Ideskrift. Fisketurismutveckling i småskaliga landsbygdsföretag. Gärdsholmen, Paradis Gård, Ryda Gård, Sinnern och Strömmagården

Transkript

1 Ideskrift Fisketurismutveckling i småskaliga landsbygdsföretag. Gärdsholmen, Paradis Gård, Ryda Gård, Sinnern och Strömmagården Denna idéskrift har tagit fram inom projekt Fisketurism Ung Landsbygdsnäring Sparbanksstiftelsen Kronan

2 Gärdsholmen Ett skärgårdshemman med fisketurism som huvudnäring Ostkustens skärgård tillhör en av de vackraste och mest unika miljöerna i världen. Men att som bofast leva och ha sin utkomst här är långt ifrån en dans på rosor. Logistiska problem måste ständigt överbryggas och det är svårt att få acceptans för näringsgrenar som bryter mot traditionella mönster att försörja sig på sin skärgårdsfastighet. Peter och Ann på Gärdsholmen i Loftahammars skärgård har gått mot strömmen och efter en nästa tio års mental resa landat in fisketurismen som modernäring på hemmanet. Redan första året genererade fisketurismen en årsinkomst och säkrade möjligheten att bo kvar på ön.

3 Gärdsholmen Skärgårdsblod i ådrorna Gärdsholmen drivs av Ann Åkerman och sambon Peter Lundgren. Ann är född och uppvuxen på skärgårdshemmanet och övertog detsamma från sina föräldrar år Peter flyttade till holmen i mitten av 1980-talet och tillsammans har de idag två barn i tonårsåldern. Hemmanet som har brukats av familjen i fem generationer och vilket friköptes 1917 är på totalt 34 ha varav 21 ha utgörs av produktiv skogsmark och knappt 3 ha av inägomark. Fastigheten ligger mitt i Syrsanviken och är utspridd på en arkipelag om totalt sex öar där Gärdsholmen är den i särklass största. Till hemmanet hör ca 330 ha enskilt fiskevatten i Syrsanviken. Mångsyssleri har i alla tider varit ledmotiv för att kunna överleva på en mindre skärgårdsfastighet. Anns föräldrar bedrev fram till slutet av 1970-talet ett mindre lantbruk med kor och grisar kombinerat med lite skogsbruk samt bär- och grönsaksodling. Dessutom fanns naturligtvis fiske med som viktigaste näring. Strömmingsfisket var störst men fisket efter gädda, abborre, sik och ål var också betydande. Fiskevattnet har alltid varit den bärande utkomstkällan sedan människor bosatte sig ute i den karga skärgården. Förändringsvindar under 1980-talet Trots att historieskrivningar jämställt fiskevattnet som åkermark för ostkustens kust- och skärgårdsbönder genomdrevs 1986 en reform vilken gav var man rätt att skörda fisk på privatägda vatten. Motivet med det fria handredskapsfisket var att ge den alltmer rörliga och fritidstörstande allmänheten ökade möjligheter till sportfiske. Ett syfte som mottogs med öppna armar av den stora del av allmänheten som saknade inblick i skärgårdslantbrukets struktur. Ann och Peter fisketurismföretagare på Gärdsholmen Reformen upplevdes emellertid, i synnerhet hos fiskerättsägande skärgårdsbor, som ett grovt intrång i det enskilda ägandet och har alltsedan den infördes starkt hämmat arbetet med fiskevård och fiskeutveckling i skärgården. Intressant är att fisketurismen strax före reformens införande börjat spira som en ny näring i många skärgårdsföretag. Men nu lades locket på. På Gärdsholmen hade man redan i början av 1980-talet ställt om bruket av sitt fiskevatten. Anns far, Bertil Åkerman, var en av pionjärerna inom fiskodling av regnbåge i flytande nätkassar. En näring som sedan utvecklades starkt i landet under detta decennium. Kring fiskodlingsverksamheten på Gärdsholmen växte snart en småskalig förädling fram där fisken röktes och avsattes lokalt. Hela familjen var involverad i verksamheten där Anns föräldrar hade huvudansvaret för själva driften av odlingen och där den yngre generationen skötte fiskrökning och försäljning. Som mest producerades 70 ton regnbåge men 2004 var det slutodlat. Konkurrens från andra länder och sjunkande priser hade gjort det mer lönsamt att köpa in fisk för rökning. Fisketurismen gör entré I början av 1990-talet arrangerade Hushållningssällskapet ett par kortkurser på temat Fiskevattnet som resurs. En av kurskvällarna fick deltagarna, som kom från hela landet, göra ett besök på Gärdsholmen där familjen Åkerman förevisade fiskodlingen, berättade om skärgårdslivet, bjöd på fiskbuffé på bryggan och demonstrerade en traditionell notdragning. Besöket får beskrivas som en succé och en upplevelse som etsade sig fast på besökarnas näthinnor för all framtid. För gärdsholmsborna gav detta hemmablindheten ett ansikte och en insikt att man verkligen hade något att visa upp. En ny näringsnisch på hemmanet var född att visa upp skärgårdsyrket! Idén utvecklades och sedan dess har ett flertal sällskap och skolklasser besökt och fått uppleva livet på Gärdsholmen, tittat på fiskodlingen, provat på traditionellt

4 Gärdsholmen fiske och provsmaka fisk. Tankarna om en utvecklad fisketurism stärktes under åren då Peter och Ann deltog i projektet Det Naturliga Fisket. Paret gick igenom ett gediget utvecklingsprogram i fisketurism och fick ett brett nätverk med likasinnade kollegor som låg i startgroparna att bygga upp verksamhet inom näringen gick Gärdsholmen med som medlem i den nybildade ekonomiska föreningen Det Naturliga Fisket. Fisketurismen slår ut i blom Att lägga i nästa växel och låta upplevelsevisningar övergå till att ta emot renodlade sportfiskegäster på Gärdsholmen har krävt en lång mental startsträcka. Skärgårdsbor har fått med sig i modersmjölken att visa respekt för andras enskilda fiskevatten och den finns kvar trots frifiskereformen. Peter har under lång tid varit aktiv i skärgårdsföreningen och verkat för en återgång till lokal förvaltning av skärgårdsvattnen. Något som så här långt vunnit ringa gehör. Förutom den mentala mognadsprocessen har det funnits praktiska problem att lösa. För att ta emot sportfiskegäster krävs ett boende och att få lov att bygga strandnära stugor i skärgården är långt ifrån lätt. I början av 2000-talet bestämde sig emellertid Ann och Peter för att göra en rejäl satsning på fisketurismen. Med visdomsordet att man måste hänga med när tiderna förändras och ambitionen att kunna bo kvar och försörja sig på Gärdsholmen lämnade man in en ansökan till Västerviks kommun om bygglov för tre stugor med dispens från strandskyddet. Kommunen var hjälpsam men En av uthyrningsstugorna på Gärdsholmen länsstyrelsens handläggning av strandskyddsdispensen blev segdragen och tog nästan två år. Det var först när länsstyrelsens handläggare besiktade det planerade byggläget på plats som det lossnade och dispensen beviljades Byggnationen påbörjades 2004 och hela anläggning stod klar våren Något försenad på grund av en arkeologisk utgrävning då det visade sig att anläggningen placerats på Kalmar läns största och fyndrikaste stenåldersboplats. Kostnaden för hela anläggningen bestående av tre fullt möblerade och utrustade stugor med tillhörande tvättstuga inkluderande vatten och avlopp stannade vid 1,7 miljoner kronor. Investeringen stöttades av ett landsbygdsstöd från Regionförbundet i Kalmar på kr och ett investeringsstöd via länsstyrelsen i Kalmar om kr. Resterande del finansierades av banklån via Tjustbygdens Föreningssparbank. Stugorna är på 47 m² + sovloft, inrymmer sex bäddar + två extrabäddar och har god standard med kaklat badrum. Veckohyran för en stuga är 7000 kr och då ingår en roddbåt i priset. Anläggningens övriga åtta båtar hyrs ut till priset 2500 kr per vecka inklusive 10 hk motor men utan bensin. Småskalig fisketurism som affärsidé Affärsidén som mejslats fram var att erbjuda framförallt sportfiskegäster en småskalig och exklusiv anläggning med hög personlig service. Gästerna på Gärdsholmen skall få känslan att de är särskilt utvalda och att det inte är alla förunnat att komma dit. Återstod då inför startsäsongen 2006 att se om affärsidén höll. Det Naturliga Fisket samverkar med ett flertal sportfiskeagenter i Polen. Peter och Ann kontaktade en av dem och gensvaret var fantastiskt. Redan första säsongen var beläggningen 1400

