Implementering av Vägledande samspel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av Vägledande samspel"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och Ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Implementering av Vägledande samspel i förskola och grundskola Implementation of ICDP in the preschool and in the compulsory school Eva Ahlbin Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 90hp Slutseminarium Examinator: Elsa Foisack Handledare: Lotta Andersson

2

3 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2008 Abstrakt Ahlbin, Eva (2008). Implementering av Vägledande samspel i förskola och grundskola. (Implementation of ICDP in the preschool and in the compulsory school). ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien var att undersöka den pedagogiska personalens uppfattning vad gäller implementering av Vägledande samspel i ett skolområde i södra Sverige. Detta skedde genom en enkätundersökning samt genom intervjuer. Enkätundersökningen gjordes i anslutning till en studiedag med Vägledande samspel som tema. På studiedagen medverkade 170 pedagoger från förskolan, grundskolan samt ledning vilket är 68 procent av de anställda i området. 85 av de 170 pedagogerna svarade på enkäten. Det är möjligt att de som svarade på enkäten är mer positiva till Vägledande samspel än de som valde att ej medverka. För att få en djupare förståelse av uppfattningen om Vägledande samspel hos pedagogerna gjordes fem intervjuer med pedagoger från de olika verksamheterna. En majoritet av pedagogerna som medverkade i undersökningen ser Vägledande samspel som ett verktyg att öka arbetsglädjen, minska antalet konflikter, förbättra resultaten och förbättra relationerna mellan elever och lärare. Resultaten visar att det finns farhågor vad gäller ökad arbetsbelastning men trots detta anser de flesta respondenter att det finns ett behov av förhållningssättet i skolområdet. Inga skillnader framkom i resultaten vad gäller de olika verksamheterna förskolan, grundskolan och ledning. Nyckelord: arbetsglädje i skolan, ICDP, implementering, utbildning. Eva Ahlbin Handledare: Lotta Andersson Examinator: Elsa Foisack

4

5 Innehåll Abstract Innehåll 1. Inledning 7 1.1Bakgrund 9 2. Syfte Frågeställningar Litteraturöversikt Utbildning i programmet Vägledande samspels teoretiska bas Vägledande samspel Implementering i organisationen Erfarenheter och utvärdering av Vägledande samspel Utvärdering av Marte meo Barnkonventionen LPFