BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. T) LOTS- OCH FYRINRÄTTNINGEN SAMT LIFRÄDDNINGS- ANSTALTERNA Å RIKETS KUSTER. X.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. T, Lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsanstalterna å rikets kuster. Lotsstyrelsens underdåniga berättelse för år Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Den underdåniga berättelsen för år 1873 innehåller, s. 3-22: Om lots- och fyrinrättningens, sjökarteverkets och lifräddningsväsendets uppkomst och utveckling m. m. Efterföljare: Lotsverket / af Kungl. Lotsstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 74: Tab. 42. Lots- och fyrinrättningen samt livräddningsväsendet BISOS T digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-t0-8201_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. T) LOTS- OCH FYRINRÄTTNINGEN SAMT LIFRÄDDNINGS- ANSTALTERNA Å RIKETS KUSTER. X. LOTS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1883.

4

5 Innehåll. Table des matières. A) Personalen Sid Personalens storlek. Utnämning, tjenstledighet m. m. inom styrelsen och lotsbefälet» 4. Afgångne inom lots- och fyrpersonalen. Bestraffningar» 5. Premier för lotsningar m. m..» 6. Utmärkelser. Lotsbarnskolornas verksam-» het» 7. Visitationer» 8. B) Lotsinrättningen och sjöfarten» Lotsningar och lotspenningar» 8. Ersättningar för skadade lotsbåtar. Grundstötningar med lots om bord» 10. Strandningshändelser och sjöolyckor» 11. C) Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg, båtar m. m.» Fasta fyrinrättningar» 12. Flytande fyrinrättningar» 17. Signalapparater. Sjömärken...» 18. Lotsbyggnader. Lots- och tjenstebåtar...» 21. Ångfartyg. Nytt system för smärre ledfyrar» 22. D) Lifräddningsväsendet» 23. Lifräddningsanstalterna» 23. E) Styrelsen och medelsförvaltningen» Handlagda mål» 23. Publikationer. Till lotsverket upplåtna tomter» 24. Reglering af lotsjordar. Medelstillgångar» 25. A) Personnel Page 4 8. Effectif. Modifications, congés temporaires, dans l'administration générale, ainsi que dans l'état-major du service de pilotage» 4. Mouvement du personnel du service du pilotage et des phares et feux. Punitions» 5. Primes de pilotage, etc.» 6. Récompenses honorifiques. Activité des écoles pour les enfants de pilotes» 7. Visites et inspections» 8. B) Pilotage et navigation» Pilotages et droits payés aux pilotes» 8. Indemnités pour bateaux-pilotes avariés ou désemparés au service. Nombre des cas où des navires ont touché avec des pilotes brevetés à bord» 10. Échouements et autres sinistres» 11. C) Phares et feux, balises, bouées et autres marques, navires et bateaux du service de pilotage, etc.» Phares et feux fixes» 12. Feux flottants» 17. Appareils de signaux. Balises, bouées et autres marques» 18. Stations d'attente ou corps de garde de pilotes. Bateaux-pilotes et embarcations de service» 21. Bateaux à vapeur. Nouveau système d'éclairage pour les petits feux de passe...» 22. D) Service de sauvetage» 23. Stations de sauvetage» 23. E) Administration et économie» Nombre des affaires traitées» 23. Publications. Terrains mis à la disposition du service du pilotage» 24. Terres de pilotes réglées. Fonds disponibles» 25.

6 2 Bilagor. Litt. A. Uppgift å antalet lots- och fyrplatser, lifräddningsstationer samt underbefäl och betjening vid lotsverket vid slutet af år 1882 Sid. III.» B. Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna år 1882» IV.» C. Uppgift å det antal lots- och fyrplatser, som af vederbörande lotskaptener år 1882 blifvit inspekterade, äfvensom antalet gånger» V.» D. Sammandrag af inkomna uppgifter å antalet af verkstälda lotsningar samt beloppet af influtna lotspenningar m. m. år 1882» VI VIII.» E. Antal lotsningar åren » IX XI.» F. Högsta lotslott vid de särskilda lotsplatserna åren (i kronor)» XII XIV. Annexes. Litt. A. Nombre des stations de pilotes, phares et stations de sauvetage ainsi que des sous-officiers et agents subalternes du service de pilotage et des phares et feux à la fin de l'année 1882 Page III.» B. Relevé des données relatives à l'enseignement scolaire dans les écoles des enfants de pilotes pendant l'année 1882» IV.» C. Nombre des stations de pilotes et des phares et feux inspectés en 1882 par les capitaines de pilotage, et nombre de ces inspections» V.» D. Relevé du nombre des pilotages effectués, et montant des droits de pilotage perçus pendant l'année 1882» VI VIII.» E. Nombre des pilotages effectués dans la période décennale de » IX XI.» F. Maximum, en couronnes de la répartition par pilote aux diverses stations de pilotage, dans la période décennale de » XII XIV.» G. Uppgift å strandningshändelser och haverier vid Sveriges kuster år 1882» XVI XXXV.» G. Nombre des échouements et des avaries survenus sur les côtes et dans les eaux de la Suède pendant l'année 1882» XVI XXXV.» H. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år 1882» XXXVI.» I. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med år 1863 till och med år 1882» XXXVII.» H. Relevé des échouements et des sinistres survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant l'année 1882» XXXVI.» I. Récapitulation du nombre des échouements, sinistres et avaries survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant la période de » XXXVII.

7 3 Litt. K. Uppgift om lifräddningsanstalternas verksamhet från tiden för deras upprättande Sid. XXXVIII.» L. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet år 1882» XL XLV.» M. Sammandrag af inkomna uppgifter å lotsverket eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under år 1882» XLVI L.» N. Lots- och fyrinrättningens medelstillgång för år 1882» LI.» O. Uppgift å ungefärliga värdet vid slutet af år 1882 af lotsverket tillhörande fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter» LII LV. Litt. K. Tableau de l'activité des stations de sauvetage maritime sur les côtes de la Suède, depuis la création de ces établissements Page XXXVIII.» L. Tableau de l'activité des stations de sauvetage maritime pendant l'année 1882» XL XLV.» M. Relevé des rapports concernant les affaires et enquêtes judiciaires survenues pendant l'année 1882, relativement au pilotage ou à son personnel» XLVI L.» N. Fonds à la disposition de l'administration du pilotage et des phares et feux pour l'année 1882» LI.» O. Valeur approximative, à la fin de l'année 1882, des phares, feux, marques nautiques, et autres établissements et appareils pour la sécurité de la navigation, appartenant au service du pilotage et des phares et feux» LII LV.

8

9 TILL KONUNGEN. Jemlikt stadgandet uti 7 mom. 1 b) af den för Lotsstyrelsen nådigst faststålda instruktion den 15 Februari 1881 får Styrelsen härigenom afgifva embetsberattelse för det senast förflutna året, 1882.

10 4 A. Personalen. Personalens storlek. Den 31 sistlidne December uppgick den vid Lotsstyrelsen och lotsverket i aktiv tjenst anstälda personal till följande antal: Utnämning, tjenstledighet m. m. Vakanta befattningar förekommo till ett antal af 93, deraf 87 vid lotsinrättningen. jemförelsevis stora antalet af de sistnämnde beror hufvudsakligen derpå att dels icke få extra lotsar af ett eller annat skäl icke blifvit befordrade till ordinarie lotsar, dels att 25 vakanser förekomma bland lotslärlingar med arvoden, under det att hela antalet lotslärlingar uppgår till 96, hvaraf 71 utan arvode, dels ock att, så länge åtskillige lotsåldermän och lotsar qvarstå å öfvergångsstat, normalstaten icke kan vinna fullständig tillämpning. Härhos bifogade tabell Litt. A utvisar, bland annat, underbefälets och gemenskapens fördelning på de särskilda lotsfördelningarna vid slutet af år Sedan Eders Kongl. Maj:t, uppå Lotsstyrelsens framställning, jemlikt nådigt bref den 8 December 1881 funnit godt medgifva att å Styrelsens stat finge från och med år 1882 uppföras en notarie, med de åligganden och aflöningsförmåner, som funnes i samma nådiga bref angifna, så Det

11 5 blef, efter det ansökningstiden tilländagått, till ifrågavarande nya tjenstebefattning den 20 Januari 1882 utnämnd amanuensen hos Styrelsen J. A. Sjöberg. Inom Lotsstyrelsens personal har i öfrigt ingen förändring under året förekommit. I afseende å lotsbefälet är att anteckna, att f. d. Distriktehefen C. W. B. J. Forsell, hvilken i sammanhang med lotsverkets ombildning år 1881 beviljades nådigt afsked med pension samt aflöning å lotsverkets indragningsstat, den 2 Mars sistlidet år med döden afgått. Styrelsens embets- och tjenstemän hafva icke åtnjutit annan ledighet än dem författningsenligt tillkommande semester. Under de kortare tider en eller annan bland lotskaptenerna åtnjutit ledighet har vederbörande öfverlots uppehållit chefsbefattningen inom fördelningen. Under det sist förflutna året hafva bland underbefälet och betjeningen vid lots- och fyrstaterna afgått: Afgångne inom. lots- och fyrpersonalen. Bland de 12 genom döden afgångne hafva 3, nemligen en m&sterlots och två lotsar vid Malörns lotsplats inom Luleå lotsfördelning, den 26 sistl. Oktober vådligen omkommit under det de voro på återväg till lotsplatsen från fastlandet, der de afhemtat proviant. Antalet döde och förhållandet mellan detta och antalet genom vådlig händelse omkomne har alltså år 1882 varit detsamma som år Bestraffningar för fel i tjensten hafva blifvit ådömda till följande antal: Bestraffningar.

12 6 Af de bestraffade tillhörde 5 fyrpersonalen, alla de öfrige lotspersonalen. De ådöinda bestraffningarna utgjorde i ett fall fängelse (för grundstötning), i 24 fall böter; de återstående 3 voro af lindrigare art. Bestraffningarnas antal under de sistförflutna 10 åren hafva utgjort: för Premier lotsningar m. m. Åt personer, hvilka under ledning af lots- eller fyrbetjent i hårdt väder utgått för att aflemna lots eller berga nödstäldt fartygs besättning eller i sjönöd stadda personer, hafva under sistlidet år följande penningebelopp blifvit såsom belöningar utdelade:

13 7 Jemlikt nådigt bref den 27 sistlidne Oktober har Eders Kougl. Maj:t funnit godt tilldela: Fyrmästaren vid Holmögadds fyrplats Emanuel Petterson guldmedaljen af 5:te storleken med inskrift:»för nit och redlighet i rikets tjenst»; Mästerlotsen vid Hönö lotsplats J. F. Olsson, Mästerlotsen vid Brännö lotsplats L. Larsson, Mästerlotsen vid Fårösunds norra gåtts lotsplats L. M. Hamstedt samt Fyrvaktaren vid Marstrands fyrplats A. Christiansson hvardera ett exemplar i silfver af medaljen af 8:de storleken med nyssnämda inskrift. Rörande verksamheten inom de på mera aflägsna orter befintliga, af lotsmedel understödda s. k. lotsbarnskolorna hafva vederbörande lotskaptener afgifvit berättelser, hvilkas hufvudsakliga innehåll finnes återgifvet i hosföljande tabellariskt uppstälda sammandrag, Bil. Litt. B. Detta sammandrag utvisar, att skolundervisning kunnat under året längre eller kortare tid beredas barnen Utmärkelser. Lotsbarnskolornas verksamhet.

