RMS GSPDM 2007 M Denna digitala version av RMS GSPDM 2007 innehåller följande: Gäller från. skrivelse

Transkript

1 M RMS GSPDM 2007 Denna digitala version av RMS GSPDM 2007 innehåller följande: Dokument Fastställd med skrivelse Gäller från RMS-GSPDM 2007 HKV :

2 Försvarsmakten Högkvarteret :79420 Regler för militär sjöfart (RMS), 2007 års utgåva enligt nedan, fastställs för tillämpning inom Försvarsmakten från och med M , RMS GSPDM 2007 (Grunder, Sjösäkerhetssystem, Personal, Drift, Marin yttre miljö) Från samma tidpunkt upphävs RMS enligt nedan RMS GSPDM, fastställd med HKV : Tommy Åsman Tjf Chef för Försvarsmaktens Säkerhetsinspektion 2007 Försvarsmakten, Stockholm Boken är producerad i samarbete med Sörman Information & Media AB M RMS GSPDM 2007 Centrallagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd Tryck: NRS-tryckeri, Huskvarna 2007

3 Innehåll FÖRORD... 9 ÄNDRINGAR I RMS RMS-G (GEMENSAM) FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER Förkortningar Befälhavare Örlogsfartyg Nykonstruktion Ombyggnad Äldre övervattensfartyg Äldre ubåt Fartyg Båt Svävare Undervattensfartyg Övervattensfartyg Ubåt Specialubåt Stridsfartyg Stödfartyg Trängfartyg Lättkonstruktionsfartyg Höghastighetsfartyg Hemvärnsbåt Sidokölssvävare Hydrokopter Deplacementsgränser Klassning Fartområde Passagerare Passagerarbefordran Administrationen Sjösäkerhet Sjövärnsfartyg Vattenskoter MILITÄR SJÖSÄKERHET Inledning Grundläggande författningar Regelutgivning Tillsyn Sjövärnskåren Tolkningar

4 Innehåll 1.2 REGLER FÖR EGENKONTROLL AV SÄKERHETEN PÅ ÖRLOGSFARTYG Krav på örlogsfartygs sjövärdighet Ansvarsförhållanden Sjövärdighetsbevis och Tillsynsbok Sjövärdighetsinspektion och inspektionsintervaller Resultat av sjövärdighetsinspektion Inspektionsanmärkningar Inspektion vid inhyrning, anskaffning, haveri och ombyggnad Inskränkningar i fartygs nyttjande Fastställande av högsta tillåtna antal passagerare HANDLINGSREGLER FÖR MILITÄRA SJÖSÄKERHETS- INSPEKTIONEN Beslut om inskränkning i nyttjande och dispenser Inskränkning i nyttjande för fartyg / materiel Dispenser Passagerarbefordran Behörighet att vara inspektör i Marinens fartygsinspektion STYRANDE DOKUMENT Förordning om säkerheten på örlogsfartyg (SFS 2003:440); utfärdad den 12 juni Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2005: Utdrag ur Fartygssäkerhetslagen (SFS 2003:364) Utdrag ur Sjölagen (SFS 1994:1009) beträffande redarens och befälhavarens ansvar för säkerheten på örlogsfartyg FÖRFATTNINGAR NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA REGLER BILAGOR RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) A SJÖSÄKERHETSSYSTEM A.1 Allmänt A.2 Policy och inriktning för militär sjösäkerhet A.3 Centrala verksamhetsutövare uppgifter, befogenheter och ansvar A.4 Förbandschef och sjösäkerhetsofficer uppgifter, befogenheter och ansvar A.5 Fartygschef - uppgifter, befogenheter och ansvar A.6 Resurser och personal A.7 Utveckling av planer för funktioner ombord A.8 Beredskap för nödsituationer A.9 Avvikelser och förbättringar A.10 Underhåll av fartyg och dess utrustning A.11 Styrning och hantering av dokument och data A.12 Kontroll och värdering

5 Innehåll 2A.13 Certifiering och revision Bilaga 1 Sjösäkerhetscertifikat för fartyg Bilaga 2 Sjösäkerhetsdokument B FARTYGSMANUAL OCH BÅTMANUAL B.1 Fartygsmanual B.2 Båtmanual C RAPPORTERING OCH UNDERSÖKNING AV AVVIKELSER (TILLBUD/OLYCKA) C.1 Inledning C.2 Grunder C.3 Inriktning C.4 Definitioner och begrepp C.5 Larmning och rapportering C.6 Undersökning C.7 Undersökningsrapport C.8 Övrigt Bilaga 1 Begreppsdefinitioner Bilaga 2 Direktanmälan (tillbud/olycka) Bilaga 3 Rapport (tillbud/olycka) Bilaga 4 Avvikelser (tillbud/olycka) larmning, direktanmälan ; och rapport tillbud/olycka Bilaga 5 Anvisningar för organisation av undersökningsgrupp tillhörande central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet Bilaga 6 Undersökningsrapport D REVISIONER D.1 Grunder D.2 Revisionstyp D.3 Revision D.4 Revisionspersonal RMS-P (PERSONAL) MÅL, GILTIGHET OCH UNDANTAG Definitioner SÄKERHETSBESÄTTNING Definition av säkerhetsbesättning Allmänt SÄKERHETSBESÄTTNINGENS FASTSTÄLLANDE SÄKERHETSBESÄTTNINGENS BEHÖRIGHET M M Allmänt Utbildning Behörighetsgrundande sjöpraktik Behörighetsbevis

6 Innehåll Specialkompetenser Viloregler Hälsoundersökning av sjöplacerad personal GENERELLA BEMANNINGS- OCH BEHÖRIGHETSREGLER FÖR ÖRLOGSFARTYG Nautiker Tekniker Behörighetsregler för båtar SJÖSÄKERHETSINSPEKTIONENS BEHÖRIGHETSNÄMND GRUPPINDELNING AV ÖRLOGSFARTYG FARTOMRÅDEN ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER BILAGA 1 BEHÖRIGHETSBEVIS SKEPPTEKNISK PERSONAL, EXEMPEL BILAGA 2. BEHÖRIGHETSBEVIS NAUTISK PERSONAL, EXEMPEL RMS-D (DRIFT) A FARTOMRÅDEN A.1 FREDSMÄSSIGA FARTOMRÅDEN A.2 FARTOMRÅDEN FÖR RESPEKTIVE FARTYGSTYP A.2.1 Basfartyg för röjdykare HMS Skredsvik A.2.2 Bastransportbåt typ A.2.3 Bevakningsbåt typ A.2.4 Bevakningsbåt typ A.2.5 Bevakningsbåt typ A.2.6 Bevakningsfartyg HMS Orion A.2.7 Bogserbåt HMS Achilles A.2.8 Bogserbåt HMS Hera A.2.9 Bogserbåt HMS Hermes och HMS Heros A.2.10 Dykeri- och ubåtsräddningsfartyget HMS Belos A.2.11 Dykfartyg HMS Nordanö A.2.12 Dykfartyg HMS Ägir A.2.13 Gruppbåt (G-båt) A.2.14 Hydrofonbojfartyg typ Ejdern A.2.15 Korvett typ Göteborg A.2.16 Korvett typ Stockholm A.2.17 Korvett typ Visby A.2.18 Lag- och ledningsfartyg HMS Visborg A.2.19 Lag- och stabsfartyg HMS Trossö A.2.20 Lasttransportfartyg HMS Loke

7 Innehåll 4A.2.21 Lasttransportfartyg HMS Sleipner A.2.22 Lätt trossbåt typ A.2.23 Minarbetsbåt, större typ A.2.24 Stödfartyg HMS Carlskrona A.2.25 Minröjningsfarkost MRF A.2.26 Minröjningsfartyg typ Landsort A.2.27 Minröjningsfartyg typ Styrsö A.2.28 Minutläggare typ 12 och MUL A.2.29 Passagerarfärja Kungsholmen A.2.30 Persontransportbåt HMS Blixten (Storebro 9,5 m) A.2.31 Persontransportbåt HMS Rödnäbba A.2.32 Persontransportbåt Ture A.2.33 Skolfartyg HMS Viksten A.2.34 Skolfartyg typ M A.2.35 Segelfartyg A.2.36 Specialubåt HMS Spiggen A.2.37 Stridsbåt typ 90E A.2.38 Stridsbåt typ 90H, 90HS och 90 HL A.2.43 Transportbåt typ 200 mod A.2.42 Transportbåt typ 200 ej mod A.2.39 Svävare KA M10X A.2.40 Torped- och robotbärgningsfartyg HMS Pelikanen A.2.41 Torped- och robotbärgningsfartyg HMS Pingvinen A.2.44 Transportbåt, mindre typ A.2.45 Amfibiebåt 2000 L (451 och 452) A.2.46 Transportfärja HMS Grim A.2.47 Transportfärja HMS Heimdal A.2.48 Transportfärja HMS Ring A.2.49 Telekabelfartyg HMS Tjelvar A.2.50 Trossbåt typ A.2.51 Ubåtar av typerna Västergötland, Gotland och Södermanland A.2.52 Ubåtsräddningsfarkost URF A.2.53 Vedettbåt HMS Jägaren A.2.54 Vedettbåt typ III (Dalarö) A.2.55 Övriga motordrivna ej fartygsburna båtar A.2.56 Övriga ej motordrivna och ej fartygsburna båtar B ELDRIFT Förord B.1 Allmänt B.2 Ansvar B.3 Elbehörighet B.4 Tillsyn B.5 Systematisk arbetskontroll vid elektriskt arbete B.6 Normala skötselåtgärder

8 Innehåll 4B.7 Arbetsmetoder B.8 Tabell för värden på riskavstånd och närområde B.9 Begreppsförklaring C MATERIELUNDERHÅLL C.1 Inledning C.2 Materielunderhållssystem C.3 Periodicitet för kontroller av materielens status C.4 Materielunderhållsplaner C.5 Dokumentation av materielunderhåll och konfiguration RMS-M (MARIN YTTRE MILJÖ) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Inledande bestämmelser Certifikat och besiktning Avfall från örlogsfartyg VATTENFÖRORENING OLJA Allmänt Förhindrande av oljeutsläpp från fartygs maskinrum Sanerings- och skyddsutrustning Bunkring av drivmedel och oljeprodukter Särskilda åtgärder mot vattenförorening från fartyg som trafikerar Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern VATTENFÖRORENING ÖVRIGT Påväxthindrande system Främmande organismer Toalettavfall Fast avfall LUFTFÖRORENINGAR Luftföroreningar BILAGOR OCH MILJÖCERTIFIKAT

9 FÖRORD Regler för militär sjöfart, RMS, skall tillämpas på örlogsfartyg. Regler för det militära sjösäkerhetssystemet skall tillämpas för all verksamhet inom Försvarsmakten med örlogsfartyg och dykare samt de stödsystem och den infrastruktur som erfordras för att tillgodose kravet på militär sjösäkerhet. RMS består av åtta delar inklusive en samling av författningar (RMS Författningar). Regler för Militär Sjöfart RMS G RMS F RMS RMS S RMS P RMS D RMS M RMS Dyk Fartygsäkerhet Författningar Sjösäkerhetssystem Bemanning Behörighet Fartområden Eldrift Marin yttre miljö Säkerhetsinstruktioner Vila Materielunderhåll Av praktiska skäl ges RMS ut i fyra volymer: Volym 1 med RMS-G, S, P, D och M Volym 2 med RMS-F Fartygssäkerhet Volym 3 med RMS Författningar (ringpärm) Volym 4 med RMS-Dyk RMS-G (Gemensam) Innehåller gemensamma och allmänna delar för hela regelverket. RMS-S (Sjösäkerhetssystem) Innehåller regler för det militära sjösäkerhetssystemet. RMS-P (Personal) Innehåller regler för bemanning, behörigheter och vila. 9

10 FÖRORD RMS-D (Drift) Innehåller regler om fartområden samt skötsel och arbete med elanläggningar, ansvar och behörigheter, samt reglering av materielunderhåll. RMS-M (Marin yttre miljö) Innehåller regler till förebyggande av luft- och vattenföroreningar från örlogsfartyg. RMS-F (Fartygssäkerhet) Normer för örlogsfartyg innehåller regler för örlogsfartygs sjövärdighet. Oaktat att bemanning och miljö i lagens mening ingår i begreppet Fartygssäkerhet har SJÖI av praktiska skäl valt att behandla dessa avsnitt i egna regeldelar: RMS-P respektive RMS-M. RMS Författningar Innehåller föreskrifter med mera från Sjöfartsverket samt lagar och förordningar, samlat i en ringpärm. RMS-Dyk Innehåller säkerhetsinstruktioner för dykeriverksamhet. 10

11 ÄNDRINGAR I RMS 2007 Kortfattad beskrivning av ändringar och rättelser från RMS-GSPDM. Ändring 1, till RMS-GSPDM ÄNDRINGAR I RMS-G (GEMENSAM) Övergripande RMS-G har nyskrivits som inledning och övergripande del av regelverket RMS. Allmänna definitioner, författningar och föreskrifter, nationella och internationella regler har flyttats från RMS-F och samlats i RMS-G. Regler för Marinens fartygsinspektion (MFI) har flyttats från RMS-F och samlats med regler för hela Militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI) i RMS-G. Allmänt Tillämpning av hela RMS-serien definieras för örlogsfartyg, dykeriverksamhet samt stödsystem och infrastruktur. Beskrivning av vilka delar som ingår i RMS. Ändringsrutiner från RMS-F har lyfts till RMS-G och gäller för hela RMS-serien. Förkortningar och definitioner Förkortningar och definitioner från RMS-F har flyttats till RMS-G och gäller för hela RMS-serien. DesignA, ELSÄK-FS, KF, SVK och ÄFR är nya förkortningar som förklaras. Ny definition av örlogsfartyg enligt SJÖFS 2005:11 redovisas. Definition av Äldre ubåt och Äldre övervattensfartyg tydliggörs och justeras något. Dessa definitioner korresponderar med nya kapitel i RMS-F för dessa fartygstyper. Definition av deplacement är omformulerad i enlighet med SJÖFS 2005:11 men innehåller inga förändringar i sak. Definitioner av Fartområden samt Administrationen har förtydligats. Definition av Militär sjösäkerhet, Fartygssäkerhet och Sjövärdighet har förtydligats med text till tidigare bild. 11

12 ÄNDRINGAR I RMS 2007 Militär sjösäkerhet SJÖI ansvar och uppgifter; regelutveckling och tillsyn redovisas i sitt sammanhang med andra aktörer som SjöV, ÖB och GL. Grunder Tillämpliga lagar och förordningar för militär sjöfart, tillsynsfunktioner och ansvar redovisas. Regelutgivning Tillämpning av föreskrifter meddelade av SÄKI (SJÖI) samt tillämpning av föreskrifter från Sjöfartsverket, Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket redovisas. Anges att FMV ska inhämta samråd från SJÖI på Tekniska order som rör sjösäkerhetsviktig materiel m.m. Verksamhetsutövares och Designansvarigs ansvar att gällande regelverk uppfylls redovisas. Tillsyn Redovisning och till del tolkningar av olika tillsynsfunktioners (SÄKI, SJÖI, GL, Räddningsverket mfl) ansvarsområden anges. Samrådstecknande på Centrala systemsäkerhetsbeslut regleras. Sjövärnskåren Tillämpning av RMS för Sjövärnskåren redovisas. Tolkningar Hantering av tolkningsfrågor har flyttats från RMS-F och gäller i tilllämpliga delar hela RMS-serien. Regler för egenkontroll av säkerheten på örlogsfartyg 12

13 ÄNDRINGAR I RMS 2007 Har flyttats från RMS-F till RMS-G och delvis ändrats. Text avseende ÖB delegering av beslut om sjösäkerhet har flyttats till inledande kapitel i RMS-G. Designansvarigs ansvar har skiljts frånbeställare och definierats i enlighet med roller i HKV utredning AGATA KRI, och konsekvenser av detta ansvar har införts i bl.a. RMS-F. Inspektion i samband med haverier som påverkar sjösäkerheten har förtydligats. Förtydligande har skett av att om anmärkningar i inspektionsprotokoll ej åtgärdas inträder nyttjandeförbud. Skrivningar om Dokumentation har förtydligats avseende Sjövärdighetsbevis och Tillsynsbok. Krav på att aktuellt Beslut om Användning, om sådant utfärdats, skall finnas ombord har införts. Sjövärdighetsinspektion och inspektionsintervaller har förtydligats och detaljerade krav ställs på inspektioner vid leverans av fartyg, efter 72 månaders drift och fortlöpande vid GÖ/72-månaders kontroller samt efter större ombyggnader. Återkommande 2-års inspektioner samt resultat av inspektioner i form av inspektionsprotokoll har i huvudsak endast flyttats från RMS-F. Handlingsregler för Militära sjösäkerhetsinspektionen FM handlingsregler för MFI som angavs i RMS-F har flyttats till RMS-G och benämnes Handlingsregler för Militära sjösäkerhetsinspektionen. Befogenheter för C SJÖI, ÖI MFI samt Ftginsp uttrycks i detalj avseende Inskränkningar i nyttjande och Dispenser. Detaljerad beskrivning av process för detta har utgått och återfinns numera i SJÖI interna processbeskrivningar. Hantering av dispenser och hur sådana ansökningar skall ske, beskrivs detaljerat. Regler för passagerarbefordran och Behörighetskrav för Fartygsinspektörer har flyttats från RMS-F och endast fått redaktionella ändringar. Mallar och exempel på certifikat har tillförts. 13

14 ÄNDRINGAR I RMS 2007 Styrande dokument Styrande dokument, lagar, förordningar och föreskrifter som gäller Militär sjösäkerhet har samlats i RMS-G. Stora delar har flyttats från RMS-F till RMS-G. Ny SJÖFS 2005:11 om tillämpning av förordning om säkerhet på örlogsfartyg redovisas. Författningar Förteckning över författningar, främst SJÖFS har uppdaterats med nya SJÖFS och vissa äldre SJÖFS har strukits. Äldre upphävda SJÖFS kan finnas kvar om övergångsbestämmelser innebär att dessa är tillämpliga i vissa fall på äldre fartyg. Nationella och internationella regler. Klassregler från DNV har uppdaterats till version July Ett antal övriga regelverk, bl.a. TO har också uppdaterats. ÄNDRINGAR I RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Allmänt har RMS-S överarbetats och smärre förändringar är införda. En större förändring som genomförts är införande av begreppet Central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar (CVU). Av ÖB utsedd verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar för underställda förband, skolor och centra. I dessa föreskrifter likställs Central verksamhetsutövare med Central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar. Som en konsekvens av ovan har begreppet Försvarsmaktens Manual Sjösäkerhet FMS införts. ÄNDRINGAR I RMS-P (PERSONAL) RMS-P 2007 har genomarbetats i grunden för att utgöra ett regelverk, till skillnad från RMS-P 2004 som mera var en samling beslut från SJÖI. RMS-P 2007 är renare i sin struktur, mer överskådlig och betydligt mindre i omfattning. 14

15 ÄNDRINGAR I RMS 2007 Vid framtagande av RMS-P 2007 har eftersträvats en större likhet mellan civila och militära behörigheter. Grunden för behörigheter har varit STCW-kraven.Vissa förändringar i behörighet för nautiker och skeppstekniker har införts. Behörighetscertifikat för marinens personal kommer att införas från och med Exempel på behörighetscertifikat är införda som bilagor. ÄNDRINGAR I RMS-D (DRIFT) Endast smärre justeringar är gjorda i kap 4A Fartområden. Utrangerade fartyg har tagits bort såsom Gålö, Ptrb typ Kap, Rbb typ Ysd, Nämdö och Bore, Kapitel 4B har ändrat namn till ELDRIFT, då detta kapitel endast behandlar detta område. Texten har omarbetats på ett flertal ställen. Kapitel 4C Materielunderhåll är nytt i RMS. Delar av texten har hämtats från RMS-F. Andra delar har hämtats från Marinens Manual Verksamhetssäkerhet. Resterande delar är nyskriven text. ÄNDRINGAR I RMS-M (MARIN YTTRE MILJÖ) RMS-M fanns inte med i RMS-GSPDM, Ändring 1, , utan tillkom separat genom beslut Förändringar i RMS-M sedan utgåva är enligt följande. Smärre justeringar av texten har gjorts på ett flertal ställen. Civila certifikat jämställs med militära certifikat. För fartyg med civila certifikat genomförs besiktning enligt MARPOL. Saneringsutrustning i samband med bunkring är nyskrivet och fastställs här. Första sidan på exempel av miljöcertifikat har tillförts. 15

16

17 1. RMS-G (GEMENSAM) 1.0 FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER Förkortningar AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling DNV Det Norske Veritas DesignA Designansvarig ELSÄK-FS Elsäkerhetsverkets Föreskrifter FM Försvarsmakten FMV Försvarets materielverk FSS-koden The Fire Safety Systems Code FTP-koden The Fire Testing Procedures Code HSC-koden The International Code of Safety for High-Speed Craft IMO The International Maritime Organization ISM-koden The International Safety Management Code Klass Klassificeringssällskap (t ex DNV) KF Kundföreträdare LSA-koden The International Life-Saving Appliance Code MFI Marinens fartygsinspektion NSCA The Naval Ship Classification Association SFS Svensk författningssamling SJÖFS Sjöfartsverkets författningssamling SJÖI Militära sjösäkerhetsinspektionen SjöV Sjöfartsverket SNFS Statens naturvårdsverks författningssamling SOLAS The International Convention for the Safety of Life at Sea (SOLAS 1974 med ändringar) SÄKI Försvarsmaktens säkerhetsinspektion TO Teknisk order SVK Sjövärnskåren ÄFR Ägarföreträdarens representant Befälhavare Med befälhavare avses fartygs- respektive båtchef i Försvarsmakten (FM). 17

18 1. RMS-G (GEMENSAM) Örlogsfartyg Alla fartyg och svävare, oavsett vad de är avsedda att användas till och oavsett storlek, som tillhör Försvarsmakten eller som står under militärt befäl Nykonstruktion Örlogsfartyg för vilka uppstartningsmöte sker efter Ombyggnad Omkonstruktion av örlogsfartyg eller del av örlogsfartyg. Som ombyggnad räknas bl a halvtidsmodernisering, livstidsförlängning och större modifieringar Äldre övervattensfartyg Övervattensfartyg ursprungligen levererat till Försvarsmakten före Äldre ubåt Ubåt ursprungligen levererad till Försvarsmakten före Fartyg Med fartyg avses i detta regelverk alla örlogsfartyg, fartyg, svävare och båtar Båt Med båt avses i detta regelverk fartyg med deplacement (enl def i ) understigande 40 ton Svävare En farkost (Air-Cushion Vehicle, ACV) vars vikt helt eller delvis kan balanseras, både i vila och i rörelse, av en kontinuerligt alstrad luftkudde och som för sin effektivitet är beroende av närheten till den yta över vilken farkosten opererar. 18

19 1. RMS-G (GEMENSAM) I Svävarfartsförordningen (SFS 1986:305) finns regler för svävare. Se också kommentarer till Sjölagen i RMS-G kap Undervattensfartyg Bemannat fartyg eller båt, avsedd att framföras under vatten med minst en avdelning innehållande luft under atmosfärstryck Övervattensfartyg Fartyg/Båt som ej är undervattensfartyg eller svävare Ubåt Vapenbärande undervattensfartyg avsett för stridsuppgifter Specialubåt Icke vapenbärande undervattensfartyg avsett för speciella uppgifter Stridsfartyg Vapenförande fartyg avsett främst för stridsuppgifter Stödfartyg Fartyg med begränsad egenskyddsförmåga som ej är avsedda för stridsuppgifter Trängfartyg Fartyg som ej är stridsfartyg eller stödfartyg Lättkonstruktionsfartyg Ett örlogsfartyg klassas enligt DNV som lättkonstruktionsfartyg, LC, om deplacementet definierat enligt klassregeln är högst (0,16 L B) 1,5 ton där L är fartygets längd (m) och B är fartygets bredd i vattenlinjen (m). För närmare definitioner se RMS-F kapitel 2 om klassning av örlogsfartyg. (Notera att denna definition av deplacement skiljer sig från definitionen i ) 19

20 1. RMS-G (GEMENSAM) Höghastighetsfartyg Ett höghastighetsfartyg är ett fartyg som har en högsta hastighet i knop lika med eller större än 7,16 0,1667 där är fartygets maximala deplacement i ton. Denna definition härrör från HSC-koden. Notera att HSC-koden definierar konstruktionsvattenlinjen (design water line) som den djupast tillåtna vattenlinjen. Sådana fartyg får tillägget HS i DNV-klassbeteckningen. Detta tillägg används dock inte för örlogsfartyg, som ges klassbeteckningen LC NAVAL eller LC NAVAL SUPPORT, oberoende av hastighetskravet ovan. HSC-koden tillämpas emellertid likafullt (till för örlogsfartyg relevanta delar). Liknande definitioner och beteckningar finns hos andra klassificeringssällskap Hemvärnsbåt Enskilt ägt fartyg / båt som används i hemvärn med marina uppgifter med huvuduppgift att transportera hemvärnsmän till och från olika skyddsobjekt i skärgårdsområdena. Båtarna utgörs av ett flertal olika typer, t ex nöjesbåtar, yrkesbåtar, hembyggen och fabriksbyggen, med varierande status vad avser funktion och lös materiel. Det krävs att den ordinarie båtägaren eller båtföraren är befälhavare ombord för att full funktion och godtagbar säkerhet skall uppnås Sidokölssvävare En farkost (Surface-Effect Ship, SES) vars luftkuddar helt eller delvis bibehålls genom permanent i vattnet nedsänkta hårda konstruktioner Hydrokopter Farkost som drivs med luftpropeller och är avsedd för färd på is eller vatten. 20

21 1. RMS-G (GEMENSAM) Deplacementsgränser Örlogsfartygs storlek anges i deplacementston och ej som för civila fartyg i dräktighet. Därför är den civila nedre tillsynsgränsen, 20 bruttoenheter, ej tillämplig på örlogsfartyg. Denna gräns har i stället ersatts med en beräknad deplacementsgräns vid 40 ton, som ungefär beroende på skrovformen motsvarar 20 bruttoenheter. Deplacement för ett örlogsfartyg är vikten i ton utan vapen som inte är fartygsfasta (t ex robotar), ammunition, minor, sjunkbomber, livsmedel, grå- och svartvatten eller annan last. I deplacementet ingår fast eller flytande permanent barlast, vikt av fulla förråd av eget drivmedel och eget dricksvatten samt vikt av hydraul- och smörjoljor, kylvatten och andra systemvätskor Klassning Fartyg konstrueras och byggs till ett Klassificeringssällskaps regler och under Klassificeringssällskapets kontroll. Klassen utfärdar certifikat som bekräftar detta Fartområde Med fartområde avses i detta regelverk i RMS-D definierat geografiskt område. SJÖI beslutar för varje örlogsfartyg vilket fartområde det är godkänt att uppträda i, baserat på fartygets konstruktion och utrustning Passagerare Enligt Fartygssäkerhetslagen räknas som passagerare varje person ombord utom: Befälhavaren. Övriga ombordanställda. Andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning som gäller fartyget eller den verksamhet som bedrivs med fartyget. Bärgare eller bärgares medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka. Person som förs i hamn efter att ha räddats ur sjönöd. Barn som inte fyllt 1 år. 21

22 1. RMS-G (GEMENSAM) Passagerarbefordran Örlogsfartyg som medför fler än 12 passagerare skall ha intyg för passagerarbefordran. Sådant intyg kan vara tillfälligt eller permanent med en giltighet av högst två år (dock längst till nästa sjövärdighetsinspektion). Intyg utfärdas av SJÖI Administrationen Med administrationen avses för civila fartyg SjöV. För örlogsfartyg avses SJÖI med administrationen Sjösäkerhet Begreppen sjösäkerhet, fartygssäkerhet och sjövärdighet åskådliggörs nedan i bilden Sjösäkerhet. Militär Sjösäkerhet syftar till att förebygga risker inom den Militära Sjöfarten som kan orsaka död, olycksfall eller ohälsa, skada på eller förlust av utrustning, materiel och egendom eller skada på marina yttre miljön. En fördjupad definition av militär sjösäkerhet insatt i sitt sammanhang med verksamhetssäkerhet och det militära sjösäkerhetssystemet finns i RMS-S 2A.1. Fartygssäkerhet är det samlande begreppet för sjövärdighet och arbetsmiljö, bemanning, lastning/barlastning och marin yttre miljö. Ett fartyg sägs vara Sjövärdigt när det är så konstruerat, byggt, utrustat och underhållet med hänsyn till sitt ändamål och fartområde att det ger betryggande säkerhet mot sjöolyckor. Sjövärdighet omfattas till stora delar av tekniska krav på utförande och funktion rörande fartygets konstruktion och utrustning, t ex: skrov, flytbarhet, stabilitet, styranordningar, maskineri, rör och pumpar, läns- och läcktätningsanordningar, tryckkärl, lyftdon, elektriska anläggningar, brandskydd, livräddning, förtöjning, navigations- och kommunikationsutrustning, sjösurrningsanordningar. 22

23 1. RMS-G (GEMENSAM) Sjövärnsfartyg Sjövärnsfartyg är ofta f.d. örlogsfartyg som överlåtits från Försvarsmakten till SVK. Sjövärnsfartyg ägs av lokal sjövärnskår eller av Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK RF). Lokal kår respektive SVK RF är således ansvarig för eget fartyg och är skyldiga att tillse att fartyget är försäkrat, underhållet samt bemannat på det sätt som föreskrivs. 23

