Bostadsförsörjningsprogram Trollhättans Stad
|
|
- Jan Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bostadsförsörjningsprogram Trollhättans Stad Godkänd av kommunstyrelsen 10 oktober 2012 Reviderad projektlista godkänd av kommunstyrelsen den 12 mars 2014
2 Bostadsförsörjningsprogrammet uppdateras och godkänns av kommunstyrelsen årligen och en större revidering görs varje ny mandatperiod då programmet ska antas av kommunfullmäktige. Trollhättans Stads bostadsförsörjningsprogram utgör en precisering av översiktsplanen avseende bostäder samt är ett underlag för beslut i MRP och budget av uppdrag och resurser för att främja bostadsbyggnationen. Programmet är ett betydelsefullt verktyg i kommunens boendeplanering och ger information om boende i Trollhättan på både kort och lång sikt. Dokumentet är framtaget av kontoret för Hållbart samhälle, Kommunstyrelsens förvaltning 2012 Omslagsbild: Storgatan i centrala staden. Samtliga foton är tagna av Emma Josefson 2
3 Innehåll 1. INLEDNING 4 2. STYRANDE DOKUMENT OCH RIKTLINJER 4 LAGEN OM BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR 4 ALLMÄNT 4 STADENS VISION 5 MRP- MÅL OCH RESURSPLAN ÖVERSIKTSPLAN 5 MARKSTRATEGI 6 TILLVÄXT TROLLHÄTTAN 6 3. TROLLHÄTTANS UTVECKLING 7 BEFOLKNINGSUTVECKLING 7 SYSSELSÄTTNING OCH INKOMST 11 SEGREGERING LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN 16 BOSTADSMARKNADSENKÄTEN 16 BOSTADSBESTÅND OCH BYGGANDE I TROLLHÄTTAN BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 22 SMÅHUS 22 HYRESRÄTTER OCH BOSTADSRÄTTER 23 FLYTTKEDJOR 24 BOENDE FÖR ÄLDRE 24 UNGDOMAR 28 INVANDRARE OCH FLYKTINGFAMILJER 29 BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 30 BOENDE FÖR PERSONER MED MISSBRUKSPROBLEM 31 AKUTBOENDE/HÄRBÄRGE 31 PERSONER MED EKONOMISKA PROBLEM 31 VÅLDUTSATTA KVINNOR (NÄRA RELATIONER) 32 STUDENTBOENDE RIKTLINJER FÖR BOSTADSBYGGANDET 33 BOSTADSPOLITISKA MÅL 34 HÅLLBART BYGGANDE 36 VERKTYG OCH ÅTGÄRDER PLANERADE BOSTÄDER 42 PROJEKTLISTA REVIDERAD KARTA ÖVER PLANERADE BOSTÄDER PLANERING 2016 OCH FRAMÅT 44 3
4 1. Inledning Boendeplanering är en process där kommunens utveckling och omvärlden inverkar på behov av och önskemål om boende. Det är därför av stor betydelse att betrakta bostadsförsörjningen i ett brett samhällsperspektiv, kommunens bostadsbyggande ska grundas på en helhetssyn. Viktiga faktorer är bl.a. befolkningsutveckling, näringslivets förändringar och kravet på ett hållbart samhälle, tillsammans med god infrastruktur och kollektivtrafik. Varje kommundel ska få utvecklas utifrån sina starka sidor, sin kulturella identitet och utifrån sina förutsättningar. I bostadsförsörjningsprogrammet försöker vi se efter dessa delar och visa vilka nya bostadsprojekt som är på gång i kommunen. 2. Styrande dokument och riktlinjer Lagen om bostadsförsörjningsansvar Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun minst en gång under en mandatperiod upprätta riktlinjer för bostadsförsörjning. Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Allmänt För vem är dokumentet? - Trollhättans Stad, med syfte att styra de egna verksamheterna - Aktörer på bostadsmarknaden - Allmänheten och inflyttare 4
5 Stadens vision Under 2011 arbetades en ny vision fram som ska visa färdriktningen för Trollhättans Stads verksamheter. En del i arbetet mot visionen är att staden ska se till att det finns god tillgång på attraktiva bostadsområden och ett prisvärt boende. MRP- Mål och resursplan Mål- och resursplanen är en deklaration som visar den inriktning och de prioriteringar som den politiska majoriteten vill genomföra under mandatperioden. Utifrån dessa prioriteringar skall nämnderna sedan besluta om vad som skall utföras. MRP definierar också ett stort antal ekonomiska ramar, verksamhetsinriktningar och uppdrag som riktar sig till nämnderna. I MRP finns bostadspolitiska mål beskrivna. Översiktsplan Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om en aktualisering av översiktsplanen Vårt framtida Trollhättan Översiktplan Fullmäktige tog även beslut om att en ny översiktsplan ska tas fram under nästa mandatperiod, vilket har påbörjats. Den första versionen beräknas komma ut på samråd under vintern 2013 för att sedan antas i november Tills vidare gäller översiktsplanen från
6 Markstrategi En markstrategi ska tas fram parallellt med den nya översiktsplanen. Markstrategin visar på hur Trollhättans Stad ska tillgodose markbehovet för att nå de mål som översiktsplanen anger, samt förvalta befintlig markreserv. Tillväxt Trollhättan Tillväxt Trollhättan är ett handlingsprogram för tillväxt och utveckling i Trollhättans kommun som antogs av Kommunstyrelsen i februari Denna strategiska plan ska stärka Trollhättan och bidra till förverkligandet av den ambition och vision som kommunfullmäktige tidigare fastställt, som i slutändan handlar om att göra Trollhättan till en mer attraktiv kommun att bo, arbeta och trivas i. Ett utvecklat bostadsförsörjningsprogram och en marknadsundersökning avseende boende är en del i handlingsplanen för den framtida tillväxten i Trollhättan. 6
7 3. Trollhättans utveckling Befolkningsutveckling Trollhättans kommun ökade under 2011 för åttonde året i rad, den här gången med 251 personer, vilket ger kommunen invånare. Befolkningsmålet om invånare år 2030 skulle innebära en årlig ökning på i snitt 805 personer t.o.m I prognosen för stadens befolkningsutveckling har den årliga ökningen beräknats till cirka 811 personer, men fram t o m 2013 väntas en lägre ökning; 403 personer per år. Att befolkningsökningen inte förväntas ta fart förrän omkring år 2013 sammanfaller med att dubbelspåret och den utbyggda E 45 mellan Trollhättan och Göteborg beräknas vara färdigställda då. Med den senaste tioårsperiodens takt skulle Trollhättan ha invånare först år Befolkningsutveckling Trollhättans kommun samt prognos till
8 De södra stadsdelarna är de områden där flest bor: på Kronogården och Lextorp bor allra flest, följt av centrala staden och närliggande Skoftebyn och Sylte. De är också de med högst befolkningstäthet, vilket visas i kartan nedan. Under de senaste tio åren har befolkningen ökat mest i Centrum norra, Tingvalla, Kronogården och Karlstorp. Befolkningstäthet i Trollhättans kommun 2010 Ett par områden sticker ut som något mer präglade av en viss åldersgrupp än andra. Exempelvis är norra centrum den stadsdel med högst antal äldre i staden, samtidigt som man har ett mycket litet antal barn. Många äldre bor också på Hjortmossen och Kronogården. Betydligt färre antal äldre bor i Björndalen och Skogshöjden, av vilka den senare istället är ett av de områdena med högst antal barn. Diagrammet på nästa sida visar folkmängd och åldersfördelning i absoluta tal. 8
9 Befolkning efter ålder och stadsdel w Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Halvorstorp Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Skogshöjden Överby Industriområdena Norra Björke glesb Väne Åsaka glesb Gärdhem Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad glesbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Antalet personer som under 2011 flyttade till Trollhättan var 2702 stycken, vilket gav ett flyttöverskott på 87 personer. Som tabellen nedan indikerar kommer den största delen av de inflyttade från andra delar av landet och det är också till regioner utanför Västra Götaland som de flesta utflyttningarna går. Antal in- och utflyttningar Inflyttning Utflyttning 9
