Vägledning för miljöanpassad utomhusbelysning Miljöstyrningsrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för miljöanpassad utomhusbelysning Miljöstyrningsrådet"

Transkript

1 Vägledning för miljöanpassad utomhusbelysning Miljöstyrningsrådet

2 Innehåll: Introduktion Projektering viktiga beslut Gaturum och gestaltning Investering och återbetalning Ljuskällor olika faktorer Armaturer olika faktorer Förkopplingsdon (Driftdon) Styrsystem Elsäkerhet och lägre elförbrukning Underhåll och service Återvinning och avfallshantering Bilaga I: Förkortningar BILAGA II: Ordlista Bilaga III: Beräkning av elförbrukningens miljöpåverkan Bilaga IV: Ljuskvalitet, ljusupplevelse och energibesparing Bilaga V: Kvicksilver och ljuskällor Bilaga VI: Information om övriga ljuskällor för utomhusbelysning Bilaga VII: Information om ljusföroreningen himlaglim Fotnoter Vägledningen är framtagen av Miljöstyrningsrådet Arbetsgruppen för utomhusbelysning Kontaktperson: Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet

3 INTRODUKTION Syfte och omfattning Många kommuner har behov av att modernisera sina väg-, gatu- och parkbelysningsanläggningar. De upplever ett behov av att få råd och riktlinjer i detta arbete för att kunna göra miljöriktiga val. Denna vägledning samt tillhörande kriteriedokument för belysningsprodukter, entreprenad och projektering är framtagna som stöd för upphandlare som vill genomföra en miljöanpassad upphandling av utomhusbelysning. Upphandlingsdokumenten bygger dels på Vägverkets riktlinjer, Vägar och gators utformning, VGU (2004:80), och dels på Vägverkets publikation Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster (2006:105). För att förenkla omfattningen och uppbyggnaden av detta dokument är vägledningen begränsad till utomhusbelysning som omfattas av väg-, gatu- och parkbelysning, exklusive miljöskapande belysningen eller s.k. effektbelysning. Belysningens miljöpåverkan En belysningsanläggning ger upphov till miljöbelastning och den allra största delen, över 80 % av den totala miljöbelastningen 1, orsakas av dess elförbrukning (bilaga III). Val av system och anläggningens dimensionering blir avgörande för den framtida miljöbelastningen. Dessa val görs dels vid beslut om belysningsstrategier för olika områden och dels vid projektering av anläggningarna. Transporter vid underhåll och inköp, kemikalieinnehåll samt avfall är andra miljöbelastande faktorer att ta hänsyn till vid upphandling av utomhusbelysning. 3 Besparingspotentialer Offentlig belysning är en stor kostnadspost för offentliga förvaltningar. I den totala livscykelskostnaden är elenergi en mycket stor post. Många anläggningar som installerades på 60- och 70-talen är idag i stort behov av nya investeringar, och det är då viktigt att välja teknik som minskar elförbrukningen och som därmed ger låga livscykelkostnader. Det finns nya armaturer på marknaden som kan minska energiåtgången väsentligt om gamla armaturer ska ersättas helt. EU är på gång att byta ut kvicksilverljuskällor 2 mot högtrycksnatriumljuskällor eller metallhalogenljuskällor. Detta kommer att leda till en effektivisering med ca 40 %. Ett byte från slammade ellipsoida ljuskällor till klara tubformade ljuskällor kan uppnå 15 % effektivisering medan byte från magnetiska förkopplingsdon till elektroniska minskar energiförbrukningen med ca 7 % och förlänger ljuskällans livslängd med upp till 30 % 3. Även ny styrutrustning gör det möjligt att sänka kostnader och energiförbrukning väsentligt. Om gamla belysningsanläggningar utrustas med nya armaturer och ny styrutrustning inverkar detta inte negativt på kvaliteten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har jämfört tre alternativa sätt att bygga om en anläggning från 1960-talet med kvicksilverljuskällor. Undersökningen visar att det ofta är fullt möjligt att halvera användningen av energi utmed en gata. Därmed kan driftskostnaden sänkas betydligt samtidigt som bättre ljuskvalitet uppnås. Att investera i ny belysning kan alltså snabbt bli en mycket lönsam affär 4.

4 Projektering - viktiga beslut Ljus är något av en grundpelare i vårt samhälle. Gatuoch parkbelysning tas för givet i städerna och är en självklar del av vår vardag. Samtidigt känner sig människor, framförallt kvinnor, alltmer otrygga i städerna. Det finns ett stort behov av mer och bättre utformad belysning. Eftersom belysningsanläggningens största miljöbelastning ligger i dess energiförbrukning gäller det därför att vid planeringen noga väga energi mot nytta. Förutsättningar för belysningen Gatu- och vägbelysningens syfte är att hjälpa trafikanter att upptäcka och stanna för hinder på vägen innan en olycka sker. Komplexare situationer ställer högre krav på belysningsmängden. Hastighet, trafiktäthet, bländning och närvaron av oskyddade trafikanter påverkar ljusbehovet. Principen för vägbelysning är att hinder och objekt framträder i mörk kontrast mot den ljusare vägbanan. Högre ljusstyrkor ger kortare reaktionstider. Den farligaste situationen är den med mötande trafik. Den belysta vägbanan hjälper då till att minska bländningen från billjuset vilket ökar chansen för föraren att upptäcka hinder bortom den mötande bilen. Vägbelysning beräknas som vägbanans ljushet mot en tänkt observatör på ett visst avstånd mot belyst område. I Vägverkets skrift VGU finns riktlinjer för i vilka situationer belysning blir nödvändig och rekommenderade ljusnivåer. Allra mest nytta vad gäller trafiksäkerheten får gatubelysning i miljöer där både bilar och oskyddade trafikanter vistas. Parkbelysningens syfte är att människor som går eller cyklar ska kunna förflytta sig säkert i staden. Man ska med belysningens hjälp kunna upptäcka hinder och faror på och bredvid parkvägen, kunna orientera sig samt se och bedöma mötandes avsikter. Olika typer av miljöer har olika behov av belysningsanläggning. Stadsparken med stor genomströmning av folk och närhet till uteliv, målpunkt för turism och plats i stadshistorien har helt andra förutsättningar och behov än gång- och cykelvägen mellan busstationen och det egna bostadsområdet. I parkområden med lägre hastigheter, avsaknad av bländning från bilar och andra krav, är förutsättningarna andra än för gatubelysning vilket innebär att principer och beräkningsmetoder skiljer sig åt. En väl belyst vägbana är fortfarande viktig i parkmiljö för att upptäcka hinder och hål men ljusmängden kan vara lägre. Ett visst sidoljus kan behövas i parkbelysning, mer information om detta finns i avsnittet om Ljusföroreningar och armaturens ljusspridning. Olika val Redan i projekteringsstadiet ska belysningsstrategin bestämmas och projektet kan planeras med utgångspunkt att energieffektivisera. En tidig planering gör att alla som engageras i projektet kan arbeta med samma utgångspunkt, såväl elinstallatörer och arkitekter som belysningskonsulter, byggentreprenörer etc. Följande åtgärder kan övervägas vid projektering: Det första beslut som ska tas är om vägen överhuvudtaget ska belysas. Trafikmängd och svårighetsgrad avgör. Förekommer exempelvis oskyddade trafikanter? Rekommendationerna i VGU kan användas för att välja rätt ljusnivå. Det är viktigt med ljus på vägar där oskyddade trafikanter kan befinna sig. Tidsstyr effekten, dämpa ljusstyrkan vissa tider på dygnet, optimera tänd- och släcktider Byt ljuskällor (och armaturer, förkopplingsdon), på befintliga stolpar. Vid byte av ljuskälla är det viktigt att kontrollera att armaturen och förkopplingsdonet är anpassade till ljuskällan. Byt hela anläggningen och gör en optimering enligt VGU. För att få en bild av vilka åtgärder som är ekonomiskt genomförbara bör en livscykelkostnadskalkyl göras, vilken sedan balanseras mot den budget som finns till förfogande. En möjlighet, ifall budgeten är för liten, är att upphandla utomhusbelysningen som ett EPC-projekt, s.k. Energy Performance Contracting. Läs mer om detta under kapitlet Investering och återbetalning. Vid planering av belysningsstrategier måste också givna de förutsättningarna som råder beaktas. Dessa kan exempelvis vara elnät, stadsplanering, omgivande arkitektur, skyltfönsters belysning, logistiska flöden som exempelvis folk som strömmar ut från en biograf vid vissa tider, etc. 4

5 En ytterligare faktor att ta hänsyn till vid planeringen är den omgivande miljön. Är det stadsmiljö, bostadsområde, park, påfart, motorväg eller tunnel? Är området utsatt för vandalism, finns det extra hög korrosionsrisk? Finns det särskilda krav på design, utformning, tändtider eller underhåll så påverkar det i sin tur vilken teknik som bör användas, vilket i sin tur påverkar energiförbrukningen. Många befintliga belysningsanläggningar är helt eller delvis överflödiga och borde aldrig ha byggts. Om åtgärd (1) enligt ovan alltid övervägs, kan detta kanske undvikas i framtiden. Överdimensionerade anläggningar kan undvikas genom bra belysningsplanering, eller genom EPC som gör det möjligt för leverantörerna att erbjuda så litet belysning som möjligt för att tillgodose den specificerade och efterfrågade funktionen. Ljuspunktshöjden, ljuspunktsavståndet och armaturens ljusfördelning påverkar bländningen, samt belysningsnivån och jämnheten på den belysta ytan. Högre montagehöjd belyser större yta, gör belysningen jämnare och minskar bländningen, men belysningsnivån minskar. Vid högre ljuspunktshöjder kan färre ljuspunkter användas och placeras längre från körbanan. Typiska höjder är: 4 m (gc-vägar), 6 m (bostadsgator), 8 m (matargator), och m (trafikleder). GATURUM OCH GESTALTNING Gestaltning kan vara ett effektivt verktyg för energieffektivisering av utomhusbelysning. Ljusets olika visuella egenskaper, möjligheter och förutsättningar kan utnyttjas för att göra tekniska val som leder till energieffektivisering. Även människans förutsättningar, möjligheter och begränsningar att läsa av sin miljö, biologiskt, fysiskt och upplevelsesmässigt (s.k. miljöpsykologi) är viktiga faktorer som kan påverka de tekniska valen i en energieffektiv riktning. INVESTERING OCH ÅTERBETALNING Ett bra sätt att jämföra olika åtgärder är att beräkna återbetalningstider. Den absolut enklaste beräkningen är att dela investeringen med kostnadsbesparing per år. En mer avancerad jämförelse kan göras med hjälp av livscykelkostnadsberäkningar, LCC. Ett exempel på LCC finns på Miljöstyrningsrådets hemsida tillsammans med kriteriedokumenten för utomhusbelysning. Åtgärder som ger största möjliga energibesparing ska prioriteras eftersom de också ger störst miljönytta. En investering i energieffektiv utomhusbelysning kan kosta en del, men detta återbetalas på relativt kort tid. Det är dessutom mycket motiverat eftersom av kommunernas drift- och underhållskostnader är gatubelysningen den näst största posten med 25 %, d.v.s mkr (2005). Det är en ökning med ca 9 % jämfört med Den stigande trenden beror på det stigande elpriset. Detta eftersom kostnaderna domineras av elkostnaderna. Återbetalningstiden är kort p.g.a. de höga energipriserna 5. Ifall investeringsbudgeten är mycket låg, är en möjlighet att genomföra ett EPC-projekt. I Sverige är det mer vanligt med EPC inom fastighetsförvaltning, där det har tillämpats mycket framgångsrikt. EPC EPC står för Energy Performance Contracting. Det är en funktionsupphandling av energibesparing med driftansvar och prestandagaranti. Det innebär att entreprenören har ansvar för slutresultatet och garanterar en viss energibesparing som gäller under hela kontraktstiden. EPC säkerställer att den investering som görs verkligen ger det tänkta resultatet. Besparingarna kan dessutom oftast bli större än den garanterade, eftersom entreprenören garanterar en minsta besparing. Om besparingen inte uppfylls blir entreprenören återbetalningsskyldig. Investeringarna betalas tillbaka av den garanterade besparingen. Entreprenören kan sköta detta eller så finansierar kommunen projektet. Att det är en garanterad besparing innebär att kommunen undviker risktagandet. Olika delar i belysningsanläggningen har olika livslängder. Följande är typiska värden: armaturer 25 år, stolpar år och kabel år. Den ekonomiska livslängden för hela anläggningen är ca 33 år. Det innebär att vid planering av belysningsanläggningen ska ett armaturbyte beräknas ske innan det är dags att byta stolpe, samt att kabelnätet håller 2-4 gånger så länge som armaturen. Om en 25 år gammal armatur byts idag gör utvecklingen i teknik och ljuskällor att man automatiskt sparar energi. Armaturer för 250 W kan bytas till 150 W eller 100 W armaturer. Inom utomhusbelysning har man erfarenhet av EPC inom ett Europeiskt projekt, E-street, under Intelligent Energy Europe. Mer om deras projekt finns att läsa på där bland annat olika finansieringsmodeller presenteras. Göteborgs Stad deltog i projektet. Kommuner som saknar eller har mindre erfarenhet av gatubelysning har möjlighet att använda sig av andra kontraktsformer för att energieffektivisera. Ett sätt är att ingå i ett PPP, Public Private Partnership, eller OPS, Offentlig Privat Samverkan. PPP innebär att en privat aktör går in och gör investeringen åt kommunen, samt bidrar med kompetens 5