24 1. RMS-G (GEMENSAM) Sjövärnsfartyg kan användas inom såväl egen kårverksamhet under civil flagg, som inom olika typer av utbildning och kurser inom Försvarsmakten. Då sjövärnsfartyg användes inom Försvarsmakten ska det ha örlogsflagga Vattenskoter En farkost vars längd understiger fyra meter och som har en förbränningsmotor med ett vattenjetaggregat som främsta drivkälla och som har utformats för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på farkosten snarare än befinner sig i den. I vattenskoterförordningen (SFS 1993:1053) finns regler för användning av vattenskoter. 1.1 MILITÄR SJÖSÄKERHET Inledning Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion beslutar om de säkerhetsföreskrifter som ingår i RMS-G, -S, -P, -D, -M, -F och -Dyk. Regelutvecklingen avseende militär sjöfart sammanhålls av militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI). I de delar av regelverket som berör fartygens sjövärdighet samråder Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion med Sjöfartsverket (SjöV) innan beslut fattas. SjöV är också den myndighet som godkänner Försvarsmaktens system för kontroll av sjövärdigheten och säkerheten hos örlogsfartyg. SJÖI utövar tillsyn av verksamhetsutövare inom den militära sjöfarten inom ramen för Regler för Militär Sjöfart (RMS) samt marksäkerhet med stöd av Militära Marksäkerhetsinspektionen. Tillsyn av förband och dess fartyg genomförs i form av sjösäkerhetsrevisioner och sjövärdighetsinspektioner med 2-års intervaller. Revisionerna genomförs mot krav enligt RMS. För örlogsfartyg genomförs sjösäkerhetsrevisioner integrerat med revision av förband. Tillsyn av marina förband i samband med större övningar genomförs i samverkan med Marininspektören (MI). Sjöfartsverket meddelar enligt förordningen om säkerhet på örlogsfartyg (2003:440) föreskrifter avseende säkerheten på örlogsfartyg. 24

25 1. RMS-G (GEMENSAM) Sjöfartsverket har uppdragit till FM att själv ansvara för egenkontrollen av FM fartyg och båtar. I dagens organisation har SÄKI/SJÖI under ÖB ansvaret för denna egenkontroll. Marinens fartygsinspektion (MFI) som är en del av SJÖI, genomför denna egenkontroll. MFI består av en Överinspektör vid SJÖI och fartygsinspektörer som ingår administrativt i MarinB Grundläggande författningar Militär sjöfart regleras av sjölagen (1994:1009), delar av fartygssäkerhetslagen (2003:364) och vad gäller arbetsmiljö ombord av arbetsmiljölagen (1977:1160). Avseende dessa lagar är Sjöfartsverket tillsynsmyndighet. Yttre miljö för fartyg regleras av Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg samt Miljöbalken. Avseende Lag (1980:424) är SÄKI (SJÖI) tillsynsfunktion för FM och avseende Miljöbalken (1998:808) är Generalläkaren ( (GL) tillsynsmyndighet för FM. Generalläkaren utövar också tillsyn enligt Förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten över miljöskyddet, boendemiljö, hälso- och sjukvården samt i förekommande fall djursjukvården, djurhälsovården och djurskyddet m.m. Dessutom enligt vad som framgår av Smittskyddsförordningen (2004:255) och Livsmedelsförordningen (1971:807)vilka båda äger eller kan äga relevans för örlogsfartyg. Ellag (1997:857) gäller även för örlogsfartyg. Elsäkerhetsverkets tillsynsansvar slutar vid eluttaget för landkraft på kaj. Tillsynsansvaret ombord ligger ytterst på SjöV men utövas av SJÖI som egenkontroll ombord. I olika författningar förekommer uttryck såsom till Sjöfartsverkets godkännande och i internationella bestämmelser hänvisas ofta till Administrationen. Där sådana uttryck förekommer avseende örlogsfartyg skall Sjöfartsverket respektive Administrationen utbytas mot Militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI). 25

26 1. RMS-G (GEMENSAM) Regelutgivning Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion (C SÄKI) beslutar efter ÖB särskilda delegeringsbeslut erforderliga föreskrifter för militär sjösäkerhet inom den militära sjöfarten. Inom Försvarsmaktens säkerhetsinspektion ansvarar Militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI) för regelutveckling och egenkontroll inom den militära sjöfarten. Regler avseende boendemiljö, miljö- och hälsokydd, hälso- och sjukvård, smittskydd samt livsmedelshantering för örlogsfartyg anges i RMS (med hänvisning till FFS, FFS, TFG, och FIB). (Se bla. RMS-F kapitel 6, samt RMS-P) Lagar, förordningar och föreskrifter som anger att dessa gäller för örlogsfartyg gäller omedelbart enligt angivet datum och förutsättningar. Lag, förordning och föreskrift gäller således även om RMS hänvisar till äldre föreskrifter m m. SJÖFS gäller för örlogsfartyg när så anges i SJÖFS. SJÖFS som gäller för civil sjöfart kan också sättas i kraft att gälla för örlogsfartyg med RMS. SjöV som tillsynsmyndighet för Arbetsmiljölagen för örlogsfartyg, ikraftsätter aktuella AFS för örlogsfartyg med SJÖFS. I SJÖFS kan då också anges anpassningar av AFS för örlogsfartyg. SÄKI kan med RMS också ange att vissa AFS skall gälla för örlogsfartyg. ELSÄK-FS gäller ombord i den utsträckning som SJÖFS eller RMS anger. För övriga regelverk, klassregler, standarder, TO, anvisningar, mm gäller de regler och versioner som RMS hänvisar till, även om dessa regelverk i sig upphört eller uppdaterats av nya regelverk. RMS måste således uppdateras och hänvisa till nya regler och versioner för att dessa skall gälla. Designansvarig skall begära SJÖI samråd på TO som reglerar säkerhetsmateriel på fartyg eller materiel som i övrigt regleras i RMS och har stor betydelse för sjösäkerheten. Exempel kan vara livräddningsmateriel, nautisk utrustning, brandskyddsmateriel, utrymnings- och varselmärkning, brand- och säkerhetsplaner eller materielunderhåll där leverantör skall vara godkänd, ackrediterad eller behörig enligt RMS. 26

27 1. RMS-G (GEMENSAM) Saknas detaljerade föreskrifter för verksamhet på örlogsfartyg, gäller att minst motsvarande säkerhetsnivå som gäller för civil sjöfart skall uppnås ombord på örlogsfartyg. Ansvaret för att örlogsfartyg uppfyller gällande regelverk avseende verksamhetssäkerheten åligger verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar. MI är verksamhetsutövare med ansvar för fackstöd avseende fartyg med tillhörande verksamhet. Designansvarig är ansvarig för att systemsäkerheten uppfyller gällande regelverk och av HKV ställda krav Tillsyn HKV SÄKI genomför genom SJÖI tillsyn vad gäller arbetsmiljö, utbildningssäkerhet, (trafiksäkerhet av MarkI) och militär sjösäkerhet på örlogsfartyg och inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet. SJÖI utövar tillsyn vad avser sjösäkerhet på förband som bedriver militär sjöfart. Avseende utbildnings- och underhållsmateriel för örlogsfartyg utövar SJÖI tillsyn att dessa omhändertages i sjösäkerhetssystemet även om annan tillsynsfunktion utövar tillsyn över materielen. SJÖI utövar tillsyn över Sjövärnskårens fartyg och båtar enligt avtal och överenskommelser med SjöV och SVK. SJÖI utövar tillsyn vad avser ammunitionsförvaring, vapensystem och ledningssystem vad gäller gränsytor till fartyget och påverkan på sjösäkerheten. SJÖI följer upp sjövärdigheten på nya eller modifierade örlogsfartyg och Försvarsmaktens dykerimateriel främst genom Sjövärdighetsinspektioner/Sjösäkerhetsinspektioner Samrådstecknande på centralt systemsäkerhetsbeslut (CSSB) C SJÖI samråd på CSSB skall även tecknas avseende lednings- och vapensystem samt utbildningsmateriel och anläggningar då dessa påverkar sjösäkerheten på örlogsfartyg. Härutöver kan C SÄKI även delegera andra ärenden där SÄKI skall teckna samråd, till C SJÖI att bereda och teckna samråd. 27

28 1. RMS-G (GEMENSAM) GL genomför tillsyner och inspektioner inom området yttre miljö, boendemiljö och människors hälsa (ej arbetsmiljö). Vid förbandsrevisioner och fartygsinspektioner kan SJÖI i samråd med GL anmärka på brister och följa upp att erforderliga åtgärder inom området vidtagits. Räddningsverket, SRV OFA BEx genomför tillsyn inom FM enligt lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor på de delar av verksamheten som finns på land. SJÖI genomför tillsyn av förband och fartyg och kan till SRV OFA BEx anmäla brister och följa upp att erforderliga åtgärder inom området vidtagits Sjövärnskåren SJÖI utövar tillsyn avseende fartyg (inklusive båtar) tillhörande Sjövärnskåren (Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK) eller de olika lokala sjövärnskårerna) samt efter överenskommelse för varje aktuellt fartyg mellan SJÖI och respektive båtansvarig inom SVK. SjöV ska ha gett samråd till vilka fartyg och båtar SJÖI utövar tillsyn över. Fartyg som SJÖI utövar tillsyn över skall vara förtecknade på av SjöV fastställd lista. Kopia på denna lista skall tillställas SJÖI, SjöV och SVK RMS regelverk gäller fullt ut för aktuella fartyg under den tid de ingår i FM verksamhet. Order för verksamheten skall uppta aktuella fartyg, under vilken tid verksamheten äger rum och namn på aktuell fartygschef. Kopia på order för verksamheten skall tillställas SJÖI / HKV SVK fartyg skall ur RMS-S synpunkt ingå i ett förband i Försvarsmakten när verksamhet bedrivs för Försvarsmakten. I Fartygsmanual skall framgå vilket förband och sjösäkerhetssystem som fartyget ingår i. Chef för detta förband fastställer fartygsmanualen. Då fartyg ingår i annat förband än ordinarie tillhörighet enligt Fartygsmanual, skall detta framgå i order för verksamheten. 28

29 1. RMS-G (GEMENSAM) Teknisk support skall säkerställas inom egen organisation eller med avtal med Designansvariga respektive Kundföreträdande organisationer. Erforderlig teknisk och kommersiell kompetens och resurser för aktuell verksamhet skall finnas och godkännas av SJÖI Då i fastställd lista förtecknade fartyg ej bedriver verksamhet under Försvarsmaktens ansvar skall fortfarande RMS-G, RMS-F och RMS-M gälla i tillämpliga delar Skall SVK fartyg upptagna på fastställd lista, på tid utom FM verksamhet bedriva kommersiell verksamhet, skall detta först godkännas av SjöV. SjöV fastställer då vilka regelverk som skall tillämpas och vem som utövar tillsyn över verksamheten Tolkningar Om tolkningsproblem uppstår kring RMS skall frågan i första hand avgöras av SJÖI och i nästa steg av SjöV (när SjöV är tillsynsmyndighet). 1.2 REGLER FÖR EGENKONTROLL AV SÄKERHETEN PÅ ÖRLOGSFARTYG Krav på örlogsfartygs sjövärdighet Följande tillämpningsregler för egenkontroll av örlogsfartygs sjövärdighet har utarbetats av Försvarsmakten i samråd med Sjöfartsverket (SjöV). Tillämpningsreglerna omfattar åtgärder som erfordras för att vidmakthålla örlogsfartyg i sådant skick att de, med hänsyn till användning och fartområde vari de avses nyttjas, erbjuder betryggande säkerhet till förekommande av sjöolycka. 29

30 1. RMS-G (GEMENSAM) Ansvarsförhållanden Sjöfartsverket Sjöfartsverket är enligt Förordning om säkerheten på örlogsfartyg (SFS 2003:440) tillsynsmyndighet avseende sjövärdigheten på örlogsfartyg. I Förordningen anges även paragrafer i Fartygssäkerhetslagen (SFS 2003:364) som har tillämpning på örlogsfartyg. Enligt SJÖFS 2005:11 skall Försvarsmakten ha ett system som är godkänt av SjöV för kontroll av sjövärdigheten och säkerheten hos örlogsfartyg vilket innebär att Försvarsmakten själv kontrollerar att örlogsfartygen är sjövärdiga. Tillsynsmyndigheten, SjöV, ansvarar för kontroll av att Försvarsmaktens egenkontrollsystem fungerar på det sätt som godkänts Försvarsmakten Försvarsmakten har som ägare redaransvaret (se Sjölagen SFS 1994:1009) och arbetsmiljöansvar jämlikt Arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöförordningen (AMF) för örlogsfartyg. Uppgifter och befogenheter i detta avseende är delegerade till förbandschefer med verksamhetsansvar enligt RMS-S Befälhavaren Befälhavarens (fartygs-/båtchef) ansvar regleras i sjölagen (SFS 1994:1009). För varje örlogsfartyg har befälhavaren i alla avseenden vid varje form av nyttjande, det odelade ansvaret för att kraven avseende sjövärdighet är uppfyllda. Befälhavaren ansvarar för att av SJÖI utfärdat sjövärdighetsbevis och sjösäkerhetscertifikat är giltigt och skall i god tid före giltighetstidens utgång initiera sjövärdighetsinspektion, tillse att inspektionsanmärkningar åtgärdas snarast samt initiera efterkontroll. För örlogsfartyg som inte har fast besättning åvilar motsvarande ansvar närmaste ansvarige chef (kompanichef/motsvarande). Denne skall svara för att inspektioner initieras, inspektionsanmärkningar åtgärdas snarast och att giltiga sjövärdighetsbevis och sjösäkerhetscertifikat föreligger. Övriga delar av befälhavaransvaret åvilar den tillfälligt kommenderade båtchefen/fartygschefen. 30

31 1. RMS-G (GEMENSAM) Designansvarig Designansvarig organisationsenhet utses inom Försvarsmakten eller avtalas med annan myndighet. Designansvarig ansvarar bland annat för att gällande sjövärdighetskrav och regelverk uppfylls för nya och modifierade konstruktioner. Designansvarig skall fastställa åtgärder med anledning av rapporterade drifterfarenheter. Designansvaret tas bland annat genom att utfärda ett säkerhetsgodkännande enligt H SystSäk 1996, för ny eller modifierad materiel för att styrka att materielen uppfyller krav på tolerabel säkerhet och att gällande regelverk följts. Designansvarig och ÄFR skall för örlogsfartyg och dess utrustning ha ett väl fungerande system för konfigurationsledning. Designansvarig har, inom ramen för respektive uppdrag, ansvar för att projekterad / konstruerad materiel uppfyller gällande sjövärdighetskrav. I Samordningsavtal mellan Försvarsmakten och FMV regleras ansvarsförhållande vad avser FMV tekniska ansvar (även benämnt designansvar) för levererade förnödenheter bl.a. konfigurationsansvar. Konfigurationer på Försvarsmaktens materiel, får alltså inte ändras utan Designansvarigs godkännande. Motsvarande ansvar åligger annan myndighet eller organisation som på Försvarsmaktens uppdrag har Designansvar Beställare Försvarets materielverk (FMV) och materielanskaffande organisationsenheter inom Försvarsmakten (FM) har, inom ramen för respektive uppdrag, ansvar för att anskaffad materiel uppfyller gällande sjövärdighetskrav Kundföreträdare Marin basbataljon eller teknisk enhet på förband är kundföreträdare för förbandet och beställer samt följer upp förebyggande och avhjälpande underhåll. Kundföreträdare är ansvarig för att gällande regelverk för underhållet tillämpas och att leverantör får erforderligt underlag för sitt arbete. 31

32 1. RMS-G (GEMENSAM) Fartygsinspektör Behörig att vara inspektör i Marinens Fartygsinspektion är person inom Försvarsmakten som genomgått av Militära sjösäkerhetsinspektionen föreskriven utbildning och certifierats för denna uppgift och som vidmakthållit sin kompetens enligt Militära Sjösäkerhetsinspektionens regler. Behörigheten är personlig och gäller tills vidare. Fartygsinspektör lyder vad avser tjänsteutövningen direkt under Överinspektören (ÖI) vid MFI Ägarföreträdarens representant (ÄFR) ÄFR ansvarar för att tillämpad konfiguration följer Designansvarigs tillåten/tillåtna konfiguration/er så att materielen uppfyller gällande sjövärdighetskrav. ÄFR skall för örlogsfartyg och dess utrustning ha ett väl fungerande system för konfigurationsledning Sjövärdighetsbevis och Tillsynsbok Örlogsfartyg skall, för att få nyttjas i fredstid, vara sjövärdigt och försett med gällande Sjövärdighetsbevis (Bilaga 4). Sådant bevis utfärdas av SJÖI och skall vara infört i fartygets Tillsynsbok eller vara uppsatt ombord i form av inspektionsdekal (Bilaga 5). Fartyg med deplacement (enl def i RMS-G ) 40 ton skall ha Tillsynsbok, som utfärdas av SJÖI. Tillsynsbok utfärdas på underlag från Designansvarig om vad som är tillåten konfiguration. Fartygschef skall tillse att endast tillåten konfiguration tillämpas ombord. Brister skall åtgärdas. Om tillämpad konfiguration och utrustning ombord avviker från vad som anges i Tillsynsboken och upprättning av innehåll i Tillsynsbok erfordras, skall detta anmälas till MFI med förslag till ny skrivning. Aktuellt Beslut om användning med restriktioner och definierad konfiguration skall finnas ombord i kopia, om sådant utfärdats för fartyget. För båt klass III kan typskylt användas som bevis på att båtens konstruktion är godkänd. Sådan skylt, utfärdad av SJÖI, sjöfartsmyndighet i Norden eller av klassen, skall vara monterad på båten. Oavsett vilken typskylt som finns monterad i båten får därpå angiven maxlast ej överskridas. 32

33 1. RMS-G (GEMENSAM) SJÖI tillser att en övergripande dokumentation avseende sjövärdighetsstatus på örlogsfartyg upprättas och vidmakthålls. För båtar klass III med typskylt åligger det underhållsansvarig att göra detta Sjövärdighetsinspektion och inspektionsintervaller Sjövärdighetsinspektion skall utföras av MFI vid leverans av nytt fartyg, efter 72 månaders drift sedan sjösättning vid leverans, efter 72 månaders drift sedan GÖ/senaste redovisning av 72- månaders kontroller samt i samband med större ombyggnad. Designansvarig/Kundföreträdare skall till SJÖI samlat redovisa erforderlig dokumentation från leveranskontroller, systemsäkerhetsarbete samt föreskrivna materielkontroller, funktionsprov och genomfört materielunderhåll. För klassade örlogsfartyg redovisas även klasscertifikat med tillhörande underlag och rapporter. Inspektionsresultat skall protokollföras och Sjövärdighetsbevis utfärdas efter godkända efterkontroller enligt MFI, för en period av upp till 72 månaders drift med återkommande inspektioner vart annat år. Återkommande sjövärdighetsinspektion skall utföras av MFI minst vartannat år samt i samband med ombyggnad. Inspektionsresultat skall protokollföras och Sjövärdighetsbevis förlängs med två år. Båtar klass III (se def. RMS-F kapitel 9), typgodkända av SJÖI, skall sjövärdighetsinspekteras minst vartannat år av nyttjare/förband eller underhållsansvarig enligt vad som fastställs i förbandsmanual. Sådana inspektioner skall protokollföras och på begäran kunna uppvisas för MFI av nyttjare/förband. Utöver planmässig sjövärdighetsinspektion kan sådan ske på begäran av t ex fartygschef, Fartygsmiljönämnden (FMN) eller skyddskommitté med stöd av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. 33

34 1. RMS-G (GEMENSAM) Resultat av sjövärdighetsinspektion Inspektionsanmärkningar skall delges befälhavaren/förbandschefen i direkt anslutning till inspektionen. Fastställt inspektionsprotokoll utsänds tjänstevägen av ÖI till fartygschef/befälhavaren (motsv.) för åtgärd. ÖI svarar för upprättandet av arkivexemplar. Ägarföreträdare och verksamhetssäkerhetsansvarig inom högkvarteret samt Designansvarig och ÄFR erhåller kopia av protokollet för kännedom Inspektionsanmärkningar Inspektionsanmärkningar skall åtgärdas snarast. MFI efterkontroll sker enligt följande alternativa tidpunkter räknat från inspektionstillfället beroende på anmärkningens art. Före nyttjande av fartyget eller berörd anläggning ombord. Senast inom 3 månader. Senast inom 12 månader. Om MFI inspektionsanmärkning ifrågasätts och enighet mellan Fartygschef och Fartygsinspektör i frågan ej kan nås, kan frågan hänskjutas till Överinspektören MFI för avdömning Inspektion vid inhyrning, anskaffning, haveri och ombyggnad Inhyrda fartyg skall före nyttjande genomgå sjövärdighetsinspektion och härvid uppfylla kraven enligt detta regelverk. Vid haverier som påverkar sjövärdigheten för fartyg eller båt, skall SJÖI meddelas för bedömning av fartygets sjövärdighet och eventuella restriktioner. I anslutning till leverans av örlogsfartyg till Försvarsmakten vid anskaffning, ombyggnad eller efter större haverireparation genomförs sjövärdighetsinspektion genom SJÖI försorg. I samtliga fall tillställs inspektionsprotokollet ansvarig organisationsenhet för åtgärd. Befälhavaren skall i sådant sammanhang erhålla protokollet för beaktande av befälhavaransvaret, t ex inför provturer. Det åligger ansvarig organisationsenhet att initiera förstagångsinspektion. 34

35 1. RMS-G (GEMENSAM) Fartyg/Båt som enligt särskilda avtal nyttjas som örlogsfartyg inom hemvärn med marina uppgifter, sjövärdighetsinspekteras enligt särskilda regler, se RMS-F kapitel 10 Hemvärnsbåtar. För båtar kan, efter medgivande av SJÖI, typgodkännande av klassificeringssällskap (motsv) godtas som likvärdigt med uppfyllande av krav enligt denna norm Inskränkningar i fartygs nyttjande Anmärkning som ej åtgärdats och redovisats för MFI efterkontroll medför att fartyget har nyttjandeförbud eller restriktion beroende på aktuell anmärkning. Om det vid inspektion framkommer brister i sjövärdigheten kan fartygsinspektör besluta om inskränkningar i nyttjandet (Bilaga 1). Vid inskränkning i nyttjande som kan beröra flera fartyg beslutar SJÖI om nödvändiga åtgärder Fastställande av högsta tillåtna antal passagerare För örlogsfartyg skall högsta tillåtna antal passagerare bestämmas så att säkerheten för passagerarna är betryggande. Detta anges i intyg för passagerarbefordran (Bilaga 2), som utfärdas av SJÖI. Vid befordran av fler än 12 passagerare erfordras alltid sådant intyg. Intyg för tillfällig passagerarbefordran utfärdas av fartygsinspektör (Bilaga 3). 35

36 1. RMS-G (GEMENSAM) 1.3 HANDLINGSREGLER FÖR MILITÄRA SJÖSÄKERHETSINSPEKTIONEN Beslut om inskränkning i nyttjande och dispenser C SJÖI beslutar om tillämpning av regelverk på nya fartygstyper och ny materiel samt permanenta dispenser och avvikelser från RMS alla delar, om inte regelverket förhindrar detta. Överinspektör MFI beslutar om tillämpning och tolkning av RMS, större inskränkningar i nyttjande och dispenser för begränsad tid för fartygstyp/flera fartyg/dykerimateriel, om inte regelverket förhindrar detta, samt i principiella frågor inom MFI inspektionsverksamhet. Fartygsinspektörer/dykerihandläggare beslutar om mindre inskränkningar i nyttjande och dispenser för begränsad tid för enskilt fartyg och materiel, om inte regelverket förhindrar detta Inskränkning i nyttjande för fartyg / materiel Fartygsinspektör samt dykerihandläggare vid SJÖI avseende Försvarsmaktens dykerimateriel, som vid inspektion föranledd av särskild händelse finner skälig anledning misstänka att fartyget/materiel har allvarliga brister i konstruktion, utrustning eller underhåll eller annat förhållande som påverkar sjösäkerhet eller dyksäkerhet fattar beslut om inskränkning i fartygets/materielens nyttjande. Fartygsinspektör/dykerihandläggare fyller i blanketten Beslut om inskränkningar i nyttjandet samt undertecknar densamma. Beslutet träder ikraft omedelbart, men diarieförs och arkiveras därefter alltid på HKV. Beslutet överlämnas snarast till fartygschef på berört fartyg (motsvarande). C SJÖI/ÖI MFI på HKV distribuerar beslut till Fartygschef/ motsv, berörd förbandschef, MarinB och berörda inom HKV. C SJÖI/ÖI MFI kan besluta om inskränkning i nyttjande för flera fartyg/materiel på blanketten Beslut om inskränkningar i nyttjandet eller i form av skrivelse. I beslut angående inskränkningar i nyttjandet anges alltid varaktigheten för inskränkningen. Denna kan vara ut- 36

37 1. RMS-G (GEMENSAM) tryckt i kalendertid eller gälla intill dess viss åtgärd vidtagits. Den inspektör som initierat inskränkningsbeslutet skall kontinuerligt informeras om när och hur avhjälpande åtgärder vidtages på fartyget. Då fartygsinspektör/dykerihandläggare bedömer fartyget/materielen vara i sådant skick att inskränkningen kan hävas eller annat inskränkningsbeslut bör fattas skall han omgående underrätta ÖI MFI härom. Beslut om återtagande av beslut sker av den inspektör som tagit beslutet eller av C SJÖI/ÖI MFI. C SJÖI/ÖI MFI på HKV distribuerar beslut om återtagande till berörda. Om ett fall av allvarlig inskränkning i nyttjandet av fartygsinspektören/dykerihandläggare bedöms kunna få beredskapssänkande konsekvenser skall han kontakta C SJÖI eller ÖI MFI för beslut om sekretess. I sekretessbelagt ärende skall alla handlingar behandlas minst som Hemlig handling och meddelanden skall sändas som Kryfax Dispenser Med dispens menas avsteg från gällande regelverk; någon av RMS delar eller andra regler som RMS hänvisar till. Dispens från RMS får, då synnerliga skäl finns, medges efter prövning i varje enskilt fall, om inte regelverket förhindrar detta. Möjligheterna att uppfylla gällande regelverk skall alltid utgöra det grundläggande alternativet. Först när alla rimliga lösningar för att uppfylla gällande regelverk undersökts kan möjligheten till dispens prövas. En ansökan om dispens skall alltid innehålla uppgift om vilken del och vilket kapitel i regelverket som avses, varför regelverket ej bedöms kunna uppfyllas samt förslag till alternativ hantering av frågan. Ansökningar om dispenser avseende RMS och andra regler som RMS hänvisar till, skall ställas till SJÖI. I vissa fall skall annan tillsynsmyndighet eller organisation höras, innan dispens får meddelas. Exempel är SjöV och GL. I andra fall skall SJÖI överlämna frågan till annan tillsynsmyndighet för prövning. 37

38 1. RMS-G (GEMENSAM) Endast om acceptabel säkerhet, trots avsteg från regelverket, kan anses föreligga, kan dispenser från regelverket medges. Acceptabel säkerhet kan uppnås genom t ex restriktion, förbehåll, kompenserande åtgärder och/eller begränsning i tid Passagerarbefordran Denna handlingsregel baseras på Försvarsmaktens tolkning av författningar som rör passagerarbefordran Definition av passagerare Fartygssäkerhetslagen 1 kap 3 äger tillämpning på örlogsfartyg. Tolkningar (exempel): - Personer (t ex förbandsledning) som i sin tjänst deltar i eller kontrollerar verksamheten ombord är ej att betrakta som passagerare (officiell tjänsteförrättning) - Trupp som transporteras med transportbåt, stridsbåt, färja etc är att betrakta som passagerare Tillämpliga säkerhetskrav Tillämpliga civila säkerhetskrav skall vara uppfyllda även på örlogsfartyg som medför passagerare Högsta tillåtna antal passagerare /intyg för passagerarbefordran Det högsta tillåtna antalet passagerare skall bestämmas så att säkerheten för passagerarna är betryggande. Avseende skall fästas särskilt vid fartygets stabilitet och bärighet, vid de åtgärder som har vidtagits för utrymning och övergivande av fartyget samt vid skyddet mot ohälsa och olycksfall ombord. (Fartygssäkerhetslagen 3 kap 2 ). Denna lagtext äger tillämpning även på örlogsfartyg. Högsta antal passagerare på örlogsfartyg fastställs av SJÖI. - På örlogsfartyg med deplacement (enligt definition i kapitel 1) understigande 40 ton anges, såvida inte speciella motiv föreligger, med väl synlig skylt/dekal det högsta tillåtna antal passagerare som får medföras. 38

39 1. RMS-G (GEMENSAM) Örlogsfartyg med deplacement (enligt definition i RMS-G) mer än eller lika med 40 ton skall ha intyg för passagerarbefordran (se bilaga 2). Intyget skall normalt förvaras i Tillsynsboken. - På örlogsfartyg som regelmässigt transporterar passagerare skall även finnas ett väl synligt anslag (kopia av intyg). Utformning av intyg för passagerarbefordran kan för vissa örlogsfartyg vara speciellt. För nya örlogsfartyg fastställes högsta antal passagerare i direkt anslutning till nybyggnationen/nyanskaffningen Fartområden för passagerarbefordran Vid fastställandet av högsta tillåtna antal passagerare och vid utfärdande av intyg för passagerarbefordran skall aktuellt fartområde anges. Fartområdesindelning framgår av RMS D, kapitel 4A. SJÖI får bestämma att ett örlogsfartygs fartområde skall ha en annan omfattning Intyg för tillfällig passagerarbefordran Intyg för tillfällig passagerarbefordran (se bilaga 3) utfärdas: Då SjöV eller SJÖI finner särskild anledning. På begäran från myndighet eller fartygschef/båtchef för enskilt/ enskilda tillfällen eller för viss tidsperiod. Begäran kan även avse utökat antal passagerare, annat fartområde, m m för enkel resa som ej täcks av generellt intyg för passagerarbefordran. Nedan anges handlingsregler för utfärdande av intyg för tillfällig passagerarbefordran FC / båtchef ansvar På örlogsfartyg avgör FC/båtchef från fall till fall och beslutar m h t sjölagens och fartygssäkerhetslagens krav om det antal passagerare (1 12) som får medfölja på resa. För befordran av fler än 12 passagerare fordras intyg för passagerarbefordran. FC/båtchef kan vända sig till SJÖI med begäran om intyg för tillfällig passagerarbefordran. 39

