Malmö - Järnvägstekniskt Centrum. Planprogram Pp 6017 Malmö stadsbyggnadskontor juni 2007

Transkript

1 Malmö - Järnvägstekniskt Centrum Planprogram Pp 6017 Malmö stadsbyggnadskontor juni 2007

2 Medverkande SYFTE, MÅL OCH HUVUDDRAG SAMMANFATTNING Styrgrupp: Stadsbyggnadsberedningen, SBK Arbetsgrupp: Mikael Wallberg, handläggare SBK Jimmy Andersson, VA-verket Tord Andersson, SBK Inger Blomqvist, GK Magnus Fahl, Banverket Kenneth Fryklander, SBK Pär Hagstrand, VA-verket Gunnar Hermansson, Skånetrafiken Dick Johansson, FK John Lepic, GK Ulrika Lindmark, Räddningstjänsten Syd Stefan Malmgren, Interfleet Technology AB Johan Månsson, GK Teddy Persson, Jernhusen Hans Pettersson, Rithuset Ylva Pålstam, Ramböll Anders Richardson Mats Riddersporre, Malmö Kulturmiljö Christian Röder, FK Gerd Steck, GK Dan Svensson, Räddningstjänsten Syd Claes Ulveryd, Skånetrafiken Mats Wirén, GK Layout: Mikael Wallberg Foto och illustrationer av arbetsgruppen om annat ej anges. Fotomontage är gjorda av Anders Dahlbäck, Ramböll. 2 Plandata Planområdet ligger söder om Malmö, mellan byarna Lockarp, Krumby och Glostorp. Planprogramsområdet är två kilometer långt i nord-sydlig sträckning och 500 meter brett. Den sammanlagda ytan är 72 hektar. Marken används som åkermark och ägs huvudsakligen av Malmö kommun. Området är inte tidigare detaljplanelagt. Syfte Syftet med planprogrammet är att skapa ett underlag för den fortsatta planeringen och att utveckla och förankra ett koncept för etableringen av Malmö - Järnvägstekniskt Centrum. Det åstadkoms bland annat genom att samråda kring planprogrammet, enligt PBL 5 kap 20. Med planprogrammet och inkomna svar som stöd ska sedan detaljplan utarbetas. Mål Målsättningen med planprogrammet är att visa möjligheter och konsekvenser av att etablera ett järnvägstekniskt centrum i det aktuella sammanhanget. Huvuddrag Planprogrammet behandlar i huvudsak övergripande planfrågor såsom förutsättningar och exploateringens omfattning och karaktär. Översiktskarta, planområdet är markerat med röd prick Skånetrafiken i samverkan med Banverket och Jernhusen AB är initiativtagare till Malmö - Järnvägstekniskt Centrum. Visionen är att det ska bli en anläggning av nationell betydelse för järnvägsbranschen. Förverkligandet av visionen består av två etapper. Den första etappen byggs för att lösa den akuta brist på verkstadskapacitet och uppställningsplatser som kommer att uppstå i Skåne 2009 och den andra innebär att det skapas ett kluster för järnvägsföretag och utbildning samt att verkstadsoch uppställningskapaciteten utökas. Ur samhällsperspektiv är etableringen viktig eftersom kollektivtrafiken har stor betydelse för utvecklingen i och kring Malmö. Exploateringen medför påverkan på flera olika områden, varav den allvarligaste har bedömts vara påverkan på kultumiljö av riksintresse. Det finns också en tydlig intressekonflikt med boende i närheten.

3 Foto från Vångavägskullarna Fotomontage, MJC från Vångavägskullarna Foto från Käglinge rekreationsområde Fotomontage, MJC från Käglinge rekreationsområde 3

4 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN OCH UTREDNINGAR 5 Gällande planer 5 Riksintressen 5 Sektorsprogram 5 Övriga utredningar 6 BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN 9 JURIDISKA BEDÖMNINGAR 9 PROGRAMSKISSER JERNHUSENS VISION 10 BAKGRUND 10 MARKANVÄNDNING 10 Industridelen 10 Kontorsdelen 12 Naturmark 12 Åkermark 12 OMRÅDETS KARAKTÄR 14 Bebyggelsestruktur 14 Bebyggelsekaraktär 14 Grönstruktur 16 Landskapskaraktär 16 VERKSAMHETER I ANLÄGGNINGEN 16 Flöden inom en järnvägsdepå 18 HÄLSA OCH SÄKERHET 18 Riskhänsyn 18 Tillgänglighet och brandvatten 19 TRAFIK 19 Vägar och gator 19 Gång- och cykeltrafik 19 4 Kollektivtrafik 20 TEKNISK FÖRSÖRJNING 20 Vatten och spillvatten 20 Dagvatten 20 El 21 Värme 21 Avfallshantering 21 FÖRUTSÄTTNINGAR NATURFÖRUTSÄTTNINGAR 22 Naturvärden 22 Biotopskydd 22 Omgivningar 22 LANDSKAPSANALYS 24 Karaktär 24 Jordbrukslandskapet 24 Backlandskapet 24 Boende 26 KULTURMILJÖ 28 Topografi, fornlämningar, riksintresse och kulturmiljöprogram 28 Bylandskapet före enskiftet 29 Enskifte 30 Historiska strukturer 33 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 36 TRAFIK 36 Vägar och gator 36 Gång- och cykelvägar 36 Kollektivtrafik 36 TEKNISK FÖRSÖRJNING 37 Vatten och spillvatten 37 Dagvatten 37 KONSEKVENSER SAMHÄLLSKONSEKVENSER 38 MILJÖKONSEKVENSER 39 Hushållning med resurser 39 Mark 39 Vatten 39 Naturmiljö 39 Rekreation 40 Kulturmiljö 40 Riksintresse 40 Fornlämningar 41 Bytomter 41 Bebyggelse från och 1900-tal 41 Planstrategi för kulturmiljön 41 Landskapsbild 42 Trafik 42 Biltrafikalstring 42 Tågalstring 42 Trafiksäkerhet 42 Hälsa och säkerhet 43 Trafikbuller 43 Luftföroreningar från trafik 43 FORTSATT ARBETE 43 Kommande detaljplaner 43 Fortsatt bedömning av miljöpåverkan 43

5 INLEDNING TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN OCH UTREDNINGAR Gällande planer Karta, ÖP Malmö 2005 Karta, riksintresse för kulturmiljö (skrafferat i rött) Karta, Grönplanens förslagskarta I Översiktsplan för Malmö 2000, antagen av kommunfullmäktige 2000, redovisas större delen av området som mark för industri och lager. Förslaget har dock justerats i samband med Malmö 2005, aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (ÖP Malmö 2005), antagen av kommunfullmäktige De viktigaste ändringarna som har gjorts är att väg 101 s planerade dragning har ändrats och att det föreslås ett naturområde längs Risebergabäcken. I planprogrammet görs avsteg från ÖP Malmö 2005 genom en omdisponering av ytor. Verksamhetsytor har till dels bytt plats med naturmark och andelen industrimark har ökat på bekostnad av åkermark. Andelen naturytor är något större än i ÖP Malmö I Översiktsplan för Oxie, Öp nr 2026, antagen av kommunfullmäktige 2005, framhålls att de starkaste strukturerna i dagens landskap är sockengränserna och industrimarkens avgränsning tar fasta på den gamla gränsen mellan Glostorp och Käglinge socken. Det lyfts fram att området utgör en barriär mellan Käglinge rekreationsområde och slättlandskapet men att man genom att spara ett naturstråk längs Risebergabäcken binder samman Tygelsjöstråket med Risebergastråket, i enlighet med ambitionerna för Grönplanen. Det förslag som redovisas för området är identiskt med det som återfinns i ÖP Malmö Riksintressen Planområdet ligger delvis inom riksintresse för kulturmiljö, se karta. Riksintresset beskrivs som vidsträckt öppen slättbygd utmed Öresundskusten med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med talrika och landskapsdominerande fornlämningsmiljöer samt fl era kyrkbyar. Sektorsprogram I förslagsdelen till Grönplan för Malmö, godkänd av kommunfullmäktige 2003, föreslås att det skapas ett hundra meter brett grönt stråk genom planområdet, se karta. Det gröna stråket föreslås att dras längs Risebergabäcken och överensstämmer med den plan som redovisas i ÖP Malmö Grönplanen skiljer sig från ÖP Malmö 5

6 INLEDNING Malmö C Malmö pbg Södra Stambanan Mot Simrisham Mot Köpenham Hyllie Station Flöden, körning till - Depå Malmö pbg - Depå och verkstad Glostorp Mot Ystad Karta, Naturvårdsprogram 2005 genom att det även föreslås ett grönt stråk längs järnvägen, från Risebergabäcken och norrut, i planområdet. I Naturvårdsprogram, antaget av kommunfullmäktige 2000, redovisas Risebergabäcken som ett naturområde med mycket högt naturvärde. Risebergabäcken flyter genom planområdet och kommer att påverkas av förslaget. Motivet för den höga klassificeringen är framför allt att det finns sällsynta och hotade fiskarter i bäcken. Vångavägskullen som gränsar till planområdet vid Holma gård bedöms ha högt naturvärde beroende på förekomst av sällsynta torrängsarter och betydelse för landskapsbilden. Golfbanan direkt öster om järnvägen bedöms ha mycket högt naturvärde beroende på dammar och ängsmarker som 6 hyser sällsynta arter av både flora och fauna. Övriga utredningar Diagram, resandeutveckling Tågstrategi , Skånetrafiken 2007 Den skånska järnvägstrafiken har mer än fördubblats sedan Skånetrafiken bildades Resandeökningen har blivit större än vad alla prognoser visat, inte bara på Öresundsbron, utan inom hela Skåne. Detta beror bland annat på kloka statliga investeringar i infrastrukturen och ett gynnsamt geografiskt läge med närhet till Köpenhamn. Ytterligare infrastrukturinvesteringar planeras och byggs, exempelvis Citytunneln. Kollektivtrafiken, främst den regionala tågtrafiken, är en viktig faktor i den pågående regionförstoringen och den i övrigt positiva utvecklingen i Skåne. För att möta det kraftigt ökande resbehovet behöver vagnparken förnyas och utökas. År 2020 beräknas antalet tåg ha fördubblats jämfört med idag. Det ställer stora krav på depåkapacitet men innebär också behov av en ny verkstad för underhåll av fordonen. Glostorp depå och verkstad Mot Trelleborg Illustration av körningarna till depå (röda pilar) och till verkstad (gröna pilar). Lokaliseringsutredning, tågdepå och serviceverkstad i Malmö, utfördes av Banverket, Jernhusen, Skånetrafiken och Logistica Consulting år Utredningen och kommunala förvaltningars yttranden ligger till grund för kommunstyrelsens beslut att pröva en lokalisering av järnvägsanläggningen till Glostorp. Nedan följer en sammanfattning av utredningen och yttrandena. Malmö utgör navet i den regionala tågtrafiken. Det är här det flesta tågen tas ur och sätts i trafik. Det är därför en stor fördel med en lokalisering av verkstads- och depåfunktioner så nära Malmös Centralstation eller Hyllie Station som möjligt. En verkstad och depå inom järnvägssektorn är en långsiktig investering. Vi lever idag med lokaliseringar som grundar sig på beslut tagna i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. TGOJområdet i Kirseberg är ett exempel på en sådan lokalisering. När den anlades låg den i utkanten av staden, nu är den omgärdad av bebyggelse. Det är därför av största vikt att den nya anläggningen