14 8 Visitationer. på 21 lots- eller fyrplatser, samt att antalet barn af lots- och fyrbetjening, som vid nämnda skolor åtnjutit undervisning uppgått till 213, eller något mera än närmast föregående år. Lotsbarnskola har för första gången varit anordnad vid lägenheten Svartödämman för barnen till fyr- och lotspersonalen å Dämman i Kalmar fördelning. På grund af gällande tjenstgöringsreglementes föreskrift hafva lots- och fyrplatserna blifvit besökta och inspekterade af vederbörande lotskaptener. Det antal gånger sådana besök egt rum å de särskilda platserna utvisas af bifogade bilaga Litt. C. Jemväl t. f. Lotsdirektören äfvensom t. f. Inspektören vid Lotsstyrelsen hafva under året företagit flera tjensteresor, dervid flertalet lotsoch fyrplatser blifvit besökta. B. Lotsinrättningen och sjöfarten. Lotsningar och lotspenningar. Det sistförflutna året har, efter allt utseende att döma, företett en ovanligt liflig sjöfart i alla svenska farvatten. Denna omständighet bevisas i sin mån deraf, att lotsningarnas antal och den lotsarne tillkommande lotspenningeförtjensten på de allra flesta lotsplatser öfverstigit hvad året 1881 i sådant af seende hade att uppvisa. Naturligtvis äro summorna för hela riket hvad beträffar så väl lotspenningar som lotsningar till följd af den medgifna lotsfriheten lägre än under något af de år, som närmast föregingo utfärdandet af 1881 års lotsförordning, men det menliga inflytande detta förhållande kunnat förväntas utöfva på lotsarnes inkomster, har i väsentlig mån motverkats genom den skedda minskningen i lotsarnes antal. Denna omständighet äfvensom den af Eders Kongl. Maj:t medgifna tillökningen i vissa lotsars aflöningsförmåner har haft till följd, att ersättning för mistad lotspenningeförtjenst på grund af lotsfriheten synts böra ifrågakomma på vida färre ställen och till lägre belopp för år 1882 än för näst föregående år. Under det att sålunda för år 1881 dylik ersättning utbetaltes till 179 lotsar med ett sammanlagdt belopp af 28,215 kronor, har blifvit beräknadt, att för år 1882 skulle för detta ändamål erfordras en utgift af endast 13,670 kronor, att fördelas på 80 personer. Bifogade tabell (Bil. Litt. D) utvisar antalet lotsande och lotsningar, beloppet af influtna lotspenningar och af högsta lotslott samt tidpunkten för första och sista lotsning för året vid hvarje lotsplats i riket. Af tabellen framgår bland annat, att antalet lotsningar öfverstigit 1,000 på följande platser, nemligen: Lilljungfrun 1,634, Gefle 1,487, Kalmar 1,410, Bremö 1,165, Malmö 1,091, Sandhamn 1,074 och Göteborg 1,042; att de största lotslotterna förekommit vid Helsingborgs lotsplats med nära 3,000 kronor, samt derunder intill omkring 2,000 kronor vid Malmö, Sundsvalls, Lilljungfruns, Hernö, Gefle, Sandhamns, Agö, Nylands, Bremö och Kalmar lotsplatser; att högsta beloppet influtne lotspenningar såsom vanligt förekommit vid Sandhamns lotsplats med omkring 38,000 kronor samt att lotspenningeförtjensten visserligen fortfarande varit minst vid de flesta platserna på Gotland och i Bohuslän, men att dock flera bland dessa haft att glädja sig af ovanligt hög inkomst af lotsning, hvilket, hvad vissa platser i Bohuslän vidkommer, torde vara beroende af sillfisket derstådes.

15 9 Inom de särskilda fördelningarna hafva lotsningarnas antal och beloppet af influtna lotspenningår utgjort: sålunda: För 10-årsperioden ställa sig uppgifterna om lotsningar och lotspenningar Uti två bifogade tabeller (Litt. E och F) hafva för de tio åren sammanförts dels antalet lotsningar vid hvarje lotsplats i riket, dels lotslottens belopp, i jemnadt tal, för hvarje plats. Af dessa tabeller, särskildt den med Litt. E betecknade, framgår bland annat, att den ungefär samtidigt med sjöfartens öppnande 1881 medgifna lotsfriheten i allmänhet på de flesta vigtigare lotsplatser åstadkommit en väsentlig nedsättning i lotsningarnas antal och följaktligen i lotspenningeförtjensten, om ock lotslotten kunnat bibehållas vid temligen tillfredsställande belopp genom minskning af de lotsandes antal. På några ställen har lotsfriheten icke haft denna följd, i det att, genom en starkt växande rörelse eller till följd af farvattnets beskaffenhet och brist på bogserångare, lotsningarnas antal och lotspenningeförtjensten ökats eller åtminstone bibehållit sig temligen oförändrade, men dessa orter äro få i jemförelse med dem, som träffas å andra sidan, hvarest man också finner de lifligast trafikerade, såsom Söderarms- och Furusundslederna till Stockholm, städerna Göteborg och Kalmar samt inloppen till dessa hamnar, Uddevalla, Halmstad, o Landskrona, Ahus m. fl.

16 10 Bogserångbåtames konkurrens med lotsarne är i starkt stigande och i synnerhet liflig inom Sundsvalls fördelning. V"id Sundsvalls lotsplats hafva bogserångbåtarne till och med redan öfvertagit mera an hälften af lotsningarna, hvilka från ett antal af nu nedgått till årligen. De bogseringar, för hvilka half lotsafgift enligt 29 i lotsförordningen blifvit erlagd, uppgingo i de särskilda fördelningarna till följande antal med nedan uppgifna afgifter, hvilka inberäknats uti lotspenningeförtjensten: Vid jemförelse med förhållandena år 1881, då bogseringarnas antal utgjorde 2,919 och afgifternas belopp Kr. 23,809,70, visar sig en tillväxt för de förra af 35 procent och för de senare af 26 procent. De platser, der största antalet bogseringar förekom, voro följande: Ersättning till lotsar för ska ade eller förlorade tjenstebåtar. Grundstötningar med lots om bord. Med stöd af 86 af tjenstgöringsreglementet för lotsverket har af lots- och fyrmedlen beviljats ersättning till två lotsar, en inom Luleå och en inom Sundsvalls lotsfördelning, för förlust af tjenstebåtar genom olyckshändelse, och har den utgift, som härför drabbat lotsverket, uppgått till 351 kronor 79 öre. Grundstötningar under det kronolotsar haft fartygs ledning sig anförtrodd hafva inom de särskilda fördelningarna förekommit till följande antal: Inom Luleå lotsfördelning 2, af hvilka 1 icke föranledt något ansvarsyrkande mot lotsen och i 1 fall lotsens förhållande, efter undersökning vid rådstufvurätt, vid årsskiftet var på krigsrätts pröfning beroende. Två från nästföregående år balanserade mål hafva under året blifvit slutligen afgjorda, dervid i begge fallen lotsen funnits till grundstötningen vållande och derför ådömts bestraffning, den ene af en månads fängelse, den andre af böter. Inom Sundsvalls lotsfördelning 1, som dock, efter behörig undersökning vid domstol, funnits hafva egt rum å ett dittills okändt grund, hvadan lotsen frikänts från ansvar. Uti 1 från föregående år balanseradt mål uppgifves lotsen hafva blifvit af domstolen frikänd från ansvar.

17 11 Inom Stockholms lotsfördelning 6, af hvilka 4 inträffat under sådana omständigheter att icke laga undersökning erfordrats, i 1 fall målet fått efter undersökning bero samt lotsen i 1 fall af krigsrätten frikänts från ansvar. Inom Norrköpings lotsfördelning 8, af hvilka dock 7 funnits icke föranleda laga åtgärd. I 1 mål har lotsen efter undersökning blifvit ålagd lindrigare bestraffning. Uti 1 från föregående år balanseradt mål har vederbörande krigsdomstol frikänt lotsen från ansvar. Inom Kallnar lotsfördelning 3, af hvilka 2 timat under sådana omständigheter, att lotsen tydligen icke varit till olyckan vållande, hvarjemte lotsen i 1 fall af vederbörande krigsrätt från allt ansvar frikänts. Inom Malmö lotsfördelning 6, af hvilka 4 icke påkallat åtal mot lotsen. Rörande de två återstående fallen har undersökning vid domstol egt rum men vederbörande krigsrätt förklarat sig icke kunna målen till handläggning upptaga, hvadan de lära förfallit. Inom Göteborgs lotsfördelning 6. Bland dessa hafva 5 varit af beskaffenhet att icke påkalla laga åtgärder; rörande 1 mål har ransakning hållits vid rådstufvurätt, hvarefter ransakningshandlingarna lära af allmänne åklagaren insändts till vederbörande krigsrätt för afdömande. Inom Gotlands lotsfördelning har under år 1882 likasom under flera föregående år icke timat någon grundstötning med fartyg, som haft kronolots om bord. Det är sålunda endast i 3 fall som lotsen under år 1882 förklarats i mer eller mindre grad vållande till timad grundstötning. Vid årets slut voro derjemte 2 mål beroende på domstols pröfning. Vid jemförelse med antalet lotsningar under året, 33,359, kommer 1 fall, då lots funnits på ett eller annat sätt vållande till grundstötning, på 11,119 lotsningar. Förhållandet under de tio sistförflutna åren har i detta hänseende varit följande: alltså i medeltal för 10 år 1 grundstötning på 8,523 lotsningar. Antalet strandningar och sjöolyckor vid Sveriges kuster har under det sistförflutna året, så vidt kändt är, uppgått till större antal än under något föregående, för hvilket anteckningar blifvit gjorda, eller 301, under det att det högsta antal som förut något år uppgifvits var 233 år Medelantalet timade strandningar var för perioden årligen 141, för perioden : 183. Denna tillökning kan visserligen i viss mån hafva sin grund deri att flera af stormar mycket besvärade år förekommit under den senare perioden än under den förra, likasom utan tvifvel stormen varit en verksamt bidragande orsak till det höga talet för år 1882; men då man Strandningshändelser och sjöolyckor.