6 och erfarenhet. Investeringen betalar kommunen sedan av under en återbetalningsperiod. En typ av kontrakt är resultat av en s.k. funktionsupphandling, dvs. färdigt ljus på gatorna. Slutresultatet står i fokus i kontraktet, hur detta utförs är av mindre betydelse. Detta är en fördel om kommunen har ont om egna tekniska personalresurser att bistå med. Det enda kommunen behöver göra är att utföra stickprovskontroll. Dessutom ska entreprenören redovisa resultaten i sitt kvalitetssystem under kontraktsperioden. Viktiga är att vid dessa typer av kontrakt att tiden inte är för kort då investeringen skall betalas av på många år (det kan röra sig om avskrivning på ca 33 år). Kommunen får också lägre energikostnader vilket ger utrymme för avskrivningar. LJUSKÄLLOR OLIKA FAKTORER Kvaliteten på ljuskällor kan definieras med olika begrepp som finns beskrivna nedan. I ordlistan i bilaga II, finns förklaringar till de belysningstekniska termerna. Ljusutbyte Klara ljuskällor har högre ljusutbyte än slammade (matta) ljuskällor. Klara ljuskällor möjliggör dessutom att ljuskällan kan styras med hjälp av optik, varför dessa föredras ur energieffektiviseringssynpunkt. Det kan vara motiverat att använda slammade ljuskällor i vissa situationer i bostadsområden om bländning konstateras som problem. Ett alternativ är då istället att använda bländskydd som ger ett mjukare ljus. Ett högt ljusutbyte är nödvändigt för att uppnå energieffektivisering och ska eftersträvas i första hand, men det finns även andra faktorer att ta hänsyn till som kan utläsas i nedan följande avsnitt. Färgåtergivning, färgtemperatur & spektrum Det är viktigt att överväga i vilka fall god färgåtergivning behövs, eftersom ljuskällor med denna egenskap inte alltid ger optimalt ljusutbyte och inte alltid har den långa livslängden som andra ljuskällor har. Ny utveckling av ljuskällor har dock gjort det möjligt att finna ljuskällor med både god färgåtergivning, högt ljusutbyte och bra livslängd. God färgåtergivning kan fungera brottsförebyggande eftersom det gör det möjligt att kunna se färger och utläsa ansikten m.m. Det finns också arkitektoniska skäl till att prioritera god färgåtergivning. Detta är endast några exempel och det finns givetvis fler skäl till att välja ljuskällor med god färgåtergivning. Det finns ljuskällor med god färgåtergivning som kan ge energibesparingsmöjligheter, läs mer om detta i bilaga IV. I denna bilaga om Ljuskvalitet, ljusupplevelse och energibesparing berörs spektrumets och färgtemperaturens betydelse ur säkerhets- och energisynpunkt. Livslängd, ljusnedgång och lampbortfall Livslängd, ljusnedgång och lampbortfall är ofta nämnda tillsammans, eftersom livslängden för en ljuskälla anges som brinntid (i timmar) vid ett visst lampbortfall, och även ljusnedgången kan anges för denna brinntid. Ett bra mått skulle vara s.k. normal brinntid, då 90 % av ljuskällorna lyser med % av ursprungligt ljusflöde. För mer förklaringar, se ordlistan. Alla ljuskällor tappar ljus över livslängden. Ljuskällans ljusnedgång påverkar vilken dimensionering man bör göra av belysningsanläggningen (d.v.s. en viss överdimensionering görs för att kompensera ljusnedgången). Ljuskällans ljusnedgång påverkar också planeringen av underhåll. När ljuskällorna tappat för mycket ljus är det dags att byta ut dem. Vad gäller lampbortfall, är det bra att välja ljuskällor med lågt lampbortfall av säkerhetsskäl (det anses värre med mörka luckor i belysningen än en allmän ljusnedgång i hela anläggningen). Överdimensioneringen gör det dock intressant ur energisynpunkt att även välja ljuskällor med liten ljusnedgång. Val av ljuskällor med lång livslängd är viktigt ur miljösynpunkt i miljöer där det är svårt att byta ut belysningen, eftersom många olika fordon krävs vid dessa byten. Det är då bra att minimera dessa tillfällen. Kemikalieinnehåll Ljuskällor innehåller flera kemikalier. Följande miljöfarliga kemiska ämnen kan förekomma i ljuskällor: kvicksilver, bly och krom. Den mest uppmärksammade är kvicksilver, som är mycket giftigt och dessutom bioackumulerande, vilket innebär att det kan tas upp och ansamlas i en organism. Det är därför viktigt att planera för en god avfallshantering vid underhållsentreprenad, så att uttjänta ljuskällor omhändertas så att kvicksilvret kan återvinnas. Allmänt kan sägas att innehåll av farliga ämnen har fasats ut i ljuskällor under de senaste åren. Även kvicksilvermängden har stadigt minskat. Ljuskällorna omfattas av WEEE-direktivet, producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. Det innebär att producenterna ansvarar för att det finns ett system för säkert omhändertagande. Läs mer om detta i kapitlet om återvinning och avfallshantering. Ljuskällor omfattas också av RoHS-direktivet. Genom RoHS-direktivet förbjuds användningen av kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden efter 1 juli Det finns dock undantag i lagstiftningen för vissa specificerade användningsområden, och kvicksilver i ljuskällor är en av dem 6. 6

7 Inom branschen utvecklas ljuskällor utan kvicksilver. Dessa har dock för närvarande ett lägre ljusutbyte. Högtrycksnatriumljuskällor förlorar ex lumen per watt ifall de är kvicksilverfria. Läs mer om kvicksilver och ljuskällor i bilaga V. Det är viktigt med tydliga och detaljerade miljödeklarationer för ljuskällorna så att kunskap om all deras innehåll finns vid slutomhändertagandet. Olika ljuskällor I tabellen nedan redovisas typiska värden för ljuskällor som kan förekomma i utomhusbelysning. Kvicksilverljuskällan finns inte med i tabellen eftersom den p.g.a. sin höga energiförbrukning ska fasas ut enligt Ekodesigndirektivet. Ibland kan det vara nödvändigt med en kompromiss vid val av ljuskällor. Idag har exempelvis keramisk metallhalogenljuskällan kortare livslängd än högtrycksnatriumljuskällan och kompaktlysrör. Å andra sidan har den både god färgåtergivning och högt ljusutbyte. Lysrören och kompaktlysrören finns i longlife-utförande men har lägst ljusutbyte av ljuskällorna. Lysrören och kompaktlysrören är utformade så att det inte går att rikta ljuset från dessa ljuskällor på samma sätt som för keramisk metallhalogen och högtrycksnatriumljuskällan. Högtrycksnatriumljuskällan har högst ljusutbyte och relativt lång livslängd, men sämre färgåtergivning. Den har också sämre ljusutbyte för mesopiskt och skotopiskt seende än övriga ljuskällor. Ljuskälla Effekt Livslängd vid 10% lampbortfall (h) Högtrycks-natrium-ljuskälla 50W 400W Ca (Långlivs-varianter ca ) Ljusnedgång vid denna livslängd Färgtemperatur (K) (ju högre värde desto kallare) Färgåtergivning (Ra) (ju högre värde desto bättre) Ljusutbyte (lm/w) Övrig information (Hg=kvicksilver) Ca 10 % Ca 2000 Ca 20 Ca Innehåller Hg (Finns även Hgfria varianter) Keramisk metallhalogen-ljuskälla 35W 400W Ca Ca % Ca Ca Innehåller Hg Högt ljusutbyte för mesopiskt och skotopiskt seende Lysrör 14W 80W Ca (Långlivs-varianter ) Kompaktlysrör 5W 80W Ca (Långlivs-varianter < 42000) Ca 10 % Ca Innehåller Hg Högt ljusutbyte för mesopiskt och skotopiskt seende Ca 10 % Ca 85 Ca Innehåller Hg Högt ljusutbyte för mesopiskt och skotopiskt seende Aktuell teknik för ljuskällor, 2009 En ljuskälla med såväl god färgåtergivning, högt ljusutbyte och lång livslängd med högst 10 % lampbortfall och fortsatt god ljusbibehållning eftersträvas oftast. Dessa ljuskällor kan dock vara svåra att få tag på, som kan utläsas av tabellen ovan som sammanfattar befintlig teknik på marknaden. Utveckling sker dock av t.ex. keramiska metallhalogenljuskällor som har både ökad livslängd och högre ljusutbyte. I VGU går att utläsa att högtrycksnatriumljuskällor mest används till vägbelysning och mindre känsliga områden i tätort och keramisk metallhalogenljuskällor används för gator, GC-vägar, torg och parker. Övriga ljuskällor som används inom utomhusbelysning är kompaktlysrör som kan användas på GC-vägar, torg och i parker, samt lysrör som kan användas i tunnlar. Det är dock viktigt att kontrollera att kompaktlysrören och lysrören klarar låga temperaturer (armatur och förkopplingsdon). Det finns annars risk för så mycket som 50 % bortfall av ljusflödet vid minusgrader och livslängden kan minskas. Alla de tekniska val som görs när man planerar sin belysningsstrategi påverkar hur energieffektiv och miljöanpassad belysningsanläggningen blir. Det vill säga, det är inte bara ljuskällorna som ska övervägas noga utan också val av armaturer med dess reflektorer och stolpar m.m. Mer information om övriga ljuskällor för utomhusbelysning, som diodljuskällor och induktionsljuskällor, finns i bilaga VI. ARMATURER OLIKA FAKTORER Armaturen är en viktig del av belysningssystemet när man vill optimera ljusets kvalitet och minimera ljusspill. Armaturen kan vara utrustad med en reflektor som ökar luminansen och reflektorns form och yta bestämmer ljusstrålens storlek och symmetri. Blanka reflektorer riktar ljuset och placerar det så att det ger störst nytta. Bländskydd kan ingå i armaturen för att ge ett mjukare ljus. 7

