Elin forskar om ägonamn De användes förr som vi nu använder gatunamn

Transkript

1 lantmäteriets tidning juni 2014 #2 Elin forskar om ägonamn De användes förr som vi nu använder gatunamn strandskyddet ofta komplicerad fråga olika bestämmelser i olika län laserdata ett lyft för O-RINGENS KARTOR allt fler bosätter sig utanför stora städer

2 2 Ledare bengt kjellson Hej kära läsare! När det här numret av Gränssnittet kommer ut har sommaren precis börjat en tid av vila och rekreation för många, men också en tid för många publikdragande aktiviteter musikfestivaler, olika idrottsevenemang och i år säkert också många politikerframträdanden. Två traditionstyngda exempel på återkommande sommarevenemang är Almedalsveckan som i över 40 år har arrangerats på Gotland i början av juli och O- ringen, som firar 50-årsjubileum i slutet av juli. Lantmäteriet kommer att, på olika sätt, bidra till båda arrangemangen. Orienteringskartor görs numera med senaste teknik. De som framställer kartorna till årets O-ringen, i Skåne, använder sig till exempel av laserpunktmoln från Lantmäteriet, vilket ökar precisionen i kartorna enormt mycket. Laserpunkterna kommer från vår skanning av Sverige för den nationella höjdmodellen. Du kan läsa ett reportage om kartframställningen till O-ringen på sidan 24. I Almedalen deltar vi i år med två seminarier. Det ena handlar om strandskydd och det andra om öppna data. Så här i sommartider är det nog en och annan som börjar drömma om att bo nära vatten. I Sverige har vi dock sedan drygt 60 år tillbaka ett strandskydd som ska säkra möjligheten till friluftsliv för allmänheten och skydda växter och djur i den strandnära miljön. I strandskyddat område har man därför inte fått bygga. För några år sedan togs dock ett politiskt beslut att det i vissa fall ska vara möjligt att få dispens från strandskyddet för att främja landsbygdsutveckling. Men strandskyddet är en komplicerad fråga. Ett exempel på detta hittar du i reportaget på sidan 10. Frågan om ett kärr i skogen var strandskyddat eller inte ställdes på sin spets vid en förrättning utanför Nyköping. Man tänker olika kring strandskyddet i olika delar av landet, vilket också innebär att dispenserna från strandskydd fördelas olika. Ofta uppstår konflikter. Det är därför angeläget att harmonisera strandsskyddsreglerna och hur detta skulle kunna gå till kommer vi att ta upp till diskussion i Almedalen. Intresset för öppna data ökar stadigt, något vi också tar fasta på i Almedalen i sommar, då vi ordnar ett seminarium med titel Öppna kartdata i Sverige?. Lantmäteriet och andra kartmyndigheter har en positiv inställning till öppna data, men finansieringsfrågan är ett hinder. Nu vill vi bjuda in till diskussion om hur Sverige skulle kunna nå fram till öppna kartdata. Ett fåtal myndigheter har redan tagit steg i den riktningen. I det här numret av berättar vi om att Stockholms stad har börjat släppa vissa geografiska data fritt och faktiskt har lyckats lösa finansieringen för detta. Deras förhoppning är att frisläppandet ska leda till många nya idéer om hur geodata kan användas. Ett annat exempel som du kan läsa om är att SMHI har kommit långt när det gäller att släppa sina data, trots att det innebär minskade intäkter, och de har direkt kunnat se en kraftigt ökad användning, vilket innebär nya användningsområden och nya målgrupper. Trevlig läsning! Bengt Kjellson

3 3

4 4 Innehåll Omslagsbild Mikael Wallerstedt 2 Ledare Bengt Kjellson 6 Sverige uppifrån Abisko Strandskydd 16 8 Strandskyddet ofta komplicerad fråga Olika bestämmelser i olika län 10 Margaretas kärr blev strandskyddat avstyckning sköts upp 13 Strandnära byggande mindre bra idé i erosionsdrabbade Ystads kommun Öppna data 16 Hon vill se ännu öppnare data för Stockholmarna 18 Öppna data ökar användningen av SMHI:s information 20 Tog initiativ till projekt som ska utveckla appar 21 Öppna data kan skapa nya tjänster 22 Hallå där Björn-Erik Willoch Laserdata ett lyft för O-ringens kartor 27 Solkartor visar hustakens potential för solel 30 Allt fler bosätter sig utanför större städer 32 Köpcentrum, arena och vikingapark delade meningar om visionerna är hållbara 36 Elin forskar om ägonamn de används förr som vi nu använder gatunamn 38 Tävling 39 Lantmätare och ortnamn 32

5 30 INNEHÅLL 5 13 Redaktion Ansvarig utgivare och redaktör Lena Nordin, lena.nordin@lm.se layout Natasja Kamenjasevic tryck Danagårds Grafiska Adress Lantmäteriet, Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON lantmateriet@lm.se Adressändringar, Prenumeration granssnittet-pren@lm.se

6 6 flygbilder sverige från ovan

7 flygbilder sverige från ovan 7 Sverige från ovan Tjåmuhas (Coamohas), söder om Abisko, meter över havet. Lantmäteriet laserskannar Sverige från flygplan för en nationell höjdmodell. Bilden är framställd med hjälp av höjddata från laserskanningen.

8 8 strandskydd Regelverket för strandskyddet har under årens lopp varit föremål för kritik och även genomgått vissa förändringar, den senaste revideringen ägde rum Det finns motstridiga känslor inför strandskyddet. Vissa menar att lagen är för tandlös och inte skyddar de strandnära markområdena såsom avsetts, medan andra hävdar att den motverkar samhällsutvecklingen exempelvis i landsbygdsområden. Nu är det dags för en revidering igen. Den 4 april i år lade regeringen en proposition som föreslår ökade möjligheter att upphäva strandskyddet vid små sjöar på omkring en hektar eller mindre, och vid vattendrag med en bredd på omkring två meter eller mindre. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. Marken skyddas från bebyggelse 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. På vissa platser har strandskyddet utökats upp till 300 meter och på några få platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i en del tätorter. Naturvårdsverket och Boverket har på uppdrag av regeringen genomfört den utredning som ligger till grund för propositionen. Per Nilsson på Naturvårdsverket har ingått i en av utredningens arbetsgrupper. Enligt förslaget ska länsstyrelserna kunna besluta om att Strandskyddet ofta komplicerad fråga -olika bestämmelser i olika län Text Britt-Louise Malm Illustration Anders Thyr Gränssnittet nr nr 2/2014