18 12 vid jemförelse med sådana siffror, som utvisa sjöfartens liflighet, t. ex. uppgifterna om antalet utoch inklarerade fartyg äfvensom å antalet lotsningar innan lotsfrihet medgafs, finner att antalet strandningar temligen noga följer vexlingarna i sjöfartens liflighet, så torde skal finnas för antagandet att jemväl året 1882 följt samma lag, så att det mycket stora antalet sjöolyckor jemväl utvisar en ovanligt liflig sjöfart. Ätt detta antagande icke är utan grund torde följande siffror ådagalägga: Emellertid hafva såsom ofvan är nämdt äfven stormarne sin andel i den höga siffran för sjöolyckor Den 16 April rasade en svår storm i Geflebugten, förorsakande total förlust af 8 fartyg. Den 12 och 13 Maj strandade under orkanlik storm 11 fartyg på kusterna af Skåne och Halland. Förstörande stormar drogo ock fram den 10 och 11 Juli i Ålands haf, den Augusti öfver Bohuslän och till en del öfver sydöstra kusten, i slutet af Oktober öfver de södra och östra kusterna, men den svåraste af årets stormar inträffade den 4 6 November, då icke mindre än 45 strandningar finnas antecknade från alla rikets kuster, deraf flera än hälften ensamt från kusterna af Öresund under den sista af stormdagarne. Det proportionsvis största antalet sjöolyckor har, såsom varit att vänta, inträffat i den stora stråkvägen för sjöfarten, Öresund, hvarjemte ett betydligt antal strandningar förekommit på Vestkusten samt kusterna af Gotland. Bifogade, på de inkomna rapporterna grundade uppgift (Bil. Litt. G) utvisar de närmare omständigheterna vid de timade sjöolyckorna. Två bilagda sammandrag (Bil. Litt. H och I) innehålla uppgifter om olyckshändelsernas beskaffenhet, de strandade fartygens nationalitet, kusten der olyckorna inträffat äfvensom jemförelse mellan dylika händelser året 1882 och åren I likhet med hvad förut varit vanligt bilägges tillika en karta, utvisande sjöolyckornas gruppering på olika delar af kusten. C. Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg, båtar m. m. Fasta fyrinräitningar. En af Luleå stad ined vederbörligt tillstånd på Germundsön, vid inloppet till Luleå, uppförd fyr har blifvit färdig och jemlikt nådiga brefvet den 27 Januari 1882 af lotsverket öfver- * Ännu ej kändt. ** Lotspligtigheton lindrad den 26 Januari *** Lotsfrihet raedgifven från 1 April 1881.

19 13 tagen, för att derefter på dess bekostnad underhållas. Denna fyr, som första gången tändes den 13 sistlidne Oktober, har linsfyrapparat af 4:de ordningen med klipp, uppsatt i den åt söder vettande gafveln af fyrhuset, på en höjd öfver vattenytan af 7,3 meter, och visar fast hvitt sken från S. 2 O. till S. 8 O., hvit tvåklipp från S. 8 O. till S. 17 O., röd enklipp från S. 2 O. till S. 2 V. och fast rödt sken från S. 2 V. till S. 8 V. Fyrens läge är Lat '52" N., Long :' O. Grw. Det afstånd på hvilket fyren beräknas kunna synas är för det hvita skenet 10 minuter och för det röda 9 minuter. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 November. Djurstens fyr, belägen vid södra delen af öregrundsgrepen,- har blifvit ombygd och försedd med en tredje ordningens linsapparat med klipp, belysande norra farleden, inom en vinkel af 30 grader från N. 7 V. till N. 37 V., med röd enklipp från Gräsölandet förbi Engelska grundet eller från N. 7 V. till N. 16 V.; med fast hvitt sken i den från grund rena vinkeln emellan Engelska grundet och Länsmansgrundet, eller från N. 16 V. till N. 25 V., samt med hvit tvåklipp från Länsmansgrundet vester ut, eller från N. 25 V. till N. 37 V. Det fasta, hvita skenet leder fritt emellan Engelska grundet och Länsmansgrundet ända in emot fyren, der seglaren vid passerandet vägledes af det genom fyrens sidofönster utströmmande, oförstärkta fyrljuset. Södra farleden belyses fortfarande som hittills af ett sideralsken med hvitt fast sken. Fyrlågans höjd öfver vattenytan är i det närmaste oförändrad, eller 20 meter. Såväl det röda som det hvita fyrljuset synes i klart väder på ett afstånd af 12 minuter. Efter förändringen tändes fyren första gången den 1 sistlidne Oktober för att derefter hållas lysande på samma tider som för kronans större fyrar i allmänhet äro föreskrifne. På nordligaste holmen i ögruppen Tolföresgrunden, vid farleden emellan Öregrund och Gåsstens fyrar, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, belysande farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af två stycken 6:te ordningens linser, brinner på en höjd af 5 meter öfver vattenytan och tändes första gången den 23 sistlidne Oktober. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. A Gåsstens nordligaste fyrhus har blifvit inrättad ytterligare en ledfyr som lyser inåt skärgården med fast rödt sken. Fyrlågan, som lyser på en höjd öfver vattenytan af 5,5 meter, tändes första gången den 8 sistlidne September och skall hållas tänd hvarje år från den 1 Augusti intill dess lotsarne vid Svartklubbens lotsplats lemna sin station. Uti Söderarms fyr, der hittills varit använd rofolja såsom lysämne, har fyrapparaten blifvit sålunda förändrad att rofoljan kunnat utbytas emot fotogen. Genom sagda förändring har vunnits icke allenast en betydlig ökning af fyrens ljusstyrka, uppgående till minst 50 procent, utan äfven någon besparing i utgiften för lysämnet. A Kapellskär, beläget i Stockholms skärgård vid farleden från Arholma till Furusund, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, belysande farlederna emot Arholma, Söderarm och Furusund. Fyrlågan, som är förstärkt af 3 st. 6:te ordningens linser, brinner på en höjd af 11 meter öfver vattenytan och tändes första gången den 7 sistlidne Oktober. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. A kli ppan Växlet, belägen i Stockholms skärgård vid farleden söder om Furusund, har, i

20 14 stället för en år 1881 uppsatt provisorisk fyr, blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, belysande farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser, brinner på en höjd af 2 meter öfver vattenytan och tändes första gången den 24 sistlidne September. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. På Oranieholmen, belägen i Stockholms skärgård i Trälhafvet vid inloppet till Furusundsleden, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, belysande farlederna emot Furusund och Kodjupet. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser, brinner på en höjd af 7 meter öfver vattenytan och tändes första gången den 9 sistlidne Oktober. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. I Kodjupet, i Stockholms skärgård utanför Vaxholm, har blifvit nedsatt två duc d'alber, en på hvardera sidan om farleden, och på den östra af dessa blifvit anbragt en ledfyr med fast, hvitt sken, som belyser farlederna åt begge sidor. Fyren, som första gången tändes den 19 sistlidne September, skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till dess is hindrar segling genom Kodjupet. På klippan Brödstycket, belägen vid Trälhafvet i Stockholms skärgård, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, belysande farlederna emot Kodjupet och Oxdjupet. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser, brinner på en höjd af 5 meter öfver vattenytan och tändes första gången den 14 sistlidne September. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. Vid sundet Gälnöport, i Stockholms skärgård vester om Kanholmen, i farleden emellan Trälhafvet och Kanholmsfjärden, har på holmen Fäkubben blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, belysande farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser, brinner på en höjd af 10 meter öfver vattenytan och tändes första gången den 8 sistlidne September. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December.. På klippan Yxhammarskubben i Stockholms skärgård, vid farleden från Kanholmsfjärden till Sandhamn, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, som belyser farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 3 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 8 sistlidne September. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. I stället för de begge äldre emot sjön lysande fyrarne å Sandhamn, vid östra inloppet till Stockholms skärgård, har, jemlikt nådiga brefvet den 20 Januari 1882, blifvit uppförd en ny fyr med linsapparat af 3:dje ordningen och klipp, belysande inloppet från sjön inom en vinkel af 20 grader, från S. 39 O. till S /, 0 O. med röd enklipp, från S. 46V, 0 O. till S. 49 O. med fast hvitt sken samt från S. 49 O. till S. 59 O. med hvit tvåklipp. Fyrljuset, hvars höjd öfver vattenytan är 10 meter, synes i klart väder på ett afstånd af 10 minuter. Denna fyr, som första gången tändes den 22 sistlidne Augusti, skall hållas lysande på samma tider som för Kronans större fyrar i allmänhet äro föreskrifne. Samtidigt med denna fyrs tandning blef den närbelägna gamla fyren på Korsö, såsom varande obehöflig, släckt.

21 15 o På Alandsskäret, hörande till ögruppen Hufvudskär i Stockholms sydöstra skärgård, Lat. N '52", Long '30" O. Grw., har, jemlikt nådiga brefvet den 20 Januari 1882, blifvit uppförd en ny fyr. Denna fyr, i hvilken den från Korsö fyr borttagna linsapparaten af 4:de ordningen blifvit använd, lyser horisonten rundt med fast hvitt sken, hvarannan minut afbrutet genom hvit blänk af några sekunders varaktighet. Fyrlågan, som har en höjd af 22 meter öfver vattenytan, synes i klart väder på ett afstånd af 12 minuter. Fyren, som första gången tändes den 10 sistlidne Oktober, skall hållas lysande på samma tider som för Kronans större fyrar i allmänhet äro föreskrifne. På sydvestligaste udden af klippan Långholmen i Stockholms skärgård, vid farleden från Kanholmsfjärden till Dalarö, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, som belyser farlederna emot Kanholmarne och Dalarö. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 4 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 8 sistlidne September. Fyren skall hållas lysande hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. Vid Stendörren, på sydligaste udden af klippan Mellersta Stenkäringen, belägen i Stockholms skärgård, nära Ramnö, nordost om Dalarö, har blifvit uppförd en ledfyr, hvars låga, förstärkt af en 6:te ordningens lins, belyser farleden från Grönöudde med fast hvitt sken inom den vinkel, som omfattas af en linie, dragen till Grönö sydligaste spets och en annan linie, dragen något nord om Qvarngrundspricken. Vester om förstnämda linie är fyren mörk men visar öster om sistnämda linie rödt sken intill farleden emot Dalarö, hvilken belyses med fast, hvitt ljus. Fyrlågan, som tändes första gången den 8 sistlidne September, brinner på en höjd af 4 meter öfver vattenytan och skall hållas tänd hvarje år från den 1 Augusti till den 15 December. På klippan Lilla Rotholmen i Stockholms skärgård, vid farleden emellan Dalarö och Landsort, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, som belyser farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 8 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 8 sistlidne September och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till den 15 December. På klippan Söderhall i Stockholms skärgård, vid farleden emellan Dalarö och Landsort, har blifvit uppförd en ledfyr med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken, som belyser farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 4,7 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 2 sistlidne September och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till den 15 December. På klippan Rödko, belägen 4 minuter N.V. till N. från Landsorts fyr vid inloppet till Södertelje-farleden, har blifvit uppförd en ledfyr, som med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken belyser farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 7 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 16 sistlidne Augusti och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till den 15 December. På Långhällsudde i Mälaren, vester om Bockholmssätra vid sydöstra delen af södra Björkfjärden, Lat '7" N., Long '50" O. Grw., har blifvit uppförd en ledfyr, som med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken belyser Björkfjärden i vinkeln emellan en linie dragen

22 16 till udden Bornhufvud och en annan dragen något norr om Bergholmarne utanför Kaggeholmslandet. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 4 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 27 sistlidne Oktober och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till dess isläggning hindrar sjöfarten på Mälaren. På Bidö Pilskär i Mälaren, vid Ridösundet vester om södra Björkfjärden, Lat '42" N., Long '35" O. Grw., har blifvit uppförd en ledfyr, som med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken belyser farlederna åt begge sidor. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 2 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 28 sistlidne Oktober och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till dess isläggning hindrar sjöfarten på Mälaren. Vid Kolsundet i Mälaren, Lat '40" K, Long '30" O. Grw., har på Selaön blifvit uppförd en ledfyr, som med omvexlande hvitt och rödt sken belyser farleden från Ridösund. Fyrlågan, som är förstärkt af en 6:te ordningens lins och som brinner på en höjd af 2 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 28 sistlidne Oktober och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till dess isläggning hindrar sjöfarten på Mälaren. Vid Fagerö i Mälaren, på det sydligaste af skären Fagerögrisar i östra delen af Granfjärden, Lat ' N., Long '27" O. Grw., har blifvit uppförd en ledfyr, som med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken beryser farlederna ifrån Strengnäs, Edebygrundet och Vesterås. Fyrlågan, som är förstärkt af 2 st. 6:te ordningens linser och som brinner på en höjd af 2 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 29 sistlidne Oktober och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till dess isläggning hindrar sjöfarten på Mälaren. På Edebygrundet i Mälaren, vid sydvestra delen af Granfjärden, Lat '33" N., Long ' O. Grw., har blifvit uppförd en ledfyr, som med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken belyser farleden ifrån Fagerö. Fyrlågan, som är förstärkt af en 6:te ordningens lins och som brinner på en höjd af 2 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 29 sistlidne Oktober och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till dess isläggning hindrar sjöfarten på Mälaren. På Torpagrmdet i södra delen af Mälarfjärden Galten, Lat '41" N., Long '30" O. Grw., har blifvit uppförd en ledfyr, som med omvexlande (tindrande) hvitt och rödt sken belyser farlederna från Köping, Kungsör och Qvicksund. Fyrlågan, som brinner på en höjd af 2 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 30 sistlidne Oktober och skall hvarje år hållas tänd från den 1 Augusti till dess isläggning hindrar sjöfarten på Mälaren. Vid Segerstad å sydöstra kusten af Öland har, jemlikt nådiga brefvet den 20 Januari 1882, blifvit uppfördt ett större fyrtorn med tillhörande boställshus. Fyren kommer dock först under innevarande år att fullbordas. På sydligaste udden af holmen Utlängan, å Blekingskusten, har blifvit uppförd en ledfyr, som visar fast hvitt sken från N. 54 O. till S. 27 O., rödt sken från S. 27 O. till S. 59 V. och fast hvitt sken från S. 59 V. till N. 54 V. Det hvita skenet synes i klart väder på ett afstånd af 8 minuter. Fyrlågan, som brinner på en höjd af 8 meter öfver vattenytan, tändes första gången den j}9 sistlidne Augusti och skall hvarje år hållas tänd på samma tider som för Kronans större fyrar i allmänhet äro föreskrifne.

23 17 Hamndirektionen vid Skillinge fiskläge söder om Simrishamn har, efter erhållet vederbörligt tillstånd, å dervarande östra hamnarms pirhufvud låtit uppföra en hamnfyr, som visar fast rödt sken i vinkeln emellan S.S.O. och O.S.O. men i öfrigt fast, hvitt ljus. I klart väder synes det röda ljuset på ett afstånd af 3 minuter och det hvita omkring 5 minuter. Fyrlågan, som brinner på en höjd af 6 meter öfver vattenytan, tändes första gången den 25 sistlidne September och skall hvarje år hållas tänd från den 15 Juli till den 1 December. Uti Kullens fyr, der hittills varit använd rofolja såsom lysämne, har fyrapparaten blifvit sålunda förändrad att rofoljan kunnat utbytas emot fotogen. Härigenom har vunnits minst 50 procents tillökning af fyrens ljusstyrka och derjemte någon besparing i utgiften för lysämnet. På klippan Fjordskär vid inloppet till Kungsbackafjorden, Lat '8" N., Long. 12 1'30" O. Grw., har blifvit uppförd en fyrbyggnad med 2 fyrar, af hvilka den kraftigare, som är försedd med linsfyrapparat af 4:de ordningen och klipp, belyser inseglingsvinkeln mot hafvet och visar hvit tvåklipp från S. 5 O. till S. 14 V., hvitt fast sken från S. 14 V. till S. 40 V. och röd enklipp från S. 40 V. till S. 52 V. Den mindre fyren, förstärkt genom en parabolisk spegel, lyser inåt Kungsbackafjorden och visar fast rödt sken från N. 20 O. till N. 30 O. samt fasr, hvitt sken från N. 30 O. till N. 34 O. Fyrlågorna hafva en höjd af 9 meter öfver vattenytan, och bör den starkare fyrens hvita sken i klart väder kunna synas på ett afstånd af 7 å 8 minuter. Fymrne, som tändes första gången den 6 sistlidne Oktober, skola hållas lysande hvarje år intill dess Kungsbackafjorden isbelägges. På det utanför Uddevalla vid norra sidan af sundet Simningen befintliga sjömärket har med vederbörligt tillstånd och på Uddevalla stads bekostnad blifvit uppsatt en ledfyr, som visar fast rödt sken emot farleden från sjön, fast hvitt sken emot sundet och fast grönt sken emot farleden från Uddevalla. Fyrlågan, som brinner på en höjd af 3 meter öfver vattenytan, bör kunna synas på ett afstånd af omkring 2 minuter, och skall hållas tänd hvarje år från den 15 Augusti till den 31 Mars, så framt icke isläggning skulle omöjliggöra sjöfarten. Uti Fårö fyr, der hittills i likhet med de flesta större fyrar varit använd rofolja såsom lysämne, har lysapparaten blifvit slilunda förändrad att rofoljan kunnat utbytas mot fotogen. Äfven här har denna förändring medfört enahanda fördelar, som på andra ställen, i det att derigenom vunnits icke blott den betydliga ökningen af fyrens ljusstyrka af minst 50 procent, utan ock någon minskning af kostnaderna för lysämnet. Hoborgs fyr på Gotlands södra udde har undergått liknande förändring, som för Fårö fyr nyss blifvit anmärkt. Dessutom hafva större eller mindre reparationsarbeten blifvit utförda vid åtskilliga fyrplatser. Fyrskeppet Vestra Banken, som förut provisoriskt varit försedt med en svagare sideralfyr, har på våren erhållit en 4:de ordningens linsfyrapparat, som visar fast rödt sken, hvilket i klart väder bör vara synligt på ett afstånd af 8 minuter. Jemlikt föreskriften i nådiga brefvet af den 20 Januari 1882 har påbörjats byggandet af en större lysboj för gas, afsedd att försöksvis utläggas vid Länsmansgrundet i Öregrundsgrepen, samt ändring af det på samma ställe hittills förlagda fyrskeppet N:o 12, afsedt att sedan förläggas vid grundet Kopparstenarne, norr om Gotska Sandön. Flytande fyrinvättningar.

24 18 Fyrskeppen utlades och intogos på nedan uppgifna tider: Samtliga fyrskeppen hafva blifvit behörigen underhållna. Signalapparater. Sjömärken. Fyrskeppet N:o 7, efter sin förläggningsort kalladt Vestra Banken, har blifvit försedt med ångmistsirén, med hvilken i tjocka gifvas fyra a fem korta stötar hvarje minut. Fyrskeppet N:o 8, afsedt för stationen Falsterhoref, har äfven erhållit en dylik signalapparat, med hvilken under tjocka hvarje half minut gifvas två kort efter hvarandra följande stötar. Vid Understens fyrplats har jemväl blifvit uppsatt en mistsirén för ånga. Denna signalapparat har en roterande trumpet med fyra minuters omloppstid. Under passerandet af de emot sjön befintliga tre fjerdedelarne af horisonten, alltså under loppet af tre minuter, gifver densamma nio stötar, hvaremot apparaten under passerandet af den återstående fjerdedelen emot land förblifver tyst under en minut. Den vid Vinga fyrstation befintliga optiska signalinrättningen har blifvit flyttad mera vestligt och så förändrad, att sjöfarande genom signaler från densamma erhålla upplysning huruvida fyrskeppen Trindelen, Kobbergrunden, Knoben, Svinbådan och Skugens ref eller de fyrskepp som äro förlagda i Flintrännan hafva lemnat sina stationer. Tillika har å vestra sidan af Vinga båk blifvit anordnad en signalinrättning, förmedelst hvilken sjöfarande underrättas när ishinder inträffa i farleden till Göteborg, vid inloppet till Öresund, vid Varberg, i Kungsbackafjorden och vid Marstrand, samt om inträffande förändringar i dessa hinder. Genom anläggning af en telegrafstation, som genom kabel står i förbindelse med statens telegrafnät å fasta landet och genom träffad öfverenskommelse emellan Lots- och Telegrafstyrelserna har åstadkommits, att sjöfarande som passera Vinga kunna erhålla del af de till denna station dagligen efter kl. S sf. m. ingående telegrafiska underrättelserna om vindens riktning och styrka vid Skanör, Helsingör, Skagen och Oxö. Äfvenledes är tillfälle beredt för sjöfarande, att genom signal- och telegrafstationen på Vinga begära och erhålla underrättelser om ström och vindförhållanden å hvarje ort inom riket, hvarest finnas både statstelegrafstation och lotsstation. Nya fasta sjömärken hafva blifvit uppförda: å Klingersgrundet, Luleå lotsfördelning, ett märke af trä;

25 19 å Lillhörun, samnia fördelning, en märkesstång, på toppen försedd med rektangulär, hvitmålad tafla; å Jefreholmen, samma fördelning, en dylik märkesstång; å Fingermanholmen, samma fördelning, för angöring af Djupsundet, 2 st. 9 meter höga märkesstänger med hvitmålade taflor; å Bergskäret inom samma fördelning, ett stångmärke för inseglingen till Storkåge; å Tjärfven, N. om Söderarm, Stockholms fördelning, ett stångmärke; å Håldämman, i farleden Oxelösund Arkö, Norrköpings fördelning, ett 4,5 meter högt stångmärke; å Rödskär, S. om Varberg, Göteborgs fördelning, ett 3,5 meter högt stenkummel; å Risholrasflu, samma fördelning, ett 2 meter högt stenkummel; å Breda Kråkorna, vid inloppet till Öckerösund, samma fördelning, ett 3,5 meter högt stenkummel; å Instöbratt, ö. om Instön, samma fördelning, ett 2 meter högt stenkummel; å Porshoimens Ö. udde, samma fördelning, ett dylikt kummel; å Hunden, O.N.O. om Södra Astol, samma fördelning, ett stångmärke; å Skottholmen, vid N.V. sidan af Södra Astol, samma fördelning, ett stångmärke; å Medholmarne, N.O. om Södra Astol, samma fördelning, 2 st. omkring 2 meter höga stenkummel; å det östra af grunden Systrarne r Hjertöfjorden, samma fördelning, ett korsmärke; å östra udden af Tenholmen, S. om Trafskär, samma fördelning, ett 2 meter högt stenkummel; å Spättasbåde, S. om Stångehufvud vid Lysekil, samma fördelning, ett stångmärke; å Skåreskär, Ö. om Vamlingen, samma fördelning, ett 3,5 meter högt stenkummel; å Svartskär, V. om Homborgön, samma fördelning, ett 2 meter högt stenkummel; å Beckarn, V. om Hunden, samma fördelning, ett 2 meter högt stenkummel; å Djupskär, samma fördelning, ett 3,5 meter högt stenkummel; å Svartskär, V. om Tinnö, samma fördelning, ett korsmärke; å Lyngö, bland södra Väderöarne, samma fördelning, ett 3,5 meter högt stenkummel; å Märpanna, V. om Kalfö, samma fördelning, ett 2 meter högt stenkummel; å Klippa, N. om Stora Snart, samma fördelning, ett 3,5 meter högt stenkummel; å grundet Dyngarne, mellan S. Långö och Fbatskären utanför Strömstad, ett korsmärke. Ett märkesträd, det s. k. Färjestadsträdet, på Öland midt emot Kalmar, har blifvit för lotsverkets räkning inköpt. Nya flytande sjömärken af större dimensioner, såsom bojar, remmare o. d., hafva blifvit utlagda å följande ställen, delvis till ersättande af förut varande smärre prickar, nemligen: i farleden Salmis Pahaluoto, utanför Haparanda, 8 st. bojar; vid Repskärsbådan, söder om Repskärsgrund utanför Kalix, en svart remmare; vid det i Pålängefjärden utanför Rånö liggande 7 fots grundet en svart remmare; å Gusöfjärdsgrundet, å Brändövattungsgrundet norr om Sigfridsö samt å 14 fots grundet vid Kalk holmen, alla i farleden Råneå Liggskär, 3 st. svarta remmare;