8 Optik - effektivare reflektorer Systemets belysningseffektivitet (UF) definieras av andel ljusflöde som träffar referensytan per summan av det totala ljusflödet från de installerade ljuskällorna. UF av en armatur är resultatet av en kalkyl bestående av armaturens fotometriska data samt ljuspunktskonfigurationen, vägreflektionen och vägdimensionerna. På så vis tas systemet med i beräkningarna 7. För att få en hög UF måste så mycket som möjligt av ljuset riktas mot den tänkta ytan. Desto högre UF, desto mindre energi behövs för ljuskällan. Nya armaturer har multifacetterad reflektor som kan användas för att anpassas till specifika ytor. Armaturer med interna reflektorer kan minska uppåtriktad spilljus. Asymmetrisk reflektor undviker störande sidospilljus. Armaturer med transparent skyddsmaterial med mer koncentrerade optikegenskaper och hög optisk transmittans skulle förbättra UF. UF kan då förväntas att öka till 0,6. Aluminiumreflektorer kan öka sin prestanda genom multilagerteknik. Reflektering kan ökas från 87 % till 95 % p.g.a. detta. Armaturens verkningsgrad kan ökas med 5-15 %. Totalverkningsgrad För att optimera armaturens totaleffekt (d.v.s. ljuskällans och förkopplingsdonets effekt tillsammans, där så liten förkopplingsdonseffekt som möjligt eftersträvas), är det viktigt att förkopplingsdonets verkningsgrad är så hög som möjligt (förkopplingsdonets verkningsgrad räknas ut genom att dela ljuskällans effekt med ljuskällans och förkopplingsdonets effekt tillsammans). Det finns en utveckling av ny armaturdesign med bra skydd. Till exempel finns det enligt klass IP66, fuktoch dammskydd av den optiska enheten med dubbelt hölje, vilket garanterar långsiktig renhet av den optiska enheten. Det finns också nya armaturer med självrengörande lager på glaset som minskar lagring av extern smuts. Det är UV-strålar som aktiverar det självrengörande lagret, de bryter ner det och beståndsdelarna sönderdelar smutsen. Det finns också självrengörande lager som aktiveras av vatten. Kupor av plast går att lackera med en speciallack. Denna lack gör att kupan blir mer motståndskraftig mot t.ex. UV strålning, repor, graffiti och är därmed mycket enkel att rengöra. I smutsig miljö kan det i de flesta fall räcka med att det regnar på kupan. Ljusföroreningar och armaturens ljusspridning I Sverige gör vi av med minst 300 GWh/år i form av spilljus. Armaturer med strö- och spilljus i utomhusbelysningen är inte önskvärda av flera skäl: Lägre belysningskvalitet: Mindre ljus där det gör nytta, bländning, ljus som stör omgivningen, ljusföroreningar Högre driftskostnader: Högre energiförbrukning därför att ljuset slösas bort Onödig miljöpåverkan: Utsläpp av växthusgaser, ljus som stör omgivningen och djur samt belysning av natthimlen Ljusnedgång Anläggningar överdimensioneras för att ge marginal för den ljusnedgång som sker på grund av ålder och smuts. För att undvika ljusnedgång ska armaturen skyddas med hjälp av minst kapslingsklass IP65 istället för IP23 (hög ljusbibehållningsfaktor uppnås). 8

9 Gatuarmaturer med planglas som är helt avskärmade uppåt ger de bästa förutsättningarna för att minska ljusföroreningar och spilljus. Ljuset ska spridas till den tänkta ytan och sidospilljus undvikas. GC- och parkvägsarmatur kan ha en lätt välvd kupa eller ha någon enstaka procents ljussläpp åt sidorna för att ge en vägledning. Lameller och bländskydd är sätt att dämpa sidoljusspillet. I undantagsfall kan som rent estetisk ljussättning uppljus accepteras, men då företrädesvis när något skärmar uppåt såsom träd och annan vegetation. All ljusförorening bör minimeras. Mer information om ljusföroreningar och dess påverkan finns i bilaga VII. Armaturens kupa eller planglas kan vara tillverkade av plast eller glas: Glas har mycket lång livslängd och blir inte gul med stigande ålder. Polykarbonat (PC) är en okrossbar plast som är känslig för hög temperatur och UV ljus. Med stigande ålder blir plasten gul och slagtåligheten försämras då starkt. Även transmissionsgraden försämras då plasten gulnar. Slagtålig Akryl är inte lika okrossbar som PC, men den gulnar inte så mycket som PC. Om en kupa gulnar så blir det mindre ljus i anläggningen. Slagtålig akryl är ett bra alternativ där vandaliseringen är begränsad. Den behåller sin transmissionsgrad bättre än konkurrenten sett över hela sin användningsperiod. Armaturens åldringsegenskaper Vid konstruktion av belysningsarmaturer för utomhusbruk är det viktigt att ta hänsyn till den mekaniska påfrestningen och atmosfären som armaturen utsätts för. Metall är oftast den bästa konstruktionslösningen för stabilitet och livslängd. Den är bra för kylning av armaturen och enkel att återvinna. En del utomhusprodukter levereras omålade vilket är ett bra sätt att reducera miljöpåverkan. 9 Det är viktigt med hållbara strategier ur ett miljöperspektiv. Därför beställs ofta armaturer, stolpar m.m. som är korrosionsskyddade. Samtidigt ska ett sådant skydd helst inte innehålla farliga kemikalier. Skriften Bara stål kan rosta så, från Sveriges Kommuner och Landsting ger lite vägledning. Bland annat förespråkas vattenbaserad ytbehandling om möjligt. En del miljöer ställer dock extra höga krav på korrosionsskydd, exempelvis tunnlar och kustnära områden, där smutshalt och salthalt i luften är höga. FÖRKOPPLINGSDON (DRIFTDON) Det finns både elektroniska och magnetiska förkopplingsdon. Elektroniska förkopplingsdon har följande fördelar jämfört med magnetiska förkopplingsdon: Mer kompakta och effektiva (10 % högre ljusutbyte för lägre wattal: W). Minskad variation avseende ljuskällans ljusflöde (magnetiskt förkopplingsdon ger variationer på ±20 %). Kan vara reglerbara. Vissa elektroniska förkopplingsdon har över-

10 vakningsfunktion, t.ex. larm för åldrad ljuskälla. Detta minskar underhållskostnader och transporter. Detta förutsätter att donet kommunicerar med en central övervakning. Längre ljuskällelivslängd och skydd mot hög spänning vid igångsättning efter nedgång. Den höga spänningen som är effekten av att förkopplingsdonet försöker sätta igång ljuskällan gång på gång (detta sker dock först när ljuskällan har svalnat) skadar ljuskällans och förkopplingsdonets livslängd. Skydd mot detta finns som funktion i elektroniska förkopplingsdon. Alternativt kan högtrycksnatriumljuskällor med inbyggt skydd användas. Vissa elektroniska förkopplingsdon kan vid höga temperaturer i armaturen ljusreglera (dämpa) ljuskällan automatiskt för att skydda förkopplingsdonet. Vissa elektroniska förkopplingsdon kan i äldre ljuskällor ljusregleras automatiskt vid hög lampspänning. På detta sätt kan cykler (antändning, uppvärmning, avstängning, avkylning) hos högtrycksnatriumljuskällor undvikas. Andra miljöfördelar med elektroniska förkopplingsdon är snabb tändning, mindre flimmer samt att ljuskällan släcks när ljuskällan har en felaktighet. Elektroniskt ljusreglerbara förkopplingsdon har inte på allvar blivit ett marknadsmässigt alternativ. Det beror på höga priser, osäker livslängd på grund av förkopplingsdonets komplexitet, bristande kompabilitet med tillgängliga ljuskällor och ett högre pris vid anpassning till utomhusmiljön. Teknologin finns dock tillgänglig för vissa utomhusapplikationer såsom järnvägar, försvaret, telekom och fordon. Därmed kan den snart förväntas bli mer tillgänglig även för andra syften. STYRSYSTEM Allmänt Ett nyinstallerat styrsystem förväntas ha en livslängd på ca 20 år. Under denna tid kommer mycket att förändras vad gäller energipris och ljuskällornas effektivitet. Men även behovet av övervakning för att uppnå ett effektivare underhåll blir en viktig faktor att ta hänsyn till. Energipriset tenderar att stiga i minst samma takt som använd utrustning blir energieffektivare. För att kunna åstadkomma en långsiktig besparing i pengar krävs därför en möjlighet att bättre kunna anpassa ljusnivåer efter rådande yttre förutsättningar. Val av styrutrustning blir därför en viktig del i användarens långsiktiga energistrategi. Ett antal olika system finns tillgängliga på marknaden. De mer avancerade innehåller funktioner som 10 gör att de kan ersätta både enklare lokala och centrala tändsystem och senare även ge möjlighet till en mer avancerad styrning. Lokal tändutrustning Astronomiskt ur - Monteras i belysningscentralen och tänder eller släcker belysningen baserat på solens position på den plats som utrustningen är anpassad för. Ljusrelä - Monteras i anslutning till belysningscentralen och tänder eller släcker belysningen baserat på rådande ljusförhållanden på platsen. Central tändutrustning Styrcentral tvåvägs - Monteras i belysningscentralen och får sitt kommando för att tända/släcka från en centralt placerad utrustning via GSM/GPRSkommunikation. Tändvillkor kan komma från en central gemensam ljussensor eller enligt ett upplagt tidsschema. Medger manuell tändning eller släckning från driftcentral. Utrustning finns i flera utföranden, allt från enkel till/från-funktion till mer avancerade system förberedda för kommunikation med armaturer samt återföring av larm och mätvärden. Styrcentral envägs - Monteras i belysningscentralen och får oftast sitt kommando som ett SMS via GSM kommunikation. Kan också vara ett system byggt på Minicall eller annan typ av envägs radiokommunikation. Kan endast ta emot order för tändning och släckning. Ingen möjlighet till återrapportering av larm eller utebliven tändning finns. Tänd- och släckorder skickas ofta flera gånger för att säkerställa funktion. Ljusreglering (dämpning/dimning) Tvåvägs - Utrustningen monteras i armaturen och växlar vid en kalkylerad tidpunkt till den lägre nivån av förkopplingsdonets två effektlägen. Effektreglering - Utrustningen monteras i anslutning till belysningscentralen och reglerar spänningsnivån på utgående ledningar. Alla anslutna armaturer dämpas gemensamt. Dämpningsnivå och tidpunkt för aktivering bestäms av en intern klocka eller en extern styrsignal. Individuell effektreglering - Utrustningen monteras i armaturen och kommunicerar med det elektroniska förkopplingsdonet. Detta system medger individuell styrning och övervakning av varje armatur. Tänd- och släckkommando, dämpningsnivå, larm och mätvärden överförs från styrcentralen via elnätskommunikation eller radio. Detta system ger bäst möjlighet till energibesparing med bibehållen säkerhet då armaturer vid övergångsställen m.m. kan styras oberoende av andra armaturer.

