och hälsovården utformas. 8

9 Finansministeriets Kundservice 2014 projekt föreslår ny lagstiftning enligt vilken kommunerna ska svara för grundandet och underhållet av den offentliga förvaltningens gemensamma kundserviceställen. De gemensamma serviceställena ska alltid tillhandahålla kommunens egen kundservice och sådana statliga myndighetstjänster som har flest kundbesök. Åtminstone 90 procent av invånarna inom serviceställets verkningsområde har högst 40 kilometer till servicestället. Dessutom ska FPA, Lantmäteriverket och andra statliga myndigheter tillhandahålla sina tjänster vid serviceställena på avtalsbasis. Kunderna betjänas antingen på plats eller via distansservice. Projektet innebär att all statlig service på lokal nivå flyttas till de gemensamma serviceställena. Lagen ålägger kommunerna skyldighet att upprätthålla gemensamma kundserviceställen. Den nya lagen föreslås träda i kraft De första gemensamma kundserviceställena kunde i det fallet inleda sin verksamhet vid ingången av Övergången till en gemensam kundservice ska ske stegvist före Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har en längre tid varit nedåtgående. Per 30.9 har befolkningen under år 2013 minskat med 47 personer (motsvarande siffra i fjol var -58 personer och året före -5 personer). Födelseunderskottet är -35, dvs. att det avlidit fler personer än vad det fötts nya personer i kommunen. Nettoflyttningen är negativ, - 12 personer, varav nettoinvandringen är positiv + 6. Födelseunderskottet är utmanande och kräver aktiva åtgärder. FNsteels konkurs i juni 2012 har också avsevärd inverkan på skatteintäkternas utveckling från 2013 och framåt. Förutom direkta inkomstskattebortfall kommer en så här omfattande förlust av arbetsplatser att ha stora konsekvenser för hela Kimitoön. De indirekta följderna är minskade arbetstillfällen för underleverantörer, minskad köpkraft och risk för ett mer utbrett illamående i samhället överlag. Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. År 2012 var första året då statsandelarna var större än skatteintäkterna. Det är speciellt kommunalskattens utveckling som är verkligt svag. Från år 2009 till 2012 har kommunalskatten minskat med 2,1 procent. En statsandelsreform är under beredning hösten Samtidigt med statsandelsreformen skär staten ned statsandelarna med 6,6 miljarder euro under en femårsperiod. Det innebär att statsandelsreformen inte kommer att ha vinnare. De största riskfaktorerna är alltså: 1. minskade skatteintäkter 2. negativ kommunalskattetillväxt 3. statens nedskärningar i statsandelarna till kommunerna 4. den kommande statsandelsreformen Kombinationen av dessa fyra delmoment utgör den absolut största enskilda risken och osäkerhetsfaktorn för Kimitoöns kommun och dess ekonomiska bärkraft. Den dagliga verksamheten innebär en rad riskfaktorer som kommunen genom målinriktade satsningar försöker förutse och förebygga. Ränte- och finansieringsriskerna granskas kontinuerligt. Arbetarskyddet och företagshälsovården arbetar med riskkartläggningar och kommer stegvis under ekonomiplaneperioden att kartlägga de olika arbetsplatserna. 1.7 Miljöfaktorer Kommunen har under 2010 uppgjort ett program för hållbar utveckling Eko-logiskt för åren I budgetboken har varje avdelning satt upp 1-2 miljömål som i de bindande målsättningarna markerats med en äppelsymbol. Miljömålen utvärderas sedan i bokslutet med ett färgsystem. 9

10 2 EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Kommunalekonomin Kommunerna ordnar den grundläggande servicen åt sina invånare, de viktigaste utgörs av utbildnings- samt social- och hälsotjänsterna. Servicen finansieras i regel med kommunens skatteinkomster som består av kommunalskatten (87 % av skatteinkomsterna), fastighetsskatten (7 % av skatteinkomsterna) samt en del av samfundsskatteavkastningen (6 % av skatteinkomsterna). Kommunernas skatteinkomster beräknas uppgå till ca 20,8 miljarder euro år 2014, vilket är ca 2 % mera än vad som uppskattats för Till beskattningen av förvärvsinkomster föreslås ändringar som både minskar och ökar på kommunalskatteintäkterna. Förändringarna beräknas öka på kommunernas skatteinkomster med 47 miljoner euro netto, vilket beaktas i statsandelen för kommunal basservice i form av skatteinkomstkompensation. Ökningen som beror på ändringar av skattegrunderna minskar på statsandelen för basservice med 47 miljoner euro. Verkningarna från sänkningen av samfundsskattesatsen och andra ändringar kompenseras genom en ändring av kommunernas utdelningsandel i samfundsskatten. Fastighetsskatteintäkterna beräknas öka med ca 100 miljoner euro tack vare justeringen av värderingsgrunderna för fastigheter. Staten finansierar den kommunala basservicen via statsandelarna med sammanlagt 10,6 miljarder euro. Statsandelarna minskar med dryga 162 miljoner euro jämfört med vad som budgeterats för Till de kalkylmässiga statsandelarna föreslås sammanlagt 9,6 miljarder euro och andra statsandelar 1 miljard euro. Statsandelsprocenten som ingår i statsandelssystemet beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. År 2014 kommer statsandelsprocenten för kommunal basservice att vara 29,57. Kommunens andel av finansieringen av basservicen är alltså 70,43 %. Statsandelsprocenten för utbildning efter den grundläggande utbildningen, vilken finansieras av undervisnings- och kulturministeriet, är 41,89. Kommunernas statsandelar bestäms i regel på kalkylmässiga grunder och de har allmän täckning, dvs. kommunen kan besluta om användningen av dem enligt egen prövning. Statsandelarna sänks av en gradvis nedskärning av statsandelarna med 362 miljoner euro år Dessutom riktas besparingar mot gymnasie- och yrkesutbildningen, läroavtalsutbildningen samt den statliga finansieringen av yrkeshögskolor. Kommunernas inkomster höjs år 2014 av ökningen av statsandelarna för att kompensera för avfallsskatten (70 miljoner euro). Dessutom höjs statsandelarna nettomässigt med 190 miljoner euro tack vare en indexförhöjning och med 82 miljoner euro på grund av ändringen av åldersstrukturen och befolkningsmängden. Indexförhöjningen uteblir dock på grund av sparbehov inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (kommunernas och samkommunernas andel av besparingarna är 36 miljoner euro). 10

11 Balansen mellan kommunernas uppgifter och finansieringen av dem granskas i basserviceprogrammet och den tillhörande årliga basservicebudgeten som är en del av statens ram- och budgetförfarande. De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionen beräknas försvaga på kommunernas finansiella ställning med 257 miljoner euro netto jämfört med Kommunalekonomin försvagades avsevärt 2012 då utgifterna ökade klart snabbare än inkomsterna. Kommunalekonomin kommer att gå med ett klart underskott 2013 även om kommunalekonomin beräknas bli aningen bättre då skatteintäkterna utökas av vissa engångsartade faktorer. Kommunalekonomins årsbidrag beräknas försvagas med nästan 800 miljoner euro år 2014 och underskottet ökar ytterligare. Kommunalekonomins skuldsatthet fortsätter att öka 2014 och skulden beräknas växa med dryga 2 miljarder euro. Ifall kommunerna misslyckas med att anpassa utgiftsramen till gränserna som ställs av inkomstutvecklingen, föreligger hotet om betydande höjningar av kommunalskatteprocenten och därigenom en höjning av den totala skattegraden. Trycket mot samhällsekonomin och kommunalekonomin som följer av befolkningsåldrandet ökar år för år, vilket framhäver behovet av produktivitetsförbättrande reformer ytterligare. För att kommunernas och samkommunernas driftsekonomi ska förbli stabil krävs att utgiftsramen anpassas till de gränser som ställs av utgiftsutvecklingen, och dessutom produktivitetsförbättrande reformer inom kommunalekonomin. (källa: Statsrådets budgetöversikt 2014) 2.2 Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den Kimitoöns kommuns första fyra år har varit ekonomiskt framgångsrika år. År 2013 ser enligt prognoserna ut att också bli ett år med ett positivt resultat. Kommunen har per ett ackumulerat överskott på 10,2 miljoner euro. Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. År 2012 var första året då statsandelarna var större än skatteintäkterna. Det är speciellt kommunalskattens utveckling som är verkligt svag. Från år 2009 till 2012 har kommunalskatten minskat med 2,1 procent. 11

12 En statsandelsreform är under beredning hösten Samtidigt med statsandelsreformen skär staten ned statsandelarna med 6,6 miljarder euro under en femårsperiod. Det innebär att statsandelsreformen inte kommer att ha vinnare. Samtidigt finns en stor reparationsskuld i kommunens fastighetsmassa. Investeringsbehovet de kommande är betydande. Samtidigt försämras årsbidraget i ekonomiplanen som följd av liten skattetillväxt och nedskärningar i statsandelarna. Eftersom skatteutvecklingen inte är tillfällig, utan grundar sig på en bestående trend som dessutom stärkts då arbetslösheten gått upp, måste driften kunna anpassas till de minskade inkomsterna. I driften kan man inte uppnå tillräckliga kostnadsminskningar genom inbesparingar utan man måste göra betydande strukturella förändringar, som har ekonomisk vinning också på många års sikt. 2.3 Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren Ännu under år 2013 är Kimitoöns kommuns ekonomi i balans. Prognosen visar att kommunen gör ett litet överskott kommer att bli året som kommunen övergår från en period av överskott till en period av underskott. Budgeten för år 2014 visar ett underskott på ca euro. För åren 2015 och 2016 visar ekonomiplanen underskott på över euro. Kostnaderna ökar överlag och speciellt inom social- och hälsovården. Samtidigt som kostnaderna ökar har kommunens skatteintäkter minskat och prognosen är att de minskar ytterligare de närmaste åren p.g.a. minskat antal arbetsplatser. En regelbunden ökning av statsandelarna har de senaste åren hjälp till att hålla kommunens ekonomi i balans. År 2014 ökar inte statsandelarna mera och deras storlek från år 2015 framåt är oklara, eftersom en totalreform av statsandelssystemet pågår. När vi blickar framåt kan vi klart konstatera att kostnadsutvecklingen tvingar oss att producera service effektivare än tidigare. Kommunens budget består av kostnader vi kan påverka och kostnader som vi inte direkt kan påverka. Exempel på det senare är större samkommuner eller samarbetsområden där kommunen är medlem. Nästan ¼ av våra kostnader är sådana vi inte kan påverka. Kommunen har aktivt anpassat sina kostnader och detta arbete bör fortsätta. Det behövs aktiva anpassningsåtgärder för att framöver hålla kommunens ekonomi i balans. I praktiken innebär det att hela verksamheten granskas, personalantal vid pensioneringar, utrymmen o.s.v. I något skede kommer man dock till läge där en effektivare verksamhet kräver konkreta ändringar, det hjälper inte längre att finslipa nuvarande verksamhetsmodeller. Kommunreformens framskridande under år 2014 kommer att avgöra om Kimitoöns kommun kan fortsätta som självständig kommun. En självständig kommun kräver en ekonomi som är i balans. Åtgärder krävs, om kommunens resultat igen ska visa plus. Åtgärderna definieras under år 2014 i en kort handlingsplan. Kommunen fastställer följande riktlinjer för kommunens ekonomi för åren : 1) Kommunen fortsätter med att aktivt sälja fastigheter som inte behövs i verksamheten. 2) Kommunen uppgör under våren en kort handlingsplan, där målsättningen är en bestående sänkningen av verksamhetskostnaderna på sikt. Fullmäktige fastställer handlingsplanen före sommaren Planen utgör grund för prioritering av kommande års satsningar. Planen är nödvändig med tanke på att kunna anpassa kostnader, då en femtedel av kommunens personal pensioneras under de nära kommande åren. 2 a) Den korta handlingsplanen innehåller en förteckning över de investeringar som förverkligas åren b) Tyngdpunkten i handlingsplanen ligger på social- och hälsovården, men alla sektorer granskar sin verksamhet. 3) Målsättningen är att kommunen uppnår ett nollresultat år 2015 och År 2014 är ett nollresultat inte möjligt. 12

13 Kritiska framgångsfaktorer Bedömningskriterier Nivå/målsättning Investeringar Skuldbördan högst 25 milj. Skuldbörda slutet av 2016 Överskott/underskott Underskott 2014, nollresultat Kassan Antal dagar 18 dagar 3 BUDGETEN 2014 OCH EKONOMIPLANEN Verksamhetsmålen I budgeten och ekonomiplanen godkänns verksamhetsmålen för kommunens verksamhet och ekonomi. Målen är bindande för kommunens organ och utgör en del av den budget som kommunen skall följa i sin verksamhet och ekonomiska hushållning. När fullmäktige tar beslut om budgeten skall det klart och tydligt framgå vilka verksamhetsmål som fullmäktige godkänt som bindande mål. Enheterna och avdelningarna använder vid uppställande av verksamhetsmålen kvantitets-, kvalitets-, ekonomioch produktivitetsmålsättningar. Målsättningarna härleds ur resultattänkande och uppställs verbalt i form av nyckeltal och resultatmålsättningar. För varje mål måste dessutom anges den eftersträvade nivån och uppföljningsverktyg. 3.2 Inkomstgrunderna Det osäkra ekonomiska läget fortsätter i samhället och inverkar även på Kimitoöns kommun. De kommande åren innebär flera olika osäkerhetsfaktorer för Kimitoöns kommuns ekonomi. Den svaga ekonomiska tillväxten överlag, drastiskt minskade arbetsplatser på Kimitoön och osäkerhet kring den kommande kommunreformen gör att så väl skatter som statsandelar är svåra att uppskatta för ekonomiplane perioden. En statsandelsreform är under beredning hösten Samtidigt med statsandelsreformen skär staten ned statsandelarna med 6,6 miljarder euro under en femårsperiod. Budgeten och ekonomiplanen har beräknats med en inkomstskattesats på 19,75 procent. Kommunalskatten beräknas år 2014 inbringa 17 miljoner euro, vilket utgör samma belopp som i budgeten för år En systemändring ökar skatteredovisningarna år 2013 och prognosen visar att kommunalskatten väntas uppgå till 17,6 miljoner euro i år. Samfundsskatten beräknas år 2014 uppgå till euro, en liten ökning från år Fastighetsskatten är för år 2014 och för ekonomiplane perioden beräknade med en procentsats om 1,1 för allmän fastighet och 0,32 för stadigvarande boende. Vid ramförhandlingarna har fattats beslut för att öka intäkterna för fastighetsskatten. År 2014 beräknas intäkterna från fastighetsskatten uppgå till 2,70 miljoner euro, en ökning på euro från år För ekonomiplane perioden väntas en blygsam ökning av fastighetsskatteintäkterna. Kommunalskatten väntas år 2015 uppgå till samma belopp som prognosen visar för innevarande år. Samfundskatten väntas öka år 2015, för att sedan igen minska år Skatteslag BS 2010 BS 2011 BS 2012 BG PROGNOS 2013 BG 2014 BG 2015 BG 2016 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt

14 Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för servicen och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Kommunernas statsandelssystem ändrades vid ingången av år Statsandelen för kommunal basservice (statsandelen i en enda penningström) består idag av följande grunder och kostnader: - Grunderna för bestämning av den allmänna delen (den nuvarande allmänna statsandelen) - De kalkylerade kostnaderna för social och hälsovården - Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt bibliotek - Bestämningsgrunderna för förhöjd statsandel på basis av exceptionellt gles bosättning, stor andel skärgård och andel samer. De förändringar som systemändringen medförde för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning. De kommuner som förlorar på systemändringen kommer tillsvidare att få ett statsandelstillägg varje år, medan de kommuner som vunnit på förändringen kommer att få ett avdrag. Denna kompensation gäller fram till år Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska ändringar. De automatiska ändringarna baserar sig på förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grund för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Till systemet hör även utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster, genom vilken statsandelen höjs eller sänks. Uppgifterna om statsandelarna för år 2014 för Kimitoöns kommun baserar sig på statens budgetproposition och Kommunförbundets uppgifter. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har beaktats förändringen i kostnadsnivån år 2013, dvs. en indexförhöjning på 2,4 procent. När statsandelarna räknas ut bestäms 14

15 förändringen i kostnadsnivån enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har också beaktats den tilläggsnedskärning på 237 miljoner euro år 2014 som regeringen fattade beslut om vid ramförhandlingarna i mars Tilläggsnedskärningen innebär att kommunernas finansieringsandel ökar med cirka 67 euro per invånare. Nedskärningen är lika stor i alla kommuner beräknat per invånare. En statsandelsreform är under beredning hösten Samtidigt med statsandelsreformen skär staten ned statsandelarna med 6,6 miljarder euro under en femårsperiod. År 2014 beräknas i statsandelar inflyta 22,1 miljoner euro. I beloppet ingår skärgårdstillägget på ca euro då Kimitoön har skärgårdsstatus och hör till kategorin övriga skärgårdskommuner. Tillägget är en del av den totala statsandelen och beräknas på totala antalet kommuninvånare. Statsandelar bokslut ekonomiplan Verksamhetens intäkter ökar med 1 procent från budget I intäkterna ingår intern hyra. Den interna hyran inkluderar bl.a. kapitalkostnaderna för kommunens olika fastigheter. Sedan 2011 har en underhållspott på euro funnits för att ha en reserv för kommande fastighetsreparationer och underhåll. Den interna hyran intäktsförs på fastighetsenheten eftersom det är fastighetsenheten som har alla fastighetskostnader. Intäkten för hyran får inte användas till fastighetsenhetens driftskostnader utan skall reserveras för bl.a. avskrivningarna. De finansiella intäkterna beräknas till drygt euro mindre än i budget De låga marknadsräntorna påverkar även ränteintäkterna på grundkapital som kommunen har i olika samkommuner. På kommunens sida bokförs under finansiella intäkter vattenaffärsverkets ersättning för grundkapital. Ersättningen på grundkapital beräknas i enlighet med noteringen av 12 månaders euribor den 1 september året innan budgetåret. Avkastningen år 2014 uppgår till euro. 15

16 3.3 Utgiftsgrunderna Verksamhetsbidraget ökar med 4,5 procent jämfört med ursprunglig budget 2013 och med 3,4 % jämfört med den ändrade budgeten för år Personalkostnaderna och köp av tjänster ökar. Hyreskostnaderna ökar i samma grad som hyresintäkterna. Hyreskostnaderna innehåller förutom driftsdelen även en kapitaldel på ca 1,28 miljoner euro. Låneräntorna har redan länge legat på en exceptionellt låg nivå, även om lånemarginalerna rört på sig. De externa räntekostnaderna beräknas år 2014 uppgå till euro. Räntekostnaderna för Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen beräknas uppgå till euro. Årsbidraget täcker ej avskrivningarna. Årsbidraget uppgår till 1,56 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till för att finansiera amorteringarna på 2 miljoner euro och nettoinvesteringarna på 6,41 miljoner euro. Detta betyder att kommunen är tvungen att lyfta lån för 6,13 miljoner euro. Skuldbördan beräknas vid utgången av år 2014 uppgå till 20,3 miljoner euro eller euro/invånare. I beloppet ingår Kimitoöns vatten som har 4,5 miljoner euro externa lån per Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen uppgår till 2,02 miljoner euro per Enligt den ändrade budgeten för år 2013 beräknas Kimitoöns kommun den ha ett ackumulerat överskott i balansen på ca 9,8 miljoner euro. År 2013 ser enligt prognoserna ut att bli ett år med positivt resultat, och det ackumulerade överskottet kan komma att överstiga 10 miljoner euro. Budgeten för år 2014 minskar överskottet med euro. 3.4 Personalen Personalstrategi Kimitoöns kommun har en personalstrategi som uppdaterades år 2013 och är i kraft åren Den gemensamma värdegrunden omfattar öppenhet, aktivitet och förnyelse. Såväl medarbetare, ledare som politiker tillämpar dessa värderingar i vardagen och då man gör beslut. Personalpolitiken i Kimitoöns kommun styrs genom personalstrategin, som fullmäktige godkänt. Strategin fungerar som hjälpmedel för den direkta personalledningen och som underlag för beslutsfattandet på olika nivåer i frågor som gäller personalen. 16

17 Företagshälsovård Den största enskilda satsningen på personalen är företagshälsovården som köps av Dalmed Ab. Avtalet om köp av företagshälsovård med Dalmed Ab är i kraft till Tjänsterna omfattar förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorium och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl. a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Som en del av företagshälsovården har en plan för tidigt stöd och ingripande att gjorts, där kommunens verktyg för arbetshälsa gås igenom. Utvecklingen av personalens antal Från budget 2013 till budget 2014 kommer årsverkena att stiga med 3, från 480 till 483. Avdelningsvis ser ändringarna ut enligt följande: Förvaltning -3,1 (varav 2,5 är servicerådgivningen som flyttats till utvecklingsavdelningen) Utveckling +2,5 (2,5 är servicerådgivningen som flyttats till utvecklingsavdelningen) Bildning -3,1 (största ändringarna: barnomsorg -4,25, utbildning -0,75, fritids +2,0) Omsorg +7,8 (största ändringarna: socialen +1, äldreomsorg +4,6, hälsovård + 2,3) MoT -1,0 (största ändringarna: fastighetseneheten -1, förvaltning 1,5, samhällsteknik +0,4) 17

18 Under de kommande fem åren, fram till år 2018, kommer ca 110 personer, ca 20 procent av kommunens personal att avgå med pension. År 2015 avgår speciellt många då ca 30 personer kommer att gå i pension. Det här ställer stora krav på rekryteringen men betyder också en möjlighet till att lägga om verksamhet och hitta nya verksamhetsformer. 18

19 3.5 Driftshushållningsdelen Verksamhetens intäkter Förvaltning 3 % Utveckling 2 % Bildning 5 % Omsorg 19 % Miljö och teknik 71 % Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 26 % Omsorg 49 % 19

20 Verksamhetens kostnader milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) BS 2011 BS 2012 BG 2013 BG 2014 Driftshushållningsdelen beskriver de fem verksamhetsområdenas driftsintäkter och driftskostnader. Driftsintäkterna håller i stort sett samma nivå som i budget Ökningen är ca 1 procent. År 2014 är ökningen av driftskostnaderna 5,3 procent jämfört med bokslut 2012 och dryga 3,5 procent jämfört med ursprunglig budget Jämfört med ändrad budget 2013 är ökningen 2,7 procent år Personalkostnaderna ökar med 2,47 procent jämfört med budget Köp av tjänster ökar med 5,3 procent jämfört med ursprunglig budget 2013 och med 3,25 procent jämfört med ändrad budget Driftskostnaderna i 2014 års budget är 55,6 miljoner euro och driftsintäkterna är 15,07 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är 40,52 miljoner euro, vilket är euro/invånare. År 2013 var verksamhetsbidraget euro/invånare. 20

21 DRIFTSEKONOMI 2014 BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 FÖRVALTNINGSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG PERSONALENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG EKONOMIENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG IKT-ENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRVALTNINGSAVDELNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

22 BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG UTVECKLINGSAVDELNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG BARNOMSORGSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG UTBILDNINGSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG VUXENUTBILDNINGSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG BIBLIOTEKSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FRITIDSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG KULTURENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

23 BS 2012 BG 2013 ÄNDBG-13 BG 2014 EP 2015 EP 2016 OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG SOCIALENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG ÄLDREOMSORGSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG HÄLSOVÅRDSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG SPECIALSJUKVÅRDEN VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

24 BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 MILJÖ- OCH TEKNIK, FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG SAMHÄLLSTEKNISKENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG PLANLÄGGNINGSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG MILJÖ- OCH TEKNIKAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG BS 2012 BG 2013 ÄNDBG-13 BG 2014 EP 2015 EP 2016 KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

25 Resultaträkning RESULTATRÄKNING Extern/intern BS 2011 BS 2012 BG 2013 ÄNDRAD BG BG 2014 EP 2015 EP 2016 Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Den officiella resultaträkningen utvisar ett årsbidrag på 1,56 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,7 miljoner euro. Underskottet för budgetåret 2014 beräknas bli euro. Årsbidraget är den bästa mätaren på ekonomins spelrum. Årsbidraget skall täcka avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste åren. ÅRSBIDRAG / AVSKRIVNINGAR VUOSIKATE / POISTOT Årsbidrag / Vuosikate Avskrivningar / Poistot 0 ÅR/VUOSI 25

26 3.7 Investeringar Kimitoöns kommuns investeringstakt var under åren hög vilket betyder att kommunens lånestock ökade i samma takt. Under Kimitoöns kommuns fyra första år har investeringarna uppgått till i medeltal 3,84 miljoner euro per år. Investeringarna under perioden fördelas enligt följande: BS ,871 miljoner euro BS ,935 miljoner euro BS ,179 miljoner euro BS ,604 miljoner euro BS ,644 miljoner euro BG ,678 miljoner euro Prognos ,753 miljoner euro BG ,408 miljoner euro De angivna beloppen är nettobelopp, dvs eventuella bidrag har beaktats. Beloppen inkluderar även vattenaffärsverkets investeringar. Förslaget till totala investeringar för år 2014 är 6,408 miljoner euro. Den största enskilda investeringen under år 2014 är Barnbyn, byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola. Projektet beräknas till 1,63 miljoner euro år Barnbyn skall vara färdigställd år Totalkostnaden för projektet beräknas uppgå till 5,35 miljoner euro. På fastighetssidan investeras totalt för 3,007 miljoner euro år Förutom Barnbyn planeras bl.a. investeringar så som en ny brandstation i Kimito för euro, reservkraft till fastigheterna för euro samt värme- och vattenrör till Kimito kommunkansli för euro. Reparation och sprinkling av Hannahemmet beräknas uppgå till En investeringspott på budgeteras för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över det anslaget. Inom samhällstekniken uppgår investeringarna under år 2014 till euro, inom omsorgsavdelningen till euro och inom bildningen till euro. Nästa år satsar man inom bildningen pengar på arbetsdatorer för lärarna. Studentskrivningarna utförs elektroniskt stegvis med början från hösten En del av de budgeterade anslagen läggs därför på IT-utrustning för de blivande studenterna. Förvaltningsavdelningen investerar i adb-utrustning och program för euro. Investeringsbeloppet för utvecklingsavdelningen är euro år Kimitoöns vatten investerar år 2014 för 2,375 miljoner euro. Vatten- och avloppsnät Björkboda-Kimito uppgår till euro och avloppsnät Björkboda-Dalsbruk till euro. Tillbyggnad av Tyskaholmens reningsverk beräknas kosta euro år År 2015 planerar Kimitoöns vatten investera för 1,61 miljoner euro och kommunen för 4,63 miljoner euro, totalt 6,24 miljoner euro. År 2016 planeras totala investeringar på 3,46 miljoner euro varav euro på vatten och 2,66 miljoner euro på övriga kommunen. Budgetbehandling Under budgetbehandlingens gång har tekniska nämnden behandlat investeringsbudgeten för år 2014 och ekonomiplanen Följande poster i tekniska nämndens förslag avviker mot kommundirektörens budgetförslag: - Planeringsanslaget för Tyskaholmsbron uppgår i tekniska nämndens förslag till euro år 2014 och anslaget i ekonomiplanen för 2015 uppgår till euro. - Kimito hälsostation: planering, renovering och sprinkling åren I tekniska nämndens förslag uppgår anslaget till totalt euro. Anslaget har strukits i kommundirektörens förslag. 26

27 - Trafiklösningar i Kimito, åren 2015 och 2016 är anslaget euro per år i tekniska nämndens budgetförslag. Anslagen har strukits i kommundirektörens budgetförslag. - LV 183 underfart, anslag euro år Anslaget har strukits i kommundirektörens budgetförslag. - LV 183 rondell, anslag euro år Anslaget har strukits i kommundirektörens budgetförslag. Övriga förändringar mot tekniska nämndens investeringsförslag är: - Brandskyddsfondens bidrag för en ny brandstation i Kimito uppgår till maximalt euro. - Anslaget på euro för Hannahemmets renovering år 2016 har strukits i kommundirektörens förslag. - Anslaget för planeringen av renoveringsåtgärder i Dalsbruks hälsostation har strukits i kommundirektörens förslag, euro. - Anslaget för Almahemmets sprinkling och renovering har strukits i kommundirektörens förslag, euro. - Investeringsanslaget för piren i Dalsbruk har strukits i kommundirektörens förslag. - Anslagen för vägbelysning och detaljplanevägar har minskats med sammanlagt euro för åren 2015 och Fullmäktige fattade följande beslut om ett tillägg i investeringsbudgeten: - Ett tillägg på euro i investeringsbudgeten för planering av piren i Dalsbruk och underfart av väg 183 i Kimito. För investeringen utreds möjlighet till bidrag via ÄRM-status. 27

28 3.8 Finansiering av verksamheten FINANSIERINGSANALYS BS 2012 BG 2013 ÄND BG 2013 PROGNOS BG 2014 EP 2015 EP Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillg. bland best.aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverk Minskning av utlåningen till affärsverk Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån av kommunen Ökning av långfristiga lån av övriga Minskning av långfristiga lån av kommunen Minskning av långfristiga lån av övriga Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel Mål och målvärden för nyckeltal Ackumulerat kassaflöde för verksamhet och investeringar Låneskötselbidrag 1,57 1,20 1,02 0,87 0,82 0,80 0,77 Kassans tillräcklighet, dgr Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringar och att avkorta lån. I budgeten för år 2014 är årsbidraget 1,56 miljoner euro. Årsbidraget är 6,8 miljoner euro för litet för att täcka investeringarna och låneamorteringarna. Skillnaden kommer att finansieras med upptagning av lån. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster av anläggningstillgångar. Försäljningsvinsterna beräknas under år 2014 uppgå till euro. Kommunens totala investeringsutgifter kommer att vara 6,408 miljoner euro, fördelat på kommunen 4,033 miljoner euro och vattenaffärsverket 2,375 miljoner euro. Amorteringarna under året uppgår till 2 miljoner euro. Under hela ekonomiplane perioden blir kommunen tvungen att öka sin skuldbörda rejält för att finansiera verksamheten och investeringarna. Under 2014 blir kommunen tvungen att lyfta ytterligare lån för 6,13 miljoner euro och 2015 för 6,86 miljoner euro. 28

29 Amorteringarna under år 2014 och år 2015 uppgår till sammanlagt 4,33 miljoner euro varför skuldbördan i slutet av år 2015 uppgår till 24,8 miljoner euro. Kassan minskar under budgetåret med euro och uppgår till 3,2 miljoner euro och tillräckligheten till 18 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar och enligt kommunens strategi skall kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. 3.9 Budgetberedning och balansering av ekonomin Kommunstyrelsen behandlade i augusti en budgetram för år Ramen hade ett årsbidrag på 2,5 miljoner euro och visade ett underskott på euro. För att kunna åstadkomma en balanserad budget har diskussioner förts med alla avdelningar om budgetförslagen. Nämndernas budgetförslag är euro över budgetramen. Den största överskridningen har omsorgen med euro. Utvecklingsavdelningen överskred ramen med euro, bildningen med euro och avdelningen för miljö och teknik med euro. Förvaltningsavdelningen underskred budgetramen med euro. Under budgetbehandlingens gång har omsorgsavdelningens budgetförslag ökat med ytterligare euro. Inga nedskärningar har gjorts i kommundirektörens budgetförslag som visar ett underskott på euro. I mom. i kommunallagen stipuleras följande: I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer. Kommunens balansräkning för år 2012 visar ett ackumulerat överskott på 10,23 miljoner euro. Det prognostiserade resultatet för år 2013 beräknas bli positivt varför överskottet efter pågående räkenskapsperiod ökar ytterligare. Budgeten för år 2014 minskar överskottet med euro. 4 BUDGETENS UPPBYGGNAD, BINDANDE KARAKTÄR OCH UPPFÖLJNING Kommunens ekonomiska hushållning styrs från två håll. Kommunallagen innehåller bestämmelser om hur budgeten och ekonomiplanen skall göras. Bokföringslagen innehåller bestämmelser om hur bokföringen och bokslutet skall göras upp. I enlighet med kommunallagen 65 skall fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för därpå följande år. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunen tryggas och att förutsättningar för att uppnå verksamhetsmålen finns. Budgeten och ekonomiplanen är uppbyggd av verksamhets-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelen. Budgeten presenteras ur såväl resultaträknings- som finansierings synvinkel. Med hjälp av driftshushållningsdelen styrs kommunens verksamhet. I den uppställer fullmäktige för de olika ansvarsområdena verksamhetsmål samt anvisar behövliga anslag för att uppnå dessa mål samt uppskattar inkomsterna för att kunna sköta de helheter som fullmäktige beslutat om. Verksamhetsdelen är uppdelad i fem ansvarsområden förvaltningsavdelningen, utvecklingsavdelningen, bildningsavdelningen, omsorgsavdelningen och avdelningen för miljö och teknik. 29

30 Resultaträkningen utvisar hur den inkomstfinansiering som avsatts för kommunens räkenskapsperiod räcker till för utgifterna för serviceverksamheten, räntor och de avskrivningar på slitage på anläggningstillgångarna som baserar sig på uppgjorda planer. I investeringsdelen klarläggs investeringarna för såväl budgetåret som för planperioden. Anslagen i investeringsdelen samt inkomstuppskattningarna godkänner fullmäktige antingen projektgruppvis eller projektvis. I finansieringsanalysen klarläggs hur mycket kapitalfinansiering som behövs utöver de internt tillförda medlen för investeringarna och låneamorteringar och hur finansieringsbehovet täcks eller hur stort finansieringsöverskottet är och hur det skall användas. 4.1Nettobudgetering I verksamhetsdelen är för de fem ansvarsområdena (förvaltningsavdelningen, utvecklingsavdelningen, bildningsavdelningen, omsorgsavdelningen och avdelningen för miljö och teknik) verksamhetsbidraget bindande gentemot fullmäktige, dvs. enligt nettoprincipen. Bruttobudgetering tillämpas vid vinst/förlust vid fastighetsförsäljning. Anslagen i investeringsdelen är bindande gentemot fullmäktige projektvis enligt nettoprincipen. 4.2 Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär Fullmäktige besluter hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och andra organ i kommunen. Budgeten består av verksamhetsområdets anslag, finansieringsintäkter och verksamhetsmål, av budgetens allmänna motiveringar, nyckeltal och resultaträkningar. Enligt kommunallagen är verksamhetsmålen bindande gentemot fullmäktige. Enheterna och avdelningarna förpliktas att få in de inkomster som antecknats i budgeten. Möjliga avvikelser bör klarläggas senast vid bokslutet eller vid behov genom en budgetändring, såvida avvikelserna är av betydelse. Enheterna kan utan skilt beslut avstå från gängse lösegendom som blivit obehövligt. Inkomsterna från dylik försäljning kan användas för att täcka enhetens utgifter. I investeringsdelen är anslagen för de olika projekten bindande gentemot fullmäktige. Budgetens allmänna motiveringar är information, som inte är avsedd att vara en bindande del av budgeten. Ansvarsområdena bör följa den verksamhetslinje som presenterats i motiveringarna och däri antecknade huvudviktsområden. I budgeten finns nyckeltal av olika slag, dessa är inte bindande men de bör hållas som riktgivande. 4.3 Uppföljning av ekonomin och verksamheten Utfallet av budgetens resultat för verksamheten och ekonomin följs upp utgående från den godkända budgeten och eventuella ändringar i den. Med uppföljning av resultatet för verksamheten menas att resultatenheterna följer upp de uppställda verksamhetsmålen och deras utfall, och med uppföljning av ekonomin att resultatenheterna följer upp utfallet av kostnaderna och intäkterna. 5 KOMMUNKONCERNEN 5.1 Kommunkoncernens målsättningar och direktiv Fullmäktige har år 2011 godkänt ett koncerndirektiv. Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma målen för kommunkoncernen Kimitoön. Koncerndirektivet har som syfte att förenhetliga styrningen av samfunden, öka transparensen i verksamheten, 30

31 förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernledningen består av kommunstyrelsen och kommundirektören. Koncernledningen leder koncernen Kimitoöns kommun, svarar för att tillsynen över samfunden är i ordning, ger vid behov detaljerade anvisningar utöver koncerndirektivet eller delegerar befogenheten att ge anvisningar, väljer företrädare till kommunägda eller delvis kommunägda bolags bolagsstämmor (bolag som kommunen äger till 50 procent eller mindre), avger utlåtande om samfundens budgeter och ekonomiplaner samt andra framtidsplaner, ger anvisningar i enlighet med 23 kommunallagen om ställningstagande i frågor, informerar fullmäktige i samband med verksamhetsberättelsen om samfundens verksamhet samt följer upp samfundens verksamhet och ger vid behov förslag till åtgärder för att avhjälpa observerade brister. Kommundirektörens uppgift är att svara för kommunkoncernens operativa ledning och följa upp hur koncernstyrningen fullföljs samt meddela kommunstyrelsen de missförhållanden som han eller hon observerat. Kommunkoncernen ska i sin verksamhet följa de mål som uppsatts i kommunens strategi. Målsättningar för budgetåret 2014: - Fastighets Ab Berglund säljs i sin helhet. - Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar granskas. I helhetsgranskningen och de alternativa modellerna beaktas kommunens egen företagshälsovårdsenhet och organisering av hälsovårdstjänsterna överlag mot bakgrund av sohä-reformen. - Kommunen följer aktivt med fusionsprocessen kring Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy. Kommunen förhåller sig positivt till en fusion. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Målsättningar för ekonomiplaneperioden : - Mindre fastighetsbolag och andelar i fastighetsbolag säljs. - En aktivare profilering som samhällsutvecklare på bostadsmarknaden förväntas av de stora bostadsbolagen på sikt. - Kimitoöns Värme utvecklar sin verksamhet och bygger tilläggskapacitet i Kimito området. - Dragsfjärds Industris framtidslösningar är beroende av hur ägoförhållandena för Valsverksholmen i Dalsbruk förändras. 31

32 6. DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN 32

33 6.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenhet Personalförvaltningsenhet Ekonomienhet IKT-enhet 33

34 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER förändring % -26 % 3 % 0 % 0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER förändring % 4 % -3 % 2 % 2 % VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNING RÄKENSKAPSPER. RESULTAT

