Global rättvisa: en introduktion
|
|
- Berit Andreasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Global rättvisa: en introduktion Eva Erman I den politiska teorins historia har relativt lite intresse visats för moralfrågor på den internationella politiska arenan. Samtidigt har de filosofiska diskussionerna kring storheter som frihet, jämlikhet och rättvisa nästan uteslutande varit universalistiska i sina anspråk, det vill säga de har behandlat frihet för alla och jämlikhet mellan alla. Mot bakgrund av ett växande intresse för politiska frågor på det globala planet i ljuset av ökad globalisering, rörande allt från fattigdom och klimatförändringar till terrorism och migration, har en spänning blottats inom den liberala tanketradition som dominerat västerländsk politisk filosofi: liberaler har å ena sidan utgått ifrån en moralisk egalitarianism (jämlikhet), alltså antagandet att alla människor i egenskap av att vara människor bör behandlas med lika moralisk hänsyn, å den andra tillämpat denna egalitarianism inom ett givet territorium (en stat/politisk samfällighet). Och snarare än att statens förutsättningar analyserats i denna tillämpning så har den territoriella enheten varit underförstådd i den filosofiska undersökningen. Inom politisk teori idag har moraliska frågor rörande det internationella systemet i första hand kommit att behandlas under rubriken global rättvisa. Man kan säga att tre dominerande positioner utkristalliserat sig i den globala rättvisedebatten utifrån olika förhållningssätt till den liberala spänningen ovan. Kärnfrågan som kommit att forma positionerna har handlat om förutsättningarna för jämlikhet. Det kosmopolitiska perspektivet utgår ifrån att individen är den grundläggande enheten av moralisk betydelse. Den egalitära principen om människors lika värde kräver att vi skapar politiska institutioner för distributiv rättvisa även utanför statens gränser då dessa ses som moraliskt godtyckliga. Inom det vi kan kalla den liberal-nationalistiska positionen ställer man sig skeptisk till distributiv rättvisa i det internationella systemet eftersom man menar att det liberala idealet om opartiskhet bara kan appliceras inom en nationalstatlig ram och/eller att människor har ett moraliskt intresse av att tillhöra en självbestämmande enhet. Gemenskapen är en förutsättning för jämlikhet. Positionen mellan dessa två som ofta kallas den Rawlsianska är inte alltid lätt att skilja från den liberal-nationalistiska då båda betonar värdet av kollektivt självbestämmande och ofta drar ut liknande politiska konsekvenser. Förespråkare för den Rawlsianska positionen framhäver dock den politiska ordningen snarare än gemenskapen som ett villkor för jämlikhet. De liberala värdena reciprocitet och tolerans sätts i förgrunden medan den liberala tanken om egalitär distribution utifrån individen som minsta moraliska enhet får träda tillbaka på den globala politiska arenan till förmån för principer mellan folk/nationer som kan accepteras av liberala såväl som ickeliberala stater.