7 INLEDNING Karta, lokaliseringsutredning, tjocka ringar markerar lokaliseringar som utredningen förordar och tunna ringar övriga lokaliseringsförslag. Alternativet Helsingborg redovisas inte på kartan ovan. 7

8 INLEDNING placeras så att den fungerar långsiktigt utan att skapa konflikter med andra markanspråk men också så att den ger en flexibilitet att möta förändringar i tågtrafiken. Ett flertal olika alternativa lokaliseringar har prövats. Gemensamt för alla är att nuvarande depåfunktion vid Centralstationen även framgent kommer att behövas. Många av de studerade lokaliseringsalternativen ligger i eller i anslutning till nuvarande bangård. Ett överskuggande problem med en sådan lokalisering är att persontågen som ska till verkstaden måste korsa godsbangården, vilket kraftigt begränsar tillgängligheten. En planskild korsning under godsbangården säkrar tillgängligheten men är mycket kostsam, den har beräknats till ca 500 miljoner kronor. En lokalisering längs stambanan innebär för stora kapacitetsanspråk på den regionala tågtrafikens största flaskhals för att vara genomförbara. Längs de studerade lägena vid stambanan kompliceras situationen dessutom av att den planskilda växeln som gör att tågen byter från dansk högertrafik till svensk vänstertrafik placerats där. En lokalisering längs Simrishamnsbanan låter sig inte heller göras då acceptabel spårstandard saknas och osäkerhet råder kring spårets framtida läge genom Kirseberg. Spåret kan komma att behöva flyttas i höjdled och ett sådant ingrepp gör verkstaden omöjlig att nå. 8 En lokalisering i Kirseberg, som redan idag används för Järnvägsändamål, bedöms av kommunen ligga för centralt. Kommunen har tvärtom önskemål om att verksamheten flyttas därifrån. Även området i Vintrie bedöms ligga för centralt eftersom den centrala marken bör utnyttjas för mer yteffektiv användning. De begränsade ytorna i Kirseberg och Vintrie ger inte heller verksamheten möjlighet att få en optimal utformning. Alternativ Glostorp är en mer långsiktig lösning. Oavsett hur framtidens trafikeringssystem kommer att se ut blir verkstaden och depån enkel att nå utan vändande rörelser. Lokaliseringen är därutöver förankrad i Malmös översiktsplan. Enligt översiktsplanen är Glostorps industriområde avsett för verksamheter i behov av stora ytor och god vägoch/eller järnvägskontakt. En lokalisering till Glostorps industriområde gör att verkstaden och depån kan ges en optimal utformning och goda expansionsmöjligheter. Placeringen utanför tätorten gör också att verksamheten under överskådlig tid inte kommer att komma i konflikt med annat markanvändningsbehov. Få boende kommer att störas och verksamheten kommer inte heller att utgöra en lika påtaglig barriär som ett centralare läge innebär.biltrafiken till och från Glostorps industriområde beräknas inte heller ge några störningar på närliggande bostadsområden. Områdets storlek gör att det även finns möjlighet att i anslutning till verkstaden reservera mark för en framtida flyttning av den verkstad som idag finns i Kirseberg. På sikt kan således stora centrala markytor frigöras för annan bebyggelse. Sammantaget gör detta att en lokalisering till Glostorp bedömts intressant att studera vidare. I Järnvägsutredningen, Järnväg för resenärer och gods, SOU 2003:104, utreds möjligheten att uppnå konkurrens på marknaden för fordonsunderhåll. Dagens situation där en underhållsentreprenör, Euromaint, i praktiken har ensamrätt till befintliga verkstäder gör att förutsättningarna för ökad konkurrens är liten. Det föreslås att Jernhusens trafiknära verkstäder ska betraktas som verkstadshotell där underhållsleverantörerna på icke diskriminerande villkor kan hyra utrymme efter behov. Banverket (Inregia Structure/Serder & Serder) konstaterar i utredning 2003 angående Malmö Depåbangård att Malmö Depåbangård inte är ändamålsenlig när Citytunneln har färdigställts. Det krävs serviceplattformar, ny tvättanläggning och ny motorvagnsverkstad samt flera vändspår. Det konstateras även att ansvarsfrågorna för om och nybyggnad av anläggningar för järnvägsändamål inte är självklara. Inventering av framtida behov, november 2004, Jernhusen, Banverket, Skånetrafiken och Logistica Consulting Rapporten inventerar trafiknära verkstäder i södra Sverige och gör en bedömning av framtida behov. Utredningen konstaterar att det behövs en ny anläggning i Malmöregionen och föreslår Malmö eller Helsingborg som lokalisering.

9 INLEDNING Karta, vägutredning Banverket samt Euromaint AB, kapacitetstudier mm Två separata analyser av kapacitetsfrågorna konstaterar att en verkstad och depå i Glostorp är tillgänglig för planerad trafik enligt Banverkets framtidsplaner. Vägutredning för ny väg 101 inklusive tvärförbindelse mellan ny väg 101 och Käglingevägen, juni 2002 Vägutredningen behandlar flera olika alternativa vägdragningar och deras konsekvenser. Tekniska nämnden fattade beslut för etapp 1 den 11 december 2002 och för etapp 2 den 25 februari Till vägutredningen hör en omfattande miljökonsekvensbeskrivning som länsstyrelsen godkände 30 maj BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att projektet antas medföra en betydande miljöpåverkan, såsom avses i 6 kap 11 miljöbalken, vilket gör att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, krävs. Behovet av en MKB motiveras med att anläggningen riskerar att få betydande påverkan på kulturmiljö, landskapsbild och naturvärden. Vidare bör bulleroch ljuspåverkan studeras eftersom anläggningen är stor och de sammantagna effekterna kan vara svåra att överblicka. Bullerpåverkan ska även utredas för Lockarp eftersom antalet tåg som passerar kommer att öka. Med detta planprogram som underlag kommer därför en separat MKB att upprättas i samband med kommande detaljplaner. JURIDISKA BEDÖMNINGAR När man planerar en järnvägsanläggning styrs planeringen antingen av Järnvägslagen eller Plan- och bygglagen. I det här fallet gäller Plan- och bygglagen för hela anläggningen, det vill säga från och med växeln på Trelleborgsbanan till fördröjningsdamm längs väg 101, eftersom spåren är industrispår. Om Banverket eller annan myndighet gör en bedömning som skiljer sig från stadsbyggnadskontoret ska detta meddelas i samrådssvaret på planprogrammet. Huruvida Malmö - Järnvägstekniskt Centrum är en sådan anläggning som kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap 6 miljöbalken behöver utredas.. 9

10 PROGRAMSKISSER BAKGRUND Kollektivtrafiken har haft stor betydelse för Malmös utveckling de senaste tio åren och betydelsen ser ut att bli ännu större framöver. Det beror framför allt på Malmös integration med Köpenhamn men även ett ökat miljömedvetande kan komma att spela stor roll. Malmö har ur järnvägsperspektiv ett mycket strategiskt läge med närhet till Danmark, Tyskland och Polen. Samtidigt utgör Malmö en central punkt i omloppet för den regionala trafiken. Regionen inkluderar Skåne, Halland, Småland och Blekinge samt Själland. 10 JERNHUSENS VISION Malmö Järnvägstekniska Centrum, MJC, ska bli ett unikt centrum av riksintresse för den kraftigt expanderande tågtrafiken. MJC ska bli ett kluster för tågrelaterad verksamhet som fordonsombyggnad, tillverkning, komponentunderhåll, lagerhållning samt forskning och utbildning. MJC ska på konkurrensneutrala villkor erbjuda järnvägsföretag möjlighet att utföra service och underhåll av regiontåg och fjärrtåg. MJC ska skapa tusen arbetstillfällen i Malmö. Det strategiska läget är intressant för stora delar av Europas järnvägsaktörer och man kan tänka sig en koncentration av dem inom Malmö - Järnvägstekniskt Centrum, MJC. Här kan tillverkare, komponentleverantörer, operatörer, underhållsentreprenörer och konsulter inom branschen samlas tillsammans med kommunal och privat utbildningsverksamhet. Tågtrafiken i regionen kommer att öka betydligt i framtiden. För att möta behovet kommer vagnparken både att förnyas och utökas. Depån och verkstaden i Glostorp är tänkt att i första hand tillgodose städ-, tvätt- och underhållsbehovet för Öresundstågen och Pågatågen men även service på andra tåg, t ex fjärrtåg, kan bli aktuellt. MARKANVÄNDNING I den följande texten har området delats in i fyra olika delar: industridelen, kontorsdelen, naturmarksdelen samt åkermarksdelen. Industri- och kontorsdelen ska bli kvartersmark med Jernhusen som huvudman och naturmarken ska bli allmän platsmark med Malmö stad som huvudman. Sammanhängande partier som används för fördröjning av dagvatten föreslås att de läggs som naturmark. Det motiveras med att de är stora och är viktiga för områdets möte med kulturlandskapet. Åkermarken planläggs ej. Anläggningen kommer inte att ge upphov till störningar som riskerar att göra närliggande bostadseller rekreationsmiljöer olämpliga, med undantag för Holma gård där bullernivåerna riskerar att överskrida riktlinjer för bostäder. Ambitionen är dock att bevara Holma gård som en fullvärdig bostad och bullerdämpande åtgärder ska utredas. Industridelen 1 hektar (ha) Planbestämmelserna för = m2 industridelen (blått i planen 1 fotbollsplan på motstående sida) ska medge tåguppställning, tågverkstäder och liknande samt tillverkningsindustri. I första etappen beräknas behovet av de här ytorna till 29 ha. I den fullt utbyggda anläggningen uppskattas behovet till 40 ha. Planbestämmelserna för industridelen kommer förmodligen att bli industri (J) och trafik (T). För att minska påverkan på omgivningarna från järnvägsområdet har uppställningsplatserna lagts längs järnvägen och de stora verkstadsbyggnaderna placerats centralt i området. Detaljplanen kommer att definiera byggnadernas placering och volymer. När det gäller utformning kommer den inte att bli speciellt styrande. Färgsättning, fasadmaterial och något sätt att dela in de stora volymerna i mindre enheter kommer att läggas fast. I etapp 1 kommer det att krävas en ny järnvägsbro över den nya Sofiedalsvägen, söder om Lockarp. När Sofiedalsvägen byggdes var inte behovet av nya spår känt och det kan eventuellt krävas att en sträcka av vägen sänks. I den fullt utbyggda anläggningen kommer det att behövas ett utdragsspår som korsar Krombyvägen.