10 Inpendlingen till Trollhättan är stor, 2010 pendlade personer hit samtidigt som 6181 trollhättebor arbetspendlade till en annan ort. Såväl in- som utpendlingen domineras av grannkommunerna, framför allt Vänersborg. Antalet inpendlare har sedan 1990 ökat med dryga 1000 personer, 10 %, medan utpendlarna nästan har fördubblats under samma period. Pendlingen till Göteborg är den som har ökat mest, därefter kommer pendlingen till grannkommunerna och övriga kommuner i länet. Med förbättrade kommunikationer mellan Göteborg och Trollhättan, med en beräknad restid på ca 38 minuter, kan man vänta sig ett än högre pendlingstal till och från Göteborg. Pendlingen är en tillgång för de lokalt baserade företagen då såväl utbud och efterfrågan på arbetskraft lättare kan mötas, men inpendlarna ses av kommunen också som potentiella inflyttare vilka man vill ska bosätta sig i Trollhättan. Antal in- och utpendlare Inpendlare Utpendlare 0 10
11 Sysselsättning och inkomst I början av 2012 gick Saab Automobile AB slutligen i konkurs. Konkursen var ett stort bakslag för kommunen och innebar att arbetslösheten har ökat kraftigt, även om den sedan tidigare legat på en relativt hög nivå jämfört med resten av landet. Andelen människor i Trollhättans kommun utanför ordinarie arbetsmarknad (både öppet arbetslösa och i åtgärder) uppmättes i januari 2012 till nästan 16 %. Ungdomsarbetslösheten är högst i landet, där nästan 20 % av ungdomarna mellan 18 och 24 år står utan arbete. I riket ligger den genomsnittliga nivån på ungdomsarbetslösheten på dryga 10 %. Arbetsmarknaden i Trollhättan domineras av Trollhättans Stad, följt Västra Götalandsregionen och Volvo Aero AB. Tillverkningsindustrins andel av Trollhättans sysselsättning har minskat stort, ca 15 %, sedan år Utbildning och forskning har under samma period ökat mest, där Högskolan Väst nu sysselsätter ca 550 personer. Även finans- och företagstjänster har ökat sin andel kraftigt, nästintill en fördubbling i antal, medan övriga sektorer inte har förändrats nämnvärt. Varje år startas ca 240 nya företag i Trollhättan. Medelinkomsten i Trollhättan är lägre jämfört med riket. Skillnader i inkomstnivå mellan könen syns både på lokal- och nationell nivå, där skillnaderna är något större nationellt än i Trollhättan. Andel utanför ordinarie arbetskraft jan mars % 18% 16% 14% Trollhättan Riket 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% jan-97 juli jan-98 juli jan-99 juli jan-00 juli jan-01 juli jan-02 juli 03-jan juli 04-jan juli 05-jan juli 06-jan juli 07-jan juli 08-jan jul 09-jan jul 10-jan jul 11-jan jul 12-jan Andel av år 11
12 Medelinkomst (netto) i Trollhättan och riket under Inkomst i kronor Riket Trollhättan Samtliga Kvinnor Män Segregering Socioekonomiska faktorer påverkar oftast valet av boendeform/ område. Boende- och upplåtelseformer är i hög grad geografiskt åtskilda vilket påverkar fördelningen av befolkningsgrupper, särskilt i socioekonomiskt och etniskt hänseende. Att människor med en särskild gemensam nämnare bildar enklaver behöver inte innebära några problem, men när befolkningsgrupper med svaga ekonomiska eller sociala förutsättningar hänvisas till de minst attraktiva områdena där möjligheten till trygghet, service och sociala nätverk är mindre än på andra platser kan konsekvensen bli att livsvillkoren försämras för dessa människor och att de exkluderas från samhället i stort. Möjligheten att uppnå ett integrerat samhälle minskar. Trots många insatser från samhällets sida att bryta utvecklingen visar den befintliga forskningen tämligen entydigt att segregationen i Sverige har ökat och fortsätter att öka. Enligt Boverkets rapport Välkommen till bostadsmarknaden en lägesrapport om integration (augusti 2005) har människor med utländsk bakgrund sämre möjligheter att komma in på bostadsmarknaden, göra boendekarriär, få inflytande över sin bostad samt bo i attraktiva boendemiljöer än människor med svensk bakgrund. Ansvaret för att främja integrationen på bostadsmarknaden, menar Boverket, är både nationellt och kommunalt. Även bostadsföretagen har ett ansvar och en viktig roll att spela i detta arbete. 12
13 Boendesegregation är något som i den nationella debatten hittills främst kopplats till storstäderna, vilket gjort att det framför allt är genom storstadspolitiken som regeringen arbetar med boendesegregation. I storstäderna är skalan på och de negativa konsekvenserna av segregationen ofta mycket större än på mindre orter, men varje kommun behöver utgå från sina respektive förutsättningar och de problem som är verkliga just där för att hitta effektiva lösningar. Storstadsdelegationen har bland annat som delmål att alla stadsdelar [i storstäderna] bör uppfattas som attraktiva och trygga av dess invånare, och utgöra goda och hälsosamma livsmiljöer. Detta måste naturligtvis även gälla också för Trollhättan - inget bostadsområde bör objektivt kunna betraktas som mindre attraktivt. Boverket anser att man i de sammanhang då man behandlar segregationsproblematiken i högre grad än tidigare bör lyfta fram boendet och boendemiljöns centrala betydelse för människors levnadsvillkor och möjligheten till integration i samhället. Satsningar som görs för att bryta segregationen går idag främst ut på att stärka de boende när det gäller utbildning, hälsa, sysselsättning etc. Boverket menar att det är nödvändigt att också aktivt arbeta med att förbättra boendemiljön i de mindre attraktiva områdena och på så sätt bidra till mer jämlika förhållanden och välfungerande områden där människor vill bo kvar och kan känna stolthet över sitt boende. God boendemiljö en viktig fråga, men den i sig garanterar inte att sociala problem till följd av arbetslöshet och lägre inkomstnivåer motverkas. Däremot kan en förbättrad boendemiljö bidra till att de som har ett arbete och högre inkomst väljer att bo kvar. Idag väljer många att flytta till annat område när man höjer sig ekonomiskt och socialt. I Trollhättan kan man se ett mönster där framförallt de sydöstra delarna av tätorten utmärker sig med låg andel med eftergymnasial utbildning, låg medelinkomst och högre andel arbetslösa eller personer med aktivitetsstöd. Samtidigt visar områdena väster om älven upp motsatta förhållanden, med hög andel med eftergymnasial utbildning, hög medelinkomst och förhållandevis få personer som är arbetslösa eller har aktivitetsstöd. Denna geografiska uppdelning sammanfaller också med andelen utrikes födda, som är hög i de stadsdelar med låg medelinkomst och utbildningsnivå, och tvärtom låg i de stadsdelar som visar upp motsatt förhållande. 13