9 strandskydd 9 strandskyddet upphävs när det gäller mindre sjöar och vattendrag. Men det kan ske först efter att en utvärdering gjorts av det aktuella området för att undersöka om det finns värdefulla miljöer för växter eller djur och att inte viktiga områden för friluftsliv hotas, säger Per Nilsson. Kritik har också framförts mot att ansökningarna om dispens från strandskyddet tolkas och behandlas på olika sätt i olika län och kommuner vilket utredningsgruppen beaktade i sitt förslag. Ett tiotal av landets 21 län har lokala bestämmelser som reglererar strandskyddet. Kommunerna i Norrbottens inland utgår exempelvis från översiktskartan på 1: Alla sjöar och vattendrag som syns på översiktskartan omfattas av strandskyddet. Men i den skalan är det inte många sjöar och vattendrag som verkligen syns. I länets kustkommuner används samma princip med översiktskartan men i skala 1: Andra län har namngivit de sjöar där strandskyddet gäller. Vi i utredningsgruppen anser att det nu var ett bra läge att ändra på detta och se till att samtliga länsstyrelser utgår från samma grundförutsättningar för strandskydd. Tyvärr nappade inte regeringen på den delen av förslaget så det kommer att fortsätta vara olika förutsättningar i länen även framöver, berättar Per Nilsson. Ansvaret flyttades nedåt Innan lagändringen 2009 handlade kritiken bland annat om att den instans som ansvarar för beslut och granskning av dispenser inte hade lokalkännedom. Därför flyttades ansvaret för granskningen av dispenser nedåt från Naturvårdsverket till länsstyrelserna och besluten från länsstyrelsenivå till kommunalnivå med vissa undantag där länsstyrelsen är beslutande organ enligt miljöbalken. Kommunerna fick i uppdrag att peka ut områden som var lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära områden och de skulle själva kunna upphäva strandskyddet i sina detaljplaner. Tanken var att lagstiftningen skulle bli mer flexibel framför allt i landsbygdsområden där tillgången till stränder är god och exploateringsgraden är låg. Före revideringen 2009 fanns det många skäl som kunde möjliggöra dispens från strandskyddslagen. Efter revideringen specificerades dessa till sex särskilda skäl vilket innebar en hårdare uppstyrning. Samtidigt infördes lättnader när det gällde landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Men utvecklingen blev inte riktigt som det var tänkt. Visserligen har det blivit något svårare att få dispens från strandskyddet i tätbebyggda områden vilket också var meningen, men samtidigt har inte dispenserna på landsbygden ökat vilket beror på att färre ansöker om dispenser i dessa lägen jämfört med tätbebyggda områden. I vissa fall har kommunerna gett dispens medan länsstyrelserna har haft en mer restriktiv inställning och sagt nej. I en del kommuner har det också gått trögt med att peka ut de områden som särskilt lämpar sig för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Många kommuner har det kämpigt med både ekonomin och personella resurser och att ta fram en ny översiktsplan är en tung process som kan ta flera år. Men om kommunen har en översiktsplan som inte är allt för gammal, kan de här områdena redovisas som ett tillägg i den gällande översiktsplanen och då kan processen gå lite snabbare, säger Per Nilsson. Mer än dispenser 2013 Sveriges kommuner fattade under 2013 beslut om dispenser från strandskyddet. Det vanligaste skälet för dispens är att ett område redan tagits i anspråk eller att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Lagen om strandskydd handlar inte bara om vad man får och inte får göra. Dess främsta syfte är att se till att vi alla ska ha tillgång till strandnära lägen samt att skydda känsliga och värdefulla växt- och djurbiotoper som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. Vissa tycker att reglerna för strandskydd är för krångliga och byråkratiska och vill ha generösare och mer generella undantag än vad regeringen nu föreslår. Men då skulle vi inte ha någon koll alls på vilka värden som försvinner och» vilka konsekvenser det skulle kunna få för miljön och möjligheterna till friluftsliv i strandområden, säger Per Nilsson.

10 10 strandskydd Varken Margareta Malmquist eller hennes man tvekade när en bekant till familjen frågade om han kunde få köpa en bit mark av dem. De tyckte att det var väldigt positivt att en ung barnfamilj ville bosätta sig ute på landsbygden. Inte i sin vildaste fantasi hade de kunnat ana att det som Margareta kallar det lilla träsket skulle räknas som vattenspegel och att därmed strandskyddet kunde åberopas. Text Camilla Lagerqvist Foto Oscar Lürén Margaretas kärr blev strandskyddat avstyckning sköts upp Margareta har visat våtmarken för både kommunen och Miljööverdomstolen. Domaren i den senare fastslog att våtmarken har växt igen och idag är kärrmark med al, sälg och vass.