11 Kommunikation BC/Armaturer - Organisationen LonMark (lonmark. org) har utarbetat ett förslag till standard för kommunikation mellan belysningscentraler (BC) och armaturer där det befintliga elnätet utnyttjas. Den öppna standarden kommer att baseras på elnätskommunikation enligt LON EIA och kallas LonMark, Functional profile, Outdoor Luminair Controller. Denna standard beräknas att antas inom kort efter en sista remissrunda. Standarden definierar hur tänd/släck-funktion, larm samt värden som lampspänning, brinntimmar, energiförbrukning m.m. skall kommuniceras mellan armaturen och belysningscentralen. Idag finns ingen annan etablerad standard, varför det kan vara lämpligt att referera till ovan nämnda vid en upphandling. En avsikt med denna nya standard är att styrcentralen skall kunna kommunicera med armaturer innehållande utrustning från olika leverantörer. Det är också möjligt att styra kommunikationen mellan belysningscentral och armaturer via WiFi, d.v.s. trådlöst LAN(WLAN) enligt IEEE Kommunikationen sker då mellan basnod och noder i armaturerna. Här finns dock inga standardiserade funktionsprofiler framtagna som definierar vad som skall överföras och hur detta skall gå till. En liknande sätt att styra via radio använder ZigBee som kommunikationslänk. BC/GUI - För kommunikation mellan belysningscentral (BC) och centralt placerade användarinterfacet (GUI) finns idag ingen enhetlig standard definierad. Dock kan rekommenderas att kommunikationen bygger på GPRS/UMTS/3G med TCP/IP som protokoll. För de högre nivåerna bör krävas ett protokoll baserat på den öppna XML-standarden. Då inga funktionsprofiler finns definierade är det viktigt att leverantören dokumenterar och lämnar ut hur man nyttjat XML-protokollet. Tändsystemet Styrsystemets tändsystem kan optimeras avseende tänd- och släcktider baserat på några olika villkor: 1. Geografisk position. Det är stor skillnad på tid för solens upp- och nedgång på olika latituder och longituder. 2. Tid på året. Solens upp- och nedgång ändras varje dygn. 11 Ett ljusrelä har ofta en inställning där man kan ställa in luxtal för manöver, t.ex. 15 lux. Dock måste det beaktas att ett mätt ljusvärde också baseras på vädret, en grå och mulen dag tänder det följaktligen lite tidigare än om det skulle vara molnfritt. På samma sätt är det med ett system där man nyttjar en ljusgivare. Istället för ett inställt värde på ljusreläet enligt ovan kan luxparametrarna ställas in i ett centralt styrsystem där systemet även kan ha olika luxtal för tänd och för släck. En ytterligare parameter är den s.k. hysteresfaktorn. Den är ofta baserad på att ett förinställt tröskelvärde (ex. 15 lux) skall vara stabilt under en bestämd tid för att manöver skall ske. Detta värde kan vara 1-10 minuter. Anledningen är att vid övergång kan värdet pendla och det är inte effektivt att ena stunden slå på belysningen, för att ett tillfälligt moln exempelvis under en kort tid ger ett momentant värde som understiger 15 lux.

12 Tändsystem som baseras på astronomiskt ur är enklare att jämföra mot ovanstående beräknad skymning och släckning. I sådana system förekommer ingen yttre påverkansparameter. Dock kan systemet optimeras genom att en solvinkelparameter tillförs som är konstant. Systemet skulle exempelvis kunna tända enligt position och datum för solens passage nedanför horisonten minus 0,5 grader, eller en tidskonstant skulle kunna införas som säger att x antal minuter efter en beräknad horisontpassage skall systemet tända. ELSÄKERHET OCH LÄGRE ELFÖRBRUKNING För att uppnå hög elsäkerhet och låg anslutningsavgift i anläggningen (och därmed lägre elräkning) bör startströmmen i armaturen hållas så låg som möjligt. Det innebär att anläggningen kan avsäkras lägre vilket ger att utlösningsvillkoren förbättras och färre inmatningspunkter i anläggningen är möjligt. Detta på grund av att längre kabellängder kan tillåtas utan att elsäkerheten försämras, utlösningsvillkoren. UNDERHÅLL OCH SERVICE Anläggningar överdimensioneras ofta för att ge marginal för ljusminskning p.g.a. ålder och smuts. Med systematiskt underhåll kan överdimensioneringen hållas nere. En underhållsplan bör upprättas för varje anläggning. En bra rutin för förebyggande åtgärder är nödvändig för att kunna hålla en god service på belysningsanläggningen. Rutinen är också bra för att undvika onödiga transporter. Detta bör kompletteras med en plan för hur drift- och underhållsarbetet ska sänka effektförbrukningen. Dokumentation, karta och register samt uppdatering är grundstommen i en planering. Vet man vart man ska ta vägen kan man redan från början ha med sig rätt material och slippa åka flera gånger. När en åtgärd är utförd bör den registreras omgående. Debiteras energin genom ackordsberäkning ger det snabbt effekt på energifakturan vid armaturbyten. Felanmälan och rutiner för att prioritera rätt är viktigt. Finns det en bemannad kundtjänst är det bra om så exakta uppgifter som möjligt kan fås. Det underlättar arbetet med att göra rätt prioritering. Enstaka släckta ljuskällor på gator repareras t.ex. bara vid översyn, medan ljuskällor vid övergångsställen, i gångtunnlar och på stora hållplatser skall åtgärdas inom ett eller ett par dygn. Det är bra om man upplyser om detta på hemsidan och via kundtjänst. Även larmcentralen behöver veta vad som gäller utanför ordinarie arbetstid. Seriebyte bör utföras på hela anläggningen för att slippa byta enstaka ljuskällor och undvika blinkljus- 12

13 källor. Att byta 100 ljuskällor på en gång kostar bara en bråkdel (per styck) mot att byta en. En ljuskälla med lång livstid kostar mer per styck men minskar transportkostnaden avsevärt. Samtidigt har man inte samma kontroll på statusen av anläggningen som man får vid tätare seriebyte. Vid användande av longlife-ljuskällor kan det vara lämpligt att lägga in extra översyn mellan seriebytena. På många mindre gator med högtrycksnatriumljuskällor kan det finnas möjlighet att koppla om befintlig armatur och därmed sänka watt-effekten på ljuskällan i samband med seriebytet. Många standardarmaturer är omkopplingsbara W och även W. Denna extrakostnad brukar ha betalat sig inom ett år med minskad energikostnad. Styrsystem möjliggör fjärrstyrning och på så sätt att transport fram och tillbaka till belysningscentralen undviks. Vid översyn kan dessutom anläggningen lätt tändas en stund innan man är på plats för att kunna hitta blinkljuskällor som annars inte hinner slockna vilket medför att man måste åka ut igen. ÅTERVINNING OCH AVFALLSHANTERING Från 1 juli 2001 gäller en lag som kräver att alla uttjänta el-produkter, inklusive belysning, tas omhand av producenterna, det s.k. producentansvaret. Produkternas innehåll av metaller, andra värdefulla material och energi används till återvinning. Detta utförs av utbildad personal som även tar bort eventuella miljöfarliga komponenter. Lagen förbjuder uttryckligen att el-produkter deponeras eller förbränns utan föregående behandling. För mer information, se Det är viktigt med en professionell återvinnings- och avfallshantering och det bör man ställa krav på i underhållsentreprenaden. Detta eftersom det finns farliga kemikalier i exempelvis ljuskällorna som behöver särskilt omhändertagande samt att ökad återvinning sparar material och resurser. I dagsläget finns det en marknad för allt kvicksilver som drivs ur lyspulvret, det innebär att 100 % av kvicksilvret återanvänds. Utvecklingen mot en ökad insamling i EU tillsammans med en minskad användning av kvicksilver i nyproduktion kan på sikt göra att det återvinns mer kvicksilver än vad marknaden efterfrågar men det är fortfarande en bra bit kvar till dess. Det finns avsättningsmöjligheter för både, glas, metall och elektronik så det finns inga incitament till att inte återvinna dessa fraktioner. Det renade glaset säljs till den som för tillfället betalar bäst för den renhetsgrad de kan få ut, just nu går det till nyproduktion av flaskor och konservburkar. Metall och elektronik går till metall-/elektronikåtervinnare som materialåtervinner metaller och energiåtervinner plast. Vid fragmentering av elektroniken uppkommer en liten restfraktion, det är det enda som deponeras. 13

14 BILAGA I: FÖRKORTNINGAR Lista på förkortningar AMA = Handboksserien Allmän material- och arbetsbeskrivning BC = belysningscentral BSK (99) = Boverkets handbok om stålkonstruktioner, med korrosivitetsklasser CEN = Europeiska kommittén för normering (på franska) CIE = International Commission on Illumination EPC = energy performance contracting EIA = Electronic Industry Alliance EN = europeisk standard ratificerad av antingen CEN (European Committee for Standardization) eller CE- NELEC (European Committee for Electrotechnical Standardization) EU = Europeiska unionen EuP = Energy Using Products GC = gång- och cykel GPD = Grundpaket drift GPRS = General Packet Radio Services GPS = Globalt positioneringssystem GSM = Globalt system för mobil kommunikation GWh = gigawattimmar HF = high frequency HID = high-intensity discharge lamps HPNa= högtrycksnatriumljuskälla IEC = International Electrotechnical Commission IP = ingress protection ISO = Internationella standardiseringsorganisationen kw = kilowatt LCA = Livscykelanalys LCC = Livscykelkostnad (på engelska) LED = Light emitting diode Lm = lumen LON = Local operating network, finns bland annat i följande nationella/internationella standarder: EN14908, ANSI/EIA709/852 OPS = Samverkan mellan offentlig och privat sektor RoHS = Restriction of Hazardous Substances SMS = Short message service TCP = Transmission Control Protocol VGU = Regelverket Vägars och gators utformning UF = utilization factor ULOR = upward light output ratio UMTS = Universal Mobile Telecommunications System XML = extensible Markup Language 14

