Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel"

Transkript

1 Optisk strålning

2 Innehåll Elektromagnetisk och optisk strålning Växelverkan ljus materia Biologiska i effekter i ögat Biologiska effekter i huden Radiometri Gränsvärden Beräkningsexempel

3 Vad är optisk strålning? Optisk strålning Strålningen från solen mot jorden Ljus är en del av den optiska strålningen Optikens lagar gäller Optisk strålning tränger inte in i kroppen (förutom i ögat)

4 Elektromagnetisk vågrörelse Ljushastighet c = km/s = våglängd [m] (1 nm = 10-9 m, 1 m = 10-6 m) v = frekvens [Hz] c = v [m/s]

5 Elektromagnetiskt spektrum Fotonenergi Våglängd Frekvens 1,0E-16 [nm] 3,0E+33 [Hz] 1,2E+19 [ev] Strålningstyp Gammastrålning 0,01 [nm] 3,0E+19 [Hz] 1,2E+05 [ev] Röntgenstrålning 10 [nm] 3,0E+16 [Hz] 1,2E+02 [ev] 100 [nm] 3,0E+15 [Hz] 1,2E+01 [ev] Extrem UV Optisk strålning 1 [mm] 3,0E+11 [Hz] 1,2E-03 [ev] Mikrovågor 30 [cm] 1,0E+09 [Hz] 4,1E-06 [ev] Radiovågor 10 [km] 3,0E+04 [Hz] 1,2E-10 [ev]

6 Fotoner kvantisering av ljuset Energin i vågen kommer i klumpar, fotoner, med energin E = hv (h = 6, Js, Planck s konstant) Våg partikel dualism (Hög energi kort våglängd g partiklar Låg energi lång våglängd vågor) Fotonenergin avgör vilken skada strålningen kan göra på biologisk vävnad

7 Optiska spektrat

8 Optiska spektrat VUV UVC UVB UVA Synligt IRA IRB IRC [nm] nm Gräns mot VUV 280 nm Kortaste våglängden som når jordytan 315 nm Kortaste våglängden som kan tränga in i ögat 400 nm Kortaste våglängden som når näthinnan 780 nm Längsta våglängden näthinnan kan detektera 1400 nm Längsta våglängden som når näthinnan 2600 nm Längsta våglängden som kan tränga in i ögat 1mm Gränsen mot mikrovågor

9 Växelverkan fotoner materia E = hv Absorbtion E Absorbtion sker endast mellan diskreta energinivåer i materian (kvantisering)

10 Växelverkan fotoner materia Emission hv E Emission sker endast mellan diskreta energinivåer i materian (kvantisering)

11 Fotonenergi Våglängd 180 [nm] 69 6,9 [ev] 280 [nm] 4,4 [ev] 315 [nm] 3,9 [ev] 400 [nm] 3,1 [ev] 780 [nm] Optiskt spektrum 1,6 [ev] Strålningstyp UVC UVB UVA Synligt Inre och yttre elektroner DNA Yttre elektroner Kovalenta bindningar Jonbindningar IRA 1400 [nm] 0,9 [ev] IRB 2600 [nm] 0,5 [ev] Molekylvibrationer och rotationer Svaga bindningar IRC 1 [mm] 0,001 [ev]

12 Biologiska effekter i ögat inträngning UVC + UVB (UVB) + UVA Synligt + IRA IRB IRC UVC och kortvågig UVB (<295 nm) absorberas i korneas epitelceller UVA absorberas i ögats främre delar Synligt och IRA bryts i ögats optik och når näthinnan (långvågig IRA absorberas i glaskroppen) IRB absorberas i ögats främre delar IRC absorberas i kornea

13 Biologiska effekter i ögat påverkan UVC och UVB Dödar epitelcellerna, cellerna avstöts Fotokeratit Långvågig g guvb kan ge katarakt Cancer Pulsad strålning med hög intensitet Ablation UVA Inga akuta skador Kan eventuellt orsaka katarakt långsiktigt