35 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunstrukturlagen trädde i kraft Enligt lagen har Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Utredningen startar i november 2013 och i februari 2014 ska fullmäktige ta ställning till om utredningsarbetet ska fortsätta. Den sk. Sohä-lagen, som definierar social- och hälsovårdens struktur i framtiden, väntas ges till riksdagen under våren Lagens innehåll och ikraftträdande är central med tanke på utredningsarbetets fortsättning. Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Vägen dit är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet. Under perioden kommer det att genomföras europaparlamentsval i juni 2014, riksdagsval i april 2015 och kommunalval i oktober EKONOMIPLAN Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. Under ekonomiplaneperioden kommer sannolikt en gemensam kundservice för de statliga offentliga myndigheterna att genomföras i enlighet med regeringens förslag. Förslaget går ut på att kommunen ansvarar för gemensamma kundbetjäningsställen där kunderna kan få hjälp med att elektroniskt uträtta sina ärenden hos de statliga myndigheterna. All statlig kundbetjäning på lokal nivå kommer att ges i de gemensamma kundbetjäningsställena. BINDANDE MÅL 2014 Mål En klar och redig struktur för arkivering, inklusive elektronisk arkivering Avtal och förbindelser tas med i ärendehanteringsprogrammet Elektroniska serviceformer tas alltmer i bruk för användare och kunder Elektroniska arbetsverktyg tas i bruk I valförrättandet Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet med arkivplanen fortsätter tillsammans med samarbetskommunerna i arkivprojektet Avtalsmodulen tas i bruk fullt ut och alla avtal ska finnas registrerade där - Minst 90% av kommunens blanketter finns elektroniskt - Anvisningar och direktiv görs också i form av videoanvisningar Elektronisk röstlängd används i - Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet

36 NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden Aftonskolor / seminarier Mätare BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Kommundirektör Förvaltningschef Ledningens sekreterare Byråsekreterare Translator 0,8 1 0,8 1 1 Servicerådgivare 2,5 2, Totalt 7,3 7,5 4,8 5 5 FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Inga större förändringar 36

37 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en välgenomtänkt rekryteringsprocess. Under hösten 2013 inleds utredningsarbetet enligt kommunstrukturlagen. Kimitoön kommer att starta en utredning tillsammans med Pargas. Om utredningsarbetet framskrider är det viktigt att personalen är informerad om hur processen går och vilka beslut som kommer att fattas när. EKONOMIPLAN De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder kommer att sluta underhållas de kommande åren. Ett nytt program som möjliggör elektroniska blanketter och elektronisk hantering av alla arbetstidsdokument måste förr eller senare skaffas. Ett nytt program finns bland investeringarna för ekonomiplaneperioden. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Höjda IKT färdigheter i kommunens personal Under hösten våren 2014 satsas på IKT-utbildningar för personalen. Utbildning ges på olika nivåer och i olika program. Färre manuella skeden i löneräkningen Arbetstidslistorna kommer elektroniskt in i löneprogrammet En modern och levande personalstrategi Personalstrategin implementeras under år

38 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Interna rekryteringar Externa rekryteringar Samarbetskommitténs möten Antal sysselsatta, årsverken 2, * sysselsättningsanslagen flyttas till socialenheten från budget 2014 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Löneräknare Totalt Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Fosu r.f 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0,08 0,08 0,08 0,08 Totalt 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Kommunfackets Union r.f 0,16 0,16 0,16 0,16 Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 0,26 0,26 0,26 0,26 38

39 PERSONALFÖRVALTNING BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Anslagen för sysselsättning har flyttats till socialenheten netto

40 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. Från hösten 2013 kommer utmätningarna att skötas av ett externt företag. Syftet är att effektivera indrivningsprocessen och göra den snabbare och mer resultatinriktad. EKONOMIPLAN Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Indrivningsprocessen effektiveras Utmätningarna kommer att skötas av en extern aktör från hösten 2013 för att försnabba och förbättra indrivningens resultat Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna NYCKELTAL Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andelav inköpsfakturor elektroniskt 35 % 60 % 40 % 45 % 50 % 40

41 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Controller 0, Ekonomisekreterare Bokförare Reskontraskötare 2 2,6 2,2 2,2 2,2 Totalt 4,25 5,6 5,2 5,2 5,2 EKONOMIENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Ökade kostnader, controllern tillbaka på jobb, har inte haft extern vikarie

42 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftschef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna ge användarstöd utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser, hälsocentralernas stöd med både egna resurser och som köptjänst medan skolornas stöd och underhåll sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer, tunna klienter, pekdatorer och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll. Tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter växer. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som uppgjorts på kommunnivå. Under ekonomiperioden gäller detta bl.a. införande av övergripande arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens earkiv system, förnyande av personalstyrningssystem. BINDANDE MÅL 2014 Mål Uppgradering av operativsystem Uppgradering av serversystem Utveckla rutinerna för IKT stödet E-tjänster för kommunens kunder och invånare IKTns miljöpåverkan Eftersträvad nivå / uppföljning Opretivsystemet Windows XP uppgraderas i sin helhet till nyare versioner. Uppgradera och virtualisera kommunens serverpark och backupsystem. Förbättra kvaliteten på IKT stödet genom att utveckla rutinerna samt skola personalen. Fortsatt utveckling av e-tjänster för kunder och invånare. Miljöfaktorer beaktas vi upphandlingar. 42

43 NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antalet datorer Antalet användare Egen personal 2,5 2, PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 IT-driftschef IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd 0, Totalt 2,4 2,9 2,9 2,9 2,9 IKT-ENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Generatorsäkrad strömtillförsel för serversystem Externa experttjänster

44 6.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet 44

45 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER förändring % -4 % -84 % 0 % 0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER förändring % 3 % -8 % 2 % 2 % VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPER. RESULTAT

46 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningens förvaltning ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen och till skärgårdsnämnden. Vidare hör avdelningens personalansvar, projekthantering, budget och bokslut till förvaltningens uppgifter. Utvecklingsavdelningen hanterar följande områden: Näringslivsfrågor, strukturomvandlingssituationen, turism, marknadsföring, profilering, kommunens projekthantering, strategin, skärgårdsfrågor, intressebevakning, vänortskontakter, byalagsverksamhet samt koordinerar och arrangerar vissa evenemang. Landsbygdsfrågorna som administrativt flyttats över till Pemar år 2013, är numera en köptjänst för utvecklingsavdelningen. Avdelningen samarbetar med Pargas stad i frågan om Region Åbolands nedmontering, vissa projekt och delvis gällande besöksnäringen. Avdelningen fokuserar år 2014 på arbetet med strukturomvandlingen på Kimitoön, stimulans av näringsliv och marknadsföring av kommunen mot existerande och potentiella invånare, deltidsboende och besökare. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse, präglar avdelningens sätt att arbeta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN En ny strukturperiod påbörjas 2014 och pågår fram till Vad den nya strukturperioden för med sig följs upp. Kimitoöns kommun, så länge den är självständig, fortsätter att fokusera på att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunen, dess avdelningar, dess näringsliv och invånare, enligt de riktlinjer som kommunens strategi har stakat upp. Kundbetjäning 2014 projektet följs aktivt upp. Kimitoön har också i framtiden behov av de statliga tjänsterna, i synnerhet då kommunen utgör en kommun med status som plötslig strukturomvandling. EKONOMIPLAN Genom en fortsatt positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring kan avdelningen bidra till att vara en inflyttningsvänlig kommun. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas också av en positiv image. Konceptet med Barnens Ö lever vidare och år 2015 kan kommunen förhoppningsvis aktivt marknadsföra konceptet. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med bl.a. en Isla maskot. Att kommunen hanterar företagsfrågorna snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och skapa nya arbetsplatser på ön. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivsbefrämjande kommuner. 46

47 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen Att försöka förutspå vad som händer i framtiden görs genom att aktivt delta i regionens olika organ, där marknadsanalytikerna i samråd med subregionernas tjänstemän analyserar trender och fenomen inom näringslivet är också väsentligt. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar. I och med FNsteels konkurs i juni 2012 har kommunen erhållit status för plötslig strukturomvandling fram till år Situationen är allvarlig, men inte ännu katastrofal. Avdelningen följer den under hösten 2012 uppgjorda handlingsplanen för arbetet med strukturomvandlingen. Deltidsboende och deras intresse för Kimitoön ska tas tillvara på. Region Åbolands verksamhet avslutas. BINDANDE MÅL 2014 Mål Deltidsboendes intressen för Kimitoön ska tas tillvara Eftersträvad nivå / uppföljning Deltidsboende får information via kommunens webbsida, samt via tid- ningar och informationsbrev Barnens ö konceptet Barnens ö vidareutvecklas i samarbete med ungdomsparlamentet Miljömål Antalet papperskopior minskas Utvecklingssamtal med personalen Ett per år/ person Koordinering genom möten Avdelningsmöten med personalen hålls regelbundet 47

48 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Behandlade paragrafer, KST Antal tjänstemannabeslut utvecklingschef Intressebevakningsuppdrag PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Utvecklingschef Projektkoordinator Byråsekreterare Totalt UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Projektkoordinatorns lön är budgeterad inom avdelningens förvaltningsbudget. Delar av projektkoordinatorns lön finansieras av projekt

49 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl beträffande befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kimitoöns kommuns verksamhet inom den gemensamma åboländska Utskärsdelegationen handhas av skärgårdsnämnden. Kommunen representeras i delegation av två representanter och en tjänsteinnehavare. Skärgårdsnämnden ansvara för uppgörandet och uppföljningen av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande godkändes år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningens och turistströmmarnas servicebehov utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, med avsikt att trygga en fortsatt livskraftig fast bosättning i skärgården. Åtgärder som aktualiseras på riksnivå, såsom inskränkningar inom kommunikationer och postdistribution skapar ett konstant tryck på servicen i skärgården. EKONOMIPLAN I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under planeperioden. De viktigaste satsningarna sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet, arbetsmarknaden och boendet. I de större byarna strävar man till att lösa vatten- och avloppsförsörjningen genom att grunda andelslag. Markplanering, bostadsbyggande och satsningar på natur och miljö hör de viktigaste åtgärderna. Ett radhusprojekt i Rosala by har en längre tid varit aktuellt. Projektet år en privat satsning, där kommunen medverkar inom ramen för bostadsbolaget Dalsbostäder Oy Ab. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förverkligandet av mål som upptagits i Nämnden följer upp programmet år 2014 skärgådsprogrammet från år 2011 Åstadkomma bättre förbindelser Varje by har minst en daglig förbindelse, mindre bebodda öar bör ha tillräckligt täta förbindelser Lösande av avloppsproblematiken Arbetet med andelslag fortsätter Byggande av hyresbostäder Radhusprojektet i Rosala startar 2014 Tillfredsställande omsorg, hälso- och sjuvård Servicen bibehålls på minst nuvarande nivå Skärgårdens befolkningsunderlag tryggas Befolkningsantalet bibehålls på minst nuvarande nivå 49

50 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal sammanträden, skärgårdsnämnden Nettokostnad/sammanträde Antal sammanträden, utskärsdelegation PERSONALBUDGET BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal årsverken SKÄRGÅRDSNÄMNDEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: I budgeten för år 2014 har som nytt anslag beaktats som utgör Kimitoöns kommuns andel av det nordiska skärgårdssamarbetet, Interreg, 50

51 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar. Regionens synlighet förbättras genom samarbete med nationell och internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och turisminriktad webbportal och genom samarbete med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och - skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismenheten upprätthåller turistinformationspunkter i Dalsbruk och Kimito sommartid. I och med årsskiftet övergår kommunens servicerådgivning i Dalsbruk och Kimito administrativt till turismenheten. Dessutom bekostar turismenheten en halv servicerådgivartjänst i Västanfjärd. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter gällande besöksnäringen och utgör en viktig personlig kontaktyta för kommunens service. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Besöksnäringen står nationellt sett för över 6 % av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse än exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50 % flera besökare till Finland än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland ökar kraftigare för varje år, med en ökning på 23 % från år 2011 till år 2012, från Asien är ökningen motsvarande period 12 %. Antalet inhemska resenärer förändras inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen det område som har mest dragningskraft för utländska turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade upplevelser och detta är vid sidan av synlighet vår största utmaning. EKONOMIPLAN Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till nya besöksgrupper och förstärka synligheten hos redan befintliga grupper. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Ryssland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till. Marknadsföring i traditionella medier är för kostnadskrävande för en aktör som Kimitoön och fokus läggs på sociala media och webb. En handlingsplan för är under arbete, och några av de främsta arbetsområdena inom verksamhetsperioden kommer att ligga inom - upparbetandet och upprätthållandet av en flerspråkig webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta. Portalen skall göra det enkelt för besökaren att hitta företag och besöksmål - profilering av Kimitoön som en lugn naturidyll i skärgården med ett mångsidigt aktivitets- och kulturutbud. Detta görs konkret genom att bygga upp och synliggöra tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna - inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet - upprätthållandet av servicerådgivning med turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om samt turistinformation i Dalsbruk och Kimito under högsäsong - deltagandet i mässor - anordnandet av besöksnäringsträffar och -skolning 51

52 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Turismwebbportal Synlighet: Media och mässor Eftersträvad nivå / uppföljning Igång till säsongen 2014 med minst 50 företagare / besöksmål. Synlighet med kartor, sökord och visuellt attraktivt material på minst svenska, finska, engelska och ryska Journalister och bloggare från Asien och Ryssland med publicering inom sina målområden Deltagande på Rese 2014-mässan Aktiv del i takorganisationers strategiarbete Nätverkande Utökat samarbete mellan lokala företagare och nya paketerade upplevelser och aktiviteter för besökare inom bland annat ritt, vandring, kultur och vattensport Besöksnäringsträffar på ön NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal deltagare på turistföretagarträffar Turistmässor Företag på turismportalen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Turismutvecklare / -chef 0, Servicerådgivare 0 0 2,5 2,5 2,5 Marknadsföringschef / koordinator 0, Luckans informatör 0,