26 20 i inre leden mellan Luleå och Piteå: vid Valbergsgrundet i Germundsöfjärden en svart remmare; vid Fjärdsgrundet en röd remmare; vid 12 fots grundet S. om Renholmarne en svart remmare; vid Baggholmen en svart remmare; vid Vargö norra udde (Koskärsrefvet) en röd remmare; vid 18 fots grundet norr om Mellerstö en röd remmare; vid Nygrundet utanför Pitsundet en svart remmare; i farleden innanför Pitarmarne upp till Piteå 13 st. träbojar; å 18 fots grundet vid Gåsören utanför Skellefteå en röd remmare; å Ersgrundet utanför Bjuröklubb en svart remmare, samt en dylik å Ersgrundshösen; vid Urstens udde söder om Svartklubben en remmare; vid Klacknäset å Ingaröfjärden i Stockholms skärgård en röd remmare; vid Espskärsgrundet i farleden från Säfösund till Södertelge en tunnpyramidboj; vid Vestra Kråkugnsgrundet i farleden Säfösund Oxelösund en tunnpyramidboj; vid Simonsbådsgrundet i samma farled en dylik boj; vid Djupgående grundet i närheten af Fläsköarne i farleden Arkö Näfveqvarn en svart och röd tunnpyramidboj; i farleden från Årkö till Håskö i Östergötlands skärgård: vid Aspöjagrundet en rödmålad tunnpyramidboj; vid Rotsundegrundet en svartmålad dito; vid Södra Finnfjärdsgrundet en rödmålad dito; vid Södra Eskskärsgrundet, öster om Yttre Olson, en tunnpyramidboj; i farleden från Håskö till Bokö i Östergötlands skärgård två tunnpyramidbojar vid Södra Gropfjärdsgrundet och östra Portgrundet; vid Gråskärshällen i närheten af Stedsholmen en tunnpyramidboj; i farleden från Stedsholmen till Värskär två rödmålade tunnpyramidbojar vid Mjölk-klabbegrundet och Gråskärsbåden; vid Kalkbådan i farleden från Stedsholmen till Sladö Ask en svartmålad tunnpyramidboj; vid Fögersundsgrundet i farleden från Stedsholmen till Gudingen en rödmålad tunnpyramidboj; vid Karlskärs Gulaklantsgrund och Kråkehällsgrundet i farleden från Strupö till Kråkelund två svartmålade tunnpyramidbojar; öster om ön Runö i Kalmarsund två svartmålade remmare; vid Buseskär i vestra farleden till Ronneby en svart remmare; på Busöreref norr om Halmstad en konprick; på Grundebåden N.N.V. om Nidingen, Hallandskusten, en konprick; konprickar å följande ställen i farleden från Göteborg till Marstrand: å Pinnebåden, ett 8 fots grund söder om Björkö och öster om Kalfö; å Engelbrektsbåden, ett 8 fots grund i Lilla Kalfsund; vid Ramberget norr om Ramen; vid Vannholmarnes sydvestra udde eller Tigergrundet söder om Marstrand; samt vid ett 5 fots grund öster om Mågholmen; vid ett grund sydost om Porsholmen, nära Instön, en konprick; vid Styrsöbåde i norra delen af Hakefjorden en konprick; vid ett 10 fots grund nära Hafdeholmar i Askeröfjorden en konprick; vid östra ändan af Skaboholmsbåden en konprick;

27 21 vid Skabohohnsbåden nära Kyrkesund en konprick; vid Gräsbåden, ett 10 fots grund S.O. om Byttelocket utanför Grafvarne, en konprick; vid Grafskärsbåden, vid inloppet till Kungshamn, en konprick; å Kalkgrund öster om Håskär en konprick; å Normanshaken, ett 4 fots grund vid inloppet till Smögens hamn, en konprick; å Bredgrund, S.V. om Tryggö, en konprick; å Kalmargrund, S. om Hornö, N. om Danmark, en konprick. I stället för förut befintliga, men antingen kasserade eller af storm förstörda fasta sjömärken, hafva blifvit uppförda nya dylika: vid Galtbrottet och å Gula Klantsbådan inom Norrköpings lotsfördelning: å Ternören utanför Kalmar; å Eldsten vester om Utlängan, Blekinge; å Stutarne utanför Falkenberg; å Saltskär i norra delen af Sotefjorden, Göteborgs fördelning; samt vid Ljugarn på Gotland. Dessutom har nödig reservmateriel för flytande sjömärken blifvit nyanskaffad, större eller mindre reparations- och målningsarbeten blifvit utförda å en stor del fasta och flytande märken, alla kalkfläckar förnyats och flera nya bergringar anskaffats. Följande byggnader och arbeten hafva blifvit utförda för lotspersonalens behof: Vid Nylands lotsplats: ett lotsuppassningshus;» Hufvudskärs» ett boningshus med källare, hvarjemte inköpts ett uthus, en sjöbod samt en brygga;» Landsorts» en materialbod och en utkik, den sistnämnde i st. f. en kasserad; B Säfösunds» ett boningshus och ett uthus;» Oxelösunds» ett boningshus; B Häradsskärs» ett uppassningshus; B Kråkelunds» ett uppassningshus och en materialbod å Munkbötet;» Mönsterås» ett uppassningshus;» Skäggenäs» ett uppassningshus å Refsudden i st. f. ett kasseradt; B Öresunds södra lotsstation vid Skanör: en utkik; B Vinga uppassningsställe under Brännö lotsplats: ett uppassningshus; B Klädesholmens lotsplats: en brygga. Större eller mindre reparations- och målningsarbeten hafva blifvit utförda å flera af kronans lotsbyggnader. Nya tjenstebåtar hafva blifvit anskaffade för Svartklubbens och Söderarms fyrplatser samt för Stockholms, Dalarö, Landsorts, Oxelösunds, Arkö, Häradsskärs, Mönsters, Hafstenssunds och Nordkosters lotsplatser, hvarjemte tjenstefartyg anskaffats för lotskaptenerna i Kalmar och å Gotland. Under årets lopp hafva blifvit kasserade och försålde: 7 däckade lotsbåtar, från lotsplatserna Landsort, Oxelösund, Arkö, Mönster, Käringön, Hafstenssund och Nordkoster, samt 1 däckad fördelningschefsbåt från Umeå. Lotsbyggnader. Lots- och tjenstebåtar.

28 Ångfartyg. Nytt system för smärre ledfyrar. Vid utgången af år funnos vid lotsplatserna: 1 lotsfartyg, 2 större däekade lotskuttrar, 53 däekade lotsbåtar, 18 odäckade segel- och roddbåtar för lotsar, 2 prickbåtar och 1 isbåt, förutom de båtar, med hvilka lotsarne äro skyldige att på egen bekostnad vara försedde. Dessutom funnos 22 smärre segel- och roddbåtar vid följande fyrplatser: Leskär, Skag, Draghällan, Eggegrund, Understen, Svartklubben, Simpnäsklubb, Söderarm, Svenska Högarne, Grönskär, Oxdjupet, Dämman (2), Ölands norra udde, Furö, Utklippan, Paternoster, Yäderöbod (2) och Gotska Sandön (3). De för lotskaptenerna ursprungligen afsedda tjenstefartygen voro till antalet 12, ibland hvilka tre (i Norrköping, Kalmar och Göteborg) ångbåtar. Af dessa fartyg användes sju af lotskaptener, tre af fyringeniörer samt en tillsvidare såsom lotsbåt, hvaremot den tolfte är kasserad och skall försäljas. Lotsverkets begge ångfartyg Ring och Frej hafva under året varit rustade och i tjenstgöring samt derunder användts, förutom till vanligen förekommande arbeten med transporter, ombyten af fyrskepp och större flytande sjömärken, inspektions- och besigtningsresor o. s. v., jemväl till undersökningar och utprickningar af nya farleder, ibland hvilka må nämnas: den nya farleden från Stedsholmen, vester om Grindö till Torröfarleden på Smålandskusten och den nyupptagna farleden i det s. k. Snäckedjupet och Bassholmsrännan i närheten af Gullholmen och Lysekil, innanför Skaftölandet, å Bohuskusten. Uti Styrelsens berättelse för år 1881 omnämdes, att ganska tillfredsställande resultat blifvit gjorda med användande af gasolja till lysämne uti mindre fyrar och att ytterligare försök pågingo till utrönande huruvida dylik olja lämpade sig för användning å flytande sjömärken. Bland de här ofvan omförmälda talrika fyrar, som under år 1882 tillkommit vid de svenska kusterna, är flertalet sådana fasta gasoljefyrar, hvilka alla under den tid af i medeltal 3 månader de brunnit, gifvit tillfredsställande resultat. En lysapparat efter samma system, afsedd för flytande sjömärke, har äfven blifvit tillverkad och kommer ofördröjligen att pröfvas, apterad på en större boj, som skall utläggas i öppen sjö utanför Sandhamn. Det ifrågavarande nya fyrsystemet, som med afseende på billighet i anläggnings- och underhållskostnad öfverträffar alla andra, delade dock från början med andra smärre ledfyrar med fast sken den olägenheten, att den icke synnerligen stora eller kraftiga fyrlågan i bebyggda skärgårdar med betydlig sjötrafik lätt nog kunde förvexlas med något starkt ljus på land eller från ett fartyg. För att afhjelpa denna olägenhet borde fyren visa tätt återkommande blänkar eller sken med vexlande färger, d. v. s. blifva omkringgående och således äfven förses med ett för sådant ändamål inrättadt urverk. Då emellertid ett af detta systems största företräden bestod just deri, att fyren utan tillsyn kunde förblifva oafbrutet lysande 10 ä 14 dygn, eller om så åstundades ännu längre tid, måste, om denna fördel icke skulle uppgifvas, ett dyrbart urverk anskaffas, hvarigenom åter anläggningskostnaden i betydlig mån skulle förökas. Sedan det emellertid lyckats Ingeniören L. F. Lindberg att på ett särdeles enkelt och tillika sinnrikt sätt besegra dessa svårigheter genom att såsom motor för blänkapparaten använda den genom värmen från lamplågan upphettade luften, har den för ändamålet konstruerade apparaten blifvit använd uti nästan alla de år 1882 uppförde gasoljefyrarne och städse visat sig pålitlig. Ifrågavarande uppfinnings största förtjenst torde ligga i de karakteristiska ljusföreteelser, som genom dess användande åstadkommas och genom hvilka fyrar med dylik apparat alldeles oförtydbart skilja sig från hvarje annat ljus-