40 1. RMS-G (GEMENSAM) Oberoende av om högsta antal tillåtna passagerare är fastställt eller ej skall FC/båtchef tillse att säkerheten för passagerarna och övriga ombordvarande är betryggande (Sjölagen 1 kap 9 och 6 kap 1 ). FC/båtchef skall vidta erforderliga säkerhetsarrangemang och begränsningar som motiveras av omständigheterna (väderförhållanden, däckslast, ny besättning etc). På örlogsfartyg fastställes livräddningsutrustningen m h t besättningens storlek. I de fall passagerare och/eller andra personer medföljer ombord ansvarar FC/båtchef för att räddningsvästar och livflottar tas ombord i erforderligt antal avsedda för de ombordvarande utöver besättningen. På örlogsfartyg skall finnas räddningsvästar och livflottar till ett antal motsvarande 110% av antal ombordvarande (för båtar gäller kap ). I Nordsjöfart eller vidsträcktare fartområde skall livflottar finnas för 200% av de ombordvarande (gäller ej ubåt) Utfärdande av intyg för tillfällig passagerarbefordran 1. Efter framställan från förbandschef eller fartygschef/båtchef gör fartygsinspektör inspektion av aktuellt örlogsfartyg samt informerar sig om önskad giltighetstid, tänkt antal passagerare samt tilltänkt fartområde. 2. Efter genomförd inspektion gör fartygsinspektören en allmän bedömning huruvida passagerarbefordran överhuvudtaget är lämplig med ifrågavarande örlogsfartyg. 3. Om örlogsfartyget bedöms lämpligt ifyller inspektören blanketten Intyg för tillfällig passagerarbefordran (Bilaga 3) vari anges intygets giltighetstid, villkor för intygets giltighet samt högst tillåtna antal passagerare. 4. Fartygsinspektören undertecknar passagerarintyget och delger fartygschefen beslutet samt skickar en kopia till Överinspektören. Fartygsinspektören behåller själv originalet. 40

41 1. RMS-G (GEMENSAM) 5. Det förutsätts att fartygschef/båtchef initierar åtgärder så att intygets villkor uppfylls samt att han förvissar sig om att villkoren är uppfyllda innan passagerarbefordran utförs. 6. Om intyget skall ha giltighet under en period överstigande en månad skall ärendet hänskjutas till överinspektören som gör lämplighetsbedömning och i förekommande fall utfärdar intyg Behörighet att vara inspektör i Marinens fartygsinspektion Följande grundkrav gäller: Lämplighet God kännedom om örlogsfartygs konstruktion, utrustning och användning. God allmänteknisk grundutbildning inom fartygsområdet Inspektörsutbildning, teoretisk Krav Inspektionsmetodik, författningar, regler Teoriprov 40 timmar Godkänd Inspektörsutbildning, praktisk Krav Krängningsprov 1 st Handledd sjövärdighetsinspektion örlogsfartyg 4 st Sjövärdighetsinspektion civila fartyg eller örlogsfartyg 7 st Underlag till Tillsynsbok 1 st Tillämpningsprov Godkänd Efter godkänd utbildning enligt ovan utfärdar Överinspektören i MFI ett utbildningsbevis. Baserat på detta kan Sjösäkerhetsinspektören utfärda behörighet som fartygsinspektör i Försvarsmakten. Behörigheten gäller tills vidare under följande förutsättningar: Inspektionsverksamhet Varje inspektör skall aktivt medverka i inspektionsverksamheten Varje inspektör skall upprätta inspektionsprotokoll efter egna utförda inspektioner. 41

42 1. RMS-G (GEMENSAM) Vidareutbildning/kurser Varje inspektör skall deltaga i den årliga vidareutbildningen Seminarier Varje inspektör skall deltaga i de seminarier som årligen anordnas Tillsynsböcker Varje inspektör skall aktivt medveka till att underlag till Tillsynsböcker framtas. Om inspektör under en följd av två år brister i fullgörandet av punkt 4-7 kan hans behörighet dras in. 42

43 1. RMS-G (GEMENSAM) 1.4 STYRANDE DOKUMENT Förordning om säkerheten på örlogsfartyg (SFS 2003:440); utfärdad den 12 juni 2003 Svensk författningssamling Förordning om säkerheten på örlogsfartyg; utfärdad den 12 juni SFS 2003: 440 utkom från trycket den 27 juni 2003 Regeringen föreskriver följande. 1 För örlogsfartyg gäller bestämmelserna i 1 kap. 3, 2 kap. 1, 2 och 4 samt 5 första stycket, 5 kap. 1 första stycket, 7 kap. 12 första meningen samt 9 kap. 1 3 fartygssäkerhetslagen (2003:364). Bestämmelsen i 5 kap. 1 första stycket fartygssäkerhetslagen om tillsyn av rederiers och fartygs säkerhetsorganisation gäller dock inte för örlogsfartyg, och 9 kap. 2 samma lag gäller endast i den mån Sjöfartsverket utövar tillsyn. Högsta tillåtna antalet passagerare på ett örlogsfartyg skall bestämmas i enlighet med vad som anges i 3 kap. 2 fartygssäkerhetslagen. 2 Sjöfartsverket meddelar i fråga om örlogsfartyg föreskrifter för verkställigheten av bestämmelerna i 1 samt föreskrifter om anmälan av inträffade olycksfall eller olyckstillbud, uppkomna skador samt vidtagna åtgärder av betydelse för fartygets sjövärdighet. Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2003, då förordningen (1988:595) om säkerheten på örlogsfartyg upphör att gälla. En föreskrift som har meddelats med stöd av den gamla förordningen och som gäller vid ikraftträdandet skall fortfarande gälla och vid tillämpningen av den nya förordningen anses ha meddelats enligt denna. På regerings vägnar ULRICA MESSING Lennart Renbjer (Näringsdepartementet) 43

44 1. RMS-G (GEMENSAM) Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2005:11 Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om tillämpningen av förordningen (2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg; beslutade den 15 juni SJÖFS 2005:11 Utkom från trycket den 22 juni 2005 SFH 1.1 Sjöfartsverket beslutar 1 följande med stöd av 2 förordningen (2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller för svenska örlogsfartyg. Definitioner 2 I dessa föreskrifter används begrepp med följande betydelser. Örlogsfartyg: alla fartyg och svävare, oavsett vad de är avsedda att användas till och oavsett storlek, som tillhör Försvarsmakten eller som står under militärt befäl. Deplacement: vikt av ett örlogsfartyg räknat i ton utan vapen som inte är fartygsfasta, ammunition, minor, sjunkbomber, livsmedel, grå- och svartvatten eller annan last. I deplacementet ingår fast eller flytande permanent barlast, vikt av fulla förråd av eget drivmedel och eget dricksvatten samt vikt av hydraul- och smörjoljor, kylvatten och andra systemvätskor. Erkänd organisation: sådan organisation som avses i 1 kap. 5 fartygssäkerhetslagen (2003:364) och till vilken Sjöfartsverket har överlämnat uppgifter med stöd av 9 kap. 2 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Sjövärdighet och tillsyn 3 Försvarsmakten skall i samråd med Sjöfartsverket utarbeta regler för sjövärdigheten hos örlogsfartyg så att säkerheten är tillräckligt hög för att förhindra sjöolyckor. 1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, , s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, , s. 18, Celex 31998L0048). 44

45 1. RMS-G (GEMENSAM) SJÖFS 2005:11 4 Försvarsmakten skall ha ett system som är godkänt av Sjöfartsverket för kontroll av sjövärdigheten och säkerheten hos örlogsfartyg. 5 Alla örlogsfartyg som är övervattensfartyg med ett deplacement om 40 ton eller mer och som kölsträcks eller befinner sig på ett motsvarande byggnadsstadium den 1 juli 2005 eller senare skall vara byggda och underhållna i enlighet med en erkänd organisations regler. 6 Örlogsfartyg som är övervattensfartyg, som är byggda före den 1 juli 2005, och som avses att användas för uppgifter eller i fartområden som de inte är konstruerade för skall jämföras med en erkänd organisations krav eller annat regelverk som är godkänt av Sjöfartsverket för fartyg avsedda för de aktuella uppgifterna eller fartområdena. Försvarsmakten skall därefter besluta om ett fartyg på ett säkerhetsmässigt godkänt sätt kan utföra de avsedda uppgifterna eller föras till och i de avsedda fartområdena. Det system för jämförelse som Försvarsmakten använder skall vara godkänt av Sjöfartsverket. Likvärdighetsbestämmelse 7 Ett fartyg som är godkänt enligt regelverk i andra medlemsstater inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt Turkiet jämställs med fartyg som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, under förutsättning att en likvärdig säkerhetsnivå därigenom uppnås. Denna författning träder i kraft fyra veckor efter den dag då författningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Sjöfartsverkets författningssamling. Genom författningen upphävs Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1995:10) med föreskrifter om tillämpningen av förordningen (1988:595) om säkerheten på örlogsfartyg. 2 På Sjöfartsverkets vägnar JOHAN FRANSON Per Nordström (Sjöfartsinspektionen) 2 SJÖFS 1995:10 tas ut ur författningshandboken. Utgivare: Jan-Olof Selén, Sjöfartsverket, Norrköping ISSN X 45

46 1. RMS-G (GEMENSAM) Utdrag ur Fartygssäkerhetslagen (SFS 2003:364) Lagtext enligt Förordning om säkerheten på örlogsfartyg är markerad med tonad ruta. 1 kap. Allmänna bestämmelser Passagerarfartyg 3 Med passagerarfartyg avses i denna lag fartyg som medför fler än tolv passagerare. Som passagerare räknas varje person ombord utom 1. befälhavaren, 2. övriga ombordanställda, 3. andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning som gäller fartyget eller den verksamhet som bedrivs med fartyget, 4. bärgare eller bärgares medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka, 5. personer som förs in till hamn efter att ha räddats ur sjönöd, och 6. barn som inte har fyllt ett år. Med ro-ro-passagerarfartyg, höghastighetspassagerarfartyg och reguljär trafik med sådana fartyg avses detsamma som sägs i artikel 2 i rådets direktiv 1999/35/EG av den 29 april 1999 om ett system med obligatoriska besiktningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG. Certifikat och dokument 4 I denna lag avses med 1. fartcertifikat: ett bevis om att ett fartyg vid tillsyn har befunnits sjövärdigt, 2. passagerarfartygscertifikat: ett bevis om att ett fartyg vid tillsyn har befunnits lämpligt att transportera passagerare och om det högsta antal passagerare som fartyget får medföra, 3. fribordscertifikat: ett bevis om att ett fartygs fribord har fastställts efter tillsyn och att fribordsmärken har satts fast på fartygets sidor på ett riktigt och varaktigt sätt 2 kap. Allmänna krav på fartyg och deras bemanning samt på rederiverksamhet Sjövärdighet 1 Ett fartyg är sjövärdigt bara om det är så konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart som det används i eller avses att användas i ger betryggande säkerhet mot sjöolyckor. 46

47 1. RMS-G (GEMENSAM) Lastning och lossning 2 Ett fartyg får inte vara så lastat eller barlastat att dess stabilitet eller bärighet äventyras eller att säkerheten för fartyget eller de ombordvarande sätts i fara på annat sätt. Lastning och lossning får inte ske så att säkerheten för fartyget eller de ombordvarande äventyras. Certifikat 3 Ett fartyg skall ha de certifikat som anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Ett certifikat skall visa att fartyget vid en besiktning för utfärdande av certifikatet motsvarade föreskrivna krav. Certifikatet får innehålla särskilda villkor. Certifikat utfärdas av Sjöfartsverket, om regeringen inte föreskriver något annat. Sjöfartsverket skall förklara ett certifikat ogiltigt om 1. förhållandena inte längre motsvarar föreskrivna krav och bristerna, trots föreläggande, inte har avhjälpts, eller 2. fartyget inte undergår föreskriven tillsyn. Bemanning 4 Ett fartyg skall vara bemannat på ett betryggande sätt. 5 Varje medlem av ett fartygs besättning skall ha så god syn och hörsel som hans eller hennes uppgifter kräver. Bestämmelser om hälsoundersökning av sjömän finns i mönstringslagen (1983:929). Skyldigheter för befäl 6 Befälhavaren skall se till att ha den kännedom om fartyget som han eller hon behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter i fråga om säkerheten på fartyget och för att förhindra förorening. Innan en resa påbörjas, skall befälhavaren se till att fartyget görs sjöklart. När en ombordanställd tillträder sin befattning ombord, skall befälhavaren se till att han eller hon får behövlig kännedom om fartyget, om grundläggande säkerhetsbestämmelser, om bestämmelser till skydd mot förorening från fartyg och om åtgärder vid sjöolycka. 7 Om det finns en teknisk chef ombord är han eller hon ansvarig för drift och underhåll av fartygets maskineri med tillhörande anordningar samt för fartygets brandsäkerhet. Innan en resa påbörjas, skall den tekniska chefen se till att maskineriet med de anordningar som hör till detta är i behörigt skick, att brandskyddsanordningarna är klara till omedelbart bruk och att vad som behövs för maskineriets drift finns ombord. Vad som anges om den tekniska chefens ansvar inskränker inte befälhavarens ansvar och befogenheter enligt sjölagen (1994:1009). 9 Rederiverksamhet Rederiverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö och egendom skyddas. 47

48 1. RMS-G (GEMENSAM) 3 kap. Särskilda krav för användning av vissa fartyg Fartcertifikat 1 Ett svenskt fartyg som har en bruttodräktighet av minst 20 eller är ett passagerarfartyg skall ha ett fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver dock ha fartcertifikat endast om bruttodräktigheten är minst 100. Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fartcertifikat. Passagerarfartygscertifikat 2 Ett svenskt passagerarfartyg skall ha ett passagerarfartygscertifikat. Vid utfärdandet av passagerarfartygscertifikat skall det högsta tillåtna antalet passagerare bestämmas så att säkerheten för passagerarna är betryggande. Avseende skall fästas särskilt vid fartygets stabilitet och bärighet, vid de åtgärder som har vidtagits för utrymning och övergivande av fartyget samt vid skyddet mot ohälsa och olycksfall ombord. Ett utländskt passagerarfartyg skall ha ett certifikat eller en annan handling som anger det högsta tillåtna antalet passagerare. SJÖI kommentar: Förordning om säkerheten på örlogsfartyg (SFS 2003:440) anger att högsta tillåtna antalet passagerare på ett örlogsfartyg skall bestämmas i enlighet med vad som anges i 2. 48

49 1. RMS-G (GEMENSAM) 3 Ett passagerarfartyg får inte medföra fler passagerare än som anges i passagerarfartygscertifikatet eller, i fråga om utländskt fartyg, motsvarande handling. Fribord 4 För ett fartyg som har en bruttodräktighet av minst 20 och som är ett fiskefartyg eller befordrar passagerare eller gods skall Sjöfartsverket fastställa fartygets minsta tillåtna fribord. Detta gäller dock inte fritidsfartyg. 5 Varje fartyg för vilket minsta tillåtna fribord har fastställts skall på vardera sidan ha fribordsmärken som visar minsta tillåtna fribord. 6 Ett fartyg får inte lastas djupare än fribordsmärkena anger. Säkerhetsbesättning och bemanningsföreskrifter 10 För varje passagerarfartyg och för varje annat fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 som transporterar gods eller passagerare skall säkerhetsbesättning fastställas. På begäran skall säkerhetsbesättning fastställas också för ett fartyg som avses i första stycket och som är under byggnad eller projektering eller som skall köpas från någon annan. 12 Säkerhetsbesättning fastställs av Sjöfartsverket. För fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift skall säkerhetsbesättning fastställas av den myndighet som förvaltar fartyget, om inte regeringen föreskriver eller för särskilda fall beslutar annat. Myndigheten skall samråda med Sjöfartsverket före beslutet. 4 kap. Arbetsmiljö Om arbetsmiljön 1 Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller fartygsarbete om inte annat sägs där eller följer av denna lag. 2 Arbetsmiljön på fartyg skall vara sådan som sägs i 2 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och i 3-5. Befälhavarens skyldigheter för arbetsmiljön 8 Befälhavaren skall se till att ingen minderårig anlitas till eller utför fartygsarbete på ett sätt som medför risk för olycksfall, överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. SJÖI kommentar: Vid omarbetningen 2003 av Fartygssäkerhetslagen och Förordning om säkerheten på örlogsfartyg utgick vissa bestämmelser rörande arbetsmiljö ur de författningarna. Motsvarande bestämmelser återfinns i Arbetsmiljölagen (som sedan tidigare gäller för örlogsfartyg). 49

50 1. RMS-G (GEMENSAM) 5 kap. Tillsyn Tillsynsmyndigheter 1 Sjöfartsverket utövar, om något annat inte anges, tillsyn enligt denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen när det gäller 1. fartyg och deras utrustning, drift, lastning, lossning och säkerhetsorganisation, 2. säkring av last som ännu inte har förts ombord, 3. rederiers säkerhetsorganisation, och 4. arbetsmiljön ombord. När det gäller inspektion enligt 8 utövas tillsyn även av Kustbevakningen i den utsträckning som Sjöfartsverket beslutar i samråd med Kustbevakningen. I frågor som avser arbetsmiljön skall tillsynen också avse efterlevnaden av arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (1998:958) om vilotid för sjömän samt föreskrifter meddelade med stöd av dessa lagar. Sådan tillsyn utövas i samverkan med Arbetsmiljöverket. Bestämmelser om tillsyn av livsmedelshanteringen finns i livsmedelslagen (2006:804). Lag (2006:830). 2 Tillsyn av fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik befordra passagerare eller gods utövas av den myndighet som förvaltar fartyget, om regeringen inte föreskriver något annat. Myndigheten skall samråda med Sjöfartsverket. 7 kap. Bemyndiganden Särskilda föreskrifter för vissa fartyg och undantag från lagen 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för fiskefartyg och andra fartyg som är av särskild beskaffenhet meddela särskilda föreskrifter i de frågor som behandlas i 2 5 kap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också för sådana fartyg i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i dessa kapitel. 50

51 1. RMS-G (GEMENSAM) 9 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får 1. meddela föreskrifter om eller i enskilda fall medge undantag från de särskilda kraven för användning av fartyg enligt 3 kap. 1 9 Uppdrag till organisationer m.m. 12 Regeringen får besluta att en svensk utlandsmyndighet skall utöva tillsyn utanför Sverige. Regeringen får vidare föreskriva att tillsynen av vissa slag av fartyg, viss utrustning eller vissa förhållanden ombord skall utövas av en särskilt förordnad tillsynsmyndighet. 13 Sjöfartsverket och svenska utlandsmyndigheter som har förordnats att utöva tillsyn av fartyg får uppdra åt 1. svenska sakkunniga att verkställa tillsynsförrättningar utanför Sverige, 2. svenska eller utländska sakkunniga att biträda vid sådana förrättningar. Ersättning åt sakkunniga som avses i denna paragraf betalas av redaren. 9 kap. Övriga bestämmelser Beslut 1 Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Underställning och överklagande 2 Har ett beslut om förbud enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 meddelats av en annan myndighet än Sjöfartsverket, skall det genast underställas verket. Ett beslut som skall underställas Sjöfartsverket får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut som har meddelats inom Sjöfartsverket och som, enligt vad regeringen föreskriver, skall underställas någon inom verket. SJÖI kommentar: Förordning om säkerheten på örlogsfartyg anger att bestämmelsen i 2 endast gäller i den mån Sjöfartsverket utövar tillsyn. 3 Ett beslut enligt denna lag som inte skall underställas någon får överklagas 1. hos Sjöfartsverket, om beslutet har meddelats av en myndighet som inte är central förvaltningsmyndighet, 2. hos regeringen, om beslutet avser ett fartygs bemanning eller ett medgivande enligt 3 kap. 16 andra stycket och har meddelats av en central förvaltningsmyndighet, 3. hos allmän förvaltningsdomstol i andra fall än som avses i 1 och 2. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 4 För att ta till vara arbetstagarnas intresse får ett beslut enligt denna lag överklagas av ett huvudskyddsombud eller, om något sådant ombud inte finns, av ett annat skyddsombud. Även en arbetstagarorganisation får överklaga ett beslut i den mån saken rör medlemmarnas intresse. Om rätten för dem som anges i första stycket att överklaga beslut enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser i den lagen. 51

52 1. RMS-G (GEMENSAM) Utdrag ur Sjölagen (SFS 1994:1009) beträffande redarens och befälhavarens ansvar för säkerheten på örlogsfartyg SJÖI kommentar: Med Sjölagens begrepp fartyg avses inom Försvarsmakten örlogsfartyg (enligt definition i kapitel 1). 1 kap. 9 Ett fartyg skall, när det hålls i drift, vara sjövärdigt, vari också innefattas att det är försett med nödvändiga anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande sätt, tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att säkerheten för fartyg, liv eller gods inte äventyras. Om säkerheten på fartyg finns särskilda bestämmelser. 6 kap. 1 Befälhavaren skall innan en resa påbörjas se till att fartyget är sjövärdigt enligt 1 kap. 9. Under resan skall befälhavaren vaka över att fartyget hålls i sjövärdigt skick efter vad som nu sagts. Om ett fel eller brist i sjövärdigheten inte kan avhjälpas genast, skall befälhavaren omedelbart underrätta redaren eller den som i redarens ställe har befattning med fartyget. 2 Befälhavaren skall se till att fartyget framförs och handhas på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap. Han skall känna till de påbud och föreskrifter om sjöfarten som gäller för de farvatten som fartyget skall trafikera och på de orter som det skall anlöpa Om fartyget råkar i sjönöd, är befälhavaren skyldig att göra allt som står i hans makt för att rädda de ombordvarande och bevara fartyget och lasten. Han skall, om det är möjligt, se till att dagböcker och andra skeppshandlingar förs i säkerhet samt vidta åtgärder för bärgning av fartyg och gods. Så länge som det finns rimlig utsikt att fartyget kan räddas får befälhavaren inte överge det utan att hans liv är i allvarlig fara. Befälhavaren på ett svenskt handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg skall genast rapportera till den myndighet regeringen föreskriver 1. när någon i samband med fartygets drift har eller kan antas ha avlidit eller har fått svår kroppsskada, 2. när någon ombordanställd i annat fall har eller kan antas ha avlidit eller har fått svår kroppsskada, 3. när någon i annat fall än som avses i 1 och 2 har eller kan antas ha drunknat från fartyget eller avlidit ombord och begravts i sjön, 4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord, 5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på grund, 6. när fartyget har övergetts i sjön, 7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har eller kan antas ha uppkommit på fartyget eller lasten eller på egendom utanför fartyget, eller 8. när förskjutning av någon betydelse har inträffat i lasten. Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av betydelse för sjösäkerheten skall ske också i andra fall än som anges i första stycket. 52

53 1. RMS-G (GEMENSAM) Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av betydelse för sjösäkerheten skall ske också i andra fall än som anges i första stycket. Befälhavaren skall rapportera till Sjöfartsverket när, i anledning av en händelse som har eller kan antas ha inträffat i samband med fartygets drift, sjöförklaring skall hållas enligt 18 kap. 7. Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sjöförklaring finns i 18 kap. 15 Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sammanstötning mellan fartyg finns i 8 kap kap. 1 Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst. Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han rätt att kräva tillbaka av den som vållat skadan. Särskilda bestämmelser om inskränkning av en redares ansvarighet finns i 9, 10 och kap. 8 kap. 4 Om ett fartyg har sammanstött med ett annat fartyg är det befälhavarens skyldighet att lämna det andra fartyget och de ombordvarande där all behövlig och möjlig hjälp för räddning ur den uppkomna faran, om det kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget och de ombordvarande. Han skall också för det andra fartygets befälhavare uppge namnet på det egna fartyget och dess hemort samt den ort eller den hamn varifrån det kommer och den dit det skall gå. 10 kap. 3 En oljeskada skall ersättas av fartygets ägare, även om varken ägaren eller någon som han svarar för är vållande till skadan. Utgörs den olycka som orsakade skadan av en serie händelser, vilar ersättningsansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser. Ägaren är dock fri från ansvar om han visar att skadan 1. orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras, eller 2. i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller 3. i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering. SJÖI kommentar: Bestämmelser för ersättningsanspråk mot annan än fartygs ägare samt ansvarsbegränsningar för fartygs ägare vid oljeskada finns i detta kap. 4 och 5. 53

54 1. RMS-G (GEMENSAM) 15 kap. 1 I detta kapitel avses med bortfraktare: den som genom avtal, yrkesmässigt eller mot ersättning, åtar sig att med fartyg befordra passagerare eller passagerare och resgods, passagerare: den som befordras eller skall befordras med fartyg enligt ett avtal om passagerarbefordran samt den som med bortfraktarens samtycke följer med fordon eller levande djur som befordras enligt ett avtal om godsbefordran. 4 Bortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari också innefattas att det är behörigen bemannat, provianterat och utrustat, samt att passageraren och resgodset befordras skyndsamt och tryggt till bestämmelseorten. Bortfraktaren skall även i övrigt tillgodose passagerarens bästa. 7 Passageraren är skyldig att iaktta föreskrifter om ordning och säkerhet under resan. 17 Bortfraktaren är ansvarig för personskada som drabbar passageraren på grund av en händelse under resan, om skadan har vållats genom fel eller försummelse av bortfraktaren eller någon som han svarar för. SJÖI kommentar: Bortfraktare är beträffande örlogsfartyg normalt Försvarsmakten. 18 kap. 6 Sjöförklaring skall hållas för ett svenskt handelsfartyg eller fiskefartyg 1. när någon, medan fartyget var på väg, i samband med fartygets drift har eller kan antas ha avlidit eller fått svår kroppsskada, 2. när i annat fall i samband med fartygets drift någon ombordanställd eller någon annan som följer med fartyget har eller kan antas ha avlidit eller fått svår kroppsskada, 3. när någon som avlidit ombord har begravts i sjön, 4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord, 5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på grund, 6. när fartyget har försvunnit eller övergetts i sjön, 7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har eller kan antas ha uppkommit antingen på fartyget eller, medan fartyget var på väg, på egendom utanför fartyget, eller 8. när brand, explosion eller förskjutning av någon betydelse har inträffat i lasten. Bestämmelser om vissa undantag från första stycket finns i 13 tredje stycket och Sjöförklaring skall vidare hållas för ett svenskt fartyg, när i anledning av en händelse som har eller kan antas ha inträffat i samband med fartygets drift Sjöfartsverket förordnar om detta eller befälhavaren eller redaren finner det påkallat. Detsamma gäller när en lastägare eller lastförsäkringsgivare i annat fall än som avses i 13 tredje stycket eller 17 andra stycket begär det för att få upplysning om orsaken till en skada av någon betydelse på godset, vilken har eller kan antas ha uppkommit i samband med fartygets drift. 54

55 1. RMS-G (GEMENSAM) Om Sjöfartsverket förordnar att sjöförklaring skall hållas, skall befälhavaren eller redaren underrättas om detta. En lastägares eller lastförsäkringsgivares begäran om sjöförklaring skall göras hos någon av dessa. 8 Genom sjöförklaringen skall händelsen och dess orsaker om möjligt klarläggas. Alla förhållanden som kan antas ha medverkat till händelsen eller vara av betydelse från sjösäkerhetssynpunkt skall utredas. Utredningen sker genom förhör med fartygets befälhavare och de medlemmar av besättningen och andra personer som antas kunna lämna någon upplysning i saken. Handlingar eller föremål som antas kunna tjäna till upplysning skall granskas. I den mån det kan antas främja utredningen skall syn hållas på fartyget eller den plats där händelsen inträffat. 20 kap. 1 Om en befälhavare försummar att enligt 6 kap. 1 första och andra styckena se till att fartyget är sjövärdigt, döms han till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms en redare som försummar att avhjälpa fel eller brist i sjövärdigheten enligt 1 kap. 9, om han ägt eller bort äga kännedom om felet eller bristen. Om en redare underlåter att, trots att det är möjligt för honom, hindra fartyget att gå till sjöss när en förestående resa på grund av fel eller brist i sjövärdigheten kan bli förenad med allvarlig fara för de ombordvarande, döms han till böter eller fängelse i högst två år. 2 Den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka döms, om inte oaktsamheten är ringa, för vårdslöshet i sjötrafik till böter eller fängelse i högst sex månader. 3 Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter. SJÖI kommentar: I Svävarfartsförordningen (SFS 1986:305) anges att den som framför en svävare skall anpassa färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt så att människor och djur inte störs i onödan och att skador på mark och växtlighet undviks. Motsvarande formulering finns även i Vattenskoterförordningen (SFS 1993:1053). 55

56 1. RMS-G (GEMENSAM) 7 8 Försummar befälhavaren sina skyldigheter enligt 6 kap. 6 andra stycket när någon annan är i sjönöd eller när fara hotar sjötrafiken eller enligt 8 kap. 4 när fartyget sammanstött med ett annat fartyg, döms han till böter eller fängelse i högst två år. Om någon som med eller utan skuld har haft del i uppkomsten av en sjöolycka, genom att lämna olycksplatsen utan tvingande skäl eller på annat sätt, undandrar sig att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas av honom eller om han undandrar sig att uppge namnoch hemvist eller lämna upplysningar om händelsen, döms han, om gärningen inte är belagd med straff i 7, till böter eller fängelse i högst ett år. En befälhavare på ett fartyg som är infört i ett fartygsregister får i stället för sitt namn och hemvist uppge fartygets namn och hemort. 10 En befälhavare döms till böter, 1. om han försummar att enligt 6 kap. 1 tredje stycket underrätta redaren om fel eller brist i sjövärdigheten, 2. om han försummar att enligt 6 kap. 4 andra stycket på fartyget medföra skeppshandlingar eller ett exemplar av denna lag, 3. om han försummar att avge rapport enligt 6 kap. 14 eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en sådan rapport, 4. om han vägrar att i fall som avses i 18 kap. 22 överlämna fartygets nationalitetshandling till besiktningsmännen, eller 5. om han utan laga hinder vägrar att i ett sådant fall som avses i 22 kap. 2 på fartyget ta med en befälhavare eller en sjöman, hans aska eller efterlämnade effekter. Till samma straff döms en befälhavare eller en redare om han försummar att enligt 18 kap. 11 göra anmälan om sjöförklaring eller om han uppsåtligen eller av oaktsamhet föranleder att en sjöförklaring skjuts upp, utan att förutsättningar finns enligt 18 kap