5 gästnätter vilket motsvarade 56 st stugveckor. Omsättningen på stug- och båtuthyrning stannade vid kr. Erfarenheter av första säsongen Ann och Peter känner att de hamnat rätt i sitt upplevelsekoncept även om det naturligtvis är viktigt att vara lyhörd och ständigt förbättra det man har att erbjuda. Kundkategorin utgjordes under 2006 till 80 % av polska sportfiskare. En välbärgad målgrupp som man är mycket nöjd Gärdsholmen fostrade i Polen med synsättet att man måste hushålla med de biologiska resurserna och återsätter i stort sett all fångad fisk. Det har till och med blivit så att gästerna fungerar som ett slags fisketillsynsmän och reagerar starkt då andra sportfiskare, som inte är gäster på Gärdsholmen, bryter mot skriva eller oskrivna fiskeregler. Det fiske som lockar gästerna till Gärdsholmen är nästan uteslutande gäddfisket. Gäddfisket är mycket bra i Syrsanviken och möjligheterna att fånga riktigt stora bjässar goda. Båtuthyrningen är en bra affär. Nästan alla gäster önskar båt och då man vill ha gott utrymme för fisket är man sällan mer än två personer i båten. Peter och Ann har turen att ha en duktig sportfiskare som granne. Graeme Mcenzie, är ursprungligen från Australien, och hyrs in som fiskeguide av gäster som önskar lite extra starthjälp på fisket. Hinder för utveckling De största trösklarna för att utveckla fisketurism i skärgården som Ann och Peter identifierar är Skärgårdsidyll med och som man upplever som både väluppfostrade, gladlynta och trevliga. Schablonbilden av polska turister som figurerar på många håll känner man inte alls igen. Det gäller emellertid att vara tydlig i informationen om vad som gäller vid fiskevistelsen på Gärdsholmen. Första dagen en ny grupp anländer är det viktigt med mycket kontakt. Gruppen hämtas från fastlandet med båt för att sedan transporteras med fyrhjulning till stugorna. När gruppen är installerad samlas man till en rejäl genomgång. Informationen omfattar sjökort med fredade områden inritade, regelverket kring fria handredskapsfisket och framförallt den fiskepolicy som Gärdsholmen tillämpar för sina gäster om att man endast får ta upp den fisk som man äter upp på plats och att ingen fisk får tas med från holmen vid hemresan. Redan vid bokning av resan får man för övrigt underteckna en förbindelse om att efterleva denna policy annars riskerar man att bli hemskickad. Det har inte varit något problem att få gästerna att efterleva reglerna. De är upp- transporter, tillstånd till strandnära bebyggelse och det fria handredskapsfisket. Båttransporter behövs för att få ut gästerna till skärgården men samtidigt är detta positivt och en del av exklusiviteten. Viktigare är kanske då bra och billiga transportmöjligheter i samband med exempelvis stugbyggnation då mycket material måste skeppas ut. Subventionerna för skärgårdstransporter har nyligen sänkts och detta kan vara utvecklingshämmande. Vid ansökan om bygglov och strandskyddsdispenser gäller det att vara envis och inte tappa

6 Skärgården är full av riksintressen för det rörliga friluftslivet, kulturmiljövården och naturvården och dessa intressen går oftast före möjligheten att bo kvar och försörja sig i skärgården. Ann och Peter hoppas på en ökad förståelse från regering och myndigheter att skonsam byggnation och lokal verksamhet istället stärker dessa intressen. Dynamiken i lokal verksamhet och förvaltning har också bäring i frågan om det fria handredskapsfisket vara eller inte vara. På Gärdsholmen har man lärt sig att gilla läget och att det inte är fult för skärgårdsbor att utveckla fisketurism. Men situationen är långt ifrån idealisk. Peter och Ann skickar med tydliga signaler till våra beslutsfattare att bryta ned fiskeförvaltningen på lokal nivå för att kunna ta betalt för fisket, bedriva fiskevård, utforma ett skräddarsytt regelverk och skapa en regelrätt plattform för näringen fisketurism som har en enormt potential. Budskapet är att skärgårdsbefolkningen tar ansvar om de får chansen. Framtidstankar Fisketurismen är redan efter ett år en etablering näring på Gärdsholmen. Prognosen för 2007 pekar mot uppemot 2000 gästnätter och en omsättning kring kr. Därmed är i det närmaste nuvarande kapacitet att ta emot fiskegäster fylld. Efter det att räntor och amorteringar är betalda generar fisketurismen en årsinkomst och familjen har nu möjlighet att bo kvar på hemmanet. Ann och Peter tycker verksamheten kring den nya skärgårdsnäringen är jätterolig och undrar ibland varför man inte förverkligade sin idé tidigare. Samtidigt ser man ett stort värde i att man har haft god tid att förankra visionen om fisketurism både hos sig själva och hos övriga markägare i närområdet. Grannarna har för övrigt bjudits ut till holmen för att ta del av utvecklingsplanerna på plats samt diskutera samarbeten kring bryggor och landstigningsplatser. Glädjen i den nya verksamheten delas av Anns mor Vivianne som ensam bor kvar efter att maken Bertil gick bort för några år sedan. Vivianne är resursperson och ansvarar för tvätt och städning av stugorna. Kontakten med de europeiska gästerna kryddar det sociala livet på ön. Man har inte för avsikt att bygga ut stugbeståndet. Anläggningen skall förbli småskalig annars riskerar man att förlora den exklusiva stillheten och genuina miljön. Däremot finns ett par befintliga stugor på ön som eventuellt kan bli tillgängliga för gäster i framtiden. Funderingar finns om att bygga en samlingslokal som kan inrymma en mindre sportfiskebutik, bastu och användas för genomgångar och Gärdsholmen ev. servering. I det senare fallet kan det då bli aktuellt att vända sig mot en ny kundkategori nämligen företag. Planer finns också att anlägga ett vindkraftverk på Gärdsholmen för på sikt minska elkostnaderna. Rådet Ann och Peter ger till den som har funderingar på att börja med fisketurism uttrycks sammanfattningsvis i korta och kärnfulla fraser: Det går! Marknaden finns! Tro på dig själv och din produkt! De framhåller vikten av att delta i ett kvalitetssäkrat utvecklingsprogram enligt modell Det Naturliga Fisket samt göra studiebesök hos fisketurismföretag som redan är igång. Det är också viktigt att fundera igenom om man vill arbeta med människor. Slutligen är det värdefullt med goda bankkontakter att ha med sig som diskussionspart under resan. Som föregångare i sin bransch tilldelades Ann och Peter Vimmeby tidnings och Hushållningssällskapets landsbygdspris Thomas Lennartsson Fiskerikonsulent Tel thomas.lennartsson@hush.se Denna idéskrift har tagit fram inom projekt Fisketurism Ung Landsbygdsnäring Sparbanksstiftelsen Kronan

