HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET. Lönsamt skogsbruk. Nya träslag ska tackla klimatförändringarna

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Maj 2008 Lönsamt skogsbruk Få ut mer av skogen Välskött skog ger mer avkastning - läs mer sid.14 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI MAJ 2008 Klas Ingesson trivs i skogen Skogen har alltid varit förre fotbollsstjärnans passion - läs mer sid. 8-9 Nya träslag ska tackla klimatförändringarna Andra arter trivs bättre i framtida mildare klimat - läs mer sid. 10 FORSKNING KRING STUBBBRYTNING GER BÄTTRE FLIS, SE SID 7 Mycket kan man gå igenom men inte en felskött skog.

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Inledning Skogen kan ge oss än mer Skogen och skogsnäringen är en mycket viktig resurs för Sverige och svensk ekonomi, inte minst genom exporten av trä- och träprodukter, och många är direkt eller indirekt beroende av skogen. Drygt hälften av Sveriges skogsmark ägs av privata skogsägare som är cirka till antalet. Trots att vi får ut mycket av skogen finns det fortfarande effektiviseringar att göra för att kunna utnyttja resurserna än mer. Svensk forskning relaterad till skog och skogsbruk ligger långt fram och många lösningar på hur vårt framtida skogsbruk kan göras mer lönsamt kan säkert hittas med hjälp av denna. Exempelvis pågår forskning kring nya trädslag och trädarter som i framtiden kan vara bättre lämpade att vistas i vårt land i klimatförändringarnas spår. Det pågår också forskning kring hur stubbar som blir kvar efter avverkning på effektivaste sätt kan tillvaratas och bli biobränsle, och även på maskinsidan går utvecklingen framåt. Dagens intensiva klimatdebatt präglar även skogsnäringen, och för den privata skogsägaren kan energiproduktion i form av biobränsle vara en viktig, miljömässigt hållbar, framtida inkomstkälla. Forskningsframstegen kan alltså förhoppningsvis, på såväl kort som lång sikt, även gynna den enskilde skogsbrukaren. Kunskap kring god skogsskötsel lyfts av experterna gång på gång fram som en viktig parameter för att skogsägare ska kunna få ut mer av sin skog och kunna göra den mer lönsam. Genom en ökad produktion med hjälp av bättre skogsvård kan skogsägarna även bidra till att skogen tar upp än mer koldioxid och på så sätt, ur en annan aspekt, bidra till att motverka klimatförändringarna. Vi vill i denna tidning lyfta fram hur skogsbruk kan göras mer lönsamma och vad experterna tror om framtiden för Sveriges skog. Skogsbruket ger oss mycket men kan ge oss ännu mer i framtiden. Trevlig läsning! INFO: Lönsamt skogsbruk är en titel från Mediaplanet. Syftet med tidningen är att lyfta fram hur privata skogsägare kan få ut mer av sitt skogsbruk och göra sina skogsbruk mer lönsamma. Vidare ämnar tidningen belysa skogens vikt för Sveriges ekonomi. Innehåll Ökad tillväxt i skogen sid 4 Stort behov av skogmänniskor sid 5 Öka lönsamheten i skogen sid 6 Roten viktig för god bränsleekonomi sid 7 Klas Ingesson finner frid i skogen sid 8-9 Sökande efter stadiga träd sid 10 Den svenska gröna oljan sid 10 Expertpanelen sid Sveriges största handelstillskott netto sid 14 Redaktionen Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Hongkong Genève Riga LÖNSAMT SKOGSBRUK - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Johan Lilljebjörn, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Nadine Kissmann, Mediaplanet Layout: Anna Staffansson, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla, V-TAb Aröd Ab, Gbg, MittMediaPrint, Ö-vik För information, kontakta: Johan Widstrand, Mediaplanet, Känsla för språk och intresserad av skribentuppdrag? Kontakta Nadine Kissmann, Distribueras med Dagens Industri Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.com

3

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Skogspropositionen Ökad tillväxt i skogen I mars presenterade jordbruksminister Eskil Erlandsson vad som kallas den första riktiga skogspropositionen på 15 år. Och detta i ett land där skogen utgör en av de viktigaste näringsgrenarna! Förslaget kan sammanfattas med ökad produktion och frihet under ansvar. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: LASSE LAGERHOLM Grunden för den nya skogspropositionen las redan i den utredning som Jämtlands landshövding Maggi Mikaelsson presenterade hösten Flera av förslagen i propositionen har jordbruksministern hämtat i Mikaelssons utredning. Några av inslagen är han själv upphovet till. Propositionen har fått namnet En skogspolitik i tiden. Med detta menas en mer produktionsinriktad skogspolitik med ökad tillväxt genom bättre skogsskötsel. Fler träd som växer snabbare ska dels tillgodose den glupande aptiten på råvara hos skogsindustrin, dels bidra till att lösa klimatproblematiken genom att fler växande träd binder koldioxid. Dessutom får man tillgång till mer biomassa som kan bidra till att minska samhällets behov av fossila bränslen. Användningen av stubbar och avfall från avverkningar bör öka för uppvärmning i värmeverk och bostäder. En högre tillväxt sägs kunna åstadkommas inom ramen för dagens politik och med fortsatt jämställda mål för produktion och miljö. Samt med principen frihet under ansvar som bland annat innebär att skogsägarna ska slippa ha en miljöredovisning för sin fastighet. Tillväxten i skogen beräknas öka med procent på 60 år. Men då måste skogsägarna använda mer förädlade plantor än idag. Samt i större utsträckning gödsla, röja och gallra på sina marker. Dessutom måste viltskadorna minska. Tillväxten i skogen beräknas öka med procent på 60 år. Även lagen om en begränsning av utländska trädarter ska ses över. Likaså lagen om dikesrensning. Regeringen aviserar också en extra satsning på 30 miljoner kronor för forskning och rådgivning. SLU, Statens Lantbruksuniversitet, ges en viktig framtida roll i den skogliga forskningen. Bland annat föreslås man få uppdraget att utreda intensivskogsbruk på de cirka hektar nerlagd jordbruksmark utan höga naturvärden som finns i Sverige. Men regeringen säger sig inte vara helt nöjd med hur skogsbruket idag klarar naturhänsynen. Några konkreta förslag på hur detta ska kunna ändras finns emellertid inte i propositionen. Istället förordar Erlandsson en ökad rådgivning till markägare och entreprenörer som en väg att gå för att förbättra naturvården i skogen. Andra förslag i propositionen är bland annat fler reservatsbildningar på frivillig väg enligt finsk modell. Och en förändrad roll för Skogsstyrelsen där slopad stämpling av rotposter är ett av förslagen. Reaktionerna på regeringens proposition har varierat. Skogsindustrin med Stefan Wirtén på Skogsindustrierna i spetsen välkomnar fokuseringen på tillväxt i skogen vilket de ser som en av hörnpelarna i ett hållbart samhälle. Men flera av de stora miljöorganisationerna, bland annat Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, är bekymrade över regeringens ensidiga inriktning på produktionsskog. Biologisk mångfald är inte samma sak som ökad produktion av biobränsle, påpekar de. På tal om skog och pengar

5 ANNONS Utbildning Stort behov av utbildade skogmänniskor TEXT: BERTIL HÅKANSSON Ekonomi Rekreation Tradition Natur & kultur Skogsnäringen har behov av mer personal än vad som utbildas i Sverige. Stora pensionsavgångar späder på efterfrågan och fler kvinnor välkomnas. Det är inte bara jägmästare med den högsta utbildningen bakom sig som efterfrågas. Behovet av skogsmästare och skogstekniker är stort liksom maskinförare, som kör de allt mer avancerade maskinerna i skogen. Mycket har hänt under de sista åren. Motorsågen har ersatts av avancerade skogsmaskiner som skördare, skotare och drivare värda 3,5-4,5 miljoner kronor. Det ställs höga krav på dem som ska sköta dessa maskiner och ta ner skogen så att man dels får ut mesta möjliga virke, dels skapar bra förutsättningar för återväxt. Samtidigt ska miljömålen beaktas, säger Mats Nilsson som är rekryterare på Holmen Skog. De som utbildas under de närmaste fyra åren räcker inte till för att fylla branschens totala behov. Det beror inte bara på att många 40-talister går i pension, utan också därför att vi är inne i en högkonjunktur samtidigt som branschen kräver allt mer utbildad personal. 80 jägmästare per år Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, svarar för den akademiska skogsutbildningen. Varje år tar man in 80 studenter till den femåriga jägmästarlinjen och 45 till treårig skogmästarutbildning. Den nuvarande intagningen av nya studenter till jägmästare- och skogmästareutbildning är lagom. Däremot vill vi gärna ha flera sökanden, minst två till varje plats. För närvarande ligger den siffran på 1,8 säger Ann Dolling som är vice dekanus på SLU i Umeå. Målsättningen är att kunna erbjuda en akademisk yrkesutbildning som stämmer överens med marknadsbehovet. Nästan alla våra lärare är forskare och kan förmedla de senaste kunskaperna inom till exempel klimatområdet. Idag krävs det också kunskap om skogsbruk, politik och sociala frågor i andra länder. Utlandserfarenhet är en merit. Fler kvinnor Vi vill också kunna få in fler kvinnor i Ann Dolling, vice dekanus på SLU i Umeå. FOTO: LASSE LAGERHOLM utbildningen. Bland jägmästarna är det ca 30 procent som är kvinnor och bland skogmästarna bara 13, säger Ann Dolling. Under några år i slutet av 1990-talet döpte man om utbildningen av jägmästare till skogsvetare. Då fick man fler kvinnliga sökanden men totala antalet sökanden minskade istället. Behovet av kvinnliga maskinförare är också stort Antalet kvinnliga maskinförare inom skogsnäringen kan idag räknas på ena handens fingrar. Vi skulle vilja ha många fler. Kvinnor har minst lika bra eller bättre förutsättningar att hantera skogsmaskiner som män, säger Mats Nilsson på Holmen och tilllägger: Sen kan jag förstå att en del kanske drar sig för att arbeta ensamma i en maskin tio mil från närmaste bebyggelse. Men jobbet är både krävande och intressant. Skogsägare placerar man inte i ett fack. De är lika unika som skogen de förvaltar, med egna verkligheter och visioner. Sydveds uppgift är att stötta varje skogsägare i det personliga valet. Till vår hjälp har vi valt ut fyra värden som vi ändå vet är viktiga för alla som lever med en skog; bra ekonomi, rekreation och möjligheten att vara del av traditionen, med ett rikt natur- och kulturarv. Vilket av värdena som är viktigast för dig, och var deras vägar möts, vet bara du. Vad vill du med din skog? sydsvenska Skogsägare ekonomi rekreation tradition natur & kultur Sydsvenska skogsägare Hur tänker och känner sydsvenska skogsägare år 2008? Vi har porträtterat skogsägare som alla har olika mål och mening med sitt skogsägande. Beställ boken på:

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Skogsmaskiner För att behålla konkurrenskraften behöver skogsbruken sänka sina kostnader med 2-3 procent årligen. Det är möjligt genom bland annat utveckling och tillämpning av effektivare metoder och maskiner vid såväl avverkning som markberedning. TEXT: BERTIL HÅKANSSON FOTO: FREDRIK JOHANSSON Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Drivare och markberedare ökar lönsamheten i skogen FOTO: BRACKE FOREST Planteringsaggregat, Bracke P11.a. FOTO: BRACKE FOREST En teknik som utvecklats under senare år är användning av drivare vid slutavverkning. Drivaren skördar (kapar, kvistar och apterar) och skotar, det vill säga transporterar virket i ett moment och ersätter därmed både skördare och skotare. I klen skog med korta transportavstånd är avverkningstiden hög jämfört med tiden för att köra ut och lossa virket. Då är drivaren mest konkurrenskraftig och kan sänka drivningskostnaderna med upp till 15 procent jämfört med användning av skördar- och skotsystem, säger Isabelle Bergkvist på skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk. Direktlastning Direktlastning av virket effektiviserar drivningsarbetet och bidrar till sänkt bränsleförbrukning, eftersom antalet arbetsmoment reduceras och kranarbetet minimeras. Teoretiskt minskar bränsleförbrukningen med mellan 25 och 35 procent vid direktlastning. Det ger också mindre utsläpp. Man räknar med att drivaren används för transporter mellan 25 och 50 procent av tiden. Tiden för produktion är alltså mindre än om en skördare används. De totala kostnaderna blir emellertid lägre eftersom drivaren bara kräver en maskin och en förare jämfört med om man använder skördare och skotare. Bäst kommer drivaren till sin rätt i klen skog och när det är nära till bilväg. Ledtiderna blir korta eftersom allt virke läggs vid bilväg. Direktlastningen medför också att man slipper nedsmutsning. Risken att virke glöms kvar i snön minskar. Utrymme för 170 drivare Årsproduktionen för en drivare kan uppskattas till minst kubikmeter fub per år. Drivaren är framförallt konkurrenskraftig i slutavverkningsskog med en medelstamvolym runt 0,4 kubikmeter fub per styck och maximalt 400 meter transportavstånd. En analys av skogstillståndet i Sverige visar att det finns utrymme för ca 400 drivare i slutavverkning förutsatt att drivarens timkostnad kan hållas vid ca kronor per timme och alla skördar- och skotarsystem ersätts i all skog där drivaren är konkurrenskraftig. Idag finns det mellan 10 och 15 drivare i praktisk drift, säger Isabelle Bergkvist. Största begränsningen ligger i hög kapitalkostnad, särskilt när drivaren används för terrängtransport. Systemet är därför begränsat till klen skog och hög avverkningstid. De resultat som Skogforsk tagit fram bygger på tidsstudier av Valmets drivare 801C. Dessutom ingår driftsdata från samma maskintyp som använts av Stora Enso Skog och Holmen Skog. En annan drivarmodell på den svenska marknaden är Pinox 828 som även kan utrustas med ackumulerande klippaggregat för klenskogsdrivning. Snabb återplantering Det är inte bara avverkningen som måste vara effektiv. Lika viktigt är att man så snabbt som möjligt efter avverkningen gör nödvändig markberedning och plantering så att skogen åter blir produktiv. Ju tidigare man kommer in, desto mindre konkurrerande växtlighet får STÖRST I SVERIGE PÅ SPECIALSORTIMENT Rundvirke Skog med verksamhetsområde från Mälardalen i söder till Norrbotten i norr, är Sveriges största inköpsbolag för specialsortiment. Bolaget som har 25 anställda hanterar ca m 3 fub råvara och omsätter 265 Mkr. Bolaget ägs av träindustrikoncernen AB Borgen. Verksamheten består i att försörja koncernens träindustrier med råvara. Företag som ingår i Borgenkoncernen är Rundvirke Poles med stolpfabriker i Ludvika och Kälarne, Octowood i Kälarne som tillverkar klena stängselstolpar och AB Rundvirke i Marmaverken med försågning av stamblock till fönsterämnen samt AT-Träkomponent i Edsbyn som tillverkar limmade fönsterämnen. Vi sätter stort värde på din skog! Med vår utsyningsverksamhet tar vi ut mervärden ur skogen. Kontakta oss så du inte missar möjligheterna att förbättra dina virkesaffärer. Läs mera på vår webb:

7 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 7 Biobränsle man kämpa med och då blir det lätttare för nya plantor att komma upp och rota sig. Markberedning är en färskvara. Markberedning görs maskinellt enligt den omvända torvans princip. Man vänder en torva så att mossan kommer ner med en hög av mineraljord överst. Där kan den nya plantan planteras. Mineraljorden motverkar angrepp av snytbaggen och själva jordhögen skapar bra växtförutsättningar. Komposteffekt I en sådan hög får man en komposteffekt med förhöjd fuktighet, näring och temperatur. Det har stor betydelse för plantan. Genom upphöjningen får solen möjlighet att ytterligare höja temperaturen. Därmed får man snabbare rottillväxt och även bättre växt på trädet, säger Klas Håkan Ljungberg på Bracke Forest i Bräcke i Jämtland. Företaget har nyligen presenterat en ny fyrradig markberedare, M46. Den kan bereda åtta meters bredd mot fyra i normalfallet. Ändå kan man hålla samma hastighet, vilket ökar effektiviteten väsentligt. Det finns också maskiner som både markbereder och planterar, vanligen monterade på grävmaskiner. Även om kostnaden är något högre än för manuellplantering så uppvägs det av den högre kvaliteten och den bättre tillväxten. Roten - toppen för god bränsleekonomi Klimatförändringarna står högst upp på miljöagendan idag. Många sneglar på skogen som råvara för ett uthålligt biobränsle. Grot, grenar och toppar, som blir kvar i skogen efter avverkning tas reda på till viss del, men finns mer att utvinna? TEXT: LASSE LAGERHOLM FOTO: JAN SONDELL, SKOGFORSK Henrik von Hofsten, forskar i och utvecklar teknik för stubbrytning. Stubbflis är till och med bättre än grotflis och kan bidra till att öka mängden biobränsle, och minska användandet av olja och kol, berättar Skogforsks Henrik von Hofsten som forskar i och utvecklar teknik för stubbrytning. I forskningen ingår även metodutveckling så att man på ett ekonomiskt vettigt sätt kan få ut veden till bilväg, och i vilken form den transporteras till värmeverket. Rötter är lite spretiga och platskrävande. Ska vi flisa vid vägkanten, hur lönsamt är det? Stubbar kan inte huggas med knivverktyg, det finns jord, sten och grus i rötterna. Istället måste de krossas. Vi utvecklar utrustning som kan monteras på exempelvis en lastbil. I dagsläget görs stubbrytningen i princip med en grävmaskin med klo som klipper upp stubben i hanterbara delar, veden torkar dessutom snabbare då. Men det lämnar väl stora hål efter sig? Vi tar hänsyn till ekosystemet. Vi jämnar av marken efter oss. Det blir ett slags markberedning före nyplantering som visat sig effektivt. Och marken upplevs som jämnare att gå på än om stubbarna lämnas kvar. När marken rörs om uppstår mineralisering av jorden. Näringsämnen löses lättare upp. Det bidrar till att det växer snabbare vid återplantering, även om man inte säkert vet hur de små plantorna tillgodogör sig näringen. På viss mark är det bra, medan det på annan mark kan vara olämpligt. Men att ta ut stubbved, är inte det att ta bort en del av de näringsämnen som återförs till jorden vid förmultningen? Återaskning bör göras, men på annat område, kanske där stubbrytning gjorts 15 år tidigare. Risken är annars stor för näringsläckage om den sprids där man just brutit stubbarna. Det svårt att värdera alla miljöaspekter men forskning pågår kring allt som berör miljön i de här frågorna. Skillnader finns beroende på markförhållanden och jordens sammansättning. Ur ett skogsbruksperspektiv är det bra med stubbrytning. Bränsleekonomiskt vinner man på det. Markberedningen blir enklare liksom plantering och gallring. Det bör dock alltid vägas mot miljöoch naturvårdsaspekter, avslutar Henrik von Hofsten. Mässan du inte får missa! Äntligen tillbaka! maj Tullgarns Slott Jakt-, hund- och fiskemässan i rätt miljö Tullgarns slott är öppet under mässdagarna mellan kl och med guidade turer kl 11.00, och Huvudsponsor: Rörvik Timber AB Medarrangörer: Ståthållarämbetet, Svenska Jägareförbundet, Jakthundsklubbarna inom SKK, Spofa Jakt, Spofa Spöfiske, ForshagaAkademin, Statens Fastighetsverk Fredag lördag Söndag BIG FIVE Testa grymma bössor och pistoler i grova kalibrar. UTSTÄLLNING På mässområdet finns det mesta i produktväg som kan presenteras de ledande aktörerna är på plats. TÄVLINGAR Tag med och tävla med din egen hund i olika tävlingar. Roligt, snabbt och utmanande. MAT & DRYCK På mässan kan du bl a träffa stjärnkocken Anders Levén. Omgivningarna kring Tullgarn kommer att vara fulla av förföriska dofter! FISKE Dra upp regnbågslax i Tullgarns dammar. TRICKSKYTTESHOW Jocke Smålänning har en unik show med kollegan Kenneth Aspestrand från Norge. Det de gör med sina vapen borde inte gå! UPPVISNINGAR Uppvisningar med allt från vildsvin och björn till fågel visar hur jakthunden ska jobba i skarpa lägen. För mer information: FYRHJULSDRIVNA TERRÄNGHJULINGAR SLOTTSARENAN Se den otroligt framgångsrike Jonas Sandbergs uppvisning av förstklassiga fågelhundar.