11 PROGRAMSKISSER Utdragsspåret ska läggas i skärning, vilket innebär att det kommer att ligga lågt i terrängen och Krombyvägen kan läggas på en bro över spåret. Bron beräknas ändå behöva vara 2-3 meter över kringliggande ytor. Det bedöms inte vara några Lockarp MARKANVÄNDNING J INDUSTRI - Med industri menas all slags produktion, lagring och annan hantering av varor. Även lager och tekniska anläggningar inryms i industribegreppet. Vidare inräknas kontor, personalutrymme etc. som behövs för industriverksamheten. Trelleborgsbanan Vångavägskullarna Holma gård T TRAFIK - Hit hör trafik som tar i anspråk kvartersmark, t.ex. järnväg. Till ändamålet räknas också alla de byggnader och anläggningar som kan behövas, t.ex. magasin, verkstäder och lastanordningar. väg 101 Sofi edals golfbana Käglinge rekreationsområde K KONTOR Till begreppet kontor räknas såväl vanlig kontorsverksamhet som konferenslokaler och liknande personaltät verksamhet utan varuhantering. Avgörande bör vara att verksamheten inte medför störning av betydelse för omgivningarna t.ex. saknar utomhusverksamhet. S SKOLA Alla slags skolor och andra undervisnings- och forskningslokaler hör hit. Glostorp Sofi edals gård Krumby NATUR - Kan i mindre omfattning inrymma parkanläggningar av olika slag, motionsslingor etc. men förutsätter ej detta och inte heller annan skötsel än viss städning. 11

12 PROGRAMSKISSER problem att ta upp höjden i Krombyvägen utan att påverka anslutningar till kringliggande hus. Infarterna har i planskissen på motstående sida markerats som industrimark. Det är inte utrett om de ska ligga på kvartersmark eller vara lokalgator. Kontorsdelen Planbestämmelserna för kontorsdelen ska medge kontors-, undervisnings- och forskningsverksamhet. Undervisningen avser skolverksamhet som är kopplad till järnväg. Kontorsdelen koncentreras till områdets entré och ska utgöra MJCs framsida. Till skillnad från industridelen så finns det inga järnvägsspår i den här delen. Kontorsdelen beräknas ha ett sammanlagt behov av kvm, dvs 4 ha, när anläggningen är fullt utbyggd, dock kan en mindre del av funktionerna hamna i industridelen. Planbestämmelserna för kontorsdelen kommer förmodligen att bli kontor (K) och skola (S). Detaljplanebestämmelserna kommer att bli mer styrande för kontorsdelen än för järnvägsområdet. Såväl byggnaderna som marken ska ges en omsorgsfull gestaltning. Naturmark För att spara naturvärden och för att anläggningen ska inordna sig i landskapet föreslås stora ytor som naturmark. Naturmarken uppgår i det fullt utbyggda förslaget till 22 ha, varav 14 ha utgörs av naturmarken på och kring Vångavägskullarna. Naturytorna kommer att bestå av ängsytor, våtmark samt trädridåer. Ytan som har lagts 12 ut som naturmark är större än den föreslagna i ÖP Malmö Det motiveras med att delar av Risebergabäcken kulverteras och att denna åtgärd kompenseras med anläggning av nya våtmarker. För att dölja industridelen anläggs eller sparas naturmark runt den. De gröna områdena och trädridåerna kommer inte att hindra att man ser anläggningen, speciellt under vinterhalvåret, men anläggningen kommer inte att upplevas lika dominerande. Stora delar av naturytorna är idag åkermark. Det gör att det krävs åtgärder för att få in naturkvaliteter på dessa. Naturmarken kring Vångavägskullarna har getts samma utsträckning som föreslås i ÖP Malmö Den utbredningen kommer att ifrågasättas i detaljplanearbetet eftersom den har en svag förankring i kulturmiljölandskapet och inkluderar bostadsbebyggelse. Holma gård har uppmärksammats som värdefull ur kulturmiljö hänseende i en pågående inventering av Stadsbyggnadskontoret. Det finns därför motiv att ta med den i kommande planer för att införa skyddsbestämmelser. Utöver den ovan nämnda naturmarken kommer det att ställas krav på trädplantering inom industriytorna för att åstadkomma strukturerande trädridåer. Åkermark I planprogramsområdet finns åkermark sparad mellan verksamhetsområdet och naturområdet kring Vångavägskullarna. Åkermarken är 6,5 ha stor och inga förändringar föreslås för den ytan. I ÖP Malmö 2005 föreslås ytan som industriområde. Den aktuella ytan går inte att nå med spår i den omfattning som krävs för att vara intressant för MJC. Det har därför gjorts en omdisponering av mark så att ytan som enligt ÖP Malmö 2005 är åkermark, direkt norr om Krumby, läggs som industrimark i planprogramsförslaget. Åkermarken kommer inte att planläggas.

13 PROGRAMSKISSER ETAPP 1 Första utbyggnadsetappen planeras att vara färdigställd under 2009 och omfattar följande delar: Tågtvätt Fekalietömning Städning av fordon Reningsanläggning Uppställningsspår Trafiknära underhåll Säkerhetsbesiktning Hjulsvarv Infrastruktur, järnvägsspår, vägar, belysning, stängsel, vatten, avlopp, värme Etapp 1 omfattar följande byggnader: Byggnad för städ och tvätt 20 x 180 meter, höjd ca 7 meter. Verkstad 90 x 120 meter, höjd meter. Byggnad för hjulsvarv 10 x 30 meter, höjd ca 7 meter. Panncentral ETAPPINDELNING ETAPP 2, fullt utbyggd anläggning Den fortsatta utbyggnaden planeras att ske i takt med efterfrågan på lokaler och omfattar följande delar: Utökad verkstadskapacitet Utökat antal uppställningsspår Utdragsspår mot söder Klottersanering Järnvägsanknuten industri, t.ex. komponentverkstad och vagnverkstad Kontor Forskning och utbildning Kompletterande infrastruktur för tillkommande verksamhet Etapp 2 omfattar följande byggnader: Tillbyggnad av verkstad underhåll och besiktning 110 x 100 meter, höjd meter. Verkstad inklusive lager 72 x 180 meter, höjd meter. Byggnad för klottersanering 9 x 90 meter, höjd ca 7 meter. Lagerlokaler 40 x 90 meter, höjd ca 8 meter. Tillverkningsverkstad och lager 80*160 meter, höjd meter Byggnad för komponentverkstäder 60 x 160 meter, höjd 10 meter. Personalbyggnader i 1 respektive 2 våningar. Byggnader i 2 våningar för kontor, forskning och utbildning. 13

14 PROGRAMSKISSER OMRÅDETS KARAKTÄR MJC kommer att få två ansikten när det är fullt utbyggt: det ena är en storskalig järnvägsdel med stora byggnader och stora ytor med spår det andra är en spjutspetsanläggning för kontor, forskning och undervisning med ett modernt och ekologiskt uttryck. Ambitionen är att dölja den storskaliga verksamheten och att visa en framsida som speglar det faktum att järnvägen är ett miljövänligt framtidsalternativ. Bebyggelsestruktur Byggnader för järnvägsverksamhet har mycket definierade utrymmeskrav som styrs av typ av tåg, dess längd och svängradie. De tågtyper som anläggningen kommer att betjäna har en längd från 54 till 216 meter och krav på kurvradie för anslutande spår på minimum 150 meter. Det medför en bebyggelsestruktur som är geometrisk och storskalig i industridelen medan strukturen i kontorsdelen kan vara friare. Landskapet vid Glostorp är öppet, plant och har en tydlig geometrisk/rätvinklig struktur som skapats av enskiftets fastighetsindelning. Järnvägsanläggningen inordnas i denna rätvinkliga struktur och de långa byggnadskropparna följer de strukturerande elementen de raka linjerna i landskapet - Risebergabäcken, Trelleborgsbanan och fastighetsgränserna mot Krumby. Byggnader för kontor och utbildning har en annan 14 grammatik och behöver inte ha den stränga Foto, Navet på Alnarp, arkitekt Agneta Ljungberg och landskapsarkitekt Per Friberg geometriska anpassningen som byggnaderna för järnvägsverksamhet, utan kan få en mer småskalig utformning. Bebyggelsekaraktär Industridelen kommer att präglas av järnvägsverksamheten med de långa byggnaderna, breda spårområden med bryggor för elförsörjning och nedåtriktad belysning samt de uppställda tågen. De långa byggnaderna kommer att få ett tydligt formspråk, bl a genom vertikala delningar, för att minska upplevelsen av byggnadernas längder. Taklutning med 3,5º gör att takytan inte kommer att upplevas från marknivå. Takmaterialet blir troligtvis grå papp. Byggnaderna kommer att färgsättas i kulörer ur landskapets färgskala. Det vill säga jordnära kulörer med vissa accentfärger för att markera entréer o dyl. Byggnaderna i kontorsdelen ska markera att detta är en spjutspetsanläggning och tala ett modernt och ekologiskt språk. Ett exempel på en byggnad med ett sånt uttryck är Navet i Alnarp, se foto.

15 PROGRAMSKISSER Fotomontage, MJC sett från Vångavägskullarna Fotomontage, MJC sett från Krumby Fotomontage, MJC sett från Glostorp 15

16 PROGRAMSKISSER Grönstruktur Grönstrukturen utvecklas genom tillkomst av nya grönytor i kombination med en förstärkning av befintliga. Vångavägskullarna och markområdena runt dessa avsätts som naturområde. Kring Risebergabäckens lågpunkt vid väg 101, sparas och anläggs dammar/våtmarksområden på de ytor som historiskt har varit våtmarker. Området längs Risebergabäcken avsätts som grönyta och planteras med träd fram till spårområdet, där bäcken kulverteras. Mot Krumby avsätts ett grönområde som trädplanteras. I Grönplanen föreslås ett grönt stråk genom planområdet som kallas Risebergastråket. Det är inte möjligt att åstadkomma. Landskapskaraktär Huvudidén med anläggningen är att den ska följa landskapets tydliga geometriska struktur de kvadratiska och rektangulära åkerfälten samt trädrader längs vägar, ägogränser och bäckar. 16 Förslaget förstärker dessa strukturer genom Fotomontage, MJC sett från Käglinge rekreationsområde byggnadernas placering och trädridåer. På långt håll kommer trädridåerna att dominera och dölja mycket av anläggningen. På nära håll, från väg 101, kommer byggnaderna att vara påtagliga och karaktären präglas av järnvägsverksamheten. Anläggningens landskapsbehandling har hämtat sin inspiration från platsen men det landskap som skapas, med flera hundra meter långa trädridåer, är ett nytt landskap. En järnvägsanläggning går inte att smyga in, den måste få ta plats och ges en medveten form. VERKSAMHETER I ANLÄGGNINGEN Järnvägsanläggningen kommer att hysa verksamheter med skiftande karaktär såsom verkstad, industri, kontor och utbildning. Verksamheten i en modern järnvägsverkstad är av karaktären kontroll, felsökning och utbyte av komponenter. Underhållsarbetet innebär mestadels användning av handverktyg och lyfthjälpmedel. I många fall använder man sig av utbytessystem som innebär att trasiga komponenter som regel inte repareras på plats utan skickas till specialverkstad, s.k. komponentverkstad. Inom depåområdena framförs fordon med låg hastighet. Verksamheten i tågdepå och verkstad är inte nedsmutsande, bullrande eller på annat sätt miljökritisk och är att likna vid tyst industri. Möjlighet ska ges till konkurrensutsatt verksamhet i verkstadslokalerna. Verkstaden ska kunna klara samexistens mellan minst två konkurrerande underhållsentreprenörer. Detta ställer även krav på

