Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel
|
|
- Carl-Johan Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Optisk strålning
2 Innehåll Elektromagnetisk och optisk strålning Växelverkan ljus materia Biologiska i effekter i ögat Biologiska effekter i huden Radiometri Gränsvärden Beräkningsexempel
3 Vad är optisk strålning? Optisk strålning Strålningen från solen mot jorden Ljus är en del av den optiska strålningen Optikens lagar gäller Optisk strålning tränger inte in i kroppen (förutom i ögat)
4 Elektromagnetisk vågrörelse Ljushastighet c = km/s = våglängd [m] (1 nm = 10-9 m, 1 m = 10-6 m) v = frekvens [Hz] c = v [m/s]
5 Elektromagnetiskt spektrum Fotonenergi Våglängd Frekvens 1,0E-16 [nm] 3,0E+33 [Hz] 1,2E+19 [ev] Strålningstyp Gammastrålning 0,01 [nm] 3,0E+19 [Hz] 1,2E+05 [ev] Röntgenstrålning 10 [nm] 3,0E+16 [Hz] 1,2E+02 [ev] 100 [nm] 3,0E+15 [Hz] 1,2E+01 [ev] Extrem UV Optisk strålning 1 [mm] 3,0E+11 [Hz] 1,2E-03 [ev] Mikrovågor 30 [cm] 1,0E+09 [Hz] 4,1E-06 [ev] Radiovågor 10 [km] 3,0E+04 [Hz] 1,2E-10 [ev]
6 Fotoner kvantisering av ljuset Energin i vågen kommer i klumpar, fotoner, med energin E = hv (h = 6, Js, Planck s konstant) Våg partikel dualism (Hög energi kort våglängd g partiklar Låg energi lång våglängd vågor) Fotonenergin avgör vilken skada strålningen kan göra på biologisk vävnad
7 Optiska spektrat
8 Optiska spektrat VUV UVC UVB UVA Synligt IRA IRB IRC [nm] nm Gräns mot VUV 280 nm Kortaste våglängden som når jordytan 315 nm Kortaste våglängden som kan tränga in i ögat 400 nm Kortaste våglängden som når näthinnan 780 nm Längsta våglängden näthinnan kan detektera 1400 nm Längsta våglängden som når näthinnan 2600 nm Längsta våglängden som kan tränga in i ögat 1mm Gränsen mot mikrovågor
9 Växelverkan fotoner materia E = hv Absorbtion E Absorbtion sker endast mellan diskreta energinivåer i materian (kvantisering)
10 Växelverkan fotoner materia Emission hv E Emission sker endast mellan diskreta energinivåer i materian (kvantisering)
11 Fotonenergi Våglängd 180 [nm] 69 6,9 [ev] 280 [nm] 4,4 [ev] 315 [nm] 3,9 [ev] 400 [nm] 3,1 [ev] 780 [nm] Optiskt spektrum 1,6 [ev] Strålningstyp UVC UVB UVA Synligt Inre och yttre elektroner DNA Yttre elektroner Kovalenta bindningar Jonbindningar IRA 1400 [nm] 0,9 [ev] IRB 2600 [nm] 0,5 [ev] Molekylvibrationer och rotationer Svaga bindningar IRC 1 [mm] 0,001 [ev]
12 Biologiska effekter i ögat inträngning UVC + UVB (UVB) + UVA Synligt + IRA IRB IRC UVC och kortvågig UVB (<295 nm) absorberas i korneas epitelceller UVA absorberas i ögats främre delar Synligt och IRA bryts i ögats optik och når näthinnan (långvågig IRA absorberas i glaskroppen) IRB absorberas i ögats främre delar IRC absorberas i kornea
13 Biologiska effekter i ögat påverkan UVC och UVB Dödar epitelcellerna, cellerna avstöts Fotokeratit Långvågig g guvb kan ge katarakt Cancer Pulsad strålning med hög intensitet Ablation UVA Inga akuta skador Kan eventuellt orsaka katarakt långsiktigt
14 Biologiska effekter i ögat påverkan Synligt ljus Absorbtion i näthinnan Synintryck
