Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet

Transkript

1 Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet Pass 1 Hur gick första halvlek? Resultat i halvtid. kl Eva Hallström och Stefan Lundvall redovisade uppföljningar av miljökvalitetsmål/delmål/etappmål för God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan (se presentation på webben). Därefter diskuterades i smågrupper följande frågor: 1. Hur har din organisation/ditt företag jobbat? 2. Exempel där miljömålsarbetet har varit framgångsrikt? Varför blev de bra? 3. Stämmer er bild med den bild som presenterats? 4. Något viktigt som behöver tilläggas för att komplettera bilden? Eftersom gruppen var mycket stor, över 70 personer, var det inte praktiskt möjligt att på den begränsade tiden diskutera alla frågor i storgrupp. Fråga 1 och 2 besvarades på lappar som lämnades in. Lapparna lades i samma låda och det har i flera fall varit svårt att veta vilken fråga som de ska kopplas till. Svaren redovisas därför samlat nedan under fråga 1 och Hur har ditt företag/din organisation jobbat? 2. Exempel där miljömålsarbetet har varit framgångsrikt. Varför blev det bra? Vi ger handfasta råd varje dag när det gäller effektivisering och klimat. Anordnar träffar för föreningar, företag, allmänhet mm. Energi- och miljöprojekt. /Jönköping Airport Erbjudit radonmätningar. Egenutvecklade projekt (NCC) Ställer energieffektiviseringskrav. -Ska bygga under normen. Har byggt passivhus i Värnamo åt Finnvedsbostäder. Vi sorterar i 12 olika fraktioner och gästen sorterar i rummet och sedan tar städerskan vidare till städvagnen och så vidare. Integrerat i ordinarie verksamhet- liten bit i taget- trögt ibland. Strategiskt målarbete- försöka få det att ingå i ordinarie jobb. Gjort klimatstrategi. Fjärrvärme-utbyggnad.

2 Käll-och avfallshantering. Mullsjö; Fällningsdammar för dagvatten. Jönköping-avfall; matavfallsinsamling i hela kommun. Biogasproduktion. Biogassopbilar. Jönköping kommun fastighetsnära insamling av förpackningar. Elbil, laddningsstolpe, från olja till pellets, lågenergilampor, ljusdetektorer, minska elförbrukning. Miljödiplomering, föreläsningsserier. Energieffektivisering av fastigheter inom landstinget. Ecodriving för anställda Eldningsolja>biobränsle, Jönköping Airport. Ecodriving för alla, Jönköping Airport. Bensinbil>miljöbil, Jönköping Airport. Ecodriving bland alla kommunanställda + även det lokala bussbolaget som kunnat se tydlig ekonomisk vinst (Aneby). Energisparande åtgärder i bostadsfastigheter. Besparing 9% Fört in hållbar utveckling i styrsystemet. Jobbar med tvärfunktionella arbetsgrupper. Vindbruksplan (bilaga till ÖP) =bra. En politisk förståelse och förankring. Tydlig resepolicy som styr mot digitala möten. Om resa ska göras prioriteras cykel och tåg före bil och flyg. Matavfallsbiten, ca 50 ton/år. Dvs 5 ton biogas (vi kör vår egen företagsbil på det.) Rörelsesensorer för belysning. Från C02-30%, El -20%, Värme -20%, Jönköping Airport Extrena konsulter och engagerad ledning=framgång, Jönköping Airport. Energieffektivisering i byggnader. Regelbundna uppföljningar är nödvändiga om ingen frågar efter så händer inget. Närporten > minska energiförbrukningen. Obs! Hur taxan regleras. Arbetet med översiktsplanen sammanförde arbete över förvaltningsgränserna. Möjlighet för medarbetare att hyra miljöbil inkl bilpoolsanslutning gör bla att medarbetare slipper ta bil till jobbet och kan ha en bil i sitt privata hushåll. 3. Stämmer er bild med den bild som presenterats? 4. Något viktigt som behöver tilläggas för att komplettera bilden? Frågorna gäller vad som tidigare redovisats under seminariet om hur miljöarbetet gått och i vilken utsträckning som miljömålen uppnås (se powerpointpresentationer). Synpunkten kom upp att bilden i huvudsak stämmer på länsnivån men att det ser olika ut i olika kommuner. Till exempel ligger Jönköpings kommun över länsgenomsnittet beträffande återvinning av matavfall. Härefter uppstod en diskussion om behovet av

3 tydligare styrmedel för att i högre grad stimulera medborgarna att göra rätt, till exempel för att öka återvinningen. På en av de lappar som lämnades in påpekade en grupp att kommunerna gör olika bedömningar av hur långt man har nått när man fyller i Länsstyrelsens enkät om hur åtgärdsarbetet går. Det är ett vanligt problem vid uppföljning att det inte kan garanteras att bedömningar görs på samma sätt av olika personer när enkäter fylls i. Länsstyrelsen har träffar två gånger per år med kommunernas miljömålssamordnare där diskussioner förs med syfte att ensa bedömningarna. En annan synpunkt som kom upp var att en stor del av minskningen av CO2-utsläppen i länet endast är en överflyttning av utsläpp till andra länder då produktionen flyttas utomlands. Utsläppen kommer då inte med i Sveriges statistik utan redovisas där varorna produceras och utsläppen sker, men det är vår konsumtion som är grundorsaken. Pass 2 Hur vinner vi matchen? Klockan Eva Hallström och Stefan Lundvall sammanfattade Klimat- och energistrategin med vision, mål, potentialer för energieffektivisering och förnybar energi samt strategins sju åtgärdsområden (se presentationen). Därefter genomfördes några mentometerundersökningar bland deltagarna. Alla frågor och svar framgår av presentationen, men tre av dem redovisas i diagrammen nedan.