57 1. RMS-G (GEMENSAM) 1.5 FÖRFATTNINGAR Innehållet i nedanstående förteckning är flyttat från RMS Fartygssäkerhet och därefter vidareutvecklat. Dessa författningar är helt eller delvis tillämpliga på örlogsfartyg. De omfattar föreskrifter mm från Sjöfartsverket/Sjöfartsinspektionen (SJÖFS) samt lagar respektive förordningar (SFS). De är samlade i en separat del, RMS Författningar. Författningar med *) finns dock ej i RMS Författningar utan får anskaffas separat. Observera att dessa författningar inte utgör en komplett förteckning över författningar som skall efterlevas på, eller i verksamhet anknuten till, örlogsfartyg. SFS 1994:1009 Sjölagen SFS 1977:1160* Arbetsmiljölagen SFS 1977:1166* Arbetsmiljöförordningen SFS 2003:364 Fartygssäkerhetslagen SFS 2003:438* Fartygssäkerhetsförordning SFS 2003:440 Förordning om säkerheten på örlogsfartyg SJÖFS 2005:11 Om tillämpningen av SFS 2003:440 SFS 1986:300* Sjötrafikförordning SJÖFS 1994:21 med Föreskrifter för sjötrafiken ändringar* SFS 1998:965* Förordning om behörigheter för sjöpersonal SJÖFS 2005:5 med Om utbildning och behörigheter för sjöpersonal ändringar* SJÖFS 2006:14* Om bemanning SFS 1990:806 med Elinstallatörsförordning ändringar* SJÖFS 2001:2 Sjöfartsverkets föreskrifter om lastsäkring SJÖFS 2003:14 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om säkring av last i lastbärare ombord på fartyg SJÖFS 2003:17 Sjöfartsverkets föreskrifter om personhissar, varupersonhissar och småvaruhissar på svenska fartyg SJÖFS 1970:A9 SjöV kungörelse om fartyg med obemannat maskinrum SJÖFS 1994:2 SjöV kungörelse ändring av 1970:A9 SJÖFS 1993:10 SjöV kungörelse med föreskrifter om maskininstallation fartyg som inte omfattas av den internationella konventionen om säkerheten till sjöss; 57

58 1. RMS-G (GEMENSAM) SJÖFS 2006:31 SJÖFS 1970:A13* Om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum Sjöfartsverkets kungörelse om brandskydd på fartyg (återges delvis i RMS-F kapitel 5 Äldre övervattenfartyg) SJÖFS 1985:24 SjöV kungörelse om brandskydd på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss SJÖFS 2000:20 Sjöfartsverkets föreskrifter om ändring i Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1985:24) om brandskydd på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss SJÖFS 1990:3 SjöV kungörelse ändring av 1985:24 SJÖFS 1994:3 SjöV kungörelse ändring av 1985:24 SJÖFS 1994:17 SjöV kungörelse ändring av 1985:24 SJÖFS 2004:31 Om brandskydd på SOLAS-fartyg SJÖFS 1963:A10 Sjöfartsstyrelsens kungörelse angående installation av gasolförbrukande apparater ombord i fartyg (gasolkungörelsen) SJÖFS 1993:26 SjöV. kungörelse med föreskrifter om ändring av Sjöfartsstyrelsens kungörelse (1963:A10) angående installation av gasolförbrukande apparater ombord i fartyg SJÖFS 2001:6 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om installation av CO 2 - anläggning i köksventilation SJÖFS 2003:5 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om navigationssäkerhet och navigationsutrustning SJÖFS 2006:17* Om navigationssäkerhet och navigationsutrustning SJÖFS 2004:28 Om radioutrustning på fartyg SJÖFS 2006:20 Ändring i SJÖFS 2004:28 SJÖFS 1996:5 SjöV kungörelse med föreskrifter om livräddningsredskap och anordningar på fartyg som omfattas 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss SJÖFS 2004:29 med Om livräddningsutrustning och anordningar på SOLAS-fartyg ändringar SJÖFS 2006:15 Ändring i SJÖFS 2004:29 SJÖFS 1996:6 SjöV kungörelse med föreskrifter om livräddningsredskap och anordningar på fartyg som inte omfattas av den internationella konventionen om säkerhet för människoliv till sjöss SJÖFS 2004:30 med ändringar* SJÖFS 1988:26 SJÖFS 1995:21 Om livräddningsutrustning och anordningar på fartyg som inte omfattas av SOLAS SjöV kungörelse om buller på örlogsfartyg (gäller i vissa fall genom övergångsbestämmelser) SjöV kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om ventilation och luftkvalitet på örlogsfartyg (gäller i vissa fall genom övergångsbestämmelser) Om arbetsmiljö på örlogsfartyg SJÖFS 2005:24 SJÖFS 2006:38 Ändring i SJÖFS 2005:24 58

59 1. RMS-G (GEMENSAM) SJÖFS 2005:25 med Om skyddsanordningar och skyddsåtgärder på fartyg ändringar* SJÖFS 1974:A9 SjöV kungörelse om skyddsanordningar och skyddsåtgärder SJÖFS 1988:11 Ändring av SJÖFS 1974:A9 SJÖFS 1994:8 SjöV kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om dricksvatten på fartyg SJÖFS 1994:18 Ändring i SJÖFS 1994:8 SJÖFS 2001:14 Ändring i SJÖFS 1994:8 SJÖFS 1974:A5 Lastlinjekonventionen SJÖFS 1993:3 SjöV kungörelse med föreskrifter om fartygs stabilitet och fribord SJÖFS 2006:1 Om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord SJÖFS 2003:2 Om marin utrustning SJÖFS 1997:15 SjöV. kungörelse med föreskrifter om hetoljeanläggningar i fartyg SFS 1986:305 Svävarfartsförordning SFS 1993:1053* Förordning om användning av vattenskoter SJÖFS 1989:15 SjöV kungörelse med de internationella sjövägsreglerna m m SJÖFS 1991:4 Ändring av 1989:15 SJÖFS 1995:12 Ändring av 1989:15 SJÖFS 2003:13 Sjöfartsverkets föreskrifter om ändring i SJÖFS 1989:15 SJÖFS 2002:9* Föreskrifter och allmänna råd om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) SJÖFS 2005:15 Om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) SJÖFS 2005:15, bilaga Version 32 av IMDG-koden, band 1 och 2 1* SJÖFS 2004:18 Om inrikes transport av förpackat farligt gods till sjöss SJÖFS 2005:17 Ändring i SJÖFS 2004:18 SJÖFS 1991:8* Om transport av farligt gods i hamn SJÖFS 2005:21* Ändring i SJÖFS 1991:8 SJÖFS 2005:7 Om vakthållning SJÖFS 2006:18 Ändring i SJÖFS 2005:7 SJÖFS 1999:17 Om tillsyn av fartyg och rederiers säkerhetsorganisation SJÖFS 2004:4 Ändring i SJÖFS 1999:17 SJÖFS 2005:2 Ändring i SJÖFS 1999:17 SJÖFS 2006:25 Ändring i SJÖFS 1999:17 59

60 1. RMS-G (GEMENSAM) 1.6 NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA REGLER Innehållet i nedanstående förteckning är flyttat från RMS Fartygssäkerhet och därefter vidareutvecklat. Förteckning över nationella och internationella regler som helt eller delvis åberopas i RMS. Om vid utveckling av nytt örlogsfartyg senare utgåvor av nedanstående normer och regler utkommit bör det övervägas att tillämpa dessa. Observera att dessa regler inte utgör en komplett förteckning över regler som skall efterlevas på, eller i verksamhet anknuten till, örlogsfartyg. Försvarsmaktens handbok för Systemsäkerhet, H SystSäk, 1996, M Det Norske Veritas Rules for Classification of High Speed, Light Craft and Naval Surface Craft, July 2005 Det Norske Veritas Rules for Classification of Ships, July 2005 Det Norske Veritas Rules for Certification/Classification of Submersibles, utgåva 1988 Det Norske Veritas Rules for Certification of Diving Systems, utgåva 1988 Det Norske Veritas Rules for Certification of Lifting Appliances, utgåva 1994 IMO Resolution A534 Code of Safety for Special Purpose Ships International Code of Safety for High-Speed Craft, HSC Code, utgåva 2000, antagen av IMO genom Res. MSC.97/93 (av SjöV ikraftsatt i SJÖFS 2003:12) SOLAS 1974 med ändringar International Code for Application of Fire Test Procedures, FTP Code, utgåva 1998 International Code for Fire Safety Systems, FSS Code, utgåva 2001 SS-EN 3. Svensk- och Europastandard för handbrandsläckare IMO Res. A.653(16). IMO Res. A 830(19) Code on Alarms and Indicators Navigationsutrustning enligt gällande IMO standard (i förekommande fall även resolutioner för höghastighetsfartyg) 60

61 1. RMS-G (GEMENSAM) ISF:AF kapitel 4.2.6, Instruktion för stridstjänsten vid flottan, allmänna föreskrifter för fartyg, 1968, M UB I M:Allmän, Ubåtsinstruktion för marinen Allmänna föreskrifter för tjänsten på ubåt, 2000, M TjRM, Chefen för marinen föreskrifter med tjänstereglemente för marinen, 1988 M Ubåtsräddningsinstruktion för Försvarsmakten, (UbRäddnI FM) , HKV :66011 Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera - SäkI G, Gemensam del - SäkI Sjö, Vapeninsats och minfällning från marinens stridsfartyg och helikoptrar Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 med ändringar Arbetsmiljöförordningen SFS 1977:1166 med ändringar Arbetsmiljöverkets Författningssamling - Arbetsmiljöverkets förteckning över gällande författningar (upptas i SJÖFS 2005:24 om arbetsmiljö på örlogsfartyg, med ändringar) - AFS 1993:10 med senare ändringar Maskiner och tekniska anordningar - AFS 1999:4 Konstruktion och tillverkningskontroll - AFS 1993:41 Enkla tryckkärl - AFS 1993:57 med ändringar Dykeriarbete IVA:s Kran- och hissnorm: IKH SS-ISO Kompetenskrav för kranförare, lastkopplare, signalmän och kontrollanter Boverket: Bestämmelser för stålkonstruktioner: BSK IVA:s kran- och hisskommitté: - Rapport 1:94 - Rapport 2:94 Statens naturvårdverks författningssamling - SNFS 1992:16 med ändringar Köldmediekungörelsen MNC handbok nr 12: Aluminium SVR: Aluminiumkonstruktioner, försöksnorm och kommentarer, 1966 IVA:s Svetsade aluminiumkonstruktioner 61

62 1. RMS-G (GEMENSAM) Arbetsmiljöverket - ASS anvisningar nr 58 ang bygghissar och byggkranar IKH IKH Elinstallatörsförordning (SFS 1990:806) Elsäkerhetsverket: - Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar samt allmänna råd om tillämpningen av dessa, (ELSÄK-FS 1999:5) - Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet m.m. vi d elinstallationsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av dessa.(elsäk-fs 1996:2) SS IEC Electrical installations in ships A.O.D.C: Code of practice for the safe use of electricity under water MIL STD E Requirements for the control of electromagnetic characteristics on subsystems and equipment A Electromagnetic environmental effects requirements for systems FMV, Teknisk Order (TO) - TO AF UB TO AF FARTYG Marin instruktion och symbolstandard för upprättande av brand- och säkerhetsplaner, utrymnings- samt insatsplaner - TO AF SKYDD Bestämmelser för besiktning och översyn av uppblåsbara livflottar - TO UF SKYDD Flykthuva 15 - TO UF SKYDD C Arbetsräddningsväst m/00 - TO UF FARTYG Brandposter marinen - TO UF SKYDD Handlampa - TO UF SKYDD Laddskåp - TO UF FARTYG Linkastare för fartyg - TO UF FARTYG Linkastare mini - TO UF SKYDD Räddningsväst m/02 TO AF SKYDD Rörreparationssats 62

63 1. RMS-G (GEMENSAM) TO UF SKYDD B Släckmunstycke - TO UF SKYDD Laddskåp, handlampa och säkerhetslampor - TO UF SKYDD Nytt talgarnityr för Brandmansutrustningar - TO UF SKYDD Tungskumrör Mellaninjektor TO UF SKYDD C Innehållsförteckning underhållsföreskrifter gällande Brandmateriel - TO UF FARTYG Gummibåt 512B MT - TO UF FARTYG Gummibåt 504 MT - TO UF SKYDD Brand- räddningsmateriel - TO UF BEKLÄD C Skyddsutrustning för arbete i master FMV: Lastsäkringsmateriel, anvisningar för kontroll (M ) BryggI M, Bryggtjänstinstruktion för marinen, 2006, M FMV: Lastsäkringsanordningar, anvisningar för kontroll (M ) - SS SS SS SS Handbok Räddningsdräkt 96Ub, FMV 1997 (M ) TFG Allmänna råd om vattenhantering FFS 1998:11 Generalläkarens föreskrifter om livsmedelskontroll inom Försvarsmakten 63

64 1. RMS-G (GEMENSAM) 1.7 BILAGOR Blankett Beslut om inskränkning i fartygs nyttjande Bilaga 1 finns även för Fartygstyp 64

65 1. RMS-G (GEMENSAM) Blankett Intyg för passagerarbefordran Bilaga 2 65

66 1. RMS-G (GEMENSAM) Blankett Intyg för tillfällig passagerarbefordran Bilaga 3 66

67 1. RMS-G (GEMENSAM) Blankett (exempel) Sjövärdighetsbevis Bilaga 4 67

68 1. RMS-G (GEMENSAM) Blankett Sjövärdighetsbevis i form av dekal Bilaga 5 68

69 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A SJÖSÄKERHETSSYSTEM 2A.1 Allmänt 2A.1.1 Bakgrund Sjösäkerheten inom den militära sjöfarten skall vidareutvecklas. Detta skall ske genom att ansvarsförhållanden, arbetsformer och metodik kvalitetssäkras. Det militära sjösäkerhetssystemet skall uppfylla minst samma krav som återfinns i den civilt och internationellt tillämpade ISM-koden. Med ISM-koden avses den av International Maritime Organisation (IMO) 1993 antagna International Management Code for the Safe operation of Ships and for Pollution Prevention. ISM-koden gäller för alla civila fartyg från 1 juli Militär sjöfart regleras av Sjölagen (1994:1009), delar av Fartygssäkerhetslagen (2003:364) och vad gäller arbetsmiljö ombord av Arbetsmiljölagen (1977:1160). Avseende dessa lagar är Sjöfartsverket tillsynsmyndighet. Marin yttre miljö för fartyg regleras av Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg samt Miljöbalken. Avseende Lag (1980:424) är SÄKI (SJÖI) tillsynsfunktion inom för FM och avseende Miljöbalken är Generalläkaren (GL) tillsynsmyndighet för FM. Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion (C SÄKI) beslutar efter ÖB särskilda delegeringsbeslut erforderliga föreskrifter för militär sjösäkerhet inom militära sjöfarten. Inom Försvarsmaktens säkerhetsinspektion ansvarar Sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI) för regelutveckling och egenkontroll inom militära sjöfarten. 69

70 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.1.2 Definitioner och begrepp Avvikelse (tillbud/olycka) Avser felfunktion hos personal eller materiel eller handhavandefel hos personal eller övrig händelse, operativ såväl som teknisk, vilken inneburit avsteg från beordrad eller planlagd verksamhet eller funktion, vilken har eller skulle ha kunnat påverka säkerheten (personal, materiel eller marina yttre miljön). Avvikelser indelas i iakttagelse, tillbud eller olycka. Avvikelse Vid en revision iakttagen situation där objektiva bevis tyder på att ett specifikt krav ej är uppfyllt. Båtchef Befälhavare på båt. Båt enligt definition i RMS-F. Central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar (CVU) Av ÖB utsedd verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar för underställda förband, skolor och centra. I dessa föreskrifter likställs Central verksamhetsutövare med Central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar Fackstödsansvarig Av ÖB utsedd CVU, förband, skola eller centra som har ett uttalat fackstödsansvar för en funktion eller ett verksamhetsområde. Fartygschef Befälhavare på fartyg. Fartyg enligt definition i RMS-F. Förbandschef (FörbC) Chef för förband/organisationsenhet. 70

71 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Korrigerande åtgärd Åtgärd för att eliminera orsaken till en konstaterad observation eller avvikelse eller annan oönskad situation. Vid en revision skall reviderat förband respektive fartyg identifiera och genomföra korrigerande åtgärder på konstaterade observationer och avvikelser. Marin yttre miljö Avser den omgivning där militära sjöfarten bedriver verksamhet med örlogsfartyg. Militär sjöfart Avser all verksamhet inom Försvarsmakten med örlogsfartyg och dykare samt de stödsystem och den infrastruktur som erfordras för att tillgodose kravet på militär sjösäkerhet. Militär sjösäkerhet Syftar till att förebygga risker inom den militära sjöfarten som kan orsaka död, olycksfall eller ohälsa, skada på eller förlust av utrustning, materiel och egendom eller skada på marina yttre miljön. Objektiva bevis Vid en revision erhållen kvantitativ eller kvalitativ information, dokument eller uppgifter om sakförhållanden som gäller sjösäkerhetssystemet, grundad på observation, mätningar eller test och som kan verifieras. Observation Avser en sann iakttagelse gjord under en revision och som är underbyggd av objektiva bevis. Regler för militär sjöfart (RMS) Föreskrifter för militär sjöfart. Revision av sjösäkerhetssystem Systematisk och oberoende undersökning av sjösäkerhetssystemet för att fastställa om detta överensstämmer med krav enligt RMS-S, är implementerat, känt och fungerar effektivt. 71

72 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Sjösäkerhetscertifikat Utfärdas till ett fartyg efter genomförd och godkänd revision av ett fartygs sjösäkerhetssystem. Giltighetstiden för ett Sjösäkerhetscertifikat är två år. Exempel på sjösäkerhetscertifikat bilaga 1. Sjösäkerhetsdokument Utfärdas till Centrala verksamhetsutövare och FörbC efter genomförd och godkänd revision av respektive sjösäkerhetssystem. Giltighetstiden för ett Sjösäkerhetsdokument är två år. Exempel på sjösäkerhetsdokument bilaga 2. Sjösäkerhetsofficer (SjösäkO) Av förbandschef utsedd befattningshavare med särskilda uppgifter, befogenheter och ansvar för sjösäkerheten inom det egna förbandet. På förband med fartyg skall det finnas, beroende på verksamhetens omfattning, minst en SjösäkO utsedd. SjösäkO lyder direkt under FörbC i vad avser förbandets sjösäkerhetsarbete. Sjösäkerhetssystem Skall beskrivas i Försvarsmaktens- Förbands- respektive Fartygsmanualen och skall uppfylla krav enligt RMS-S. Sjösäkerhetssystem för landorganisation och tillhörande fartyg skall inbegripa säkerhet, arbetsmiljö och skydd av marina yttre miljön. Större avvikelse Vid en revision identifierbar avvikelse som utgör ett allvarligt hot mot personalens eller fartygets säkerhet eller ett allvarligt hot mot marina yttre miljön som omedelbart måste åtgärdas. Avsaknaden av ett effektivt och systematiskt genomförande av ett krav enligt RMS-S betraktas också som en större avvikelse. Verksamhetssäkerhet Övergripande begrepp inom Försvarsmakten (FM), då säkerhet (safety), marin yttre miljö och arbetsmiljö i verksamheter avses. Verksamhetssäkerhet avser FM förmåga att hantera risker vid all verksamhet innefattande utveckling, anskaffning, nyttjande, vidmakthållande och avveckling av verksamheter, personal, materiel- 72

73 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) system, mark, anläggningar, lokaler och förnödenheter, på ett sådant sätt att de krav som kan ställas på säkerhet, marin yttre miljö och arbetsmiljö i respektive verksamhet är uppfyllda i ett livscykelperspektiv. Verksamhetssäkerhet inom FM indelas avseende verksamhetsområden i: militär marksäkerhet militär sjösäkerhet samt militär flygsäkerhet. Sjösäkerhetsansvarig (SjösäkA) Befattningshavare utsedd av Centrala verksamhetsutövare med särskilda uppgifter, befogenheter och ansvar för militär sjösäkerhet inom militära sjöfarten. Sjösäkerhetsansvarig lyder direkt under Centrala verksamhetsutövare vad avser sjösäkerhet inom militära sjöfarten. Örlogsfartyg Alla fartyg och svävare, oavsett vad de är avsedda att användas till och oavsett storlek, som tillhör Försvarsmakten eller som står under militärt befäl. I RMS-S används begreppet fartyg för varje typ av örlogsfartyg. 2A.1.3 Målsättning 2A Målsättningen med denna föreskrift är att säkerställa och utveckla sjösäkerheten inom militära sjöfarten. Det skall göras genom att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Vidare skall den förhindra skada på eller förlust av utrustning, materiel och egendom eller förorening av marina yttre miljön. Detta skall säkerställas genom att uppgifter, befogenheter, ansvar, resurser samt samverkans- och medverkansformer för personal som leder, beordrar och utför arbete som påverkar militär sjösäkerhet skall beskrivas och läggas fast samt ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. 73

74 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A Målsättningen med ett effektivt sjösäkerhetssystem skall bl a vara att:.1 sörja för säkra rutiner för drift av fartyg och en säker arbetsmiljö.2 skydda mot alla identifierade risker och.3 kontinuerligt öka skickligheten hos personal i land och till sjöss i säkerhetsledning, inklusive beredskap för nödsituationer vad gäller säkerhet, arbetsmiljö och skydd av marina yttre miljön. 2A Sjösäkerhetssystemet skall säkerställa att svenska lagar, förordningar, föreskrifter, reglementen och instruktioner efterlevs. 2A Sjösäkerhetssystemet skall vid internationell verksamhet inbegripa och säkerställa att berörda utländska nationella regelverk och lokala bestämmelser efterlevs. 2A.1.4 Tillämpning 2A RMS-S gäller för alla som bedriver verksamhet inom militära sjöfarten. 2A.1.5 Dokumentation av sjösäkerhetssystem 2A Den dokumentation som skall finnas för att beskriva och utveckla sjösäkerhetssystem inom FM utgörs av:.1 Försvarsmaktens Manual Sjösäkerhet, det gemensamma centrala styrdokument för FM sjösäkerhetsarbete..2 Förbandsmanual Sjösäkerhet, för förband.3 Fartygsmanual, för varje fartyg och för båtar klass I och II i fartområde kustfart, ingående i förbandet. 74

75 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM).4 Båtmanual, för båtar klass I och II i fartområde inre fart och för båtar klass III, ingående i förbandet. Försvarsmaktens Manual Sjösäkerhet (FMS) skall utgöra FM gemensamma centrala styrdokument för utformning av Förbandsmanualer. 2A.1.6 Krav på Sjösäkerhetssystem 2A Manualer som beskriver sjösäkerhetssystem skall minst innehålla följande funktionskrav:.1 en policy respektive inriktning för den militära sjösäkerheten.2 organisation och ansvar avseende det militära sjösäkerhetsarbetet.3 tillämpning av systematiska arbetsmiljöarbetet.4 instruktioner och regler för att säkerställa säker drift av fartyg i enlighet med gällande lagar, föreskrifter, reglementen och instruktioner.5 en klar ansvarsfördelning och bestämda rutiner för kommunikation mellan landbaserad personal och sjögående personal samt inom dessa grupper.6 handlingsplaner för tänkbara nödsituationer.7 rutiner för larmning och rapportering av avvikelser (tillbud/ olycka) samt rutiner för hur dessa skall undersökas, analyseras och korrigeras.8 rutiner som säkerställer att sjösäkerheten utvecklas.9 rutiner som säkerställer underhåll samt identifierar risker med tekniska system ombord.10 rutiner för styrning och hantering av dokument och data.11 rutiner för interna kontroller av sjösäkerhetssystem och översyner av Manualer. 2A Förband med likartad verksamhet och organisation skall samordna sin utformning av Förbands- och Fartygsmanualer. 75

76 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A Manualer som beskriver ett sjösäkerhetssystem skall ges samma struktur och indelning i regler i likhet med dessa föreskrifter. 2A Fartygsmanual och Båtmanual, struktur och innehåll, framgår av 2B, Fartygsmanual och Båtmanual, till dessa föreskrifter. 2A Respektive Manual skall finnas tillgänglig och omedelbart åtkomlig för berörd personal i sjösäkerhetssystemet. 2A.2 Policy och inriktning för militär sjösäkerhet 2A.2.1 Centrala verksamhetsutövare skall utarbeta och fastställa en gemensam policy för militär sjösäkerhet inom FM i vilken skall beskrivas hur målsättning enligt punkt 2A.1.3 skall uppnås. 2A.2.2 FörbC skall utgående från policy fastställd av Centrala verksamhetsutövare utarbeta en inriktning för militära sjösäkerheten som är anpassad till förbandets organisation och verksamhet. 2A.3 Centrala verksamhetsutövare uppgifter, befogenheter och ansvar 2A.3.1 Centrala verksamhetsutövare skall utse en gemensam Sjösäkerhetsansvarig (SjösäkA) med särskilda uppgifter, befogenheter och ansvar avseende sjösäkerhetsarbetet inom FM. I uppgifter, befogenheter och ansvar skall ingå att övervaka och säkerställa militär sjösäkerhet inom militära sjöfarten. 76

77 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.3.2 Centrala verksamhetsutövare skall utifrån ansvar för sjösäkerhet inom FM upprätta, införa och utveckla Försvarsmaktens Manual Sjösäkerhet, FMS. FMS skall vara så utformad att det utgör FM gemensamma centrala styrdokument för militär sjösäkerhet inom militära sjöfarten. 2A.3.3 I FMS skall det framgå hur militära sjöfarten inom FM är organiserad. 2A.3.4 I FMS skall ansvar, befogenheter, resurser och samverkansformer för personal som planerar verksamhet samt leder, beordrar och utför arbete som påverkar militära sjösäkerheten beskrivas. 2A.3.5 I FMS skall förbandschefs uppgifter, befogenheter och ansvar beskrivas avseende militär sjösäkerhet. 2A.3.6 I FMS skall fartygschefs uppgifter, befogenheter och ansvar beskrivas avseende militär sjösäkerhet. 2A.3.7 Centrala verksamhetsutövare skall i en gemensam årsrapport sammanställa inträffade fall av ohälsa och avvikelser (tillbud/olycka) avseende militär sjösäkerhet inom militära sjöfarten. Rapporten skall tillställas SÄKI. 77

78 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.4 Förbandschef och sjösäkerhetsofficer uppgifter, befogenheter och ansvar 2A.4.1 I förbandschefs uppgifter, befogenheter och ansvar skall minst ingå att:.1 upprätta, införa och utveckla en Förbandsmanual för eget förband som beskriver förbandets sjösäkerhetssystem.2 anpassa policy fastställd av Centrala verksamhetsutövare för sjösäkerhet till en inriktning för det egna förbandet.3 tillse att denna inriktning tillämpas och utvecklas av all personal.4 fastställa rutiner för larmning, rapportering, undersökning och åtgärdande av avvikelser (tillbud/olycka) samt hantering av förslag till förbättringar av sjösäkerheten.5 tillse att Fartygsmanual och Båtmanual upprättas för fartyg respektive båtar ingående i förbandet.6 tilldela fartygschefer och övriga befattningshavare som har ansvar enligt sjösäkerhetssystemet de resurser och stöd som anges i pkt 2A fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs.8 tillse att kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas.9 regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.10 omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en handlingsplan.11 vid behov, då erforderlig kompetens inte finns inom förbandet, anlita sakkunnig hjälp för att säkerställa militär sjösäkerhet samt.12 utse minst en SjösäkO inom förbandet. 78

79 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.4.2 I SjösäkO uppgifter, befogenheter och ansvar skall minst ingå att:.1 vara FörbC handläggare av sjösäkerhetsärenden.2 ansvara för en systematisk hantering av avvikelser (tillbud/olycka) så att de, rapporteras, undersöks, analyseras och återkopplas till rapportören.3 ansvara för delgivning av sjösäkerhetsinformation inom och utom förbandet.4 tillse att Manualer som beskriver sjösäkerhetssystemet hålls upprättade samt finns på bestämda platser.5 bevaka att sjösäkerhetssystemet efterföljs.6 genomföra revisioner inom förbandet, sammanställa och delge resultat till berörda inom förbandet och till HKV samt.7 bistå SJÖI med att planlägga och genomföra revisioner av sjösäkerhetssystem för övriga förband än det egna. 2A.5 Fartygschef - uppgifter, befogenheter och ansvar 2A.5.1 I Förbandsmanualen skall fartygschefs uppgifter, befogenheter och ansvar med hänsyn till förbandets specifika verksamhet klargöras. 2A.5.2 I fartygschefs ansvar, uppgifter och befogenheter skall minst ingå att:.1 tillämpa och utveckla förbandschefs inriktning för militär sjösäkerhet.2 införa och utveckla en Fartygsmanual för eget fartyg.3 tillse att specificerade krav iakttas.4 tillse att Fartygsmanualen finns på bestämda ställen samt hålls upprättad.5 larma och rapportera vid inträffad avvikelse (tillbud/olycka) enligt Förbandsmanualen 79

80 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM).6 tilldela personal ombord de resurser och stöd som föreskrivs i Förbandsmanualen.7 genomföra och ansvara för utbildning och övningar enligt Förbands- och Fartygsmanualen.8 bevaka och rapportera eventuella brister i sjösäkerhetssystemet till SjösäkO samt.9 vid behov begära stöd av SjösäkO. 2A.5.3 I vissa fall kan fartygschef ersättas med kompanichef, vilket då skall framgå av Förbandsmanualen. 2A.6 Resurser och personal 2A.6.1 I sjösäkerhetssystemet skall finnas personella resurser för att säkerställa militär sjösäkerhet inom militära sjöfarten. 2A.6.2 I sjösäkerhetssystemet skall finnas resurser som säkerställer att all personal i landsorganisationen och ombord:.1 är väl kvalificerade och behöriga för respektive befattning.2 har erforderlig kunskap om sjösäkerhetssystemet.3 får nödvändigt stöd så att tilldelade uppgifter kan utföras på ett betryggande sätt. 2A.6.3 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som säkerställer att ny personal och personal som förflyttas till nya befattningar blir ordentligt insatta i uppgifter rörande sjösäkerheten. Instruktioner som skall delges besättning och passagerare före första losskastning skall finnas dokumenterade. 80