7 Paradis Gård Smålands svarta guld paketeras och säljs på plats Paradiset för natur- och kräftälskare ligger vid klarvattensjön Södra Wixen mitt på småländska höglandet. Här har skogskarlen Lennart Swärdh med småländsk entreprenörsanda, känsla för lokal förankring och tålamod omvandlat en mindre skogsgård till en blomstrande konferensanläggning. Omvandlingsprocessen har inte inneburit att gårdens genuina natur- och kulturvärden gått förlorade. Tvärt om har affärsidén istället varit att lyfta fram och vårda de resurser på gården som mången hemmansägare fortfarande, lite tillspetsat, betraktar som värdelösa ur näringssynpunkt. Gårdens fiskevatten i Södra Wixen levererar idag fisk och kräftor som förädlat till upplevelser är guld värda för verksamheten. Paradis Konferens- och Sportfiskecamp har på kort tid blivit ett etablerat och uppskattat vattenhål för såväl konferensande svenska företag som fisketörstande européer.

8 Paradis Gård Skogen i blodet Paradis Konferens- och Sportfiskecamp drivs av makarna Lennart och Monica Swärdh. Verksamheten utgår från en jord- och skogsbruksfastighet i Paradis, strax utanför Eksjö mitt i hjärtat av småländska höglandet. Ingen av makarna är uppväxta på gården utan denna förvärvades Lennart är utbildad skogstekniker och arbetade vid tiden för förvärvet som skogsvårdskonsulent vid Skogsvårdsstyrelsen där han tjänstgjorde i Ydre kommun, Östergötland. Paradis Gård är på totalt 61 ha varav 50 ha utgörs av produktiv skogsmark och 11 ha av åkeroch bete. Dessutom har fastigheten fiskerätt i sjön Södra Wixen. Totalt rör det sig om ca 65 ha fiskevatten vilket från början var samfällt men som gården, efter utskiftning, idag har ensam rådighet över. Fiskerätten var emellertid inget som Lennart fäste större vikt vid då fastighetsaffären genomfördes. Det var tillfredsställelsen av att få en egen skogsegendom att jobba med som var i fokus och vattnet var bara något som följde med på köpet sade Lennart upp sig från sin anställning på Skogsvårdsstyrelsen för att i stället börja jobba som allt i allo på Ullinge Wärdhus parallellt med skötsel av egen skog och en del skogliga konsultuppdrag. Omvänd kräftgång Södra Wixen har anor som en av de kräftrikaste sjöarna i Småland och fängslande ögonvittnesskildringar från festliga och digra fiskefängen i slutet av 1800-talet finns bevarade i arkiven. Flodkräftans öde beseglades emellertid som i så många andra Södra Wixen ruvar på sin skatt av signalkräftor, grova gäddor och nappvilliga abborrar. svenska vatten av kräftpesten. Södra Wixen drabbades av pest i början av 1980-talet och alla flodkräftor slogs ut. I slutet av talet var emellertid kräftan tillbaka igen. Detta som ett resultat av omfattande utplanteringar av signalkräfta verkställda av sjöns fiskevårdsområdesförening. Kräftans återkomst innebar att Lennart fick möjligheter som han inte hade räknat med när han slog ned sina bopelare på Paradis. Kräftfiske och försäljning av konsumtionskräftor växte snabbt till en betydelsefull biinkomst på gården och då Ullinge Wärdhus bara ligger ett stenkast från gårdens fiskevatten, inleddes dessutom i samma veva ett samarbete kring kräftarrangemang för värdshusets gäster. Attraktionskraften i arrangemangen var mycket stor och i takt med att priset på konsumtionskräftor sjönk blev det snart uppenbart för Lennart att utväxlingen av ett kräftvatten blev mångdubbelt större om man istället sålde kräftfiskeupplevelser. I mitten av 1990-talet började Lennart därför att i liten skala arrangera upplevelser i egen regi. Därmed var första steget taget i omvandlingen av skogsgården från en kolonilott till ett bärkraftigt landbygdsföretag. Och det var gårdens vatten som visade färdriktningen! Från kolonilott till konferensanläggning Lennart slutade sin anställning på Ullinge Wärdshus Han var mitt i livet, 43 år gammal, och nu fullt fokuserad på att försöka bygga upp en egen verksamhet att livnära sig på med bas i gårdens fiskevatten. På markerna nere vid sjön fanns ett gammalt soldattorp med utedass. Soldattorpet och dess läge bara 25 m från vattenbrynet skulle visa sig vara guld värt för den spännande resa som nu tog sin början. Soldattorpet rustades upp, elektrificerades och förseddes med vatten, avlopp och dusch. I anslutning till torpet, alldeles invid sjökanten, anlades en inglasad veranda med tillhörande bastu. Samtidigt som spadtaget togs för