14 Biologiska effekter i ögat påverkan Synligt ljus Absorbtion i näthinnan Synintryck

15 Biologiska effekter i ögat påverkan Synligt ljus brännskada på näthinnan Parallellt ljus från avlägsen punktkälla eller laserstråle fokuseras till punkt på näthinnan Lokal överhettning lokal blind fläck Kraftig laserpuls plasmabildning gasblåsa explosion tryckvåg fotodisruption T ö k l k d Sk d ll i å k ll Tröskelskada: Skada eller ingen påverkan alls (Händer på några sekunder eller inte alls)

16 Biologiska effekter i ögat påverkan Synligt ljus fotokemisk skada (blåljusskada) Det blå ljuset skapar fria radikaler (ex väteperoxid H 2 O 2 ) genom att slå sönder bindningar Dessa är starkt oxiderande skador på DNA i näthinnans epitelceller (RPE) Kan eventuellt leda till makuladegeneration

17 Biologiska effekter i ögat påverkan IRA Brännskador på näthinnan som för synlig strålning Krympning av glaskroppen vid längre våglängder g IRB Absorberas i kornea, kammarvätskan och linsen Långvarig exponering kan ge katarakt IRC Absorberas i kornea Skador ovanliga eftersom exponering är mycket smärtsamt

18 UVB (UVA) Biologiska effekter i huden Solsveda erytem Fotonerna slår sönder DNA i cellkärnorna cellen skadas reparation av DNA UVB startar pigmentering, UVA får pigmenten att växa Hudcancer Lyckad reparation av DNA cellen överlever Misslyckad reparation av DNA cellen dör Felaktig reparation av DNA cancercell

19 Radiometri att mäta strålning Strålkälla r Bestrålad yta Area A Viktiga storheter e I e L e Strålningsflöde som träffar S [W] e Strålningsstyrka [W/sr] e 2 Radians [W/m sr] A Area S S Rymdvinkel [sr] 2 r e 2 Ee Irradians mot S [W/m ] S

20 Radiometri att mäta strålning Strålkälla r Bestrålad yta Area A Exponering under viss tid t: Area S E e t 2 Stråldos [J/m ]

21 Radiometri att mäta strålning Strålkälla r Bestrålad yta Area A Area S Strålning som innehåller flera våglängder: Ee ( ) Irradians per våglängdsintervall ll Spektral irradians [W/m L e 2 nm] 2 ( ) Spektral radians [W/m sr nm]

22 Spektrala aktionskurvor Aktionsspektrum för UV (hud + kornea) Gäller erytem och fotokeratit, inte cancer och katarakt

23 Spektrala aktionskurvor Aktionsspektrum för synligt och IRA Gäller brännsakada i näthinna och blåljussakada

24 Gränsvärden Exponeringsgränser UV t E e S 30 J/m 2 per 24-timmarsperiod Exponeringsgränser synligt och IRA Krångligare se utdelat material Exponeringsgränser IRB Inga gränsvärden satta Exponeringsgränser Lasrar Se Statens strålskyddsinstituts hemsida

25 Mätteknik Spektroradiometrar Mäter E e ( ) [W/m 2 nm] Viktade radiometrar Mäter E e [W/m 2 ], (känsligheten följer aktionskurvan)

26 Exempel Lysrör, = 254 nm, S = 05 0,5 0,5 m Irradians E e = 2,7 W/m 2 Stråldos: t E e S 30 J/m 2 t max = 22 s

27 Strålningskällor och strålskydd Arbetsplatsoptometri 2010

28 Innehåll Solstrålning UV-källor Ljuskällor IR-källor Lasrar Laserskydd Skyddsglasögon

29 Svartkroppsstrålare Om man värmer upp en svart kropp så börjar den avge elektromagnetisk strålning. Ju varmare kroppen är desto mer förskjuts strålningen mot kortare våglängder. Den lyser!