15 15 BILAGA II: ORDLISTA Armatur: Viktig del av belysningssystemet för att optimera ljusets kvalitet och distribution samt minimera ljusspill. Den kan vara utrustad med en reflektor som ökar luminansen och dess form och yta bestämmer ljusstrålens storlek och symmetri. Bländskydd kan ingå i armaturen för att ge ett mjukare ljus. Armaturens verkningsgrad (light output ratio, LOR (%)): Andel totalt ljusflöde från armaturen med dess tillbehör, per ljusflöde från enbart lampan. Belysningsnivå (lux, lm/m2): Också kallad illuminans eller belysningsningsstyrka. Anger hur mycket ljus som träffar en specifik yta. Belysningsstyrka, luminans och övrig belysningsplanering utgör några av funktionskriterierna vid val av ljuskällorna. Cykel: Tändcykel antändning, uppvärmning, avstängning, nedkylning Dämpa (dimma, dimra, ljusreglera): (dimma = svävande vattendroppar i luften som sänker sikten till mindre än 1 km), (dimra = dialektalt för effektdämpa) Effekt (watt, W): För varje angiven nätspänning är lampans effekt ett mått på hur mycket ström lampan förbrukar. Ju högre wattantal, ju mer ström förbrukas. Högre wattantal ger i regel starkare ljus, men detta beror på ljusutbytet. Fotopisk: Dagsljusseende Färgtemperatur: Anges i Kelvin (K). Mått på om ljuskällan har varm eller kall ljusfärg. Fås genom att ljusfärgen jämförs mot ett upphettat järnstycke, ju kallare ljusfärg desto högre temperatur (vitglödgat). Glödlampan ligger på 2700K och dagsljuset på runt 6000K. Färgåtergivning: Anges i Ra-index. Mått på hur väl ljuskällan återger ett antal referensfärger. Bäst färgåtergivning har dagsljus och glödlampan med Ra-index 100. Bra färgåtergivning ligger på över 80. Förkopplingsdon: Också kallad ballast eller driftdon. Används eftersom lampan inte kan kopplas direkt till elnätet, utan via en transformator (ballasten) som ökar spänningen för att uppnå tändning samt reglerar strömtillförseln. Halvavskärmad armatur: Ger ljus på marken men även ljus åt sidorna, ex parkarmatur med takkupa. Helavskärmad armatur: Riktar ljus endast på marken, med eller utan reflektor, t ex trafikarmatur.

16 Klara ljuskällor: Ljuskälla med lampkolv av klarglas vilket ger ett distinkt ljus. Kompakta högtryckslampor (high-intensity discharge lamps, HID): Kompakta versioner av urladdningslamporna (ljusalstring genom urladdning av den gas som finns i lampans kolv). Till dessa räknas högtryckskvicksilverlampor (HPM), högtrycksnatriumlampor (HPS) och metallhalogenlampor (MH) 8. Lampbortfall: Mortalitet, eller antal ljuskällor som inte längre lyser vid en viss brinntid. Livslängd: Anges i timmar (h). Finns olika sätt att redovisa, praktiskt sätt påverkas ljuskällans livslängd av 2 faktorer: ljusbibehållning/ljusnedgång och lampbortfall. Ljusflöde, anges i lumen (lm): Mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger. Ljusföroreningar (light pollution): Summan av alla effekter från det artificiella ljuset på omgivningen såsom belyst natthimmel, s.k. sky glow, himlaglim. Ljusbibehållningsfaktor: LLMF Lamp Lumen Maintenance Factor andel ljusflöde av ljuskällans ursprungliga ljus som finns kvar vid en viss brinntid. Ljusnedgång, armaturens, också kallad LMF: Andel ljusflöde som armaturens ursprungliga ljusflöde har minskat med vid en viss brinntid. Ljusnedgång, ljuskällans: Andel ljusflöde som ljuskällans ursprungliga ljusflöde har minskat med vid en viss brinntid. Ljusstyrning: Teknik som möjliggör tändning, släckning och fördunkling av ljuskällor. ljuskällans ljusstyrka och ytmaterialets reflektans. Belysningsstyrka, luminans och övrig belysningsplanering utgör några av funktionskriterierna vid val av ljuskällorna. Medellivslängd (h): Brinntiden då hälften av ljuskällorna har fallit bort. Det rekommenderas att inte använda sig av denna typ av livslängd vid projektering av belysningsanläggningar, av säkerhetsskäl. Mesopisk: Skymningsseende Nedåtriktat ljus (downward light output ratio, DLOR (%)): Andel nedåtriktat ljusflöde från armaturen med dess tillbehör, per ljusflöde från enbart lampan. Normal brinntid (h): Brinntiden då minst 90 % lyser med minst 85 % av sitt ursprungliga ljus. D.v.s. att lampbortfallet är högst 10 % och ljusnedgången på de kvarvarande ljuskällorna är högst 15 %. Det rekommenderas att använda denna typ av livslängd, i de fall då det är möjligt. Parkarmatur: Armatur som ofta har stolphöjd på 3-4,5 m, ger ofta både ljus på marken och atmosfärsljus. Kortare stolpavstånd. Runtomstrålande armatur: Ger ljus i alla riktningar, t ex globarmatur. Skotopisk: Mörkerseende Slammade ljuskällor: Ljuskälla med matterad lampkolv vilket ger ett mjukare ljus. Spridningsvinkel (grader): Anger det område där ljusstyrkan är minst 50 % av maxvärdet. Används för ljuskällor med reflektor. Ljusspektrum: Redovisas med kurvor eller stapeldiagram över ljuskällans fördelning på olika våglängder (färger). En ljuskälla med god färgåtergivning har ljus i både det röda, gröna och blå spektrat. Ljusstyrka (candela, cd): Anger hur starkt ljuset är i en viss riktning. Ljusutbyte, anges i lm/w: Om man kombinerar ljuskällans elektriska effekt med ljusflödet får man ett mått på hur effektiv den är som ljusalstrare (lm/w), de mest effektiva ljuskällorna idag ligger på över 100 lm/w. LSF, Lamp sur vival factor, ljuskällans livslängd: Andel av ljuskällor som fortfarande lyser vid en viss brinntid. Luminans (cd/m2): Anger hur ljus en yta upplevs då den träffas av ljuskällans ljus. Denna beror på 16 Stavar: Den del av ögat som har mörkerseende. Systemets belysningseffektivitet (utilization factor, UF (%)): Andel ljusflöde som träffar referensytan per summan av det totala ljusflödet av de installerade lamporna. UF av en armatur är resultatet av en kalkyl av armaturens fotometriska data samt ljuspunktskonfigurationen, vägreflektionen och vägdimensionerna och på så vis tas systemet med i beräkningarna 9. Tappar: Den del av ögat som har dagsljusseende. Trafikarmatur: Armatur där ett effektivt ljus på markytan prioriteras. Försedd med planglas är den bättre avbländad än med kupat glas. Uppåtriktat ljus (upward light output ratio, ULOR (%)): Andel uppåtriktat ljusflöde från armaturen med dess tillbehör, per ljusflöde från enbart lampan.

17 BILAGA III: BERÄKNING AV ELFÖRBRUKNINGENS MILJÖPÅVERKAN MÅTT OCH RÄKNESÄTT Energienheten en kilowattimme (1 kwh) = kilowattsekunder = kj (kilojoule) = 3,6 MJ (megajoule). EL OCH UTSLÄPP Det finns tre vedertagna sätt att beräkna utsläpp från förbrukad el: 1. Det grövsta sättet är att betrakta de egna elleveranserna som ett genomsnitt av landets elförbrukning, med samma fördelning mellan olika energikällor. För Sverige år 2007 innebar det 48 gram koldioxid per kilowattimme el. Om s.k. nordisk elmix beräknas, innebar det år ,36 kilogram koldioxid per megajoule el (= 0,1 kilogram per kilowattimme) Om el upphandlas på ett sätt som kräver att leverantören redovisar produktionssätt, kan man beräkna utsläppen från sin elförbrukning på sålunda redovisade uppgifter. 3. När elbehovet minskas genom effektivisering, bör man vara medveten om att inga vattenkraftverk inom överskådlig tid kommer att stängas på grund av minskad elefterfrågan. Därför kan man för elsparåtgärder räkna med marginalutsläpp, dvs som om den insparade elen vore producerad i kolkondenskraftverk. Det innebär ett koldioxidutsläpp på 0,23 kg/mj (= 0,828 kilogram per sparad kilowattimme). Samma räknesätt tillämpas på ökning i elbehovet. Energimyndigheten rekommenderar vid energieffektiviseringsåtgärder att 1 kg koldioxid per kilowattimme kan användas vid koldioxidvärderingen 11. Enligt räknesätt 2 (upphandling) kan upphandlande myndighet styra sina inköp på den elmarknad som finns så att vi uppmuntrar investeringar i ett mer hållbart utbud av el. Enligt räknesätt 3 (sparande) kan upphandlande myndighet minska efterfrågan på marknaden så att andra inköpare får tillgång till det större utbud av hållbar el, som deras egen besparing frigjort. Ett problem som gör räknesätt 1 (genomsnitt) oanvändbart är att all den förnybara el, som vissa elkunder upphandlat särskilt (enligt räknesätt 2), måste dras ifrån innan mängden koldioxid per kwh räknas ut för den återstående elmängd som är tillgänglig på marknaden. I annat fall intecknar man ju den förnybara elen två gånger, först för den som verkligen upphandlat den och sedan för det allmänna genomsnittet. BILAGA IV: LJUSKVALITET, LJUSUPPLEVELSE OCH ENERGIBESPARING Studier 12 tyder på att bättre färgåtergivning kan motivera lägre belysningsnivåer som ändå ger samma synbarhet. Detta är främst intressant för bostadsområden, på- och avfarter samt GC-vägar. Ljuskällor med spektrum som tar hänsyn till människans visuella förutsättningar vid låga belysningsnivåer kan nämligen förbättra synbarheten, känslan av säkerhet och kan tillåta lägre belysningsnivåer och därmed spara energi. Människor uppfattar skotopiskt (mörkerseende) anpassat ljus (blått) som ljusare än gulare ljus. Vid samma belysningsstyrka uppfattas ljus med färgtemperaturen 4000 K som 15 % ljusare än ljus med färgtemperaturen 3000 K. På så sätt kan exempelvis en 35 W keramisk metallhalogenljuskälla väljas framför en 70 W högtrycksnatriumljuskälla energimängden halveras och ändå upplevs det ljusare. Reaktionstiden blir också kortare i blått ljus. Exempelvis är reaktionstiden vid 0.1 cd/m2 för högtrycksnatriumljuskällor ekvivalent med 0.05 cd/m2 för metallhalogenljuskällor 13. Ny utveckling av keramiska metallhalogenljuskällor har gjort det möjligt att få en ljuskälla med både god livslängd, ljusutbyte och färgåtergivning. UK har minskat nivåerna av belysning för fotgängare från 5 lux till 3 lux samtidigt som man ökat Ra-index till 65, de har utformat en standard för detta. Forskning visar förutom att reaktionstiden är kortare vid vitt ljus, även att vägen upplevs ljusare och mer komfortabel, trafiksignaler framträder tydligare och att säkerhetskänsla är större. Nedan ses tabellen från den brittiska standarden BS5489: 17