2 2 De texter som ingår i detta tema knyter på olika sätt an till de tre positionerna. Medan Thomas Pogge representerar den kosmopolitiska hållningen och David Miller den liberal-nationalistiska, så ger Thomas Nagel uttryck för en Rawlsiansk position. Som inledning är det dock lämpligt att kort presentera Rawls grundtankar om folkens rätt, eftersom hela diskussionen om global rättvisa tagit sin (kritiska) utgångspunkt i hans teorier. I sitt monumentala verk En teori om rättvisa presenterar Rawls sina grundtankar om distributiv rättvisa. Han kommer fram till att ett samhälles institutioner bör vara utformade så att ekonomiska skillnader är acceptabla endast om de även gynnar de sämst ställda (differensprincipen, se Jouni Reinikainens introduktion). Detta för att korrigera för det moraliskt godtyckliga i att vi föds fattiga eller rika, sjuka eller friska. I Folkens rätt tar Rawls sig an frågan om rättvisa i ett internationellt sammanhang. Snarare än att utveckla en generell teori om global rättvisa är ambitionen att undersöka vilka principer som ska styra liberala samhällens utrikespolitik. En stor skillnad mellan de två rättviseteorierna är att den förra, den som rör den distributiva rättvisan inom staten, utgår från individen som minsta moraliska enhet och från att en grundläggande struktur för samarbete redan existerar i form av lagar, normer och regler. Rawls menar att en motsvarande samarbetsstruktur inte finns på den internationella arenan. Visserligen är världen idag globaliserad och ekonomiskt och politiskt samarbete är utbrett, men detta samarbete vilar på lösa kontrakt i form av frivilliga överenskommelser som bringar ömsesidiga fördelar och har få likheter med det samhällskontrakt som statens medborgare är knutna till. Därtill är den minsta moraliska enheten för dessa samarbeten främst stater och inte individer. 1 För Rawls kan inte differensprincipen vara ett krav på rättvisa på den internationella arenan då den vilar på kontroversiella premisser som inte passar för att skapa en överlappande konsensus mellan liberala och icke-liberala stater. Vi kan helt enkelt inte se på liberalismen som en självklar sanning och exportera den till resten av världen eftersom en sådan teori skulle vara intolerant. Ursprungspositionen måste konstrueras så att även icke-liberala stater kan acceptera de principer som genereras. Istället för att placera individuell frihet och jämlikhet i förgrunden åberopar Rawls två andra liberala värden för att rättfärdiga sitt teoribygge: respekten för autonomi och tolerans. En folkens rätt bör etablera principer för vilka folk som förtjänar tolerans. Icke-liberala folk behöver inte respektera frihet och jämlikhet för att kallas anständiga och accepteras av den internationella rättvisans principer, däremot måste de uppfylla två krav: att de är icke-expansionistiska och att de har ett legalt system för moraliska skyldigheter gentemot sina medborgare. 1 Rawls föredrar dock att tala om folk för att distansera sig från den traditionella Westfaliska idén om den suveräna staten vars politiska mål är reducerat till maktpolitik. Medlemmarna av ett folk har enligt Rawls gemensamma sympatier och en moralisk karaktär.