14 I de sydöstra stadsdelarna dominerar hyresrättslägenheter i flerbostadshus, framförallt från miljonprogramsåren, på både Kronogården och Sylte; boendeformer som vanligen associeras med låg status och inte ses som attraktiva. På Lextorp är det mer blandat med nästan dubbelt så många småhus (främst radhus) som bostäder i flerbostadshus, också främst från miljonprogramsåren, och här är också statistiken något bättre för medelinkomst, utbildningsnivå och andel arbetslösa eller med aktivitetsstöd. I Björndalen och Strömslund dominerar småhusbebyggelsen, även om flerbostadslägenheter också finns. Statusen på dessa områden är sedd som högre och de anses i allmänhet som attraktiva områden att bo i. 14
15 Arbetslöshet och medelinkomst i Trollhättan efter stadsdel 15
16 4. Läget på bostadsmarknaden Bostadsmarknadsenkäten om läget i landet Boverket gör årligen en bostadsmarknadsenkät bland Sveriges alla kommuner och rapporterar sedan om det nationella läget på bostadsmarknaden. Antalet kommuner som uppger att det är brist på bostäder i kommunen som helhet ökar igen efter att ha minskat de senaste två åren. Enligt kommunernas bedömningar i bostadsmarknadsenkäten 2011 är det nu 126 kommuner, eller 43 procent, som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Antalet outhyrda allmännyttiga lägenheter fortsätter att minska efter en tillfällig uppgång Det finns nu cirka outhyrda allmännyttiga lägenheter, jämfört med år Det motsvarar ungefär 1 procent av det totala allmännyttiga flerbostadshusbeståndet. I Trollhättan är mellan 1,6 3,0 % av allmännyttans lägenheter outhyrda. Bristen på hyresrätter är utbredd och fortsätter att öka runtom i landet. I år är det 230 kommuner, eller 80 procent, som uppger att det är brist på hyresrätter. Det finns brist på hyresrätter främst bland de kommuner som har brist på bostäder, men även bland dem som har balans eller till och med överskott på bostäder. 54 kommuner redovisar brist på samtliga upplåtelseformer, medan 126 har brist endast på hyresrätter. Bristen på bostadsrätter är i stort sett oförändrad, ungefär en tredjedel, medan antalet kommuner som anger brist på äganderätter minskar med 15 procent och är också ca en tredjedel. Den storlek som flest kommuner uppger att det är brist på är små lägenheter på 1 2 rum och kök, samt fyrarumslägenheter och större. Vissa grupper har det svårare än andra på arbetsmarknaden, ungdomar den grupp som flest kommuner lyfter fram, däribland Trollhättan. Många visar även på behovet av bostäder för pensionärer eller medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad och för stora barnfamiljer. En annan grupp som många kommuner lyfter fram är hushåll med höga krav på attraktivt läge. I de 150 kommuner där ungdomar har särskilt svårt att få en bostad har 147 kommuner även brist på hyresrätter, framför allt små lägenheter. Motsvarande samband finns bland de kommuner där stora barnfamiljer har svårt 16
17 att få bostad. Där är det även brist på hyresrätter, framför allt 4 rum och kök eller större. Även i kommuner med överskott på bostäder kan vissa grupper ha svårigheter med att hitta en passande bostad. Det gäller då äldre med krav på god tillgänglighet och stora barnfamiljer. Bostadsbyggandet behöver öka ytterligare under de kommande åren för att möta befolkningstillväxten; idag byggs det i Sverige ungefär hälften så många bostäder som i de nordiska grannländerna. Under 2010 gick byggandet dock uppåt och fler bostäder än föregående år påbörjades. Kommunernas prognoser tyder på att bostadsbyggandet ökar i snabb takt i år, men att tillväxten avtar nästa år. I kommunernas projektlistor för 2011 finns 16 procent fler bostäder än året dessförinnan. I listorna var bostadsrätter den övervägande delen, 70 % mer än hyresrätter. Hyresrätterna ökade dock procentuellt sett i listorna med 29 % jämfört med Andelen småhus har sedan år 2010 minskat. I bostadsmarknadsenkäten undersöktes orsakerna till för lågt bostadsbyggande i kommuner där man har problem. Produktionskostnader är den fortsatt mest betydelsefulla faktorn i sammanhanget, dock av minskande signifikans sedan marknaden återhämtat sig från finanskrisen. Även lånemöjligheter, som fick allt större betydelse i samband med krisen, minskar i betydelse. Många kommuner menar att brist på detaljplaner i attraktiva lägen är en betydande faktor för det otillräckliga bostadsbyggandet, men andelen kommuner som anser detta har minskat sedan Utifrån Boverkets bostadsmarknadsenkät har Länsstyrelsen i Västra Götaland analyserat läget på bostadsmarknaden i vårt län. I rapporten uppges att 28 av länets 49 kommuner, cirka 57 procent, bedömer att kommunen har brist på bostäder, vilket inte är någon större förändring sedan föregående år. Det är, i likhet med efterfrågan i övriga landet, framför allt i kommunernas centralorter som bostadsbristen är som störst. Kommunernas främsta brist uppges vara på hyresrätter; alla kommuner i länet, förutom åtta stycken, upplever att det är brist på hyresrätter av både större och mindre storlek. 17
18 Strax under hälften av kommunerna uppger även brist på bostadsoch äganderätter. I rapporten görs bedömningen att det inte kommer att ske några påtagliga förändringar på bostadsmarknaden i länets kommuner under det kommande året, men att en fortsatt ökad bostadsbrist kräver god planering från kommunernas sida för att möta efterfrågan. I nuläget har ungefär en fjärdedel av kommunerna aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen, där är Trollhättan en av dessa kommuner. Bostadsbestånd och byggande i Trollhättan Det nationella uppsvinget för bostadsbyggandet under det senaste året smittar förhoppningsvis också av sig på Trollhättan, även om det i dagsläget är svårt att förutsäga hur den rådande konjunkturen kommer att påverka Trollhättans bostadsmarknad framöver. Finanskrisen 2008 innebar att ett flertal nybyggnadsplaner sköts fram i tiden, bland annat Trollhättans nya stadsdel Lärketorpet och kvarteret Fridhem i centrala staden. Det finns dock potential för en snabb återhämtning tack vare ganska stor beredskap när det gäller påbörjad planering för nya bostäder, och under 2011 påbörjades äntligen byggnationen av Fridhem. Ska Trollhättan bygga tillräckligt med bostäder både för en naturlig befolkningsökning samt mot målet om invånare 2030 innebär att runt 390 bostäder måste byggas varje år beräknades antalet bostäder i Trollhättan till stycken. Hyresrätten är den vanligaste bostadsformen (41 %), följt av äganderätten (37 %) och sedan kommer bostadsrätten (22 %). Fördelningen är ungefär som resten av rikets. Det finns strax över småhus i Trollhättan, som sedan 1991 har minskat i andel från 42,2 % till 39,3 % av det totala bostadsbeståndet. Flerbostadshusens andel har under samma tidsperiod istället ökat något, från 57,8 % till 60,7 % (jfr rikets 55 %). Under senare år har det i Trollhättan byggts många bostäder i flerfamiljshus där studentbostäderna står för en stor andel. 18