29 23 sken. Också har systemet väckt uppmärksamhet i flera andra länder såsom Norge, Finland, England och Amerika, från hvilka förfrågningar, och från några af dem äfven beställningar å profapparater ingått. D. Lifräddningsväsendet. Vid livräddningsstationerna, som fortfarande äro till antalet 16, hafva under året förekommit 17 räddningsförsök, nemligen 1 vid hvardera af Skärsände (Ekevikens), Skanörs, Ystads, Höganäs och Engelholms stationer, 2 vid Gräsgårds, 3 vid Helsingborgs och 7 vid Torekovs station. Vid dessa tillfällen blefvo sammanlagdt 117 menniskolif bergade, hvaremot beklagligtvis 4 man af de förlorade fartygens besättningar och 1 inan af räddningsmanskapet fått sätta lifvet till. Dessa förluster af menniskolif inträffade alla vid Torekov, i hvars granskap de två orkanlika stormarne den 12 och 13 Maj samt den 6 November rasade med fruktansvärd styrka och åstadkommo förfärliga skador. Närmare upplysningar om räddningsstationernas verksamhet återfinnas i bifogade tabeller (Litt. K och L), hvilka, jemförda med föregående årens uppgifter, utvisa att från de första lifräddningsstationernas upprättande intill slutet af år 1882 vid dem blifvit bergade 1,144 menniskolif, deraf icke mindre än 129 år Räddningsanstalterna i allmänhet hafva följaktligen under det sistförflutna året varit synnerligen verksamma och tillika lyckliga i sitt arbete, ehuru detta år lika litet som det näst föregående något försök till räddning af skeppsbrutne påkallats vid stationerna i Bohuslän. Besynnerligt nog har vid ett par tillfällen den af räddningsmanskapet erbjudna hjelpen tillbakavisats af de skeppsbrutne, antagligen på grund af fruktan, att de hade att göra med s. k. bergare. Bland personalen hafva under året flera ombyten egt rum, men styrkan har ständigt hållits fulltalig och uppgick vid årets slut till samma antal som vid dess början, eller 16 uppsyningsmän, 10 båtstyrare, 100 roddare och 24 biträden, tillsammans 150 man. Ekevikens station på Fårön har befunnits ligga på en mindre lämplig plats för att kunna bispringa fartyg, som råkat stranda på det fruktade Salvoref, hvarför dess båthus under året flyttats till en för ändamålet bättre passande plats på Skärsände udde. Större reparationsarbeten hafva förekommit å båthus och materiel vid Mälarhusens, Höganäs och Skanörs stationer, på sistnämda ställe till följd deraf att den i sitt slag utmärkta lifräddningsbåt, som hittills funnits i Helsingborg men der ansetts mindre användbar, flyttats till Skanör, der den, enligt hvad erfarenheten visat, kommit på sin rätta plats. Båtskjulet vid Käringöns station har jemväl blifvit repareradt och det vid Smögens station nybygdt. Lifräddnings anstalterna. E. Styrelsen och medelsförvaltningen. Den arbetsförteckning Lotsstyrelsen redan med underdånig skrifvelse den 29 sistlidne Januari öfverlemnat utvisar, att vid 1882 års början de såsom oafgjorda balanserade målen uppgingo till Handlagda mål.

30 24 De fem närmast föregående årens berättelser utvisa, att antalet inkomna mål uppgick 1877 till ],440, 1878 till 1,924, 1879 till 2,004, 1880 till 1,986 och 1881 till 2,409. Ar 1882 från Styrelsen utgångna expeditioner voro 1,503, alltså icke obetydligt färre än år 1881, då lotsverkets pågående omreglering uppdref antalet till 2,166, men deremot betydligt flera än under de föregående åren. Vid årets ingång voro 6 mål beroende på ombudsmannens yttrande eller åtgärd. Uti dessa tillika med 58 till ombudsmannen under året remitterade mål hafva utlåtanden afgifvits, hvarjemte vid årets slut 3 mål balanserats såsom af ombudsmannen ännu ej handlagda. Rörande antalet och beskaffenheten af de rättegångs- och undersökningsmål, i hvilka lotsbefälet fört lotsverkets eller dess personals talan under sistlidet år, lemnas upplysningar i härhos bifogade sammandrag af de från Lotskaptenerna i detta afseende meddelade uppgifter (Bil. Litt. M). Publikationer. Genom Lotsstyrelsens försorg hafva under året befordrats till trycket dels Styrelsens embetsberättelse för år 1881, dels»underrättelse för sjöfarande» till ett antal af 51, dels supplement till»samling af lotsförfattningar» på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 17 November 1882 rörande ändringar i vissa delar af förordningen angående lotsverket, dels ock»instruktion för betjeningen vid gasoljefyrar». Till lotsverket upplåtna tomtplatser. Å skäret Sladö Ask i Loftahammars socken, Tjusts härad af Kalmar län, har för så lång tid, som för lotsverket finnes behöfligt, upplåtits den plats, hvarå två som sjömärken använda askträd växa, hvarjemte lotsverket med full eganderätt förvärfvat en plats vid Färjestaden på Öland, hvarå det såsom sjömärke begagnade s. k. Färjestadsträdet står. Tomtplatser för uppförande af sjömärken hafva åt lotsverket upplåtits: å Fingermanholmen, Jefreholmens norra udde och Klingersgrundet, utanför Piteå; å Bergskäret, utanför Storkåge; å Rödskär, söder om Varberg; i leden till Uddevalla å Instöbratt, öster om Instön, å Skottholmen vid N.V. sidan af Södra o o Astol och å Medholmarne, N.O. om Södra Astol; å Tenholmen, vester om Orust utanför Helleviksstrand; samt å skäret Lyngö bland södra Väderöarne. För uppförande af ett stenkummel att tjena som märke vid inseglingen till Ljugarns hamn har för en tid af femtio år upplåtits plats jemte dit ledande väg från 1 mantal kronoskatte Orleifs i Älskogs socken på Gotland. Ett skär i närheten af Lilljungfrun har af Stadsfullmäktige i Söderhamn öfverlemnats till lotsverket för uppförande derstädes af en gasoljefyr. Idenors kommun i Geneborgs län har mot årlig afgåld för så lång tid, som för lotsverket finnes behöfligt, dock ej öfver femtio år, upplåtit en kommunen tillhörig, på sydöstra udden af den s. k. Tunaholmen innanför Agö vid Hudiksvallsfjärden belägen, för uppförande af ett lotsuppassningshus afsedd tomtplats, innehållande en areal af 1,200 qvadratfot jemte rätt för lotsarne att begagna landningsplats nedanför uppassningshuset. Genom expropriation har lotsverket förvärfvat tomtplats för Näskubbens fyr och de s. k. Källskären utanför Arholma.

31 25 A Skärsände, belägen å nordöstra udden af Fårön vid Gotland, har erhållits upplåtelse för femtio år af tomtplats för Ekevikens lifräddningsstations båthus jemte väg till den upplåtna plafr sen, äfvensom derifrån tall stranden. Köp af plats för en ledfyr jemte dit ledande väg å Utlängan i Torrums socken af Blekinge län har afslutats. För uppförande af en lotsutkiksstuga vid Hönö lotsplats har erhållits upplåtelse af behöflig tomtplats. Den åt lotsen i Borgholm anvisade tomtplats af omkring 12 3 / I0 kappland, hvilken befunnits i för Borgholms stad behöflig, har, på grund af en mellan vederbörande träffad och af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Kalmar län faststäld öfverenskommelse, öfverlemnats till nämda stad, mot det att åt lotsen i utbyte upplåtits staden tillhörig, till upplagsplats använd mark, utgörande 18 2 / 7 kappland, hvarjexnte staden förbundit sig att åt nuvarande lotsen utbetala en årlig kontant ersättning för uppodling af den nya tomten. Under senare år pågående lotsreglering vid Säfösunds lotsplats har nu afslutats sålunda, att till lotsverket med full eganderätt upplåtits 3 tunnland 13,6 kappland mark, mot det att y, mantal Säfö och 1 mantal frälse Långö eller Lagnö befriats från förut åliggande lotsningsskyldighet, hvarjemte lotsverket erhållit rätt att fortfarande afgiftsfritt fa, på holmen Enskär begagna plats för vaktetuga och känningsbåk jemte dit ledande väg. På Gotland, hvarest vissa af de åt lotsverket upplåtna jordområden befunnits mindre lämpliga eller obehöfliga för sitt ändamål, har, såsom i föregående berättelser omnämnts, åtgärder vidtagits för upphäfvande af äldre öfverenskommelser och för erhållande af nya, lämpligare boplatser m. m. åt lotsarne. Förutom de öfverenskommelser om dylika förmåner, som, enligt hvad i berättelsen för år 1879 omförmälts, upphört att gälla, har under sistlidet år upphäfts det med Närs hemman i Othems socken afslutade kontrakt om förmåner åt lotsarne vid Slite lotsplats, hvilka i stället enligt ett af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län rneddeladt, af Kammarkollegium den 27 November 1882 gilladt och faststäldt utslag, å samma hemmans egor erhållit ny boplats jemte landningsplats och rätt till vattenhemtning. Under samma år har Kammarkollegium jemväl gillat och faststält af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län meddelade utslag, enligt hvilka dels lotsarne vid Fårösunds norra gåtts lotsplats erhållit boplats m. m. å egorna till 1 / t mantal Landsnäs N:o 1 i Fårö socken och dels lotsarne vid Ronehamns lotsplats erhållit bonings- och landningsplats samt rätt till vattenhemtning å egorna till 1 / le mantal Högdarfve N:o 1 i Rone socken. En härhos fogad bilaga Litt. N innehåller en allmän öfversigt af lotsverkets medelstillgangar under år 1882 äfvensom summan af de dermed under samma år bestridda utgifter: och inhemtas af nämnde tabell: Reglering af lotsjordar. Utbyte af lotsjord. Medelstillgångar.

32 26 af hvilken summa emellertid ett belopp af omkring 116,000 kr. var af Eders Kongl. Maj:t disponeradt för bestämda ändamål, så att i sjelfva verket den odisponerade behållningen uppgick till endast omkring 25,000 kr. Bilagan Litt. O innehåller approximativ uppgift å värdet af lotsverket tillhöriga byggnader och säkerhetsanstalter, enligt hvilken uppgift ifrågavarande värde, som vid 1881 års slut beräknades till 6,273,555 kronor, vid utgången af år 1882 kunde anslås till 6,568,714, hvadan detsamma under det år berättelsen omfattar vunnit en tillväxt af 295,159 kronor. Underdånigst H. R. ANKARCRONA. A. W. FEYCHTING. ANTON GRANLUND. Stockholm den 12 Maj 1883.

33 BILAGOR.

34

35 Litt. A. Uppgift å antalet lots- och fyrplatser, lifräddningsstationer samt underbefäl och betjening m. m. vid lotsverket vid slutet af år III

36 Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna i riket under år Litt. B. IV

37 Litt. C. Uppgift å det antal lots- och fyrplatser samt lifräddningsstationer, som af vederbörande lotskaptener år 1882 blifvit inspekterade, äfvensom antalet gånger. v

38 VI Litt. D. Sammandrag af inkomna uppgifter å antalet verkstälda lotsningar samt beloppet af influtna lotspenningar m. m. år 1882.

39 VII

40 VIII

41 IX Litt. E. Antal lotsningar åren

42 X

43 XI

44 XII Litt. F. Högsta lotslott vid de särskilda lotsplatserna åren (Kronor, i jemnade tal.)

45 XIII

46 XIV

47

48 XV Uppgift å strandningshändelser och

49 XVII Litt. G. haverier vid Sveriges kuster år 1882.

50 XVIII

51 XIX

52 XX

53 XXI

54 XXII

55 XXIII

56 XXIV

57 XXV

58 XXVI

59 XXVII

60 XXVIII

61 XXIX

62 XXX

63 XXXI

64 XXXII

65 XXXIII

66 XXXIV

67 XXXV

68 Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år Litt. H. XXXVI

69 XXXVII Litt. I. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser på eller invid Sveriges kuster från och med år 1863 till och med år 1882.

70 XXXVIII Litt. K. Uppgift om Lifräddningsanstalternas verksamhet från tiden för deras upprättande.

71

72 XL Tablå, utvisande Lifräddningsanstalternas

73 XLI Litt. L. verksamhet under loppet af år 1882.

74 XLII

75 XLIII

76 XLIV

77 XLV

78 XLVI Litt. M. Sammandrag af inkomne uppgifter å lotsverket eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under sistlidet år. Luleå lotsfördelning. Det i sammandraget för år 1881 omförmälda, vid samma års slut på Krigsrättens vid Kongl. Flottans station i Stockholm pröfning beroende målet, angående barkskeppet»silentiums» grundstötning å»termulsgrundet», då fartyget under ledning af mästerlotsen vid Häradsskärs lotsplats J. P. Bäckström bogserades från Holmsund till Hörnefors. Genom Krigsrättens utslag den 17 Januari dömdes Bäckström att för grundstötningen undergå en månads fängelse, hvilket utslag af Kongl. Krigsho fr ätten, hvarest Bäckström sig deröfver besvärade, faststäldes; men har, uppå af honom anförde underdåniga besvär, Kongl. Maj:t genom Nådigt utslag den 16 Juni förvandlat fängelsestraffet till 75 kronors böter. Det i sammandraget för år 1881 omförmälda, vid samma års slut på Kongl. Lotsstyrelsens pröfning beroende målet, angående ersättning för förlusten af en lotsförmannen vid Malörns lotsplats A. Bergström tillhörig båt. Genom beslut den 18 Mars har Kongl. Lotsstyrelsen tillerkänt Bergström ett ersättningsbelopp af 113 kronor. Det i sammandraget för år 1881 omförmälda målet, angående ångfartyget»skandinaviens» grundstötning å Ostnäsbådan, då det af kronolotsen vid Ursvikens lotsplats J. E. Wikström lotsades från samma plats till Kåge. Sedan undersökningshandlingarne härom blifvit öfverlemnade till Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt, blef genom densammas utslag den 14 Mars Wikström för grundstötningen ålagd att undergå en månads fängelse. Undersökning vid Skellefteå Rådstufvurätt den 17 Oktober, angående förlusten af en mästerlotsen vid Romelsö lotsplats N. P. Örlund tillhörig båt. Kongl. Lotsstyrelsen, till hvilken tindersökni?igshandlingarne insändes, fann genom beslut den 23 December skäligt att för berörda förlust tillägga bemälte lots ersättning med 75 kronor. Undersökning vid Skellefteå Bldstufvurätt den 17 Oktober, angående skonertskeppet»augustas» grundstötning å Nygrundet, då fartyget af kronolotsen på öfvergångsstat vid Bjuröklubbs lotsplats L. Holmqvist lotsades derifrån till Ursviken. Sedan undersökningshandlingarne blifvit öfverlemnade till Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt, var målet på densammas pröfning vid årets slut beroende.

79 XLVII Sundsvalls lotsfördelning. Åtal vid Sundsvalls Bådstufvurätt emot fiskaresonen A. J. Kårström för olaga lotsning. Genom Rättens utslag den 24 Februari blef Kårström dömd att bota 50 kronor samt utgifva vittnesersättning, hvilket beslut af Kongl. Svea Hofrätt, hvarest Kårström deröfuer anförde besvär, faststäldes. Åtal vid Hernösands Bådstufvurätt emot arbetskarlen J. P. Ölund för olaga lotsning från Örnsköldsvik. Målet, som af Rätten företogs till behandling den 12 November, uppsköts för vittnens hörande till den 18 December samt då ytterligare till den 12 Februari innevarande år. Undersökning vid Umeå Bådstufvurätt, angående skeppet»sofies» grundstötning den 1 Maj på ett förut okändt grund emellan Häggströms- och Köniksgrunden, då fartyget af kronolotsen vid Jernäs lotsplats M. A. Tjernström lotsades från Hernösand till Umeå. Kongl: Flottans stations i Stockholm Krigsrätt, till hvilken undersökningshandlingarne öfverlemnades, har frikänt lotsen från allt ansvar för ofvannämnda grundstötning. Stockholms lotsfördelning. Åtal vid Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt emot kronolotsen vid Stockholms lotsplats J. F. Öhman för skeppet»vegas» grundstötning i Askrikefjärden den 6 Juni. Genom Krigsrättens utslag den 13 i nämnda månad frikändes lotsen från ansvar for grundstötningen. Åtal vid nyssbemälta Krigsrätt emot masterlotsen vid Sandhamns lotsplats P. W. Winberg för fylleri i tjensten och otillbörligt uppförande. Genom utslag den 22 Augusti domde Krigsrätten Winberg till disciplinstraff medelst 50 kronors af drag å lotspenningarne. Det i sammandraget för år 1881 upptagna, vid samma års slut på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende besvärsmålet, angående yrkadt ansvar å skepparen N. P. Pettersson för olaga lotsning. Genom Kongl. Maj:ts utslag den 1 Februari faststäldes Kongl. Svea Hofrätts öfverklagade utslag af den 9 Juni 1881, hvari åtalet ogillades. Norrköpings lotsfördelning. Det i sammandraget för år 1881 omförmälda, vid samma års slut på Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätts pröfning beroende mål, angående ångfartyget»högbos» grundstötning den 22 Oktober nämnda år, då det lotsades af mästerlotsen vid Norrköpings lotsplats J. Grentzelius. Genom Krigsrättens utslag den 14 Mars frikändes Grentzelius från ansvar för ifrågavarande grundstötning. Det i sammandraget för år 1881 omförmälda, vid Östkinds och Björkekinds Häradsrätt emot sjömannen A. Berntson väckta åtal för olaga lotsning.

80 XLVIII Den 27 November dömdes Berntson af Häradsrätten att för nämnda öfverträdelse af Lots förordningen bota 100 kronor samt ersätta Lotsverkets rättegångsombuds i makt hafde resekostnader med 29 kronor 79 öre. Undersökning vid Söderköpings Rådstufvurätt den 16 Januari, angående uppkommen skada å en masterlotsen vid Bokö lotsplate J. A. Boqvist tillhörig, men oj såsom lotsbåt enligt 20 mom. 1 i Lotstjenstgöringsreglementet märkt båt, då den i tjensteärende bogagnats. Efter emottagning och prof ning af de till Kongl. Loisstyrelsen insände undersbkningshandlingarne, förklarade Kongl. Styreken den 10 Mars sig icke vara befogad att för den skedda skadan å nämnda båt af Lotsverkets medel utbetala sökt ersättning. Åtal vid Söderköpings Rådstufvurätt emot bemhafvaren E ångfartyget»herkules» J. "W. Hallenberg för begagnande af olaga lotsbiträde. Den 27 Februari dömdes Hallenberg af Rådstnfnirätten att för den åtalade förseelsen bota 150 kronor, utgifva stadgade lotspenningar med 30 kronor samt ersätta lotsfördelningschefens i och för målet hafde resekostnader med 27 kronor 90 öre. Åtal vid Söderköpings Rådstufvurätt,emot befälhafvaren E ångfartyget»mälaren» J. E. Carlsson för öfyerträdelse af stadgandet i 29 1 mom. af Kongl. Lotsförordningen den 15 Februari Den 13 Februari dömde Rådstufvurätten Carlsson att bota 50 kronor, utbetala stadgade lotsumgälder med 5 kronor 30 öre samt ersätta lotsfördelningschefens i och för målet hafda resekostnader med 9 kronor 30 öre. Åtal vid Östkinds ocb Björkekinds Häradsrätt emot skepparen R. Hjelm för olaga lotsning. Den 27 November dömdes Hjelm att härför bota 100 kronor samt utgifva 13 kronor 53 öre i ersättning till Lotsverlcets ombud i målet. Åtal vid Tunaläns Häradsrätt emot landtbrukaren B. Högvall för olaga lotsning. Målet, som sednast den 2 Oktober förevar vid Häradsrätten, blef då för närmare utredning till den 12 Februari innevarande år. uppskjutet Åtal vid nyssbemälde Häradsrätt emot fiskaren A. P. Englund för olaga lotsning. Den 27 November dömdes Englund af Häradsrätten att för åtalade förseelsen bota 50 kronor och utgifva såsom ersättning till i målet hörde vittnen 12 kronor samt till Lotsverlcets ombud för resekostnader 42 kronor 55 öre. Kalmar lotsfördelning. Det i sammandraget för år 1881 upptagna målet, angående engelska skonertskeppet»livingstones» grundstötning, då det lotsades af mästerlotsen vid Långörens lotsplats S. Pettersson. Målet var vid 1882 års slut ännu hvilande, enär några ansvarspåståenden ej blifvit emot lotsen framstålde. Åtal vid Kongl. Flottans stations i Karlskrona Krigsrätt emot mästerlotsen vid Aspö lotsplats Sven Eriksson och lotsen vid samma plats Henrik Henriksson för försummelse i tjensten samt öfverträdelse af instruktion. Genom Krigsrättens utslag den 20 Juni dömdes de tilltalade till disciplinstraff medelst af drag å dem tillkommande uppmuntringspenningar, nemligen för Eriksson 60 kronor och för Henriksson 40 kronor. Undersökning vid nyssnämnda Krigsrätt, angående tyska örlogskorvetten»nymphes» grundstötning i östra farleden till Ronneby redd den 3 Juli, då fartyget lotsades af mästerlotsen vid Gökalfs lotsplats J. Andersson.