3 3 Rawls sätter samman en internationell ursprungsposition och analyserar vilka principer som skulle utvecklas för att styra relationen mellan liberala och anständiga icke-liberala folk. De principer som produceras genom den konstruerade positionen består av ett antal basala mänskliga rättigheter, till exempel att folk är fria och oberoende och ska respekteras av andra folk. En ytterligare mänsklig rättighet är att folk har en skyldighet att hjälpa andra folk som lever under ogynnsamma förhållanden som hindrar dem från att ha ett rättvist eller anständigt styrelseskick. Däremot ingår till exempel inte de politiska friheter som är grundläggande för Rawls inhemska rättviseteori. Skyldigheten att bidra med humanitär hjälp för att omfördela resurser från starka till svaga stater gör en internationell differensprincip överflödig enligt Rawls. En sådan princip skulle inte bara kränka respekten för kollektivt självbestämmande, den skulle också få oacceptabla följder: medan humanitär hjälp distribuerar resurser upp till en viss basnivå så upphör aldrig en rättviseprincip som differensprincipen att gälla. Detta är orimligt eftersom den då kontinuerligt skulle straffa samhällen som driver en sund inhemsk politik för att kompensera politiskt vårdslösa samhällen. Den kosmopolitiska positionen delas vanligen in i en stark och en svag variant. För den starka kosmopolitanismen är en delad mänsklighet ett tillräckligt villkor för globala rättviseplikter medan den svaga varianten betonar att vissa empiriska villkor ska vara uppfyllda, såsom att det finns ett system av samarbete på det globala planet. 2 Framförallt förespråkare för den svaga kosmopolitanismen tar sin utgångspunkt i Rawls men kritiserar honom för att inte applicera differensprincipen och sina rättviseideal direkt på den globala arenan. De frågar sig dels varför Rawls överger sin starka egalitarianism till förmån för svagt formulerade mänskliga rättigheter och kravet på humanitär hjälp, dels varför kontraktet bakom okunnighetens slöja skrivs mellan folk och inte mellan individer. Inget av valen är enligt kosmopoliter försvarbart utifrån en koherent liberal teori. Den första frågan berör skillnader i moralisk styrka mellan humanitära skyldigheter och rättvisans skyldigheter. Medan humanitär hjälp handlar om att bistå inom ramen för en redan accepterad ordning för distribution av resurser och tillgångar så handlar rättvisa om att kritiskt utvärdera en sådan ordning. Målet är alltså inte att omfördela utan att avgöra vad som ska räknas som en rättvis omfördelning. Den andra frågan berör Rawls val att låta folk snarare än individer befinna sig bakom okunnighetens slöja. Kosmopoliter anser att analogin mellan naturliga individer och stater är djupt problematisk, inte minst utifrån den liberala ram som Rawls önskar hålla sig inom. Vi kan inte, som Rawls gör, tala om respekten för staters autonomi som om det (i tillräcklig 2 Här diskuteras den svaga kosmopolitanismen men exempel på förespråkare för den starka kosmopolitiska positionen är Peter Singer inom den utilitaristiska traditionen, Onora O Neill inom den Kantianska, samt Martha Nussbaum som influerats av antika tänkare som Aristoteles.