11 strandskydd 11 Vägen slingrar genom långa sträckor av tät skog. Det är långt mellan gårdarna, men då och då syns någon mindre sommarstuga mellan träden, igenbommad och ännu inte väckt ur sin vinterdvala. Margareta Malmquist gård Tomtsätter utanför Nyköping ligger långt ute på landsbygden med utsikt över öppna fält och granskog. Från gårdsplanen syns inte heller markbiten som det varit så mycket ståhej kring de senaste åren. Den ligger längre in i skogen och inte ens ljudet från grävskopan som arbetar med att få marken plan inför byggandet av husgrunden hörs bort till Margaretas hus. Arbetet med att iordningställa tomten har precis påbörjats, för i slutet av förra året blev det äntligen klart att de får stycka av tomten precis som de var tänkt från början. Barnfamilj ville köpa mark Allt började när Fredrik Zetterblom frågade om han fick köpa en bit av familjens mark. Det var han som hittade tomten och undrade om den gick att stycka av. Vi sa ja direkt eftersom han och familjen, med tre barn skulle bli bofasta här ute, säger Margareta som inte tyckte att det var någon märkvärdig markbit eftersom den är stenig och ligger mitt i skogen. Om en barnfamilj vill bosätta sig här är det ju fantastiskt, speciellt nu när landsbygden avfolkas allt mer. Margareta Malmquist tog genast kontakt med Lantmäteriet för att höra om de kunde hjälpa till att stycka av marken. Den första lantmätaren som påbörjade avstyckningen var gravid och fick snart lämna över ärendet till en kollega. Simon Östman från Lantmäterikontoret i Nyköping tog över och vi diskuterade kärrmarken, men han tyckte vi skulle köra på, säger Margareta. Fastighetsbildningsbeslutet skickades in till kommunen för godkännande, men det drog ut på tiden. Till slut damp det ner ett brev i brevlådan det var Bygg- och tekniknämnden i Nyköpings Margareta Malmquist kommun som överklagade fastighetsbildningsbeslutet. Nu skulle målet tas upp i Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt. Kommunen menade att det råder strandskydd på platsen eftersom det gäller för i princip alla vattendrag som är vattenförande en del av året. Inget biologiskt skyddsvärde Kommunen var här ute och tittade. Jag tycker att lite sunt bondförnuft skulle ha gjort att de förstod att det inte handlade om någon strandtomt. Det finns ju för sjutton knappt något vatten där, säger Margareta Malmquist och tillägger att kommunen menade att det var ett prejudicerande fall. Länsstyrelsen var också här och tittade, men de kunde inte se att det fanns biologiskt skyddsvärde i kärrmarken. Varken sällsynta växter eller djur. Det hade ju varit annorlunda om de sagt att det fanns det. När dom i målet kom blev både Margareta och hennes man förfärade. Markoch miljödomstolen gick på Bygg- och tekniknämndens linje. De upphävde Lantmäteriets beslut och ställde därmed in förrättningen. Det innebar att fastighetsgränsen inte fick gå närmare än 100 meter ifrån den så kallade strandlinjen. För oss skulle det bli väldigt krångligt, det innebar att vi inte kunde stycka av hela marken, utan det var en remsa mellan tomten och träsket som inte fick användas. Margareta och hennes man bestämde sig ganska snart för att överklaga domslutet. Domare kom och inspekterade I juli-augusti 2013 fick Margareta Malmquist veta att Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt ville ta upp ärendet. Sedan fick vi reda på att ledamöter från hovrätten ville komma ut hit och titta, berättar Margareta och tillägger att hon blev väldigt förvånad när hon en torsdag upptäcker att de står ute på ladugårdsbacken. Det var domaren och en protokollskrivare. Domaren var väl förberedd för hon tog av sig sina skor och satte på sig gummistövlar istället. Tillsammans gick de sedan runt och inspekterade. Hon ställde också frågor om marken. Vi har ju aldrig dolt någonting utan jag förklarade att den här pölen inte var naturlig utan att det var min man som anlade den på 90-talet, säger Margareta. Innan domaren lämnade gården så meddelade hon familjen att de skulle få besked inom en månad. Och det fick de också. I domen, som inte kan överklagas, fastlår man att den aktuella åkermarken inte längre gränsar till något öppet vatten och därför inte kan betecknas som en strand. Därför gäller inte strandskyddet för det aktuella området. Precis som Margareta hela tiden uppgett så kunde man konstatera att våtmarken som omfattar cirka 90 gånger 60 meter har växt igen och är idag kärrmark med al, sälg och vass. Det finns ingen vattenspegel. I domen poängteras också att så kallade hästgårdar utgör en ovärderlig tillgång för landsbygden. Dessutom skriver man om det tidigare domstolsbeslutet: Miljödomstolens resonemang att behovet av betesmark bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning framstår som obegripligt. Synsättet strider mot intentionerna att verka för en levande landsbygd. Domslutet är så bra skrivet och det är rätt tuffa ord, men det visade ju att vi haft rätt hela tiden, säger Margareta Malmquist.»

12 12 strandskydd» Rättsprocessen har försvårat byggandet Kommunen ville prova lagen Grävskopan arbetar för fullt med att göra ordning marken så att Fredrik Zetterblom kan påbörja byggandet av sin hästgård. Det har varit många turer innan det äntligen blev klart att Fredrik och hans familj kan börja bygga på marken som de blivit lovade att köpa av Margareta Malmquist och Tomas Karlsson. Den långa handläggningstiden, överklagandet och de motstridiga uppgifterna har gjort att Fredrik Zetterblom tappat lite av förtroendet för myndigheter. Jag förväntade mig mycket mer av Lantmäteriet, men de bara satt och väntade på att kommunen skulle överklaga hela handläggningen och gjorde ingenting under tiden, säger Fredrik Zetterblom och kan inte dölja att han är besviken. Tanken är att Fredrik och hans familj med sambo och tre barn så småningom ska bosätta sig här ute i Tomtsätter. När huset och det tillhörande stallet med plats för ett par, tre hästar är klart. Jag vet inte i dagsläget när det kan bli aktuellt, säger Fredrik Zetterblom som är kritisk till hela regelverket och menar att den utdragna rättsprocessen har försvårat byggandet av gården. Det var Bygg- och tekniknämnden i Nyköpings kommun, genom bygglovschefen Håkan Elm, som överklagade Lantmäteriets beslut och yrkade att mark- och miljödomstolen skulle upphäva fastighetsbildningsbeslutet. Vi överklagade det här beslutet eftersom vi ville prova vad det är som gäller och få svar på frågan om man får ha hästar gå och beta inom strandskyddat område, säger Håkan Elm. På Bygg- och tekniknämnden i Nyköpings kommun har man märkt av en ökad efterfrågan på att få bygga mindre hästgårdar vid sjöar där det är strandskydd. Det är ganska mycket som är oklart när det gäller strandskyddet. Som om det är lämpligt att inhägna marken för hästarna eftersom den då inte är öppen för allmänheten, säger Håkan Elm. Men något riktigt svar på frågan vad det är som gäller tycker Håkan Elm inte att man fått. I alla fall inte av Mark- och miljööverdomstolen. De slog ju fast att det inte var strandskyddat område, säger Håkan Elm. Ibland osäkert vad som gäller Simon Östman var den lantmätare som hade hand om avstyckningen av marken, han menar att det kan vara problematiskt med förrättningar när det finns osäkerheter angående strandskyddet. Min personliga uppfattning är att sakägare kanske inte alltid förstår syftet med strandskyddsreglerna och kan nog anse att strandskyddet går för långt ibland gentemot deras förfoganderätt över fastigheten, säger han och tillägger: Samtidigt är det ju till viss del förståeligt om de har den uppfattningen när strandskyddet gäller på likartat sätt, med vissa undantag, oavsett om det är skärgården eller en liten bäck i skogen. När det gäller det specifika ärendet med avstyckningen av Margareta Malmquist och Tomas Karlsson mark har han bara följande kommentar: Protokollet anger varför beslutet togs på det sätt det gjordes. Förenklat sett ansåg vi att strandskydd gällde och att strandskyddets syften inte motverkades i detta fall.

13 strandskydd 13 Strandnära byggande mindre bra idé i erosionsdrabbade Ystads kommun Lantmäteriets DAFprojekt visar att Löderups strandbad är den plats i Sverige där erosionen har gått hårdast åt kustlinjen. Ystads kommuns miljö- och klimatstrateg Mona Ohlsson Skoog för en hård och mångfacetterad kamp mot det hungriga havet. Text Johan Joelsson Foto Jonatan Jacobson Under några intensiva veckor ska kubikmeter sand läggas ut på stränderna i Ystads sandskog och vid Löderups strandbad.»