9 Paradis Gård under 1997 och allt fler gäster hittade ut till udden där anläggningen växte fram. Efterföljande år utökades boendekapaciteten successivt genom byggnation av tre småstugor och upprustning av ytterligare ett hus på gården. En sjöbod för förvaring av fiskeredskap och sortering av kräftor uppfördes också. Det ökade behovet av en samlingslokal för större sällskap löstes under flera år genom en Moskoselkåta som Alla kommer till Paradiset Paradis Konferens- och Sportfiskecamp är idag en modern anläggning med möjlighet att ta emot 24 övernattande gäster. Den pinfärska konferensbyggnaden har godkänt kök, matsal, trivselhörna och full utrustad konferenslokal. Stugorna som har mellan två till åtta bäddar kostar från 2500 till 8000 kr i veckohyra. Dusch, toalett och tvättstuga Soldattorpet runt vilket allt började. dessa investeringar fick Lennart nys om att en informationsträff skulle hållas för att starta upp ett fisketurismprojekt i Smålandsregionen. Lennarts nyfikenhet väcktes och han var inte sen att haka på projektet som sedermera fick namnet Det Naturliga Fisket. Något han aldrig ångrat och som fick de utvecklingsidéer som grott i bakhuvudet att slå ut i full blom. Speciellt minns han uppstarten av projektet då företagsgruppen åkte på studieresa till Holland och bland annat besökte en av Europas största fiske- och upplevelsemässor. Resan gav en aha-upplevelse på flera plan. Dels fick Lennart upp ögonen för den stora potentialen och marknaden för upplevelser kring våra fiskevatten och dels gav det stora engagemanget och optimismen hos alla landsbygdsföretag som deltog på resan råg i ryggen. Med fisketurismprojektet som reskamrat accelererade uppbyggnaden av den nya verksamheten. Upprustningen av torpet och bygget av verandan som lokal för kräftskivor färdigställdes placerades på anläggningen. Efter en tids funderande togs beslut om att uppföra en modern konferenslokal. Som kronan på verket stod konferenslokalen klar för invigning i slutet av Hela investeringskostnaden under tioårsperioden stannade vid omkring 4,5 miljoner kronor varav konferenslokalens del varit 2,5 miljoner. Investeringsstöd via länsstyrelsens landsbygdsprogram har stöttat upp satsningen med ca kr. finns i en separat servicebyggnad. På anläggningen finns fyra aluminiumbåtar försedda med båtmotorer som hyrs ut till priset 2100 kr per vecka. Lokala fiskeguider kan vid behov hyras in och frusna fiskegäster kan värma sig i den inglasade värmestugan eller få upp kroppstemperaturen i bastun. Den primära affärsidén är att erbjuda konferenser med personligt engagemang inramade av fiske- och naturupplevelser av högsta kvalitet. Kräftfiskeupplevelserna är förstås adelsmärket för anläggningen men även upplevelser kring gäddfiske, isfiske

10 Paradis Gård Lennart missionerar fisketurismnäring i nya konferenslokalen. och jakt är efterfrågade. Aktiviteterna varierar med årstiden men hela året utgör konferensanläggningens sjönära läge och småskalighet en lockelse i sig för många företag som tröttnat på städernas opersonliga konferenskomplex. Konferensgästerna utgörs till 95 % av svenska företag från framförallt Nässjö, Vetlanda och Jönköping men många har med sig utländska kunder. Globaliseringen medför att nationaliteter från alla världens hörn, både afrikaner och kineser, har provat på den exklusiva upplevelsen att fiska och äta kräftor från Södra Wixen. Nu är det inte bara företagsoch konferensgäster som hittar ut till Paradis. Sommartid fylls anläggningens stugor av semesterfirande familjer från både Sverige och kontinenten. Många av dessa provar på fiske efter gädda och abborre i Södra Wixen eller ägnar sig bara åt att njuta av den rofyllda naturen. Under vår och höst ökar också stadigt beläggningen av renodlade sportfiskegäster från framförallt Tyskland, Holland och Danmark som hyr stuga och båt för att under en veckas tid locka Södra Wixens många stora gäddor till hugg. Lennart kan idag nöjt konstatera att satsningen varit rätt. Verksamheten har utvecklats från att första året, 1997, omsättas omkring kr till en omsättning runt 1 miljon kronor säsongen Resultatet för 2007 pekar på en ytterligare ökning. Kräftfisket som specialitet De mycket populära kräftfiskearrangemangen på Paradis äger rum under augusti och september månad. Det är en kort och hektisk period som kräver att man som värd är på tårna i stort sett dygnet runt. Anläggningen tar under dessa månader emot över 30 sällskap som alla har möjlighet att få sitt arrangemang skräddarsytt. Vid bokningen lyssnar Lennart alltid av om kunden har några särskilda önskemål som han sedan tillgodoser efter bästa förmåga. Ett normalt upplägg av arrangemangen är emellertid att sällskapet anländer vid fyratiden på eftermiddagen och blir välkomnade nere på bryggan vid sjön med kaffe och fralla. Lennart berättar sedan om Södra Wixen, kräftfisket, visar kräftburar och går igenom säkerheten. Därefter agnar man på och sätter ut kräftburarna. Väl i land tar någon femkampsaktivitet vid vilken avrundas med en avkopplande stund i bastun och kanske ett dopp i sjön. Efter bastun är det dags för mat. Förrätt och något grillat står på menyn. Senare på kvällen åker sällskapet ut och vittjar kräftburarna och när detta är avklarat väntar en traditionell

11 Paradis Gård kräftskiva med glam och sång. Morgonen därpå vittjas kräftburarna ännu en gång och efter frukost är det avrundning och hemfärd. Prislappen för arrangemanget är kr + moms per person. Några kräftor att ta med hem ingår inte i priset men om man önskar kan man köpa med färdigkokta kräftor till ett kilopris av 250 kr + moms. Något som flertalet gör. Normalsällskapet är i intervallet personer och arrangemangen måste bestå av minst 8 personer. Fiskevårdsplanen garanterar resursen Lennarts verksamhet som fisketurismentreprenör och hans tro på fiskevattnet som ny landsbygdsnäring har medfört en rad engagemang. Sedan flera år tillbaka är han ordförande i Det Naturliga Fisket och i Jönköpings läns Fiskevattenägareförbund. På det lokala planet har han också axlat uppdraget som ordförande i Södra Wixens Fvof. Under Lennarts ledning bedriver fiskevårdsområdesföreningen idag en modern förvaltning och aktiv resursvård. Avstampet till struktur och långsiktighet i detta arbete togs för omkring tre år sedan då föreningen tog fram en lokal förvaltnings- och utvecklingsplan (fiskevårdsplan). I planen finns all kunskap om Södra Wixen samlad tillsammans konkreta åtgärder som visar vägen i föreningens utvecklingsarbete. Som entreprenör är man mån om att fisken som biologisk resurs vårdas med uthållighet så att man även i framtiden kan locka gäster med ett bra fiske. Med stöd av planen har föreningen infört ransoneringsbestämmelser som garanterar en god hushållning av fiskresurserna. Det är exempelvis endast tillåtet att behålla två gäddor per fiskedag och att för att öka attraktiviteten måste alltid gäddor över 80 cm återsättas i sjön. Föreningen har också skruvat upp servicegraden mot sina besökare genom att bl.a. ta fram en hemsida, informationstavlor och nya broschyrer. Lennart upplever fiskevårdsplanen som en viktig del i kvalitetssäkringen av såväl den egna verksamheten som fisket i sjön. Nycklar till framgång Lennart tycker inte att han stött på några större hinder eller oöverstigliga problem då han utvecklat sin verksamhet. Acceptansen har varit god hos övriga mark- och fiskerättsägare runt sjön. Denna har Lennart erhållit genom att vara öppen och på ett tidigt stadium informera om sina olika utvecklingssteg. Öppenheten har skapat nyfikenhet och lett till att fler personer i Wixenbygden påbörjat turismverksamhet i liten skala, bland annat genom stuguthyrning. Sammantaget har detta inneburit att det idag finns ett lokalt nätverk av företag i grannskapet som stöttar och hjälper varandra. Bygglov och dispenser från strandskyddet är ett stort hinder för många landsbygdsföretag som utvecklar småskalig turism. Att få köket på en anläggning godkänd som livsmedelslokal upplevs också som svårt och krångligt. För Lennart har detta emellertid förlöpt smidigt. En viktigt nyckel till framgång är, menar Lennart, att ha en öppen och bra dialog med sin kommun så att handläggarna på plats får en god inblick i den verksamhet man bedriver. Det faktum att det redan fanns en befintlig byggnad, soldattorpet, på den plats där Lennart byggt upp sin anläggning har dessutom underlättat beslutsprocessen. För många nyetablerade fisketurismföretag är det svårt att själv nå ut på marknaden och hitta kunderna. Lennart har här haft ovärderlig hjälp av branschföreningen Det Naturliga Fisket som han varit medlem i sedan starten. Föreningens marknadsföringsinsatser tillsammans med egna personliga kontakter är de viktigaste kanalerna för att få kunder att hitta till Paradis. Att vara fisketurismföretagare Lennart har upplevt det som en mycket inspirerande utmaning att bygga upp en ny näringsverksamhet på en liten skogsgård. Tillfredsställelsen är stor över att ha kunnat visat att det verkligen går och därmed bana vägen för fler liknande företag på landsbygden. Han har aldrig ångrat sin satsning och känner idag att han har ett fritt jobb där han får arbeta med människor. Något som han trivs förträffligt med. Men det kan också periodvis innebära en allt för hög arbetspress i ett personalsnålt familjeföretag. Kunderna styr arbetstiden och det gäller att man är frisk och håller sig på bena. Lennart har under flera år i stort sett skött verksamheten på egen hand. Från och med i år har han emellertid fått avlastning i och med hustrun Monica sagt upp sitt jobb inom äldrevården och numera jobbar heltid på anläggningen. Lennart ser framtiden an med tillförsikt. Han ser inga gränser i den potential som finns i att ut