4 Därefter diskuterades i smågrupper frågan om hur vi vinner matchen, det vill säga, vad som behöver göras för att klara av att nå miljömålen. Grupperna skrev ner meningar på lappar om vad som de ansåg vara

5 viktigast. En omröstning (med acklamation) genomfördes för att välja ut två meningar att ha med på ett för konferensen gemensamt Grönt kort. Omröstningen gjordes mellan sexton meningar som antecknades i presentationen. Hur vinner vi matchen? (Klimat och GBM) 1. Fler måste vara med och spel prioritera 2. Blocköverskridande miljöpolitik 3. Positiv inställning till att tänka miljövänlig 4. Minska transporterna 5. Attitydpåverkan 6. Alla måste delta och ändra beteende 7. Alla måste känna till målen och känna igen sig i dem 8. Räkna på totala belastning inklusive konsumtion 9. Gynna och uppmuntra innovationer 10.Minska regelkrånglet 11.Våga testa nya ekonomisk modeller 12.Satsa på barnen 13.Tydligt politiskt ledarskap 14.Ekonomisk styrning 15.Boplatser mer artanpassade 16.Enklas system måste skapas för invånarna Nummer 6 Alla måste delta och ändra beteende och nummer 10 minska regelkrånglet valdes ut till det gröna kortet. Ytterligare många fler förslag lämnades in på lappar och redovisas i lista nedan. Med hjälp av listan kan var en sätta ihop sitt eget gröna kort! Hur vinner vi matchen? Bättre uppföljning, inklusive politiskt När man samarbetar, kommun-länsstyrelse-näringsliv-energicentrum. Driva mer EU-projekt tex genom att energikontor på så sätt synliggörerbetet med miljön för ALLA. När en åtgärd är genomförd hur ser arbetet ut för att säkerställa att arbetet fortlever? Pratas mycket men se till att det blir verkstad. Förbättra den sociala miljön på orten-fritid, upplevelser, för att minska kringresandet. Näringslivets delaktighet bör bli mer. Miljödiplomering. Miljödiplomering. Stor enighet i beslutsamhet. Beteendeförändringar har en mycket stor potential. Tex hur bygger man ett samhälle där det totala energibehovet minskar? Energieffektivisering genom insikt/medvetenhet, engagemang, strukturerat genom handlingsplaner. Översiktsplanens roll och status behöver stärkas. Mer upplysning av solcellsbidragen, kommun och privat kan söka.

6 Miljökrav i upphandling. Köp/gynna miljömärkta varor och tjänster i inköp och upphandling. Då bidrar man (in)direkt till att minska många miljöproblem. Man köper produkter som tillverkats med mindre energiförbrukning, utan farliga kemikalier etc. Bättre stadsplanering med hänsyn till hållbar skötsel, allmäna ytor och grönytor. 100% biobränslevärme. Kemikalierna, begränsa antalet kemikalier. Datastöd för att få en bra struktur. Minska energibehovet. Alternativa mötesformer. Vegetarisk mat. Alla måste känna till målen och kunna känna igen sig i de, (konkret och vardagligt.) Mindre regelkrångel. Vi måste skapa enkla system genom politiska beslut och prioriteringar så att det blir enkelt för invånare, företag tex återvinningssystem som fungerar. Mer investeringsmedel behövs så att vi kan starta/genomföra pilotprojekt tex solcellsprojekt. Attitydförändringar, se möjligheter istället för hot. Skapa en uthållig struktur. Börja i det lilla för att få med alla i båten. Engagemang och rätt tänk. Stadsjord fenomenalt bra exempel Minska transporterna. Attitydpåverkan. En positiv inställning till att tänka miljövänligt. En blocköverskridande miljöpolitik. Alla måste delta och ändra beteende. Fler måste vara med och spela matchen - prioritera frågorna. Tydligt politiskt ledarskap med visioner åtföljda av en rejäl påse pengar. Sälj in att vi behöver investera i framtiden. Räkna på total belastning inklusive konsumtion. Gynna och uppmuntra innovationer. Vi måste bestämma oss, ändra livsstil. Många lösningar krävs. Politiskt mod. Inte bara fina ord utan handling. Varför inte använda den byggteknik vi har, BBR (Boverkets regelsamling för byggande) ger minimikrav, många bygger efter det. Våga testa nya ekonomisk modeller Satsa på barnen Ekonomisk styrning Boplatser mer artanpassade Antecknat av Stefan Lundvall (förutom listorna som är sammanställda av vår praktikant Emmelie)