14 14 strandskydd» Det blåser kalla vindar från Östersjön. Ute till havs ligger släpmuddringsfartyget Magni-R inbäddat i dis. Båten har precis kommit tillbaka till kusten efter att ha varit ute vid Sandhammar bank och muddrat upp kubikmeter sand. Nu har skeppet dockats vid en meter lång pipeline som sträcker sig in till den sargade strandlinjen i Ystads sandskog. Från det tjocka rörets mynning sprutar det ut vattenblandad sand. Strandremsan, som idag bara är ett tiotal meter bred, ska när arbetet är färdigt bli minst 80 meter så att sommarens badgäster inte ska behöva slåss om utrymmet turistnäringen är viktig för kommunen. Bland ett tiotal nyfikna eftermiddagsflanörer står Ystads kommuns erosionsfiende nummer ett, miljö- och klimatstrategen Mona Ohlsson Skoog, och överblickar arbetet. Trots att hon gläds över att stranden nu breddas sticker hon inte under stol med att kommunen står inför stora utmaningar: Vi kommer att bli tvungna att låta erosionen fortgå på vissa platser, även i naturområden och reservat. Det känns inte bra. Men eftersom kommunen får bekosta allt kustskyddsarbete själv finns det inte resurser att vara överallt, säger hon. Återför sand till kustlinjen Det var under 1980-talet som beslutsfattarna och fastighetsägarna i Ystads kommun på allvar blev varse erosionen och dess skadeverkningar. Sedan dess har man bedrivit ett omfattande kustskyddsarbete. Kommunen har uppfört bryggor, vågbrytare och hövder (pirer) allt för att begränsa erosionen i Ystads sandskog och vid Löderups strandbad två mil utanför Ystad. Efter att ha fått tillstånd påbörjades 2011 även arbetet med så kallad strandfodring. Det innebär att man hämtar sand från en sandbank ute till havs och återför sanden till kustlinjen. Fram till 2020 har kommunen tillstånd att hämta tillbaka kubikmeter sand från havet. Vid årets strandfodring ska kubikmeter sand läggas ut på stränderna i Ystads sandskog och vid Löderups strandbad. Mona Ohlsson Skoog, som är uppvuxen i Löderup, har följt erosionens skadeverkningar under lång tid. Vid strandbadet har vägar och stigar försvunnit, campingen har fått flyttas och hus har rasat i havet, säger hon. Äldre flygbilder visar erosionen Sedan 1997 håller Ystads kommun stenkoll på erosionen genom att göra årliga kontrollmätningar i samarbete med Lunds tekniska högskola, LTH. Genom att ta ut fixpunkter och skapa profillinjer går det att räkna ut hur stora volymer sand som försvunnit eller ackumulerats på begränsade ytor. Förra året fick kommunen även ta del av resultaten från Lantmäteriets DAFprojekt (digitaliserade analoga flygbilder) som visar att Löderups strandbad faktiskt är den värst erosionsdrabbade platsen i Sverige sedan 1960 har strandlinjen förskjutits 200 meter inåt land. DAF-projektet som samfinansieras av Lantmäteriet, Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap går ut på att digitalisera gamla analoga flygbilder till skalriktiga ortofoton. Sedan digitaliseringen startade 2008 har cirka av 1,2 miljoner högupplösta flygbilder, från 1930-talet och framåt, skannats in fotogrammetriskt. Huvudsyftet är att förbättra bevarandet av flygfotografierna och När den vattenblandade sanden fraktats in till kusten tar en grävmaskinist vid och lägger ut sanden i ett jämnt lager.

15 strandskydd 15 Vid Löderups strandbad har vägar och stigar försvunnit, campingen har fått flyttas och hus har rasat i havet. Mona Ohlsson Skoog öka tillgängligheten. Men det är också tänkt att projektet ska sprida kunskap kring hur man kan använda bilderna i förändringsanalyser och på så sätt arbeta förebyggande när det kommer till bland annat erosion, samt hur man ska ta hänsyn till erosionen i stadsplaneringen, säger projektledaren Birgitta Fyrberg på Lantmäteriet. Mona Ohlsson Skoog i samspråk med arbetsledaren Morten Christensen från underentreprenören Baes. Enligt Mona Ohlsson Skoog är det inte omöjligt att det på sikt kan bli tal om att flytta hus i Ystads kommun. Långsiktiga beslut ska fattas Mona Ohlsson Skoog uppskattar Lantmäteriet-projektet för dess pedagogiska dimension. Hon syftar speciellt på det scrollbara kartverktyg som kan visa två ortofoton från olika år. Kartverktyget visar på ett väldigt konkret sätt erosionens framfart eftersom man kan se kustlinjens förändring över tid, säger hon. Sjöfåglar flockas kring sanden som sprutar ut ur röret på stranden. Mona Ohlsson Skoog vill inte likna strandfodringen vid ett Sisyfos-arbete. Men klart är att en stor del av den sand som nu återförs i sinom tid kommer att förflyttas med de kustparallella strömmarna österut till Sandhammar bank igen. Året efter den första strandfodringen vi gjorde 2011, då kubikmeter sand återfördes, eroderades kubikmeter, berättar hon. För att få en bättre överblick och hitta lämpliga verktyg för att begränsa erosionen framöver har Ystads kommun tillsatt en omfattande utredning. Konsulter har fått i uppdrag att studera hur kusten kommer att påverkas med olika typer av skydd. Vi vill ha alla tänkbara alternativ så att vi inte låser in oss i ett hörn. För det är nu vi måste fatta de långsiktiga besluten, säger Mona Ohlsson Skoog. Strandnära byggande är det en god idé i Ystad i dagsläget? Vi gör översvämningskarteringar och följer rekommendationerna från Länsstyrelsen om att inte bygga lägre än tre meter över havet. Men det finns ett stort tryck att bygga strandnära i våra exploateringsområden. Och vill folk bo här får vi vidta åtgärder för att det ska vara möjligt, säger hon. Hur strandnära kan man bygga i Ystad idag? Jag tror inte att man kan bygga så strandnära alls. I staden är det väl en sak, där kan man alltid bygga murar. Det är mycket svårare i naturmiljöer, säger hon och blickar ut över de grå vågorna som sakta rullar in från Östersjön.