15 Biologiska effekter i ögat påverkan Synligt ljus brännskada på näthinnan Parallellt ljus från avlägsen punktkälla eller laserstråle fokuseras till punkt på näthinnan Lokal överhettning lokal blind fläck Kraftig laserpuls plasmabildning gasblåsa explosion tryckvåg fotodisruption T ö k l k d Sk d ll i å k ll Tröskelskada: Skada eller ingen påverkan alls (Händer på några sekunder eller inte alls)
16 Biologiska effekter i ögat påverkan Synligt ljus fotokemisk skada (blåljusskada) Det blå ljuset skapar fria radikaler (ex väteperoxid H 2 O 2 ) genom att slå sönder bindningar Dessa är starkt oxiderande skador på DNA i näthinnans epitelceller (RPE) Kan eventuellt leda till makuladegeneration
17 Biologiska effekter i ögat påverkan IRA Brännskador på näthinnan som för synlig strålning Krympning av glaskroppen vid längre våglängder g IRB Absorberas i kornea, kammarvätskan och linsen Långvarig exponering kan ge katarakt IRC Absorberas i kornea Skador ovanliga eftersom exponering är mycket smärtsamt
18 UVB (UVA) Biologiska effekter i huden Solsveda erytem Fotonerna slår sönder DNA i cellkärnorna cellen skadas reparation av DNA UVB startar pigmentering, UVA får pigmenten att växa Hudcancer Lyckad reparation av DNA cellen överlever Misslyckad reparation av DNA cellen dör Felaktig reparation av DNA cancercell
19 Radiometri att mäta strålning Strålkälla r Bestrålad yta Area A Viktiga storheter e I e L e Strålningsflöde som träffar S [W] e Strålningsstyrka [W/sr] e 2 Radians [W/m sr] A Area S S Rymdvinkel [sr] 2 r e 2 Ee Irradians mot S [W/m ] S
20 Radiometri att mäta strålning Strålkälla r Bestrålad yta Area A Exponering under viss tid t: Area S E e t 2 Stråldos [J/m ]
21 Radiometri att mäta strålning Strålkälla r Bestrålad yta Area A Area S Strålning som innehåller flera våglängder: Ee ( ) Irradians per våglängdsintervall ll Spektral irradians [W/m L e 2 nm] 2 ( ) Spektral radians [W/m sr nm]
22 Spektrala aktionskurvor Aktionsspektrum för UV (hud + kornea) Gäller erytem och fotokeratit, inte cancer och katarakt
23 Spektrala aktionskurvor Aktionsspektrum för synligt och IRA Gäller brännsakada i näthinna och blåljussakada
24 Gränsvärden Exponeringsgränser UV t E e S 30 J/m 2 per 24-timmarsperiod Exponeringsgränser synligt och IRA Krångligare se utdelat material Exponeringsgränser IRB Inga gränsvärden satta Exponeringsgränser Lasrar Se Statens strålskyddsinstituts hemsida
25 Mätteknik Spektroradiometrar Mäter E e ( ) [W/m 2 nm] Viktade radiometrar Mäter E e [W/m 2 ], (känsligheten följer aktionskurvan)
26 Exempel Lysrör, = 254 nm, S = 05 0,5 0,5 m Irradians E e = 2,7 W/m 2 Stråldos: t E e S 30 J/m 2 t max = 22 s
27 Strålningskällor och strålskydd Arbetsplatsoptometri 2010
28 Innehåll Solstrålning UV-källor Ljuskällor IR-källor Lasrar Laserskydd Skyddsglasögon
29 Svartkroppsstrålare Om man värmer upp en svart kropp så börjar den avge elektromagnetisk strålning. Ju varmare kroppen är desto mer förskjuts strålningen mot kortare våglängder. Den lyser!