81 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.6.4 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som säkerställer att all personal som berörs av sjösäkerhetssystemet har erforderlig kunskap och förståelse för relevanta regler, föreskrifter och dokument. 2A.6.5 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som anger vilken utbildning som krävs avseende sjösäkerhetssystemet och hur det säkerställs att sådan utbildning genomförs för berörd personal. 2A.7 Utveckling av planer för funktioner ombord I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda planer, instruktioner samt checklistor rörande fartygets säkerhet, arbetsmiljö samt förhindrande av förorening av marina yttre miljön. Rutiner för utarbetande och upprättning av dessa dokument skall fastställas. 2A.8 Beredskap för nödsituationer 2A.8.1 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner för att identifiera möjliga risker, olyckor och nödsituationer. 2A.8.2 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda planer, instruktioner samt checklistor som säkerställer åtgärder vid tänkbara olyckor och nödsituationer. 2A.8.3 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda planer för att utbilda och öva åtgärder vid tänkbara olyckor och nödsituationer. 81

82 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.9 Avvikelser och förbättringar 2A.9.1 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som säkerställer att ohälsa och avvikelser (tillbud/olyckor) larmas, rapporteras, undersöks och korrigeras i syfte att utveckla sjösäkerheten. 2A.9.2 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som säkerställer hantering och delgivning av förslag till utveckling av sjösäkerheten. 2A.10 Underhåll av fartyg och dess utrustning 2A.10.1 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som säkerställer att fartyg underhålls enligt fastställda krav och alltid är sjövärdiga. 2A.10.2 Kraven i pkt 2A.10.1 skall säkerställas genom att:.1 inspektioner och kontroller genomförs med lämpliga mellanrum.2 alla fall av bristande efterlevnad rapporteras med angivande av möjlig orsak, om denna är känd.3 lämplig rättelse vidtas och att.4 vidtagna åtgärder dokumenteras 2A.10.3 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner för att identifiera sådan utrustning och sådana tekniska system vilka, om de plötsligt upphör att fungera, kan leda till farliga situationer. Härvid skall även beskrivas de specifika åtgärder som syftar till att göra sådan utrustning eller sådana system tillförlitliga. I dessa åtgärder bör ingå regelbunden provning av alternativa förfaranden och av utrustning eller tekniska system som inte är i kontinuerlig drift. 82

83 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.10.4 De inspektioner som nämns i 2A.10.2 liksom åtgärderna i 2A.10.3 skall ingå i fartygs rutinmässiga driftunderhåll. 2A.11 Styrning och hantering av dokument och data 2A.11.1 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner för att upprätta, fastställa och kontrollera giltigheten av alla dokument och information som är relevanta för sjösäkerhetssystemet. FM bestämmelser för arkivering och gallring skall tillämpas. 2A.11.2 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som säkerställer att:.1 giltiga dokument finns på relevanta ställen.2 ändringar i dokument granskas och godkänns av behörig personal och att.3 dokument som inte längre gäller dras in omedelbart. 2A.11.3 Ombord skall förvaras, handlingar enligt RMS-F, Fartygsmanual/ Båtmanual, Sjövärdighetsbevis och Sjösäkerhetscertifikat samt då så erfordras Förbandsmanualen. 2A.12 Kontroll och värdering 2A.12.1 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner för att periodiskt kontrollera om säkerhetsåtgärderna och åtgärderna för att förhindra förorening uppfyller kraven i sjösäkerhetssystemet. 83

84 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.12.2 I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner för att periodiskt kontrollera sjösäkerhetssystemets effektivitet och, när så krävs, revidera det i enlighet med fastställda rutiner. 2A.12.3 Resultatet av kontroller enligt 2A.12.1 och 2A.12.2 skall dokumenteras skriftligt samt snarast meddelas berörd personal i ansvarig ställning. 2A.12.4 Personal i ansvarig ställning för berört område, vilket kontrollen omfattar, skall utan dröjsmål genomföra korrigerande åtgärder enligt fastställd rutin samt återrapportera vidtagna åtgärder. 2A.12.5 Den personal som genomför kontroller enligt 2A.12.1 och 2A.12.2 bör ha en oberoende ställning i förhållande till de områden som kontrolleras. 2A.13 Certifiering och revision 2A.13.1 Sjösäkerhetsdokument utfärdas till Centrala verksamhetsutövare efter genomförd och godkänd revision av FM sjösäkerhetssystem. Sjösäkerhetsdokument har en giltighetstid av två år. 2A.13.2 Sjösäkerhetsdokument utfärdat till Centrala verksamhetsutövare är giltigt för förband som bedriver verksamhet med örlogsfartyg inom militära sjöfarten. 2A.13.3 Sjösäkerhetsdokument utfärdas till FörbC efter genomförd och godkänd revision av sjösäkerhetssystemet. Sjösäkerhetsdokument har en giltighetstid av två år. 84

85 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A.13.4 Sjösäkerhetsdokument utfärdat till FörbC är giltigt för förbandet och de fartyg som omfattades av senast genomförda revisionen. 2A.13.5 Sjösäkerhetscertifikat utfärdas till fartyg efter genomförd och godkänd revision av sjösäkerhetssystemet. Sjösäkerhetscertifikat har en giltighetstid av två år. 2A.13.6 Fartyg erhåller Sjösäkerhetscertifikat under förutsättning att det förband fartyget tillhör har giltigt Sjösäkerhetsdokument. 2A.13.7 Interimistiskt Sjösäkerhetsdokument respektive Sjösäkerhetscertifikat utfärdas till Centrala verksamhetsutövare, förband respektive fartyg då särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan exempelvis vara: omorganisation eller förändring av fartygsbeståndet i ett förband en revision har ej till fullo men i allt väsentligt motsvarat krav enligt RMS-S. Ett Interimistiskt Sjösäkerhetsdokument respektive Sjösäkerhetscertifikat har normalt en giltighetstid av högst tre månader. 2A.13.8 Revision av ett sjösäkerhetssystem skall verifiera att det överensstämmer med krav enligt RMS-S samt att det är implementerat, känt och fungerar effektivt. RMS-S 2D, Revisioner, redovisar olika typer av revisioner, metodik, upplägg och revision av sjösäkerhetssystem. 2A.13.9 Sjösäkerhetsdokument och Sjösäkerhetscertifikat kan återkallas om det föreligger bevis på stor avvikelse eller ett större antal avvikelser. Sjösäkerhetsdokument och Sjösäkerhetscertifikat återkallas av C SJÖI. 85

86 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2A För att återfå ett återkallat Sjösäkerhetsdokument eller Sjösäkerhetscertifikat skall en särskild revision genomföras för att verifiera sjösäkerhetssystemets effektivitet. 86

87 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Bilaga 1 Sjösäkerhetscertifikat för fartyg MANAGEMENT SAFETY CERTIFICATE for the Swedish Naval Craft HMS GÄVLE The ship s management safety system has been audited and found to be compliant with the Swedish Navy Rules for Safety Management Systems (RMS-S) based on the ISM Code Stockholm SWEDISH ARMED FORCES NAVAL SHIPS INSPECTORATE The ship s management safety system shall be maintained. Audits shall be carried out at least every second year. Certicate valid until:

88 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Bilaga 2 Sjösäkerhetsdokument SJÖSÄKERHETSDOKUMENT för Marin B Vid genomförd revision av förbandets sjösäkerhetssystem har detta befunnits uppfylla kraven enligt RMS-S. Stockholm FÖRSVARSMAKTEN SJÖSÄKERHETSINSPEKTIONEN Chef Militära sjösäkerhetsinspektionen Sjösäkerhetsdokumentet giltigt t.o.m

89 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2B FARTYGSMANUAL OCH BÅTMANUAL 2B.1 Fartygsmanual 2B.1.1 Inledning En Fartygsmanual skall upprättas för varje fartyg och för båtar klass I och II i fartområde Kustfart, ingående i förbandet. Syftet med Fartygsmanualen är att på ett samlat sätt ge var och en i besättningen nödvändig information om de för örlogsfartygstypen specifika förutsättningar, förhållanden och funktioner som är av betydelse för sjösäkerheten. Fartygsmanualen skall vara så utformad innehållsmässigt att den skall motsvara, och i förekommande fall utveckla, beskrivningar och rutiner i Förbandsmanualen. I de fall beskrivningar av system, utrustningar eller rutiner redan finns i någon annan publikation ombord kan hänvisningar till denna göras (fysisk placering ombord samt sidnummer). Korta sammandrag av innehållet, med hänvisningar, skall skrivas in i Fartygsmanualen. Dokument vilket det hänvisas till skall vara fastställda av lägst FörbC. I Fartygsmanualens Regel 1-13 beskrivs rubriker i Fartygsmanualen, hänvisningar till Förbandsmanualen, samt en kortfattad anvisning och i vissa fall exempel på vad Fartygsmanualen skall innehålla. Regel 1 Allmänt Här kan text av allmän natur, vilken inte avhandlas under någon annan regel i Fartygsmanualen, som berör respektive örlogsfartyg nedtecknas. Fartyget och dess huvuddata En sammanfattande text och/eller hänvisning till fastställda dokument (ex tillsynsbok, båthandbok eller SIB). 89

90 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Fartygets utrustning En sammanfattande text över fartygets sjösäkerhetsrelaterade utrustningar och/eller hänvisning till fastställda dokument (ex allmän fartygsbeskrivning, båthandbok eller SIB). Vattentäta avdelningar En beskrivning av rutiner för att säkerställa och kontrollera att vattentäta dörrar, skott och luckor är stängda. Inbyggt strukturellt brandskydd Hänvisning till ritningar och beskrivningar. Planer Här skall anges var brand- och säkerhetsplaner, insatsplaner samt evakueringsplaner finns placerade/förvarade ombord. Intakt- och läckstabilitet Hänvisning till stabilitetsbok eller båthandbok. Stabilitetshandlingar skall finnas ombord och vara lättillgängliga. Om del av stabilitetsdokumentationen är hemlig skall det anges var den finns och hur den blir åtkomlig. Kommunikations- och navigeringssystem Beskrivning av befintlig utrustning som finns ombord samt hur denna skall handhas. Hänvisning till Fartygsbeskrivning, Trycksakssamling eller Båthandbok. Regel 2 Inriktning för militär sjösäkerhet Hänvisning till Förbandsmanualen. Hänvisning till Förbandsmanualen. Regel 3 Centrala verksamhetsutövare uppgifter, befogenheter och ansvar Hänvisning till Förbandsmanualen. Kompletterande text med namnuppgifter, telefonnummer etc. kan föras in. 90

91 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Regel 4 Förbandschef och sjösäkerhetsofficer uppgifter, befogenheter och ansvar Hänvisning till Förbandsmanualen. Kompletterande text med namnuppgifter, telefonnummer etc. skall finnas tillgängligt ombord. Regel 5 Fartygschef uppgifter, befogenheter och ansvar Enligt Förbandsmanualen. Beskrivs i Fartygsmanualen så att det svarar mot Förbandsmanualen. Regel 6 Resurser och personal Enligt Förbandsmanualen. Säkerhetsbesättning Beskrivs alternativt hänvisning till RMS-P. Arbetspassens längd (sömn vila) Här avses den längsta sammanhängande tid i för olika befattningar ombord under viss tid (av dygnet) utan att den fysiska eller psykiska prestationsförmågan blir så nedsatt att den kan utgöra en sjösäkerhetsmässig risk. Hänvisning till RMS-P. Regel 7 Planer för funktioner ombord Enligt Förbandsmanualen. Vid utformning av planer och instruktioner skall beaktas erhållna erfarenheter. Lastningsinstruktioner Hänvisning till stabilitetsdokumentation för fartyg där bestyckningsalternativ utgör de enda lastfallen. För transportfartyg görs hänvisning till den lastnings- och surrningsplan som skall finnas ombord. Docknings- eller lyftinstruktioner Skall medföras ombord om särskilda arrangemang erfordras för torrsättning. Förvaring ombord skall anges. 91

92 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Driftrutiner Beskrivning av maskinanläggningar, hjälpsystem, manöver- och varningssystem, elektriska system och utrustningar och hur dessa system skall handhas skall finnas ombord. Säkerhetsrutiner Instruktioner rörande verksamhet som kan påverka säkerheten ombord (ex mottagning av hkp), arbetsmiljö (ex arbeten i rigg och master) samt förhindrande av förorening (ex bunkring), vilka skall finnas ombord. Kritiska gränsvärden Beskrivning av maskinparametrar, vilka saknar optiskt eller akustiskt larm, och som ej får överskridas för att fartygets drift skall vara säker. Fartygets manöveregenskaper Beskrivningen skall även innefatta eventuella begränsningar. Hänvisning till sammandrag ur systemprovrapport samt Erfarenhetsliggare (motsv.). Operativa begränsningar Beskrivningen skall omfatta vind- och vågförhållanden, max utseglad distans, klimatförhållanden (årstid) samt beskrivning av hur fartyget skall framföras för att ej överskrida dessa begränsningar. Begränsningar framgår i förekommande fall av baksidan på Sjövärdighetsbeviset eller i Båtmanualen. Erfarenhetsmässiga åtgärder för att begränsa påkänningar på fartyget, utrustning och besättning skall beskrivas (lämpliga hastigheter, attityder i förhållande till sjön etc). Åtgärder för att förhindra broaching eller andra svårkontrollerade situationer skall även beskrivas. Särskilda rutiner Beskrivning av särskilda rutiner för t ex positionsbestämning, gång nattetid eller vid nedsatt sikt, gång med släckta lanternor, gång under radartystnad, reducerad maskinkraft etc. Hänvisning Internationella sjövägsregel (SJÖFS 1989:15), BryggI M, RMS-F. 92

93 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Kommunikation till och från fartyget Beskrivning av kommunikationssystem mellan fartyget och kustradiostationer, basradiostationer, räddningscentraler, flyg, fartyg etc. Typ av kommunikationsutrustning: VHF, VHF-DSC, KV, KV/GV- DSC, NAVTEX, INMARSAT etc. Kanaler, frekvenser och passningsrutiner. Med vem kan kommunikation upprättas med de olika systemen med hänsyn till fartygets position. Väderinformation Beskrivning av hur väderinformation inhämtas. Hänvisning till informatör (NAVTEX, VHF, rundradio, telenät) kanaler, telefonnummer, tider. Regel 8 Beredskap för nödsituationer Hänvisning till Förbandsmanualen Förutsebara nödsituationer Beskrivning av förutsebara nödsituationer som kan äventyra fartyget, passagerarna eller besättningens säkerhet eller förorening av marina yttre miljön samt vilka åtgärder och/eller operativa restriktioner som då måste tillgripas. Alla förutsebara nödsituationer skall finnas specificerade, inklusive men inte begränsat till följande huvudgrupper av nödsituationer: 1. brand 2. skada på fartyget (ex kollision, grundstöttning, sjöskada) 3. föroreningar av marina yttre miljön (ex oljeutsläpp) 4. olagliga handlingar som hotar fartygets och ombordvarandes säkerhet 5. olycksfall/personskada (ex man över bord) 6. lastrelaterade skador (ex lastförskjutning) 7. hjälpinsatser till andra fartyg i nödsituationer 8. mottagning/vinschning av hkp. Checklistor för respektive nödsituation skall utarbetas. Ange för de olika nödsituationerna om, när och av vem MRCC anropas. 93

94 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Övningar av förutsebara nödåtgärder Beskrivning av hur övningar genomförs av olika förutsebara nödsituationer. Övningar enligt nedan (brand-, skrovskade- och evakueringsövning) skall genomföras minst en gång per månad och skall beskrivas till innehåll och omfattning. Genomförd övning skall noteras i loggbok. Vid övningar skall minimikrav enligt nedan gälla för olika nödsituationer. Brandövning skall minst omfatta: samling av brandstyrkan vid brand/skyddstjänststationer påtagning av brandmansutrustning (RD grupp) samt funktionskontroll av rökdykaraggregat kontroll av förbindelser i rökdykarradiosystemet och förbindelser med skyddstjänstledare start av brandpumpar (ordinarie och nöd) samt kontroll av slangar, munstycken m m. Anm. Tidskrav för dessa moment är enligt RMS-F. Brandövningen skall dessutom omfatta funktionskontroller av: samtliga branddörrar (magnetupphakning, självstängare), brandspjäll och brandventilation kommunikationsutrustning (intern och extern) samt fartygslarm system för upptäckande av brand (detektorer stickprov), brandlarmsknappar och lamsignaler. Skrovskadeövningar skall minst omfatta: samling av skyddstjänstgrupp vid skyddstjänststationer kontroll av internt samband funktionskontroll av vattentäta dörrar och luckor samt stängningsanordningar på luftrör etc start och funktionskontroll av fasta och portabla länspumpar funktionskontroll av nivålarm i kölar och eventuell automatstart av läns pumpar kontroll av läcktätnings- och stöttningsmateriel. 94

95 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Evakueringsövning skall minst omfatta: samling av besättningen till mönstringsstation(-er) med allmänt fartygslarm och med orderhögtalarsystemet klartecken till evakueringsledaren via därför avsett kommunikationssystem kontroll av besättningen klädsel kontroll av att räddningsvästar är rätt påtagna, är hela samt utan synliga skador kontroll av att eventuella överlevnadsdräkter är rätt påtagna samt att termiska skyddsdräkter finns medtagna. Anm. Tidskrav för dessa moment anges för vissa fartyg i RMS-F. Evakueringsövningen skall dessutom omfatta: genomgång av sjösättningsprocedur för livflottar funktionskontroll av nödbelysning vid stationerna för livflottar och på sjösättningsplatserna genomgång av procedur för att embarkera livflottar genomgång av vad som skall göras sedan fullt antal personer embarkerat en livflotte om fartyget är utrustat med räddningsbåt skall denna klargöras och sjösättas enligt de rutiner som utarbetats för räddningsbåtsinstallationen. Båten körs en kortare stund i sjön varefter den lyfts tillbaka ombord och stuvas. Observera! Besättningen skall dessutom årligen samt vid behov öva (t ex i bassäng) att på tid och från realistiska relingshöjder sjösätta, blåsa upp och embarkera livflottarna. 95

96 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Fartygets behov av basresurser Beskrivning av fartygets behov av erforderliga basresurser: kajens beskaffenhet (längd, höjd, djup, landgång, behov av manöverutrymme etc) torrsättning elkraft (anslutningsdon etc) dricks- och färskvatten (slangar, kopplingar etc) brandposter (slangar, kopplingar etc) bogsering och förhalning (förtöjningsgods, dragkraft etc) kommunikation (VHF, kommunikation räddningsledare, GSM/ NMT/Satelit, telefonnummer etc). Information till aktuell bas/assisterande enhet skall minst innehålla: skadesituation besättning och passagerare farligt gods ombord behov av assistans/hjälpinsats övrigt av intresse för insatsen. Fartygets övergivande Beskrivning av tillvägagångssättet vid fartygets övergivande. En beskrivning av tillvägagångssättet i kronologisk ordning, varvid minst följande punkter skall behandlas: meddela belägenhet nödsignalering fartygets attityd i förhållande till sjö och vind åtgärder ombord före fartgets övergivande (stänga VT-dörrar, ventiler, stoppa maskiner etc) befälsfrågor ordergivning kommunikation, information ombord (även under övergivandet) uppgiftsfördelning klädsel, utrustning, räddningsvästar, överlevnadsdräkt och termisk skyddsdräkt 96

97 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) fördelning till livflottar sjösättning av eventuell räddningsbåt sjösättning av flottar (eventuellt i bestämd ordning) embarkering av flottar (varifrån och hur) kontroll av att ingen är kvarlämnad ombord hur uppträda då fartyget har övergivits. En checklista skall utarbetas som i kronologisk ordning beskriver hur fartygets övergivande skall ske och de ordervägar som gäller samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Tagande och givande av bogsering samt koppling Beskrivning av åtgärder, personella och materiella, för tagande och givande av bogsering samt koppling. Regel 9 Avvikelser och förbättringar Enligt Förbandsmanualen. Eventuella kompletteringar och utvecklingar i Fartygsmanualen för respektive fartyg. Telefonnummer och namnuppgifter etc skall återfinnas i Fartygsmanualen. Regel 10 Underhåll av fartyg och dess utrustning Enligt Förbandsmanualen. Eventuella kompletteringar och utvecklingar i Fartygsmanualen för respektive fartyg. Hänvisningar till fastställda krav på underhåll skall minst omfatta aktuella Materielvårdsföreskrifter samt eventuella restriktioner enligt aktuellt Beslut om användning. Då hänvisning till annat dokument avseende underhåll inte kan göras skall erforderligt underhåll beskrivas under denna regel. Underhåll av förbandsgemensam utrustning skall normalt beskrivas i Förbandsmanualen (ex. uh-gruppsmtrl). Regel 11 Styrning och hantering av dokument och data Enligt Förbandsmanualen. 97

98 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Dokument ombord Här skall anges den fysiska placeringen/förvaringen av sjösäkerhetsrelaterade dokument och certifikat vilka det enligt Förbandsmanualen och angivna hänvisningar i Fartygsmanualen skall finnas ombord. Godkända och aktuella konfigurationer som anges i Säkerhetsgodkännande och Beslut om användning skall finnas tillgängliga ombord. Aktuella restriktioner enligt fartygsdokumentation, Beslut om användning, Sjövärdighetsbevis och Sjösäkerhetscertifikat skall finnas tillgängliga ombord. Om det av praktiska skäl inte finns möjlighet att förvara dokument enligt ovan ombord skall det anges var dessa dokument finns förvarade. Dokument enligt regel 8 och 9 skall dock alltid finnas omedelbart tillgängliga. Regel 12 Kontroll och värdering Enligt Förbandsmanualen. Eventuella kompletteringar och utvecklingar i Fartygsmanualen för respektive förband och fartyg. Regel 13 Certifikat och revisioner Enligt Förbandsmanualen. 2B.2 Båtmanual 2.B.2.1 Inledning En Båtmanual skall upprättas för båtar klass I och II i fartområde Inre fart och klass III, ingående i förbandet. Båthandboken är avsedd för båtens brukare och i förekommande fall underhållspersonal. 1.Allmänt Beskrivning av båtens, motorns och trailerns tekniska data, konstruktion och funktion. Erforderlig kompetens på säkerhetsbesättningen samt tillåtet antalet personer ombord. 98

99 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2.Stuvningsplan Beskrivning av båtens olika utrymmen samt hur dessa skall disponeras. 3.Handhavande Beskrivning av båtens framförande samt sjösättnings- och upptagningsrutiner. Här skall också beskrivas handhavande vid olika verksamheter (ex dykning, bärgning av fallskärmar). 4.Utrustning Beskrivning av båtens utrustning, placering och handhavande. 5.Förebyggande underhåll Beskrivning av kontroller som skall genomföras samt intervaller. 6.Avhjälpande underhåll Beskrivning av egna reparationer som kan utföras ombord. Här skall också redovisas befintlig reservmateriel och verktyg som skall finnas ombord. med tillgängliga verktygs- och reservdelsresurser. 7.Nödsituationer Checklistor för minst följande nödsituationer skall utarbetas. brand ombord olycksfall/personskada (ex man överbord) föroreningar (ex oljeutsläpp) skada på båten (ex kollision, grundstöttning, sjöskada) 8.Operativa begränsningar Beskrivning av båtens operativa begränsningar med beaktande av konstruktion, motor, utrustning, bemanning etc. Bilagor Här skall återfinnas separata beskrivnings- och handhavande instruktioner som bedöms nödvändiga för besättningen (ex handbok radar, handbok VHF). 99

100 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2C RAPPORTERING OCH UNDERSÖKNING AV AVVIKELSER (TILLBUD/OLYCKA) 2C.1 Inledning Dessa föreskrifter reglerar larmning, rapportering, undersökning och korrigerande åtgärder av avvikelser (tillbud/olycka) inom militära sjöfarten. Föreskrifterna är ett tydliggörande av regel 9 i Regler för Militär Sjöfart Sjösäkerhetssystem, RMS-S. Centrala verksamhetsutövare skall säkerställa att avvikelser inom militära sjöfarten rapporteras, undersöks och åtgärdas. Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet har särskilda uppgifter rörande sjösäkerhet inom militära sjöfarten. Uppgifterna innebär: 1. att genomföra uppföljning av sjösäkerheten inom militära sjöfarten 2. att registrera, analysera och utvärdera inkomna rapporter, redovisa trender/tendenser samt bevara statistiska uppgifter 3. att genomföra/biträda vid undersökningar 4. att föreslå beslut om omedelbara åtgärder samt förbättringar och förändringar av regelverk I Försvarsmaktens manual för sjösäkerhet (FMS) skall finnas fasställda rutiner som säkerställer samverkan mellan SjösäkA, Centrala verksamhetsutövare samt förband som bedriver verksamhet med örlogsfartyg inom militära sjöfarten. 2C.2 Grunder I Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Systematiskt arbetsmiljösarbete (AFS 2001:1 och 2003:4), som är en tillämpning av arbetsmiljölagen, regleras arbetsgivarens skyldigheter att rapportera och undersöka tillbud och olyckor där arbetstagare och värnpliktiga är berörda. I Sjölagen (SFS 1994:1009) regleras befälhavarens skyldighet att rapportera till tillsynsmyndigheten. I Lag (SFS 1990:712) samt i Förordning (SFS 1990:717) om undersökning av olyckor regleras bl a undersökning av sjöolyckor och tillbud till sjöolyckor. 100

101 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) I Förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg regleras FM (SJÖI) tillsynsansvar vad avser fartyg och dess utrustning för att förhindra förorening från fartyg. I Förordning (1998:900) om tillsyn enligt Miljöbalken regleras Generalläkarens (GL) tillsynsansvar inom FM vad avser området yttre miljön, hälsoskydd m m. I SäkI G 2007 kap 14 anges bestämmelser för utarbetande av rutiner vid rapportering av tillbud och olyckor i samband med utbildning och övningar. I RMS-Dyk regleras rapportering och åtgärder vid avvikelser i samband med dykeriverksamhet inom FM. I Samordningsavtal mellan FM och FMV regleras ansvarsförhållande vad avser FMV tekniska ansvar för levererade förnödenheter bl a konfigurationsansvar. FMV skall enligt Samordningsavtalet, i enlighet med FM beställningar, fastställa åtgärder med anledning av rapporterade drifterfarenheter. 2C.3 Inriktning Genom att skapa en enkel och ändamålsenlig rutin för rapportering och därtill hörande organisation för undersökningar ges möjligheter att analysera inträffade avvikelser och därigenom genomföra korrigerande åtgärder för att fortlöpande förbättra och utveckla sjösäkerheten. Resultat av en undersökning skall återkopplas till den rapporterande och delges andra förband samt skolor för att kunna utnyttjas i förebyggande och utvecklande syfte. En avvikelse är praktiskt taget aldrig en slump eller en ren olyckshändelse. I stället är ett tillbud eller olycka orsaksbundet till människa, materiel och yttre miljöfaktorer eller kombinationer av dessa. Därför är flertalet av inträffade avvikelser möjliga att förebygga. Chefer på alla nivåer skall skapa goda attityder för förståelse och vilja att rapportera inträffade avvikelser och genomföra undersökningar så att erfarenheter kan vinnas och utnyttjas i det förebyggande arbetet till förhindrande av tillbud och olyckor. 101

102 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2C.4 Definitioner och begrepp I dessa föreskrifter används definitioner och begrepp för avvikelser i den omfattning och betydelse som framgår av bilaga 1. 2C.5 Larmning och rapportering Rutiner för att larma och rapportera vid inträffade avvikelser skall vara enkla och tillämpbara. Tidig larmning och rapportering är avgörande för: 1. att en korrekt hjälpinsats kan påbörjas 2. att en undersökning kan påbörjas 3. att korrekt information kan ges 4. att en rapport kan lämnas till berörd tillsynsmyndighet. Ansvar och rutiner för att utföra omedelbara åtgärder med anledning en rapporterad avvikelse skall tydligt framgå av Manualer som beskriver ett sjösäkerhetssystem. 2C.5.1 Larmning och Direktanmälan Larmning skall normalt göras när det finns behov av akut hjälpinsats (risk för personal, materiel eller förorening av marina yttre miljön). Direktanmälan görs vid avvikelse som inneburit eller bedöms kunna leda till allvarlig skada eller haveri (risk för personal, materiel eller förorening av marina yttre miljön). 2C Larmning Chef för fartyg/organisationsenhet/verksamhet där olyckan har inträffat genomför Larmning enligt nedan:.1 Vid olycka till sjöss som inneburit grundstötning, brand eller kollision skall Maritime Rescue Coordination Centre (MRCC) och aktuellt Trafikområde (TO) larmas och informeras fortlöpande..2 Vid olycka utanför hamnområde som inneburit eller bedöms kunna leda till läckage av olja, eller annan skada på marina yttre miljön, skall Kustbevakningen (KBV) larmas och fortlöpande informeras. 102

103 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM).3 Vid olycka (personskada, dykolycka, brand, oljeläckage etc) inom hamnområde eller då fartyget är förtöjt skall SOS Alarm larmas. Räddningsledaren för insatsen skall informeras fortlöpande..4 Vid olycka (personskada, vådaskott, brand, yttre miljöolycka etc) i samband med verksamhet annan än i pkt.1.3 ovan skall SOS Alarm larmas. Räddningsledaren för insatsen skall informeras fortlöpande. 2C Direktanmälan Direktanmälan skickas med snabbast möjliga sambandsmedel till HKV. HKV klassar, registrerar och fördelar den inkomna rapporten enligt nedan..1 Vid olycka som inneburit dödsfall eller allvarlig personskada till polismyndighet och Sjöfartsverket (SjöV) alternativt Arbetsmiljöinspektionen (AI)..2 Vid tillbud, ej ombord på fartyg, som bedöms kunna leda till allvarlig personskada till AI..3 Vid avvikelse som inneburit eller bedöms kunna leda till allvarlig skada eller haveri till HKV och lokal Fartygsinspektör. Inom HKV är rapporten i första hand avsedd för SÄKI, berörd Central verksamhetsutövare samt INFO..4 Vid brist eller misstanke om brist av teknisk art eller som har koppling till teknik och som kan påverka säkerheten till ägareföreträdarens representant (ÄFR), MarinB och FMV Teknisk Chef Sjö..5 Vid dykeriolycka som inneburit allvarlig personskada till FM Dykeriöverläkare, DykÖLäk..6 Vid avvikelse som inneburit eller bedöms kunna leda till skada, allvarlig skada eller haveri i samband med dykeriverksamhet till DNC och MarinB..7 Vid olycka som inneburit skada, allvarlig skada eller haveri som påverkat den marina yttre miljön till SÄKI, GL och JUR MILJÖ..8 Vid avvikelse, där annan än Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet är ansvarig, till ansvarig för aktuellt fackstöd. 103