30 Solspektrum utanför atmosfären 6000 K

31 Solspektrum vid jordytan

32 Solspektrum vid jordytan UVC absorberas högt upp i atmosfären Det mesta av UVB absorberas i ozonlagret Strålslag Andel UVB 0,4% UVA 5% Synligt 56% IR(A) 38,6% Ozonlagret Jorden

33 Ozonlagret 3 O 2 + UV foton = 2 O 2 + O + O = 2 O (En kloratom (från freon) kan katalysera ozonmolekyler)

34 UV-index SMHI + Statens Strålskyddsinstitut (SSI) Skala Från aktionsspektrum för UV-skada. (UV-index 1 25 mw/m 2 ) Beror på: Solhöjd, molnighet, ozonlagret, markytans reflektion, höjd över havet. UV styrka Minimal Låg Måttlig Hög Mkt hög UV-index > 10 Säker soltid (hudtyp 2) 1 dag 1 2 tim min min 5 15 min Hudtyp 1: Alltid röd, aldrig brun Hudtyp 2: Alltid röd, ibland brun Hudtyp 3: Ibland röd, alltid brun Hudtyp 4: Aldrig röd, alltid brun

35 UV-index SMHI + Statens Strålskyddsinstitut (SSI) De flesta ytor (ex. vattenyta) reflekterar UV dåligt Snö reflekterar mycket UV (90%) UV tränger igenom vatten (50% vid 0,5 m) Mycket UV kommer från den blå himlen (50%)

36 UV-källor Behandling av psoriasis (UVB) eller (UVA + psoralen) Vattenrening, desinficering (UVC, 254 nm) Härdning av plast och lim Radering av EPROM Fotografiska processer

37 UV-källor Svetsbåge (UVC, UVB, UVA, Synligt) 0,5 m avstånd

38 Ljuskällor Glödlampa Glödande wolframtråd Temperatur 2500 K Svartkroppsstrålare Matt lampa ofarlig Halogenlampor kan ge brännskador på näth.

39 Lysrörslampor Ljuskällor Ström av elektroner genom kvicksilvergas med lågt tryck ger UV 254 nm (UVC) och synliga linjer. Fosforskikt ger ljus av UV

40 Ljuskällor Kvicksilverlampor Kvicksilver högt tryck ger UV 365 nm och betydande andel synligt ljus. Fosforskikt ger ljus av UV Hög radians. Kan ge brännskador på näthinnan. Trasig lampa kan ge UV strålning.

41 IR-källor Svartkroppstrålare Glasbruk Stålverk Valsverk Aktionskurva för IRA och katarakt saknas.

42 Absorbtion LASER

43 Spontanemission LASER

44 Stimulerad emission LASER

45 Halvgenomskinlig spegel LASER Spontanemission Ljusförstärkare Förstärker våglängden 0 Spegel pg Stimulerad emission Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation Välbestämd riktning på ljuset Monokromatiskt ljus (en våglängd)

46 LASER Helium-Neon, 0 = nm. Argonjonlaser, 0 = nm, nm Nd:YAG-laser, 0 = 1064 nm (IRA) Frekvensdubblad Nd:YAG-laser, 0 = 532 nm Excimerlaser 0 = 193 nm (UVC) Koldioxidlaser 0 = 10,6 m (IRC) Både kontinuerliga och pulsade lasrar

47 LASER - faror Parallell stråle fokuseras till näthinnan (hög radians). Kraftiga lasrar ger hög irradians. Pulsade lasrar kan ge extremt hög irradians. IR-Lasrar extra farliga eftersom man inte ser strålen.

48 Laserskydd MTE (Maximalt Tillåten Exponering) Skydd mot reflexer Avskärmning Laserskyddsglasögon Hög allmänbelysning? Regler för användning (SSI)

49 Laserklasser Klass 1 (ofarliga) Klass 1M (ofarliga för obeväpnat öga/hud) Klass 2 (Synliga. Blinkreflex skyddar) Klass 2M ( motsv. 2 för obeväpnat öga) Klass 3R (Ger i praktiken inga skador) Klass 3B (Reflex från matt yta ofarlig) Klass 4

50 Skyddsglasögon UV Alla optiska material absorberar tillräckligt korta våglängder. Vanliga skyddsglas för mekaniskt skydd fungerar även som UV-skydd. Mt Material il Absorbtionskantbti t Kronglas CR39 Polykarbonat < 300 nm < 350 nm < 380 nm

51 Skyddsglasögon blåljus Tillsatser av färgämnen till materialet kan flytta absorbtionskanten till valfri våglängd Gulfilter tar bort det blå ljuset. (Ex: < 500 nm gult) Exempel: tandläkare

52 Skyddsglasögon synligt ljus Tunt skikt av silver eller aluminium ger neutralt filter (reflektion). Neutrala infärgningar (absorbtion). Skydd mot specifika våglängder (Laser). Elektrooptiska filter med flytande kristaller (Svetsning).