19 Man kan på stadsdelsnivå skönja en ganska tydlig geografisk fördelning av de olika hustyperna, där ett område ofta domineras av någon av de båda bostadsformerna. Skogshöjden och Hjulkvarn kan konstateras har en relativt god balans mellan små- och flerbostadshus, medan exempelvis Hjortmossen och Skoftebyn nästan bara har flerbostadshus respektive småhus i sitt område. Bostadsbestånd stadsdelsvis Antal bostäder Antal lägenheter i flerbostadshus Antal småhus Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Halvorstorp Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Skogshöjden Överby Norra Björke Väne Åsaka glesb Gärdhem Norra Björke Åsaka tätort Velanda Upphärad Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Nybyggnationer Mellan har det i Trollhättan byggts totalt 1690 nya bostäder, 459 småhus och 1122 bostäder i flerbostadshus. År 2011 byggdes 42 stycken, jämnt fördelat mellan små- och flerbostadshus. Under det senaste decenniet har flest bostäder byggts på Karlstorp, i centrum och på Tingvalla, där ett stort antal studentlägenheter färdigställts. På nästa sida visas diagram som beskriver bostadstillskott jämfört med befolkningsförändring i Trollhättan sedan Efterföljande diagram beskriver Trollhättans färdigställda bostäder och befolkningsutveckling i varje stadsdel under samma tidsperiod. Det kan konstateras att trots att det knappt byggts något nytt varken på Kronogården, Lextorp eller Sylte har invånarantalet ändå ökat stort i de stadsdelarna. Vidare följer även ett diagram som beskriver de nya bostädernas upplåtelseformer. 19
20 Studentbostäder i kvarteret Elefanten, Tingvalla Befolkningsförändring och bostadstillskott i Trollhättans kommun Total befolkningsförändring Bostadstillskott Antal per år
21 Tillkomna bostäder och befolkningsförändring efter stadsdel Tillkomna bostäder Befolkningsförändring Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla, Håjum Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Tillkomna bostäder Befolkningsförändring Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Skogshöjden Överby Norra Björke landsbygd Väne-Åsaka landsbygd Gärdhem Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad landsbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad landsbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Färdigställda bostäder i Trollhättans kommun efter upplåtelseform Övrigt/okänt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätt
22 5. Behov och efterfrågan Trollhättans Stad ska skapa förutsättningar så att alla i kommunen har möjlighet att leva i goda bostäder. Vissa gruppers behov behöver ses över lite extra och kräver god planering inför framtida situationer. Småhus Totalt sett bedöms bostadsmarknaden i Trollhättan vara balanserad med varken brist eller överskott på bostäder. Den positiva befolkningsutvecklingen innebär dock att fler bostäder måste byggas, och andelen småhus har de senaste åren minskat. En förutsättning för fortsatt positiv befolkningsutveckling är att det finns attraktiva bostäder som byggs ut i takt med den ökade befolkningen. Trots viss prisstagnation sedan 2007 har Trollhättan hittills inte haft någon stor nedgång vad det gäller antal småhusförsäljningar. Tillfrågade mäklare anser dock att det finns en ökad försiktighet på marknaden som gör att försäljningsprocessen drar ut på tiden. Diagrammet nedan visar antal försäljningar av småhus och köpeskilling i medelvärde i Trollhättans kommun från år 2000 fram till och med år Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i landet är drygt 2,1 miljoner kronor, i Trollhättan strax över 1,6. Antal försäljningar av småhus och genomsnittlig köpeskilling år Antal försäljningar Köpeskilling, medelvärde i tkr
23 Efterfrågan på småhus avspeglas i viss mån av tomtköns storlek: det står 467 personer i Trollhättans tomtkö idag (april 2012). Som medlem får man informationsbrev om nya områden från Trollhättans Stad två gånger om året tillsammans med intresseanmälan för dessa. Var i kön man placeras baseras på hur lång tid man stått i kön. Nedan redovisas hur Stadens försäljning av småhustomter sett ut sedan I flertalet av områdena är alla tomter sålda men i några av områdena finns det tomter kvar till försäljning. Intresset för tomterna på Nybergskulla är relativt svalt, och tomterna i småorterna är generellt svårare att sälja. I Hälltorps gård finns det intresserade av områdets andra och tredje etapp. Fortsatt försäljning beräknas ske under I det nya området Liljedal har planeringen av 25 villatomter påbörjats. Detaljplanen är antagen men det är ännu inte beslutat om byggstart för ledningar och gator. Framtagna och sålda tomter i Trollhättan åren Antal tomter Sålda 10 0 Paradiset Måsen Drivbänken Bergtäkten Velanda Rönnängen Hults höjd Nybergskulla Hälltorps gård produktionsår Hyresrätter och bostadsrätter När det gäller efterfrågan på hyresrätter bedöms det vara brist på små och stora lägenheter; 1 samt 4 r o k, framförallt i centrala lägen, medan det i andra områden finns ett överskott på lägenheter. Efterfrågan är störst bland dem som har det svårt på bostadsmarknaden idag: äldre, ungdomar och större barnfamiljer. Det råder också brist på större bostadsrätter, 3-5 r o k, i bra centrala lägen, annars anser tillfrågade mäklare att marknaden för bostadsrätter är balanserad. Bostadsrätter i vår kommun har prismässigt ökat med 19 % från april 2010 till april 2011 enligt VärderingsData. 23
24 Flyttkedjor Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. I de fall där ett hushåll flyttar in i en nyproducerad bostad och efterlämnar en vakant bostad uppstår kedjeeffekter eftersom det uppstått vakanser. På en kommuns lokala bostadsmarknad bryts kedjan först när en inflyttning i en ledig lägenhet inte längre ger upphov till en vakans. Det sker till exempel när det flyttar in ett hushåll i den lediga lägenheten som tidigare bott i annan kommun, eller när någon lämnar ett befintligt hushåll utan att det uppstår en vakans, som när ungdomar flyttar från sina föräldrar till ett eget boende. Studentboenden ger heller inte upphov till flyttkedjor. Nybyggnation skapar en rörlighet på bostadsmarknaden i form av att vakanser uppstår i flera led när hushåll kan byta till ett mer ändamålsenligt boende. Nybyggnation av en enda lägenhet kan därmed resultera i välfärdsvinster för fler hushåll. Storleken på nybyggnationen är viktig för mängden vakanser och därmed också för den totala rörligheten på bostadsmarknaden. Boende för äldre Andelen äldre kommer snart att öka, särskilt bland dem över 85 år, även om vi i Trollhättan inte kommer att se ökningen i just den åldersgruppen. Istället är det gruppen 65 och över som kommer att öka mest fram till år Enligt kommunprognos (april 2011) förväntas det bo ca 1660 fler pensionärer i Trollhättan år 2020 jämfört med år I områdena Kronogården, Karlstorp, Sylte, Lextorp, Skoftebyn ökar gruppen 65 och uppåt mest. Äldre beskrivs ofta som en grupp som bedöms ha det svårt på bostadsmarknaden, många har problem att hitta en mindre bostad på ålderns höst. Den demografiska utvecklingen medför att man måste planera för fler bostäder som är anpassade till den åldrande människans förutsättningar och behov. Förändrade sätt att leva gör att framtidens pensionärer också ställer andra krav än tidigare på boendet; man vill klara sig själv i större utsträckning och har nya krav på omvårdnad och livskvalitet. Tillgängligheten i befintliga flerbostadshus är en viktig fråga för kommunerna att jobba med. 24