4 4 utsträckning) vore samma sak som respekten för individens autonomi. När vi vördar en individs autonomi så visar vi respekt för dennes sätt att handla som skapare av sitt eget liv och sitt goda. Att vörda en icke-liberal stat däremot, som ju är en enhet med tvångsmakt över naturliga personer, är att visa respekt för vissa människors rätt att förneka sina medborgares individuella autonomi. Att tillskriva de nationalstatliga gränserna sådan moralisk betydelse är alltså förkastligt utifrån liberala grunder (för att inte tala om att oproblematiskt likställa folket med staten och anta att staten är folkets sanna röst). Ett av de mest grundläggande normativa antagandena Rawls gör i sin inhemska rättviseteori är att aspekter som kön, etnicitet och klass är moraliskt godtyckliga. Det är därför dessa ska abstraheras bort bakom slöjan. Men kosmopoliter betonar att vi även måste ta på allvar det slumpmässiga i var i världen vi föds. Gör vi det så ser vi att våra moraliska skyldigheter gentemot andra inte kan sluta (eller radikalt förändras) där den nationalstatliga gränsen upphör utan att vi måste skapa gemensamma universella normer för alla individer oavsett medborgarskap. Enligt kosmopoliter som kritiskt utgår från Rawls existerar basala strukturer för samarbete i det internationella systemet vilket gör att vi inte bör se det som så radikalt annorlunda än det inhemska. I dagens globaliserade värld är människor mer individuellt och institutionellt sammanlänkade än någonsin tidigare och det finns goda förutsättningar att applicera stora delar av Rawls rättviseteori om än inte de politiska friheterna så en princip för distributiv rättvisa på det globala planet. Medan de kosmopolitiska idealen ofta anklagas för att vara för abstrakta och orealistiska är Thomas Pogge kanske den kosmopolit som varit mest konkret i vad som kan göras för att skapa större rättvisa i världen. Den egalitära utgångspunkten för Pogge är att ojämlikhet måste rättfärdigas. Den radikala ojämlikhet som råder i världen där en miljard saknar rent vatten och nära åttahundra miljoner inte har tillgång till tillräcklig föda gör frågan om rättfärdigande desto mer oundviklig. Pogge ställer sig tveksam till om den lilla rika delen av världen är moraliskt förtjänt av en sån stor del av den globala produktionen. Kan vi inte på goda grunder rättfärdiga denna ojämlikhet är systemet orättvist och det är vår gemensamma skyldighet att arbeta för en mer rättvis världsordning. Medan vissa menar att vi har en positiv skyldighet att hjälpa till dit hör Rawls humanitära skyldighet att bistå så argumenterar Pogge för att vi har en negativ skyldighet att inte skada de sämst ställda i världen. För att hävda detta måste han dock visa att vi faktiskt bidrar till fattigdomen eftersom själva ojämlikheten i sig inte är tillräcklig för en negativ skyldighet. Pogge illustrerar med ett exempel: om vi upptäckte ett folk på Venus som levde i misär så skulle vi inte kunna åberopa vår negativa skyldighet eftersom vi inte bidragit till eländet, däremot skulle vi bryta mot en positiv skyldighet om vi inte hjälpte till. Med empiriska data och filosofisk argumentation vill Pogge visa att vi genom vårt beteende, främst genom våra politiska och ekonomiska institutioner, faktiskt bidrar till fattigdomen och att den radikala ojämlikheten därmed inte kan rättfärdigas. För att få bukt med detta problem
5 5 introducerar Pogge distributionssystemet GRD (Global Resources Dividend) som går ut på att stora aktörer som företag och stater måste betala skatt vid utvinnandet av jordens gemensamma naturresurser. Stater ska alltså inte ha full äganderätt till naturresurser inom sitt territorium eftersom de inte förtjänat dem. De är däremot fria att själva besluta om hur dessa resurser ska utvinnas, säljas och investeras så länge de betalar en del till en gemensam global pott för omfördelning till de sämst ställda. Att realisera principer för distributiv rättvisa kräver enligt kosmopoliter inte en världsstat. Institutionella lösningar kan se lite olika ut. Pogge menar att stater kan vara huvudsakliga instrument i åtagandet att implementera ett GRD-system men bör kompletteras med överstatliga institutioner i syfte att tillsammans skapa en mer rättvis ekonomisk världsordning. Ett problem som dock kvarstår för kosmopoliter är att stater måste ge skäl till sina egna medborgare varför de bör utsättas när resurser ska flöda ut ur deras stat till mindre gynnsamma stater. För att göra detta krävs en tydlig distinktion mellan den nationella och globala nivån. Därtill tycks kosmopoliter ha underskattat statens distinkta roll i kraft av att vara ett territoriellt och legalistiskt sammanbundet system av tvångsmakt. Det är emellertid inte dessa problem som står i förgrunden för den liberalnationalistiska positionen. Snarare är det relationen mellan kultur och moral som är i fokus, det vill säga samhällets roll för människors normer och värderingar. Det finns en brokig skara teoretiker som kan sorteras in under den