17 PROGRAMSKISSER ILLUSTRATIONSPLAN Verkstadsbyggnader Kontor/Undervisning Uppställning tåg Spårområde Parkeringsyta Naturmark Åkermark Våtmark 17

18 PROGRAMSKISSER skilda personallokaler, kontor, förrådsutrymmen och lager. Verksamheten i tågdepån kommer att pågå dygnet runt. Tågen måste kunna ställas upp, städas, underhållas och lagas då de inte används i trafiksystemet d.v.s. mestadels nattetid. Området kräver därför belysning. Spårområdet och verkstäder kommer att inhägnas av säkerhetsskäl. Flöden inom en järnvägsdepå Fordonen behöver inte tvättas eller underhållas varje gång de angör depån, ibland ska de bara in för personalbyten eller för att de måste bort från trafiksystemet då de inte är i linjetrafik. Underhållet är mer eller mindre omfattande, vanligast är säkerhetsbesiktningarna. Persontågens väg genom en järnvägsdepå kan sammanfattas med följande punkter: Fordonen angör depån först via en buffert (s k landningsbanor ) för att snabbt kunna ta bort fordonen från trafiksystemet och ställa dem i kö för fordonstvätten. Fordonstvätten är en relativt snabb funktion. Därefter körs fordonen för tömning av toalettankar (fekalietömning) och påfyllning av vattentankar. Fordonen körs sen till verkstad för säkerhetstillsyn och eventuellt underhåll, som kan vara av planerad eller akut karaktär, eller så ställs fordonen direkt på en uppställningsplats där det städas. 18 Från uppställningsplats eller verkstad ska fordonen direkt kunna köras ut i trafik. Furnering, dvs skötsel och påfyllning av dryckesautomater, varuautomater, etc sker som regel i depå men kan även ske vid ändhållplats. Utöver de ovan nämnda stationerna på en järnvägsdepå finns även hjulsvarven, vilken måste vara lättillgänglig eftersom det finns stränga krav på hjulens beskaffenhet. Följande aspekter ställer särskilda krav på utformningen av en järnvägsdepå: Rigorösa säkerhetsbestämmelser för järnvägar. Inget enstaka fel får stänga inne hela eller stora delar av fordonsflottan. Det måste finnas alternativa vägar och tågen måste kunna ställas upp så att de inte står i vägen för varandra. Funktionerna måste ligga i den ordning som de utförs för att undvika riktningsbyte för tågen. Hänsyn måste tas till tågens serviceintervaller så att de enkelt kan komma till depå och gå i trafik vid rätt tillfälle för att inte riskera körförbud. HÄLSA OCH SÄKERHET Riskhänsyn Området är lokaliserat mellan Trelleborgsbanan och den planerade väg 101. På Trelleborgsbanan sker dagligen flertalet transporter av farligt gods och på väg 101 kan en viss del farligt gods komma att transporteras. Risker avseende transporter av farligt gods på Trelleborgsbanan kommer under den vidare planeringen av planområdet att analyseras eftersom viss verksamhet, t. ex. tvättanläggningen, planeras inom riskavstånd från Trelleborgsbanan. Analysen ska redovisa eventuella riskreducerande åtgärder som kan komma att krävas för att acceptabla risknivåer ska uppnås. Tvätt och uppställning av tåg kommer att ske väster om Trelleborgsbanan. I den första etappen kommer ingen bebyggelse att ligga närmare än de 50 meter som Malmö stad har som riktlinje för kontorsbebyggelse längs väg som trafikeras med farligt gods. Det innebär att riskutredning med avseende på närhet till transporter med farligt gods kommer att ske för att studera närheten till Trelleborgsbanan men inte på grund av närhet till väg 101 för den första etappen. I den fullt utbyggda anläggningen kommer bebyggelse att hamna inom riskavstånd från väg 101 och en riskutredning kommer att tas fram för den delen då. Inom tågdepå och verkstad kommer brandfarliga gaser och vätskor att hanteras. De risker det kan medföra såväl inom som utom anläggningen ska studeras vidare under den fortsatta planeringen av området.

19 PROGRAMSKISSER Tillgänglighet och brandvatten Planområdet är beläget utanför normal insatstid. Räddningstjänstens tillgänglighet skall beaktas i detaljprojekteringen. Maximalt avstånd mellan körbar väg och byggnader får ej överstiga 50 meter. Även tillgänglighet till spårområden och uppställningsplatser skall ses över. Planområdet saknar i dagsläget brandposter. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-verket och Räddningstjänsten Syd. TRAFIK Vägar och gator Tillfarten till verkstadsområdet och tågdepån ska ske via väg 101. Den nya väg 101 måste ha en god framkomlighet för att avlasta den befintliga vägen genom Käglinge. Antalet tillfarter kommer därför att begränsas. Tillfarten till den norra delen av området med tågtvätten kan ske från Sofiedalsvägen. Väg 101 beräknas bli färdig Det innebär att det behövs en tillfällig väg in i området under anläggningstiden för etapp 1 och under verksamhetens första år. Den tillfälliga vägen kommer att dras från Sofiedalsvägen och sen parallellt med Trelleborgsbanan in i området. Sträckan mellan Sofiedalsvägen och tvättanläggningen blir sannolikt en permanent tillfart till tvättanläggningen. Tillfarten som är markerad som nummer 2, se skiss, behövs först när MJC blir en fullt utbyggd anläggning. Skiss, tillfarter från väg 101 markerat med orange och tillfällig väg markerat med rött En ny vägbro i nuvarande Krombyvägens sträckning behövs när verksamheten kräver ett utdragsspår söderut. För att minimera höjden på bron måste utdragsspåret läggas i skärning söder om depåspåren. Lösningen behöver detaljstuderas liksom konsekvenserna av den innan beslut om slutlig lösning fattas. Skiss, föreslagna gång- och cykelvägar i rött, befi ntlig i orange och eventuell gångbro i gult Gång- och cykeltrafik Längs den planerade delen av väg 101 finns möjlighet att bygga en separat gång- och cykelbana. Den bör ligga på den östra sidan av vägen liksom fortsättningen norrut gör. Söderut kan den anslutas till den planerade planskildheten under väg 101 med fortsättning söderut mot Arrie. 19

20 PROGRAMSKISSER I dagsläget finns en obevakad plankorsning över Trelleborgsbanan i höjd med Holma gård och en vid Sofiedals gård. Antalet gående och bilar som passerar korsningarna är litet, men den vid Holma gård har betydelse för allmänheten eftersom den binder samman rekreativa ytor. Banverket eftersträvar att samtliga obevakade plankorsningar i Sverige ska stängas då de utgör en stor olycksrisk. Det tillsammans med utbyggnaden av flera spår omöjliggör en obevakad plankorsning vid Holma gård. För att ordna en fortsatt kommunikation för gångtrafikanter och cyklister ska den befintliga gång- och cykelvägen, GC-vägen, utmed Sofiedalsvägen användas. Den går under Trelleborgsbanan ca 200 m norr om befintlig plankorsning och för att knyta ihop GCtrafiken anläggs en GC-väg på västra sidan av Trelleborgsbanan mellan Sofiedalsvägen och Holma gård. Det ska i det fortsatta planarbetet utredas om den lösningen ska kompletteras med en bro för gående vid Holma gård. En gångbro har inga ramper för cyklar. En lösning med gångbro minskar områdets barriäreffekter och är i enlighet med Grönplanens stråktänkande. De lösningar som inte bedöms vara aktuella är att bygga en gång- och cykelbro eller tunnel vid Holma gård. En bro behöver vara 8 meter hög för att komma över kontaktledningarna och det är inte möjligt att lösa cykelramperna på ett funktionellt sätt utan att brokonstruktionen blir väldigt stor. Ett 20 tunnelbygge blir orealistiskt dyrt, kostnaderna uppskattas till 20 miljoner kr, då tunneln måste dras under sex spår. Kollektivtrafik När hela väg 101 byggts finns möjlighet att lägga busstrafik i närheten av området. Under första etappen av utbyggnaden bedöms underlaget för en busslinje att vara för litet. Om området i framtiden får ett stort antal arbetsplatser och kanske utbildning, kan underlaget för en busslinje bli tillräckligt. Möjligheterna för busslinjer längs nya väg 101 får utredas i samråd med Skånetrafiken. Det finns för närvarande inte några planer på att anlägga en järnvägsstation i anslutning till området. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och spillvatten Utbyggnad av vatten- och spillvattennät planeras i Vångavägen. De långa anslutningslängder och det flacka landskapet medför att det blir svårt att leda spillvattnet i självfallsledningar. Hela eller delar av spillvattennätet måste vara ett trycksatt system med pumpstation. Pumpstationens placering blir lämpligen vid Holma gård men placeringen måste studeras vidare i detaljplanearbetet. I anslutning till pumpstationer får MJC sina servicanslutningar. Spillvattnet från området består i huvudsak av fekalietömning från tågen samt spillvatten från dem som har sin arbetsplats inom området. Verkstäderna ger endast ett begränsat tillskott till spillvattnet. Vatten från tågtvätt behandlas separat i en reningsanläggning som uppfyller Naturvårdsverkets krav och rekommendationer. Största delen av det renade vattnet återanvänds i tvättanläggningen. En VA-anpassad höjdsättning är av stor vikt för att möjliggöra anslutning via självfall till spillvattennätet. Dagvatten Malmö kommun har inga dagvattenledningar i Glostorpsområdet. Avvattningen av området sker idag via Risebergabäcken. Även i framtiden kommer Risebergabäcken att fungera som mottagare av regnvattnet från området. Eftersom Risebergabäckens mottagningskapacitet är begränsad