104 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Direktanmälan (Tillbud/Olycka), innehåll samt utformning, framgår av bilaga 2. 2C.5.2 Rapport Tillbud/Olycka En rapport, oavsett om Direktanmälan är skickad, insänds senast tre arbetsdagar efter inträffad avvikelse. Rapporten skall utgöra underlag för kommande undersökning. Rapporten benämns Rapport (Tillbud/Olycka). Innehåll och utformning framgår av bilaga 3. Texten inom parentes är exempel på uppgifter under respektive rubrik och skall anpassas till aktuell avvikelse. I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställda rutiner som beskriver hur Rapport (Tillbud/Olycka) upprättas och handläggs inom förbandet. Rutiner skall även säkerställa att avvikelser undersöks och korrigerande åtgärder genomförs. Rapport med förslag till åtgärd sänds enbart och snarast till HKV. HKV klassar, registrerar, beslutar om vidare åtgärder och fördelar därefter rapporten enligt nedan:.1 Vid avvikelse som inneburit eller bedöms kunna leda till allvarlig skada eller haveri till SÄKI, berörd Central verksamhetsutövare och lokal Fartygsinspektör..2 Vid avvikelse som inneburit eller bedöms kunna leda till allvarlig skada, haveri, med påverkan på den marina yttre miljön till SÄKI, GL och JUR MILJÖ..3 Vid avvikelse av teknisk art eller med koppling till teknik till ÄFR, MarinB och FMV Teknisk Chef Sjö..4 Vid avvikelse, där annan än Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet är ansvarig, till ansvarig för aktuellt fackstöd..5 I vissa fall krävs ytterligare rapportering enligt SäkI G kap 15. I sjösäkerhetssystemet skall finnas rutiner för rapportering till Försäkringskassan, FK, och till Försvarsmaktens sjukvårdscentrum, FSC, vid personskada. Larmning vid olycka, rapporteringsflöde vid Direktanmälan och Rapport Tillbud/Olycka framgår av sammanställning av bilaga

105 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) För att erhålla en fullständig insikt i larmning och rapporteringsflödet skall sammanställning enligt ovan läsas parallellt med begreppsdefinitioner (bilaga 1) och 2C.5 i detta dokument. 2C.6 Undersökning Målsättning med undersökning av en avvikelse, iakttagelse, tillbud eller olycka, är att klarlägga fakta om avvikelsen. Fakta skall efter analys med slutsatser ge underlag till rekommendationer i avsikt att genomföra korrigerande åtgärder och därmed förebygga olyckor. En undersökningsgrupp skall finnas organiserad på respektive nivå så att en undersökning snarast kan påbörjas. Gruppen skall vara sammansatt så att den har teoretisk och praktisk erfarenhet och kunskap inom de aktuella områdena. Vid enklare tillbud behöver inte alltid en särskild undersökningsgrupp tillsättas utan ett enklare förfarande kan tillämpas. Med enklare tillbud avses sådana tillbud som ej skulle ha kunnat innebära att allvarlig skada, haveri, eller externa skador hade uppkommit. En undersökning rörande militär sjösäkerhet kan genomföras på tre olika nivåer inom FM; förbandet, Central verksamhetsutövare eller SÄKI. Arbetsmiljöinspektionen, AI, och Statens Haverikommission, SHK, genomför undersökningar av olyckor inom FM enligt pkt 2C.6.4 och 2C.6.5. I syfte att säkerställa korrektheten i en undersökning skall berörda, vilket undersökningen omfattar, beredas möjlighet att ta del av innehållet i undersökningen och att kunna lämna synpunkter. Ansvarig för en undersökning skall i god tid vidtala berörda före fastställande av rapport efter undersökning. 2C.6.1 Förbandsnivå En undersökning efter inträffad avvikelse skall normalt genomföras av förbandet där avvikelsen inträffat. I sjösäkerhetssystemet skall finnas fastställd organisation och rutiner för FörbC undersökningsgrupp. 105

106 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Vid avvikelse av teknisk art skall samråd ske med ÄFR avseende omfattningen och förfarandet vid undersökningen. Bedömer FörbC att undersökningen kan bli för omfattande, för komplex eller att tilltron till undersökningens objektivitet kan ifrågasättas skall FörbC hänskjuta undersökningen till högre nivå. 2C.6.2 Central nivå En undersökning av avvikelse som inneburit eller bedöms kunna leda till allvarlig skada eller haveri skall normalt hänskjutas till Central verksamhetsutövare. Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet skall bistå med sakkompetens vid undersökning av inträffad avvikelse inom militära sjöfarten. Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet kan i samverkan med berörd Central verksamhetsutövare vid särskilda tillfällen deltaga i eller själv leda undersökningar som normalt genomförs av ett förband. Dykeri och navalmedicinska centrum, DNC, genomför normalt alltid undersökningar av avvikelser som har samband med dykeriverksamhet inom FM. Bestämmelser för organisation av undersökningsgrupp tillhörande Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet framgår av bilaga 5. 2C.6.3 SÄKI/FMUK Vid olyckor inom FM som inneburit allvarlig skada eller haveri kan Försvarsmaktens undersökningskommission (FMUK) genomföra en undersökning. C SÄKI beslutar i varje enskilt fall om tillsättande av FMUK. Central verksamhetsutövare kan till C SÄKI begära att en undersökning genomförs av FMUK. 106

107 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2C.6.4 Arbetsmiljöinspektionen Arbetsmiljöverkets distriktsorganisation, Arbetsmiljöinspektionen, utövar tillsyn av arbetsmiljölagen, utom vad gäller arbetsmiljö på fartyg, inom sitt distrikt. Ansvaret omfattar tillfällen då fartyget ligger vid kaj. I arbetsuppgifterna ingår bl a att genomföra olycksfallsundersökningar. 2C.6.5 Statens haverikommission Till SHK skall, enligt Lag om undersökning av olyckor (1990:712), undersökning av olyckor hänskjutas, som bl a medfört:.1 att flera människor har avlidit eller blivit allvarligt skadade.2 att fartyget eller egendom som inte transporteras med fartyget har fått omfattande skador eller omfattande skador har uppkommit på yttre miljön, eller.3 att fartyget har försvunnit eller övergetts i sjön.4 omfattande skador på egendom eller yttre miljö. SHK undersöker även tillbud eller annan olycka om det skulle rubba tilltron till undersökningens objektivitet då den inte görs av kommissionen eller det i övrigt finns särskilda skäl att undersökningen görs av kommissionen. SHK kan inom ramen för sitt mandat i förordningen överlåta till FM att själv genomföra en undersökning. 2C.7 Undersökningsrapport 2C.7.1 Rapport En undersökningsgrupp skall genomföra en undersökning snarast möjligt, samt upprätta en rapport. Rubriker och struktur i en Undersökningsrapport framgår av bilaga 6. Undersökningsrapport skall minst ha samma sändlista som Rapport Tillbud/Olycka. Beslut om åtgärder föranledda av i undersökningsrapport redovisade rekommendationer skall överlämnas till beslutande chef/organisationsenhet för åtgärder. 107

108 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet tillser att undersökningsrapport rörande militär sjösäkerhet delges till berörda inom och utom FM i syfte att nyttjas i undervisning och i arbetet med att förbättra och utveckla sjösäkerheten. SÄKI svarar för att Sjöfartsverket, Statens haverikommission och Arbetsmiljöinspektionen i förekommande fall delges information om pågående undersökningar och resultatet av genomförda undersökningar. 2C.8 Övrigt 2C.8.1 Stödsystem Inom militära sjöfarten skall nyttjas av FM fastställt stödsystem för hantering av avvikelser och därtill kopplade undersökningar. Fastställt stödsystem skall i tillämpliga delar vara anpassat utifrån dessa föreskrifter. Bilaga 1 Begreppsdefinitioner Avvikelse (Tillbud/Olycka) Felfunktion hos personal eller materiel eller handhavandefel hos personal eller övrig händelse, operativ såväl som teknisk, vilken inneburit avsteg från beordrad eller planlagd verksamhet eller funktion, vilken har eller skulle ha kunnat påverka säkerheten (personal eller materiel) eller marina yttre miljön. Avvikelse indelas i iakttagelse, tillbud och olycka. Iakttagelse Konstaterat oönskat förhållande som skulle kunna leda till ökad risk för tillbud eller olycka. En iakttagelse upptäcks normalt vid olika typer av kontroller och inspektioner. Tillbud Avvikelse som bedömts kunna leda till skada, allvarlig skada eller haveri (personal, materiel eller marina yttre miljön), dvs. risk för olycka har förevarit. 108

109 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Olycka Avvikelse som inneburit skada, allvarlig skada eller haveri på personal, materiel eller den marina yttre miljön och har uppkommit i samband med verksamhet i land, användning av fartyg och båtar eller vid dykeriverksamhet. Skada Felfunktion på personal, materiel eller marina yttre miljön som är lindrigare än allvarlig skada. Allvarlig skada Skada på personal, materiel eller marina yttre miljön, som ej kan slutgiltigt åtgärdas på plats med egna eller tilldelade resurser. Haveri Skada på personal, materiel eller marina yttre miljön som innebär att pågående verksamhet måste helt avbrytas. Kollision mellan två fartyg definieras som haveri. Anm: Oavsett omfattning av skada klassas olycka som haveri om person omkommit eller om flera personer kommit till allvarlig skada. 109

110 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Bilaga 2 Direktanmälan (tillbud/olycka) FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning Direktanmälan (Tillbud/Olycka) Sida 1 (1) Om det är behov av en omedelbar rapport skall direktanmälan skickas med snabbast möjliga sambandsmedel till HKV och förbandschef. Denna rapport skall inom tre dagar kompletteras med en avvikelserapport. (Sambandsvägar till HKV skall anges här) ID: Enhet/personer med förbandstillhörighet 1 2 Datum Tidpunkt Plats (Sjökortsnummer, geografisk benämning samt position) 3 Händelse samt skadans omfattning i stort (Vid tillbud vad som kunde hänt) 4 Antal skadade (Vpl, befäl, civila) med typ och omfattning av skada 5 Övrigt av betydelse för hjälpinsatsen 6 7 Rapporterande (Textat namn och telefonnummer) 110

111 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Bilaga 3 Rapport (tillbud/olycka) FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning Sida 1 (4) Rapport (Tillbud/Olycka) ID: Datum för avvikelse Klockslag: 1 Klassning enligt HKV: 2 3 Förband/organisationsenhet Sjökort/karta Tillbud Olycka Skada Allvarlig skada Haveri Fartyg/enhet/tjänstgöringsplats Plats/position (Kopia av sjökort/karta/skiss ej militärkort, bifogas om möjligt) 4 Väder (Vindriktning,vindhastighet,sikt,sjöhävning,temperatur,nederbörd,ljusförhållanden,vattenstånd,ström m m) Verksamhet (Transport, målgång, övning, förflyttning, utbildning etc.) 5 Personal (Inblandade personer och deras utbildningsstatus, sömn-vila m m) Verksamhet beordrad av: Navigering: (Metod, radar, kurs, fart) 6 Brister: (Ev. brister i utrustningen, vakanser etc.) Händelse: (Beskrivning av fakta med vidtagna åtgärder och inblandade personer. Vid tillbud beskriv vad som kunde skett och vilken följd det kunde fått.) 7 111

112 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning Sida 2 (4) Skador: (Beskrivning och bedömd orsak samt följder) (Vid tillbud, vilka skador som skulle kunna ha uppstått) Kompletterande rapport vid dykeriverksamhet 8 FC/DykL/SjösäkO Beslut och förslag till vidare åtgärder 9 Förbandschef Sändlista HKV Vhsäk Förbandschef 112

113 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Bilaga 4 Avvikelser (tillbud/olycka) larmning, direktanmälan ; och rapport tillbud/olycka 113

114 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Bilaga 5 Anvisningar för organisation av undersökningsgrupp tillhörande central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet Undersökningsgrupp tillhörande Central verksamhetsutövare med fackstödsansvar för sjösäkerhet skall utgöra FM Centrala undersökningsorganisation vad avser avvikelser rörande militär sjösäkerhet inom militära sjöfarten. Ansvar, uppgifter och befogenheter för undersökningsgruppen skall framgå av Försvarsmaktens manual för sjösäkerhet. Till undersökningsgrupp skall ordförande och sekreterare om möjligt vara fast knutna, i övrigt knyts olika specialister till gruppen med hänsyn till avvikelsens art och omfattning, exempelvis person med medicinsk eller beteendevetenskaplig kompetens. Teknisk representant utses i samråd med ÄFR. Representant från berört förband skall normalt ingå. Det skall finnas ett uppdrag som anger deltagare i undersökningsgruppen samt övrigt av betydelse för undersökningen. Undersökningsgrupp skall slutföra undersökningen snarast möjligt, och om möjligt inom 2 månader efter erhållet uppdrag. Rapport skall upprättas med redogörelse för hur undersökningen har genomförts och redovisa resultatet av undersökningen avseende att: så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet, innefattande räddningsåtgärder, och orsaken till avvikelsen som medfört skador och effekter i övrigt ge rekommendationer som har som mål att förebygga en upprepning av avvikelsen eller att begränsa effekten av liknande avvikelser 114

115 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Bilaga 6 Undersökningsrapport 1. Sammanfattning 2. Beslut och utredningsförfarande 3. Faktaredovisning (Fartyget, personal, väderlek, säkerhetsföreskrifter, utbildningsstatus, sömn viloprofil, förberedelser, navigationsorganisation, utnyttjad utrustning och eventuella begränsningar på materielen.) 4. Händelseförloppet (Faktaredovisning av inträffad händelse, vidtagna åtgärder, personalens agerande, sömn viloprofil. Här redovisas all fakta som sedan ligger till grund för analysen. För tillbud redovisas dessutom vad som skulle ha kunnat hända.) 5. Skador (Personal, fartyget/materielen, marina yttre miljön. För tillbud redovisas vad som skulle ha kunnat skadas.) 6. Räddningsinsatser 7. Särskilda prov och undersökningar (Av utredningsgruppen vidtagna åtgärder med resultat.) 8. Analys med slutsatser 9. Utlåtande (Undersökningsresultat. Orsaker till avvikelsen.) 10. Rekommendationer Bilagor (Ex. sjökort/karta/skiss, foton på skador.) 115

116 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2D REVISIONER 2D.1 Grunder 2D.1.1 Ett utvecklat, implementerat och effektivt sjösäkerhetssystem är grunden för att säkerställa och utveckla sjösäkerheten inom militära sjöfarten med målsättning att minimera risker för skador på människa, materiel och marina yttre miljön. En revision syftar till att kontrollera att sjösäkerhetssystemet är känt, implementerat och fungerar effektivt. 2D.1.2 Chefen Militära sjösäkerhetsinspektionen genomför revisioner av sjösäkerhetssystem samt utfärdar Sjösäkerhetsdokument och Sjösäkerhetscertifikat efter genomförd och godkänd revision. 2D.1.3 Revisioner av sjösäkerhetssystem genomförs mot Manualer vilka är utformade mot krav enligt RMS-S. 2D.1.4 Revisioner (planering, genomförande och uppföljning) av sjösäkerhetssystem framgår av dessa regler samt Riktlinjer för revisioner. 2D.2 Revisionstyp 2D.2.1 Revisioner indelas enligt följande:.1 Första revision. En första revision av ett sjösäkerhetssystem genomförs för erhållande av ett Sjösäkerhetsdokument respektive -certifikat. En första revision skall normalt omfatta samtliga funktionskrav enligt RMS-S. 116

117 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM).2 Uppföljande revision. En uppföljande revision av ett sjösäkerhetssystem genomförs för att bibehålla ett Sjösäkerhetsdokument respektive -certifikat. En uppföljande revision genomförs normalt mot ett antal identifierade funktionskrav enligt RMS-S..3 Särskild revision. En särskild revision av ett sjösäkerhetssystem genomförs då särskilda skäl föreligger och syftar till att säkerställa sjösäkerhetssystemets effekt. En särskild revision genomförs normalt mot ett antal identifierade funktionskrav enligt RMS-S. 2D.2.2 En revision genomförs som en system- eller processrevision, eller en kombination av dessa. 2D.2.3 En revision skall normalt innefatta en operativ kontroll. 2D.2.4 Revisioner inplaneras i Direktiv för uppdragsförslag (DUF) och fastställs i Verksamhetsuppdrag (VU). Revisioner av Sjösäkerhetssystem för Centrala verksamhetsutövare, förband och fartyg genomförs i tvåårscykler. 2D.2.5 En särskild revision av ett sjösäkerhetssystem sker normalt efter överenskommelse med berörd Central verksamhetsutövare, berört förband respektive fartyg. 2D.3 Revision 2D.3.1 Revision av ett sjösäkerhetssystem, förband och fartyg, omfattar följande:.1 granskning av Manualer mot krav enligt RMS-S.2 kontroll av att sjösäkerhetssystemet är implementerat, känt och fungerar effektivitet.3 uppföljning av korrigerande åtgärder. 117

118 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) 2D.3.2 Vid en första revision av ett sjösäkerhetssystem genomförs en granskning av Manualer för att säkerställa att Manualerna svarar mot krav enligt RMS-S. Manualer skall utifrån genomförd granskning vara upprättade och överarbetade före revision av ett sjösäkerhetssystem. 2D.3.3 Förband och fartyg skall tillställa SJÖI Manualer samt resultat av genomförd internrevision i god tid före revision av sjösäkerhetssystem. 2D.3.4 SJÖI upprättar en revisionsplan vid revision av förband och fartyg. Denna plan skall innehålla:.1 tid och plats för revisionen.2 deltagare i revisionsgruppen.3 typ av revision och omfattning (förband och fartyg).4 schema för revisionen.5 öppnings- och avslutningsmöte.6 praktiska arrangemang.7 förbandets kontaktman.8 övrigt. 2D.3.5 En revision inleds med ett öppningsmöte och avslutas med ett avslutningsmöte. C SJÖI eller revisionsledaren leder öppnings- respektive avslutningsmötet. I plan för revisionen skall framgå deltagare från förband och fartyg som skall medverka vid öppnings- respektive avslutningsmötet. Vid öppningsmötet presenteras omfattning och inriktning på revisionen samt att praktiska arrangemang tydliggörs och klaras ut. 118

119 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Vid avslutningsmötet redovisas observationer och avvikelser, genomförd operativ kontroll samt ett sammanfattande intryck av revisionen. 2D.3.6 Vid revision av sjösäkerhetssystem, förband och fartyg, skall observationer insamlas genom intervjuer och granskning av dokument. En kontroll av aktiviteter och status kan om nödvändigt också ingå för att bedöma om Manualen är implementerad, känd implementerad och fungerar effektivt. 2D.3.7 Observationer och avvikelser skall dokumenteras. Ett antal observationer kan innebära en avvikelse eller en större avvikelse. Avvikelser och observationer skall identifieras mot reviderad Manual och RMS- S samt dokumenteras enligt fastställd rutin. 2D.3.8 Observationer och avvikelser, samt innebörden av dessa, skall presenteras vid avslutningsmötet. 2D.3.9 Revision av sjösäkerhetssystem skall normalt innefatta en operativ kontroll. En operativ kontroll skall genomföras mot rutin beskriven i Manual. 2D.3.10 Efter genomförd revision upprättas en rapport. Rapporten skall innehålla följande:.1 tid, plats och deltagare vid revisionen.2 typ av revision samt omfattning.3 sammanställning av observationer och avvikelser.4 resultat av genomförd operativ kontroll.5 tidpunkt när korrigerande åtgärder skall vara genomförda.6 sammanfattning. 119

120 2. RMS-S (SJÖSÄKERHETSSYSTEM) Rapporten skall tillställas berörd Central verksamhetsutövare, SjösäkA samt reviderat förband och fartyg Anm. Till protokollet bifogas observationer och avvikelser. 2D.3.11 Reviderat förband respektive fartyg skall identifiera och vidtaga korrigerande åtgärder på noterade observationer och avvikelser. Tidpunkt för korrigerande åtgärder skall fastställas i rapport efter revision. Korrigerande åtgärder skall normalt vara vidtagna inom tre månader efter tidpunkt för revisionen. Korrigerande åtgärder redovisas normalt skriftligt till SJÖI. Vid behov kan en korrigerande åtgärd kontrolleras på plats för att verifiera att denna är implementerad, känd och fungerar effektivt. 2D.4 Revisionspersonal 2D.4.1 Deltagare i C SJÖI revisionsgrupp - revisionsledare och revisorer - skall ha genomfört av Sjöfartsverket certifierad utbildning för revisionsledare/revisorer med godkänt resultat. 2D.4.2 C SJÖI utser revisionsledare och revisorer. 2D.4.3 Revisionsledare och revisorer skall ha:.1 god kunskap om metodik och teknik vid revisioner.2 god kunskap och förståelse för innebörden av krav enligt RMS-S.3 god kunskap om reviderat förband och dess fartygs sjösäkerhetssystem. 120

121 3. RMS-P (PERSONAL) 3.1 MÅL, GILTIGHET OCH UNDANTAG Målet med RMS-P är att förebygga allvarliga skador på personer, miljö och materiel genom att ange lägsta krav på bemanning, behörighet samt att reglera viloperioder för säkerhetsbesättning inom den militära sjöfarten RMS-P skall gälla vid all verksamhet till sjöss och insatser i fred, kris och krig från Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion beslutar om undantag från bestämmelserna i RMS-P Varje chef för förband och fartyg får för särskilt fall fatta beslut som avviker från bestämmelserna i RMS-P, om det är nödvändigt för att undvika allvarlig personskada, allvarlig skada på miljö eller materiel. Ett sådant beslut skall dokumenteras RMS-P gäller för samtliga fartyg, vilka används inom militär sjöfart Vid tillämpning av RMS-P skall planerande chef beakta eventuella kollektivavtal, vilka kan innehålla ytterligare regler om vila. 121

122 3. RMS-P (PERSONAL) Definitioner I detta regelverk används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan. Fartyg Örlogsfartyg Höghastighetsfartyg ARPA Begränsad elbehörighet Varje typ av örlogsfartyg Alla fartyg och svävare, oavsett vad de är avsedda att användas till och oavsett storlek, som tillhör Försvarsmakten eller som står under militärt befäl. Vad gäller bemanning definieras örlogsfartyg som höghastighetsfartyg enligt punkt Automatic Radar Plotting Aids. Med begränsad elbehörighet för örlogsfartyg avses behörighet att genomföra fast anslutning av eller losskoppling av fast ansluten maskin, apparat, bruksföremål eller annan anordning samt utbyte av landanslutningsdon, oberoende av storlek. Övrigt se i RMS-D. Kort resa Resa som under vanliga förhållanden kräver sammanlagt högst 12 timmars gång under en period av 24 timmar. Sjöplacerad personal Personal som ingår i en säkerhetsbesättning med behörighetskrav N8/M8 eller högre behörighetskrav samt övrig ombordmönstrad personal (anställda och kadetter). Värnpliktiga. Hälsoundersökning vid mönstring är giltig till utryckning om hälsotillståndet ej förändras. Personal vid underhålls-, stabs-, och ledningsfunktioner endast enligt förbandschef bestämmande. Förhalning Ändring av ett fartygs läge i en hamn utan utnyttjande av fartygets maskin kraft. STCW Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers. GMDSS Global Maritime Distress Safety System. GOC General Operators Certificate (GMDSS). ROC Restricted Operators Certificate. ISO International Organization for Standardization. IKH Ingenjörs och Vetenskaps Akademiens Kran- och Hisskommission, Lyftdonsnormer. SFS Svensk Författningssamling. SS Svensk Standard. 122

123 3. RMS-P (PERSONAL) 3.2 SÄKERHETSBESÄTTNING Definition av säkerhetsbesättning Ur fartygssäkerhetsförordningen (SFS 2003:438), 4 kap. 6 : En säkerhetsbesättning skall ha en sådan storlek och sammansättning att fartyget får tillräcklig personal för manövrering och navigering, för drift och övervakning av maskineriet, för sådant nödvändigt underhåll av fartyget och dess utrustning som har betydelse för säkerheten, för brandskydds- och livräddningstjänsten, för radiotjänsten samt för intendenturtjänsten För örlogsfartyg skall säkerhetsbesättning definieras enligt med följande förtydliganden: Säkerhetsbesättning är den minsta besättning som krävs för att, med eventuell last och/eller passagerare, säkert kunna förflytta och förtöja/ankra fartyget inom det fartområde där fartyget opererar enligt beslut om säkerhetsbesättning. Säkerhetsbesättning skall under förflyttning kunna hantera skyddstjänsten ombord samt vidta åtgärder till förhindrande av förorening av den marina miljön. Den skall också i god ordning och inom rimlig tid kunna överge fartyget och härvid även kunna bistå eventuella passagerare ombord Allmänt Fartygsvisa krav på säkerhetsbesättningens sammansättning framgår av ett dokument kallat beslut om säkerhetsbesättning. Dokumentet utfärdas av HKV SJÖI och skall förvaras ombord i fartygets tillsynsbok. 123

124 3. RMS-P (PERSONAL) Det antal besättningsmedlemmar och deras behörighet som framgår av beslut om säkerhetsbesättning skall gälla som lägsta krav Förutom de kompetenskrav som anges i beslut om säkerhetsbesättning skall var och en i säkerhetsbesättning ha genomgått en sjösäkerhetsrelaterad typutbildning på aktuell fartygstyp. Utan den fartygstypsvisa sjösäkerhetsutbildningen är individ inte behörig att ingå i säkerhetsbesättning Den sjösäkerhetsrelaterade typutbildningen skall omfatta nedan i tilllämpliga delar (beroende på fartygstyp): Allmän fartygstjänst (samtliga) nödvändigt underhåll av fartyget och dess utrustning som har betydelse för säkerheten ankrings- och förtöjningsanordningar brandskydd läcktätning och länsning fartygets övergivande livräddningstjänst förhindrande av förorening av den marina miljön passagerarsäkerhet. Nautisk tjänst manövrering navigering med dess utrustning radio- och övrig sambandstjänst som hänför sig till maritim säkerhetsinformation. Teknisk tjänst drift och övervakning av skeppstekniska utrustning. 124

125 3. RMS-P (PERSONAL) I säkerhetsbesättning skall det ingå personal för intendenturtjänst då fartyget genomför resa vidsträcktare än kort resa För fartyg som ägs av Försvarsmakten och som står under civilt befäl och bemannas med civil personal skall SjöV bemannings- och behörighetsföreskrifter tillämpas För fartyg som ägs av Försvarsmakten och bemannas med civil försvarsmaktanställd personal skall behörigheten, i de fall de inte överensstämmer med kraven i RMS-P, prövas i varje enskilt fall av HKV SJÖI behörighetsnämnd Civilt fartyg som inhyrs eller lånas och står under militärt befäl med militär bemanning skall ha säkerhetsbesättning enligt HKV SJÖI beslut i varje enskilt fall På fartyg ur grupp A1-A3 får fartygschef besluta att fartyget skall framföras trots att besättningen inte uppfyller kraven enligt beslut om säkerhetsbesättning, under förutsättning: att orsaken till att kraven inte uppfylls är att det inom besättningen har inträffat ett plötsligt sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd händelse, att bristen inte kan avhjälpas före fartygets avgång samt att det finns synnerliga skäl att påbörja resan och att den besättning som finns på fartyget är tillfredställande sammansatt med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt. att beslutet inte innebär att fartyget framförs i ett större fartområde än fartygets generella fartområde. att beslutet inte innebär att kvalifikationerna hos fartygschefen, maskintjänstchefen eller radiotelefonister för nödkommunikation och kommunikation med annan sjöfart frångås. 125

126 3. RMS-P (PERSONAL) att beslutet inte avser längre tid än ett dygn eller en resa till närmaste destinationshamn. att beslut om frånsteg dokumenteras i loggbok Vid förhalning krävs ingen säkerhetsbesättning ombord. 3.3 SÄKERHETSBESÄTTNINGENS FASTSTÄLLANDE Med stöd av Fartygssäkerhetslagen (SFS 2003:364) 3 kap 12 fastställs säkerhetsbesättningen för örlogsfartyg av HKV SJÖI Örlogsfartyg i grupp A1-A3 samt grupp B, enligt 3.7, skall ha fastställd säkerhetsbesättning Den av HKV SJÖI fastställda säkerhetsbesättningen dokumenteras i beslut om säkerhetsbesättning vilket i original eller kopia skall förvaras ombord i fartygets tillsynsbok Den av HKV-SJÖI fastställda säkerhetsbesättningen är dimensionerad att uppfylla kraven, enligt definition för säkerhetsbesättning, ( ) vid kort resa. Vid längre resa eller då verksamhet genomförs som så kräver skall besättningen utökas med erforderligt antal individer och kompetens så att besättningen uppfyller kraven enligt definition för säkerhetsbesättning samt kraven för vila enligt

127 3. RMS-P (PERSONAL) 3.4 SÄKERHETSBESÄTTNINGENS BEHÖRIGHET M M Allmänt Baserat på utbildningsnivå och sjöpraktik har olika behörighetsnivåer angetts, nivåerna framgår av Behörighet erhålls efter erforderlig examen och erforderlig sjöpraktik. Generella krav på utbildning och sjöpraktik framgår av Nautiska befattningar benämns N1-N9. Tekniska befattningar benämns M1-M5 samt M8. Dessa benämningar återfinns i beslut om säkerhetsbesättning för respektive fartyg och båt Utbildning STCW konventionens utbildningskrav skall utgöra den teoretiska behörighetsskapande grunden Utbildningar som inte omfattas av detta regelverk, t.ex. äldre utbildningar, likvärdighetsbedöms mot de nya kraven av HKV SJÖI behörighetsnämnd. 127