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Profilen Klas Ingesson finner frid i skogen FOTO: KRISTIAN POHL År 2001 la Klas Ingesson fotbollsskorna på hyllan för att ta hand om gården och uppfylla sina drömmar. Vad kan förmå en VM-bronsmedaljör i fotboll att byta bollen mot barren? Att byta jublet och pulsen på planen mot stillheten och tystnaden i skogen? Klas Ingesson, fotbollsproffs med 57 landskamper och närmare 15 år i oilka europeiska storklubbar, har bytt planhalva. Det är väl inte riktigt sant. Efter gymnasietiden i Mjölby kom jag till IFK Göteborg Och faktum är att jag jobbade som skogshuggare där i 3 års tid. Intresset för skogen och naturen har funnits hela livet. Klas pappa hade ett timmeråkeri, och Klas åkte gärna med och hämtade timret. Jag har alltid haft en stor passion för jakt och fiske, och jakten är det nog som dragit mig in i skogen. Redan i ungdomsåren närde Klas Ingesson drömmen att bli jägare. Intresset var så stort att han försökte bli trapper i Alaska. Och ett tag var målet att gå Skogsbruksskolan i Västerby utanför Åtvidaberg. Men fotbollen tog överhanden och livet som fotbollsproffs trängde ut alla sådana tankar. Jag hade redan tidigt under karriären inställningen att, om det gick bra för mig som proffs, tjäna pengar till att kunna köpa en gård så småningom. Någon gång 1996 såg Klas en annons om en gård som var till salu i södra Östergötland. Drömläget var egentligen nära födelseorten Ödeshög, men det blev köp av gården Bjärkefall med mark på 498 ha. Jag var ju proffs i utlandet då, så jag fick hjälp av min pappa att ta hand om gården. Skogen fick Södra sköta. Ett par år senare köptes också granngården in, så den totala egendomen omfattar nu drygt 650 ha mark. Och av dem är 625 ha skog. Det är bra marker med raka gränser, nästan som en fyrkant. Jag har egna ideér om hur skogen ska skötas. Jag vill gynna djurlivet och ha mycket vilt för jakt och försöker se till helheten. År 2001 la Klas fotbollsskorna på hyllan för att ta hand om gården och uppfylla sina drömmar. Det var lite tufft i början med skogsbrukandet, efter det kungliga livet som fotbollsproffs. Det tog lite tid att hitta sig själv. Men det är ett underbart liv. Att få vara ute i skogen dagar som idag, när vårsolen strålar som vackrast, det är helt underbart! Det är precis som jag föreställt mig. Hur fungerar det då att driva en så renodlad skogsgård, vilka kunskaper behöver man? Jag läste mycket om skogsbruk redan innan jag köpte gården. Det gör jag även idag, och så har jag en bra kontakt på Södra som jag rådslår med. Sedan är det ju så, att när man praktiskt upplever skogen, vad som händer och hur det blir till exempel efter en gallring, det är det man lär sig av, menar Klas Ingesson. Huggningen lejer Klas ut, men kör själv ut allt timmer till bilväg med egen skotare, och hjälper även grannarna med utkörning. Jag har egna idéer om hur skogen ska skötas. Jag vill gynna djurlivet och ha mycket vilt för jakt och försöker se till helheten. Röjningen sker inte så tidigt i föryngringsbestånd, utan träden släpps upp ordentligt innan gallring. Och det finns gott om älg, rådjur och vildsvin. Vi har inga viltskador på återväxten. Nu utfodrar vi rådjur lite samt vildsvinen, som vi måste hålla borta från grannens vall. Svinen verkar hålla sig lokalt, och vi har inte haft några direkta problem. Föryngringen av skogen sker huvudsakligen genom självsådd. Frötallar lämnas alltid kvar och kompletteras med stödplantering. Uttaget av stamved ligger på ungefär m 3 årligen. Det mesta går till timmer och massaved, men även en del ris går till flis och säljs för uppeldning. Vi skulle kunna hugga hårdare, men jag vill ha tät skog. Vi gör aldrig