21 PROGRAMSKISSER kommer det att behöva byggas utjämningsmagasin för regnvatten som kommer från tak och hårdgjorda ytor så att dagvattnet som släpps ut i bäcken begränsas till 1,5 l/s och hektar. Detta värde baseras på nuvarande mottagningskapacitet i Risebergabäcken. I anläggningen finns stora takytor och ett effektivt sätt att minska dagvattnet från området är att utföra dem som gröna tak. En ytterligare fördel med gröna tak är att de är positiva ur ekologisk synvinkel. Avfallshantering Mängden avfall som kommer att genereras i tågdepån och verkstäderna är begränsat. Den största mängden avfall kommer från städningen av tågsätten. Verkstäderna genererar en liten mängd avfall. Källsortering och rationell avfallshantering är en förutsättning för den fortsatta projekteringen av anläggningen. Oljeavskiljare kommer att installeras för att säkerställa att oljor och liknande inte kan förorena Risebergabäcken. El Anläggningen kan försörjas med elkraft från E.ONs transformatorstation ca 200 m öster om Holma gård. Elkraft för tågdrift kommer att kunna matas in till anläggningen via Banverkets kontaktledningar för Trelleborgsbanan. Värme Värmeförsörjning av anläggningen planeras ske med en lokal panncentral. Energislag kommer att utredas i det fortsatta arbetet. Enligt uppgift från E.ON saknas kapacitet i det befintliga fjärrvärmenätet i Oxie för att klara försörjning av Glostorps Industriområde. För att i en framtid möjliggöra en konvertering till andra energislag kommer distributionen av värme mellan panncentralen och byggnader i anläggningen ske via ett lokalt vattenburet fjärrvärmesystem. 21

22 FÖRUTSÄTTNINGAR NATURFÖRUTSÄTTNINGAR Naturvärden Naturvärdena i och i anslutning till planområdet är knutna till småbiotoper i odlingslandskapet. Dessutom finns stora naturvärden i angränsande områden som Käglinge rekreationsområde och Sofiedals golfbana. Biotoperna i planområdet är resultatet av en lång kontinuitet som restytor i ett öppet åkerlandskap. Alla naturytor är inte inventerade vilket gör att det är svårt att bedöma påverkans betydelse. De naturytor som kommer att påverkas ska inventeras i den fortsatta planeringen. Markeringar nedan syftar till ortofoto, se nästa sida. 1. Märgelgraven (rosa markering) har enligt historiska kartor en lång kontinuitet som naturmark och det är troligt att floran vid den består av växter som tidigare präglade landskapet. Märgelgraven har inte inventerats i samband med planprogramsarbetet. 2. Pilevallarna (gul markering) i planområdet är rester av långa rader av hamlade pilar längs historiska gränser. 3. Vångavägskullarna, (betes- och jordbruksmark) är två väl markerade kullar i jordbrukslandskapet varav den ena betas och den andra är uppodlad. I området finns betesgynnade torrängsarter som femfingerört, väddklint och rödklint. 4. Betesmark norr om Krombyvägen, betesmark som har höga naturvärden. På 22 betesmarken växer bland annat ängsnycklar som är en fridlyst art. Området kommer att inkluderas i kommande naturvårdsprogram. 5. Risebergabäcken är ett hårt belastat vattendrag med betydelse för såväl öring som grönlingsbeståndet. Bäcken anges i kommunens naturvårdsprogram ha mycket högt naturvärde. Bäcken börjar i planområdet och har karaktären av ett dike i planområdet. Den är kulverterad under Trelleborgsbanan. En grundprincip vid åtgärder som påverkar naturvärden är att balanseringsprincipen bör tillämpas och ianspråktagna värden kompenseras. Placering och utformning av kompensationsåtgärder samt detaljer med betydelse för naturvårdsfrågor såsom typ av och utformning av belysning ska utredas senare i planprocessen. Biotopskydd Mindre områden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Det finns följande naturobjekt i planområdet med koppling till generella skydd i miljöbalken, 7 kap. 11 miljöbalken. Alléer Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden skall till övervägande del utgöras av vuxna träd. Pilevallar Hamlade pilar i en rad som består av antingen minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller av tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. För det fall vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken omfattar biotopen vallen i sin helhet. Märgelgravar Småvatten och våtmarker med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom märgelgravar. Inom generellt skyddade biotoper kan Länsstyrelsen medge dispens för verksamhet eller åtgärd som kan skada naturmiljön om det finns särskilda skäl. Omgivningar Planområdet gränsar eller ligger nära områden med höga naturvärden, t. ex. golfbanan och Käglinge naturreservat.

23 FÖRUTSÄTTNINGAR Ortofoto med naturobjekt markerade, 1 märgelgrav (rosa markering), 2 pilevall (gula linjer), 3 Vångavägskullarna, 4 betesmark, 5 Risebergabäcken 23

24 FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSKAPSANALYS Karaktär Landskapsavsnittet söder om Lockarp kan indelas i två huvudkaraktärer: Jordbrukslandskapet kring Glostorp och rekreationslandskapet öster om Trelleborgsbanan. Jordbrukslandskapet Området kring Glostorp är en del av Söderslätt som sträcker sig från Malmö och söderut längs kusten till Ystad. Den gamla väg 101 har gått i gränsen mellan Söderslätt och Backlandskapet därav begreppet Söder om landsvägen. Detta landskap har en utpräglad geometrisk struktur som beror på den historiska ägoindelningen - enskiftet, samt på naturförhållandena i stort en plan moränlera. Landskapet beskrivs av Selma Lagerlöf i boken Nils Holgersson som ett rutigt tygstycke: Han såg ingenting annat än ruta vid ruta. Somliga var sneda och somliga långsmala, men överallt var det hörn och raka kanter. Ingenting var runt och ingenting var krokigt. Boken utgavs 1906 men beskrivningen gäller i hög grad även i dag. Bebyggelsen består av byarna Glostorp och Krumby samt spridd bebyggelse, utskiftade gårdar samt avstyckade fastigheter. Bostadshusen är byggda i tegel eller är rappade och ekonomibyggnaderna är oftast faluröda träbyggnader. I området finns också stora växthus. Området präglas av ålderdomlighet och en långvarig påverkan av människans brukande. Det ger 24 Foto, strukturerande element: siktlinje, trädrad och gammal väg en känsla av trygghet, lugn och ro trots att flera modernare element som nya vägar och bebyggelse har tillkommit. I jorbrukslandskapet är siktlinjerna långa och nya objekt blir väl synliga. Tydliga strukturerande element är trädrader längs vägar, i ägogränser och längs Risebergabäcken samt kraftledningar som korsar landskapet. Även ägogränser utan träd är tydligt strukturerade. De markerar ofta en skarp gräns, under växtsäsongen såväl som under vinterhalvåret, beroende på olika grödor eller plöjningsriktningar. Kyrkorna i Lockarp och Glostorp är landmärken som syns under vinterhalvåret, men under den gröna årstiden är kyrkspirorna inbäddade i grönska. Lantbrukets större ekonomibyggnader och växthusen är landmärken året om. I detta flacka slättlandskap bildar Malmös stadsrand en silhuett med den högre bebyggelsen som landmärken. Backlandskapet Öster om Trelleborgsbanan förändras landskapets karaktär drastiskt och blir kuperat och skogsbeklätt. Foto, strukturerande element, linje och landmärke Området ligger i gränsen till Backlandskapet som har en annorlunda bildningshistoria än Söderslätt. I slutet av senaste istiden blev ett stort antal isblock liggande kvar då isen drog sig tillbaka. Där isblocken låg bildades sänkor i terrängen och mellan isblocken avsattes isälvsavlagringar, platåleror och ändmoräner som skapade den varierade topografin. Området präglas av friluftsliv och rekreation. Även detta landskap har en tydlig påverkan av människans bruk, men ger en känsla av ett yngre, mer påverkat landskap och med ett större inslag av mänskliga aktiviteter än Glostorpsområdet. Här ligger Sofiedals golfbana med anlagda greener, gräsytor och vegetationsdungar. I det mer kuperade området, där grustäkt har bedrivets sedan slutet av Landskapsanalys Ett landskap kan betraktas och beskrivas i olika skalor, från ett litet område - som området kring byn Glostorp - till den vidsträckta Söderslätten, Backlandskapet eller hela Skåne. Gemensamt för alla landskap är att de är ett

25 FÖRUTSÄTTNINGAR resultat av hur olika komponenter i vår miljö, naturgivna som topografi, geologi, jordarter, klimat, flora och fauna samt kulturgivna som markanvändning, bebyggelse och annan mänsklig påverkan verkar tillsammans och upplevs av oss människor. Denna information ger underlag för att beskriva landskapets karaktär, vilken kan definieras som: Ett distinkt och igenkännande mönster av element i landskapet som särskiljer ett landskap från ett annat, men som inte innefattar en värdering av landskapet i bättre eller sämre. (Landscape character assessment, utvecklad vid University of Sheffield). Landskapets karaktär beskrivs genom att definiera tydliga områden, viktiga strukturerande element, landmärken och synligheten siktlinjer. Med områden avses relativt stora områden som har en gemensam karaktär och som skiljer sig från omgivningen. Strukturerande element är strukturer som visar en tydlig riktning eller delar av landskapet. De är ofta långa sammanhängande strukturer som löper genom landskapet och kan även beskrivas som linjer i landskapet, raka eller organiska. Landmärken är fysiska element av varierande skala, som är lätta att identifiera och utgör ofta en kontrast till omgivningen samt är signifikant för ett område eller en plats. Ett landmärke behöver inte anses vara vackert. Siktlinjer beskriver vilka utblickar olika punkter i landskapet erbjuder. Siktlinjerna kan vara långa eller korta. Karta, Huvudkaraktärer: Jordbrukslandskapet kring Glostorp och rekreationslandskapet öster om Trelleborgsbanan 25

