Provet i historia några svarsförslag

Transkript

1 Provet i historia några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte så farligt om något saknas, eftersom essän bedöms som en helhet av sensorerna. (De här svarsförslagen har ingen koppling till studentexamensnämnden eller HYOL): 1. Bild av staden Nürnberg på 1400-talet a) Vilka typiska drag av en medeltida stad kan du se på bilden? (3 p.) Ringmur, vallgrav, katedral, rådhus, byggd på en kulle, husen och byggnaderna tätt intill varandra b) Jämför livet på landsbygden och livet i städerna under senmedeltiden. (3 p.) Godsekonomin hörde till feodala medeltidens landsbygdsliv. Godsherren hade stor makt över godset och avgjorde exempelvis i tvistefrågor. Bönderna som bodde i omkringliggande byar arrenderade oftast jorden av godsherren. Bönderna skulle utföra dagsverken och betala skatt åt godsherren och åt kyrkan samt betala extra för att använda exempelvis godsets kvarn. En del av bönderna var livegna. De livegna bönderna ägde endast lösöre och de fick inte flytta från sin jord. Å andra sidan kunde man inte sälja livegna bönder som man gjorde med slavar. Köpmännen ordnade sig i gillen och hantverkarna i skrån i städerna. Först började man som lärling, sedan blev man gesäll och slutligen mästare. Gillena och skråna tog hand om sina medlemmars intressen och fungerade som ett slags försäkringsbolag. Dessa kontrollerade också att konkurrensen inte blev för hög. I vissa medeltida städer kunde rika köpmän få ganska stor makt och göra sig oberoende gentemot andra makthavare. Städerna hade egna råd som ofta bestod av rika köpmän. Köpmän mellan olika städer kunde bilda nätverk som exempelvis den tyska Hansan.

2 Livegna bönder som rymde från landsbygden till staden och vistades där i ett år kunde bli fri från livegenskapen och behövde inte återvända till godset. I Tyskland hade man ett talesätt Stadtluft macht frei (stadsluft befriar). Fastän stadslivet med dess yrken och livsstil kunde vara friare i jämförelse med de livegna böndernas situation var till exempel dödligheten och smittorisken värre i städerna, där folk bodde tätt intill varandra och där hygienen var dålig. Avföring kastades ut på de trånga gränderna. Många medeltida städer hade bordeller och kriminalitet förekom. På nätterna fanns ingen gatubelysning och det var ganska lugnt på gatorna men nattvakter gick omkring och övervakade att inga brottslingar förekom på gatorna och att folk inte lämnade sina eldar på. Stadsbränder var nämligen vanliga förekomster i den medeltida staden. 3. Kotiliesi från 1934 och Valtatiet från 1928 a) Kotiliesi (1934): lantlig idyll, gamla landsbygdsvärderingar, konservatism. Valtatiet (1928): det industriella samhället, staden, modernism, internationalism, kosmopolitism, modern konst, förändring. b) Under 1920-talet var händelserna från år 1918 i färska minnet och motsättningen mellan röda och vita och mellan konservativa och liberala värderingar fanns kvar i samhället. Samtidigt var 1920-talet en tid av modernism och förnyelse efter första världskriget. I kulturkretsar fanns det också olika uppfattningar om hur man skulle förhålla sig. Under 1920-talet uppkom gruppen Tulenkantajat (Eldbärarna) med Mika Waltari och Olavi Paavolainen som hämtade sina intryck från Europa och som tog avstånd från traditionella finska kulturstilar. I Valtatiet (1928) ser man uttryck för den här moderna internationella stilen med den växande staden i bakgrunden. I Kotiliesi (1934) ser man en lantlig idyll, som återspeglar den politiska atmosfären under början av talet i Finland. Under början av 1930-talet upplevde Finland som många andra länder en politisk och ekonomisk kristid. Högerpartierna och radikala rörelser som Lapporörelsen fick ökad popularitet, då oron för den moderna tidens avigsidor (ekonomisk kris med bl.a. arbetslöshet) hotade stabiliteten. Man sökte stabilitet i gamla kristna och jordbrukssamhälleliga värderingar. Under slutet av 1930-talet minskade radikala rörelsernas popularitet då ekonomin återhämtade sig och en rödmylleregering