liberal-nationalistiska rubriken i den globala rättvisedebatten, med benämningar som kommunitärer, liberal-nationalister, metaetiska partikularister och kulturella perfektionister. Den gemensamma utgångspunkten är att en koherent liberal teori inte bör appliceras globalt då de liberala principerna har en begränsad räckvidd. Den nationella samfälligheten i form av en gemensam självförståelse och ett kulturellt medlemskap har en stark moralisk betydelse som rättfärdigar att vi prioriterar våra medlemmars intressen. Vissa filosofer menar att det ligger i moralens situerade natur att vi värnar om skyldigheter gentemot dem som står oss nära. Samfällighetens delade normer och värden är en förutsättning för människan som moraliskt handlande varelse, och som sådan följer vi inte universaliserbara maximer utan regler som inkarnerats i vår sociala miljö. Andra filosofer ser prioriteringen av de egna medlemmarna som en konsekvens av det väsentliga i att samfälligheten överlever och blomstrar. Utgångspunkten är den moraliska betydelsen av en blomstrande kultur för det mänskligt goda snarare än moralens villkor. David Miller går till botten med den elementära kosmopolitiska föreställningen att en global egalitarianism uttryckt till exempel som alla människors lika möjligheter måste utgöra rättvisans normativa grund. Han frågar sig vad det är som får oss att tro att globala rättviseprinciper kräver att förankras i en sådan princip. Så snart vi överger den föreställningen öppnar sig nämligen en rad alternativa vägar för att bota världens orättvisor, t ex att få stater att inte kränka mänskliga
6 6 rättigheter. Han medger att också ett sådant förslag måste grundas i någon slags jämlikhetstanke, men för Miller är denna uttryckt som ett värde som ska vägleda oss i utformandet av gemensamma institutioner, inte som en princip. Anspråk på ett värde och anspråk på hur aktörer bör handla är två olika saker och det ena följer inte automatiskt av det andra. Att jag har större skyldigheter gentemot mitt barn än ett barn i Bangladesh är helt förenligt med tanken att alla barn är lika värda. Men om vi nu har skyldigheter också för människor vi inte har en relation till menar Miller att kosmopoliter måste inkludera en substantiell premiss om vad denna skyldighet består i. Det räcker inte att säga varför vi har en sådan skyldighet. 3 Vidare ställer sig Miller tvivlande till att de nationalstatliga gränserna skulle vara moraliskt godtyckliga och inte spela någon roll för rättvisan. Det är i förhållandet till andra som vårt ansvar formas. Vad rättvisan kräver att vi gör för andra är därför beroende av vår relation med dem. Och globaliseringen till trots så har vårt nationella medlemskap fortfarande stark moralisk betydelse. Det finns därför ingen anledning, menar Miller, att se en global egalitär princip (såsom allas lika möjligheter) som ett krav för globala rättviseprinciper. Eftersom social rättvisa förutsätter en nationell samfällighets basstruktur är värdet av nationellt självbestämmande snarare ett skäl till att tillåta global ojämlikhet. Globala distributiva rättviseprinciper (såsom differensprincipen) skulle nämligen underminera möjligheterna till ett sådant självstyre genom att det ständigt skulle överföras resurser från rika stater till de sämst ställda. Grundtankarna i den Rawlsianska positionen har redan presenterats men några av Thomas Nagels idéer får här illustrera de variationer som finns inom positionen. Nagel skiljer mellan kosmopolitanism och den politiska föreställning om global rättvisa som Rawls och han själv företräder, och håller med Rawls om att det moraliska antagandet om godtyckliga ojämlikheter trots att det är moraliskt attraktivt inte är tillämpbart som universell princip. Socioekonomisk rättvisa är beroende av rättigheter vi har gentemot medborgarna i en samfällighet under samma politiska kontroll, inte gentemot alla individer eller grupper. Men till skillnad från den liberalnationalistiska positionen är det inte samfällighetens kultur, språk eller värderingar som är den främsta anledningen till att den distributiva rättvisan bör ha sin hemvist inom staten. Det är dess politiska karaktär som är avgörande. För Nagel är de strukturer för samarbete som kosmopoliter menar finns i det internationella systemet inte av det slag som den sociala rättvisan kräver. Medan dessa överenskommelser mellan suveräna stater är frivilliga uppstår den sociala rättvisan som en särskild skyldighet som är beroende av staten sedd som en ofrivillig sammanslutning. Staten är alltså enligt Nagel inte ett svar på det universella kravet på jämlikhet utan en konsekvens av den 3 Många kosmopoliter skulle däremot förneka att jag har större skyldigheter gentemot ett okänt barn i Sverige än barnet i Bangladesh. Det räcker alltså inte för Miller och andra liberal-nationalister att åberopa skillnaden mellan generella och särskilda plikter, de måste också motivera varför vissa av dessa särskilda plikter just ska utsträckas till den nationalstatliga gränsen.