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 Profilen FOTO: KRISTIAN POHL några stora kalytor och lämnar alltid gott om frötallar kvar. 85 procent av trädbeståndet utgörs av tall. Tallen verkar stå stadigare i marken än gran. Visserligen drog stormarna Gudrun och Per fram även här, men vi drabbades inte jättehårt. Vilka är då erfarenheterna efter ett antal år som skogsbonde? Ju mer involverad och kunnig jag blir inom skogsbrukandet, desto större blir intresset. När man tar över en skogsgård kostar det en hel del, men värdet har du egentligen inte i handen förrän du säljer. Det är också en del omkostnader under tiden. Maskiner ska köpas, lador och byggnader ska underhållas etc. Man måste nog ha minst ha skog för att kunna livnära sig på enbart skogen. Det gäller att hitta på kringaktiviteter och få flera ben att stå på, fler skogsägare borde göra det, tycker Klas Ingesson. På gården finns nu också ett konferenscenter, ursprungligen med inriktning på jakt på vildsvin för privatpersoner. Numera är det främst företag som kommer. Jag föreläser en del om teambuilding och ledarskap i näringslivet, och får förfrågningar om jakt i kombination med utbildning. Så vi har tagit fram utbildnings- och jaktpaket som vi anpassar till företagens behov. 80 procent av gästerna är företag. Många kommer från Värmland, det verkar vara problem där med varg, man vågar inte släppa sin hund hur som helst. Ambitionen är att hålla ett bra viltbestånd med en stadig stam. Vi har minst 10 älgar. Svin finns mer än någon tror, och det är gott om rådjur. När svinen började dyka upp fanns farhågan att de skulle stöta bort annat vilt, och så var det nog under en period. Nu verkar de ha vant sig vid varandra och mixen är i balans igen. Jakten på vildsvin avbryts under den period kullarna kommer. Och man skjuter aldrig suggor eller randiga kultingar. Nästan alla jägare här ser vildsvin, och det skjuts väl dryga 20-talet per säsong. Vi kan skjuta betydligt fler, men så länge svinen inte förstör något gör vi inte det. Ett förbättrat samarbete mellan jägare och markägare skulle kunna lösa många vildsvinsproblem, tror Klas Ingesson. Om man går ihop många och får ett tillräckligt stort skogsområde kan stammarna hållas på en nivå där alla blir nöjda. Tempot är relativt högt för skogsbonden Klas Ingesson. 70 procent av tiden ägnas åt skogen och 30 procent till konferenscentret. Visst kan det kännas lite intensivt ibland, speciellt på höstkanten när avverkningen av skogen börjar, det ska huggas och köras ut. Också röjningen och jakten kräver sitt. Ibland vore det skönt med lite jämnare tempo. Men avkoppling, fotbollen finns väl där? Faktum är att den upptar mycket litet av min tid. Min äldsta son är 14 år och jag är med och tränar hans lag. Och så har jag lite kontakt med Elfsborg med mental stöttning av deras A- och juniortrupper. Men jag menar att jag har hamnat alldeles rätt nu. Så länge inställningen till fotbollen var rätt, då kände jag lust att spela. Men när motivationen sviktar, då ska man inte suga ut det där sista. Det jobbiga med fotbollen var inte det fysiska, utan det mentala, där sitter motivationen. Även pressen från supporters och media kan göra det extra svårt ibland. Jag hade förmånen att vara skadefri, och kunde säkerligen ha fortsatt ett par, tre år till, men jag ville satsa på något nytt. Och då blev det Bjärkefalls gård och konferenscenter, avslutar Klas. Att våga handlar så mycket om förtroende! Våra försäkringar skapar det ekonomiska skydd, som ger Dig tryggheten att våga investera, producera och satsa på framtiden. Sveland är välkänt för sin kundvård, att man håller löften och bevarar kundens värden. Du ska våga leva livet och förverkliga Dina drömmar och visioner. Sveland Skog är en ny unik försäkringslösning utan begränsningar i form av minimiarealer eller andra ersättningstak. Istället väljer Du maxersättning 110:-/m 3 alternativt 220:-/m 3 skadad skog. Upp till den valda nivåen ersätts fördyrande avverkningskostnader, sjunkande marknadspriser och kostnader för återplantering. Självklart ingår brandförsäkring med fullvärde samt ersättning för skador av insekter, svampsjukdomar, torka och frost på plantskog. Så enkelt kan det vara - bara man är överens från början! Sveland marknadsför försäkringar för konsument, motor, företag, fastighet, lantbruk och djur, via egen rikstäckande säljorganisation och i samarbete med en rad Sparbanker. Kundtjänst