3 grundades år 1937 mellan agrarerna och socialdemokraterna, vilket skapade försoning och politisk dialog mellan ett arbetarparti (Sdp) och ett borgerligt parti (Agrarförbundet). 4. Islam och västvärlden a) Melasuo menar att västvärlden och islam haft ett livligt utbyte av idéer och varor genom historien, fastän man betonar skillnader och hotbilder i medierna. Huntingtons citat säger att dessa två världskulturer alltid haft konflikter med varandra. b) Islam uppstår på arabiska halvön under 600-talet och sprids fort till Medelhavsvärlden. Araberna skapar riken och för krig mot europeiska makter (bl.a. Bysans och olika kungadömen i Medelhavsområdet) - Arabiska makternas blomstringstid inträffar ungefär mellan Under denna tid överträffar den arabiska ekonomin, vetenskapen och krigskonsten den europeiska. Arabiska mynt kommer till Europa bl.a. med vikingarna och arabernas vetenskapliga framsteg kommer också till Europa. - Araberna översätter och förmedlar gamla antika texter exempelvis via Spanien till Europa. Även kinesiska och indiska uppfinningar kommer till Europa via islamiska världen (t.ex. användningen av talet 0 från Indien via araberna). - Kristna gör korståg till Palestina och Syrien under medeltiden. Slutligen försvinner de kristna kungadömena från Palestina och Syrien. Muslimer och kristna för också krig i exempelvis Spanien. På 1400-talet är de sista muslimska kungadömena erövrade av kristna. - År 1453 erövras Konstantinopel av osmanerna. Arabernas storhetstid är över men de osmanska turkarna grundar en islamisk stormakt i Medelhavsområdet med huvudstad i Konstantinopel/ Istanbul som konkurrerar och överträffar de kristna rikena i Europa. - Wien hotas två gånger av osmanernas arméer och det osmanska rikets ekonomiska och vetenskapliga makt överträffar de europeiska på många plan. Efter den sista belägringen av Wien under slutet av 1600-talet upplever turkarna ett nederlag mot samlade kristna styrkor och imperiet börjar stagnera och försvagas. - Under och 1800-talen tar de europeiska rikena och västvärlden ett försprång och börjar erövra också den islamiska världen och grunda kolonier.

4 5. Jämför orsakerna till och följderna av ryska och franska revolutionerna. - Ryska revolutionen: 1905 strejker och oroligheter efter rysk-japanska kriget. Eftergifter från kejsarens sida. En folkvald duma grundas fastän kejsaren behåller största inflytandet i politiken. I slutskedet av första världskriget äger marsrevolutionen rum våren En provisorisk regering under Aleksander Kerenskij tar ledningen av landet medan kejsaren åsidosätts ur makten. Den provisoriska regeringen fortsätter kriget och planerar kommande demokratiska val. Kriget har varit dyrt och matbristen och krigströttheten drabbar Ryssland. Under hösten 1917 genomför de radikala bolsjevikerna en maktkupp i huvudstaden Petrograd och lyckas få soldater och arbetare att stöda sin sak, i mångt och mycket på grund av livsmedelsbristen och krigströttheten, men också på grund av misstron mot makthavarna. Det tar trots allt flera år innan bolsjevikerna lyckas få makten helt och hållet i landet. Bolsjevikerna kontrollerade Petrograd och Moskva, men stora delar av landsbygden förblev i de vitas kontroll och ett blodigt inbördeskrig kämpades. Först år 1921 hade bolsjevikernas Rådsryssland lyckats etablera sin maktposition efter inbördeskriget. - Franska revolutionen: franska kungamakten hade stött amerikanernas självständighetskrig mot Storbritannien. Frankrike fick en revansch mot Storbritannien då USA blev självständigt, men finansierandet av kriget blev dyrt. I det franska samhället var det tredje ståndet (borgare och bönder) som fick stå för största delen av skattebördan medan adeln var helt befriad från skatter. På grund av det amerikanska frihetskriget blev skattebördan stor och vid sidan av detta blev matpriserna höga. Bland annat dessa kriser ledde till ett stort missnöje i det tredje ståndet mot den absoluta kungamakten, adeln och prästerskapet. Dessutom hade upplysningstankarna satt sitt spår i tredje ståndets krav på reformer. Kungamakten började också kräva att adeln skulle betala skatter på grund av det dåliga ekonomiska läget. År 1789 stormades Bastiljen av sansculotter och franska revolutionen började. Kungen åsidosattes ur makten, medan det tredje ståndet tog över. Så som i ryska revolutionen tog det trots allt sin tid innan revolutionen konsoliderades. Utländska monarkier kunde inte acceptera läget och förklarade krig mot republikanska Frankrike. Då kriget gick överraskande bra för den nya republiken fick man självförtroende och revolutionen gick in i en radikalare fas. En radikal fraktion av jakobiner tog makten 1792 och kungafamiljen giljotinerades. Även oliktänkare förföljdes under skräckväldet. Skräckväldet tog trots allt slut och en lugnare period följde efter.