12 Paradis Gård Lennart och Monica framför konferenslokalen Naturliga Fisket. En tydlig affärsidé är viktig och även denna kan man få hjälp att bolla fram genom att delta i utvecklingsprogrammet. I utvecklingsprocessen är det också viktigt att delta i ett nätverk och få idéer och infallsvinklar från andra företagare. Vidare är det väsentligt att man som person tycker det är roligt att jobba med folk samt att det är bra att vara lite mångsysslare och inte ha tummen mitt i handen. Slutligen betonar Lennart vikten av att ha tålamod och god ekonomi när man bygger upp en ny verksamhet. Hasta inte fram utan utvecklas i lugn takt och lev inte i villfarelsen att anläggningen blir fullbokad på ett år. veckla och förädla verksamheten. Det handlar mer om vad man som enskild företagare mäktar med samt att anläggningen inte får bli för stor så att den genuina atmosfären och känslan av personligt engagemang går förlorad. Hans planer är att komplettera anläggningen med en större, stationär kåta med plats för 65 personer vilken skall användas som en slags grovkonferenslokal. Vidare att bygga två fyrbäddsstugor med dusch och wc. I visionen finns också att anlägga en ny båthamn. Sedan får det nog vara slutbyggt. Tålamod vid nyetablering Lennart är ofta ute i olika sammanhang och berättar om fisketurismen och sin egen verksamhet. Drivkraften att få fler landsbygdsföretag att ta tillvara sina fiskevatten är stark och han anser att fler småskaliga fisketurismföretag stärker hela näringens utveckling och position. Rådet han ger till de som är nyfikna på att starta upp fisketurism är att skaffa sig grundläggande kunskaper och helst gå igenom ett utvecklingsprogram enligt modell Det Thomas Lennartsson Fiskerikonsulent Tel Epost. thomas.lennartsson@hush.se Denna idéskrift har tagit fram inom projekt Fisketurism Ung Landsbygdsnäring Sparbanksstiftelsen Kronan

13 Ryda Gård Generationsskiftet redan klart på landsbygds- och fisketurismgården Ryda är en skogsgård i södra Östergötland. Till gården hör rikligt med fiskevatten i närliggande sjöar. Men det var inte vattnet som Lars Wiström hade tänkt ägna sig åt då han i slutet av 1990-talet sadlade om från jobbet som bankman till att bli skogsbonde. Några år senare lämnade också hustrun Wivi bankvärlden. Makan behövdes i en fisketurismverksamhet som häpnadsväckande snabbt vuxit upp som huvudnäring på skogsgården. Sedan ett par år tillbaka är även sonen Henric med sambon Liselotte involverade i turistverksamheten vilken drivs i ett separat aktiebolag. Bolagsbildningen har varit en del i att säkra ett rättvist generationsskifte och samtidigt trygga återväxten inom turismnäringen på gården.

14 Ryda gård inom banksektorn men i samband med fusionen mellan Föreningsbanken och Sparbanken bestämde sig Lars att lämna sitt jobb som stf. bankchef i Linköping för att istället på heltid ägna sig åt gården. Lars satte sig på skolbänken för skoglig fortbildning. Tanken var att skogsbruket kombinerat med en del externa konsultuppdrag med anknytning till skog skulle vara huvudsysslan. På gården fanns dessutom mängder av bostadshus och olika ekonomibyggnader i mer eller mindre gott skick. Lars och Wivi såg framför sig att en upprustning och korttidsuthyrning av dessa kunde bli en intressant bisyssla. Bin är ju flitiga och man skulle snart bli varse svårigheten att driva en sidoverksamhet och med ena handen få den att rulla av egen kraft. Snart skulle fiskeoch landsbygdsturismen segla förbi skogsbruket som huvudnäring på gården. Lars, Wivi, Henric och Liselotte framför gårdsrestaurangen Bankmannen blev fisketurismföretagare Jord- och skogsbruksfastigheten Ryda har bildats genom en sammanläggning av två olika gårdar och är på totalt 430 ha varav 390 ha utgörs av produktiv skogsmark och 40 ha åker- och betesmark. Fastigheten har fiskerätt i de fyra sjöarna Åsunden, Björkern, Emmaren och Ucknen samt i två mindre gölar. Lars och Wivi Wiström skötte fram till 1998 driften av fastigheten på sin fritid där den huvudsakliga verksamheten utgjordes av skogsbruk. Båda arbetade Vägen in i fisketurismen Väl på den skogliga skolbänken fick Lars ett tips om Det Naturliga Fisket och under 1999 deltog han i projektets utvecklingsprogram i fisketurism. Fisketurismutbildning, diskussioner och besök hos likasinnade landsbygdsföretag samt utarbetande av en konkret handlingsplan fick Lars kreativa entreprenörsådra att gå igång på högvarv. Sedan snurrade allt på i rask takt. Till startsäsongen 2000 stod två hus, Mellangården, Sörgården inredda för uthyrning, med totalt 12 bäddar. Båtar med motorer hade införskaffats och när säsongen slutsummerades kunde 580 gästnätter räknas in varav merparten var sportfiskare från framförallt Tjeckien. Med ambition att kunna ta emot grupper och företag byggdes sedan det gamla brygghuset om till gårdsrestaurang samt ytterligare två hus färdigställdes för uthyrning med totalt 10 bäddar, Lillstugan och Loftstugan. Restaurangen stod klar 2001 med en kapacitet att ta emot 25 sittande gäster. För att kunna servera större sällskap införskaffades parallellt en Moskoselkåta med plats för 65 personer. Under 2001 stannade antalet gästnätter vid 1000, d.v.s. nästan fördubblades. Denna säsongen hade även makan Wivi lämnat