25 Prognos: antal äldre i befolkningen i olika åldersklasser Antal invånare w w Äldreboendedelegationen, som tillsattes av regeringen för att analysera behoven av och utvecklingen av boende för äldre, presenterade 2008 sitt slutbetänkande. Delegationen föreslog då åtgärder som kan påverka och stimulera utvecklingen av bostäder och boende anpassade för äldres behov - både inom den ordinarie bostadsmarknaden och inom särskilda boendeformer. I samband med detta ville man också skriva tydligare definitioner av de olika boendeformerna för äldre för att komma runt den begreppsförvirring som har rått. Boenden som tidigare haft en rad olika benämningar ska i fortsättningen endast kallas vård- och omsorgsboende, seniorbostäder och trygghetsbostäder. Förutom dessa tre boendetyper bor de flesta av våra äldre i ordinära bostäder, som av äldredelegationen definierats som alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Många äldre vill bo kvar i sitt vanliga boende och detta görs möjligt genom hemtjänst, hemsjukvård och bostadsanpassningar. I dagsläget har hushåll i Trollhättans kommun stöd från hemtjänst eller hemsjukvård. 25
26 Vård- och omsorgsboende Äldreboendedelegationen menar att vård- och omsorgsboende skall ersätta den nuvarande termen särskilt boende, som det kallats i Socialtjänstlagen. I sitt slutbetänkande definierar man vård- och omsorgsboende som en boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (heldygnsomsorg). Vård- och omsorgsboende upplåts med hyresrätt för personer som bor permanent i denna boendeform. För att kunna bo i vård- och omsorgsboenden krävs enligt socialtjänstlagen (2001:453) en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Den här typen av boende riktar sig främst till svårt sjuka personer och funktionshindrande äldre. Merparten av de som bor i vård- och omsorgsboenden idag är personer med funktionsnedsättningar på grund av demens och därför har svårigheter att få sin omsorg i ordinärt boende. Personer med sådana funktionsnedsättningar har ofta en längre boendetid än personer med företrädesvis somatiska problem. I Trollhättan bor idag 610 personer i vård- och omsorgsboende. Seniorbostäder Med seniorbostäder avses alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Seniorbostäder upplåts med bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och hyresrätt. Trollhättans Stad har i tidigare bostadsförsörjningsprogram redovisat ett antal projekt med så kallade +55-boende, vilket i sin definition liknar det äldreboendedelegationen kallar seniorbostäder. Trollhättans Stad kommer numera frångå benämningen +55-boende och istället använda sig av seniorbostäder, men bostadsföretag kan fritt använda sig av andra begrepp för att kunna marknadsföra sig när det gäller speciella typer av boende. Boendet innebär att man utformar en ordinär bostad utifrån bra tillgänglighet, exempelvis i hygienrum, men de behöver i praktiken inte vara byggda med en högre nivå av tillgänglighet än vad bygglagstiftningen kräver. Det finns idag inga särskilda byggregler eller -krav för seniorbostäder utan kraven i bygglagstiftningen gäller. Det kommunala bostadsbolaget AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag tillhandahåller ca 120 st seniorbostäder på två ställen i staden; Strömkarlsgården i centrum och på Lantmannavägen på Kronogården. 26
27 Trygghetsbostäder Äldreboendedelegationen föreslog 2008 att kommunerna får genom en särskild lag befogenhet att inrätta trygghetsbostäder för äldre personer som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. Trygghetsbostäder ska möta behoven hos äldre personer som känner sig oroliga och otrygga i sina nuvarande bostäder. I ett trygghetsboende ska man ha tillgång till en gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm. Behöver den som bor i trygghetsbostad vård eller omsorg tillhandahålls detta genom biståndsbedömd hemtjänst eller hemsjukvård på samma sätt som ordinärt boende. Från och med januari 2010 finns det investeringsstöd att söka för nybyggnation och ombyggnation av trygghetsbostäder. En förutsättning för att få stöd är att det blir ett nytillskott av bostäder. Trollhättans Stad tillhandahåller i dagsläget inte några trygghetsbostäder, men Eidar har planerat att vid nybyggnationen i kvarteret Fridhem skall ett av husen, lägenheter, bli trygghetsboende för äldre. Tillgänglighet Det är viktigt att nybyggnation av bostäder inom det ordinära bostadsbeståndet uppfyller de krav på tillgänglighet som finns i bygglagstiftningen. Bygglagstiftningen är utformad så att den i de flesta fall är fullt tillräcklig för att tillgodose de allra flestas behov av tillgängliga bostäder. Under våren 2011 beviljades Trollhättans Stad projektstöd från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Projektstödet möjliggjorde en förstudie för att undersöka möjligheten att utveckla tillgänglighetszoner i ett par områden i staden. I den ideala tillgänglighetszonen kan en äldre person erbjudas tillgängligt boende i ett tillgängligt bostadsområde, där också viktiga servicefunktioner som stärker självständigheten finns. I projektrapporten finns beskrivet viktiga aspekter att tänka på vid planering av bostadsområde med hänsyn till äldres behov. 27
28 Ungdomar Ungdomar är, liksom äldre, en grupp som upplever svåra tider på bostadsmarknaden idag. De båda grupperna konkurrerar om samma bristvara: mindre hyresrätter. Även i Trollhättan har man gjort bedömningen att det är brist på bostäder för unga. Ett gemensamt problem för de flesta unga är att man har sämre ekonomiska förutsättningar än många andra grupper vilket gör det svårare att konkurrera på bostadsmarknaden; att etablera sig på bostadsmarknaden över huvudtaget är en utmaning för ungdomar idag. Allt fler av de yngre har betalningsanmärkningar och med en hög arbetslöshet bland ungdomar anses man vara en köpsvag grupp. Behovet av fler mindre hyresrätter är stort, och man försöker uppmana ungdomar att flytta ihop med kompisar för att istället kunna hyra en större lägenhet. Nästan hälften av alla kommuner i Sverige upplever samma problem bland ungdomarna och den vanligaste insatsen för att underlätta för dem är genom hyresrabatter, vilket också sker i Trollhättan hos det kommunala bostadsbolaget AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag. Genom rabatterna vill man ge ungdomarna en chans till sitt första egna boende och en fot in på bostadsmarknaden. Eidar erbjuder i ett par olika områden tvåårsrabatter för ungdomar till och med 25 år: under första året har man 25 % subventionerad hyra, andra året 15 %, sedan gäller fullpris. Rabatten gäller inte de allra minsta lägenheterna, men däremot större ettor och 2 till 3 r ok. I bostadsmarknadsrapporten (2010:43) har Länsstyrelsen i Västra Götalands län gjort bedömningen att grupperna samt kommer att vara betydligt större kring De ser i och med denna ökning en efterfrågan kommunerna bör vara förberedda på att kunna möta; de unga kommer troligen att ställa krav på centrala, små och billiga lägenheter. Gruppen är dessutom relativt flyttvillig, vilket ytterligare stärker kravet på att få fram lämpliga bostäder, arbetstillfällen etc. för att öka incitamenten för att få denna grupp att bo kvar i kommunen eller regionen. 28