53 Skyddsglasögon IR Betydligt svårare att blockera IR och samtidigt släppa igenom synligt. Guldskikt ger transmissionstopp i grönt och visst skydd mot IR (reflektion). KG3 (Schott) (absorbtion). b

54 Solglasögon Mest för komfort? Princip: UV-skydd i materialet Gulfärgning för blåljusskydd (ej bilkörning) Neutralt filter eller polarisationsfilter för dämpning Standard föreskriver UV-skydd vilket är lätt att uppfylla även i billiga solglasögon

Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd

Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics Del I: Optisk strålning Elektromagnetisk och optisk strålning Växelverkan ljus

Läs mer

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm) Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:8 Utkom från trycket den 9 juli 1994 LASER Beslutad den 10 maj 1994 AFS 1994:8 LASER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om laser samt

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR

KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR I denna information återges de värden och regler som utgör exponeringsgränser för laserstrålning enligt svensk standard

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur 6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m.

E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. Lasersäkerhet E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering Strålskyddslagen Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2000:1287 1 Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 5 mars 2010 Nr 145 146 INNEHÅLL Nr Sidan 145 Republikens presidents förordning om Finlands anslutning till det internationella COSPAS- SARSAT-programmet

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

SSMFS 2012:5. Bilaga 1 Ansökan om tillstånd

SSMFS 2012:5. Bilaga 1 Ansökan om tillstånd Bilaga 1 Ansökan om tillstånd En ansökan om tillstånd ska ställas till Strålsäkerhetsmyndigheten och innehålla uppgifter om: 1. Sökandens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

Photometry is so confusing!!!

Photometry is so confusing!!! Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

Artificiell Optisk Strålning

Artificiell Optisk Strålning Artificiell Optisk Strålning FTF Syd:s temadag belysning 2010-10-11 Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se Direktiv 2006/25/EG Artificial optical radiation (Artificiell optisk strålning) AFS 2009:7 Artificiell

Läs mer

Artificiell optisk strålning

Artificiell optisk strålning AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 2014-03-25) 2 Innehåll

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Multi-wave Diodlaser 3 In 1. Smärtfri Hårborttagning

Multi-wave Diodlaser 3 In 1. Smärtfri Hårborttagning Multi-wave Diodlaser 3 In 1 Smärtfri Hårborttagning Portable Vertical Teori Diodlaser är det optimala verktyget för permanent hårborttagning med tre laser våglängder på 755nm, 808nm och 1064nm. Diodlaser

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Artificiell optisk strålning

Artificiell optisk strålning AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 2014-03-25) 2 Innehåll

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT Noble Light..... the best for your sight! Elektromagnetisk strålning nm 10 13 MIL FUNK KM 10 11 MW KW 10 9 METER UKW 10 7 TV RADAR 10 5 IR-STRÅLNING 10 3 SYNLIGT LJUS 10 UV-STRÅLNING SOLEN 10-1 RÖNTGENSTRÅLNING

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning

AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets författningssamling Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning ISBN 978-91-7930-517-8 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: Spektroskopi Studier av växelverkan

Läs mer

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016 Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling. Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga

Läs mer

Extra övningsuppgifter

Extra övningsuppgifter Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Anna Martinelli Christoph Langhammer Mer info: Klicka er fram till kurshemsidan via Chalmers studieportal Spektroskopi Studier

Läs mer

3M Skyddsglasögon. Innovation. www.personskydd.se SKYDDSGLASÖGON

3M Skyddsglasögon. Innovation. www.personskydd.se SKYDDSGLASÖGON SKYDDSGLASÖGON 3M Skyddsglasögon www.personskydd.se 3M Svenska AB Personskydd 191 89 SOLLENTUNA Tel. 08-92 21 00, Fax. 08-92 22 88 E-post: industrisv@mmm.com www.personskydd.se Innovation Innehåll Inledning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014

Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014 Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014 Ljusets påverkan på museiföremål Vi behöver ljus för att se och uppleva museiföremål men ljuset har samtidigt en nedbrytande effekt på många material. Det finns

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument EP-PE_TC2-COD(1992)0449B