30 Solspektrum utanför atmosfären 6000 K
31 Solspektrum vid jordytan
32 Solspektrum vid jordytan UVC absorberas högt upp i atmosfären Det mesta av UVB absorberas i ozonlagret Strålslag Andel UVB 0,4% UVA 5% Synligt 56% IR(A) 38,6% Ozonlagret Jorden
33 Ozonlagret 3 O 2 + UV foton = 2 O 2 + O + O = 2 O (En kloratom (från freon) kan katalysera ozonmolekyler)
34 UV-index SMHI + Statens Strålskyddsinstitut (SSI) Skala Från aktionsspektrum för UV-skada. (UV-index 1 25 mw/m 2 ) Beror på: Solhöjd, molnighet, ozonlagret, markytans reflektion, höjd över havet. UV styrka Minimal Låg Måttlig Hög Mkt hög UV-index > 10 Säker soltid (hudtyp 2) 1 dag 1 2 tim min min 5 15 min Hudtyp 1: Alltid röd, aldrig brun Hudtyp 2: Alltid röd, ibland brun Hudtyp 3: Ibland röd, alltid brun Hudtyp 4: Aldrig röd, alltid brun
35 UV-index SMHI + Statens Strålskyddsinstitut (SSI) De flesta ytor (ex. vattenyta) reflekterar UV dåligt Snö reflekterar mycket UV (90%) UV tränger igenom vatten (50% vid 0,5 m) Mycket UV kommer från den blå himlen (50%)
36 UV-källor Behandling av psoriasis (UVB) eller (UVA + psoralen) Vattenrening, desinficering (UVC, 254 nm) Härdning av plast och lim Radering av EPROM Fotografiska processer
37 UV-källor Svetsbåge (UVC, UVB, UVA, Synligt) 0,5 m avstånd
38 Ljuskällor Glödlampa Glödande wolframtråd Temperatur 2500 K Svartkroppsstrålare Matt lampa ofarlig Halogenlampor kan ge brännskador på näth.
39 Lysrörslampor Ljuskällor Ström av elektroner genom kvicksilvergas med lågt tryck ger UV 254 nm (UVC) och synliga linjer. Fosforskikt ger ljus av UV
40 Ljuskällor Kvicksilverlampor Kvicksilver högt tryck ger UV 365 nm och betydande andel synligt ljus. Fosforskikt ger ljus av UV Hög radians. Kan ge brännskador på näthinnan. Trasig lampa kan ge UV strålning.
41 IR-källor Svartkroppstrålare Glasbruk Stålverk Valsverk Aktionskurva för IRA och katarakt saknas.
42 Absorbtion LASER
43 Spontanemission LASER
44 Stimulerad emission LASER
45 Halvgenomskinlig spegel LASER Spontanemission Ljusförstärkare Förstärker våglängden 0 Spegel pg Stimulerad emission Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation Välbestämd riktning på ljuset Monokromatiskt ljus (en våglängd)
46 LASER Helium-Neon, 0 = nm. Argonjonlaser, 0 = nm, nm Nd:YAG-laser, 0 = 1064 nm (IRA) Frekvensdubblad Nd:YAG-laser, 0 = 532 nm Excimerlaser 0 = 193 nm (UVC) Koldioxidlaser 0 = 10,6 m (IRC) Både kontinuerliga och pulsade lasrar
47 LASER - faror Parallell stråle fokuseras till näthinnan (hög radians). Kraftiga lasrar ger hög irradians. Pulsade lasrar kan ge extremt hög irradians. IR-Lasrar extra farliga eftersom man inte ser strålen.
48 Laserskydd MTE (Maximalt Tillåten Exponering) Skydd mot reflexer Avskärmning Laserskyddsglasögon Hög allmänbelysning? Regler för användning (SSI)
49 Laserklasser Klass 1 (ofarliga) Klass 1M (ofarliga för obeväpnat öga/hud) Klass 2 (Synliga. Blinkreflex skyddar) Klass 2M ( motsv. 2 för obeväpnat öga) Klass 3R (Ger i praktiken inga skador) Klass 3B (Reflex från matt yta ofarlig) Klass 4
50 Skyddsglasögon UV Alla optiska material absorberar tillräckligt korta våglängder. Vanliga skyddsglas för mekaniskt skydd fungerar även som UV-skydd. Mt Material il Absorbtionskantbti t Kronglas CR39 Polykarbonat < 300 nm < 350 nm < 380 nm
51 Skyddsglasögon blåljus Tillsatser av färgämnen till materialet kan flytta absorbtionskanten till valfri våglängd Gulfilter tar bort det blå ljuset. (Ex: < 500 nm gult) Exempel: tandläkare
52 Skyddsglasögon synligt ljus Tunt skikt av silver eller aluminium ger neutralt filter (reflektion). Neutrala infärgningar (absorbtion). Skydd mot specifika våglängder (Laser). Elektrooptiska filter med flytande kristaller (Svetsning).