16 16 öppna data Hon vill se ännu öppnare data Oftast menar man med termen öppna data digital information som är tillgänglig utan inskränkningar - ett sätt för medborgare att få ta del av data i offentlig förvaltning. Få data är så begärliga som geodata, alltså lägesbunden information. Men det hör också till de informationsslag det offentliga Sverige är minst benägen att släppa ifrån sig, på grund av att den finansieras med intäkter. Men kanske är en förändring på gång. Åtminstone om man ska se Stockholm som föregångare till Sverige i stort. Elisabet Argus tror att öppen information går mot ljusare tider. för stockholmarna Text Martin Hofvenstam Foto Henrik Montgomery Fakta om öppna data Enligt en definition som Vinnova tog fram handlar det om information som är: aktuell informationen ska tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet inte försvinner komplett information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt, gäller speciellt information som kan vidareförädlas tillgänglig informationen görs tillgänglig för så många användare som möjligt och för så många ändamål som möjligt maskinläsbar informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register fri informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, eller inskränkning i form av licensvillkor och registreringsförfaranden Lantmäteriets verksamhet är väldigt mycket mer omfattande, men självklart finns många likheter. Vår erfarenhet är att även om man inte kan öppna upp allt i ett slag är det bra att börja i någon ände. Det är ett sätt att få upp intresset, säger Elisabet Argus, stadsingenjör och avdelningschef vid Stockholms stadsbyggnadskontor Staden har haft en ansats att öka insynen i och användandet av sina data sedan Vi anordnar bland annat en tävling som kallas Open Stockholm Award för att stimulera till idéer och öka tillgängligheten. Det handlar om utveckling av tjänster, mobila webblösningar och appar baserade på öppna data, berättar hon. På Stadsbyggnadskontoret tog det emellertid stopp redan tidigt. Vi hade en förenklad skelettkarta och även äldre ortofoton, som allmänheten fick ta del av inledningsvis. Sen använder ju till exempel Miljöförvaltningen och Trafikkontoret i grunden våra geodata. Men vi är i samma sits som Lantmäteriet. Våra

17 Öppna data 17 bland annat visar byggnader i 3D. Man sköt också till pengar för att kunna erbjuda lämpliga format och distributionsformer, säger hon. Både glädjande och välkommet, tyckte man på Stadsbyggnadskontoret. Vi behöver inte argumentera längre för detta. Frågan har hamnat på agendan. Det finns en förståelse för att mycket i samhället är baserat på geodata, att det alltid är efterfrågat och alltid aktuellt, säger Elisabet Argus. Resan fortsätter Öppna datas vara eller inte vara är knappast en valfråga, menar hon. Men trycket på en förändring finns där, och kommer från olika håll. Jag tror vi befinner oss i en början. Frågan är ännu inget de flesta medborgare ens bryr sig om, men jag tror det kommer att bli allt mer aktuellt. Kommuner och myndigheter har massor att vinna på att dela med sig. Det som krävs är ett ställningstagande från politiskt håll, sen kan vi jobba steg för steg. Elisabet Argus användare betalar för våra data. Det här blev något av ett uppvaknande för både förvaltning och politiker. Nu uppdagades våra begränsningar, säger Elisabet Argus. I Stockholms stads budget för 2014 bestämdes till slut att vissa geodata skulle göras tillgängliga kostnadsfritt. Men att det skulle komma att se ut på det sättet var lång ifrån självklart. Kompensation för förlorade intäkter På stadsmätningsavdelningen inom Stockholms stadsbyggnadskontor hade man drivit frågan vid ledningsgruppsmöten och i alla ekonomiska styrdokument poängterat behovet av en ny finansieringsmodell. Det hela resulterade i två rader, i en budget med stort fokus på ökat bostadsbyggande. Raderna innehöll nödvändig kompensation för det intäktsbortfall det skulle innebära att släppa Tätortskartan Stockholms län och Stadskartan, där den senare Resan forsätter Stadsmätningsavdelningen arbetar med Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) kring en gemensam handlingsplan för öppna geodata. Man har bland annat studerat Finland, Danmark och Norge som helt eller delvis har släppt det fritt. Det är viktigt att komma ihåg att förutsättningarna är olika. Steget är mindre för exempelvis Danmark, där data redan produceras, lagras och tillhandahålls till stor del med stöd av skattemedel. I Sverige tar vi betalt betalt av dem som använder informationen istället. Vi sitter dessutom ihop med varandra i diverse ekonomiska samverkansavtal. Att byta modell är en förändring av stora mått och kan inte ske i en handvändning, säger hon. Vad Stockholm beträffar fortsätter Elisabet Argus och kollegor att undersöka nyttor och konsekvenser av öppna geodata och hur ökad interaktion med stadens invånare kan gagna kommunen. Vi vill öka informationens användningsområden och tror att den kommer alstra många idéer. Jag tror över huvud taget att man i framtidens kommuner kommer att inkludera medborgarna på ett helt annat sätt i utvecklingen. Det finns väldigt många vinster med det.

18 18 öppna data Öppna data ökar användningen av SMHI:s information

19 Öppna data 19 Från och med januari i år har SMHI öppna data inom alla discipliner fria för användning. Det gäller data inom oceanografi, hydrologi och meteorologi som framtagits med anslagsmedel och används i SMHI:s ordinarie verksamhet. Vi genomförde processen i flera steg med början under förra året i samband med att vi införde nya licensvillkor. Vi har släppt disciplinerna en efter en och den 15 januari i år släppte vi den sista. Vi har fått mycket positiv respons från användarna och en ökad användning av våra data, berättar Johanna Fältström som arbetar med strategisk kommunikation För vissa av datamängderna har SMHI tagit fram nya nedladdningstjänster och de data som tillhandahålls genom dessa är gratis. För övriga data som tas fram med hjälp av skattemedel tas endast en distributionsavgift ut. När den högupplösta informationen för vattenflödesberäkningar släpptes fri trodde man att det skulle innebär stort intresse från framför allt länsstyrelserna. Men det var även en helt annan grupp i samhället som stod för efterfrågan nämligen kanotisterna. Dessa hade vi över huvud taget inte tänkt på som potentiella användare av vår information, säger Johanna. Extra tryck på Kundtjänst Till en början blev det ett extra tryck på myndighetens kundtjänst. Många både nya och tidigare användare hörde av sig och ville veta mer om vad öppna data egentligen innebar. Det kommer SMHI att lösa genom att stärka upp webbplatsen med mer information. Användningen av SMHI:s data har ökat kraftigt på senare tid. Efter tre månader har exempelvis tjänsten för väderprognosdata omkring anrop per dygn. Som mest har tjänsten haft upp emot anrop under ett dygn. Den webbportal som SMHI använder för att tillhandahålla sina data bygger på samma principer som den portal som Geodatasamverkan använder. Text och foto Britt-Louise Malm Vi har redan märkt ett ökat intresse för våra data och en ökad användning. Johanna Fältström Olika behov av data Olika målgrupper kan ha olika behov av data. Målgrupperna för SMHI:s data kan exempelvis vara konsultbolag som gör analyser på uppdrag av olika branschföretag, länsstyrelser som behöver göra miljökonsekvensutredningar, blåljusorganisationer som behöver data för krisarbete eller helt enkelt privata sektorn där det kan handla om personer som är genuint intresserade av öppna data eller har nytta av informationen i sin fritidsverksamhet. SMHI:s öppna data följer licensvillkoren Creative commons Erkännande 2.5 SE. Dessa innebär att användaren har tillstånd att kopiera och distribuera SMHI:s öppna data samt skapa bearbetningar. Detta är tillåtet även för kommersiella ändamål. Ett krav är dock att ursprungskällan ska anges när det är möjligt. Minskade intäkter SMHI räknar med att intäkterna kommer att minska med tio miljoner kronor årligen på grund av att vissa data har släppts fria. Det innebär naturligtvis att vår investeringsförmåga påverkas och att vi måste göra hårdare prioriteringar, men vårt bidrag till samhällsnyttan har ökat. Vi måste hitta smartare arbetssätt och få ut mer för pengarna i framtiden. Ett exempel på det är att vi har startat ett samarbete med det norska meteorologiska institutet för att ta fram en ny högupplöst modell för meteorologiska data och gemensam teknisk produktion, berättar Johanna Fältström. Framtidsutsikter Ju mer information som släpps fri ju större blir efterfrågan. Vi har redan märkt ett ökat intresse för våra data och en ökad användning. Vi kan se nya användningsområden och nya målgrupper. Redan nu har vi uppmärksammat nya väderappar ute på marknaden som bygger på våra data, säger Johanna Fältström.»