128 3. RMS-P (PERSONAL) Examinationsrätt för nautiska- och skeppstekniska kompetensnivåer samt bemyndigande att verifiera kompetensnivå för olika behörighetsnivåer framgår enligt nedan. Kompetensnivå för behörighet N1-N2 samt M1-M2, sjöfartshögskola. Kompetensnivå för behörighet N3-N8 samt M3-M5 och M8, sjöfartshögskola eller Sjöstridsskolan Kompetensnivå för behörighet N9-N10, behörig förhörsförrättare från Nämnden För Båtlivsutbildning (NFB) Behörighetsgrundande sjöpraktik Krav på behörighetsgrundande sjöpraktik framgår av De typer av örlogsfartyg på vilka behörighetsgrundande sjöpraktik kan bedrivas är upptagna i grupp A1 -A3 enligt På fartyg ur grupp B som definierats som höghastighetsfartyg, enl , får sjöpraktik tillgodoräknas som behörighetsgrundande om det skett i befattning som FC/BåtC, stf FC/BåtC eller MtjC, dock högst totalt 3 månader Den kvalificeringstid som krävs är angiven i månader. Härvid avses mönstrad tid i angiven befattning. Sjöpraktiken ombord räknas löpande under hela tjänstgöringen ombord. Den behörighetsgrundande sjöpraktiken skall kunna styrkas med bryggloggbok, utbildningsjournal eller motsvarande dokument för att erhålla behörighet. 128

129 3. RMS-P (PERSONAL) För officerare skall regelmässig tjänstgöring skett i nautisk befattning som vakthavande officer (VO) eller som biträdande vakthavande officer (VO2) och för skeppstekniker skall tjänstgöringen ha skett i teknisk befattning som maskinbefäl Värnpliktiga får tillgodoräkna sjöpraktik som behörighetsgrundande. Tjänstgöringen skall ha skett i fartygets däcks- eller maskinavdelning Vid beräkning av tid för behörighetsgrundande sjöpraktik skall handledd, dokumenterad och styrd praktik under utbildning räknas dubbelt under förutsättning att de kriterier som anges under I-IV är uppfyllda. I. Den fartygsförlagda utbildningen skall ingå som en del av ett utbildningsprogram som leder till officersexamen eller annan utbildning av marinofficerare. Utbildning av värnpliktig skall leda till FC/ BåtC- eller MtjC befattning. II. Den fartygsförlagda utbildningen skall fullföljas enligt godkänd och fastställd utbildningsplan och dokumenteras i en utbildningsjournal. III. Innan den fartygsförlagda utbildningen påbörjas skall eleven ha tillgodogjort sig de teoretiska kunskaperna som är relevanta för den aktuella praktikperioden. IV. Den fartygsförlagda praktikutbildningen skall genomföras på fartyg i grupp A1-A3 samt på fartyg i grupp B, vilka definierats som höghastighetsfartyg Tjänstgöringstid ombord på civilt fartyg kan bedömas som likvärdig behörighetsgrundande sjöpraktik. Befäl skall ha genomfört tjänstgöringen i nautisk -eller skeppsteknisk befattning och manskap skall ha genomfört tjänstgöringen i fartygets däcks- eller maskinavdelning. Likvärdighetsbedömning görs av sjösäkerhetsinspektionens behörighetsnämnd. 129

130 3. RMS-P (PERSONAL) Efter behörighetsnämndens bedömande kan tid i simulator tillgodoräknas som behörighetsgrundande sjöpraktik Behörighetsbevis Varje individ i säkerhetsbesättningen skall kunna styrka behörighet med behörighetsbevis. Exempel på behörighetsbehörighetsbevis bilaga 1 och Behörighetsbevis för nivå N7-N1 samt M5-M1 utfärdas av HKV SJÖI efter ansökan från individ. Ansökan skall innehålla hälsointyg samt dokument som styrker utbildning (examensbevis) och behörighetsgrundande sjöpraktik Den som under de senaste fem åren inte har varit i aktiv sjötjänst under minst en månad skall för att få återgå i sjötjänst med bibehållen behörighetsnivå genomgå en av HKV fastställd repetitionsutbildning Den som har behörighet att som fartygschef framföra höghastighetsfartyg och som under de senaste två åren inte har tjänstgjort i sådan befattning under minst 20 timmar, skall genomgå av HKV fastställd repetitionsutbildning innan förnyad befattning som fartygschef på höghastighetsfartyg får tillträdas Som höghastighetsfartyg räknas i detta sammanhang: kv typ Vby, Gbg, Sto, Bevb typ 80, Strb typ 90H, Strb typ 90E, Ltrb typ 662, Perstrptb Ture samt Trspb typ

131 3. RMS-P (PERSONAL) Behörighetsbevis för nivå N10-N9 styrks med aktuellt certifikat utfärdat av behörig förhörsförrättare. Behörighetsbevis för nivå N8 och M8 utfärdas av Sjöstridsskolan.Behörighet N8 och M8 skall styrkas med aktuellt certifikat utfärdat av behörig förhörsförrättare samt intyg om genomförd praktisk utbildning enligt Sjöstridsskolan Genomförd typutbildning för aktuellt fartyg ur grupp A1-A3 skall styrkas på skeppsorder. Genomförd typutbildning på fartyg i grupp B styrks med intyg utfärdat av lägst kompanichef Specialkompetenser ARPA- utbildning enligt STCW-konventionen krävs för befattning som FC/VO i säkerhetsbesättning på fartyg med ARPA-anläggning ROC- utbildning enligt STCW- konventionen krävs för FC-befattning och VO- befattningar i säkerhetsbesättning på GMDSS-utrustade fartyg som trafikerar sjöområde A GOC- utbildning enligt STCW- konventionen krävs för FC-befattning och VO- befattningar i säkerhetsbesättning på GMDSS-utrustade fartyg som trafikerar sjöområde A2-A Kranförarutbildning enligt SS-ISO (kompetenskrav för kranförare, lastkopplare, signalmän och kontrollanter) krävs för personal som kör kran på fartyg med en eller flera kranar med kapacitet över 2 ton. Denna utbildning genomförs av Sjöstridsskolan. Befattningshavare i säkerhetsbesättning som genomfört ovan utbildning med godkänt resultat får utbilda övrig personal ombord. 131

132 3. RMS-P (PERSONAL) Utbildning i oljehantering enligt Förordning om behörigheter för sjöpersonal (SFS 1998:965), 4 kap, 3 krävs på fartyg som har lasttankar för drivmedel och som kan förse andra fartyg med drivmedel. Denna utbildning får ersättas med en av HKV SJÖI fastställd och anpassad utbildning. Denna anpassade utbildning genomförs i Sjöstridsskolans regi Besättningen på ubåt skall utöver allmän behörighet, ha kunskaper och erfarenhet av ubåt enligt UB:IM och förbandchefs bedömande Besättningen på segelfartyg skall utöver allmän behörighet, ha den erfarenhet av segelfartyg som behövs med hänsyn till fartygets trafikmönster, konstruktion och utrustning enligt förbandschefs bedömande Räddningsbåtutbildning enligt SJÖFS 2005:5 5 kap 3 krävs för att få framföra räddningsbåt (RB) Räddningsbåtutbildning enligt SJÖFS 2005:5 5 kap 4 krävs för att få framföra snabb räddningsbåt (FRB) Rökdykutbildning enligt FM rökdykarreglemente för örlogsfartyg. Behovet av antalet rökdykgrupper (rökdykledare och två rökdykare) i säkerhetsbesättningen är kopplat till antalet individer ombord, fartygets konstruktion (möjligheter att utrymma) och fartområde. I beslut om säkerhetsbesättning anges kravet på antal rökdykgrupper. 132

133 3. RMS-P (PERSONAL) Elbehörighet ombord på fartyg regleras i Sjöfartsverkets (SjöV) kungörelse med föreskrifter om ändring i Sjöfartsverkets kungörelse (1971:A15) om elektriska anläggning och utrustning ombord på fartyg. (SJÖFS 1988:7) Elektriskt installationsarbete på fartyg får utföras endast under ansvarig ledning av person som förvärvat allmän behörighet (AB, ABL) enligt elinstallatörsförordningen (1990:806) eller av sjöfartsverket förklarats godkänd som elinstallatör på fartyg. (SJÖFS 1988:7) Befattningar som kräver elbehörighet. Maskintjänstchef med behörighetsnivå M5-M1. Elektroofficer (motsv) Maskinreparationsledare i lagorganisation. Elreparationsbefälhavare i lagorganisation Kompletterande elutbildning (enligt Sjöstridsskolan) krävs för drift och underhåll (skötsel) av anläggningar med högspänning (nominell spänning över 1000V växelspänning eller över 1500V likspänning På fartyg med en sammanlagd köldmediemängd överstigande 10 kg skall ombordanställd person finnas med certifierad kompetens enligt köldmediekungörelsen SNFS 97:3. Till sammanlagd köldmediemängd räknas ej små enhetsaggregat ( köldmediemängd understigande 3 kg ) Viloregler Med vila avses i första hand sömn. Då tid för vila avsätts skall den enskilde själv förfoga över sin tid. Vilotid skall vara sammanhängande. 133

134 3. RMS-P (PERSONAL) Som arbete för säkerhetsbesättning räknas: förberedelser inför övning förberedelse för gång återställning efter gång framförande och drift betjäning av fartygs-/båts vapensystem underhåll (förebyggande och avhjälpande) bunkring lastning/lossning rast kortare än 30 minuter måltidsuppehåll kortare än 30 minuter under pågående tjänsteutövning Med rast avses tid längre än 30 minuter och då den enskilde själv får förfoga över sin tid Chef skall planera arbetspassen så att säkerhetsbesättningen under en rullande 24-timmars period erhåller minst 6 timmars sammanhängande vila alternativt, om det kan säkerställas att säkerhetsbesättningen erhåller minst 6 timmars sömn får dessa 6 timmar vara uppdelade på flera perioder om minst 1 timma, alternativt 8 timmars vila som får uppdelas i två perioder om 4 timmar sammanhängande vila Vid planering av arbetstid skall arbetspassens längd utan rast ej överstiga 10 timmar Efter 5 dygn med arbete enligt punkt skall återhämtning omfattande minst 12 timmars vila genomföras, varav minst 8 tim skall infalla mellan klockan 22 och 10 samt att den skall vara sammanhäng- 134

135 3. RMS-P (PERSONAL) ande. Om 8 timmars sammanhängande vila läggs in mellan kl 22 och 10 dessförinnan, kan en ny 5-dygnsperiod med arbete enligt punkt påbörjas Chef skall planera för och beordra vila så att sömntider enligt punkt innehålls Chef skall låta kontrollera säkerhetsbesättningars vakenhet samt deras fysiska och psykiska status och vid behov skall vila beordras Då vila beordras skall chef tillse att säkerhetsbesättning erhåller vila av god kvalité. Exempelvis: vila i förläggning (tält), kvarter eller ombord (ostört) Den som bedömer att vila utöver punkt erfordras skall anmäla detta till chef Vid nödsituation kan fartygschef frångå dessa reglers krav på vila. (6 Sjölagen 2 stycket: Anträffar befälhavaren någon i sjönöd är han skyldig att lämna all hjälp som är möjlig och behövlig för att rädda den nödställde, om det kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget eller de ombordvarande ) Hälsoundersökning av sjöplacerad personal All sjöplacerad personal skall ha genomgått hälsoundersökning med godkänt resultat. Intyg som utvisar detta skall medföras och förvaras ombord. Intyget får inte vara äldre än 2 år. Kortare giltighetstid kan förekomma. 135

136 3. RMS-P (PERSONAL) Hälsoundersökning skall utföras enligt Generalläkarens direktiv Bestämmelser avseende hälsoundersökning av sjöplacerad personal. 3.5 GENERELLA BEMANNINGS- OCH BEHÖRIGHETSREGLER FÖR ÖRLOGSFARTYG Nautiker För nautiker gäller följande generella krav på utbildning och behörighetsgrundande sjöpraktik för erhållande av behörighet. Utbildningen skall minst motsvara de i tabellen angivna utbildningarna. Utbildning Sjöpraktik månader /behörighet Förarintyg - N10 Kustskepparintyg - N9 Sjöbefäl Klass VIII - N8 STCW Sektion < 12 mån > 12 mån > 12 mån i N7 A-II/3 N8 N7 N6 STCW Sektion < 6 mån > 6 mån > 12 mån > 12 mån i N5 A-II/1 N8 N7 N5 N4 STCW Sektion >12 mån i N5 > 12 mån i N4 > 12 mån i N3 >12 mån i N2 A-II/1,A- II/2 N4 N3 N2 N1 136

137 3. RMS-P (PERSONAL) För nautiker gäller följande generella bemannings och behörighetsregler för örlogsfartyg i grupp A1-A3 (enligt 3.7) Behörighet N7 N6 N5 N4 N3 N2 N1 Befattning VO S/1:O FC Fartyg grupp A3 Stor kustfart Fartyg i grupp A2 Stor kustfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A3 Stor Kustfart Fartyg i grupp A3 Stor Kustfart Fartyg i grupp A2 Nordsjöfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A3 Stor kustfart Fartyg i grupp A2 Stor kustfart Fartyg i grupp A1 Nordsjöfart Fartyg i grupp A2 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Tekniker För tekniker gäller följande generella krav på utbildning och behörighetsgrundande sjöpraktik för erhållande av behörighet. Utbildningen skall minst motsvara de i tabellen angivna utbildningarna Utbildning Maskinbefäl klass VIII STCW Sektion A-III/1 STCW Sektion A-III/1,A- III/2 Sjöpraktik månader / behörighet - M8 < 12 mån > 12 mån >12 mån i M5 M8 M5 M4 > 12 mån > 12 mån i M5 > 12 mån i M4 >12 mån maskinbefäl M5 M4 M3 M1 137

138 3. RMS-P (PERSONAL) För tekniker gäller följande generella bemannings och behörighetsregler för örlogsfartyg i grupp A1-A3 (enligt 3.7) Behörighet M8 M5 M4 M3 M2 M1 Befattning VM 1:M MtjC Fartyg i klass B Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A3 Stor kustfart Fartyg i grupp A2 Oceanfart Fartyg i grupp A2 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Fartyg i grupp A3 Stor kustfart Fartyg i grupp A2 Nordsjöfart Fartyg i grupp A1 Nordsjöfart Fartyg i grupp A1 Oceanfart Behörighetsregler för båtar Lägsta nautiska behörighet som skall finnas ombord på båtar (definition i RMS-F 1.3.9) Tabellen omfattar: Motordrivna båtar och segelbåtar. Längd / fart Behörighet < 12 passagerare Behörighet > 12 passagerare Längd < 12 meter och fart < 20 knop N10 N8 Längd < 12 meter och fart > 20 knop N9 N8 Längd > 12 meter och fart < 35 knop N8 N8 Fart > 35 knop N8 + H N8 + H Icke motordrivna båtar räknas in i kategorin Längd <6 meter och fart <10 knop. Vindsurfingbrädor och surfingbrädor räknas in i kategorin Längd <6 meter och fart <10 knop. Teckenförklaring: H = Utbildning i höghastighetsnavigeringsmetodik enligt SJÖFS 2005:5 bilaga

139 3. RMS-P (PERSONAL) Snabb räddningsbåt (FRB) skall bemannas med tre personer som har lägst behörighet N8 samt FRB utbildning enligt SJÖFS 2005:5 kap 4. Ombord på moderfartyget skall finnas en person med FRB utbildning samt kranförarutbildning enligt SS-ISO Under utbildning av elever till FRB-certifikat skall FRB bemannas enligt behörig instruktör Vid användning av FRB i andra situationer än räddningsinsatser, där lyft och sjösättning ej ingår, skall FRB bemannas som båt enligt punkt SJÖSÄKERHETSINSPEKTIONENS BEHÖRIGHETSNÄMND I Försvarsmaktens säkerhetsinspektion ingår sjösäkerhetsinspektionens behörighetsnämnd. Nämnden består av representant från sjösäkerhetsinspektionen, som är ordförande, samt representant från Sjöstridsskolan med sakkunskap (nautik och skeppsteknik), representant från aktuellt förband med individkännedom och representant från arbetstagarorganisationen Den som inte uppfyller kraven enligt bestämmelserna i RMS-P får hos sjösäkerhetsinspektionens behörighetsnämnd begära att på grund av andra meriter jämställas med den som uppfyller sådana krav. 139

140 3. RMS-P (PERSONAL) Ordförande i Sjösäkerhetsinspektionens behörighetsnämnd får besluta om undantag från bestämmelserna i RMS-P om krav på behörighet för en viss befattning, om nämnden finner att de meriter den sökande har kan jämställas med de krav som anges för befattningen (likvärdighetsbedömas). Har ordförande i nämnden fattat ett sådant beslut skall behörighetsbevis för aktuell befattning utfärdas Ordförandes i Behörighetsnämnden beslut att inte meddela undantag från bestämmelserna i RMS-P, får efter begäran av den enskilde, prövas av chefen för den Militära sjösäkerhetsinspektionen. Dennes beslut kan inte överprövas C SJÖI beslutar om arbetsordning och beslutsordning för behörighetsnämnden. 3.7 GRUPPINDELNING AV ÖRLOGSFARTYG Kraven på nautisk behörighet för örlogsfartyg grundas på följande tabell. Fartyg i grupp A1 har högst behörighetskrav och fartyg i grupp B har lägst. Fartygen har fått grupptillhörighet med ledning av fartygets storlek (deplacement), generella fartområde och komplexitet. A1 A2 A3 B Carlskrona Bore och Heimdal Bevakningsbåt typ 80 Bevakningsbåt 90 H Belos Grim Vedettbåt typ lll Ture Korvett typ Visby Loke Jägaren Bevakningsbåt typ 60/72 Visborg Achilles Skolfartyg (ny) Minarbetsbåt större typ 500 Sleipner Minröjftg typ Landsort Hermes Transportbåt S typ

141 3. RMS-P (PERSONAL) A1 A2 A3 B Trossö Gladan och Falken Heros Bastransportbå typ 700 Korvett typ Göteborg Minutläggare typ 20 Ring Stridsbåt 90 E Korvett typ Stockholm Minutläggare typ 12 Ägir Gruppbåt (G-båt) Ub typ Gotland Pelikanen och pingvinen Lätt trossbåt typ 662 Transportbåt mindre typ 330 Ub typ Södermanland Minröj ftg typ Styrsö Tung trossbåt typ 600 Blixten Orion Transportbåt typ 451 Rödnäbba Viksten URF Hera Kungsholmen Svävare typ M10 X Spiggen M21 och M22 Bogserbåt, Armén typ 1 och 4 Tjelvar Brofärja Armén Nordanö SAM Mareld MRF 01 Sökaren 3.8 FARTOMRÅDEN Följande fartområden gäller vid bemanning av örlogsfartyg enligt detta regelverk. 1. Kanalfart Fart i svenska hamnar, floder, kanaler och mindre insjöar. 2. Inomskärsfart Fart under 1 och fart inomskärs och utomskärs på större insjöar och utanför kusterna, dock inte längre än en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd. 141

142 3. RMS-P (PERSONAL) 3. Inre fart Fart under 1 2 och fart i Kalmarsund, i Öresund, på Oslofjorden intill Larvik och på de större insjöarna. 4. Kustfart Fart under 1 3 och fart utanför öppen kust och utomskärs intill 15 nautiska mil från svensk hamn eller svensk skärgård där fartyget kan finna skydd. 5. Stor kustfart Fart under 1 4 och fart till eller från orter vid Östersjön eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs, samt fart genom Kielkanalen hitom linjen Esbjerg 53 N 4 E fyren Blankeberghe. 6. Nordsjöfart Fart under 1 5 och fart hitom linjen Trondheimsfjorden-Shetlands nordpynt, därifrån västerut till 11 W, längs denna longitud över Irlands västkust till 48 N och längs denna latitud österut till Brest. 7. Inskränkt oceanfart Fart i andra europeiska farvatten än dem under 1 6 söder eller öster om den i 6 angivna linjen, fart på utomeuropeiska orter vid Medelhavet och Svarta havet samt fart på Nordafrikas västkust norr om 22 N, på Kanarieöarna och på ön Madeira. 8. Oceanfart All annan fart än de under

143 3. RMS-P (PERSONAL) 3.9 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER De individer som innehar nautisk eller teknisk behörighet grundad på reglerna i RMS-P erhåller efter ansökan till HKV SJÖI förnyad behörighet och behörighetsbevis, dock skall den som under de senaste fem åren inte varit i aktiv sjötjänst under minst en månad, genomgå repetitionsutbildning enligt för att erhålla förnyad behörighet Senast skall varje individ i säkerhetsbesättningen kunna styrka sin behörighet, enligt med av HKV SJÖI utfärdat behörighetsbevis Intill dess att fartyg erhåller beslut om säkerhetsbesättning från HKV SJÖI gäller säkerhetsbesättning enligt RMS-P

144 3. RMS-P (PERSONAL) BILAGA 1 BEHÖRIGHETSBEVIS SKEPPTEKNISK PERSONAL, EXEMPEL FÖRSVARSMAKTEN SWEDISH ARMED FORCES BEVIS OM BEHÖRIGHET SOM Certificate of compency as MASKINBEFÄL PÅ ÖRLOGSFARTYG Engineer Officer on naval ships I NIVÅ M5 Level M5 Utfärdat med stöd av bestämmelserna I RMS-P om behörighet för personal på Svenska örlogsfartyg, uppfyllande reglerna III/1, VI/1.2 i den internationella konventionen om utbildning, certifiering och vakthållning för sjöpersonal 1978 i dess ändrade lydelse 1995 (STCW 95). Issued under the provisions of the Ordinance (RMS-P) concerning the competency of Naval Seafarers. Complying with the Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in 1995 (STCW 95). För For Personnummer Civic reg. no Giltigt intill Valid until Stockholm Foto For the Swedish Armed Forces Behörighetsbevis Nr Certificate No 144

145 3. RMS-P (PERSONAL) SWEDISH ARMED FORCES ENDORSEMENT OF CERTIFICATE Issued under the provisions of the International Convention of Standards of Training, certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in This is to certify that the lawful holder of certificate No Name Has been found duli qualified in accordance with the provisions of regulations III/1, VI/1.2 of the above Convention, as amended and may serve in the following capacity or capacities specified in the safe manning requirements of the Swedish Armed Forces until CAPACITY Chief engineer officer LIMITATIONS Valid on Naval ships with main propulsion machinery of less than 1500 kw, in European waterways Second engineer officer Valid on Naval ships with main propulsion machinery of less than 1500 kw, in European waterways Watchkeeping engineer officer Valid on Naval ships with unlimited main propulsion machinery, in ocean trade Duly authorized by the Swedish Armed Forces The original of this endorsement must be kept available in accordance with regulation I/9 paragraph 9 of the Convention while serving on a ship. Date of birth of the holder of the certificate. Signature of the holder of the certificate. 145

146 3. RMS-P (PERSONAL) BILAGA 2. BEHÖRIGHETSBEVIS NAUTISK PERSONAL, EXEMPEL FÖRSVARSMAKTEN SWEDISH ARMED FORCES BEVIS OM BEHÖRIGHET SOM Certificate of compency as FARTYGSBEFÄL PÅ ÖRLOGSFARTYG Deck Officer on naval ships I NIVÅ N5 Level N5 Utfärdat med stöd av bestämmelserna I RMS-P om behörighet för personal på Svenska örlogsfartyg, uppfyllande reglerna II/1, VI/1.2 i den internationella konventionen om utbildning, certifiering och vakthållning för sjöpersonal 1978 i dess ändrade lydelse 1995 (STCW 95). Issued under the provisions of the Ordinance (RMS-P) concerning the competency of Naval Seafarers. Complying with the Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in 1995 (STCW 95). För For Personnummer Civic reg. no Giltigt intill Valid until Stockholm Foto For the Swedish Armed Forces Behörighetsbevis Nr Certificate No 146

147 3. RMS-P (PERSONAL) SWEDISH ARMED FORCES ENDORSEMENT OF CERTIFICATE Issued under the provisions of the International Convention of Standards of Training, certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in This is to certify that the lawful holder of certificate No Name Has been found duli qualified in accordance with the provisions of regulations II/1, VI/1.2 of the above Convention, as amended and may serve in the following capacity or capacities specified in the safe manning requirements of the Swedish Armed Forces until CAPACITY LIMITATIONS Master Valid on Naval ships with a displacement of 150 tons or less, in European waterways Chief Officer Valid on Naval ships with a displacement of 500 tons or less, in European waterways Watchkeeping Officer Valid on Naval ships with unlimited displacement, in ocean trade Duly authorized by the Swedish Armed Forces The original of this endorsement must be kept available in accordance with regulation I/9 paragraph 9 of the Convention while serving on a ship. Date of birth of the holder of the certificate. Signature of the holder of the certificate. 147

148

149 4. RMS-D (DRIFT) 4A FARTOMRÅDEN 4A.1 FREDSMÄSSIGA FARTOMRÅDEN 4A.1.1 Inledning Svenska örlogsfartyg är konstruerade mot Taktisk Teknisk Ekonomisk Målsättning (TTEM) krav, vad avser operativt uppträdande. Dessa krav har uttryckts som Oss omgivande farvatten (skall tolkats som Stor kustfart), Kustnära (skall tolkats som Kustfart), I skärgård (skall tolkats som Inomskärs eller Inre fart). Detta innebär att fartyg hållfasthetsmässigt dimensionerats för respektive farvatten och alltså inte utan restriktioner kan operera i farvatten utanför dessa. Mot denna bakgrund har varje fartyg tilldelats ett generellt fartområde i RMS, vilka bygger på den fartområdesdefinition som återfanns i Fartygssäkerhetsförordningen, SFS 1988:594, i dess ursprungliga lydelse (se Fartområdesdefinition nedan.) Det finns behov av att för kortare perioder och vid enstaka tillfällen (t ex FOST, örlogsbesök osv.) framföra vissa örlogsfartyg i områden utanför de fastställda geografiska fartområdena. Av den anledningen har omfattande hållfasthetsberäkningar genomförts på samtliga fartyg, som definitionsmässigt regleras av begreppet höghastighetsfartyg enligt RMS-G, Detta har medfört att dessa örlogsfartyg, dels tilldelats ett generellt geografiskt fartområde och dels ett fartområde I vidsträcktare fart. För operativt uppträdande I vidsträcktare fart och under längre perioder erfordras tredjepartsverifiering och att ett systemsäkerhetsarbete för avsedd användning genomförts. Detta regleras i RMS-F kapitel 1 och 2. Tillämpningen av detta synsätt förutsätter emellertid att vissa villkor uppfylls beträffande vind- och vågförhållanden, krav på förberedda basresurser, väderprognoser, manualer för hanterandet av en nödsi- 149

150 4. RMS-D (DRIFT) tuation och krav beträffande viss tilläggsutrustning. Härutöver ställs krav på att fartyget skall kunna överges inom viss tid, baserad på brandisoleringsstandarden ombord enligt HSC-kodens krav. Mer information om fartområden finns i RMS-P. 4A.1.2 Signifikant våghöjd I flera fartområdesföreskrifter för marinens höghastighetsfartyg talas det om signifikant våghöjd. Denna beskrivning av våghöjd är den som bäst överensstämmer med den subjektivt observerade våghöjden. Den signifikanta våghöjden är medelhöjden av den högsta tredjedelen vågor under viss tidsperiod mätt från vågdal till vågtopp. Vid en signifikant våghöjd om t ex två meter kan enstaka vågor med höjden ca fyra meter uppträda. I internationella väderprognoser förekommer begreppet sea state. En ungefärlig översättning av sea state till signifikant våghöjd ges i tabellen nedan: Sea state (enligt World Metrologic Benämning (svenska/engelska) Signifikant våghöjd (meter) organisation) 0 Spegelblankt/Calm 0 1 Krusning/Calm 0-0,1 2 Smul sjö/smooth 0,1-0,5 3 Svag sjö/slight 0,5-1,25 4 Måttlig sjö/moderate 1,25-2,5 5 Grov sjö/rough 2,5-4,0 6 Mycket grov sjö/very rough 4,0-6,0 7 Svår sjö/high 6,0-9,0 8 Mycket svår sjö/very high 9,0-14,0 9 Våldsam sjö/phenomenal >14,0 4A.1.3 Fartygsmanual Manualen skall utarbetas typvis för berörda fartyg och skall omfatta procedurbeskrivningar för agerandet i olika förutsebara nödsituationer. Särskilt viktigt är att fastlägga beslutsprocesser och ansvarsförhållanden. Fartygsmanual enligt i RMS-S fastställd mall skall finnas för berörda fartygstyper, se RMS-S, 2B. 150

151 4. RMS-D (DRIFT) 4A.1.4 Fartygs övergivande Den tidrymd som anges i fartområdesföreskrifterna för fartygets övergivande räknas från det att samtliga ombord är uppställda vid livflottestationerna iförda flytväst/räddningsdräkt till dess att livflottarna sjösatts och blåsts upp och samtliga lämnat fartyget och sitter i livflottarna. Ingen skall i första hand behöva hoppa i sjön för att embarkera en livflotte. I praktiken innebär detta att förfarandet kan övas i bassäng med autentiskt avstånd mellan livflottecontainer och vattenyta. Varje medlem av besättning i fartyg med övergivandekrav skall snarast efter tillträdande av sin befattning ombord ha övat denna rutin. Mindre fartyg med passagerare för vilka övergivandekrav formulerats (t ex Stridsbåt) skall genomföra övningar så att passagerarna (soldaterna) genomgått minst en sådan övning under utbildningstidens inledningsskede. 4A.1.5 Dokumentation av fartområden Varje fartyg med lättviktsdeplacement >40 ton har Tillsynsbok vari ett Sjövärdighetsbevis finns insatt. Dess framsida beskriver det generella geografiska fartområdet och baksidan i tillämpliga fall det icke geografiskt bundna området med begränsningar och villkor. För fartyg och båtar med lättviktsdeplacement <40 ton som saknar Tillsynsbok finns motsvarande information införd på separat sida i båthandboken. Anvisning härom uppsätts i anslutning till sjövärdighetsdekalen. 4A.1.6 Tillfälligt behov av utökat fartområde Vid tillfälligt behov av utökat fartområde eller antal passagerare kontaktas lokal fartygsinspektör i Marinens fartygsinspektion. Denne utfärdar efter vederbörlig granskning ett tillfälligt intyg för det aktuella fallet. 4A.1.7 Man-över-bord-signal Där det i villkoren för vidsträcktare fart står att det skall finnas en man-över-bord-signal får denna ersättas med GPS-utrustning med inbyggd man-över-bord funktion. 151