53 AVDELNING Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen TURISMEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Den främsta förändringen som syns budgetmässigt år 2014 är överflyttningen av servicerådgivningen från förvaltningen till turismenheten. I och med ibruktagandet av en ordinarie turistchefstjänst görs också en förskjutning av medel från marknadsföringsenheten till turismenheten

54 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Utveckling Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Landsbygdsförvaltningen sköts sedan via ett samarbetsavtal mellan Kimitoöns kommun, St Karins stad, Pargas stad, Pemar stad och Sagu kommun. Pemar stad fungerar som arrangör av tjänster. Landsbygdsförvaltningen ansvarar för jordbrukets stödförvaltning, skörde- och viltskadevärdering, upprätthållande av djurhållarregistrets uppgifter samt flyghavreövervakning. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik träder i kraft år EKONOMIPLAN Enligt samarbetsavtalet fördelas kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 kommer kostnaderna att fördelas enligt antalet gårdar i kommunerna, vilket leder till en ökning av kostnaderna för Kimitoöns kommuns del. LANDSBYGDSENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

55 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar webbsidorna, tillsammans med WebbRådet. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på kartan. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. BINDANDE MÅL 2014 Mål Enhetligare marknadsföring Eftersträvad nivå / uppföljning Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Synligheten ökar Utveckling av webbportal, sociala medier Arrangera Axel Afton på våren. Septemberopen på hösten. Utbildning Fortsätta arbeta för den gemensamma synligheten internt i kommunen. Marknadsföraren avlägger en grafisk utbildning. 55

56 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Utbildningstillfällen för personalen för den gemensamma synligheten Antal besökare på kommunens webbsida (Utan egen trafik) Annonser Mätare Marknadsföring euro/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Marknadsförare MARKNADSFÖRING BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: I och med ibruktagandet av en ordinarie turistchefstjänst görs också en förskjutning av medel från marknadsföringsenheten till turismenheten

57 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av näringslivsteamet sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, dvs fysisk planering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i kommunens näringsstruktur har minskat i betydelse och denna utveckling accelererades accelererade efter år 2012 då FNsteel Oy Ab:s valsverk i Dalsbruk söktes i konkurs. Det samma gäller de traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna. I stället får servicebranschen, speciellt inom turismen och handeln allt större betydelse. En växande sektor med stor utvecklingspotential på ön är service inom båt- och stugbranschen, samt energifrågorna. EKONOMIPLAN Kimitoön satsar på många olika projekt inom näringslivet, projekt såväl av mera allmän karaktär som mycket specialiserade. Kommunen upprätthåller beredskap att med kort varsel starta nya projekt då främjandet av näringslivet eller enskilda sektorer så kräver. Ett speciellt tyngdpunktsområde under perioden kommer satsningarna på utvecklandet av kommunens södra del, speciellt Dalsbruk att utgöra, nämligen utvecklandet av Dalsbruks centrum och företagen och arbetsplatserna där. Arbetet med att få FNsteels tomma industrihallar i bruk för företagsverksamhet kommer att fortsätta under perioden. Utbyggnaden av gästhamnen i Dalsbruk och infrastrukturen och trafiklösningarna i Kimito är speciella tyngdpunkter i kommunens verksamhet. BINDANDE MÅL 2014 Mål Näringslivsprogram godkänns Företagarträffa/seminarier ordnas Eftersträvad nivå / uppföljning Minst 10 tillfällen Nya företag grundas Nettoökningen minst 16 Företagsutrymmen erbjuds Näringslivsforum arrangeras Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel Nya företagsutrymmen anskaffas 1 gång/år Företagarutbildningen intensifieras Utbildning för nya företagare ordnas, likaså fortbildning för verksamma företagare FnSteels industrihallar aktiveras Minst 40 % av hallutrymmet i bruk under

58 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen NYCEKLTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal företag Nygrundade företag Företag som upphör Nettoökning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Näringslivchef 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Företagsrådgivare 0 0, NÄRINGSLIV BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Företagsrådgivarens lön ingår i näringslivsbudgeten. Till en viss del bekostas företagsrådgivarens lön av projektmedel

59 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Projektverksamheten avtar under 2014 eftersom det sker skifte av programperiod från till Varje projekt som förvaltas av utvecklingsavdelningen innehåller en mindre andel egna medel. Till största delen finansieras projekten av myndigheter såsom Egentliga Finlands förbund eller NTM-centralen. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt (fyra till antalet för 2014) även kommunandelarna för de projekt i vilka Kimitoöns kommun är delpart. Den beräknade medlemsavgiften till Leaderföreningen I samma båt ingår (5euro/capita). De fyra huvudprojekten är: PULS företagskoordination i strukturomvandling på Kimitoön Mathantverk Prima LokalTV Kimitoön Utöver dessa huvudprojekt budgeteras kommunandel för det med socialenheten gemensamma projektet SYKO sysselsättningskoordination, externa projektandelar som Kimitoön är delpart i. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kimitoöns kommun fortsätter med status som kommun i akut strukturomvandling. En stor del av de konkreta åtgärderna som statusen möjliggör, distribueras via investerings- och utvecklingsprojekt. Samtidigt sker det under 2014 ett avbrott i projektfinansieringsmöjligheterna på grund av EU-programperiodsskifte. Detta återspeglar sig i projektverksamheten så att befintliga projekt avslutas under året. Det är oklart om den nya programperioden konkret börjar generera nya projektfinansieringsmöjligheter redan under året, eller om det sker först Utgångsläget i budgeteringen är att extern finansiering kan ansökas om redan under EKONOMIPLAN Projektverksamheten förväntas tillta under 2015 och framåt i takt med att programperiodens nya finansieringsmöjligheter klargörs och kan tillvaratas. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ta in behövliga projekt BINDANDE MÅL 2014 Mål Ökat antal sektorprojekt Eftersträvad nivå / uppföljning Avdelningen bistår med projektsakkunskap i kommunens övriga avdelningar. Enhetligare projektkoordination och effektivt utnyttjande av projektverksamhet Utvecklingsavdelningen handhar kommunens projektadministration och reserverar medel för administrationen Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regionen Förberedelse inför nya programperioden Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i projektstyrgrupper 59

60 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal behandlade projektplaner Antal godkända projektansökningar Antal egna huvudprojekt Antal projekt avdelningen medverkar i PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Projektanställda PROJEKTVERKSAMHET BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Minskning av antalet projekt avdelningen medverkar i

61 6.3 Bildningsavdelningen Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Utbildningsenhet Vuxeninstitut Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet 61

62 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER förändring % -22 % 4 % -11 % -1 % Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER förändring % 1 % 2 % 1 % 1 % VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPER. RESULTAT

63 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Bildningskansliet Ansvarsperson: Bildningschefen VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildningskansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, It-pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 14 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - En ny läroplan utarbetas som bäst inom den grundläggande utbildningen. - Pisa-utredningar har fått Finland att se över sina rutiner, ett projekt för att förbättra undervisningens kvalitet har startas på riksnivå (Toppkompetens). - Inom den fria bildningen uppmanas det från statligt håll att man söker större samarbetsområden, fria bildningens utveckling har stagnerat med kommunreformen. - Största utmaningen för gymnasiernas del blir digitaliseringen av studentskrivningen, digitaliseringen kommer även att sätta nya krav på undervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. EKONOMIPLAN Bildningsavdelningens administration fortsätter med sin strävan att öka samarbetet mellan enheterna för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. 63

64 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Bildningskansliet Ansvarsperson: Bildningschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Bildningsavdelningens kansli förankras som en väl fungerande helhet. Eftersträvad nivå / uppföljning Uppdatering av listor och register så att de blir mera användbara och ändamålenliga för hela kansliet Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomar (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal möten bildningsnämnden finska skolsektionen svenska skolsektionen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 bildningschef förvaltningschef/utbildningsass. 0,5 0,5 0,2 0,2 0,2 byråsekreterare BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

65 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård ordnas i daghem i Hulta, Sofia, Furubo, och Pjånkis. I gruppfamiljedaghem i Karusellen, Bullerbyn och LillSaga. I familjedagvård hos 18 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. En familjedagvårdare är visstidsanställd för vård under kvällar, nätter och veckoslut. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. Barnomsorgens verksamhet har under år 2014 ca 274 barn i dagvård, varav ca 56 av barnen går i förskola. Hemvårdsstöd utbetalas för ca euro. Barn placerade i andra Kommuner ca euro FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Det har gjorts ett riksomfattande beslut om att kommuner som har lediga dagvårdsplatser kan erbjuda dagvård utanför kommungränserna. Om förändringar angående hemvårdsstödet och subjektiv rätt till dagvård träder i kraft, kommer det att påverka dagvården. EKONOMIPLAN Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer. - Pjånkis daghem, gruppfamiljedaghemmen och eftiset i Kimito väntar på att Barnbybygget får en ny start. 65

66 BINDANDE MÅL 2014 Mål Satsning på personalens fortbildning. Ny planering av Barnbybygget, byggstart förhoppningsvis VT Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Tänka framåt och utveckla verksamheten. Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna, spännande sagostunder Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats. Kompostering, sortering och handla miljömedvetet. Miljöarbetet utvecklas i barnarbetet. NYCKELTAL Prestationer BS 11 BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Barn totalt : Daghem Pjåbkis daghem Hulta daghem Sofia daghem Furubo daghem Gruppfamiljedaghem Kottebo 12 Stängd Stängd Stängd Bullerbyn LillSaga Karusellen Familjedagvården Personal Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården Antal personer Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnträdgårdslärare 5 4,75 4,75 4,75 4,75 4,75 Specialbarnträdgårdslärare 1 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare 17 17, ,5 15,5 15,5 Familjedagvårdare gruppis 7, Familjedagvårdare hemmet Eftisledare 4,39 4 4,75 4,5 4,5 4,5 Skolgångsbiträde Assistent Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 66

67 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen BARNOMSORGSENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Gruppfamiljedaghemmet Kottebo stängdes Barnen och personalen flyttade in i Hulta daghems lokaler Pensioneringar

68 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschefen VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Hulta och Pjånkis. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. På riksnivå har man tagit fram en trestegsmodell med allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De nya stödformerna ställer nya krav på förskolepersonalen. Grunderna för ny läroplan för förskolan under bearbetning. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2014 ca 63 barn. Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 68

69 BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Dalsbruks svenska förskola flyttar Flyttar senast hösterminen 2014 till Dals eftis lokaler Satsning på personalens fortbildning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen Ny planering av barnbygget, byggstart förhoppningsvis VT Tänka framåt och utveckla verksamheten Personalen ska medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbete med barnen, både inne och ute. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna, spännande sagostunder Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats. Kompostering, sortering och handla miljömedvetet. Miljöarbetet utvecklas i barnarbetet. NYCKELTAL BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Prestationer Barn /skola Hulta svenska Hulta finska Pjånkis svenska Pjonkis finska Furubo Hitis-Rosala Sofia Barn totalt: Mätare Nettokostnad / barn

70 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl Morgon och eftermiddagsvården i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis, samtliga är anknytna till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns år 2014 ca 80 barn. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Planeringen av morgon och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN Antalet eftisbarn i kommunen kommer att hålla sig mellan barn under åren Kimito morgon- och eftermiddagsvård väntar att byggandet av Barnbyn kommer igång så att verksamheten kan få lämpliga utrymmen. När det gäller morgonvård, kommer man att samarbeta med dagvården. BINDANDE MÅL 2014 Mål Satsning på personalens fortbildning. Ny planering av Barnbybygget, byggstart förhoppningsvis VT Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Personalen med i planeringsarbetet då det gäller morgon och eftermiddagsverksamheten Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats Sortera sopor och handla miljömedvetet Miljöarbetet utvecklas i arbetet med barnen. NYCKELTAL Prestationer BS 11 BS12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Barn totalt : Personal totalt: 4,39 4,0 4,75 4,5 4,5 4,5 Mätare Netto kostnad / barn

71 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschefen VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Läroplanen för den grundläggande utbildningen är förnyad beträffande elevvården. Följande steg i förnyelseprocessen är innehållet i de olika läroämnena. Pisa-utvärderingen visar att Finland börjar förlora mark som utvärderingens världsledande nation och det kommer att påverka utarbetandet av den nya läroplanen. Digitaliseringen av studentexamen kommer att förändra kraven på undervisningsmetoderna i grundskolan. Digitala läromedel kommer att få en starkare roll i undervisningen. På riksnivå framhålls betydelsen av ett utökat samarbete mellan hem och skola. EKONOMIPLAN Läroplanen för den grundläggande utbildningen kommer att förnyas under ekonomiplanperioden. - Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätta vikt vid vårt modersmål och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen - Kimitoöns kommun har utarbetat kvalitetskriterier (kvalitetskort) för den grundläggande utbildningen. Dessa kort kommer att ligga som grund för en kvalitativ skola på Kimitoön. BINDANDE MÅL 2014 Mål Skolorna utvecklas till elevvänliga enheter (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna sätter eleven i centrum när man utvecklar verksamheten i skolan. Ge ändamålsenlig undervisning till elever med särskilt stöd. Utveckla praktiska linjen i Dalsbruks skola. Kvalitetskriterier används som redskap för att uppnå hög kvalitativ undervisning Kvalitetskort för undervisning, uppväxt och välmående Samarbete mellan hem och skola stärks för elevernas utveckling. Satsning på personalens välmående. Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor som aktivt använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Alla lärare skall få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen. Samtliga lärare skall öka användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen. Satsning på undervisningen i de inhemska språken Flexibla språkgrupper så elever får undervisning som motsvarar behovet utgående från den individuella kunskapsnivån. Starkare satsning på läsförståelse (alla läsämnen) [äppel] Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling 71