15 Ryda gård bankjobbet och på heltid kastat sig in i turistverksamheten. Fram till idag har sedan byggnaderna på gården genomgått en fortlöpande renovering och standardhöjning. Ett utrymme för försäljning av sportfiskeutrustning inreddes först i ett magasin för att sedan flytta och växa ut till Fiskeboden är poulär bland fiskegästerna en fräsch fiskebod med lager och kylrum i en annan av gårdens gamla byggnader. Fiskeboden är populär bland anläggningens sportfiskande gäster och genererar merintäkter till verksamheten. Båtplatsen nere vid sjön Åsunden har successivt förbättrats och det tillhörande båthuset har fått en ansiktslyftning och tjänar som en mindre serveringslokal. Båtarsenalen utgörs av 8 st aluminiumbåtar och en större trollingbåt med tillhörande båtmotorer. Massage-, bastu- och relaxavdelning finns på plats i Lillstugan. Hela kostnaden för investeringen i turistverksamheten har hittills uppgått till ca 3 miljoner kronor varav investeringsstöd från länsstyrelsen har stått för 20 %. På Ryda råder aldrig stagnation och framtidsplaner finns förstås. Närliggande är att genom utbyggnad fördubbla kapaciteten i gårdsrestaurangen till 40 platser och samtidigt förbättra den logistiska hanteringen. Dessutom skall servicen utökas bl.a. genom en sjöbastu och anläggningen göras mer välkomnande genom förbättring av vägar och vändplatser. Utmed infarten till gården skall en oxelallé planteras. Siffrorna från senaste säsongen, 2006, visade på 2200 gästnätter varav fiskegäster från framförallt Polen men även Tyskland, Holland och Tjeckien stod för ca 70 % av beläggningen och resterande del utgjordes av övriga landsbygdsturister med i synnerhet Tyskland som hemland. På Ryda känns fjolårets beläggning ligga på lagom nivå. Tillströmningen får inte bli så stor att det blir tivolistämning. Gästerna måste känna landsbygdsatmosfär. Turistverksamheten omsatte detta år 1,3 miljoner att jämföra med den omsättning på kr som övrig verksamhet, framförallt skogsbruket, stod för. Generationsskifte Alla skogs- och lantbruksföretagare när en önskan att nästa generation vill och har möjlighet att ta över och utveckla den verksamhet som man har byggt upp. Lars och Wivis son Henric och hans sambo Liselotte intresserade sig tidigt för turistnäringen på Ryda. För att underlätta ett successivt övertagande av verksamheten bildade man i mitten av 2005 ett aktiebolag som tog över driften av fastigheten. Aktiebolaget ägs till 100 % av Henric och Liselotte. Samtidigt fördelades ägandet av gården mellan Henric och brodern Niclas medan föräldrarna behöll 20 %. Bolaget arrenderar sedan dess byggnaderna av gården. Bolagsbildningen blev en slags nystart då man nu var fyra personer som var involverade i turistverksamheten. Arbetsfördelningen är att Henric och Liselotte ansvarar för restaurang- och konferensdelen på anläggningen medan Lars och Wivi sköter stugorna, fisket, båtarna och fiskebutiken. Givetvis hugger man in och hjälper varandra vid behov. Det nya upplägget skördade snabbt frukter. Redan första säsongen ökade omsättningen i

16 Ryda gård restaurangverksamheten med 57 %. Menyerna som serveras i gårdsrestaurangen präglas av lokala råvaror med bland annat vildsvin, älg, gös och abborre som specialiteter. Restaurangoch konferensgästerna utgörs av kommuner, landsting, företagsgrupper och privatpersoner i huvudsak från den egna kommunen samt grannkommunerna. Vissa kombinerar konferensen med någon av de aktiviteter som erbjuds på gården exempelvis mete, laserskytte, friskvård eller naturguidning. Tidigare var kräftfiske en populär aktivitet men har idag tonats ned då kräftbeståndet minskat kraftigt i Åsunden. Fisketurismprodukten Möjligheten till ett attraktivt fiske, med god service och boende i genuin landsbygdsmiljö nära vattnet är den grundläggande affärsidé som lockar stora skaror av sportfiskare till Ryda. Sportfisket bedrivs i sjön Åsunden och det är framförallt gäddfisket följt av fisket efter abborre och gös som är eftertraktat. Upplåtelsen sker genom att man tillhandahåller fiskekort för Åsundens fiskevårdsområde där Ryda Gård i egenskap av fiskerättsägare är medlem. Gårdens båtar med motorer hyrs av fiskegästerna till priset 2400 kr per vecka och då ingår fri bensin under hela veckan. Stughyran bygger på ett grundpris kombinerat med ett personpris och varierar mellan de olika boendealternativen på gården exempelvis tar man 8500 kr för sju personer i Mellangården under en vecka. Kundmottagandet är viktigt och man möter upp nya gäster vid bilen då de anländer. Wivi visar och går igenom stugan som gästerna skall bo i och Lars i sin tur har en genomgång av båtar och det regelverk som gäller för fisket i sjön samt visar djupkort och ger fisketips. Lars har under resans gång lärt sig en hel del om fisket och gångbar fisketeknik i Åsunden och kan hyras in som fiskeguide om gästerna vill ha mer kött på benen. Mycket spontant fiskesnack blir det också när fiskegästerna besöker gårdens fiskebod för att inhandla drag och utrustning. Lars är som föreningsmänniska med förtroendeuppdrag inom bl.a. Södra, Maskinringen och Fiskevattenägareförbundet van att utifrån ett gräsrotsperspektiv med kraft verka för utveckling av näringsverksamhet på landsbygden. Förankringsprocessen vid utveckling av fisketurismverksamhet på gården har därför varit naturlig och viktig. Kontakter och informationsmöten med markägare och fiskerättsägare genomfördes tidigt. Den planerade fisketurismsatsningen mottogs inte med något större intresse även om en viss nyfikenhet om hur detta skulle gå kunde skönjas. En kommentar från ett av mötena har etsat sig fast i Lars minne Nog låter det bra men vi kan inte förstå vad folk skall hit och göra, här finns ju ingenting. Ett skolexempel på svensk hemmablindhet och jantelagens förankring i folksjälen. Hur som helst, Lars och Wivis öppenhet och vilja att dela med sig av sina erfarenheter har efter hand lett till ett gott samarbete med Åsundens fiskevårdsområde och olika bygdenätverk runt sjön. Ryda betraktas av flertalet som en resurs för fiskevårdsområdet och har blivit områdets viktigaste fiskekortförsäljare. Fiskevårdsområdet och övriga turismentreprenörer som vuxit fram runt sjön har producerat en gemensam hemsida och ett aktivt fiskevårdsarbete bedrivs bl.a. för att restaurera sjöns bestånd av öring. Lars och Wivi anser att kontakterna med länsstyrelse och kommun under uppbyggnadsskedet har löpt på smidigt. Kinda kommun har tidigt insett turistverksamhetens betydelse och har varit jättebra att ha att göra med. Tillstånd för kök, restaurang och utskänkning klarades av snabbt medan byggnadslov för båtbryggan nere vid sjön var lite krångligare. Däremot gick man bet på strandskyddsdispens för ett lusthus. Inom ramen för det regelverk som finns upplever man inget oöverbryggbart motstånd. Mun mot munmetoden viktig Ryda anslöt tidigt till Det Naturliga Fisket där Lars för övrigt är engagerad kassör. Marknadsföringen av fisket sker huvudsakligen via föreningen som har etablerade kanaler med ett flertal researrangörer i bl.a. Polen. Turistbyrån i Kinda har också gett bra draghjälp. Restaurang- och konferensverksamheten har man överhuvudtaget inte marknadsfört. Nöjda kunder har spritt budskapet om anläggning via mun mot munmetoden. Lars öppenhet och engagemang i olika lantbruksorganisationer har dessutom lett till att han i ett stort antal sammanhang har anlitats för att berätta om fisketurismen och på köpet fått möjlighet att marknadsföra sin egen verksamhet.