18 BILAGA V: KVICKSILVER OCH LJUSKÄLLOR Kvicksilvrets miljö- och hälsoegenskaper Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och utgör ett hot både mot miljön och mot människors hälsa. Det är en lättflyktig metall som kan spridas över långa avstånd i atmosfären. Kvicksilver kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer. Kvicksilver och dess föreningar har framförallt negativa effekter på nervsystemet och dess utveckling, samt på hjärt-kärlsystemet, immunsystemet, fortplantningssys temet samt njurarna. Störningarna av nervsystemets utveckling och giftigheten för det centrala nervsystemet är de känsligaste och mest väldokumenterade effekterna. Den största källan till kvicksilverutsläpp till luft globalt är förbränning av kol 14. Kvicksilvrets nytta kontra risk Både i urladdningsljuskällor (exempelvis högtrycksnatriumljuskällor och keramiska metallhalogenljuskällor) och i lysrör/kompaktlysrör används kvicksilver för att uppnå ljusalstring. Energieffektiva ljuskällor med ett högt ljusutbyte kräver en viss mängd kvicksilver. I framtiden kan utveckling av nya alternativ ske. Diodljuskällor innehåller inte kvicksilver. Vid jämförelse av kvicksilverutsläpp till naturen så sker nedfall av ca 4,2 ton kvicksilver per år i Sverige, p.g.a. långväga lufttransporter, och då är förbränning av kol det största bidraget. De årliga svenska utsläppen till luft beräknas vara 0,7 ton, detta från sopförbränning (förbränning av produkter innehållande kvicksilver) m.m. 15 Ljuskällor från inomhusbelysning har inte samma professionella omhändertagande som vid utomhusbelysning, då underhållsentreprenad tar hand om uttjänta ljuskällor och skickar dessa vidare för omhändertagande. Det finns därmed liten risk att kvicksilver i utomhusbelysning exponeras ute i naturen. BILAGA VI: INFORMATION OM ÖVRIGA LJUSKÄLLOR FÖR UTOMHUSBELYSNING Induktionsljuskällan är en annan ljuskälla som kan förekomma i utomhusbelysning. Den används på GCvägar, torg och parker samt svåråtkomliga ställen, av underhållsskäl. Detta eftersom den har så lång livslängd, ända upp till timmar. Ljuskällan är inte känslig för vibrationer. Ljusutbytet är ca 80 lm/w. Induktionsljuskällan har högt ljusutbyte vid skoptiskt 18 och mesoptiskt seende (mörker/skymningsseende). En anledning till att induktionsljuskällan inte används i stor utsträckning idag är att den är relativt stor, vilket gör det svårt att fördela ljuset i armaturen. Diodljuskälla eller s.k. LED-ljuskälla beskrivs i många sammanhang som framtiden för all slags belysning. För vissa applikationer finns redan idag tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ med LED s. I utomhusbelysningssammanhang har man hittills främst använt LED s som visuell vägledning eller utsmyckning, men produktutvecklingen går dock snabbt och det börjar komma konkurrenkraftiga alternativ för t.ex. GC-vägar. För konventionell gatu- och vägbelysning får vi vänta något på LED-alternativen, men med tanke på att vi i Sverige generellt använder ljuskällor med lägre effekter än övriga EU finns det anledning att tro att det vi kommer att se produkter framme inom 1-2 år. Idag har diodljuskällan ingen standard för hur exempelvis ljusutbyte, fotometrisk data och livslängd med avseende på lampbortfall och ljusnedgång ska mätas. En standard är dock under utveckling och kommer att finnas tillgänglig till årsskiftet 2009/2010. De krav som finns uppställda i kriteriedokumentet går därför inte att ställa på diodljuskällor för att de är svåra att verifiera. Det finns en skrift, Rekommendationer kring livslängd och ljusutbytesangivelser för LED-moduler, framtagen av Belysningsbranschen. Idag finns några försöksanläggningar, både i Sverige och utomlands. För dessa anläggningar är det viktigt med god omsorg, så att belysningsnivån kontrolleras att den håller, även efter en viss tid. Miljöstyrningsrådets kriteriedokument att uppdateras ungefär vartannat år, och diodljuskällorna kommer då att tas med i dokumentet ifall standarden är färdig. Det finns förhoppningar om att diodljuskällorna kan bidra till stora energibesparingar. BILAGA VII: INFORMATION OM LJUSFÖRORENINGEN HIMLAGLIM Största delen av det som kallas skyglow (himlaglim) kommer från reflekterat ljus från gatu- och sportbelysning. Det är alltså inte direktstrålande ljus från armaturerna som skapar det största problemet utan närvaron av belysningsanläggningen i sig. Vill man minska skyglow måste man sänka belysningsnivån. Är man i känsliga områden från astronomisk synvinkel och där djur som exempelvis fladdermöss 16 och nattfåglar kan störas, bör man noga överväga beho-

19 vet av belysningsanläggningar. I samma resonemang blir styrning och ljusreglering åtgärder att använda för att minska anläggningens påverkan. Fotnoter 1. I Preparatory Studies for Eco-design Requirements of EuPs, Final Report Lot 9: Public street lighting (van Tichelen P., m fl) konstateras energiförbrukningen vara den största miljöpåverkan från utomhusbelysning, sett över anläggningens livslängd. Det ska dock sägas att denna livscykelanalys (LCA) endast avser belysningsprodukternas tillverkning, distribution, användning och slutligt omhändertagande och inte entreprenaderna, såsom underhållsentreprenaden med ingående transporter. Dessutom täcker inte LCA in miljöaspekter såsom kemiska risker eller biologisk mångfald. 2. Kvicksilverlampsförbud kommer att enligt Direktivet (2005/32/EC) om ekodesign (eller EuP, Energy Using Products) införas år Walraven H, Market Assessment and Review of Energy Savings, Echelon AS, E-street Initiativ, WP 2, Nattens ljus, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunernas väghållning 2005, Sveriges Kommuner och Landsting, Läs mer om RoHS-direktivet på 7. Kapitel , Preparatory Studies for Eco-design Requirements of EuPs, Final Report, Lot 9: Public street lighting, 2007/ETE/R/021, P. Van Tichelen, T. Geerken, B. Jansen, M. Vanden Bosch (Laborelec),V. Van Hoof, L. Vanhooydonck (Kreios), A. Vercalsteren, Ekodesigndirektivets kravförslag, Kapitel , Preparatory Studies for Eco-design Requirements of EuPs, Final Report, Lot 9: Public street lighting, 2007/ETE/R/021, P. Van Tichelen, T. Geerken, B. Jansen, M. Vanden Bosch (Laborelec),V. Van Hoof, L. Vanhooydonck (Kreios), A. Vercalsteren, Enligt bildspelet Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten, Tobias Persson ger svensk medelel gco2/kwh, nordisk g och EU-snittet omkring 400 g. Se även Koldioxidvärdering av energianvändning. Vad kan du göra för klimatet? Underlagsrapport. Statens energimyndighet, Eskilstuna, september Persson, T., Koldioxidvärdering av energianvändning, Energimyndigheten, Morante, P., Mesopic Street Lighting Demonstration and Evaluation, Lighting Research Center, 2008, Code of Practice for the Design of Road Lighting, Guidance on Amendment 1 to BS5489-1:2003, samt Halonen, L., Performance based model for mesopic photometry, Lighting Laboratory, Helsinki University of Technology, MOVE Mesopic Optimisation of Visual Efficiency, Hashmi K, Presentation Vägbelysning, Energimyndigheten, Information från Kemikalieinspektionen, www. kemi.se, Information från Peter Bennich, Energimyndigheten, Se följande rapporter: Emery, M., Effect of street lighting on bats, Urbis Lighting LTD, 2008, Bats and lighting in the UK, Bat Conservation Trust, Nature Conservation Advice in relation to bats, Interim Advice Note 116/08 19

20 Miljöstyrningsrådet Vasagatan Stockholm

Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet

Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet Innehåll Varför miljöanpassa upphandling av utomhusbelysning? Exempel på miljövinster Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg

Läs mer

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB COBRA Lars Gunnarsson Vattenfall Service Varför har vi gatljus För att se För att synas För säkerheten För tryggheten 2 COBRA Ljuskällan Ett flertal rapporter visar på samma resultat. Det mänskliga ögat

Läs mer

Miljökrav i belysningsupphandlingen

Miljökrav i belysningsupphandlingen Miljökrav i belysningsupphandlingen Eva Dalenstam, projektledare energi, Miljöstyrningsrådet Hösten 2009 Lys upp upphandlingen med miljökrav! Dagens innehåll: Kort om MSR och hur man hittar verktyget Kort

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Belysningsprogram. Augusti 2011

Belysningsprogram. Augusti 2011 Belysningsprogram Augusti 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte/ inledning / avgränsning Områdeskarraktärer GC-vägar Bostadsområden - villaområden Bostadsområden flerbostadshus Parker och grönområde Tunnlar

Läs mer

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Peter Bennich / Kalle Hashmi Seminarium om energieffektiv utomhusbelysning Karlskrona 2010-03-30 Innehåll Krav på vägbelysning Vad innebär

Läs mer

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Belysning Linköping, 20 maj 2019 Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån helena@agrotektbyran.se 0703-680866 Åtgärder Belysning Utnyttja naturligt ljus Rengör

Läs mer

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1

Läs mer

18W 35W 70W. Power. M a d e i n S w e d e n

18W 35W 70W. Power. M a d e i n S w e d e n 18W 35W 70W High Power LED M a d e i n S w e d e n High Power LED EuroStreetLight, High Power LED är de första svenskutvecklade och svenskproducerade armaturerna för offentliga utemiljöer. EuroStreetLight

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING 1 (11) 2014-09-01 BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING Dessa anvisningar avser att vägleda till en personsäker, funktionell, driftsäker, underhållsvänlig och hållbar gatubelysning. SIG100, v2.0, 2010-02-26

Läs mer

Arbetsplatsbelysning

Arbetsplatsbelysning Arbetsplatsbelysning Rätt belysning vid arbetsplatsen har mycket större betydelse för arbetsförhållandena än vad många tror, hälsan påverkas i hög grad. Bra ljusförhållande minskar risken för onödiga besvär

Läs mer

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Belysning Energikollen grundkurs Linköping, 7 februari 2018 Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån helena@agrotektbyran.se 0703-680866 Vad är ljus? Den elektromagnetiska

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska Innehållsförteckning REFERENSER... 2 INLEDNING... 3 AVFALLSHANTERING... 3 MILJÖ... 3 FARA FÖR BRAND... 3 BEGREPP... 4 UTFASADE GLÖDLAMPOR... 5 HALOGENLAMPOR... 6 LÅGENERGILAMPOR...

Läs mer

Ljusflöde - Lumen. Ljusflödet bestämmer. Små intensiva ljuskällor är. Möjliga luxnivåer Antal armaturer. Lättare att styra Svårare att avblända

Ljusflöde - Lumen. Ljusflödet bestämmer. Små intensiva ljuskällor är. Möjliga luxnivåer Antal armaturer. Lättare att styra Svårare att avblända Philips Lighting Ljusflöde - Lumen Ljusflödet bestämmer Möjliga luxnivåer Antal armaturer Små intensiva ljuskällor är Lättare att styra Svårare att avblända Ljusutbyte - Lumen / Watt Elförbrukning står

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

den nya upplysningstiden

den nya upplysningstiden den nya upplysningstiden Det är dags att släcka glödlampan och byta till bättre alternativ. Vi har koll på vad som gäller och hur mycket du kan spara. Välkommen in! ett bra byte för både plånboken och

Läs mer

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED LAMPGUIDEN Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED LED - framtidens belysning LED (Ljus-Emitterande Diod) är en modern teknik för att producera ljus med elektricitet.