20 20 öppna data SMHI koordinerar ett europeiskt projekt, Switch-On, som handlar om att med hjälp av öppna data utveckla kommersiella appar och webbtjänster för prognoser och beslutsstöd vid översvämningar, vattenföroreningar, bevattning och dammreglering. Tog initiativ till projekt som ska utveckla appar Projektet ska även bygga upp en gemensam e-infrastruktur för både forskning och produktion. Med utgångspunkt från öppna data i Europa ska ett paneuropeiskt virtuellt vattenforskningslaboratorium skapas där forskarna kan göra gemensamma experiment och jämföra resultat. Projektet som är EU-finansierat till 75 procent knyter an till Inspire-direktivet. Tanken är att de data som tas fram med statliga medel ska kunna användas i ett vidare sammanhang. Genom Switch-On-projektet blir europeiska vattendata mer tillgängliga för allmänheten och vattenförvaltningen blir mer mobil. Tanken är att stödsystemen i framtiden ska finnas nära användarna oavsett om de befinner sig på kontoret eller rör sig i samhället, säger SMHI:s forskare Berit Arheimer som leder projektet. Initiativet till projektet kom också från Berit som bjöd in forskarkollegor vid fyra utländska universitet att delta. Dessa fick var och en föreslå små och medelstora företag med specialkompetens inom området som ska vara med och ta fram de kommersiella produkterna som i framtiden kommer att ägas av företagen. Ett konsortium har bildats där femton organisationer och företag från sju europeiska länder deltar. Förutom Sverige är det England, Holland, Tyskland, Österrike, Italien och Grekland. Projektet som startade i november förra året ska pågå i fyra år. I vissa fall handlar det om att vidareutveckla redan befintliga tjänster i andra fall handlar det om nyutveckling. Berit Arheimer Produkter för slutanvändare Tillgången till öppna data är en förutsättning för projektets existens. Totalt kommer 14 olika produkter som riktar sig mot slutanvändare att tas fram inom projektets ramar. I vissa fall handlar det om att vidareutveckla redan befintliga tjänster i andra fall handlar det om nyutveckling. En utmaning är att hitta nya marknader och betalande kunder, det är något som vi tittar på i projektet just nu. EU har lämnat sex miljoner euro till projektet, en förutsättning var att det ingår en viss självfinansiering. De deltagande parterna bidrar med totalt 1,7 miljoner euro. Tanken är att det ska svida lite grand ekonomiskt vilket är en garant för att vi verkligen utvecklar något som marknaden behöver, säger Berit Arheimer.

21 Öppna data 21 En tankbil välter på E6:an utanför Göteborg. Ut strömmar tusentals liter med miljöfarlig vätska. Hur kartlägger man vart föroreningarna tar vägen? Öppna data kan skapa nya tjänster Text Martin Hofvenstam Den typen av frågor ville lag Ge0hack3rs besvara i app-tävlingen Hack for Sweden, där deltagande lag använde sig av data från 13 olika myndigheter. Bakgrunden är bland annat de rapporter vi hört på senare tid om hur kemikalier från brandövningsplatser har förorenat råvatten och dricksvatten. Vi gjorde en webb-app som visar hur föroreningar sprider sig, baserat på topografi, moränlager och vattenföring, säger Marcus Kempe på Sveriges tekniska forskningsinstitut, en av upphovsmakarna till det vinnande bidraget Risk simulation and notification system Struktur för att göra data tillgängligt Marcus Kempe tror precis som många andra att öppna myndighetsdata inte bara är gynnsamt, utan nödvändigt för det framtida Sverige. Det som behövs är strukturer som gör data tillgängliga på ett enhetligt och tydligt sätt. Det skulle ge möjligheter att skapa nya tjänster som vi idag inte har en tanke på och dessutom innebära en grogrund för företagsamhet, menar han. Vi jobbar på Sveriges tekniska forskningsinstitut med det vi kallar Hållbara städer, där vi menar att det är nödvändigt med system som kan prata med varandra. Vi ser idag att myndigheter gör sitt bästa för att tillgängliggöra data. Alla gör det på sitt eget sätt i stuprör, konstaterar han. Tretton myndigheter och organisationer bakom tävling Hack for Sweden är ett samarbete mellan tretton myndigheter och organsationer. Tanken är att inspirera till ökad användning av myndigheters data så att nya produkter och tjänster kan utvecklas och komma allmänheten till del. Man vill ju använda svenska data Pris för bästa allmännyttiga app fick laget Tummen upp, med en app som understöder artportalen.se som är en webbaserad guide till Sveriges djur växter och svampar. Samtliga i laget jobbar till vardags med att göra appar till olika företag. Man kan göra extremt mycket av myndighetsdata, säger Jenna Jonsson från lag Tummen upp. Men myndigheterna skulle kunna göra mycket för att förbättra tillgängligheten. Vi ser att Google Maps data är extremt lätta att använda, men vi vill självklart mycket hellre använda svenska data, säger hon.