29 Invandrare och flyktingfamiljer Flyktingars bostadssituation under de första åren i Sverige har stor betydelse för hur bostadssituationen längre fram kommer att se ut. Många kommuner i Sverige har i dag ett mottagande av asylsökande som bygger på att personerna själva väljer var de ska bo, så kallat eget boende, EBO. EBO innebär ofta att den asylsökande bor inneboende hos exempelvis släkt och vänner. Motsatsen är ABO där en asylsökande blir placerad i ett anläggningsboende av Migrationsverket. Om och när asylsökande får uppehållstillstånd kan de välja mellan att bli kommunplacerade via Migrationsverket eller att efter en månad bli skrivna i den kommun där de bott som EBO under asyltiden. Av de kommunmottagna i Sverige år 2010 var personer anhöriginvandrare. Knappt hade bott i Migrationsverkets anläggningsboende under asyltiden, ABO, och knappt hade bott i eget boende under asyltiden. I kommuner där det råder brist på lediga bostäder leder detta ofta till att familjer som beviljats uppehållstillstånd tvingas fortsätta att bo inneboende. 85 kommuner uppger att flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd har särskilt svårt att skaffa en bostad. Av dessa uppger 80 % att det finns problem kopplat till bostadsmarknaden som försvårar att tillgodose behovet av bostäder till personer som deltar i kommunens flyktingmottagande. Trollhättans Stad samarbetar framför allt med Eidar för att lösa bostadssituationen för de flyktingar och invandrare som kommer till kommunen. För kommunen är det svårt att beräkna antalet som vill flytta hit, varför det kan bli svårt att lösa lämpliga bostäder på kort tid. Hittills i år har antalet hitkommande varit måttligt, men man upplever att det är brist på alla typer av lägenheter. Allra störst är bristen på små lägenheter, 1-2 r ok för ensamkommande personer. Det är också mycket problematiskt att lösa bostäder till större familjer (6-10 barn); som nödlösning har man i vissa fall blivit tvungen att dela på familjen och placera familjemedlemmarna i flera lägenheter. Tiden man behöver stå i kö för ett förstahandskontrakt uppskattas idag till 9-12 månader. Förutom att stora familjer tvingas bo trångt upplevs också att hygienstandarden på många av lägenheterna som erbjuds blivit allt sämre för dem. 29
30 Boende för personer med funktionsnedsättningar Trollhättans Stad erbjuder olika slags boende till personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialtjänstlagen (SOL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommunen skyldighet att tillhandahålla bostäder till personer med olika funktionsnedsättningar. För att personerna ska kunna leva som andra, trots sin funktionsnedsättning, är det viktigt att det finns olika typer av boenden. Bostad med särskild service Bostad med särskild service är ett samlingsbegrepp för serviceboende eller gruppbostad. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov, där service och omvårdnad kan ges under alla tider på dygnet. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Det är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. I Trollhättan finns idag 24 boenden med olika inriktningar mot olika målgrupper startades ett nytt gruppboende på Nybergskulla och ytterligare två boenden planeras på Hälltorp gård. Man kan i framtiden vänta sig en efterfrågan på centralt belägna gruppbostäder av radhusliknande karaktär, men också gruppbostäder som ligger mer avskilt där tillgängligheten till allmänna kommunikationer är viktig. Träningslägenhet Personer med funktionsnedsättning kan erbjudas att ansöka om träningslägenhet som bistånd. Träningslägenhet är en mellanform där träning sker med målet att flytta till ett ordinärt boende, med eller utan stöd. Ordinärt boende Många personer med funktionsnedsättning bor i eget boende med insatser som exempelvis boendestöd, personlig assistans, hemtjänst, ledsagning osv. Genom bostadsanpassningsbidrag kan man få hjälp med bidrag i bostaden som exempelvis ramper, tröskelborttagning, dörrbreddning, särskild belysning, ändringar i badrum och kök mm. Antalet personer som vill bo i ordinärt boende med stöd tenderar att öka. Det kommer att innebära att det måste finnas bostäder som är tillgängliga och anpassade utifrån olika behov, men också att det finns tillgänglighet till service och kollektiva färdmedel osv. 30
31 Boende för personer med missbruksproblem Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (ASF) har också ett nära och gott samarbete med Eidar som möjliggör att man kan erbjuda boende till personer som försöker ta sig ur sitt missbruk. ASF har förstahandskontrakt på ca 34 stycken lägenheter runtom i stan, och hyr ut dessa i andra hand till målgruppen. Syfte och mål med dessa träningslägenheter är att kontraktet skall övertas av hyresgästen om man lyckas hålla sig drogfri. Ungefär hälften av de personer som deltar i kommunens behandlings- och boendeprogram visar på positiva resultat och klarar sig på sikt på egen hand utan kommunens hjälp. Det är inte enbart lägenheter som hyrs ut via ASF, utan man hyr även ut två hus till missbrukare som är i behandling. ASF, Omsorgsförvaltningen och psykiatrin har också byggt totalt fem stycken bostadsmoduler för målgruppen allvarligt psykiskt störda missbrukare; två vid kraftvärmeverket på Lextorp och tre vid Hedeäng. Dessutom finns det på Tulpangården 21 lägenheter för personer som har svårigheter att få boende i det ordinarie bostadsbeståndet. För de boende på Tulpangården är även där drogfrihet ett mål, men det är inte ett krav för att få bo där. Akutboende/härbärge Under 2006 öppnade en akutlogi på Hedeäng för hemlösa män. Akutlogin drivs av Verdandi Krets Fyrstad på uppdrag av Trollhättans Stad och har 10 platser. För kvinnor som är hemlösa finns på Tulpangården en lägenhet med tre platser. Personer med ekonomiska problem För de personer som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden på grund av ekonomiska problem kan, med hjälp av Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen, ett andrahandskontrakt hos Eidar ordnas. Om man skött sig väl under det första året som hyresgäst har man sedan möjlighet att ta över kontraktet från staden. 31
32 Våldutsatta kvinnor (nära relationer) Kriscentrum för kvinnor vänder sig till kvinnor som levt i en destruktiv relation och erbjuder skyddat boende för utsatta kvinnor och deras barn. Boendet har plats för sex kvinnor och skulle det inte finnas tillräcklig plats i det boendet gör socialtjänsten en bedömning över skyddet och ser på andra möjligheter. Kriscentrum för kvinnor erbjuder även kvinnor som lever eller har levt i destruktiva relationer krisstöd och bearbetande samtal i samtalsmottagningen. Studentboende För studenter vid Högskolan Väst finns en bostadsgaranti som försäkrar att man har möjlighet att få en bostad om man så önskar. I dagsläget finns ca 850 studentlägenheter i Trollhättan, men ett stort antal studenter bor i vanliga lägenheter också. AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag förvaltar ca 440 studentlägenheter, av vilka de flesta är uthyrda. Enligt en rapport som presenterades 2009 bedömde man (Högskolan Väst, Studentkåren, Trollhättans Stad och Eidar) att det fram till 2015 inte behöver byggas några fler studentbostäder, det befintliga antalet är tillräckligt och därför finns i nuläget inga planer på nybyggnationer. Vid en ökad efterfrågan på studentlägenheter planerar Eidar i så fall att omvandla befintliga bostäder till studentlägenheter. 32