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN Innehåll Bakgrund 3 Generella principer 3 Befintlig belysning 4 Utgångspunkter för god belysning 4 - Armaturer 4 - Bländning 4 - Ljusnivå 5 - Light pollution 5 - Färgåtergivning

Läs mer

BREEAM-SE 2017 Appendix to Ene 03

BREEAM-SE 2017 Appendix to Ene 03 BREEAM-SE 2017 Appendix to Ene 03 Appendix to Ene 03 To achieve a good lighting quality in combination with a low energy use and also to improve the performance within a building that chooses environmental

Läs mer

KÖPGUIDE. LED Dimning. Färgtemperatur

KÖPGUIDE. LED Dimning. Färgtemperatur LED Dimning Viktigt är att observera att LED belysningsprodukter som är dimbara skall ha en specifik produktmärkning. Det är dock ingen garanti att dimbara LED-produkter fungerar felfritt med olika dimrar

Läs mer

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

effektivitet, komfort och enkelhet

effektivitet, komfort och enkelhet UM UM effektivitet, komfort och enkelhet UM-sortimentet innehåller diffusorer med MesoOptics -teknik. Fördelarna med den här tekniken högeffektiv och optimerad ljusfördelning i kombination med en modern

Läs mer

Framtidens belysning och ljuskällor

Framtidens belysning och ljuskällor Framtidens belysning och ljuskällor Belysningsteori Ljuskällor och dess egenskaper Kort repetition FÄRGÅTERGIVNING Mäts i R a R a -värdet = genomsnittsavvikelsen Vid noggrannare planering se spektraldiagram

Läs mer

PHOENIX LED-ARMATUR! PRODUKTINFORMATION

PHOENIX LED-ARMATUR! PRODUKTINFORMATION PHOENIX LED-ARMATUR PRODUKTINFORMATION MondeVerde AB Östhammarsgatan 74 115 28 Stockholm +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll Phoenix LED-armatur 3 Maximal energibesparing

Läs mer

Stads- och parkbelysning. TrueForce LED. Det perfekta bytet från Kvicksilver till LED NYHET! Ett kostnadseffektivt LED-alternativ för stadsbelysning

Stads- och parkbelysning. TrueForce LED. Det perfekta bytet från Kvicksilver till LED NYHET! Ett kostnadseffektivt LED-alternativ för stadsbelysning Stads- och parkbelysning TrueForce LED Det perfekta bytet från Kvicksilver till LED NYHET! Ett kostnadseffektivt LED-alternativ för stadsbelysning TrueForce. Spara energi och behåll den unika känslan Nu

Läs mer

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort En ny nordisk klassiker är född Vi är stolta över att få presentera vår första egentillverkade gatubelysningsarmatur. Vialume 1 har ett organiskt formspråk och

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

Rätt ljus på rätt plats

Rätt ljus på rätt plats Utomhus CityTouch Sala Case study Rätt ljus på rätt plats Europas största anläggning med webbaserad intelligent gatubelysning växer fram i Sala. Belysningen kan enkelt styras och kontrolleras via datorn.

Läs mer

E6 Belysning för parkeringshus och tekniska utrymmen

E6 Belysning för parkeringshus och tekniska utrymmen ETAP 2 Belysning för parkeringshus och tekniska utrymmen E6-serien har inte bara utformats särskilt för allmänbelysning i parkeringshus, tekniska utrymmen och källare, utan också för lätt industri och

Läs mer

Studie nybyggnation Gudmundstorp

Studie nybyggnation Gudmundstorp Studie nybyggnation Gudmundstorp 1. BAKGRUND Gudmundstorps Gård AB bygger nytt stall för ungdjur. Stallet mäter ca 27x70 m och rymmer bland annat djupströbäddar för kalvar och bås med skrapgångar för kvigor.

Läs mer

Lär dig. Din guide till rätt ljuskälla >>>>>>>>>>>>>>>>> Spara. Energi

Lär dig. Din guide till rätt ljuskälla >>>>>>>>>>>>>>>>> Spara. Energi 2011 Energi PHILIPS LJUSGUIDE 2011 Välj rätt lj s DIMBARA LED-NYHETER! Sid 4 Vad är luminans? Vad innebär den tredje receptorn. Vad talar man egentligen om när man säger ljusflöde? Vi ger dig svaren Lär

Läs mer

ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus

ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus Sammanställning av begrepp som kan förekomma vid arbete med belysning. A Adaptation/adaption Adaptiv belysning (Styrning) Allmänbelysning Armatur Armaturverkningsgrad

Läs mer

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Dnr Sida 1 (5) 2016-02-16 Handläggare Per-Erik Wikström 08-508 262 89 Till Trafiknämnden 2016-03-10 Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner slutredovisning

Läs mer

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06 Fotbollsförbundet sid 1 (8) Förord Denna dokumentation för belysning av fotbollsplaner är upprättad för Svenska Fotbollsförbundet och utgör underlag för planering och projektering av belysning. Den innehåller

Läs mer

Lighting the Future. Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen

Lighting the Future. Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen 5 16 Lighting the Future Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen Minskar energiförbrukningen - och kostnaderna Energiförbrukningen frän vägbelysning

Läs mer

GE ConstantColor CMH StreetWise

GE ConstantColor CMH StreetWise GE ConstantColor CMH Naturligt bättre, naturligt säkrare. CMH: det framtidssäkra valet Gatubelysning Europeiska unionen fortsätter att trycka på för att eliminera föråldrad, ineffektiv belysning. Enligt

Läs mer

Lys upp vägen mot framgång!

Lys upp vägen mot framgång! Public lighting TrueForce Road Lys upp vägen mot framgång! Riktiga proffs förlitar sig på Philips TrueForce LED Road - ett kostnadseffektivt LED-alternative för gatubelysning NY! s Philips TrueForce LED

Läs mer

LUMA. För en säkrare väg

LUMA. För en säkrare väg LUMA För en säkrare väg För en säkrare väg Det ställs höga krav på belysning för stora trafikerade leder, bland annat vad gäller ljusflödet. Det har tidigare varit svårt att ta fram LED-belysning som klarar

Läs mer

LAMPGUIDEN. Vi hjälper dig hitta rätt ljuskälla!

LAMPGUIDEN. Vi hjälper dig hitta rätt ljuskälla! LAMPGUIDEN Vi hjälper dig hitta rätt ljuskälla! RÄTT LJUSKÄLLA FÖR DINA BEHOV Dekorationsljust En ljuskälla där det viktigaste är hur lampan ser ut, inte att lysa upp rummet. Ljuset ger ett behagligt varmt

Läs mer

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning energistyrning ett kostnadseffektivt sätt att spara på naturens resurser! optimering av elmotorer styrning av gatubelysning effektiv indutribelysning energioptimering av belysning smart adapter för lysrör

Läs mer

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion LED information från branschen Belysningsbranschens LED sektion LED i press och oseriös marknadsföring LED ersätter alla andra ljuskällor 100-200.000 h livslängd Optimala ljuskällan O.s.v LED branschen

Läs mer

Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet

Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet 21 januari 2014 Energi och klimatrådgivare Markus Lundborg 031 368 08 29 energiradgivningen@kom.goteborg.se Vanliga frågor till energirådgivningen Ersätta

Läs mer

3. BELYSNINGSPLANERING...

3. BELYSNINGSPLANERING... Innehåll 1. GRUNDBEGREPP... 2 1.1. Lampsocklar... 2 1.2. Effekt = Watt... 2 1.3. Ljusflöde = Lumen... 3 1.4. Belysningsstyrka = Lux... 3 1.5. Färgtemperatur = Kelvin... 4 1.6. Färgåtergivningsindex...

Läs mer

Varför ska jag planera ny belysning?

Varför ska jag planera ny belysning? Färgåtergivning En ljuskällas färgåtergivning beror på dess spektralfördelning. Färgåtergivning förklarar hur väl en ytfärg återges i den belysningen. Solen återger alla färger perfekt och den är vår referensram.

Läs mer

U7/R7 Avancerad belysning i unik design

U7/R7 Avancerad belysning i unik design U7/R7 U7/R7 Avancerad belysning i unik design 2 ETAP U7/R7 U7 och R7 tar med sig morgondagens belysning till ditt hem. Båda armaturerna har med hjälp av LED+LENS -tekniken, utvecklats för allmänbelysning

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

SUNBURST LED-ARMATUR! PRODUKTINFORMATION

SUNBURST LED-ARMATUR! PRODUKTINFORMATION !! SUNBURST LED-ARMATUR! PRODUKTINFORMATION MondeVerde AB Östhammarsgatan 74 115 28 Stockholm +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll SunBURST LED-armatur 3 Maximal energibesparing

Läs mer

Flare. Effektivitet och komfort med LED

Flare. Effektivitet och komfort med LED Flare Effektivitet och komfort med LED Flare Downlights och spotlights med LED-teknik Flare, ett unikt designkoncept Produktdesign Mun* Flare är en komplett familj runda downlights och spotlights. De ger

Läs mer

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg Säkerhet på väg Vägbelysningen finns till för att man som trafikant och fotgängare ska kunna upptäcka faror och bedöma risker i tid.

Läs mer

MARKNADSUNDERSÖKNING: UTOMHUSBELYSNING

MARKNADSUNDERSÖKNING: UTOMHUSBELYSNING Miljöstyrningsrådet Rapport 2009:E2 : Eva Dalenstam MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2009-06-26 SIDOR 2 (8) SAMMANFATTNING Inom belysningsbranschen existerar idag ett brett spektrum av inställningar till miljöfrågor.

Läs mer

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10.

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10 Energimyndigheten Agenda 10.00 Ljus och hälsa - Ljusets direkta och indirekta påverkan på oss människor - Synergonomi,

Läs mer

NOW! LED NOW! Belysning som betalar sig själv. Avbetalning

NOW! LED NOW! Belysning som betalar sig själv. Avbetalning NOW! Belysning som betalar sig själv. Vinst Konventionell NOW! Avbetalning LED Du behöver inte köpa armaturer längre! Med NOW! erbjuder vid dig belysning som en tjänst. Du får det bästa ljuset för dina

Läs mer

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70 Prismalence är ett Svenskt företag som startade 2003 och har fram till idag levererat över 120 000 armaturer Vi har kunder i 37 länder spridda över alla kontinenter Vi säljer energieffektiv belysning baserad

Läs mer

Utomhusbelysning och trygghet

Utomhusbelysning och trygghet Utomhusbelysning och trygghet Varför ser man bättre i vitt ljus jämfört med gul- orange ljus? Skillnad mellan glödlampans ljus och ljuset från LED Hur skall man tänka beträffande utomhusbelysning och trygghet

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010 Jonny Petersson Philips Professional Lighting - energiseminarium våren 2010 Philips sektorer Healthcare Lighting Consumer Lifestyle Philips Professional Lighting 2 Fakta om belysning Belysning använder

Läs mer

MASTER. Perfect light, perfect sense

MASTER. Perfect light, perfect sense VÄLJ PHILIPS NYA LJUSKÄLLOR FÖR BÅE IG OH Fördelar för dig som installatör u fokuserar på dina kunders behov och blir förstavalsleverantör. Philips MASTER PL ger en ljuskvalitet som är bäst i sin klass.