53 Skyddsglasögon IR Betydligt svårare att blockera IR och samtidigt släppa igenom synligt. Guldskikt ger transmissionstopp i grönt och visst skydd mot IR (reflektion). KG3 (Schott) (absorbtion). b
54 Solglasögon Mest för komfort? Princip: UV-skydd i materialet Gulfärgning för blåljusskydd (ej bilkörning) Neutralt filter eller polarisationsfilter för dämpning Standard föreskriver UV-skydd vilket är lätt att uppfylla även i billiga solglasögon
Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd
Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics Del I: Optisk strålning Elektromagnetisk och optisk strålning Växelverkan ljus
Läs merBILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)
Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas
Läs merHur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?
Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:8 Utkom från trycket den 9 juli 1994 LASER Beslutad den 10 maj 1994 AFS 1994:8 LASER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om laser samt
Läs merStatens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.
SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merTvå typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse
Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett
Läs merLjusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm
Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk
Läs merInnehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter
Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter
Läs merGränsvärden och åtgärdsnivåer för exponering för elektromagnetiska fält. Gränsvärdet för exponering fastställs som extern magnetisk flödestäthet.
Bilaga 1 Gränsvärden och åtgärdsnivåer för exponering för elektromagnetiska fält Statiska magnetfält i frekvensområdet 0 1 Hz Gränsvärde för exponering Gränsvärdet för exponering fastställs som extern
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs mer2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)
2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.
Läs merKOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR
KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR I denna information återges de värden och regler som utgör exponeringsgränser för laserstrålning enligt svensk standard
Läs merANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning
ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...
Läs mer6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur
6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merVågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende
Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens
Läs merLasersäkerhet Linköpings universitet 1. Regulatoriska krav. Användning av ljus inom medicinen. Diagnostisk användning av ljus
Lasersäkerhet Forskningsingenjör Malcolm Latorre Department Biomedical Engineering Regulatoriska krav Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2000:1287 1 Syftet med denna lag är att människor,
Läs merE. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m.
Lasersäkerhet E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering Strålskyddslagen Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2000:1287 1 Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs merOptik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 5 mars 2010 Nr 145 146 INNEHÅLL Nr Sidan 145 Republikens presidents förordning om Finlands anslutning till det internationella COSPAS- SARSAT-programmet
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs merFöreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merArtificiell optisk strålning
AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 2014-03-25) 2 Innehåll
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merPhotometry is so confusing!!!
Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.
Läs merSSMFS 2012:5. Bilaga 1 Ansökan om tillstånd
Bilaga 1 Ansökan om tillstånd En ansökan om tillstånd ska ställas till Strålsäkerhetsmyndigheten och innehålla uppgifter om: 1. Sökandens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merMulti-wave Diodlaser 3 In 1. Smärtfri Hårborttagning
Multi-wave Diodlaser 3 In 1 Smärtfri Hårborttagning Portable Vertical Teori Diodlaser är det optimala verktyget för permanent hårborttagning med tre laser våglängder på 755nm, 808nm och 1064nm. Diodlaser
Läs merDE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA
ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merVISUELLA FÖRHÅLLANDEN
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merAlla svar till de extra uppgifterna
Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0
Läs merFrågor till filmen Vi lär oss om: Ljus
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets
Läs merArtificiell optisk strålning
AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 2014-03-25) 2 Innehåll
Läs merArtificiell Optisk Strålning
Artificiell Optisk Strålning FTF Syd:s temadag belysning 2010-10-11 Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se Direktiv 2006/25/EG Artificial optical radiation (Artificiell optisk strålning) AFS 2009:7 Artificiell
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merBohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum
Bohrs atommodell Uppdaterad: 171201 Har jag använt någon bild som jag inte får använda? Låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [1] Vätespektrum [15] Superposition / [2] Bohrs atommodell
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merUpp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?