33 6. Riktlinjer för bostadsbyggandet Kommunstyrelsen har som verksamhetsuppdrag i MRP att tillgodose behov av bostadsbyggande och mark så att målet invånare år 2030 kan nås. Miljöaspekterna ska väga tungt i den hållbara samhällsutvecklingen varför stadsdelar ska planeras och byggas långsiktigt ekologiskt hållbara. Då boendemiljön har fått en allt större betydelse för människor har den också ökat i betydelse för en kommuns utveckling. Det betyder att man måste skapa nya attraktiva boendemiljöer samtidigt som man utvecklar de redan befintliga bostadsområdena. Trollhättans Stad har genom marknadsundersökningar skaffat sig kunskapsunderlag för att kunna tillmötesgå olika kriterier och krav man som invånare har på boendemiljön. Där framgår att en trygg och socialt god miljö värderas högst. En god, välplanerad, och hälsosam bostad värderas också högt. När det gäller bostadsområdet värderas en god och vacker yttre miljö med nära till natur, frihet från buller och luftföroreningar, nära till kollektivtrafik, dagligvaror och centrum. Dessa aspekter rekommenderas enligt översiktsplanen från 2003 att man väger in vid planeringen av bostäder, tillsammans med andra aspekter såsom arkitektur och bostadskonsumenternas deltagande i planeringsprocessen. Som en del i arbetet med den nya översiktsplanen genomfördes under vintern 2011/12 en konsultativ dialogprocess där alla Trollhättebor fick vara med och svara på frågan Hur ser ditt Trollhättan ut år 2030? Två olika metoder användes; torgmöten och workshopar. Ur dialogprocessen framkom bland annat: Trollhätteborna vill ha blandstad med olika boendeformer, närhet till olika funktioner som grönyta, sport/motion, service, mötesplatser, affär. Detta kan dock stå i konflikt med att många Trollhättebor tycker om lugna villaområden, som inte alltid skapar den befolkningstäthet som behövs som underlag för servicefunktioner. Trollhätteborna behöver inte nödvändigtvis bo i centrum, men vill ha nära till det. En konsekvens av detta skulle kunna vara att planera för en rundare stad, vilket skulle kunna ge även kommande stadsdelar denna närhet. Här behöver man också planera så att barriärer i staden som vägar och järnvägar inte gör att centrum upplevs som långt bort. 33
34 Det anses som viktigt att integrera stadens delar. Det är få som tar sig till andra delar av Trollhättan än centrum och Överby om de rör sig utanför sitt bostadsområde/boendeort. Från Stadens sida bör vi därför arbeta aktivt med att öka rörligheten mellan stadens olika delar. Läs hela rapporten från medborgardialogen och följ översiktsplaneprocessen på Bostadspolitiska mål I Mål- och resursplanen står majoritetens programförklaring, som för mandatperioden bland annat tar upp följande om samhällsplanering och bostäder: Målet om invånare år 2030 skall fokuseras. Omkring personer pendlade under år 2008 varje dag in till Trollhättan. Skall dessa och andra människor fundera på möjligheten att flytta till kommunen, måste här finnas attraktiva bostadsområden. En viktig inriktning är att kommunen skall ligga i framkant för nytänkande vid planering av nya attraktiva bostadsområden. Kommunen skall ha en väl utbyggd teknisk infrastruktur, god tillgång på rekreationsområden och bra offentlig service i våra bostadsområden. Vi vill genom att äga det kommunala bostadsbolaget sörja för att alla skall få en god bostad oberoende av sociala, etniska eller ekonomiska förutsättningar. Vi skall arbeta för att vi skall ha de lägsta boendekostnaderna i vår region. Vi skall tillse att vår markreserv och exploateringsbara mark är så tilltagen att alla som vill flytta till Trollhättan skall kunna göra detta. Vi vill att det skall byggas 300 lägenheter per år om behovet finns. 34
35 För att göra kommunen än mer attraktiv skall vi satsa på att utveckla centrum så att den blir en stadsdel för alla kommunens invånare, där kultur, nöje och boende förenas och som förstärker handeln och fastighetsägarnas intresse att satsa på sina fastigheter. För att lyckas är det viktigt att fortsätta arbetet med trygghetsfrågorna. Stödboende för ungdomar ska fortsätta att utvecklas och förstärkas. Akutboende med rehabilitering förstärks. Boendekedjan för vuxna med missbruksproblem förstärks. I Byggnads- och trafiknämndens verksamhetsuppdrag i MRP står att det bör finnas outnyttjade byggrätter för minst 800 bostäder. Detaljplaner ska kunna färdigställas för minst 300 nya bostäder varje år. Behovsbedömningar på lång sikt enligt Översiktsplan 1 Grunden för översiktsplanen är målbilden att Trollhättan har invånare år Denna tillväxt kräver stor planeringsberedskap och god framförhållning. Följande beräkningsgrunder användes i översiktsplanearbetet för att beräkna vilka markreserver som behövs för att kunna uppnå målbilden: invånare innebär att ca fler personer ska ha bostad och service Trollhättans kommun. Hushållsstorleken beräknas vara drygt 2 personer per hushåll/ bostad (2,07). Detta innebär att nya bostäder behövs i kommunen. Tätheten i bebyggelsen ska naturligtvis variera mellan olika stadsdelar med hänsyn till de naturliga förutsättningarna mm. Även inom en stadsdel ska tätheten variera i olika delar med olika typer av bebyggelse för att erhålla variation. 1 Översiktsplan 2013 arbetas för närvarande fram och beräknas antas i november
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merBefolkningsprognos för Trollhättans kommun
Befolkningsprognos för Trollhättans kommun 2016-2022 Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt årets prognos beräknas befolkningen öka med 7 179 personer från årsskiftet 2015/2016 fram
Läs merBefolkningsprognos för Trollhättans kommun
Befolkningsprognos för Trollhättans kommun 2018-2023 Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt 2018 års prognos beräknas befolkningen öka med 4 953 personer från årsskiftet 2017/2018 fram
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN
Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Läs merBostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010
Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991
Läs merBo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder
Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona
Läs mer2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merPROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030
RAPPORT PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 2014-12-01 Lotta Nordkvist SÄN 2014/503-709 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,
Läs merSTK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun
Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...