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Bilaga 2, Belysningsprinciper Innehållsförteckning Inledning 3 Rekomenderade armaturer och ljuskällor 3 Belysningsprinciper 3 Gång- och cykelvägar samt vägar i parker

Läs mer

upphandlingsguide för utomhusbelysning

upphandlingsguide för utomhusbelysning upphandlingsguide för utomhusbelysning Information från Vi vet erfarenhetsmässigt att användningstiden för en anläggning för väg- och gatubelysning är mycket lång, i de allra flesta fall hela 25 30 år.

Läs mer

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Nya riktlinjer för belysning LJUS & RUM SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Emil Welin Börje Beronius Innehåll Europeisk och svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1 LJUS & RUM - Planeringsguiden Hjälpmedel för

Läs mer

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Belysningsplanering SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Planeringsstruktur Analysera Planera Granska Dokumentera Utvärdera Analysera Rummets användning Kapslingsklass Val

Läs mer

Fördelning av fastighetsel

Fördelning av fastighetsel Lampguide Fördelning av fastighetsel Belysningen står för 25 procent av den totala elanvändningen i företag och offentlig verksamhet. I många lokaler är siffran 30 procent,belysningen är alltså en påtaglig

Läs mer

Energieffektiv ersättning för kvartsmetallhalogener

Energieffektiv ersättning för kvartsmetallhalogener Lighting Energieffektiv ersättning för kvartsmetallhalogener MASTERColour CDM MW Eco Keramiska metallhalogenlampor med tubformade eller belagda ellipsformade klara ytterkolvar skräddarsydda för att ersätta

Läs mer

Studie nybyggnation Ulfsgården

Studie nybyggnation Ulfsgården Studie nybyggnation Ulfsgården 1. UTFORMNING AV BELYSNING Grundkrav Belysningen skall i möjligaste mån uppfylla dessa krav: Minst 150 lux* under 16 timmar (för lakterande kor) Max 10 lux nattetid Jämnhet

Läs mer

ClearFlood Large Optimal 1:1-ersättning för konventionella armaturer

ClearFlood Large Optimal 1:1-ersättning för konventionella armaturer Lighting ClearFlood Large Optimal 1:1-ersättning för konventionella armaturer ClearFlood Large ClearFlood Large är en flexibel strålkastare avsedd för användning i ett stort antal användningsområden, försedd

Läs mer

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign Hinderbelysning Stephanie Sales WSP LJUSDESIGN utför tjänster inom: Belysningsplanering Ljusgestaltning Belysningsteknik Visuell komfort Dagsljusplanering Energieffektivisering Ekonomi, livscykelkostnader

Läs mer

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon

Läs mer

Det perfekta bytet från. kvartsmetallhalogen, högtrycksnatrium och kvicksilver till LED NYHET!

Det perfekta bytet från. kvartsmetallhalogen, högtrycksnatrium och kvicksilver till LED NYHET! Industri och butiksbelysning TrueForce NYHET! Det perfekta bytet från kvartsmetallhalogen, högtrycksnatrium och kvicksilver till LED Det första LED-alternativet med plug-and-play-lösning för belysning

Läs mer

Belysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin

Belysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin Belysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin AGENDA Miljöfokus och Eco designdirektivet Belysningsunderhåll & Energibesparing Q&A Kort om Aura Light Grundades i Stockholm

Läs mer

LED-belysning för stora utrymmen

LED-belysning för stora utrymmen LED-belysning för stora utrymmen Lightline-system med LED ETAP's E4, E5 och E7 består av ett omfattande sortiment av LED-belysning för stora utrymmen med högt i tak, t.ex. industrihallar, lager, butiker

Läs mer

U2 Diffusorarmaturer

U2 Diffusorarmaturer Diffusorarmaturer 2 ETAP Diffusorarmaturer Diffusorbelysning har blivit ett absolut måste för allmänbelysning på kontor och offentliga byggnader, vilket är rimligt då diffusorer ger bekväm och behaglig

Läs mer

MileWide² design möter effektivitet

MileWide² design möter effektivitet Lighting MileWide² design möter effektivitet MileWide² Många kommunala myndigheter har tagit till sig fördelarna med modern utomhusbelysning. Dessa omfattar en mer attraktiv stadsmiljö och större komfort,

Läs mer

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010 Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne Vintern 2010 Anledningar att fundera över sin belysning Stor del av elanvändningen Ofta en stor sparpotential Goda möjligheter att förbättra

Läs mer

Arbetsplatsens utformning ur Arbetsmiljöverkets AFS 2000:42 och AFS 2003:1

Arbetsplatsens utformning ur Arbetsmiljöverkets AFS 2000:42 och AFS 2003:1 Allmänbelysning Allmänbelysningen skall ge tillräcklig belysning såväl i det inre som det yttre och perifiera synfältet. För att undvika direkt bländning mot ögat bör ljuskällorna vara avskärmade. Belysningen

Läs mer

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled Proline X Series 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 Proline X Series Riktbar 750 lumen! Riktbar 900 lumen! Proline X 15W COB Vit Specifikationer

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

inled Classic Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Classic Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s Klassisk design, vit (blank) Silverfärgad, exklusiv look 3W vit 3W silver - Vit färg som passar i de flesta

Läs mer

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN 1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska

Läs mer

Den enklaste övergången till behagligt vitt ljus

Den enklaste övergången till behagligt vitt ljus Lighting Den enklaste övergången till behagligt vitt ljus MASTER CityWhite CDO-TT Keramisk metallhalogenlampa med klar ytterkolv för behagligt vitt ljus utomhus Fördelar Varmvitt ljus för komfort och säkerhet

Läs mer

Belysning. Utomhus. Lågenergi LED

Belysning. Utomhus. Lågenergi LED Belysning Lysrör Halogen Lågenergi Utomhus LED Sockeldiagram Philips 2G10 2G11 2G7 2GX13 2x2 stift i var ände B22/B22d BA15d E14 E27 E40 G23 G24d-1 G24d-2 G24d-3 G24q-1 G24q-2 G24q-3 G4 G5 G6.35/GX6.35/GY6.35

Läs mer

Checklista Energieffektivisera gatubelysning

Checklista Energieffektivisera gatubelysning Checklista Energieffektivisera gatubelysning Denna broschyr och checklistor kan användas som ett stöd för att komma i gång med arbetet att energieffektivisera och renovera befintlig utomhusbelysning. Checklistan

Läs mer

Luma visionen har blivit verklighet

Luma visionen har blivit verklighet Lighting Luma visionen har blivit verklighet Luma Micro Luma är en högpresterande vägbelysningsarmatur med tydlig designprofil, effektiv kylning och minimalt underhåll. Ljusflödet, livslängden och energiprofilen

Läs mer

Vattenresistant och robust

Vattenresistant och robust KB Vattenresistant och robust KB är en damm- och vattenresistant (IP68) nödljusarmatur med ett robust armaturhus. Den är utvecklad speciellt för den tunga industrin. De hårda tillverkningsmaterialen som

Läs mer

arealbelsyning ClearFlood Fördelar Funktioner

arealbelsyning ClearFlood Fördelar Funktioner Lighting ClearFlood - LEDlösning för sport- och arealbelsyning ClearFlood ClearFlood är en serie flexibla strålkastare som låter dig välja exakt rätt ljusflöde för ditt specifika användningsområde. Toppmodern

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

prestanda PowerBalance, surface mounted Fördelar Funktioner Användning specifikationer

prestanda PowerBalance, surface mounted Fördelar Funktioner Användning specifikationer Lighting PowerBalance surfacemounted hållbar prestanda PowerBalance, surface mounted Man investerar gärna i hållbar LED-belysning för kontorsutrymmen med villkoren att investeringen återbetalar sig inom

Läs mer

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost produktgrupp utomhusbelysning Energikontor Sydost Översikt Miljöpåverkan Rättslig bakgrund Rekommenderade kriterier för grön offentlig upphandling Goda exempel Bra länkar Photo courtesy of Vichaya Kiatying-Angsulee

Läs mer

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s 300 lumen 300 lumen silver COB vit COB silver DL-US-15AWAGE-DIM 300 Lumen DL-US-15ASAGE-DIM 300 Lumen 30-3

Läs mer

FAQ om LED. Nedan följer lite frågor och svar om LED: Vad är fördelarna med LED jämfört med andra ljuskällor? Svar:

FAQ om LED. Nedan följer lite frågor och svar om LED: Vad är fördelarna med LED jämfört med andra ljuskällor? Svar: FAQ om LED Den nya moderna ljuskällan LED, är en energieffektiv och långlivad ljuskälla. Den utvecklas ständigt och förväntningarna på den är stora och ryktena många. Det som är intressant med LED, är

Läs mer

ProAir en unik kombination av ljuskvalitet och effektivitet

ProAir en unik kombination av ljuskvalitet och effektivitet Lighting ProAir en unik kombination av ljuskvalitet och effektivitet ProAir Du som jobbar med butiksdesign eller äger en egen butik behöver en spot som smälter perfekt in i designen, ger ljus av högsta

Läs mer

LED-HANDBOK. Lighting the future

LED-HANDBOK. Lighting the future LED-HANDBOK Innehållsförteckning: Introduktion 1 Standarder 2 Ljusstyrning 3 Effektivitet 4 Färg Tillförlitlighet 5 6 Teknik 7 INTRODUKTION I alla städer spelar planeringen av stadens belysning en framträdande

Läs mer

Proffs på sensor-produkter LED NYHETER

Proffs på sensor-produkter LED NYHETER LED NYHETER Sensorarmatur RS PRO LED RS PRO LED är en nyutvecklad armatur som är helt optimerad och anpassad för LED i kombination med sensor- och radioteknik. Vid konstruktionen av RS PRO LED har Steinels

Läs mer

OptiFlood. OptiFlood Mini MVP504. Fördelar. Funktioner. Användning. specifikationer

OptiFlood. OptiFlood Mini MVP504. Fördelar. Funktioner. Användning. specifikationer Lighting OptiFlood OptiFlood Mini MVP504 Strålkastare MVP 504 är kompakt med horisontell ljusöppning. Finns med två optiksystem, asymmetrisk ljusfördelning med kontrollerad ljusbild utan spilljus ovanför

Läs mer

/ NYX. Design: Vilhelm Lauritzen Architects

/ NYX. Design: Vilhelm Lauritzen Architects MED FOCUS PÅ VÄGEN / NYX I DEN GREKISKA MYTOLOGIN ÄR NYX NATTENS GUDINNA SOM HÄRSKAR ÖVER MÖRKRET. I DAGENS STAD ÄR NYX GATANS DROTTNING SOM GER OSS ETT BEHAGLIGT LJUS OCH MEDVERKAR TILL EN TRYGG OCH SÄKER

Läs mer

Modernisera ditt garage. Nya innovativa Pacific LED Green Parking.

Modernisera ditt garage. Nya innovativa Pacific LED Green Parking. Garageytor Pacific LED Green Parking Modernisera ditt garage. Nya innovativa Pacific LED Green Parking. Stora energibesparingar, minskat underhåll, längre livslängd och enkel installation. 80 besparingar*

Läs mer

LEDterminologi. Referensguide

LEDterminologi. Referensguide LEDterminologi Referensguide Introduktion Vid planläggning av en stad spelar belysningen en avgörande roll och i en tid med snabb teknologisk utveckling har LED som ljuskälla snabbt ändrat status från

Läs mer