72 NYCKELTAL Elevstatisik BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Elever totalt medeltal/kalenderår , Elevstatisik BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola ,5 148 Dalsbruk skola 212,5 211,5 196, ,5 Hitis-Rosala skola 9,5 9,5 10,5 9,5 8,5 Västanfjärd skola Kimitonejdens skola ,5 90,5 Svenska elever totalt ,5 466,5 Elevstatisik BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Kemiönsaaren keskuskoulu , ,5 Taalintehtaan koulu ,5 24 Finska elever totalt , ,5 142,5 Specialundervisning, stöd för lärande. BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Individualiserad smågrup Integrerad i allmänundervisning Special.undv. ändrad Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP Antal skjutselever BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Svenskspråkiga finskspråkiga Timresurs lå lå lå lå lå Svenskspråkig undervisning Finskspråkig undervisning KOSTNADER PER ELEV BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Svenskspråkigundervisning med skolskjuts medräknat Amosparkens skola Dalsbruk skola Hitis-Rosala skola Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Specialundervisning Finskspråkig undervisning med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu Taalintehtaan koulu Specialundervisning STATENS ELEVENHETSPRIS, Kimitoön STATENS ELEVENHETSPRIS, allmän KOSTNAD PER SKJUTSELEV

73 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: Bildningschefen VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. En nyutmaning för gymnasierna blir digitaliseringen av studentskrivningarna. Digitaliseringen kommer att öka på investeringskostnaderna för kommunerna. EKONOMIPLAN Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter och en stor satsning på digitalisering kommer att göras under åren Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan kommer att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i Svenskfinland. Målet är att under planperioden utveckla en kursbricka inom marina området (båtförare,marinteknik). BINDANDE MÅL 2014 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun) Eftersträvad nivå / uppföljning Gymnasiet tar studerandena med i processen när man utvecklar verksamheten i skolan Satsning på personalens välmående Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin Gymnasiet ska bli ett gymnasium som aktivt använder digitala hjälpmedel i undervisningen Alla lärare ska få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen. Samtliga lärare styr undervisningen i riktning mot en digitaliserad studentskrivning. Utveckla utbudet av alternativa kurser Planera en ny kursbricka för en marinlinje (båtförarexamen, marinteknik) Satsning på marknadsföring av gymnasiet Effektivering av marknadsföringen av vårt gymnasium Kimitoöns gymnasium bör ses som ett starkt alternativ för elever från kimitoön och andra orter. [äppel] Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling 73

74 NYCKELTAL Elevstatisik BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Kimitoöns gymnasium Brusaby elever i KÖG Timresurs resurs/ elev 2,34 2,52 2,5 2,6 2,6 KOTSNADER PER ELEV STATENS ELEVENHETSPRIS PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 Rektor Svenskspråkiga lärare Finskspråkiga lärare 15 15,5 15, Skolgångsbiträde 16, Skolsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Kurator, ped.hand 2,25 2,25 2 2,25 2,25 Förskollärare 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Skolgångsbiträde, förskola 3,1 1,75 2, Summa 98,85 96,5 95,75 94,25 94,25 UTBILDNINGSENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13-BG14 Köptjänster skolskjutsar

75 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstituts uppgift är att bereda kommuninvånarna möjligheter att öka sina kunskaper och färdigheter i olika ämnen (praktiska och teoretiska) samt att berika sin fritid. Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Institutet ordnar grundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar), fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Institutet är aktivt och följer med förändringar och kan snabbt verkställa kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN Kursverksamhet ordnas för ca 4500 timmar per år. BINDANDE MÅL 2014 Mål Samarbete med Fria bildningen i Åboland Projektet med Åbo arbis och Väståbolands mbi Personalens välmående och fortbildning Eftersträvad nivå/uppföljning Fortsätter och utökas Försök med olika kursmodeller och en utvecklingsplan uppgörs Föreläsare på lärarmöten NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Kursdeltagare Timmar Nettoutgifter/timme PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Rektor 1 1 0,5 0,5 1 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Planerare/sekreterare 0 0 0,4 0,4 0 Sammanlagt 2 2 1,9 1,9 2 75

76 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Löner Intern städtjänst deltidspensionering 76

77 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenhet Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (1078/1998). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. Användningen av e-material ökar. EKONOMIPLAN Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blankasamarbetet). Utveckla verksamheten i Kimito bibliotek tillsammans med andra aktörer i Villa Lande. BINDANDE MÅL 2014 Mål Delta i utvecklingen av de nationella nättjänsterna för biblioteken Utveckla det finska e-boksutbudet Utveckla Kimito bibliotek Eftersträvad nivå / uppföljning Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla innehållet i den gemensamma databasen och samordna den med andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt Ingå avtal med finska e-boksförlaget Ellibbs Kimito bibliotek blir ett vardagsrum för kommuninvånarna 77

78 NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Antal bibliotek Öppettimmar Fysiska besök Totalutlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar Mätare Fysiska besök/inv. 7,4 7,1 7,2 7,2 7,2 Total utlån/inv. 10,4 10,4 10,4 10,4 10,4 Låntagare/inv 37% 40% 40% 40% 40% Mediebestånd /inv 10,4 11,1 11,1 11,1 11,3 Anskaffningar /inv 0,48 0,5 0,5 0,5 0,5 Omkostnad/inv. 90,59 89,2 91,5 92,7 92,7 Kostnad för medie- 11,1 10,9 11, anskaffning/inv. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Bibliotekschef Bibliotekarie 1,49 1, Biblioteksfunktionär 5,04 5,9 5,72 5,72 5,72 7,53 8,4 8,72 8,72 8,72 BIBLIOTEKSENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: 78

79 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en fritidschef, två idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en hallövervakare/städare samt en planskötare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket i sin tur leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Ett nätverk för motions rådgivning byggs upp i samarbete med hälsocentralens läkare, äldre omsorgen samt fritidsenheten. Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Fritidsenheten startar upp ungdomsverkstaden Isla+ samt förstärker organisationen ytterligare med en uppsökande ungdomsledare. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller komma in i arbetslivet. EKONOMIPLAN Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. BINDANDE MÅL 2014 Mål Mera lek och rörelse för barn under skolåldern Effektivera informationen om motionens betydelse Eftersträvad nivå / uppföljning Motorisk observation fortsätter för 3-6 åringar Familjemotionsevenemang i de olika daghemmen. Bygga upp ett nätverk för motionsrådgivning Ungdomsgarantin Kraft i åren programmet I och med att ungdomsverkstaden startar, strävar kommunen att ungdomsgarantin följs. Kraft i åren programmet implementerar in i verksamheten Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan under året (kampanj) 79

80 NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Banan Antal besökare netto Bokslut Nettokostnad/besök 11,42 6,52 6,52 6,52 10,00 Slaggis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök 7,09 6,70 5,30 5,30 5,30 Lammis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök ,66 36,66 36,66 Amosparken Antal användare: Netto Bokslut nettokostn/anv. 1,34 1,16 1,35 1,07 0,83 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare netto Bokslut nettokostnad/anv. 1,10 0,88 0,88 0,88 0,88 Dalsbruk idrottspark Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv 3,46 2,73 2,92 2,64 2,42 Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv 6,42 5,48 5,56 5,49 5,49 Björkboda fotbollsplan Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv 12,44 6, ,33 80

81 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef PERSONAL Årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Fritidschef Idrottsinstruktör Koordinator för ungdomsarbete Ungdomsledare Hallövervakare/städare Planskötare Verksamhetsledare för Ungdomsverkstad Uppsökande ungdomsledare FRITIDSENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: bidrag, ungdomsverkstad bidrag uppsökande verksamhet (september-december) bidrag, motionsrådgivning Utgifter Ungdomsverkstad totalt ( ) - Utgifter uppsökande verksamhet 9600 (september-december +-0) - Lilla rådet Färdigställande av Dalsbruks lekpark

82 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Kultur Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för den kulturverksamhet som verkställs av kulturenheten. Men kultur i en vid bemärkelse har en bredare innebörd och en nära koppling till många verksamhetsområden i kommunen, såsom kulturmiljö och planering, kulturföretagsamhet, kultur i skola, dagvård och åldringsvård. Kulturfrågorna är därför till sin natur sådana att kulturenheten bör verka i ett brett samarbete med såväl andra enheter inom kommunen som med externa aktörer. Under verksamhetsåret fästs speciell uppmärksamhet vid kultur för barn och unga. I detta avseende verkar kulturenheten i nära samarbete med övriga enheter inom bildningsavdelningen, samt även med externa aktörer. Dessutom består ryggraden i kulturlivet i kommunen av verksamhet som ordnas av föreningar, organisationer och andra kulturaktörer, såväl på professionell som på amatörmässig basis. Kulturenheten visar sin uppskattning för denna verksamhet, samt stöder och uppmuntrar denna, trots att den ligger utanför det kommunala beslutandet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kulturens betydelse i samhället och insikten om kulturens positiva effekter för hälsa och välbefinnande ökar. Kultur har en speciellt viktig betydelse för barns utveckling och inlärning. Inom den grundläggande utbildningen tas allt oftare i bruk en kulturläroplan, om hur kultur skall integreras i skolundervisningen. Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull resurs och möjlighet som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism. EKONOMIPLAN I Kimitoöns kommun ges barnkulturfrågor högsta prioritet och kultur integreras i skolundervisningen via kulturläroplan. I skola och daghem satsas på utveckling av kreativa inlärningsmiljöer. I samband med renovering och nybyggnation beaktas principerna för procentkonst. Arbetet med att utveckla och vårda Bio Pony och övriga kulturhistoriska värdefulla byggnader i Dalsbruk fortsätter. Under perioden saneras Bio Pony. Nya kulturturismprojekt utvecklas i och kring Dalsbruk. BINDANDE MÅL 2014 Mål Kultur för barn och unga ges högsta prioritet Satsningar på kulturarv, kulturmiljö och estetik i offentliga utrymmen Eftersträvad nivå/uppföljning Arbetet med att utarbeta en kulturläroplan fortgår Kulturprojekt i skola, daghem och bibliotek förverkligas i samarbete med enheterna Under året görs speciella satsningar på ungdomskultur i samarbete med fritidsenheten, vuxeninstitutet och externa aktörer. Kulturenheten följer med och bevakar sina intressen beträffande renoveringen av Bio Pony Procentkonst tillämpas i kommunen 82

83 Mångsidigt kulturliv året om Ett variationsrikt kulturutbud för alla åldrar, i alla kommundelar Kulturbidrag beviljas för kulturverksamhet, kriterier ses över och utvecklas. Systemet med kulturvänner tas i bruk. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Evenemang, egna/samarbete Antal filmvisningar Filmvisningar, besökare ca Antal evenmang för barn och unga Antal barn och unga som deltar ca PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 KULTURENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Sagalunds museistiftelse har anhållit om att kommunens bidrag till Sagalunds museistiftelse höjs från euro till euro. Höjningen finns inte med i budgetförslaget eftersom trycket inom den lagstadgade verksamheten gör att budgetförslaget är över den angivna budgetramen. 83

84 6.4 Omsorgsavdelningen Omsorgsavdelningens förvaltning Socialenheten Äldreomsorgen Hälsovård Specialsjukvård 84

85 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2012 BG 2013 Ändrad BG BG 2014 EP 2015 EP 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER förändring % -7 % -7 % 4 % 0 % 0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER förändring % 1 % 2 % 4 % 2 % 2 % VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPER. RESULTAT Fullmäktiges beslut : Omsorgsavdelningens textdelar och investeringar behandlas som en tilläggsbudget senast under våren