Läs merOmvandlingar av hyresrätter
Sida 1 (7) 2019-04-08 Handläggare Kerstin Henningsson Telefon: 0850823016 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2019-04-25 Omvandlingar av hyresrätter Svar på skrivelse från (V) och (S) Förslag till
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med
Läs merBostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030
T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens
Läs merProgram för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer
Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje
Läs merBostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige
Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas
Läs mer2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona
ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional
Läs merBostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016
Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5
Läs merBeredskap och kapacitet för mottagande och bosättning av nyanlända
Beredskap och kapacitet för mottagande och bosättning av nyanlända Innehåll Utgångspunkter för mottagande och bosättning Mottagande av nyanlända 2017 i siffor Lägesbild kvartal 1, 2018: frågor om bosättning
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merEn god bostad till en rimlig kostnad
Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se
Läs merBostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Läs merBoendeplaneringsprogram 2011-2014
Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...
Läs merPlan för hållbart boende
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Camilla Viberg 218-3-8 OSN-218-174 Anders Stjernlöf Petra Sundström Maarit Rajamäki Omsorgsnämnden Plan för hållbart boende 218-222 Förslag till beslut
Läs merFagersta kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning
Fagersta kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Fagersta kommun... 1 3. Arbetspendling... 2 4. Befolkningsutveckling... 3 4.1 Fagersta kommuns befolkningsutveckling
Läs merFörslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012
Kommunfullmäktige 2007-03-26 57 104 Kommunstyrelsen 2007-03-12 71 144 2007-02-19 17 36 Stadsbyggnadskontoret 06.960 21 marsks19 Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering,
Läs merPM om seniorbostäder och trygghetsbostäder
Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS
Läs merUtvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet
Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merBostadsförsörjning i Västerås
Bostadsförsörjning i Västerås program med riktlinjer 2014-2017 Antagen av kommunfullmäktige 4 september 2014 Detta är en populärutgåva av Program med riktlinjer för bostadsförsörjningen i Västerås 2014-2017
Läs merBostadsförsörjningsplan
Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merLäget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015
Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24
Läs merTROLLHÄTTANS PARKPROGRAM
TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 Antagandehandling November 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Illustrationer: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd
Läs merBostadsförsörjningsprogram Kramfors kommun
Bostadsförsörjningsprogram Kramfors kommun Handlingsplan 2016-2019 1 Handlingen Denna handling utgör Bostadsförsörjningsprogram för Kramfors kommun - Handlingsplan 2016-2019. Den har blivit utarbetad under
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre
Läs merYttrande till stadsrevisionen över revisionsrapport: Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer
Tjänsteutlåtande Till Fastighetsnämnden 2016-12-12 Diarienummer 7068/15 Boendeavdelningen Mikael Chrona Telefon: 031-368 10 44 E-post: mikael.chrona@fastighet.goteborg.se Yttrande till stadsrevisionen
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete
Läs merBostadsförsörjningsprogram väx med 1 %
Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning
Läs merRiktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018
Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012
Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget
Läs merMotion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-24 Vår referens Lars G Larsson Utvecklingssekreterare lars.g.larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion från Emma-Lina Johansson om
Läs merVad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden
Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9 Bostadsmarknaden 2011-2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2011 Titel: Bostadsmarknaden 2011 2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten
Läs merBostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans
Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29
Läs merBoende och byggande i Göteborg 2019
Boende och byggande i Göteborg 219 Fakta om befolkning, boende samt planering och byggande av bostäder i Göteborg Fastighetskontoret 1 Utgiven av: Fastighetskontoret, september 219 Skriften finns att hämta
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11
SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad
Läs merIntresse trygghetsboende Göteborgs Stad
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN
OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET JULI 2014 INLEDNING Siffrorna t o m 2013 härrör från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas BEFPAK och bygger på kommunens nyckelkodavgränsning.
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande ÅRSRAPPORT 2018 1 Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 2018 11 bygglov varav 20 bygglov varav 36 bygglov
Läs merBoendeplaneringsprogram 2011-2014
Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning.. 2 2 Inledning 3 3 Syfte... 3 4 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010. 4 5 Bostadssituationen idag. 5 6
Läs merRiktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun
Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling
Läs merBosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert
Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN
OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN PLANERINGSKONTORET JULI 2015 INLEDNING Siffrorna t o m 2014 härrör från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas BEFPAK och bygger på kommunens nyckelkodavgränsning.
Läs merUppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
Läs merBostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen
Läs merNY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN
NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag
Läs mer5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
Läs mer4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg
4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög
Läs merFörslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun
Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merSammanfattande slutsatser
Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg
Läs merBarnfamiljerna och deras flyttningar
Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio
Läs merPlanerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)
Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet
Läs merBo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se
Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel
Läs merBOSTADSPROGRAM 2011-2016
BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING
Läs merBo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen
Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 2 2018 1 Bygglovansökningar Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 2 2016 Tertial 2 2017 Tertial 2 2018 17 bygglov
Läs merFörändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder
Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje
Läs merSocialnämndens behov av lokalresurser - prognos för Dnr SN17/84-509
2017-04-21 Daniel Liljekvist Utvecklingsledare 08-124 57 236. Daniel.Liljekvist@ekero.se Socialnämndens behov av lokalresurser - prognos för 2018-2030 Dnr SN17/84-509 Inledning Socialnämnden är beroende
Läs merFAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken
FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga
Läs merNy särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen
Ny särskild boendeform för äldre Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen Lagförslag under beredning Två departementspromemorior Lagrådsremiss Proposition förväntas i juni Förslag till
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion
1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer
Läs merBostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen
Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs merSamråd om nya riktlinjer för bostadsförsörjning i Sundbybergs stad Remiss från Sundbybergs stad
PM 2017:164 RII (Dnr 123-945/2017) Samråd om nya riktlinjer för bostadsförsörjning i Sundbybergs stad Remiss från Sundbybergs stad Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning Tyresö kommun
Riktlinjer för bostadsförsörjning Tyresö kommun 2017-04-04 Emma Shepherdson Tyresö kommun / 2017-04-04 2 (13) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...3 2.1
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-09-03 Diarienummer 3312/18 Handläggare Lukas Jonsson Telefon: 031-368 12 01 E-post: lukas.jonsson@fastighet.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över
Läs merPlanering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth
Läs merBostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen
Läs merSamordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2014-02-19 KS 2014/0095 50034 Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder
Läs merBoendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund
Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes
Läs merBostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.
Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer
Läs merJärfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-03-03 Socialnämnden Kommunstyrelsen Son 2015/574, Kst 2015/354 Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen Förslag till beslut
Läs merHur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,
Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning
Läs merHur vill Hamrångeborna bo i framtiden?
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Bostadsförsörjningsprogram 2017-2022 VANSBRO KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige i Vansbro kommun 2017-05-29, KF 45 KS 2012/788 År 2001 trädde lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar i kraft. Enligt
Läs merBryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna
Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna Vänsterpartiet Storstockholm Januari, 2013 Bryt segregationen - bygg fler hyrerätter Sammanfattning Vi har beställt statistik från SCB som visar
Läs merBostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun
Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012
Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS
BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet
Läs merATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
Läs mer