152 4. RMS-D (DRIFT) 4A.1.8 Fartområdesdefinition Följande fartområden skall finnas: 1. Kanalfart: Fart i svenska hamnar, floder, kanaler och mindre insjöar. 2. Inomskärsfart: Fart under 1 och fart inomskärs och utomskärs på större insjöar och utanför kusterna, dock inte längre än en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd. 3. Inre fart: under 1 2 och fart i Kalmarsund, i Öresund, på Oslofjorden intill Larvik och på de större insjöarna. 4. Kustfart: fart under 1 3 och fart utanför öppen kust och utomskärs intill 15 nautiska mil från svensk hamn eller svensk skärgård där fartyget kan finna skydd. 5. Stor kustfart: fart under 1 4 och fart till eller från orter vid Östersjön eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs, samt fart genom Kielkanalen hitom linjer Esbjerg 53º N 4º E fyren Blankeberghe. 6. Nordsjöfart: fart under 1 5 och fart hitom linjen Trondheimsfjorden Shetlands nordpynt, därifrån västerut till 11º W, längs denna longitud över Irlands västkust till 48º N och längs denna latitud österut till Brest. 7. Inskränkt oceanfart: fart i andra europeiska farvatten än dem under 1 6 söder eller öster om den i 6 angivna linjen, fart på utomeuropeiska orter vid Medelhavet och svarta havet samt fart på Nordafrikas västkust norr om 22º N, på Kanarieöarna och på ön Madeira. 8. Oceanfart: all annan fart än de under 1 7. SJÖI får bestämma att ett fartygs fartområde skall ha en annan omfattning än vad som följer av 1 8 om det finns särskilda skäl för det. 152

153 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2 FARTOMRÅDEN FÖR RESPEKTIVE FARTYGSTYP 4A.2.1 Basfartyg för röjdykare HMS Skredsvik Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 30 stycken 4A.2.2 Bastransportbåt typ 700 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Inre fart och fjärdar (22 passagerare i förliga och 18 i aktra passagerarutrymmet) 40 stycken 4A.2.3 Bevakningsbåt typ 60 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Kustfart 30 stycken Passagerarbefordran endast om väderutsikterna för transporttiden (beräknad på fart vid vindstyrka 10 m/s) ej indikerar vindstyrkor över 10 m/s eller signifikant (observerad) våghöjd över 1,0 meter. 4A.2.4 Bevakningsbåt typ 72 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart Båt som genomgått ombyggnad och modifiering beträffande säkerhetsmässiga brister i konstruktion, nödfunktioner och utrustning (t ex höjning av luckkarmar, luftrör och ventilatorer; brandisolering av styrhytt och byssa; separat nödbatteri; portabel nödbrandpump) och som efter sådan ombyggnad genomgått godkänd sjövärdighetsinspektion kan erhålla fartområde Stor kustfart. Kustfart Passagerarbefordran endast om väderutsikterna för transporttiden (beräknad på fart vid vindstyrka 10 m/s) ej indikerar vindstyrkor över 10 m/s eller signifikant (observerad) våghöjd över 1,0 meter. 20 stycken 153

154 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.5 Bevakningsbåt typ 80 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 20 stycken 4A.2.6 Bevakningsfartyg HMS Orion Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Nordsjöfart Villkor Räddningsbåt med sjösättningsanordningar. Belysning på embarkeringsstationerna för flottar och räddningsbåt och vid sjösättningsstationerna bordvarts, ansluten till nödkraft. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande både SB och BB, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Kustfart 50 stycken 4A.2.7 Bogserbåt HMS Achilles Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 60 stycken (100 % barlastvatten) 4A.2.8 Bogserbåt HMS Hera Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Kustfart 20 stycken 4A.2.9 Bogserbåt HMS Hermes och HMS Heros Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 30 stycken 154

155 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.10 Dykeri- och ubåtsräddningsfartyget HMS Belos Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Oceanfart Villkor Räddningsbåt med sjösättningsanordningar. Belysning på embarkeringsstationerna för flottar och räddningsbåt och vid sjösättningsstationerna bordvarts, ansluten till nödkraft. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Stor kustfart 200 stycken 4A.2.11 Dykfartyg HMS Nordanö Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Kustfart 35 stycken 4A.2.12 Dykfartyg HMS Ägir Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 40 stycken 4A.2.13 Gruppbåt (G-båt) Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Inomskärsfart Inomskärsfart 8 stycken 4A.2.14 Hydrofonbojfartyg typ Ejdern Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 30 stycken 155

156 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.15 Korvett typ Göteborg Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I vidsträcktare fart: Förflyttning inom 4 timmar (1/11 31/3) resp 8 timmar (övrig tid) från hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd får ske om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd över 3 meter kommer att uppträda. Vid signifikant (observerad) våghöjd över 2 meter skall fartanpassning ske. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 resp 16 timmar från avfärd skall finnas. Övningar skall genomföras så att fartyget kan överges på 8 minuter. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Kustfart 60 stycken 156

157 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.16 Korvett typ Stockholm Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I vidsträcktare fart: Förflyttning inom 4 timmar (1/11 31/3) resp 8 timmar (övrig tid) från hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd får ske om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd över 3 meter kommer att uppträda. Vid signifikant (observerad) våghöjd över 2 meter skall fartanpassning ske. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 resp 16 timmar från avfärd skall finnas Övningar skall genomföras så att fartyget kan överges på 8 minuter. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Kustfart 60 stycken 157

158 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.17 Korvett typ Visby Fartområde Generellt: Inskränkt Oceanfart Villkor: Vid signifikant våghöjd över 3 m skall fartanpassning ske. För fartanpassningen används som hjälpmedel övervakningssystemet för skrovpåkänningar, integrerat i SÖV. Vid väderutsikter som indikerar signifikant våghöjd över 5 m skall hamn eller annan skyddad plats uppsökas. Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Fartområde med passagerare Kustfart Högsta antal passagerare 25 Högsta antal personer ombord inklusive passagerare får ej överstiga 68 4A.2.18 Lag- och ledningsfartyg HMS Visborg Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Vidsträcktare fart: Inskränkt oceanfart Villkor Akterportar och sidoportar skall vara låsta med låsanordningar certifierade av klassificeringssällskap i vidsträcktare fartområde än Stor Kustfart. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Stor kustfart I stor kustfart: 150 passagerare I kustfart: 250 passagerare 158

159 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.19 Lag- och stabsfartyg HMS Trossö Fartområde Fartområde och högsta antal passagerare Generellt: Inskränkt oceanfart Villkor Sidoportars hållfasthet och låsanordningar skall vara certifierade av klassificeringssällskap. Räddningsbåt med sjösättningsanordningar. Belysning på embarkeringsstationerna för flottar och räddningsbåt och vid sjösättningsstationerna bordvarts, ansluten till nödkraft. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. I inskränkt oceanfart: 36 passagerare I stor kustfart: 100 passagerare I kustfart: 200 passagerare 4A.2.20 Lasttransportfartyg HMS Loke Fartområde Fartområde och högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I stor kustfart: 50 passagerare I kustfart: 200 passagerare 159

160 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.21 Lasttransportfartyg HMS Sleipner Fartområde Fartområde och högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I Fartområde Inskränkt oceanfart Villkor Operativa krav Vederhäftig väderinformation skall inhämtas minst var 4:e timma. Vid väderutsikter som indikerar sjötillstånd med signifikant våghöjd över 4 meter eller vindstyrka över 15 m/s skall skyddad hamn uppsökas. Baspunkter skall förberedas längs färdvägen, innebärande att basen känner till fartygets rutt och tidsschema. Baspunkterna skall ha öppen kommunikation med fartyget och ha resurser att assistera i händelse av nödsituation. Förflyttningen skall planeras så att tiden att nå en baspunkt ej överskrider 8 timmar. Vilkor Tekniska krav Akter- och sidoportars hållfasthet skall vara certifierade av klassificeringssällskap. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. I inskränkt oceanfart: 12 passagerare I stor kustfart: 40 passagerare I kustfart: 100 passagerare I inre fart: 300 passagerare 160

161 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.22 Lätt trossbåt typ 662 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får utan passagerare förflyttas inom ett område från hamn eller annan plats där båten kan finna skydd inom 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd överstigande 1,5 meter kommer att uppträda. Om sjötillståndet under 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) sannolikt kommer att överskrida signifikant (observerad) våghöjd 1,5 meter men ej 2,5 meter gäller: Vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 2 meter får farten ej överstiga 20 knop. Vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 2,5 meter skall båten framföras deplacerande. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 timmar (1/11 31/3) resp 16 timmar från avfärd skall finnas. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får med passagerare (högst 12 personer) förflyttas över öppet hav till Gotland eller intill 15 nautiska mil från kust under förutsättning att: Följebåt (stridsbåt typ 90 H med ledig transportkapacitet eller större fartyg) eskorterar. Optisk kontakt upprätthålls mellan enheterna. Förflyttningen genomförs huvudsakligen under dagsljus. Sambandskontroll mellan följebåt och bas i land utförs minst varannan timme. Väderutsikterna för transporttiden (beräknad på fart vid vindstyrka 10 m/s) ej indikerar vindstyrkor över 10 m/s eller signifikant (observerad) våghöjd över 1,5 meter. Väderinformation inhämtas kontinuerligt under överfarten, dock minst en gång varannan timme. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. 12 stycken 161

162 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.23 Minarbetsbåt, större typ 500 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Inomskärsfart 16 stycken 4A.2.24 Stödfartyg HMS Carlskrona Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Oceanfart Villkor Räddningsbåt med sjösättningsanordningar. Belysning på embarkeringsstationerna för flottar och räddningsbåt och vid sjösättningsstationerna bodvarts, ansluten till nödkraft. Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Stor kustfart I stor kustfart: 150 passagerare I kustfart: 250 passagerare 4A.2.25 Minröjningsfarkost MRF 01 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 20 stycken 162

163 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.26 Minröjningsfartyg typ Landsort Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Fartyg som genomgått av MFI godkänd reparation av skador samt skrovförstärkning får framföras i Nordsjöfart med signifikant våghöjd om högst 2,5 meter. Beslut beträffande vidsträcktare fartområde fattas av SJÖI från fall till fall. Utrustning som i Nordsjöfart och vidsträcktare fart skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Kustfart 45 stycken 4A.2.27 Minröjningsfartyg typ Styrsö Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I fartområde Nordsjöfart Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion hörför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Kustfart 30 stycken 4A.2.28 Minutläggare typ 12 och MUL 20 Fartområde Fartområde och högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I stor kustfart: 30 passagerare I kustfart: 50 passagerare I inre fart: 80 passagerare 163

164 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.29 Passagerarfärja Kungsholmen Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Inomskärsfart Inomskärs mellan Kungsholmen och Finskan i Karlskrona skärgård. 30 stycken, signifikant våghöjd får med passagerare ej överstiga 0,25 meter. 4A.2.30 Persontransportbåt HMS Blixten (Storebro 9,5 m) Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Inre fart Inre fart 20 stycken 4A.2.31 Persontransportbåt HMS Rödnäbba Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Inre fart 42 stycken 4A.2.32 Persontransportbåt Ture Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Inre fart Inre fart 17 stycken 164

165 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.33 Skolfartyg HMS Viksten Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I fartområde Nordsjöfart Utrustning som skall finnas ombord: - Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Kustfart 20 stycken 4A.2.34 Skolfartyg typ M20 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Kustfart 20 stycken 4A.2.35 Segelfartyg Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Oceanfart Stor kustfart Utrustning som skall finnas ombord: Livflottar till 100 % av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. 12 stycken 4A.2.36 Specialubåt HMS Spiggen Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Enligt aktuell operationsmanual för Spiggen Räddningsresurser skall finnas färdiga att ingripa ev på haveriplats inom 12 timmar. Inre fart och fjärdar 1 stycken 165

166 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.37 Stridsbåt typ 90E Fartområde Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får utan passagerare förflyttas inom ett område från hamn eller annan plats där båten kan finna skydd inom 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd överstigande 1 meter kommer att uppträda. Om sjötillståndet under 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) sannolikt kommer att överskrida signifikant (observerad) våghöjd 1 meter men ej 2 meter gäller: - Vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 1,5 meter får farten ej överstiga 20 knop. - Vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 2 meter skall båten framföras deplacerande. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 timmar (1/11 31/3) resp 16 timmar från avfärd skall finnas. Manual skall finnas ombord och hos företagsledaren i land som beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. (Se RMS-S, 2B). Manualen skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. 166

167 4. RMS-D (DRIFT) Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får med passagerare (högst 10 personer) förflyttas över öppet hav till Gotland eller annan svensk ombaseringsort utanför 15 nautiska mil från kusten under förutsättning att: Följebåt (stridsbåt typ 90 H med ledig transportkapacitet eller större fartyg) eskorterar. Optisk kontakt upprätthålls mellan enheterna. Förflyttningen genomförs huvudsakligen under dagsljus. Sambandskontroll mellan följebåt och bas i land utförs minst var annan timma. Väderutsikterna för transporttiden (beräknad på fart vid vindstyrka 10 m/s) ej indikerar vindstyrkor över 10 m/s eller signifikant (observerad) våghöjd över 1,0 meter. Väderinformation inhämtas kontinuerligt under överfarten, dock minst en gång varannan timme. Manual finns ombord och hos företagsledaren i land som klart beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. (Se RMS-S, 2B) Manualen skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. 10 stycken placerade under däck 167

168 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.38 Stridsbåt typ 90H, 90HS och 90 HL Fartområde Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får utan passagerare förflyttas inom ett område från hamn eller annan plats där båten kan finna skydd inom 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd överstigande 1 meter kommer att uppträda. Om sjötillståndet under 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) sannolikt kommer att överskrida signifikant (observerad) våghöjd 1 meter men ej 2 meter gäller: Vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 1,5 meter får farten ej överstiga 20 knop. Vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 2 meter skall båten framföras deplacerande. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 timmar (1/11 31/3) resp 16 timmar från avfärd skall finnas. Manual skall finnas ombord och hos företagsledaren i land som beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. (Se RMS-S, 2B). Manualen skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. 168

169 4. RMS-D (DRIFT) Fartområde med passagerare Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis och intyg för passagerarbefordran får med passagerare (mer än 12 personer) förflyttas över öppet hav intill 30 nautiska mil från kust under förutsättning att: Följebåt (stridsbåt typ 90 H med ledig transportkapacitet eller större fartyg) eskorterar. Optisk kontakt upprätthålls mellan enheterna. Förflyttningen genomförs huvudsakligen under dagsljus. Sambandskontroll mellan följebåt och bas i land utförs minst var annan timma. Väderutsikterna för transporttiden (beräknad på fart vid vindstyrka 10 m/s) ej indikerar vindstyrkor över 10 m/s eller signifikant (observerad) våghöjd över 1,0 meter. Väderinformation inhämtas kontinuerligt under överfarten, dock minst en gång varannan timme. Manual finns ombord och hos företagsledaren i land som klart beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. (Se RMS-S, 2B). Manualen skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. Högsta antal passagerare 20 stycken (Strb 90H) placerade under däck* 18 stycken (Strb 90HS) placerade under däck* 12 stycken (Strb 90HL) placerade under däck* * Högst 10 passagerar får under färd i högst kustfart samtidigt befinna sig på däck akter om styrhytten: under förutsättning att hastigheten ej överskrider 8 knop och att passagerarna på däck har påtagen, godkänd flytväst samt att besättningsman uppehåller sig hos passagerarna och står i kontakt med båtförare. 169

170 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.43 Transportbåt typ 200 mod Fartområde Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får utan passagerare förflyttas inom ett område från hamn eller annan plats där båten kan finna skydd inom 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd överstigande 1 meter kommer att uppträda. Om sjötillståndet under 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) sannolikt kommer att överskrida signifikant (observerad) våghöjd 1 meter men ej 1,5 meter skall båten framföras med fartanpassning. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 timmar (1/11 31/3) resp 16 timmar från avfärd skall finnas. Manual skall finnas ombord och hos företagsledaren i land som beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. (Se RMS-S, 2B). Manualen skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 8 minuter. 170

171 4. RMS-D (DRIFT) Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis och intyg för passagerarbefordran får med passagerare (mer än 12 personer) förflyttas över öppet hav till Gotland eller annan svensk ombaseringsort utanför 15 nautiska mil från kusten under förutsättning att: Följebåt (2 stridsbåt typ 90 H med ledig transportkapacitet eller större fartyg) eskorterar. Optisk kontakt upprätthålls mellan enheterna. Förflyttningen genomförs huvudsakligen under dagsljus. Sambandskontroll mellan följebåt och bas i land utförs minst varannan timme. Väderutsikterna för transporttiden (beräknad på fart vid vindstyrka 8 m/s) ej indikerar vindstyrkor över 8 m/s eller signifikant (observerad) våghöjd över 0,8 meter. Väderinformation inhämtas kontinuerligt under överfarten, dock minst en gång varannan timme. Manual finns ombord och hos företagsledaren i land som klart beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. (Se RMS-S, 2B). Manualen skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner. Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 8 minuter. 40 stycken 4A.2.42 Transportbåt typ 200 ej mod Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Kustfart 40 stycken 4A.2.39 Svävare KA M10X Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Kustfart 50 stycken 4A.2.40 Torped- och robotbärgningsfartyg HMS Pelikanen Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Inre fart och fjärdar 20 stycken 171

172 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.41 Torped- och robotbärgningsfartyg HMS Pingvinen Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Inre fart och fjärdar 20 stycken 4A.2.44 Transportbåt, mindre typ 331 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Inre fart och fjärdar 10 stycken 4A.2.45 Amfibiebåt 2000 L (451 och 452) Fartområde Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får utan passagerare förflyttas inom ett område från hamn eller annan plats där båten kan finna skydd inom 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd överstigande 1,5 meter kommer att uppträda. Om sjötillståndet under 4 timmar (1/11 31/3) respektive 8 timmar (övrig tid) sannolikt kommer att överskrida signifikant (observerad) våghöjd 1,5 meter men ej 2,5 meter gäller: - vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 2 meter får farten ej överstiga 20 knop. - vid signifikant (observerad) våghöjd upp till 2,5 meter skall båten framföras deplacerande. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 timmar (1/11 31/3) resp 16 timmar från avfärd skall finnas. Manual skall finnas ombord och hos företagsledaren i land som beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. Denna skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner. (Se RMS-S, 2B) Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. 172

173 4. RMS-D (DRIFT) Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får med passagerare (högst 12 personer) förflyttas över öppet hav intill 30 nautiska mil från kust under förutsättning att: Följebåt (stridsbåt typ 90 H med ledig transportkapacitet eller större fartyg) eskorterar Optisk kontakt upprätthålls mellan enheterna Förflyttningen genomförs huvudsakligen i dagsljus Sambandskontroll mellan följebåt och bas i land utförs minst varannan timme Väderutsikterna för transporttiden (beräknad på fart vid vindstyrka 10 m/s) ej indikerar vindstyrkor över 10 m/s eller signifikant (observerad) våghöjd över 1,5 meter Väderinformation inhämtas kontinuerligt under överfarten, dock minst en gång varannan timme Manual finns ombord och hos företagsledaren i land som klart beskriver tillvägagångssättet vid en nödsituation. Denna skall tydligt klargöra ansvarsförhållanden, beslutsvägar och sambandsrutiner (se RMS-S, 2B) Övningar skall genomföras så att båten kan överges inom 3 minuter. 42 stycken Anmärkning Efter ombyggnad till ledningsbåt avgör SJÖI från fall till fall antal passagerare och villkor för passagerarbefordran. 4A.2.46 Transportfärja HMS Grim Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Inre fart och fjärdar 100 stycken (varav 35 i aktra och 65 i förliga passagerarutrymmet) 4A.2.47 Transportfärja HMS Heimdal Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Kustfart 100 stycken (varav 50 i förliga och 50 i aktra passagerarutrymmet) I inre fart och fjärdar 180 passagerare 173

174 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.48 Transportfärja HMS Ring Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Kustfart, dock ej längre ut från kust än 10 M 100 stycken 4A.2.49 Telekabelfartyg HMS Tjelvar Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart Inre fart och fjärdar 20 stycken 4A.2.50 Trossbåt typ 603 Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Kustfart I vidsträcktare fart: Båt med giltigt sjövärdighetsbevis får utan passagerare förflyttas inom ett område från hamn eller annan plats där båten kan finna skydd inom 4 timmar om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd överstigande 1 meter kommer att uppträda. Inre fart och fjärdar Vid befordran av mer än 12 passagerare skall säkerhetsbesättningen bestå av fartygschef + 2 man. 35 stycken 4A.2.51 Ubåtar av typerna Västergötland, Gotland och Södermanland Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Inskränkt oceanfart samt inom 80 M från kust. Ubåtsräddningsresurser skall finnas färdiga att ingripa på eventuell haveriplats enligt Ubåtsräddningsinstruktion för Försvarsmakten, (UbRäddnI FM), HKV :66011, , kapitel 1.7 Räddningsberedskap. Utrustning som skall finnas ombord: - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Inomskärsfart Inom dykområde skall bottenstruktur och djup vara sådana att tvingande bottenläge ej omöjliggör kollektiv räddning. 12 stycken, dock får totalt antal personer ombord ej överstiga antalet utstigningsdräkter. 174

175 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.52 Ubåtsräddningsfarkost URF Fartområde Generellt: Maximala 2 M från följebåt plus villkor enligt UbR FL:URF. 4A.2.53 Vedettbåt HMS Jägaren Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart I vidsträcktare fart: Förflyttning inom 4 timmar (1/11 31/3) resp 8 timmar (övrig tid) från hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd får ske om det under operationstiden ej är sannolikt att sjötillstånd med signifikant (observerad) våghöjd över 2 meter kommer att uppträda. Vid signifikant (observerad) våghöjd över 1,5 meter skall fartanpassning ske. Tillfälliga (eller permanenta) basresurser för assistans i nödsituation skall finnas beredda inom begränsningsområdet (4 timmar resp 8 timmar). Tillförlitlig väderprognos för 8 resp 16 timmar från avfärd skall finnas. Övningar skall genomföras så att fartyget kan överges på 8 minuter. Utrustning som skall finnas ombord: - Kraftigt dimensionerat drivankare. - Livflottar till 100% av ombordvarande på vardera SB och BB sida, alla lätt sjösättningsbara och med sjunkutlösningsdon. - Överlevnadsdräkter (SOLAS 1 timme) till alla ombordvarande, lätt åtkomliga. - Man-över-bord-signal om GPS-funktion härför saknas. - Kommunikationsutrustning enligt kapitel 6 i RMS-F för aktuellt sjöområde. Kustfart 25 stycken 4A.2.54 Vedettbåt typ III (Dalarö) Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Stor kustfart Inre fart och fjärdar 20 stycken 175

176 4. RMS-D (DRIFT) 4A.2.55 Övriga motordrivna ej fartygsburna båtar Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Inomskärsfart Lokal fartygsinspektör avgör från fall till fall och utfärdar erforderligt intyg. Lokal fartygsinspektör avgör från fall till fall och utfärdar erforderligt intyg. 4A.2.56 Övriga ej motordrivna och ej fartygsburna båtar Fartområde Fartområde med passagerare Högsta antal passagerare Generellt: Inomskärsfart Lokal fartygsinspektör avgör från fall till fall och utfärdar erforderligt intyg. Lokal fartygsinspektör avgör från fall till fall och utfärdar erforderligt intyg. 4B ELDRIFT Förord Denna föreskrift gäller för skötsel av starkströmsanläggningar på örlogsfartyg. Den är i sin utformning generell och skall användas tillsammans med de särskilda anvisningar som finns i beskrivningsböcker eller motsvarande dokumentation för respektive fartygstyp. Anvisningar kompletterar föreskriften men får inte strida mot författningen. Som förebild för denna föreskrift ligger den svenska standardenskötsel av elektriska starkströmsanläggningar, SS-EN Standarden är inte utarbetad för att tillämpas på sjögående fartyg eller svävare, eftersom internationella regler i dessa sammanhang har företräde framför nationell lagstiftning, men rekommenderas som vägledning och tillämpning så långt det är möjligt. Vidare bygger denna föreskrift i sin struktur och utformning på Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande och skötsel av starkströmsanläggningar, avd C. Det finns i denna föreskrift även regler för elbehörighet och ansvarsförhållanden inom elsäkerhetsområdet. Kompetenskraven för elbehörighet finns i en separat behörighetsdel, RMS-P, där all behörighet, både teknisk och nautisk, är redovisade. Regler för utförandet av en elanläggning finns i RMS-F, Fartygssäkerhet normer. 176

177 4. RMS-D (DRIFT) Denna föreskrift innehåller avsiktligt landnomenklatur för att underlätta för värnpliktiga elektriker som tjänstgör ombord eller i lagorganisation, och varvsanställda elektriker som vanligen är grundutbildade i sitt arbete genom Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Den övergripande policyn för elsäkerhetsarbete inom försvarsmakten ges av Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten, H Elsäk. En viktig del i allt elsäkerhetsarbete är att tillbud, som skulle kunnat resultera i olycka, skada, elavbrott eller eldriftstörning, rapporteras. Därför är det av utomordentlig vikt att chef för förband, centrum och skola tillser att avvikelserapportering sker (se RMS-S kapitel 2C). 4B.1 Allmänt Denna föreskrift gäller för skötsel av elektriska anläggningar och elektrisk materiel på örlogsfartyg. I begreppet skötsel ligger all verksamhet som krävs för att en elanläggning skall fungera. Vidare finns regler för vilka elarbeten som kräver behörighet på örlogsfartyg. I dessa föreskrifter används begreppet anläggning som sammanfattande benämning för elektrisk anläggning med tillhörande elektrisk materiel som exempelvis maskiner, transformatorer, mätinstrument, ledningssystem, apparater och bruksföremål. Föreskrifterna skall tillämpas oberoende av när anläggningen eller materielen togs i bruk. Elsäkerhetsverkets föreskrifter för anslutning till land kan vid landanslutet fartyg ha företräde framför dessa föreskrifter. Detta gäller bl a då fartyget lämnar elenergi till landnätet. Detta är tillåtet kortvarigt under vissa förutsättningar som är närmare angivna i RMS-F. 4B.2 Ansvar Arbetsgivares ansvar, liksom kraven på arbetstagare, regleras främst av arbetsmiljölagen. I försvarets handbok för elsäkerhet, H Elsäk, finns sambanden mellan arbetsmiljölagen, ellagen och annan lagstiftning beskriven. Nedan redovisas ansvarsregler för elanläggningar på örlogsfartyg. Ansvarsbegreppen är hämtade från ellagstiftningen och har anpassats för tillämpning på örlogsfartyg. Senare ges exempel på hur arbetsuppgifter inom olika ansvarsområden kan delegeras. 177

178 4. RMS-D (DRIFT) 4B.2.1 Ansvar för anläggning (elanläggningsansvar) Det åligger anläggningens innehavare att se till att anläggningen är så utförd och hålls i ett sådant skick att den ger nödvändig säkerhet för person och egendom att utöva tillsyn av anläggningen enligt avsnitt 4B.4 att utse eldriftansvarig för anläggningen. Anvisning Anläggningen skall, förutom de krav ellagstiftningen ställer på gränsytor och landanslutning, vara utförd enligt RMS-F. Vid leverans skall Designansvarig (normalt FMV) styrka detta med erforderliga certifikat och säkerhetsgodkännanden. Designansvarig ansvarar enligt Samordningsavtal med Försvarsmakten, för att anläggningen vid leverans till Försvarsmakten är utförd på ett säkert sätt. Designansvarig utfärdar ett Säkerhetsgodkännande för godkänd design och HKV beslutar om användning. Utförandet får ej ändras utan designansvarigs förnyade säkerhetsgodkännande. Ägarföreträdarens representant (ÄFR) följer upp att anläggningen hålls i ett sådant skick att systemsäkerhetsvillkoren vidmakthålls. Nyttjaren (normalt ett förband) skall följa angivna handhavande-, materielvårds- och säkerhetsföreskrifter så att materielen hålls i ett säkert skick. Råd Ett örlogsfartygs elanläggning kan delas upp och arbetsuppgifter inom elanläggningsansvaret (eldriftansvar) kan delegeras till flera personer. 4B.2.2 Ansvar för säkerhet vid skötsel (personsäkerhetsansvar) Det åligger arbetsgivare att se till att varje arbete eller åtgärd utförs på sådant sätt att kraven på nödvändig säkerhet för personalen vid skötsel av anläggningen uppfylls och att bedriva systematisk internkontroll enligt avsnitt 4B

179 4. RMS-D (DRIFT) Arbetsgivaren skall för varje elarbete utse en för arbetet ansvarig person, den elarbetsansvarige, med erforderlig kompetens att leda arbetet och med befogenheter att vidta erforderliga åtgärder. Elarbetsansvarig kan utses muntligt om denne är direkt underställd den som utser honom/henne eller att det är uppenbart att en skriftlig delegering inte är nödvändig. 4B.2.3 Ansvar för behörighet (elbehörighetsansvar) I begreppet elbehörighetsansvar ligger främst den elbehöriges eget personliga ansvar för att personal under dennes ledning som utför elarbete har rätt kompetens och att utfört arbete kontrolleras. Det åligger arbetsgivare att se till att organisationen innehåller elbehöriga med rätt behörighet och i tillräcklig omfattning att arbetsuppgifter som kräver elbehörighet delegeras skriftligt till berörda elbehöriga. 179

180 4. RMS-D (DRIFT) Exempel på delegering av arbetsuppgifter på örlogsfartyg 1) MtjC, maskintjänstchefen, utses vanligen till Eldriftsansvarig för fartygets elanläggning eftersom denne normalt har kompetens och behörighet. Ur ett ägarperspektiv har ett örlogsfartyg bara en elanläggning, men denna anläggning kan delas upp med avseende på arbetsuppgifter inom elanläggningsansvaret (vidaredelegering) så att exempelvis en elektroofficer (EIO) eller en teleofficer (TeleO) kan utses som eldriftansvariga för sina anläggningar. Gränsen mellan elanläggningar skall vara entydig och anges lämpligen på en elritning. Delegering skall vara PERSONLIG, SKRIFTLIG och ENTYDIG! 180