86 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta.personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare, en vårdkoordinator och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, hemvård och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. Under kommer kommunen att delta i ett projekt som heter Välmående barn och unga tillsammans med Pargas. Detta sker inom ramen för det nationella KASTE-programmet. Projektets målsättning är att minska på barnskyddskostnaderna genom att bl.a. förändra servicestrukturer, klargöra serviceprocesser, ta med familjerna i arbetet och stöda familjerna. Man kommer att utvärdera arbetet under projektet. Under 2014 bör man ta ställning till huruvida omsorgsavdelningen fortsättningsvis skall ha ett eget centrallager. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lagstiftningen inom hälsovården har förnyats Den nya lagen träder i kraft stegvis. Invånarnas möjligheter att söka vård på en annan ort än deras hemkommun kommer att öka En ny socialvårdslag är under beredning och kommer troligtvis att träda i kraft Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, d.v.s. den s.k. äldreomsorgslagen, har trätt i kraft och kommer stegvis att tillämpas. Användningen av nationella patient- och klientarkiv planeras och förbereds. earkivet kommer att tas ibruk inom hälsovården 2014 och ett par år senare av socialvården. Staten planerar förändringar i organisationen av social- och hälsovårdstjänster. Ännu finns inga beslut om eller tidtabell för förändringarna. EKONOMIPLAN Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården. - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. - En vårdkoordinator får fortsatt anställning för koordinering av patient- och klientströmmarna inom social- och hälsovården. - Under pågående fullmäktigeperiod revideras välfärdsplanen för barn- och unga tillsammans med Pargas - En plan för hälsofrämjande färdigställs. - Utvecklingen inom informationsteknologin medför förändrade arbetsmetoder som berör alla enheter inom omsorgsavdelningen. Exempel på detta är ibruk tagningen av erecept, earkiv, ibruktagning av dataprogram gällande hjälpmedelsutlåning, elektronisk dokumentation m.m. - Kommunen deltar i ett Kaste 2 projekt tillsammans med Pargas åren eftersom staten beviljat projektet finansiering. Projektets målsättning är att stöda barn, unga och familjer. 86

87 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Omsorgsavdelningens verksamhetsprogram implementeras i enheternas verksamhet Eftersträvad nivå / uppföljning 1. Alla omsorgsavdelningens enheter jobbar på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt och ur ett mångprofessionellt perspektiv 2. Alla omsorgsvdelningens enheter har ett aktiverande arbetssätt och beaktar brukarna 3. Alla enheter arbetar med kunskapsutveckling och höjande av personalens kompetens 4. Man utvecklar ledningssystemen och organisationen Alla omsorgsavdelningens verksamhetsenheter strävar till minska mängden avfall Samtliga enheter sorterar sitt avfall och strävar till att minska mängden avfall NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Omsorgsnämnden, sammanträden Äldrerådet, sammanträden Mätare Kimitoöns omsorg totalt Nettokostnad /invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Omsorgschef Förvaltningschef Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 87

88 OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Projekt (Kaste 2 och sysselsättningskoordinator) Sysselsättningsprojekt för långtidsarbetslösa

89 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyn, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet minst två dagar/vecka i Dalsbruk. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN På riksomfattande nivå diskuteras omstrukturering av social- och hälsovården. Vad detta kan innebära för den service socialenheten ger är i dagsläget svårt att uppskatta. En trend i samhället är att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet har ökat under flera års tid. Social- och hälsovårdsministeriet har arbetat fram en kvalitetsrekommendation för barnskyddet, gällande vilken ministeriet begär kommunernas utlåtande under hösten Samarbete med andra instanser som jobbar med barn och unga blir allt viktigare. Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger med en viss fördröjning utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. FNsteels konkurs sommaren 2012 kommer eventuellt att börja synas inom vuxensocialarbetet under Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren Målet är att ingen ska bo i anstaltsvård år Solkullastiftelsen har inlett byggandet av ett handikappvänligt serviceboende i Kimito. EKONOMIPLAN Kimitoöns kommun deltar i två projekt som involverar socialenhetens verksamhet; Kaste II Välmående barn och unga ( ) och SYKO-projektet (sysselsättningskoordination). Inom Kaste-projektet som administreras av St Karins stad finns en halvtidsanställd på Kimitoön, inom SYKO-projektet en heltidsanställd under tiden Kostnaderna för lönesubvention flyttas fr o m 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Både barnskydds- och vuxensocialarbetet lider p g a för lite socialarbetarresurser. Inom vuxensocialarbete finns för närvarande 0,5 socialarbetare och inom barnskyddet 1,5 socialarbetare. För att ha möjlighet att arbeta aktivt med arbetslösa personer behövs en socialarbetare på heltid på vuxensidan. Inom barnskyddet är det med nuvarande antal klienter per socialarbetare (kring 70 klienter) omöjligt att hålla sig till de lagstadgade tidsgränser barnskyddslagen förutsätter. Inrättandet av en socialarbetartjänst till skulle ge möjlighet att ha en socialarbetare på heltid inom vuxensocialarbete och två socialarbetare på heltid inom barnskyddet. BINDANDE MÅL 2013 Mål Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars arbetsmarknadsstöd kommunen till hälften betalar Eftersträvad nivå / uppföljning Minskningen från 2013 är märkbar Antalet klienter per socialarbetare inom barnskyddet bör minska rejält Antalet klienter per socialarbetare kollas var tredje månad 89

90 Tidsfristerna inom barnskyddet hålls inom lagstadgade gränser En ny del till datorprogrammet som möjliggör uppföljning införskaffas NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG14 EP 15 EP 16 Barnskyddsanmälningar Omhändertagna barn Barn i eftervård Färdtjänstresor Hushåll som erhåller utkomststöd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG14 EP 15 EP 16 Socialchef 0,8 0,88 0, Förmånshandläggare Socialarbetare Barnatillsyningsman 0, Familjearbetare 0, Socialhandledare 0, Totalt 6,39 6,88 7, SOCIALENHETEN BS 2012 BG 2013 Änd BG13 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 Muut TA-13 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Inrättande av socialarbetartjänst Handikappvård+övrig socialvård: -boendeservice anstaltsvård färdtjänst Lönesubvention

91 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorgen Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen. En organisationsförändring äger rum 2014 så, att hemvården organisatoriskt lyfts bort från förmännen på åldringshem/serviceboende. Hemvården indelas i två distrikt, ett i Dragsfjärd, som inkluderar skärgården och ett i Kimito. Hemvården i Västanfjärd delas mellan de två distrikten liksom tidigare och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin hemvård av Silverbackens personal. Förmännen för de stora enheterna har tidigare haft drygt 40 ordinarie personal underställda sig, vilket har lett till att personaladministrationen tagit all tid. Organisationsförändringen är nödvändig för att utveckling av hemvården skall kunna förverkligas. Fr.o.m finns endast Hanna-hemmet kvar som åldringshem (49 vårdplatser), medan Almahemmet (32 boendeplatser) och Silverbacken (16 boendeplatser) i sin helhet är effektiverat serviceboende. Denna förändring innebär att vi närmar oss den nationella rekommendationen för institutionsvård; 4,9 % (rek. 3 %) samt för effektiverat serviceboende 4,88 % (rek. 5-6%). Eventuellt görs även ansökan om förändring av demensavdelningen på Hanna-hemmet till effektiverat serviceboende under året. I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem (9 boendeplatser). FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den så kallade äldreomsorgslagen, trädde i kraft den 1 juli Lagens syfte är att stöda den äldre befolkningens välbefinnande och hälsa och att öka möjligheterna att påverka hur servicen utvecklas i kommunen. Lagens syfte är också att förbättra de äldres möjligheter att få högkvalitativa tjänster och att påverka tjänsternas innehåll och utförande. Med äldre befolkning avses i lagen den del av befolkningen som nått pensionsåldern (63+). Med äldre personer avses personer vars funktionsförmåga har försvagats på grund av ålder. Kostnaderna för äldreomsorgslagen är årligen uppskattningsvis 151 miljoner euro, varav statens andel är 82 miljoner euro. Lagens centrala innehåll Plan för att stödja den äldre befolkningen. Varje kommun ska för fullmäktigeperioden utarbeta en plan för att stödja den äldre befolkningen och årligen uppskatta tillgång på service och dess tillgänglighet (tillämpas fr.o.m ). Kommunen ska anvisa tillräckliga resurser för att planen ska kunna realiseras. Äldreråd. Varje kommun ska inrätta ett äldreråd senast Äldrerådet deltar bland annat i beredningen av planen för den äldre befolkningen och i utvärderingen av dess tillräcklighet och kvalitet. Tjänster som främjar välbefinnandet. Den äldre befolkningen ska erbjudas rådgivningstjänster och riskgrupper ska erbjudas hälsokontroller, mottagningar eller hembesök. Principer som styr serviceverksamheten. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tjänster som främjar rehabilitering och service i hemmet. Långvarig vård och omsorg utförs i första hand i form av social- och hälsovård i privata hem eller på andra hemlika vårdplatser. Långvarig institutionsvård ordnas bara i undantagsfall. En äldre persons behov av service ska utredas på ett mångsidigt sätt och för personen ska utarbetas en serviceplan. Äldre har rätt till de beviljade tjänsterna senast inom tre månader efter att beslutet fattats. Expertis och ansvarig arbetstagare. Kommunen ska ha tillgång till tillräcklig och mångsidig sakkunskap för att kunna stödja den äldre befolkningen. Expertis ska finnas åtminstone på områdena främjande av välbefinnande och hälsa, gerontologiskt vård- och socialarbete, geriatri, läkemedelsbehandling, näring, multiprofessionell rehabilitering och mun- och tandvård. Om en äldre person behöver hjälp med samordningen av tjänsterna ska en ansvarig anställd utses (tillämpas fr.o.m ). Personal, ledning, lokaler och egenkontroll. Personalen och lokalerna ska motsvara kundernas behov och ledningen ska vara kundorienterad. För verksamhetsenheten ska utarbetas en plan för egenkontroll (tillämpas fr.o.m ). Anmälan om äldre personers servicebehov. Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller någon som är anställd inom socialvården, räddningsväsendet eller hos nödcentralen eller polisen i sitt uppdrag har fått kännedom om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, ska den anställda utan dröjsmål göra en anmälan om saken till socialvårdsmyndigheten. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska göra en anmälan till den kommunala myndighet som ansvarar för socialvården, när en äldre person kommer att skrivas ut från vård på en institution inom hälso- och sjukvården. Anmälan ska göras i god tid före utskrivningen. 91

92 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorgen Ansvarsperson: Äldreomsorgschef Offentliggörande av väntetiderna. Minst två gånger om året ska kommunen offentliggöra den tid inom vilken en äldre person kan få den service han eller hon ansökt om. Arbetet med att uppfylla de krav på förändring som äldreomsorgslagen förutsätter har börjat under Vår kommun har ett aktivt äldreråd. Arbetet med att förändra vårdplatser för institutionsvård till effektiverat serviceboende har påbörjats. Kommunen är med i projektet Kraft i Åren, vilket har som syfte att med hjälp av hälsomotion främja äldre personers (75+) livskvalitet och öka möjligheterna att klara sig på egen hand och att bo hemma trots nedsatt funktionsförmåga. Planering av seniorrådgivning har påbörjats som ett samarbete mellan socialvård, hälso- och sjukvård samt fritidssektorn (motionsrådgivning). Serviceplaner utarbetas och de äldres åsikter dokumenteras. Närståendevården utökas för att stödja hemmaboende. En plan för att stödja den äldre befolkningen och konkreta förslag hur vår kommun ska utveckla och stöda möjligheterna att bo längre hemma måste utarbetas år Tillgången till expertis inom de centrala områdena bör säkras och en ansvarig arbetstagare utses senast EKONOMIPLAN Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. BINDANDE MÅL 2014 Mål Seniorrådgivningen startar sin verksamhet Eftersträvad nivå / uppföljning Mottagning i Dalsbruk 1-2 dagar/vecka, sektoröverskridande samarbete/verksamhet Dag-centerverksamheten utvecklas och besökar- antalet ökas i Kimito Förmannen deltar i planering och utveckling av verksamheten Implementering av handlingsmodell för "Kraft i åren" Hela hemvårdsteamet arbetar rehabiliterande, med hälsomotion som motto. Resterande gammal och ny personal utbildas enligt programmet. Tyngdpunktsområden för serviceboenden och åldringshem bestäms Förverkligande av idéer och ideologi. En personal med stark yrkesidentitet, ökad själv- kännedom och positiv verksamhetsutveckling Arbetshandledning i grupper fortsätter på Almahemmet samt inom hemvården. Utvecklingssamtal och utvärdering. En förbättrad och enhetlig dokumentation inom omsorgen. Utbildning och förverkligande av elektronisk dokumentation inom äldreomsorgens enheter. Svarsprocent hög i utvärderingsverksamheten Enkäter sänds till klienter/anhöriga och personal inom såväl hemvård som åldringshem/serviceboende i början av året 92

93 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorgen Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Hemvårdsbesök Dag-center besök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn Effektiverat boende, vårddygn Institutionsvård, vårddygn Mätare Hemvård euro/besök 27,11 24,02 30,68 30,68 30,68 Lätt serviceboende /boendedag 18,39 23,11 21,71 21,71 21,71 Effektiverat boende Alma /boendedag 63,90 78,71 124,68 124,68 124,68 Silverbacken /boendedag 110,29* 112,55* 123,34* 123,34* 123,34* Institutionsvård Almahemmet /vårddygn 129,92 153,79 ** ** ** Hanna-hemmet /vårddygn 91,54 94,52 101,52 101,52 105,83 * innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd ** ingen institutionsvård på Almahemmet fr.o.m 2014 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Äldreomsorgschef Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Förmän 3 3 4,6 4,6 4,6 Ansvarig arbetstagare 0 0 0,4 0,4 0,4 Ansvarig sjukskötare Teamdragare Sjukskötare/Hälsovårdare Närvårdare/Primärskötare 39, ,55 45,55 46,55 Mentalvårdare Konditionsskötare Hemvårdare 19,5 18,5 18,5 17,5 16,5 Hemhjälpare 1,75 1,55 1,55 1,55 1,55 Vårdbiträde Anstaltsvårdare Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson Totalt 97,603 98, , , ,757 93