Upp gifter 1. Räkna om till elektronvolt. a. 3,65 10 J 1 J. Räkna om till joule. a.,8 ev 4,5 ev 3. Vilket är den längsta ljusvåglängd som kan slå loss elektroner från en a. natriumyta? kiselyta? 4. Kan
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merArbetsplatsoptometri för optiker
Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merLJUS FRÅN NOBLE LIGHT
Noble Light..... the best for your sight! Elektromagnetisk strålning nm 10 13 MIL FUNK KM 10 11 MW KW 10 9 METER UKW 10 7 TV RADAR 10 5 IR-STRÅLNING 10 3 SYNLIGT LJUS 10 UV-STRÅLNING SOLEN 10-1 RÖNTGENSTRÅLNING
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merAFS 2009:7 Artificiell optisk strålning
Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets författningssamling Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning ISBN 978-91-7930-517-8 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs merExperimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration
Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: Spektroskopi Studier av växelverkan
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merCopyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.
Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare
Läs merSPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merEn ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.
Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga
Läs merFAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016
Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med
Läs mer1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merTentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Läs merLÄRAN OM LJUSET OPTIK
LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merEUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument EP-PE_TC2-COD(1992)0449B
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Konsoliderat lagstiftningsdokument 7.9.2005 EP-PE_TC2-COD(1992)0449B ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 7 september 2005 inför antagandet
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling
EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdeshandling 2009 C6-0129/2005 1992/0449B(COD) 12/05/2005 Gemensam ståndpunkt Gemensam ståndpunkt antagen av rådet den 18 april 2005 inför antagandet av Europaparlamentets
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94
Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande
Läs merManual Loctite 97032. Innehåll: Innan du använder din Loctite 97032 bör du läsa denna manual noggrant. Framsidespanel Baksidespanel.
Manual Loctite 97032 Innan du använder din Loctite 97032 bör du läsa denna manual noggrant Innehåll: Ritning Ritning Framsidespanel Baksidespanel Byte av lampmodulen Avlägsnande av transportsäkringskuddar
Läs merBANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning
1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs merBRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER
BRÄ U, BETALA SE! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCACER Antalet hudcancerfall i Jönköpings län har ökat med 44 procent mellan 2000 och 2008. Allt fler yngre drabbas. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen
Läs merExtra övningsuppgifter
Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?
Läs merm a d e b y SOLGLASÖGON
made by SOLGLASÖGON PRODUKTINFORMATION Våra glasögon är kontrollerade och uppfyller EG Direktivet 89/686 enligt kraven i standard EN-1836:2005. Denna standard delar in linserna i fem olika kategorier utifrån
Läs merParbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):
Parbildning Vi ar studerat två sätt med vilket elektromagnetisk strålning kan växelverka med materia. För ögre energier ar vi även en tredje: Parbildning E mc Innebär att omvandling mellan energi oc massa
Läs merÖvning 1 Dispersion och prismaeffekt
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Läs merRepetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Repetitionsuppgifter Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL
Läs mer3M Skyddsglasögon. Innovation. www.personskydd.se SKYDDSGLASÖGON
SKYDDSGLASÖGON 3M Skyddsglasögon www.personskydd.se 3M Svenska AB Personskydd 191 89 SOLLENTUNA Tel. 08-92 21 00, Fax. 08-92 22 88 E-post: industrisv@mmm.com www.personskydd.se Innovation Innehåll Inledning
Läs merMaterialet från: Växter och ljus Nelson Garden
Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Växter behöver ljus för alla sina livsprocesser. Under det mörka halvåret är odlingen är som svårast. Ofta är det trångt i våra fönsterkarmar så här års med
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar; SSMFS 200x:x Utkom från
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs merRepetitionsuppgifter i vågrörelselära
Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor
Läs mer12 Elektromagnetisk strålning
LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i
Läs mer