17 Ryda gård Reflektioner om fisketurismen Lars och Wivi har aldrig ångrat valet att lämna bankvärlden. Även om det under utvecklingsfasen har varit mer arbete än man trodde från början trivs man utmärkt med sin nya verksamhet och betecknar denna som en livsstil. Båda är servicemänniskor och vill människor väl. Man finner en tillfredsställelse i att ta hand om glada, positiva semestermänniskor från olika kulturer och umgås med dessa på engelska och tyska. Friheten att jobba åt sig själv och ha funnit en framtidsbransch för gården betonar man också. Nackdelen är att gästerna finns nära inpå det privata livet och att de behöver vara tillgängliga dygnet runt. Samtidigt medför detta att man kan ha god koll på sina gäster och avhjälpa eventuella problem som kan uppstå. Båda ser en enorm potential i fiske- och landsbygdsturismen och är övertygade att den ännu unga näringen kommer att öka och bli stor i landet. Vi är nu inne i en positiv spiral där den utländska marknaden allt mer upptäcker att Sverige är ett resmål. Responsen från gästerna som besöker Ryda är översvallande. Man värdesätter den vackra naturen, ensamheten och att inte behöva trängas på sjön, de goda fisket och de stora gäddorna. Det kryddat med bra kvalitet på båtar och hög servicenivå. Lars och Wivi välkomnar fler familjeägda lantbruks- och skogsbruksföretag in i fisketurismnäringen och menar att vi får det genom att fortsätta att visa på goda exempel. Rådet paret ger till den som är nyfiken på att utveckla verksamhet inom fisketurism är att starta försiktigt och sakta växa in i tankegången om en ny näring. Man bör ha klart för sig att saker inte alltid blir som man tänkt från början. Utvecklingsprocessen är en resa välj gärna dressin och låt affärsidén långsamt mogna fram mentalt. Utvecklingsprogrammet inom Det Naturliga Fisket är en värdefull färdkamrat. Viktigt är också att inte kopiera andra rakt av utan hitta sin egen nisch. Slutordet är att grundstommen vår svenska natur räcker långt! Thomas Lennartsson Fiskerikonsulent Tel thomas.lennartsson@hush.se Denna idéskrift har tagit fram inom projekt Fisketurism Ung Landsbygdsnäring Sparbanksstiftelsen Kronan

18 Sinnern Skogsfastighetens vatten blev till guld Många skogsgårdar har fiskevatten på sin fastighet. Men det är sällan skogssjön betraktas som en resurs i bruket av gården. Historiskt sett var det så man betraktade skogen innan skogsnäringen seglade upp som en basnäring i Sverige och skogen fick ett avgörande värde för gårdarna på landsbygden. Det gäller att vara framsynt och redo att tackla förändringar i omvärlden. Upplevelseturism växer starkt och det är viktigt att öppna ögonen för de unika möjligheter som våra skogsgårdar ruvar på. Efter många dagsverken inom såväl skogsägarrörelsen och på den egna gården blev Hemming Larsson med makan Sigrid befriade från sin hemmablindhet. På några år har fisketurismen i hemmasjön Stora Sinnern vuxit till en betydande näring på gården.

19 Sinnern En skogsmans livsvandring Stora Sinnerns Natur- och Fisketurism drivs av makarna Hemming och Sigrid Larsson. Verksamheten baseras på en jord- och skogsbruksfastighet i Ekeby, strax utanför Högsby mitt i Småland. Hemming är uppraryrket skötte och successivt tog över driften av skogs- och lantbruket på föräldragården. Genom en fastighetsaffär 1986 reglerades gårdens ursprungsfastigheter till brukbara enheter och fördelades mellan Hemming och hans två bröder. I samband med fastighetsaffären bosatte sig paret på med på meritlistan. Framförallt skogen ligger honom varmt om hjärtat och under perioden var han ledamot i Södras koncernstyrelse. Nyfikenhet är en annan egenskap som präglar Hemming och med goda vänner i turismbranschen väcktes tidigt ett intresse för turism vilket lett Sjöhagen erbjuder ett paradisiskt boende för kontinentens sportfiskare vuxen på gården och släkten kan spåras i bygden ända tillbaka till 1500-talet. Efter att ha läst ekonomi på lantbruksskola lämnade Hemming i mitten av 1960-talet föräldragården för fortsatta studier på Ulltuna i Uppsala men växlade snart om och utbildade sig till gymnasielärare i historia, geografi och statskunskap. I universitetsstaden träffade han sin blivande livskamrat, Sigrid, bördig från ett kronotorp i Norrbotten strax söder om Pajala och även hon gymnasielärare. I mitten av 1970-talet återvände de båda makarna till Hemmings hembygd där de parallellt med lägården. Gården man tog över är på totalt 290 ha varav 260 ha utgörs av produktiv skogsmark och 20 ha av åkermark. Dessutom har fastigheten fiskerätt i Ekeby bys samfällda fiskevatten i sjöarna Stora Sinnern, Lilla Sinnern och Sinnergöl samt i Emån. Totalt rör det sig om ca 200 ha samfällt fiskevatten. Hemming är utåtriktad och vid sidan av arbetet på gården och i skolan har han hela livet varit starkt engagerad i landsbygdens föreningsliv. Förtroendeuppdrag inom bland annat LRF, Hushållningssällskapet, Fiskevattenägarna och Södra Skogsägarna finns till många upptäcktsfärder både inom och utom landet. För att livspusslet skall gå ihop med så många engagemang är förstås en flink och förstående äkta hälft ovärderlig och det har han i Sigrid. Att se sjön för alla träd Föreningsmänniskan Hemming hamnade tidigt på ordförandestolen för sitt eget fiskevårdsområde, Sinnersjöarnas Fvof. Den nyfikne och turistintresserade skogsmannen hade i och för sig alltid intresserat sig för vad som döljer sig under ytan men aldrig betraktat sina sjöar som en