22 22 öppna data Björn-Erik Willoch är en erkänt skicklig trendspanare och omvärldsanalytiker. Idag är han efterfrågad över hela Europa som internationell konsult och föredragshållare. Text Camilla Lagerquist Foto Tove Andersen Tormod Hallå där Björn-Erik Willoch kan du ge exempel på innovationer när det gäller GIS-tjänster som är på gång i Afrika och Asien? I Kina exploderar e-handelsmarknaden, Alibabas olika e-handels tjänster omsätter redan mer inom Kina än ebay och Amazons samlade globala omsättning. Drivkrafterna bakom detta är flera, bland annat en snabb spridning av 3G-4G-nät och tillgänglighet av billiga, enklare versioner av smarta mobiltelefoner och mobila betalsystemer. Men den starkaste drivkraften är kanske det faktum att det finns en oändlighet av individer med mopeder och cyklar som för en mycket liten betalning kör hem grejer till dig eller där du befinner dig. Detta möjliggörs bland annat av att Baidu, en utmärkt Google Maps-kopia som gör det lätt att hitta dig. Vad beror det på att man är så innovativa i dessa länder? Avsaknad av etablerade spelare och infrastruktur gör att man dels måste vara mer innovativ, och dels kan hoppa över en eller flera generationer med teknologi och processer. Ingen i Afrika drömmer till exempel om en fast telefon med nummer i telefonkatalog, man går direkt till mobiltelefoni eller skype. Har öppna data någon betydelse för innovationerna? Öppna data och användning av gränssnitt (APIs) som är väldokumenterade och öppet tillgängliga är helt avgörande. Stängda ekosystem försvårar innovation, inte minst i delar av världen med små resurser. Vilka möjligheter ser du med mobila telefoner och kartor? Det kommer snart börja spruta ut appar relaterade till teknologi vi har på oss, som glasögon, armband, smycken och textiler. Google har nyss gjort en Android-liknande plattform för wearable teknologi. Så det är bara att hålla ögonen på detta. I och med att det är saker vi har på oss så kommer kartor och geodata per definition att vara del av innovationerna hela grejen är ju att veta var vi befinner oss, har varit och är på väg.

23 ANNONS 23 Lantmäteriet bjuder in till samtal i Almedalen Strandskydd och öppna kartdata heta ämnen Jakten på det perfekta strandskyddet Sveriges strandskydd omges ofta av konflikter. Stad ställs mot landsbygd, människa mot natur, stat mot kommun och medborgare mot myndighet när reglerna om strandskydd ska tolkas och tillämpas. Flera förbättringsinitiativ pågår men siktar de rätt? Kom till halvtidsavstämning i jakten på det perfekta strandskyddet. Öppet seminarium: Best Western Strand Hotell Visby, 1 juli Öppna kartdata i Sverige? Kartdata är en grundläggande ingrediens i många av de appar och tjänster som utvecklas på nätet. Trots det har offentliga kartdata idag ofta en prislapp. Beklagligt menar många i andra länder har öppna kartdata skapat jobb och tillväxt. Kom och diskutera hur Sverige når fram till öppna kartdata. Öppet seminarium: Wisby Strand och Kongress, 2 juli Läs mer på

24 24 KARTA Laserdata ett lyft för O-ringens kartor Foto O-ringen Ambitionen är hög när kartorna inför O-ringen, världens största orienteringstävling, tas fram. Kjell Larsson och Kenneth Kaisajuntti blandar hantverk och högteknologi när de ritar kartor för tre av O-ringens fem etapper i trakten av Kristianstad i sommar. De använder allt ifrån kompass och färgpennor till laserpunktsmoln och avancerade datorprogram. För att inte tala om tid, kondition och sjumilaskor. Text och foto Anna Persson Laserskannat grundmaterial har revolutionerat ritningen av orienteringskartor de senaste åren. I dag är precisionen väldigt mycket bättre tack vare laserskanningen, både i tät skog och i höjdmätning, konstaterar Gunnar Lysell, affärsutvecklare på Lantmäteriet. Sedan 2009 har Lantmäteriet laserskannat 85 procent av Sveriges yta genom projektet Ny nationell höjdmodell. Materialet laserpunkter eller laserpunktsmoln som det kallas säljs främst till myndigheter, företag och orienteringsklubbar. För orienteringsklubbar är materialet närapå gratis. Grundmaterial till en orienteringskarta kan utgöras av flera olika slags bilder. Ju högre ambition, ju noggrannare underlag som till O-ringen, världens största orienteringstävling med tävlande. För O-ringens kartor används såväl analoga och digitala flygbilder som laserpunkter underlag som förädlas av orienteringsrörelsens kartritare under många timmar och många mil på fältet och vid datorn. Vanliga kartor har vi alla sett. Hus, vägar, åar och älvar, skog och fält, några stigar här och möjligtvis höjdkurvor där. Men en orienteringskarta är något helt annat, som en kartornas Rolls Royce, en skönhet som för den oinsatta är full av obegripliga detaljer. Kreativ skapelse För att förstå en orienteringskarta måste du kunna upp till tecken; sten, grop, hus, väg, brant, stup, höjdkurva, stort träd, hygge, sankmark, stig, skogsväg, spår av skogstraktor, öppen mark med fri sikt, tät skog, ännu tätare skog, ogenom-

25 Det gäller att få överblick, säger kartritaren Kenneth Kaisajuntti, som här i naturreservatet Friseboda söder om Åhus. KARTA 25