81 IL Då målet den 27 Juli till behandling förevar vid Krigsrätten, blef, på grund af hvad dervid upplystes beträffande berörda grundstötning, lotsen från ansvar derför frikänd. Åtal vid Sölvesborgs Rådstufvurätt emot skepparen J. Jung från Stralsund och fiskaren Sven Mattsson i Hellevik för olaga lotsning. Genom Bådstufvurättens utslag den 24 Oktober dömdes skepparen Jung att bota 50 kronor, hvaremot fiskaren Mattsson från allt ansvar frikändes. Undersökning vid Rådstufvurätten i Kalmar den 24 Juli och 14 Augusti, angående förlust af en kronolotsen vid Bergqvara lotsplats A. Åstodt tillhörig båt, då densamma begagnades för mästerlotsen vid nämnda plats C. J. Svenssons ombordsättning i och för lotsning af skonerten»carl» från Mönsterås. Målet uppsköts sistnämnda dag for befälhafvarens och styrmannens å fartyget inkallande och hörande. Åtal vid Kalmar Rådstufvurätt emot skepparen A. P. Larsson från Kristianopel för öfverträdelse af stadgandet i 42 af Kongl. Lotsförordningen den 15 Februari Uti utslag den 23 Oktober dömde Rådstufuurätten den tilltalade att bota 15 kronor. Malmö lotsfördelning. Undersökning vid Skanörs Rådstufvurätt, angående norska barkskeppet»alfens» grundstötning å Lillegrundet natten emellan den 5 och 6 Oktober, då det lotsades af extra lotsen vid Öresunds södra lotsstation A. Pettersson. Sedan undersökningshandlingarne blifvit öfverlemnade till Kongl. Flottans stations i Karlskrona Krigsrätt, förklarade densamma i utslag den 28 December sig icke kunna målet till vidare handläggning upptaga, enär någon angifvelse om af lotsen begånget brott icke blifvit gjord. Undersökning vid Skanörs Rådstufvurätt, angående engelska ångfartyget»wimbledens» grundstötning i Plintrännan natten emellan den 2 ocb 3 November, då fartyget lotsades af extra lotsen vid Öresunds södra lotsstation N. P. Jeppsson. Undersökningshandlingarne hafva genom allmänna åklagarens försorg blifvit öfverlemnade till Kongl. Flottans stations i Karlslcrona Krigsrätt, och var på dess pröfning målet vid årets slut beroende. Göteborgs lotsfördelning. Undersökning vid Uddevalla Rådstufvurätt, angående ångfartyget»starkods» grundstötning å Kalfvensbåde den 8 Februari, då det lotsades af kronolotsen vid Lysekils lotsplats Johan Fritz Hörman. Undersökningshandlingarne hafva blifvit af allmänna åklagaren insände till Kongl. Flottans stations i Karlskrona Krigsrätt, hvars beslut i målet vid årets slut icke var kändt. Undersökning vid Malmö Rådstufvurätt, angående barkskeppet»ralph Ward Jacksons» grundstötning den 20 December 1881, då det lotsades af mästerlotsen vid Käringö lotsplats Zacharias Olsson. Undersökningshandlingarne hafva blifvit af allmänna åklagaren öfverlemnade till Kongl. Flottans stations i Karlskrona Krigsrätt, på hvars handläggning målet vid årets slut var beroende.

82 L Åtal vid Göteborgs Bådstufvurätt emot befälhafvaren å barkskeppet»ophir» N. H. Mellin, såsom vållande dertill, att lotslärlingen vid Brännö lotsplats Olof Edvard Börjeson drunknade den 5 Januari, utanför Vinga, då han skulle gå om bord på fartyget för att lotsa detsamma. Genom Rättens utslag den 11 Februari, hviucet icke blifvit öfvermagadt, frikändes fartygsbefälhafvaren från å honom yrkadt ansvar. Gotlands lotsfördelning. Undersökning vid Visby Bådstufvurätt den 27 December, angående dels förlust af lotsförmannens vid Fårösunds norra gåtts lotsplats L. M. Hamstedts tjenstebåt, och dels skador & en lotsförmannen vid Klinte lotsplats J. N. Sundahl samt lotsen dersammastädes L. A. Ronwik gemensamt tillhörig båt. Undersbleningshandlingarne voro vid årets slut icke inkomna till Lote fördelningschef en. Stockholm den 10 Maj C. E. Holm.

83 LI Litt. N. Lotsverkets medelstillgång år 1882.

84 LII Litt. O. Uppgift å ungefärliga värdet vid slutet af år 1882 af Lotsverket tillhörande fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter.

85 LIII

86 LIV

87 LV

88

89 Innehåll. Table des matières. A) Personalen Sid Personalens storlek. Utnämning, tjenstledighet m. m. inom styrelsen och lotsbefälet» 4. Afgångne inom lots- och fyrpersonalen. Bestraffningar» 5. Premier för lotsningar m. m..» 6. Utmärkelser. Lotsbarnskolornas verksam-» het» 7. Visitationer» 8. B) Lotsinrättningen och sjöfarten» Lotsningar och lotspenningar» 8. Ersättningar för skadade lotsbåtar. Grundstötningar med lots om bord» 10. Strandningshändelser och sjöolyckor» 11. C) Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg, båtar m. m.» Fasta fyrinrättningar» 12. Flytande fyrinrättningar» 17. Signalapparater. Sjömärken...» 18. Lotsbyggnader. Lots- och tjenstebåtar...» 21. Ångfartyg. Nytt system för smärre ledfyrar» 22. D) Lifräddningsväsendet» 23. Lifräddningsanstalterna» 23. E) Styrelsen och medelsförvaltningen» Handlagda mål» 23. Publikationer. Till lotsverket upplåtna tomter» 24. Reglering af lotsjordar. Medelstillgångar» 25. A) Personnel Page 4 8. Effectif. Modifications, congés temporaires, dans l'administration générale, ainsi que dans l'état-major du service de pilotage» 4. Mouvement du personnel du service du pilotage et des phares et feux. Punitions» 5. Primes de pilotage, etc.» 6. Récompenses honorifiques. Activité des écoles pour les enfants de pilotes» 7. Visites et inspections» 8. B) Pilotage et navigation» Pilotages et droits payés aux pilotes» 8. Indemnités pour bateaux-pilotes avariés ou désemparés au service. Nombre des cas où des navires ont touché avec des pilotes brevetés à bord» 10. Échouements et autres sinistres» 11. C) Phares et feux, balises, bouées et autres marques, navires et bateaux du service de pilotage, etc.» Phares et feux fixes» 12. Feux flottants» 17. Appareils de signaux. Balises, bouées et autres marques» 18. Stations d'attente ou corps de garde de pilotes. Bateaux-pilotes et embarcations de service» 21. Bateaux à vapeur. Nouveau système d'éclairage pour les petits feux de passe...» 22. D) Service de sauvetage» 23. Stations de sauvetage» 23. E) Administration et économie» Nombre des affaires traitées» 23. Publications. Terrains mis à la disposition du service du pilotage» 24. Terres de pilotes réglées. Fonds disponibles» 25.

90 2 Bilagor. Litt. A. Uppgift å antalet lots- och fyrplatser, lifräddningsstationer samt underbefäl och betjening vid lotsverket vid slutet af år 1882 Sid. III.» B. Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna år 1882» IV.» C. Uppgift å det antal lots- och fyrplatser, som af vederbörande lotskaptener år 1882 blifvit inspekterade, äfvensom antalet gånger» V.» D. Sammandrag af inkomna uppgifter å antalet af verkstälda lotsningar samt beloppet af influtna lotspenningar m. m. år 1882» VI VIII.» E. Antal lotsningar åren » IX XI.» F. Högsta lotslott vid de särskilda lotsplatserna åren (i kronor)» XII XIV. Annexes. Litt. A. Nombre des stations de pilotes, phares et stations de sauvetage ainsi que des sous-officiers et agents subalternes du service de pilotage et des phares et feux à la fin de l'année 1882 Page III.» B. Relevé des données relatives à l'enseignement scolaire dans les écoles des enfants de pilotes pendant l'année 1882» IV.» C. Nombre des stations de pilotes et des phares et feux inspectés en 1882 par les capitaines de pilotage, et nombre de ces inspections» V.» D. Relevé du nombre des pilotages effectués, et montant des droits de pilotage perçus pendant l'année 1882» VI VIII.» E. Nombre des pilotages effectués dans la période décennale de » IX XI.» F. Maximum, en couronnes de la répartition par pilote aux diverses stations de pilotage, dans la période décennale de » XII XIV.» G. Uppgift å strandningshändelser och haverier vid Sveriges kuster år 1882» XVI XXXV.» G. Nombre des échouements et des avaries survenus sur les côtes et dans les eaux de la Suède pendant l'année 1882» XVI XXXV.» H. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år 1882» XXXVI.» I. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med år 1863 till och med år 1882» XXXVII.» H. Relevé des échouements et des sinistres survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant l'année 1882» XXXVI.» I. Récapitulation du nombre des échouements, sinistres et avaries survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant la période de » XXXVII.

91 3 Litt. K. Uppgift om lifräddningsanstalternas verksamhet från tiden för deras upprättande Sid. XXXVIII.» L. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet år 1882» XL XLV.» M. Sammandrag af inkomna uppgifter å lotsverket eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under år 1882» XLVI L.» N. Lots- och fyrinrättningens medelstillgång för år 1882» LI.» O. Uppgift å ungefärliga värdet vid slutet af år 1882 af lotsverket tillhörande fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter» LII LV. Litt. K. Tableau de l'activité des stations de sauvetage maritime sur les côtes de la Suède, depuis la création de ces établissements Page XXXVIII.» L. Tableau de l'activité des stations de sauvetage maritime pendant l'année 1882» XL XLV.» M. Relevé des rapports concernant les affaires et enquêtes judiciaires survenues pendant l'année 1882, relativement au pilotage ou à son personnel» XLVI L.» N. Fonds à la disposition de l'administration du pilotage et des phares et feux pour l'année 1882» LI.» O. Valeur approximative, à la fin de l'année 1882, des phares, feux, marques nautiques, et autres établissements et appareils pour la sécurité de la navigation, appartenant au service du pilotage et des phares et feux» LII LV.

92

93 KARTA utvisande STRANDNINGS-OCH ANDRA OLYCKSHÄNDELSER PÅ K U S T E R N A AF SVERIGE ÅR 1882.

94 FYRKARTA öfver uteslutande inloppet till till Luleå vägledning utgifven nattetid; af Kongl. L o t s s t y r e l s e n år 1883.

95 FYRKARTA öfver inlopper till Skellefteå, uteslutande till vägledning nattetid; utgifven af Kangl. Lotsstyrelsen år 1885.

96 FYRKARTA öfver östra inlopper, genom Sandhamn; uteslutande till vägledning nattetid; utgifven af Kongl. Lotsstyrelsen år 1883 till Stockholm,