20 Sinnern aktiv resurs för gården. För den egna rekreationen var betydelsen emellertid stor och i paketlösningen vid fastighetsaffären 1986 ingick som villkor att han skulle få bygglov för ett eget fritidshus invid Stora Sinnern. Efter ett första avslag ställde sig länsstyrelsen positiv till en strandskyddsdispens bl.a. då man efter besök på platsen konstaterade att gammal bebyggelse fanns, byggnationen inte inkräktade på det rörliga friluftslivet och att en förbättrad väghållning skulle gynna detsamma kunde det färdiga fritidshuset Sjöhagen med bastu, relax och båthus skådas invid sjöns trädbevuxna strand och ned till huset ledde en vacker skogsväg utan bom. Detta hus blev sedan starten för den verksamhet kring fisketurism som finns på gården idag. Genom engagemang i länets fiskevattenägareförbund fick Hemming tidigt kontakt med Hushållningssällskapets fiskerikonsulent. Konsulenten missionerade med envishet om sjöarnas potential vilket bland annat utmynnade i att Sinnersjöarnas fiskevårdsområde lät utarbeta en fiskevårdsplan Utvecklingsprojektet Det Naturliga Fisket följde Hemming på distans och med visst intresse. Det första steget in i fisketurismen tog Hemming 2001 då han anslöt som deltagare i uppföljningsprojektet Fisketurism Sydost. Detta med anledning av att den envetne fiskerikonsulenten då enligt utsago hade blivit saligt förgrymmad över att Hemming inte tog till vara på de utvecklingsmöjligheter inom fisketurism som fastigheten inrymde. Stora gäddor är Stora Sinnerns signum Pusselbitar faller på plats Utvecklingsprogrammet i projektet gav Hemming råg i ryggen och strukturen för en småskalig fisketurism på gården klarnade i snabb takt. Sjöhagen avvecklades som fritidsboende och färdigställdes genom elektrifiering 2003 till uthyrning. Strax därefter renoverades ett närliggande torp Kolarhytten och lades till sortimentet. Stuguthyrning med Novasol som förmedlare inleddes sedan Parallellt hade en befintlig skogsstuga, Björn- hagen, på fastigheten renoverats 2001 och börjat hyras ut i blygsam omfattning. Då sjön Stora Sinnern är rik på signalkräftor genomfördes på prov dessutom enstaka kräftfiskearrangemang vid Sjöhagen. Hemming gick in som medlem i Det Naturliga Fisket och stärkes ytterligare i att hans utvecklingsidé var rätt. Det slutliga genombrottet kom 2005 då en tysk researrangör, K i n g f i s h e r, fick nys om verksamheten. Fjällen från H e m m i n g s ögon lossade definitivt då arrangören besökte anläggningen, provfiskade sjön och på fyra dagar fångade 60 stycken stora gäddor. Hemming häpnade och ett samarbete inleddes samma år med arrangören vars omdöme var ett kalasfiske i lagom stora sjöar med bra vatten och stugor belägna i vacker, enskild miljö. I Kingfishers regi besöktes sedan Stora Sinnern av fiskejournalister och TV-team vilket gav förnämlig marknadsföring i Tyskland. Efterföljande år kunde man räkna in 1160 gästnätter eller 52 stugveckor på anläggningen där 95 % av beläggningen utgjordes av sportfiskande tyskar. Omsättningen på båt- och stuguthyrning uppgick till omkring kr.

21 Sinnern Fisketurismen var därmed definitiv en reell näring på skogsgården. Stora Sinnerns Naturoch Fisketurism Den fisketurismanläggning som Hemming och Sigrid idag driver på sin skogsgård består alltså av 3 st mindre, moderna stugor. Stugrenoveringarna har genomförts utan externt stöd och delvis bekostats av skogsintäkter. Sjöhagen och Kolarhytten med fyra resp. fem bäddar ligger alldeles invid Stora Sinnerns strand medan Björnhagen med sex bäddar återfinns en bit upp i skogen. Kolarhytten kostar 3500 kr i veckohyra medan de båda andra stugorna hyrs ut för 4500 kr. På anläggningen finns tre aluminiumbåtar försedda med 4 hk båtmotorer för vilka hyrpriset är 1500 kr per vecka. Hemming känner att han hamnat lite lågt i prissättning av stugor och båtar och håller på att justera upp dessa. Affärsidén är att framförallt vända sig mot fisketurister och ge dessa gäster ett fiske av hög kvalitet och bra service. En timma efter ankomst får gästerna alltid en ordentlig genomgång av regler, fiskeplatser, båtar/motorer, fiskedjup och tips om vilka drag som fungerar. Fiskekort köps till och ekolod finns att hyra. På an- läggningen ransonerar man fisken och gästerna skall återsätta all gädda och gös som man inte äter upp under vistelsen. Något gästerna ser som naturligt och efterlever utan problem. Hemming och Sigrid är mycket måna om Hemming och Sigrid är tillfreds med sin fisketurismsatsning en god kommunikation med både sina gäster och agentkontakter. Man strävar efter att gästerna skall vara självgående efter den inledande introduktionen men är alltid anträffbara på mobilen om problem skulle uppstå. För att ytterligare förbättra informationen och marknadsföra anläggningen har man tagit fram en trevlig hemsida Hemming har från början också varit mån om att informera fiskerättsägare och grannar runt sjön om sin verksamhet. Förankringsprocessen har varit viktig inte minst då fisket upplåts gemensamt via Sinnersjöarnas fiskevårdsområde. Vissa av dessa var inledningsvis skeptiska till denna nya näring men säger idag inte så mycket och är nog lite imponerade av den lyckade satsningen. Inte minst då verksamheten ökat på fiskekortförsäljningen rejält. Stora Sinnern är förbunden med Lilla Sinnern vilket ger fiskegästerna tillgång till drygt 340 ha sammanhängande fiskevatten. Detta upplevs lagom stort och behändig att utforska under en veckas fiske med spinn och trolling. Kräftfisket som var den upplevelse som Hemming och Sigrid först förde fram är idag i stort sett nedlagd. Sportfiskegästerna har istället tagit över och prognosen för 2007 är 1230 st gästnätter vilket innebär att anläggningen i princip är fullbokad. Kräftfiskearrangemang erbjuds numera endast som en specialité för egna utvalda gäster Funderingar om naturoch fisketurism Hemming och Sigrid tror att fisketurismen ännu bara är i sin linda och att den kommer att växa i betydelse för svensk landsbygd. Miljödebatten kommer med säkerhet leda till att människor på kontinenten fokuserar mer på närområdet då de väljer semestermål med följd att bland annat fler tyskar väljer Sverige av dessa skäl. Men, säger de med en mun, det gäller att vi på landsbygden tar näringen seriöst och verkar för uthållighet och kvalitet i våra produkter både vad gäller boen