5 - Likheter och olikheter: först en moderatare revolution (marsrevolutionen och 1789) sedan en radikalare (jakobinerna och bolsjevikerna). Kejsarfamiljen sköts och kungafamiljen giljotinerades först långt efter själva revolutionerna. Man kunde eventuellt jämföra skräckväldet i Frankrike (Robespierre) med stalinismen som inträffar i Sovjetunionen från och med mitten av 1930-talet. Jämförelsen är kanske lite djärv men med rätta motiveringar får man en jämförelse där. Olikheter: i Ryssland var det bönder och arbetare som man tänkte att var kärnan för revolutionen vid sidan av bolsjevikpartiet, medan det tredje ståndet i Paris och andra franska städer spelade en avgörande roll i franska revolutionen. 6. Vilka faktorer ledde till att kalla kriget upphörde? - Sovjetunionens ekonomiska problem och stagnation - Kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen (kärnvapen) - Kriget i Afghanistan , blev dyrt och impopulärt - De olika folken i Sovjetunionen och dess satellitstater började protestera. En av rörelserna var solidaritetsrörelsen i Polen som leddes av Lech Walesa under början av 1980-talet. - Glasnost (öppenhet) startades av Mikhail Gorbatjov för att göra Sovjetunionen öppnare för dess medborgare, ledde till kritik mot ledningen. Petestrojka betyder ungefär att bygga om samhället, som också var ett begrepp som Gorbatjovs ledning lanserade. Perestrojkan misslyckades. - Under slutet av 1980-talet började folken i satellitstaterna kräva reformer och slutligen ledde ett missförstånd till att Berlinmuren revs ner och att folk började resa utomlands från dessa stater, i Rumänien ledde folkets missnöje till att diktatorn Ceacescu dödades. I de baltiska republikerna krävde man oberoende från Sovjetunionen. - I Moskva försökte konservativa kommunister med en maktkupp, men bl.a. Boris Jeltsin försökte förhindra att dessa fick makten. Maktkuppen misslyckades och Gorbatjov kunde fortsätta som Sovjetunionens president ända fram till årets slut år Då upplöstes Sovjetunionen och splittrades. De baltiska länderna hade redan blivit självständiga under sensommaren och hösten.

6 - Sovjetunionen splittrades år 1991 men kalla kriget tog egentligen slut redan under slutet av 1980-talet då Berlinmuren revs och folken i de östeuropeiska staterna började revoltera mot de socialistiska regimerna. 7. Med stora ofreden och lilla ofreden avses ockupationsperioder i Finland på talet. Vilken var den politiska bakgrunden till dessa händelseförlopp, och hur påverkade de Finland och finländarnas liv? Stora ofreden: Det stora nordiska kriget hade pågått och Karl XII:s hade förlorat mot ryssarna i Poltava år Efter detta ockuperade Ryssland Finland åren En stor del av befolkningen flydde till Sverige, särskilt från Åland. De ryska trupperna behövde proviant och maten togs från de finska gårdarna. Särskilt tjänstmän och präster flydde, medan bönder oftare stannade på sina gårdar. Om samröre med fienden misstänktes kunde lokalbefolkningen bestraffas hårt. Gerillakrigföring förekom i liten skala. Finska städers befolkningsantal minskade. Åland ödelades. Landsbygden klarade sig lite bättre än städerna. Svenska trupper som retirerade satte Helsingfors i brand och biblioteket från kungliga akademien i Åbo fördes över till Sverige. Ryssarna brandskattade finska städer och särskilt Österbotten drabbades hårt av ryssarnas framfart, eftersom det låg närmast fronten. Den stora ofreden pågick i många år och befolkningen led av sjukdomar och hunger vid sidan av själva ockupationen, vilket gjorde det till en svår tid. Å andra sidan fanns det de som gick till fiendens sida, så som en dräng som inte ville gifta sig med den piga som han skulle få barn med. Därför gick han hellre till ryska sidan. Krigsfångar fördes bland annat till S:t Petersburg för att bygga den nya ryska huvudstaden. Efter freden år 1721 gick Sveriges gräns ungefär där som Finlands östgräns går i dag. Sverige förlorade sina baltiska län, Ingermanland och delar av Karelen med Viborg till Ryssland i det stora nordiska kriget. Den lilla ofreden ägde rum efter hattarnas krig:

7 I Sverige hade hattarna fått majoritet i riksdagen. Hattarna hade en aggressiv utrikespolitik i jämförelse med mössorna. Hattarna ville passa på med ett revanschkrig mot Ryssland för att återta de förlorade områdena från det förra kriget. År 1741 ansåg man att läget var bra och svenskarna anföll. Kriget blev ett fiasko. Peter den stores dotter Elisabet passade på att ta makten i Petersburg. Som kejsarinna föreslog hon en vapenvila. Trots vapenvilan förklarade Ryssland krig mot Sverige och Finland ockuperades igen under den period som kallas lilla ofreden. Den här gången gick det lite lugnare till och en större del av tjänstemännen och prästerna stannade kvar i landet. Ryssland försökte också sprida ut propaganda på finska och svenska där man förklarade att finnarna inte hade velat ha krig fastän svenskarna hade gjort det. Ryssland försökte få finnarna på sin sida och splittra finnarna och svenskarna. Detta hade ingen stor inverkan på kriget men det var första gången som man funderade på ett separat Finland. I slutet av 1700-talet återkom man till de här tankarna i Anjalaförbundet under Gustav III:s krig mot Ryssland. I freden i Åbo år 1743 fick Sverige betala för det misslyckade kriget. Kymmene älv blev den nya östgränsen. +9. Handel med Sverige och Ryssland/ Sovjetunionen a) Som mest har handeln med dessa länder varit 40 % med Sovjetunionen och 36 % med Sverige, som minst har det varit under fem procent. - På basis av det här kan man kanske säga att det handlar om grannländer och viktiga handelspartners på basis av figuren. Tidvis har handeln varit aktivare och tidvis passivare, beroende på det världspolitiska läget (krig och fred, revolutioner och handelsavtal har påverkat på handelns andel i figuren). b) Ända till 1917 var Finland en del av Ryssland/ Sovjetunionen, vilket syns i tabellen i form av att handeln med Ryssland är stor. - Efter 1917 blir Finland självständigt och Ryssland har inbördeskrig mellan bolsjeviker och vita. Handeln med Ryssland avtar. När inbördeskriget i Finland är slut år 1918 etableras kontakter med Sverige vilket ökar också handeln med Sverige. Bolsjevikerna tar makten i Ryssland under början av 1920-talet och handeln med Finland är inte så stor före andra världskriget.

8 - Under andra världskriget ökar handeln för en stund med Sverige i början av kriget (vinterkriget och tiden före fortsättningskriget) men sjunker under fortsättningskriget. Handeln med Tyskland var betydelsefull då. - Direkt efter andra världskriget ökar handeln med både Sverige och Sovjetunionen. Nya handelsavtal skapas med båda länderna och Finland måste betala krigsskulder till Sovjetunionen. Vsb-pakten nedtecknas med Sovjetunionen och i samband med dessa ökar utbytet mellan Finland och Sovjetunionen. - Mot slutet av 1960-talet ökar andelen av handeln med Sverige. Finland går med i Nordiska handelsavtal och handeln med de nordiska länderna ökade. - På 1980-talet ökade andelen av östhandeln, men under slutet av 1980-talet började Sovjetunionen splittras politisk och ekonomiskt gick det också dåligt. När Sovjetunionen splittras rasar östhandeln, medan handeln med Sverige är stabilare. Under 2000-talet har Ryssland återhämtat sig och östhandeln ökar. c) När utrikeshandeln varit aktiv och stor med grannländerna Sverige och Ryssland har den finska ekonomin också upplevt tillväxtperioder. När man ser att handeln med grannländerna sjunkit har det oftast inneburit recessioner eller depressioner i den finska ekonomin, som t.ex. under början av 1990-talet då handeln med Sovjetunionen/ Ryssland sjönk drastiskt (det fanns även andra orsaker för den ekonomiska krisen, men östhandelns kollaps förvärrade läget) Imperialism a) Adam Smith menar att kolonierna i Nordamerika är olönsamma för Storbritannien ur ekonomisk synvinkel. - Rudyard Kipling romantiserar den vite mannens börda i sin dikt. Man kan tolka dikten som att den berättigar västländernas erövring av främmande länder och folk. - Lenin har en kritisk syn på imperialismen. Han menar att det är en form av kapitalismen där de rikaste och mäktigaste kapitalistländerna erövrar svagare länder för att konkurrera mot andra rivaler. De här imperierna bildar sedan kapitalistiska monopoler där rika makthavare styr över de svaga och fattiga. - Fördelarna är (enligt Kipling) att sprida västerländsk kultur och framåtskridande till världen och nackdelarna är att kolonier är dyra och olönsamma (Adam Smith) och att imperialismen förslavar människor och skapar en härskarklass (Lenin).

9 b) Jakten på kolonier och landområden, tävling mellan stormakterna, Scramble for Africa och konflikter - Krig på Balkan då nya stater uppstod, stormakterna hade sina intressen och försökte skapa egna intressesfärer, vilket ledde till ytterligare friktioner - Allianser, ententen och centralmakterna - Första världskriget bryter ut 1914, men kunde ha brutit ut tidigare - Efter första världskriget är de förhållandena mellan de olika parterna fortfarande dåliga och ett nytt världskrig bryter ut år Under 1930-talet försökte Italien och Japan erövra nya kolonier (Italien i Afrika, Japan i Asien) och Tyskland expanderade i Europa. Efter andra världskriget ökade kritiken mot de gamla kolonialmakterna (t.ex. Storbritannien och Frankrike) och kolonierna började bli självständiga efter andra världskriget. Vetamix 2013