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Nya Xxxxträdslag Efter de senaste årens stormar vill många skogsägare ha träd som står stadigare i myllan. Granen sägs blåsa omkull alldeles för lätt. På Skogforsk i Ekebo forskar Bo Karlsson kring nya trädslag: Vi ser att lärk börjar användas mer och mer. Skogsägarna vill gardera sig. Lärk går bra på granmark och anses mer stormfast. TEXT: LASSE LAGERHOLM Sökande efter stadiga träd Bo Karlsson, forskare på Skogforsk. FOTO: LARS RYTTER Den pågående klimatdiskussionen bidrar också till tankar på nya arter. Lärk växer bra även i mildare klimat, men också arter som sitkagran och douglasgran, som är anpassade till milda vintrar är alternativ i södra Sverige. Ett av problemen med att plantera framtidens träd redan idag är att plantorna ska klara sig i dagens klimat, vilket kan vara tufft. På Skogforsk anser man att nya trädslag inte ska planteras i för stor omfattning. Det är viktigt att testa hur de nya trädslagen klarar sig i vårt klimat innan man satsar storskaligt. Våra svenska arter kan inte räknas ut. De är redan anpassade till förändringar. Vi har haft flera istider, och gran och tall har överlevt, helt på egna meriter. Och vem motsäger det när det nyligen upptäckts att världens äldsta träd, en gran, finns i Dalarna. Ålder: år! Vilken annan råvara är så beständig, så uthållig? Under rådande klimatförhållanden tror vi på att testa och utveckla våra egna befintliga trädslag. Vi gör försök i varmare växtlokaler. Det är inte förrän det förändrade klimatet råder som vi kan veta vilka träd som passar just här och just det klimatet. Ingen vet idag säkert vad det medför. Andra, nu okända, faktorer kan påverka. Nya insekter och nya svampar. Rotröta är en svamp som gynnas av hög temperatur och fuktighet. Den kommer att gå längre upp i landet vid mildare klimat. Björkrost, en sjukdom som ger för tidig avlövning, kan få större spridning. I Canada råder katastrofläge på flera håll. En bagge, mountain pine beetle, angriper och tar helt död på stora skogsbestånd av contortatall. Den har förökats på grund av milda vintrar med snabb förödelse som följd. Sågverk får lägga ner för det finns inget virke att tillgå. Och så har vi det svenska ljuset, det ändras inte. Vad kommer det att innebära för den svenska skogen? Inte någonstans finns ett område med varmare klimat och så lång daglängd, så långa och ljusa nätter. Den enskilde skogsägaren har svårt att överblicka konsekvenserna av ett planteringsval. Kanske ska man välja olika trädslag och få flera ben att stå på. För att ha nya trädslag att välja mellan i framtiden är det viktigt att forskningen startar på allvar redan nu. Bo Karlsson tror att våra egna trädslag ska vara huvudspåret för en lång tid framöver. Förädlingen fungerar bra och är en förutsättning för att kunna kombinera vitalitet med anpassningsbarhet och hög virkesproduktion. Det är viktigt att ha ett testat material som i snitt går bra överallt. Då ökar odlingssäkerheten inför framtidens okända klimat, menar Bo Karlsson. Den svenska gröna oljan Oljekommissionen, under ledning av dåvarande statsministern, Göran Persson, slog 2006 fast att Sverige år 2020 ska ha brutit beroendet av olja. Biobränsle från skogen är redan ett alternativ. En stor del av den värme och el som produceras i svenska värmekraftverk kommer från skogen. TEXT: LASSE LAGERHOLM Sveriges totala energianvändning är strax över 400 TWh, berättar professor Rolf Björheden på Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut som finansieras av staten och skogsnäringen. Skogen bidrar med en fjärdedel, över 100 TWh, där merparten kommer från skogsindustrins restprodukter. Men mer finns att hämta. I Sverige tar vi inte ut skogens tillväxt, totalt 160 miljoner m³ biomassa per år, varav två tredjedelar är stamved med bark och resten är grenar, toppar och grövre stubbar. Allt är inte möjligt att ta ut. Ekologiska hänsyn, långa avstånd och för låga priser på energived begränsar uttaget. Men kanske är ytterligare 15 miljoner m³ ett rimligt mål. Det ger 30 TWh energi och innebär att vi kan ersätta ytterligare fossila bränslen. Energi kan också stödja bättre skogsvård. Gallring av ungskog är dyrt. Många skogsägare väntar därför med gallringen till träden växt till sig. Det optimala är att göra gallringen tidigare. Bra betalt för småträd till bränsle gör det möjligt att gallra när det är bäst för skogen. Men effektivare maskiner måste utvecklas. Rolf Björhedens forskning har målet att visa hur grenar och andra hyggesrester så effektivt som möjligt ska skördas och bli en värdefull resurs i energihushållningen. Det ska göras med miljöhänsyn, utan att föröda marken, så att ny skog kan återskapas utan stora åtgärder. Kravet på uthållighet är inget nytt för svenskt skogsbruk. Kravet formulerades redan 1637, av Bergskollegium, vi var nog först i världen med det. Men dagens tolkning av begreppet är betydligt mer omfattande. Vår definition av uthållighet innefattar nu också artbevarande och sociala hänsyn. Vi har goda förutsättningar i Sverige med unga jordar och en skog som klarar störningar bra. Men det handlar inte om att göra soprent i skogen, manar Rolf Björheden. För visst finns det risker förenade med uttaget av skogsbränslen, även om vi genom att använda biobränslen löser betydligt större problem än de vi skapar. Bland kända negativa effekter finns ökad bortförsel av näringsämnen (kompenseras genom askåterföring och gödsling), hot mot ett antal arter (kan hanteras genom ökad hänsyn där skogsbränsleuttag ej sker) samt en ökad risk för åverkan på arkeologiska lämningar (kan undvikas genom förarutbildning och förbättrad inventering/utmärkning på skogsbrukets kartor). Vad kan då lilla Sverige bidra med när det gäller biobränsle från skogen? Vi har god kunskap om skogen liksom om energi. Vi kan genom praktisk handling visa andra länder att det går. Hur ser framtiden ut? Skogen kan ge högförädlad energi. Förr användes veden enbart för uppvärmning. Idag gör vi också el av skogsråvara och kan gå ännu längre. Kol och olja är egentligen bara gammal omvandlad grot. Om vi förgasar biomassa delas den upp i sina beståndsdelar. Med dessa legoklossar kan vi bygga vilka flytande eller gasformiga fordonsbränslen som helst till exempel diesel. Denna teknik kan också bli en FOTO: LISELOTTE ENGLUND Rolf Björnheden, professor på Skogforsk. bas för en avancerad kemi- och materialindustri. Och när produkterna tjänat ut kan de alltid slutanvändas som energi utan påspädning av växthusgaser. Just nu pågår försök att förgasa svartlut, en restprodukt från pappersmassaframställning. Därifrån är det inte långt till förgasning av vedråvara i fast form. Skogen ger så mycket redan idag, men visst kommer den att ge mer, avslutar Rolf.

11

12 12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Experterna svarar Expertpanelen 1. Det är nu mycket fokus på klimatet och skogen. Vad kan den enskilde skogsägaren göra för att tackla klimatförändringarna? 2. Vad är de viktigaste parametrarna för privata skogsägare för att kunna öka produktionen och lönsamheten i sina skogsbruk? 3. Vilka alternativa inkomstkällor ser du som de viktigaste för de privata skogsägarna? Jan-Erik Hällgren, professor SLU 1. Klimatet och klimatförändringar kommer att vara en viktig fråga i framtiden. Regeringens förslag att öka biomassaproduktionen kan vara positiv för skogsägaren. Med åtgärder i skogen som får den att växa bättre kan privatskogsägare bidra till att öka skogarnas koldioxidupptag och på det sättet motverka en del av klimatförändringen. 2. Många olika åtgärder kan bidra till att öka lönsamheten för den enskilda skogsägaren. Naturligtvis påverkas han/hon mest av hur omvärlden förändras. Om byggandet av trähus ökar markant ger det en stor effekt, hur marknadspriset på olika sortiment utvecklas eller om nya regler för bevarande av skog inrättas påverkar naturligtvis också valmöjligheterna och möjligheterna för ökade inkomster. En god skogsvård och metoder att öka produktionen spelar en viktig roll. FOTO: SVEN-OLOV BYLUND 3. Vilka alternativ en skogsägare har beror naturligtvis på var i landet som hans/hennes skog finns och hur den ser ut. De som har möjligheter att ordna upplevelseturism i form av vistelse i naturen, jakt, fiske och rekreation på lantgård har naturligtvis större möjligheter. Bioenergiproduktion kan vara ett alternativ som kan bli intressant, men de traditionella inkomstkällorna, som emanerar från fotosyntesen kommer för det stora flertalet att vara de alternativ som står till buds. Christian Bergman, marknadschef Stora Enso Skog 1. Det viktigaste är nog samma saker som alla kan göra med andra ord bidra till minskade utsläpp. Skogsägaren har ju dessutom förmånen att ytterligare kunna bidra genom ökad produktion och genom att ta ut biobränsle. 2. Se till att kräva mycket av sin samarbetspartner. Konkurrenssituationen gör att skogsägaren kan ställa höga krav på sin virkesköpare. Både vad gäller ersättning för virke, rådgivning, kvaliteten på utfört arbete och kostnaden för skogsvårdstjänster. 3. Vår erfarenhet är att det ofta går att öka inkomsterna från de traditionella källorna, genom bättre skötsel och bättre ekonomisk planering. Skillnaden mellan en skött och en oskött fastighet är cirka en månadslön per år DU RISKERAR ATT FÖRLORA KRONOR/HA HELT I ONÖDAN! Vem påstår att rotröta inte är något problem? Rotrötan har ökat med 23% de senaste 20 åren. Hur ser det ut om 20 år? Vad lämnar du efter dig? Rötfrekvensen hos gran i hela Sverige, mätt i brösthöjd, har från perioden till perioden ökat från 6,4% till 7,9%. Detta är en ökning på 23%. Rötfrekvensen i stubbhöjd är ungefär dubbelt så hög som i brösthöjd. Fakta: Riksskogstaxeringen. När kylan avtar och temperaturen överstiger +5 C är det viktigt att behandla med Rotstop. Behandla alltid mot rotröta vid gallring. Lika viktigt är det att behandla vid slutavverkning för att undvika rotröta i framtida bestånd. Ju friskare bestånd du slutavverkar desto viktigare är det att behandla. Rotstops förmåga att förhindra spridningen är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Rotstop finns också i mindre förpackning för manuell behandling. cloco.se Läs mer fakta på för att undvika stora förluster. Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax info@interagroskog.se