94 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorgen Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: 1 Ökade kostnader för intern mattjänst Ökade personalkostnader pga höjning av kompetens (tre närvårdare till) och organsiationsförändring (två förmän till).samt övrig löneförhöjning Ökade kostnader för interna it-tjänster Ökade kostnader för interna hyror Ökade kostnader för Ambulansverksamhet i anslutning till trygghetsalarm Ökade kostnader pga Må Bra TV Ökade kostnader för leasing (patientalarm + bilar) Minskade kostnader för materialinköp bl.a mediciner Ökade kostnader för vårdförnödenheter Minskade kostnader för patienttransporter Ökade kostnader för personalhandledning Ökade inkomster totalt Ökade kostnader för närståendevård

95 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis ges befolkningen service vid en rådgivningsbyrå, och hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Utgångspunkten för den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft är att klienternas ställning, tjänsterna och vården ska förbättras. Klienten får t.ex. välja vårdplats friare och i mån av möjlighet en viss yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda henne/honom. Fr.o.m utvidgas valfriheten att gälla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. Akutvården har överförts från kommunerna till sjukvårdsdistrikten fr.o.m , och år 2014 blir det första då sjukvårdsdistriktet konkurrensutsatt sjuktransporterna/akutvården för Kimitoöns del. Inom sjukvårdsdistriktet har ett gemensamt patientregister för de kommunala hälso- och sjukvårdsenheterna bildats, för att förbättra informationsgången mellan distriktet och hälsocentralerna. Kimitoöns hälsocentral kommer att producera data till registret i och med uppkopplingen till det nationella earkivet. Rehabiliteringsservicekedjan mellan specialsjukvården och primärvården ska göras smidigare, och som ett led i det arbetet är Kimitoöns kommun numera medlem i den regionala hjälpmedelscentralen. Inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har en multiprofessionell primärvårdsenhet grundats, för att stöda kommunernas arbete med att uppgöra en plan för anordnande av primärvård, i vilken man bland annat avtalar om samarbete mellan kommunerna. Hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter ska uppgöra planer om kvalitetsledning och verkställande av patientsäkerhet, ett arbete som har påbörjats också på Kimitoön. Kommunens primärvård svarar för sammanjämkning av helheten när det gäller vården av patienten. Kommunen ska i sin strategiska planering och i sitt beslutsfattande uppställa mål om främjande av hälsa och välbefinnande som beaktar lokala förhållanden och behov samt precisera åtgärder som stöder dessa. Kommunen ska ordna hälsorådgivning som bidrar till att främja hälsan och välfärden och förebygga sjukdomar hos kommuninvånarna. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska också ordnas för unga personer och personer i arbetsför ålder som faller utanför studerande- eller företagshälsovården. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den så kallade äldreomsorgslagen, har trätt i kraft den 1 juli Bl.a. ska den äldre befolkningen enligt lagen erbjudas rådgivningstjänster och riskgrupper ska erbjudas hälsokontroller, mottagningar eller hembesök. EKONOMIPLAN Den offentliga hälso- och sjukvården måste ansluta sig till earkivtjänsten i KanTa-tjänsterna senast den I det första skedet är det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, men tjänsten utvidgas fortlöpande. earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation, och ibruktagningen föranleder en omfattande skolning av hälsovårdsenhetens hela personal. Omsorgsavdelningen deltar dels i sjukvårdsdistriktets regionala earkivprojekt, och dels i ett sk. klusterprojekt tillsammans med tre andra hälsovårdsorganisationer, vilka använder samma patientdataprogram som Kimitoöns hälsocentral (Abilitas Medix -program). För den lokala projektadministrationen har också utsetts en projektgrupp och en projektchef. Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen antingen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana försvårar utvecklingen av verksamheten. Också för personalen betyder en fungerande och motiverande arbetsmiljö mycket. Omsorgsnämnden har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i maj år Förutom utrymmesbrist inverkar vikariebrist på hälsovårdsenhetens verksamhet. Läkar- och tandläkarbristen håller i sig, och i allt högre utsträckning är det också brist på vikarierande vårdutbildad personal. Det kan under ekonomiplaneperioden bli aktuellt med nya öppningar inom personalrekryteringen. 95

96 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Inom läkarmottagningarnas verksamhet sätts fokus på kundbetjäning och rådgivning till kunderna. I september 2013 togs en ny telefonservice i testbruk, och år 2014 finns planer på att införskaffa ett elektroniskt beslutsstöd för bedömning av vårdbehov. Kimito hälsostation får karaktären av en huvudhälsostation, läkartjänster erbjuds fortsättningsvis vid två hälsostationer. De tidigare fem läkartjänsterna ska till antalet bli sex. Inom rådgivningarnas verksamhet behöver de utvidgade hälsogranskningarna genomföras inom alla delområden, vilket tidvis kräver ytterligare läkarresurser. Företagshälsovården har hand om de långtidsarbetslösas hälsokontroller. En seniorrådgivning öppnas i samarbete med äldreomsorgen. Talterapeutbefattningen har inte lockat sökande, men lediganslås på nytt, för att ersätta köptjänsterna. Laboratoriets personalresurser har förstärkts, vilket gör att man med större sannolikhet kan säkerställa att tjänsternas tillgänglighet. Föråldrad röntgenapparatur förnyas åren Inom tandvården görs satsningar inom det förebyggande arbetet, inom olika åldersgrupper. Verksamheten har fortsättningsvis överskuggats av rekryteringsproblem; ledande tandläkaren är ordinarie anställd och de två tjänster som är obesatta sköts av hyrestandläkare. Bäddavdelningarna satsar på en aktiverande patientvård och motionsrådgivning för att stöda äldre personers funktionsförmåga. Det är speciellt viktigt för den ökande andelen patienter i intervallvård på den rehabiliterande bäddavdelningen. Bäddavdelningarna utökar deltagandet i samarbetsnätverk ordnade av sjukvårdsdistriktet. År 2014 stängs vardera hälsostationen turvis på sommaren, också bäddavdelningarna. 96

97 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Eftersträvad nivå / uppföljning Kimitoön tar i bruk earkivtjänsterna planenligt. De utvidgade hälsogranskningarna tas i bruk inom alla delområden. Hälsovårdens urymmen planeras i som teamarbete med beaktande av både personalens och kundernas synvinklar. Hälsovårdens informationskultur utvecklas så att den kommer närmare patienter/kunder. IKT utnyttjas. Läkarmottagningen i Kimito utvecklas stegvis till en akutmottagning, men också läkarmottagningen i D:bruk erbjuder icke-brådskande och brådskande läkarvård. Inom läkarmottagningarna utvecklas "åtgärdspaket" som beskriver hur personalen ska förfara i olika vårdsituationer för att skapa säkrare vård, t.ex. vården vid hjärtinfarkt, gipsning etc. Inom bäddavdelningarna kartläggs riskmoment i vårdprocessen och patientinformationen förbättras. Bedömningen av vårdbehovet utvecklas (brådskande/icke- brådskande) med hjälp av ett elektroniskt arbetsredskap för att göra bedömningen systematisk. Fungerar också som kunskapsunderlag till arbetsfördelning och leder till gemensamma vårdlinjer på läkarmottagningarna. Projektet Mannen år 2020 startas och deltagandet i Kraft i Åren fortsätter. Tandvården förverkligar i samarbete med skolorna och Kimitoöns vatten en kampanj "Vatten släcker törsten". Munhälsovårdens rutiner utvecklas i samarbete med äldreomsorgen; munhälsovården inom åldringshemmen, hemvården och bäddavdelningarna stöds. Utbildnings- och planeringsdag ordnas för personalen. Patienter och anhöriga informeras tydligt om vårdfilosofin. Bäddavdelningarnas fysioterapeut utbildar avdelningarnas närvårdare/primärskötare i motion för äldre. Rehabiliteringsplan uppgörs för patienter, som också får individuella motionsråd med hem. En sjukskötare från bäddavdelningarna utses att delta i nätverket "palliativ vård". BINDANDE MÅL 2014 Mål Att ta i bruk earkiv-tjänsterna. Att fullfölja hälsovårdslagens stadganden. Att hälsovårdsenheten har funktionella verksamhetsutrymmen. Att göra servicekulturen positivare och synligare. Att vidareutvec Att fortsätta utveckla patientsäkerheten för att förebygga och minska skador och utveckla säkerhetskulturen. Att fortsätta utvecklandet av kundbetjäningen och rådgivningen till patienterna. Att utveckla förebyggande arbetet med andra enheter (bildning/fritidsenheten), projektstart år Att inom tandvården satsa på förebyggande arbete. Att förbättra de äldres munhälsa. Att inom bäddavdelningarna utveckla en aktiverande vårdmiljö. Att förankra och vidareutveckla projektet "Kraft i Åren" inom bäddavdelningarna. Att delta i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk så som t.ex. sårvårds- och hygiennätverken. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Besök, primärhälsovård Besök, stödtjänster Besök, tandvård Vårddygn, DBA Vårddygn, KBA

98 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Mätare BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård Besök/vårdpersonal, stödtjänster Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) *) Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) *) Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk 0,59 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 47,20 41,24 50,94 50,94 50,94 Tandvård, /besök 94,35 94,98 104,91 104,91 104,91 Vårddygn DBA, /dygn 184,72 202,56 232,70 232,70 232,70 Vårddygn KBA, /dygn 151,91 192,37 217,37 217,37 217,37 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under respektive avdelnings sommarstängning avviker platsantalen från de angivna. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Ledande läkare Vårdchef Ledande skötare öv Ledande skötare bädd Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,284 10,284 10,284 10,284 10,284 Läkare Avdelningsskötare Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 16,5 16,5 16,5 16,5 17,5 Primärskötare/Närvårdare Mottagningsbiträde Instrumentvårdare Hälsovårdare Psykolog 1,75 1, Talterapeut 0 0, Laboratorieskötare 2 2 2,523 2,523 2,523 Röntgenskötare Fysioterapeut 2, Tandläkare Munhygienist Tandskötare Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,784 0,784 0,784 Sammanlagt 83,525 85,525 87,798 87,798 87,798 Ökning : Läkare 1, Psykolog 0,25, Talterapeut 0,5, Laboratorieskötare 0,

99 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2012 BG 2013 Änd BG13 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 Muut TA-13 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Ökade försäljnings- och andra verksamhetsintäkter Minskade avgiftsintäkter, främst inom bäddavdelningarna Ökade lönekostnader Ökade lönebikostnader Ökade kostnader för köp av tjänster Kostnader för kommuninvånarnas besök till andra hälsocentraler Ökade kostnader för tvätteritjänster och personalens resor (läkarmott.) Telefonsvararsystem o. ökade telefonavgifter, läkarmottagningarna Laboratorieanalyser Radiologtjänster (utlåtanden och ultraljudsundersökningar) Rehabiliteringstjänster köpta av privata serviceproducenter Ambulanstransporter (köptjänst via sjukvårdsdistriktet) Tandreglerings- och tandtekniska kostnader Interna tjänster Ökade kostnader för köp av material och varor Läkemedel Vårdförnödenheter Utdelade vårdförnödenheter Ökade kostnader för intern hyra

100 OMSORGSAVDELNING Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Ett nytt begrepp inom specialsjukvården är ERVA-område. Finland är indelat i fem ERVA-områden. Ett ERVAområde sköter om den specialiserade sjukvården. Kimitoön hör till ÅUCS ERVA område, som består av Egentliga Finlands och Satakunda sjukvårdsdistrikt. Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt. De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras. Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja servicen. Alla kommuner skall ta ibruk earkivtjänsten senast Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. Fr.o.m har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna även i framtiden. Det är ännu i skrivande stund oklart hur kostnaderna kommer att påverkas av att sjukvårdsdistriktet handhar verksamheten. Det troliga är att kostnaderna ökar. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har startat en samjour på ÅUCS 2013, vilket kommer att innebära en koncentrering av jourverksamheten till ÅUCS i vår region. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är ansträngd. Hur detta kommer att påverka kommunen är inte klart. Kommunerna har redan länge väntat på att staten skall dra upp riktlinjerna för den framtida hälso- och sjukvården på nationell nivå. EKONOMIPLAN Kostnaderna för specialsjukvården beräknas stiga avsevärt Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. 100

101 OMSORGSAVDELNING Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2014 Mål Inga straffavgifter från specialsjukvården. Eftersträvad nivå / uppföljning Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer NYCKELTAL Prestationer BS 12 BG 13 BG 14 EP 15 EP 16 Öppenvårdsbesök (Eg. Finlands sjukvårdsdistrikt) Antal vårdperioder (Eg. Finlands sjukvårdsdistrikt) SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2012 BG 2013 Änd BG13 BG 2014 EP 2015 EP 2016 TP 2012 TA 2013 Muut TA-13 TA 2014 TS 2015 TS 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG13 BG14: Ökade kostnader, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

102 6.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknisk enhet Planläggningsenhet 102