26 26 KARTA Kartritarna köper in grundmaterial från Lantmäteriet och förfinar materialet genom många timmars fältarbete och framför datorn. Kjell Larsson på bilden. tränglig skog ja, allt som spelar roll för möjligheten att orientera. Och tecknen är ändå bara grunden till vad som utmärker en orienteringskarta. En orienteringskarta är en kreativ skapelse där kartritaren till exempel kan göra kantlinjen av en ås tydligare än i verkligheten, bara för att underlätta för orienteraren. Kartan ska visa var det är lätt att ta sig fram. Det gäller att göra avvägningar. För få tecken är inte bra, men en karta som visar varenda liten detalj blir svårläst. Det är inte kartan som ska vara svår att läsa, det är terrängen som ska avgöra loppet, säger Kjell Larsson som har ritat en av sommarens etapper, på det militära övningsfältet Ravlunda vid porten till skånska Österlen. Den laserskannade datan har en precision som är fantasisk. Det gick att få precision tidigare också, med då fick man kämpa väldigt hårt och för många blev det snett och vint ändå. Det är en viss fördel att ha jobbat på Lantmäteriet eftersom man måste vara systematisk, kunna mätningsteknik och kartografi, säger Kjell Larsson, som också har 46 år på Lantmäteriet bakom sig. Orienteringskartor ritade han då enbart på fritiden, hela timmar per år brukade han lägga ner. Men så tillhör han också dem som har påverkat utvecklingen genom att komma på nya tecken, flera av dem är nu internationell norm. I dag ritar han orienteringskartor på heltid eftersom han är pensionär. Mycket fältarbete Det är alltså inte bara att lägga några flygbilder och laserpunkter ovanpå varandra, rita dit några höjdkurvor och tro att man har en orienteringskarta. Det tar vanligtvis timmar per km² fram till färdig karta, och Ravlunda-kartan täcker 19 km². Ravlundaetappen började jag med våren 2012, berättar Kjell Larsson. Jag ger mig ut i området och ritar till exempel täta höjdkurvor på en halv meter som jag senare tar bort, men som jag behöver när jag jobbar. Man måste gå många timmar, märka ut allting, som sankmarks- och skogskanter, stenar, stengärdesgårdar, tät vegetation, och göra många bedömningar. Till slut ska alla data in i ett datorprogram som i princip alla använder för att göra orienteringskartor. Där ritar man den slutliga kartan. Fakta O-ringen går av stapeln juli. Som underlag till nya orienteringskartor används främst laserpunkter/laserskannade kartbilder samt Lantmäteriets analoga och digitala flygbilder. En annan av O-ringens kartritare, Kenneth Kaisajuntti, driver eget företag och ritar förutom orienteringskartor även olika typer av turistkartor. För sommarens tävling ritar han två av O-ringens etappkartor; bokskogsklädda Ryssberget nordost om Kristianstad med en stigning på 150 meter och sandiga naturskyddsområdet Friseboda strax söder om Åhus med en stigning på 30 meter. Friseboda har en unik naturtyp för svenska förhållanden. Största delen av området är så flackt att jag har 2,5 meters ekvidistans (höjdkurvor) mot det vanliga fem meter, berättar Kenneth Kaisajuntti. Här finns nästan inget att hänga upp orienteringen på, som stenar, branter eller stengärdesgårdar. Bara öppna ytor och tallar och sandmarker som är jobbiga att springa i. Och stigningarna är småböljande, det blir svårt att se på kartan när det går upp och när det går ner. Det blir en annorlunda och spännande etapp. Kenneth ritar liksom Kjell Larsson för hand ute på fältet och använder helst analoga flygbilder och laserskannat material som underlag. Orienterarna kan inte längre säga att de bommade tjugo minuter för att stenen låg 20, 30 eller 40 meter fel. Nu är det på metern tack vare laserskanningen. Lantmäteriets material här i Friseboda är suveränt, säger han och pekar på minimala vita fläckar på underlaget. Det är stora, vida tallar som breder ut sig över sanden. Han berättar att proffsorienterarna vill ha mycket detaljer på kartorna men att de knappt tittar på dem. De förenklar orienteringen, gör sig en bild i huvudet, tar ut kompassriktningen och tittar på detaljerna bara i närheten av kontrollerna. Motionärer vill hela tiden veta var de är och använder detaljerna mer. Friseboda har en terräng som tar lite längre tid att rita för att få begriplig, omkring 300 timmar för fem kvadratkilometer, berättar Kenneth Kaisajuntti. Många tror att tiden går åt till att rita, men det är bedömningarna och gåendet som tar mest tid. I normal terräng går jag cirka två mil per dag.

27 KARTA 27 Solkartor visar hustakens potential för solel Text Johan Joelsson Foto Jonatan Jacobson En karta som upplyser husägare om vilken potential deras tak har för solenergi? Uppenbarligen en strålande idé! På kort tid har webbaserade solkartor över Göteborg, Lund och Stockholm lanserats. Nu återstår det bara att se om de får någon effekt. Jonas Andréasson hoppas att solkartan sätter fart på byggandet av solpaneler i Lund

28 28 karta Lunds domkyrka har ett blytak som är en hälsorisk. Hade man bytt ut det mot ett tak med solceller hade det varit en win-winsituation. Orden kommer från Jonas Andréasson, stadsingenjör och chef för Lunds kommuns lantmäteriavdelning. Den här mulna vinterdagen står han på en balkong i den skånska lärdomsstaden och blickar ut över takåsarna. Trots att han anstränger sig kan han inte se ett enda tak med solpaneler. Men Jonas Andréasson hoppas att det ska bli ändring. I maj lanserades nämligen en webbaserad solelpotentialkarta över Lund. Kartan utvecklades på uppdrag av det skånska energibolaget Kraftringen i samarbete med Lunds kommun, Lunds tekniska högskola och den ideella föreningen Solar Region Skåne med ekonomiskt stöd från Region Skånes miljövårdsfond. Syftet med kartan är att främja produktionen av solel. Måste vara skuggfritt Bakom det praktiska arbetet med kartan stod studenterna Pontus Hedén från Lunds tekniska högskola och Heléne Friström från Yrkeshögskolan i Helsingborg. I tätt samarbete med Jonas Andréasson och Lunds kart- och GIS-chef Thomas Åkerholm skapade de en användarvänlig karta som detaljerat visar vilken potential vartenda hustak i hela Lunds kommun har för solel. På solkartan kan fastighetsägare mata in sin adress och få upp en graf som visar den beräknade solinstrålningen på årlig basis. Grafen klassificerar även taket i fyra kategorier mycket god, god, mindre god och ej lämplig. På så sätt kan man få en uppfattning om hur många kvadratmeter av det aktuella taket som lämpar sig för solpanel. De mest gynnsamma taken för solel har en lutning på 45 grader och ligger i söderläge. Det är viktigt att taken ligger i helt skuggfria lägen. Enstaka lyktstolpar och träd kan ställa till det rejält, säger Jonas Andréasson. Många nyfikna Lundabor Bakom Lunds solkarta som presenteras i OpenStreetMap döljer sig hårt jobb och stora mängder data. Som grund användes data från två laserskanningar som gjordes Den ena gjordes över centrala Lund ifrån helikopter och genererade mycket högupplösta data, 15 punkter per kvadratmeter. Den andra laserskanningen gjordes över resten av kommunen med flygplan och genererade data med en upplösning på 1,6 punkter per kvadratmeter. Med hjälp av dessa data gjordes en 3D-modell som sedan användes som indata i Esri-programmet Solar Analyst. Och efter hundratals arbetstimmar av programmering och teknisk finslipning kunde solkartan publiceras i maj I samband med lanseringen arrangerades ett solenergiseminarium som lockade flera hundra nyfikna Lundabor. Folk kontaktar oss hela tiden, säger Jonas Andréasson. Göteborg var först Men Lund var inte först med en solkarta. Redan i mars 2012 presenterade Göteborg Energi en solkarta som utvecklats av Göteborgs universitet och konsultbolaget WSP med hjälp av GIS-