7 7 mer grundläggande skyldigheten (betonad av både Hobbes och Kant) som alla människor har att skapa och stödja en stat av något slag för att lämna naturtillståndet vilken som än står till buds. Däremot sätter en minimal mänsklig moral i form av grundläggande negativa rättigheter till exempel yttrande- och religionsfrihet gränser för legitim maktutövning genom att styra vår relation till alla andra människor. Här väljer dock Nagel en mer individualistisk ansats än Rawls. Källan till begränsningen för statens externa suveränitet är inte jämlikheten mellan folk utan respekten för dess medlemmars mänskliga rättigheter. Det finns inga moraliska skäl av det slag som Rawls anför varför en politisk förståelse av global rättvisa medför en skyldighet att tolerera ickeliberala stater. Inte heller varför liberala stater måste avstå från att försöka påverka icke-liberala stater att anta liberala principer. Global rättvisa är en utmaning för den politiska teorin då den ställer traditionella distinktioner mellan den politiska samfällighetens insida och utsida på ända och prövar gränserna för tidigare förgivettagna liberala principer om frihet, jämlikhet och rättvisa. De tre diskuterade positionerna stöter alla på problem och den nationalstatliga gränsens moraliska betydelse tenderar att antingen överdrivas eller underskattas. I mötet med denna gräns har liberala idéer töjts på som i Rawls fall där tolerans fått en delvis ny innebörd och djupare frågor har väckts om moralens relation till kultur, språk och institutioner. Men problemen till trots så är dessa frågor i ljuset av alarmerande rapporter om fattigdom, klimatförändringar och radikal ojämlikhet samtidigt viktigare än någonsin. Aldrig förr har det varit så angeläget för den politiska filosofin att träda ur sin nersuttna inhemska sfär och fråga sig vad vi är skyldiga de människor som står utanför den. Texter till temat: David Miller, Against Global Egalitarianism, The Journal of Ethics 9, no. 1-2 (2005). Urval: avsnitt I, III och IV (ca sidor) Thomas Pogge, Eradicating Systemic Poverty: brief for a global resources dividend, Journal of Human Development 2, no 1 (2001). Urval: sid (ca 12 sidor) Thomas Nagel, The Problem of Global Justice, Philosophy & Public Affairs 33, no. 2 (2005). Urval: avsnitt I, II, III och V (ca 18 sidor)
Chapter 15. Globala orättvisor
Chapter 15. Globala orättvisor Eva Erman I stället för att sitta här och skriva skulle jag kunna rädda en annan människa från en livshotande sjukdom eller svält. Precis just nu. Tanken är svindlande. Inte
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merHemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1
LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra
Läs merVad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merInkomstfördelning: En konfliktfråga.
Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad
Läs merDet är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merHur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.
Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria
Läs merPolitisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria
Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade
Läs merLektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs mer9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta
Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att
Läs merKontraktsteorin. Föreläsning
Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.
Läs merIndivider som jämlikar
Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merKan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
Läs merKapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.
Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom
Läs merVår grundsyn Omgivningen
För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merEtik och människosyn
Etik och människosyn I LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE Annica Kosner Leg psykolog/st-psykolog neuropsykologi CalmarSund Psykologtjänst AB Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och utvecklings-
Läs merKapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.
En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Läs merKonventionell moral och kritisk etik
Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merDN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016
DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016 1 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler Svenska värderingar betyder olika saker för olika människor I samband med augusti månads väljarbarometer ställde
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merEventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?
Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merIntroduktion till etik (2)
Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merForskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen
Läs merInformationsteknologi och etik
Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merInstuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi
1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar
Läs merHarisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)
STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken
Läs merHemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
Läs merKapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merVår moral och framtida generationer
Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merMakt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017
Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar
Läs mer5. Egoism. andras skull.
5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merAnarchy, State, Utopia
Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet
Läs merForskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merHare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
Läs merForskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?
Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion
Läs merFilosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.
Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Läs merBör vi ha global demokrati? Eva Erman, Uppsala Universitet
1 Bör vi ha global demokrati? Eva Erman, Uppsala Universitet Att demokratin bygger på en gränsdragning mellan de som får vara med och de som inte får vara med i det politiska styret har historiskt inte
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merKONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM
Lunds universitet Filosofiska institutionen KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Om ursprungspositionens funktion i John Rawls rättviseteori Kristoffer Svenson Uppsats FPR 503, 41-60p VT 2005 Handledare:
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merUtilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism
Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merPolitisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013
Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 LÄRARE: SAL: HEMSIDA: Niklas Olsson-Yaouzis (niklas.olsson-yaouzis@philosophy.su.se) och Mats Ingelström (mats.ingelstrom@philosophy.su.se) D207
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 18
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merObunden Samling för Åland r.f.
Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 9
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales recension ryan muldoon: Social Contract Theory for a Diverse World: Beyond Tolerance, New York: Routledge, 2016. ryan muldoon har
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merHemtentamen, politisk teori 2
Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen
Läs merDemokrati på skolgården och i klassrummet
Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste
Läs mer