26 FÖRUTSÄTTNINGAR talet, finns nu ett stort naturområde med varierande naturtyper och ett rikt växt- och djurliv. Genom området går ströv- och ridstigar. Området har i stort ingen bebyggelse, förutom golfbanans klubbhus och några gamla fastigheter i rekreationsområdet. Denna landskapskaraktär erbjuder långa siktlinjer från höjderna och korta siktlinjer i lågpunkterna och framför större vegetationsdungar. Väl inne i skogsområdena har man ingen överblick över omlandet. De strukturerande elementen är färre än i jordbrukslandskapet, delvis på grund av kortare siktlinjer men också beroende på att landskapet är mer böljande och har organiska former. Den stora kraftledningen som går genom området visar dock en tydlig riktning. Landmärken förekommer inte inom området, men från höjderna syns landmärken i det omgivande landskapet och Malmös stadsrand. Boende Området erbjuder boende, i en lantlig miljö i närhet till fina natur- och rekreationsområden, samtidigt som avståndet är kort till storstadens utbud. Landskapet är glest befolkat och bebyggelsen består av byn Glostorp, Krumby och de utskiftade gårdarna. Bebyggelsen har stark anknytning till jordbruket och trädgårdsnäringen och 91 % av husen är byggda före All bebyggelse är småhus och i stort sett alla äger sina hus. Krumby består av ett femtontal mindre bostadshus och ett flertal ekonomibyggnader och förråd. 26 Byn Krumby delas i två delar av järnvägen. Bebyggelsen i Glostorp består av den högt belägna kyrkan, bondgårdar med tillhörande stora ekonomibyggnader samt småskalig bebyggelse. Totalt finns ett trettontal bostadshus i byn. Viktiga obebyggda delar är betesmarker och kyrkogården. Det finns ingen offentlig eller kommersiell service i området utan de boende är hänvisade till Käglinge, Oxie eller Malmö. Kollektivtrafiken i Glostorp och Krumby ordnas genom att man via taxi kan förbeställa buss linje 56 vid åtta tillfällen dagligen samt tre turer på lördagar och söndagar. Bilinnehavet är stort, 83 bilar per 100 invånare (genomsnitt för Malmö stad är 29 bilar per 100 invånare). De flesta boende använder troligen bil för att handla, lämna barn på dagis, resor till arbetet etc. Befolkningen i delområde Glostorp uppgick i januari 2006 till 93 personer. Av dessa var 23 barn i grundskoleåldern (0-15 år) och fyra i gymnasieåldern (16-18 år). Barnhushållen (barn 0-15 år) är 21 % och pensionärshushållen 48 %. Krumby öster om Trelleborgsbanan tillhör statistikmässigt delområde Käglinge. Förmodligen finns fler barnfamiljer i denna del av Krumby. Förskolor och grundskolor finns närmast i Käglinge och gymnasieskolor i Malmö. Glostorps- och Krumbyborna har nära till fina rekreationsområden. Öster om Trelleborgsbanan ligger Käglinge rekreationsområde, med ett utbyggt stigsystem och Sofiedals golfklubb. På den västra sidan av järnvägen ligger Vångavägskullarna längs vägen till Holma gård. I övrigt fungerar landsvägen och markvägarna som cykel- och promenadstråk. Det finns tre plankorsningar för järnvägen. Två för bruksvägar, en vid Holma gård och en vid Sofiedals gård samt en för landsvägen vid Krumby. I Krumby finns hästdagis, cateringfirma och andra mindre verksamheter. I Glostorp är verksamheterna huvudsakligen kopplade till jordbruksnäringen.

27 FÖRUTSÄTTNINGAR Foto, Risebergabäcken som rinner genom golfbanan 27

28 FÖRUTSÄTTNINGAR KULTURMILJÖ Topografi, fornlämningar, riksintresse och kulturmiljöprogram Det planerade etableringsområdet för ett järnvägstekniskt centrum i Glostorp berör byarna Glostorp och Käglinge. I norra delen kan området också komma att beröra mark inom Lockarp. Kulturmiljö och kulturhistoriska värden berörs på flera sätt. Etableringen är rumsligt nära förknippad med en ny dragning av väg 101 söder om Lockarp, vilken inverkar på samma värden. Kulturmiljöaspekterna hanteras av flera lagstiftningar, Kulturminneslagen (fornlämningar, kyrkor), Miljöbalken (riksintressen) samt Plan- och bygglagen (det kommunala ansvaret för kulturmiljön inom samhällsbyggnadsprocessen). Etableringsområdet ligger i gränsområdet mellan Söderslätt och Backlandskapet. Slätt och backlandskap har formats genom processer under den senaste nedisningen och avsmältningen. Gränsen som har både natur- och kulturhistorisk betydelse följs i stor utsträckning av den gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad, väg 101. Landsvägen och skillnaden mellan slätt och backlandskap framträder tydligt på Skånska rekognosceringskartan från början av 1800-talet. Vid Käglinge viker landsvägen av norrut för att undvika våtmarksområdet kring Risebergabäcken. Gränsen för Backlandskapet går här väster om Käglinge och öster om Lockarp, vilket idag sammanfaller med Trelleborgsbanans sträckning. 28 Skånska rekognosceringskartan från 1812 Med hänsyn till fornlämningar, berör etableringsområdet både kända och förmodade fornlämningar som direkt kan komma att påverkas (kända fornlämningar inom Malmö kommun = gul markering), se karta på sida 29. En av Malmö Kulturmiljö genomförd arkeologisk utredning steg 1 visar på behovet av fortsatt utredning för att klargöra fornlämningssituationen (utredningsområden = grön markering). Sådan utredning samt eventuellt påföljande förundersökningar och slutundersökningar kräver tillstånd från Länsstyrelsen. De direkt berörda fornlämningarna ingår i en större sammanhängande och komplex fornlämningsbild för landsbygden söder om Malmö, som visar på kontinuerlig bosättning och ett intensivt nyttjande av området sedan yngre stenålder. Fornlämningarna består i huvudsak av boplatser och gravar, samt lämningar efter rituella aktiviteter och kommunikation. Huvuddelen av fornlämningarna är dolda under åkerjord som varit intensivt odlad under lång tid. Till synliga monument som utgör karaktärsdrag i dagens landskap hör stenkammargravar från neolitisk tid och gravhögar från äldre bronsålder. En särskild kategori fornlämningar utgör de medeltida bytomterna som innehåller kulturlager efter en c:a 800-årig platsbunden bosättning. Merparten av bytomterna är fortfarande bebyggda, varför de utgör en grundläggande länk mellan det förhistoriska landskapet och det nutida. I kyrkbyarna utgör kyrkorna viktiga landmärken i detta sammanhang (vitt kors). Bytomterna, kyrkorna och den agrara landsbygden kom att påverkas starkt av förändringar under 1800-talet (enskifte, intensifierat jordbruk, befolkningsökning, ombyggnad av kyrkor) vilket har bidragit till avgörande karaktärsdrag i det skånska landskapet. Etableringsområdet berör tillsammans med väg 101 ett av Skåne läns riksintressen för kulturmiljövården, MK 128 Foteviken Glostorp m.m. (kraftig grå kontur). Riksintresset omfattar ett sammanhängande landsbygdsområde söder om Malmö, där fornlämningar, bebyggelsestruktur och landskapsutveckling i ett långt tidsperspektiv lyfts fram. Riksintresset avser det agrara landskapet som helhet med alla sina komponenter och sammanhang. I värdebeskrivningen betonas särskilt fornlämningarna, kyrkbyarna och landskapets skifteskaraktär. Kulturmiljövårdens riksintressen avgränsades då de etablerades på 1970-talet på

29 FÖRUTSÄTTNINGAR ett närmast skissartat sätt, vilket innebär att den redovisade gränsen i sig inte motsvarar en skarp gräns mellan värde/ickevärde. Även åtgärder utanför kan påverka riksintressets värden. Motsvarande område som riksintressets är upptaget i Bevarandeprogram för natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet i Malmöhus län från 1992 och betecknas som särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, antaget av Länsstyrelsen I det senare framhålls att Glostorps bykärna är en av de bäst bevarade bymiljöerna och att byn representerar den enda slättbyn med någorlunda intakt agrar helhetsmiljö inom Malmö kommun. I kulturmiljöprogrammet betecknas vidare väg 101 och Trelleborgsbanan som kulturmiljöstråk (grå streckad markering). Bylandskapet före enskiftet I den skånska slättbygden har de historiskt kända byarna och socknarna varit grundläggande för landsbygdens karaktär och människors lokala identitet sedan medeltidens början. Gårdarna låg tätt intill varandra invid den gemensamma bytomten och markanvändningen styrdes av gemensamma regler, även om varje gård disponerade sina ägor inom ramen för ett tegskifte. Det karaktäristiska odlingssystemet på Söderslätt, tresädet, dokumenteras i kartor från 1700-talet. Tresädet innebar generellt att marken indelats i tre vångar som successivt användes för vårsådd, höstsådd respektive träda/bete i en treårig rotation. Både Glostorp och Käglinge hade karaktäristiskt utformade tresädessystem, med bytomten centralt Ortofoto med fornlämningar, markerat med gult är kända fornlämningar, markerat med grönt utredningsområden, markerat med streckad grå linje är kulturmiljöstråk, väster om grå tjock linje är riksintresse, lokaliserad och de tre vångarnas gränser strålande radiellt ut mot bymarkens periferi, se karta på sida 30. Vångagränserna inom byn (grå linje) var hägnade, medan gränsen mot angränsande by (rosa linje) ofta kunde vara ohägnad. Genom att koordinera vilka år angränsande byars vångar trädades/betades sparades material och arbete med hägnaderna. Ängsmarkerna (grön konturlinje) var en viktig resurs för vinterfoder och våtmarkerna kring Risebergabäcken har varit ekonomiskt viktig för både Glostorp och Käglinge. Gränsen mellan Glostorp och Käglinge har redan under tidigt 1700-tal en påfallande rätvinklig dragning som sammanfaller med Risebergabäckens nutida lopp. 29

30 FÖRUTSÄTTNINGAR Rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal redovisar å andra sidan bäcken som vindlande. I det flacka våtområdet har bäcken sannolikt inte haft en permanent fåra utan sökt sig olika vägar beroende på årstid och varierande vattenstånd. Utöver Landsvägen som passerar Käglinges bytomt framträder i det äldre kartmaterialet ett lokalt vägnät (streckad brun linje) som knyter samman byarna i området. Käglinge ingick tillsammans med Glostorp och den nordväst därom liggande byn Fjärdingslöv i Glostorps socken, vilket innebär att kyrkvägen mellan Käglinge och Glostorp nuvarande Krombyvägen haft stor betydelse i lokalsamhället. Längst i väster framträder några sträckor av en väg som i äldre tid utgjort förbindelseled mellan Lund/ Uppåkra och Trelleborg. Denna väg löper längs en svag höjdsträckning som utmärks av ett av de mera framträdande stråken av bronsåldershögar söder om Malmö. Mycket talar för att vägen har förhistoriska anor som viktig kommunikationsled. En projicering av 1700-talslandskapets huvuddrag på ett nutida ortofoto, se motstående sida visar att flera strukturer i dagens landskap kan härledas tillbaka till bylandskapet och därmed kan antas ha en betydande ålder. Det rör sig främst om linjära strukturer som gränser och vägar, men Glostorps bytomt är också påtaglig. Tresädesvångarnas vindlande gränser har däremot försvunnit i samband med enskiftets jordbruksreform. Merparten av de gamla ängarna och våtmarkerna (markerade med gult raster) har odlats upp. 30 Enskifte Karta från 1700-talet Enskiftet som i slutet av 1700-talet utformades av Rutger Macklean på Svaneholms gods i Skurups socken var en reform inspirerad av samtida strävanden på kontinenten och i England. Flera framträdande jordägare i Malmö tog aktiv del i dessa strävanden. Enskiftesstadgan för Skåne fastslogs Till de grundläggande idéerna hörde att lösa upp det inbördes beroendet mellan gårdarna i byarna och att skapa fristående enheter där nya odlingsformer kunde utvecklas. I reformen ingick även en övergång till penningarrende och möjlighet för åbor att friköpa sina gårdar. För Glostorp och Käglinge upprättades förslag till enskifte , se karta. För framför allt Glostorp framträder en strävan att minimera antalet gårdar Enskifteskarta, som skulle behöva flytta ut från bytomten genom att lantmätaren använde ett så kallat stjärnskifte. Endast fyra gårdar flyttades ut till nya lotter i bymarkens norra del. Dessa gårdar kom att kallas de norra gårdarna. Även i Käglinge användes ett stjärnskifte, men detta är mera inskrivet i en rektangulär struktur som innebar flera utflyttade gårdar. På sina ställen lades även nya raka vägar ut i ägogränser, främst för att garantera tillfartsväg till de nya skifteslotterna. I övrigt är det påfallande att både vägarna och byarnas yttergränser i stor utsträckning förblev opåverkade. För gränserna gjordes på sina ställen mindre justeringar, men detta krävde överenskommelse mellan angränsande byar. I södra delen av Glostorps bymarker utökades byns areal. Det har sin bakgrund i att Glostorp hade del