13 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 Experterna svarar Ola Rosvall, forskningschef Skogforsk 1. Allmänna strategier vid osäkerhet är till exempel inte alla ägg i samma korg; håll alla vägar öppna. Det kan exempelvis innebära att arbeta med fler trädslag samt att röja och gallra i tid så att omloppstiden blir så kort som möjligt. En direkt anpassning är att undvika att plantera gran på torra marker i sydöstra Sverige. Men det är ännu för tidigt att plantera nya sorter av tall och gran på hyggena. Johan Jansson, marknadsansvarig LRF Konsult Skogsbyrån 1. Sköta sitt skogsinnehav så att det får livskraft. Skogen är i mångt och mycket lungan i vårt samhälle. Den filtrerar bort föroreningar och en frisk skog ger ett stor bidrag till fotosyntesen. Ta råd från projektet Kraftsamling Skog som LRF och skogsägarföreningarna driver. Där kan du som skogsägare få tips och idéer om hur du ska sköta sin skog. FOTO: LASSE ARVIDSSON för en fastighet på 50 hektar. Med den energiomställningspolitik vi har kan naturligtvis vindkraft vara ett alternativ för ett fåtal och ännu färre tror jag orkar tjäna pengar på exempelvis ekoturism. 2. Varje fastighet är unik och har sina speciella förutsättningar. Viktigast för lönsamheten är att sköta befintlig ungskog med röjning och gallring. På lång sikt ger växtförädlade plantor störst tillväxtökning utan extra kostnad. På kort sikt ger skogsgödsling före slutavverkning ökad tillväxt och hög lönsamhet även om det kostar en del. 3. Nu talas det mycket om vindkraft för dem som har sina fastigheter i rätt läge. Fler markägare kan nog få inkomster från jakt. Och det finns förstås många möjligheter för den uppfinningsrike. Men för det stora flertalet markägare är nog virkesproduktion viktigast både nu och i framtiden. 2. Alla ska aktivt verka för mer gallring och röjning. Kraftsamling Skog ger skogsägarna de rätta förutsättningarna hur de ska öka produktionen i sin skog. En ökad produktion ger dock inte automatiskt ökad lönsamhet. Det gäller att skogsägarna tar tillvara på möjligheterna med det svenska skattesystemet som exempelvis möjligheten till räntefördelning av intäkter, avsättning till skogkonto och utjämning av inkomster över åren. En annan viktig fråga är att skifta skogsgården till nästa generation i tid. 3. Energiproduktion i form av vindkraft och biobränsle. Sveriges skogsägare sitter på en mycket värdefull framtida resurs i form av sin skog. Skogen kommer att spela en stor roll i vårt arbete med att ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi. Även turism och jakt kan vara en viktig inkomstkälla för många skogsägare framöver. Möt oss på Skogsnolia, juni NEW! MaxiXplorer 3000 procent mer. Som standard En helt ny tideräkning är här Aldrig tidigare i Valmets historia har vi lanserat så många produkter vid ett och samma tillfälle: En ny generation skördare. En ny uppsättning skotare. Dessutom introducerar vi MaxiXplorer den största nyheten inom styr- och informationssystem på nästan två decennier, en vidareutvecklad boggi (Valmet Comfort Bogie) och en hytt med både arbets- och armbågsrum. Har du aldrig sneglat på en Valmet förut, är det dags nu. Nu börjar framtiden. Quality Comes In Red Se de nya Valmetmaskinerna på KWF i Tyskland 4-7 juni, Skogsnolia i Sverige juni och Metko i Finland augusti, samt under Valmet Tour på en rad platser runt om i nord- och mellaneuropa under juli - september månad.