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument EP-PE_TC2-COD(1992)0449B EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Konsoliderat lagstiftningsdokument 7.9.2005 EP-PE_TC2-COD(1992)0449B ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 7 september 2005 inför antagandet

Läs mer

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Repetitionsuppgifter Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL

Läs mer

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ): Parbildning Vi ar studerat två sätt med vilket elektromagnetisk strålning kan växelverka med materia. För ögre energier ar vi även en tredje: Parbildning E mc Innebär att omvandling mellan energi oc massa

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

VIDVINKELOFTALMOSKOP BRUKSANVISNING

VIDVINKELOFTALMOSKOP BRUKSANVISNING VIDVINKELOFTALMOSKOP BRUKSANVISNING LÄS IGENOM ANVISNINGARNA OCH FÖLJ DEM NOGA Innehåll 1. Symboler 2. Varningar och försiktighetsåtgärder 3. Beskrivning av produkten 4. Komma igång 5. Apertur och filter

Läs mer

Manual Loctite 97032. Innehåll: Innan du använder din Loctite 97032 bör du läsa denna manual noggrant. Framsidespanel Baksidespanel.

Manual Loctite 97032. Innehåll: Innan du använder din Loctite 97032 bör du läsa denna manual noggrant. Framsidespanel Baksidespanel. Manual Loctite 97032 Innan du använder din Loctite 97032 bör du läsa denna manual noggrant Innehåll: Ritning Ritning Framsidespanel Baksidespanel Byte av lampmodulen Avlägsnande av transportsäkringskuddar

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 LED lamper for UV-lys Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 Labino Labino utvecklar och tillverkar UV- and vitljuslampor för industri och offentlig sektor Lamporna är baserade på MPXL och LED

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp Informationsmaterial om risker med laserpekare i trafiken. Informationen är främst riktad till förare (buss, spårvagn, tåg, flyg), polis, räddningstjänst,

Läs mer

7. Atomfysik väteatomen

7. Atomfysik väteatomen Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta

Läs mer

Window+ Solskydd. Produktbeskrivning. Inledning. Window + Produktvarianter. Prestanda

Window+ Solskydd. Produktbeskrivning. Inledning. Window + Produktvarianter. Prestanda Inledning Window+ är en invändig solskyddslösning som erbjuder: minskar energiförbrukningen för värme och kyla; minskar toppeffektbehovet för kyla med minst 20% och minskar värmebehovet genom bättre U-värde

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Energisituation I Sverige Cirka 150 TWh elektricitet 150 000 000 000 kwh 20 000 kwh per månad för hus 20-30% av energi belysning i hem Medelvärde - ca 20% hem, kontor,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor

Läs mer

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Växter behöver ljus för alla sina livsprocesser. Under det mörka halvåret är odlingen är som svårast. Ofta är det trångt i våra fönsterkarmar så här års med

Läs mer

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER BRÄ U, BETALA SE! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCACER Antalet hudcancerfall i Jönköpings län har ökat med 44 procent mellan 2000 och 2008. Allt fler yngre drabbas. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen

Läs mer

VaRför är himlen blå, men solnedgången röd?

VaRför är himlen blå, men solnedgången röd? Elvis funderar över mycket. Varje dag frågar han sin mamma om saker som hon inte har en aning om. Då måste hon försöka ta reda på svaret och sedan förklara för Elvis på ett tydligt sätt. Det är jättebra,

Läs mer

Kapitel 35, interferens

Kapitel 35, interferens Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson

Läs mer

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra

Läs mer

Filtersolglasögon_2013 02 04 FILTERSOLGLASÖGON

Filtersolglasögon_2013 02 04 FILTERSOLGLASÖGON Filtersolglasögon_2013 02 04 FILTERSOLGLASÖGON 2 Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? Vilken skillnad innebär Filtersolglasögon för dig? VarflrVarför De flesta solglasögon har tagits

Läs mer

m a d e b y SOLGLASÖGON

m a d e b y SOLGLASÖGON made by SOLGLASÖGON PRODUKTINFORMATION Våra glasögon är kontrollerade och uppfyller EG Direktivet 89/686 enligt kraven i standard EN-1836:2005. Denna standard delar in linserna i fem olika kategorier utifrån

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar; SSMFS 200x:x Utkom från

Läs mer