31 FÖRUTSÄTTNINGAR Ortofoto med 1700-talets ytor för äng markerat med gult, gräns för vång med grå linje, vägar med streckad brun linje och bygränser med rosa linje 31

32 FÖRUTSÄTTNINGAR i ett område här som kallades Bastorpsjorden och som i samband med enskiftet delades upp mellan de kringliggande byarna. En projicering av enskiftet på den c:a hundra år yngre Häradskartan från 1912 bekräftar förslagen från enskifteskartorna, se Häradskarta. Av Häradskartan framgår även lokaliseringen av bebyggelsen för de utflyttade gårdarna och de karaktäristiska, ofta allékantade, uppfartsvägar som anlagts fram till dessa. I flera fall har trädgårdar och parker anlagts i tidens anda. På några av de gårdar som fick ligga kvar på bytomten har man senare valt att flytta ut till ett modernare läge. I Glostorp har de gamla vägsträckningarna västeroch norrut från bytomten ersatts av nya dragningar anpassade till enskiftets struktur. I Käglinge är däremot Landsvägen och Krombyvägen behållit sina äldre vindlande sträckningar. En ökande penningekonomi och möjligheten för åborna att friköpa sina gårdar medförde efter enskiftet en karaktäristisk process av hemmansklyvningar och avstyckningar till mindre fastigheter. I Glostorp framträder ett fåtal hemmansklyvningar, men i övrigt är situationen påfallande intakt sedan enskiftet. I Käglinge framträder såväl hemmansklyvningar som avstyckningar till mindre jordbruksenheter eller rena bostadsfastigheter. Tydliga exempel på de senare är Krumby, beläget mellan kartans Källsro och Olsbo och området längs Landsvägen invid platsen 32 Häradskarta från 1912 överlagrad med enskiftesgränser och gamla vägsträckningar för Käglinges gamla bytomt. Motsvarande typ av avstyckning uppträder också längs vägen västerut från Lockarps bytomt. De som bebodde dessa hussamlingar kunde i varierande grad kombinera husbehovsodling med försörjningsmöjligheter inom det intensifierade jordbruket och genom den framväxande industrialiseringen. I köpebrev och liknande handlingar uppträder de ofta som arbetare, hantverkare, stationskarlar, statdrängar och liknande. Kvinnor omnämns i detta sammanhang främst om de var ogifta eller änkor. Avstyckningar till mindre fastigheter kan uppträda under beteckningar som hemmansklyvning, avstyckning, avsöndring, delning, ägoutbyte och laga skifte. I flera fall byggdes även hus på ofri grund. Av

33 FÖRUTSÄTTNINGAR lantmäterihandlingar från 1833 framgår att mindre jordlotter i Krumby då fanns etablerade genom att de sålts av från de enskiftade ägorna till gården nr 11:2. Ytterligare avstyckningar genomfördes sedan här under hela 1800-talet. Hussamlingen sydväst om Krumby har sin bakgrund i avstyckningar 1829 och 1845 från gård nr 5:5 och hussamlingen nordöst om Krumby i en avstyckning 1881 från gård nr 12. Den äldsta bebyggelsen i nuvarande Käglinge villasamhälle går tillbaka på hus och gårdar som fick ligga kvar på den gamla bytomten vid enskiftet. Med undantag från några avstyckningar under 1800-talet väster om Landsvägen, tillkom merparten av den bostadsbebyggelse som framträder på Häradskartan genom avstyckningar kring Hemmansklyvningarna och avstyckningarna är inskrivna i enskiftesstrukturen och är både historiskt och gestaltningsmässigt en del av enskifteslandskapet. Nya uttryck framträder däremot genom järnvägen Malmö Kontinenten (Trelleborgsbanan), öppnad 1898, och industriell grustäkt i Käglinge. Av handlingar kring markexpropriering i samband med järnvägsbygget framgår tydligt hur järnvägen skär diagonalt genom Krumbys etablerade fastighetsstruktur. En påtaglig förändring i förhållande till 1700-talets bylandskap är Häradskartans redovisning av en närmast total uppodling av all mark till åker. I det tidigare våtmarksområdet längs Risebergabäcken finns nu ett grävt dike i riktning från Glostorps bytomt mot gränsen mellan byarna. Grävda diken kan ha funnits mellan enskilda ängstegar och i gränsen mellan Glostorp och Käglinge redan tidigare, men av handlingar från 1884 framgår planerna på ett nytt dike för att förbättra vattenskadad mark. Ett gammalt dike som var grundare än det nya löpte till största delen då längs bygränsen. I den nordligaste delen rätades dock en äldre fåra ut och det nya diket grävdes nu i gränsen. Ortofoto, historiska objekt Historiska strukturer De historiska strukturer som kan identifieras som synliga element i dagens landskap härstammar från olika tid men är tillsammans karaktärsskapande. Bevarade fornlämningar och byggnader kan redovisas som objekt. Kartan ovan visar bronsåldershögar (grön cirkel), kyrkor och lägen för bytomter (vit markering), bebyggelse på samma plats som 33

34 FÖRUTSÄTTNINGAR före enskiftet (gul prick) och bebyggelse på samma plats som Häradskartan 1912 (lila prick). Analysen är baserad på visuell bearbetning av ortofotot. Gravhögarna var byggda för att synas och kan betraktas som monument. På liknande sätt kan man se de historiska bykärnorna, även om de inte primärt var byggda som monument. Före enskiftet var kontrasten mellan de tätt liggande gårdarna i bykärnan och det kringliggande öppna och obebyggda markerna påtaglig. Kyrkorna har utgjort symbolladdade centralpunkter i lokalsamhället såväl före som efter skiftet. I det perspektivet utgör Glostorps välbevarade och fritt exponerade bykärna ett ovanligt tydligt landmärke i det kvarvarande agrara slättlandskapet söder om Malmö. De utflyttade gårdarna med sina ofta allékantade uppfartsvägar är i sin tur tydliga exponenter för enskifteslandskapet. Under 1800-talet gavs gårdarna ofta en monumental karaktär genom huvudbyggnadens arkitektoniska utformning och anlagda parker. Dessa parker står idag för merparten av trädvegetationen på slätten. Liksom med bronsåldershögarna samverkar de utflyttade gårdarna med varandra i ett sammanhängande landskapsrum. Hemmansklyvningarna och hussamlingarna förstärker enskiftets karaktärsdrag, där hussamlingarna speglar 1800-talets befolkningsökning och berättar om nya försörjningsmöjligheter och nya sociala positioner. Ur landskapssynpunkt har de därmed samma relevans som exempelvis bytomterna. Men de ger olika historiska infallsvinklar. 34 Genom Trelleborgsbanans dragning genom Krumby förefaller det som att bebyggelseutvecklingen stannade av här, medan Käglinge under 1900-talet växt ut till ett modernt villasamhälle. Även om enskilda byggnader förändrats, framstår Krumby därmed som ett tydligt exempel på processer i landskapet under 1800-talet. Historiska strukturer som är mera svårfångade än bebyggelse och gravhögar har att göra med linjer, riktningar, ytor och volymer. Det rör sig bland annat om gränser och vägar. Dessa kan vara visuellt iakttagbara men är ofta betydligt mer spröda i sina uttryck. En bygräns eller enskiftesgräns kan exempelvis vara tydligt markerad med en pilevall eller enbart framträda genom skiljet mellan olika grödor på angränsande åkerstycken, se karta på motstående sida. Kartan visar bevarade gränser (gul) och vägar (röd) från bylandskapets tid; bevarade gränser (ljusblå) och vägar (mörkblå) från enskiftet samt bevarade gränser (rosa) och vägar (lila) som tillkommit enligt Häradskartan Våtmarksområden väster om Trelleborgsbanan som genom förekomst på både Häradskartan och 1700-talskartor kan antas ha en vegetation med betydande historisk kontinuitet är markerade med grönt. Ljusgrått raster visar område som detaljstuderats i äldre kartmaterial. Analysen är baserad på visuell bearbetning av ortofotot. Det är påfallande att flera bygränser och vägsträckningar går tillbaka till bylandskapet och alltså kan ha en mycket hög ålder. För etableringsområdet är det gränsen mellan Glostorp och Käglinge samt Krombyvägen som kan komma att beröras. Samtidigt är samverkan mellan gränserna, odlingsmarken och den bevarade bytomten i Glostorp en viktig del av kulturmiljön som kan komma att påverkas. När det gäller enskiftets strukturer, inklusive bebyggelsen, framstår Glostorp som närmast intakt. Till detta hör även att marken i stort sett i sin helhet fortfarande används för agrar verksamhet. Glostorp berördes endast marginellt av hemmansklyvningsprocessen, medan Käglinge kom att påverkas i högre grad. Här framstår bland annat Krumby med en tydlig bevarad struktur, medan bebyggelsen i Käglinge vidareutvecklats till ett modernt villasamhälle som idag är en del av Oxie. Därmed har de äldre strukturerna här successivt fragmenterats. Till det senare bidrar även industriell verksamhet (grustäkt) och golfbana.