14 14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Skogsvård Sveriges största handelstillskott netto Skogsnäringen i Sverige är den bransch som står för det största handelstillskottet netto och svarar för procent av den svenska industrins sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde. Och potentialen är betydligt högre, skogsnäringen är i det avseendet en sovande jätte, antyder professor Tomas Nordfjell, SLU i Umeå. TEXT: LASSE LAGERHOLM Under de senaste 80 åren har tillväxten i den svenska skogen ökat från 60 miljoner m³ till 100 miljoner m³, en ökning med hela 67 procent. Här ser vi resultatet av en förbättrad skogskötsel, delvis genom lagar men också i kombination med ökad kunskap. På senare år har även plantmaterialet utvecklats, och allt tyder på att tillväxten kommer att fortsätta att öka. 80 år kan synas vara en lång tid, men är bara 1 omploppstid för skogen; det motsvarar 1 år inom jordbruket. Under en 20-årsperiod har förbrukningen av skogsråvara ökat med 1 million m³ per år, vilket täckts delvis genom ökande import, främst från öster. I ett europeiskt perspektiv är virkespriserna i Sverige låga. Det beror delvis på en hög import i syfte att hålla ner de inhemska virkespriserna. Industrins råvarubehov, tillsammans med en förväntad utbyggnad av bioenergieldade kraftvärmeverk gör att produktionen i skogen måste ökas för att råvaran ska räcka till. Det finns all anledning att satsa på sin skog. Viktigt för den enskilda skogsägaren är att efter slutförd skogsavverkning göra en väl genomarbetad markberedning, att använda bra plantmaterial och inte plantera för glest. Använd noggrant utvecklat plantmaterial, plantera tillräckligt antal och tillräckligt tätt. Man kan tänka precis som med rosenbuskar till trädgården: köp plantor efter breddgrad och höjd över havet, råder Tomas Nordfjell. Alla plantskolor har koll på det, och det finns olika plantor anpassade till allt. Skogen sköts lämpligen för att optimera det ekonomiska utbytet. Det görs genom att på i stort sett alla marker kombinera produktion av såväl sågtimmer, massaved som bioenergi. Har man ett äldre skogsbestånd som är tänkt att avverkas inom cirka 20 år kan man gödsla för att öka tillväxten. Sågtimmerkvalitet gynnas av att i början stå i relativt täta bestånd, då trillar grenarna av av sig självt, och virket blir kvistfritt. 6-7 meter höga träd som står tätt, kanske inte är mer än cm i diameter men saknar grova kvistar på Skogsindustrins restprodukter blir till energi. Skogen levererar oerhörda mängder energi till samhället. stammens nedre del, den del som så småningom ger det grövsta sågtimret. Genom gallring och utglesning vid lämplig tidpunkt ges gynnsamma växtmöjligheter. Träd som står fritt får julgranskaraktär utseendemässigt, och grenarna ger kraftig kvistbildning i träet. Gödsling är mycket lönsamt, men tillämpas ännu endast i begränsad omfattning. När behovet av skogsråvara ökar framöver kommer också gödslingens lönsamhet att öka än mer. Många enskilda skogsägare har långsiktig planering och tänker på kommande generationer. De lägger ner möda på sin skog och gör en bra föryngring. I Sydsverige, som har mark med hög tillväxtförmåga, växer gran snabbare än tall, medan det i norra Sverige är tvärtom, tallen har bättre tillväxt. Inom vissa ramar är det tilllåtet att använda främmande träslag, i norra Sverige exempelvis contortatallen, som kan producera procent mer per år, som helt enkelt växer mer och har bättre förmåga att utnyttja de tillväxtförutsättningar som finns. Den har större barrmassa som tar upp solen och ger en bättre fotosyntes. Intressant är att på senare år har miljömålen blivit mer differentierade. Tidigare menade man att ett intensivt skogsbruk fördärvade miljömålen, som att gamla döende eller döda träd kan hysa speciella insektsarter. Idag kretsar tankarna kring att före varje avverkning bör man tänka sig för vad man ska lämna kvar till förmån för artrikedomen. Eller att man avsätter viss procent av beståndet till fri utveckling. Och man jobbar miljömässigt bevarande genom att avsätta zoner vid vattendrag, grupper av miljövårdsträd, torrträd etc. Annars kan man säga att hög avverkning och hög avkastning gynnar energin miljömässigt sett. Sverige är världsledande inom förnyelsebar energi, där skogen är en viktig del. Skogsindustrins restprodukter blir till energi. Skogen levererar oerhörda mängder energi till samhället. Biobränslen inklusive avfall står för 23 procent av Sveriges totala energiförbrukning. 80 procent av det är biprodukter från skogsindustrin. Dessutom utgör papper och pappersförpackningar en stor del av sopförbränningen. I nuläget tas grot (grenar och toppar) ut på ca 40 procent av slutavverkningsarealen, och den andelen ökar. Däremot krävs mer och andra resurser för att kunna använda Tomas Nordfjäll har bedrivit många studier rörande såväl stora som små maskiners effektivitet vid skogsarbete. FOTO: PÄR FORNLING skogsråvara till att tillverka fordonsbränsle. Men det kommer det också. Det kan komma att uppstå konflikt med miljömålen när skog i högre grad börjar användas för energiproduktion, men man ska hålla i minnet att det bidrar till minskad oljeförbrukning, vilket också är ett miljömål. Det är kretsloppstänkande. Skogens betydelse för ekonomin kan öka betydligt mer, beroende på inriktning och typ av skogsbruk. Hög skogsproduktion är inte liktydigt med miljömässigt dåligt skogsbruk. För att öka sin skogsproduktion finns en del att tänka på. Det viktigaste är att efter avverkning återbeskoga med hög ambitionsnivå. De virkesköpande organisationerna kan hjälpa till med återbeskogande. Att göra en bra markberedning är viktigt på de flesta marker. Självsådd skog, speciellt tallar, utvecklas mot hög kvalitet som sågtimmer. Men man ska komma ihåg att det inte är någon slump med förädlade plantor, de är utvecklade och anpassade, i motsats till självsådd. Hela skogsbruket inklusive skogsindustrins struktur är en näring som tuffar på och genererar mycket pengar - men den kan tuffa på snabbare. Vi kan tacka skogen för att Sverige idag är den industrination vi är, säger Tomas Nordfjell.

15 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 15 Utbildning Växjö universitet satsar på skogen På Växjö universitet arbetar man med utbildning och forskning inom hela den skogliga kedjan, från planta till färdig produkt. Avdelningen för skog- och träteknik har 40 anställda som utbildar och vidareutbildar både dem som arbetar inom privatskogsbruket, och dem som ser en framtid inom sågverks- och trämanufakturindustrin. Växjö universitet erbjuder en treårig ingenjörsutbildning samt tvåårig utbildning inom skog, sågverk och förädling. I utbildningen ingår bl a skogsskötsel, industriell träproduktion, drivning av skogsbränslen och maskinteknik. Universitet erbjuder också distanskurser från hygge till bygge, stubbe till stol och planta till produkt med ca 450 studenter varje år, bland annat kursen Hållbart familjeskogsbruk. Nytt för hösten 2008 är den 2-åriga distansutbildningen högskoleprogrammet i skog- och träteknik. STORA LANT- OCH SKOGSEGENDOMAR I GÖTALAND SÖKES Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter även i Danmark och Holland. Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer förvärvas av danska familjer. BOLAGSSKOGAR SÖKES Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor. Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer. JÖNKÖPING NÄSTA I maj öppnar Skånegårdar kontor i Jönköping. Vår nye medarbetare, lantmästare Mikael Sjöberg, kommer närmast från de Laval, där han arbetat i 18 år med bl a service och säljledning samt implementation av nya säljstödssystem. Vårt kontor ligger högst upp i Kinnarpshuset i närheten av Elmia. Från Jönköping skall vi bevaka norra Småland, Östergötland och Västergötland. Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang. Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten. Skånegårdar AB, Bredgatan 25, Lund Kontorstid tel: , fax: å