35 FÖRUTSÄTTNINGAR Ortofoto, historiska strukturer. Bevarade gränser (gul) och vägar (röd) från bylandskapets tid; bevarade gränser (ljusblå) och vägar (mörkblå) från enskiftet samt bevarade gränser (rosa) och vägar (lila) enligt Häradskartan Vegetation väster om Trelleborgsbanan med lång kontinuitet (grönt) och område som studerats (raster) 35

36 FÖRUTSÄTTNINGAR REKREATION OCH FRILUFTSLIV Käglinge rekreationsområde, golfbanan och kulturlandskapet kring Glostorp är en rekreativ enhet. Det är lättillgängligt och erbjuder en tilltalande variation inom ett litet område. Området används inte bara av boende i Käglinge och Oxie utan även av personer som åker inifrån Malmö. Planprogramsområdet ligger mitt i den rekreativa enheten men tillhör inte de ytor som man vistas på. Det ingår dock i det rekreativa sammanhanget genom att vara en del av kulturlandskapet kring Glostorp. Platsens kvaliteter har skildrats ovan under rubrikerna kulturmiljö, landskapsbild och naturmiljö. Boende har kompletterat de bilderna av platsen med att skildra hur området används: Man går och cyklar mellan golfbanan, Holma gård, Glostorp, Krumby och Käglinge rekreationsområde. Det är en rundvandring i spännande natur och fint landskap. Dammen vid golfbanan används för fiske och skridsko. Förut badades det i den, men nu håller den på att växa igen. När det finns snö åker man skidor på golfbanan. I Käglinge rekreationsområde är det dessutom många som rider. TRAFIK Vägar och gator Idag går länsväg 101 genom Käglinge. För att avlasta Käglinge och för att få en bättre anslutning till det överordnade vägnätet ska en ny väg 101 byggas väster om den planerade tågdepån. Första etappen av väg 101, liksom den nya Sofiedalsvägen från nya väg 101 österut mot Oxie, öppnades juli Den andra etappen, fortsättningen söderut från rondellen ner förbi Krumby och vidare in i Vellinge, är planerad att byggas år Den ansluts till befintlig väg 101 strax norr om Arrie. Trafikflödet år 2015 på nya väg 101 har beräknats till fordon/dygn norr om Sofiedalsvägen och fordon/dygn söder om, förbi tågdepån. Den nya väg 101 kommer att passera under Trelleborgsbanan söder om Krumby. Banverket kommer därmed sannolikt att kräva att den befintliga plankorsningen i Krumby stängs av säkerhetsskäl. Trafiken till och från Krumby leds då om till den nya vägen. Även plankorsningarna vid Sofiedals gård och Holma gård kommer med ökad tågtrafik av säkerhetsskäl sannolikt att stängas av Banverket för både fordon och gående. Gång- och cykelvägar Längs Arrievägen och den första etappen av väg 101 finns en separat gång- och cykelbana på den östra sidan av vägen. Gång- och cykelbanan passerar Yttre Ringvägen och ansluter till befintligt nät in mot olika delområden i Malmö. Även den nybyggda Sofiedalsvägen har en separat gång- och cykelbana på den norra sidan. Den kan anslutas till nätet i Oxie. Söderifrån, i Vellinge kommun, finns en gång- och cykelbana på väg 101:s västra sida fram till Arrie. I samband med att väg 101 etapp 2 byggs kommer den att förlängas norrut och via en planskildhet passera under den nya väg 101 för att nå Käglinge. Plankorsningen över Trelleborgsbanan vid Holma gård används i viss mån av gående och cyklister, främst i rekreativt syfte. Kollektivtrafik Idag finns en begränsad kollektivtrafik som bedrivs av Skånetrafiken med förbeställd taxi för resenärer till Glostorp och Krumby. 36

37 FÖRUTSÄTTNINGAR TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och spillvatten Det finns idag inget VA att tillgå inom eller i anslutning till området. VA-verket avser att bygga ut va-nätet för att möjliggöra anslutningar till verksamhetsområdet. ärendet. Miljödomstolens beslut kommer att ligga till grund för det fortsatta planarbetet och för tillåtna dagvattenutsläpp till bäcken från områdena. Vanligtvis tillåter man en avledning på ca 1-1,5l/s ha till dikningsföretag vilket är ett mycket begränsat flöde. Dagvatten Risebergabäcken som skär igenom planområdet i nord sydlig riktning samlar upp allt ytavrinnande vatten från bebyggelse i östra Malmö samt från stora åkerarealer söder om Yttre Ringvägen. Tillförseln av vatten till bäcken vid kraftigare regn är idag så stor att bäckens avbördningskapacitet inte räcker till för att avleda allt vatten. Som konsekvens härav har bäcken drabbats av svåra erosionsskador och vid långvariga regn förekommer även marköversvämningar. All dagvattentillförsel till bäcken måste därav begränsas så långt som möjligt. Allt dagvatten från området måste ledas till Risebergabäcken då det inte finns något annat vasystem för avledning av dagvatten i området. Risebergabäcken är ett dikningsföretag vilket innebär att man måste följa de bestämmelser som finns för dikningsföretag i Miljöbalken och i Vattenlagen. Inga åtgärder får göras i bäcken utan medgivande från dikningsföretaget. Med tanke på verksamhetens omfattning och art skall det begäras ett samråd hos Länsstyrelsen för en omprövning av dikningsföretaget för den del av diket som ligger inom planområdet. Länsstyrelsen avger ett yttrande till miljödomstolen som fattar beslut i 37

38 KONSEKVENSER SAMHÄLLSKONSEKVENSER Att stärka regionens kollektivtrafik är viktigt för att säkra en hållbar utveckling i öresundsregionen ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Ur samhällsperspektiv finns därför starka skäl att vara positiv till en lokalisering av en verkstad och depå i Glostorp. Malmö - Järnvägstekniskt Centrum är planerat att bli en enhet av nationell betydelse och som sådan kommer den få betydelse för järnvägens utveckling i Sverige. Ur nationellt perspektiv kan ett kunskapsbaserat järnvägstekniskt centrum framför allt få betydelse för forskning och utbildning. Ur lokalt perspektiv kommer det att vara en viktig kugge för tågtrafiken i regionen. Anläggningen kommer att lösa bristen på service och depå samt genom en koncentration av aktörer och kompetens driva på den lokala tågutvecklingen. Järnvägsbranschen är en framtidsbransch och ett kluster för järnvägsföretag kommer att alstra ett antal nya arbetstillfällen. Jernhusen uppskattar att anläggningen kommer att sysselsätta tusen personer om tio år. Det är ett läge som ger en långsiktig och funktionell lösning av den regionala tågtrafikens behov vilket ger förutsättningar för en fortsatt positiv resandeutveckling. Lokaliseringen i Glostorp ger också en flexibilitet att klara flera olika trafikeringsupplägg. 38 Ökad trafiksäkerhet Attraktiva mötesplatser Utveckla Malmö och regionen som attraktiv levnadsmiljö Soc. Fler bostäder Mer blandade områden Ekon. Tryggare stad Ekol. Förstora och förbättra innerstaden Bibehåll koncentrerad stad Möjliggör miljövänligare Sammanhängande livsstil grönstråk Målbild för Malmö stad, föreslagen omvandling av området bidrar på flera sätt till att göra Malmö till en attraktiv och hållbar stad En etablering av MJC i området möjliggör att flytta ut verksamheten från Kirseberg i etapp 2. Det leder till att stora ytor centralt i staden kan byggas med bostäder. Planförslaget innebär en konflikt mellan allmänna och enskilda intressen. Även om MJC inte utgör någon fara eller överskrider riktvärden för närliggande boendemiljöer kommer boende att påverkas. Påverkans storlek är kopplad till hur mycket miljön förändras, det vill säga att en ostörd miljö blir mer störd av ett ingrepp än en redan påverkad miljö. Det är av den anledningen inte osakligt att påstå att de som bor närmast riskerar att bli mycket påverkade. Konflikten är av en typ som inte går att lösa så att båda parter blir nöjda. Däremot är det viktigt att i den fortsatta planeringen inte nöja sig med att klara riktvärden utan hitta lösningar som minimerar påverkan så långt som möjligt. Alternativet till en lokalisering i Glostorp är att Kirsebergsanläggningen moderniseras och att det byggs en satellitanläggning i Helsingborg. Konsekvenserna blir att det inte kommer att skapas ett järnvägstekniskt centrum som kan locka företag samt bedriva utbildning och forskning i regionen. Kirsebergsanläggningen kommer vidare att hindra en önskvärd förtätning av Malmö. Slutligen blir det ur järnvägsperspektiv en sämre lösning, bland annat eftersom tåg som är på väg till och från depå kommer att minska den redan ansträngda spårkapaciteten, vilket medför begränsningar i utvecklingen av kollektivtrafiken.

39 KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER Hushållning med resurser Mark Enligt miljöbalken 3 kap 4 är jordbruket av nationell betydelse och lagen reglerar att: brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Att anlägga ett järnvägstekniskt centrum är av väsentligt samhällsintresse och kommunens ställningstagande i samband med lokaliseringsutredningen är att den föreslagna platsen är den mest lämpade. Verksamheter som en tågverkstad och depå bör ligga tillräckligt nära Malmö Central och Hyllie station för att ge en effektiv trafikering och rimliga körtidskostnader. Samtidigt är anläggningen så ytkrävande att den inte bör ligga allt för centralt och därmed hindra en fortsatt tät stadsutveckling och effektiv användning av stadsnära mark. En lokalisering i Glostorp uppfyller kraven att ligga nära men inte centralt. Nuvarande tågverkstad i Kirseberg kan flyttas till Glostorps industriområde och frigöra central mark för effektivare markutnyttjande. Anläggningen ska uppföras så att den blir så kompakt som möjligt. På så sätt begränsas markanspråken och fler verksamheter kan rymmas i området utan att ta mer jordbruksmark i anspråk. Marken inom planområdet är dessutom plan vilket Foto, sparad natur i spårområde, Eidelstedt i Hamburg gör den lämpad och minskar behovet av stora masstransporter. Det finns brist på mark för industriändamål inom Malmö stad. Alternativet till att området tas i anspråk av MJC är inte att det finns kvar som åkermark utan att annan industriverksamhet på sikt lokaliseras på platsen i enlighet med ÖP Malmö Vatten Behovet att hantera dagvatten kommer att öka i samband med expolateringen. Krav på fördröjning inom verksamhetsområdet kommer att ställas innan vattnet når den hårt belastade Risebergabäckan. Naturmiljö Planområdet består huvudsakligen av åkermark, vilken har litet värde ur naturhänseende men inom området finns ett antal naturobjekt med tydliga naturvärden. Av dessa naturobjekt kommer Risebergabäcken och märgelgraven att påverkas. Risebergabäcken kommer att kulverteras i 220 meter, medan det planeras ett 30 meter brett naturområde längs bäckens resterande dryga 400 meter i planområdet. För att kompensera kulverteringen av Risebergabäcken samt minska avrinningen från området anläggs i första etappen en våtmark på ungefär två hektar. Detta kan vara rätt åtgärd men Risebergabäcken behöver inventeras på den aktuella sträckningen och det behöver göras en anlays av hur påverkan på resterande delar av bäcken blir. Det är möjligt att kulverteringen av Risebergabäcken bäst kompenseras med någon åtgärd nedströms. Märgelgraven har inte inventerats, vilket ska göras innan fortsatt planarbete påbörjas. Sannolikt går inte märgelgraven att spara, det finns dock exempel på att småbiotoper har sparats i liknande miljöer, se foto från Hamburg. Förutom de naturvårdsobjekt som påverkas i planområdet påverkas även intilliggande naturområden indirekt. Sannolikt rör det sig om en ringa påverkan på naturvärdena men desto större påverkan på landskapsbilden och de rekreativa värdena. Som helhet innebär planförslaget att andelen naturmark kommer att öka mycket jämfört 39 39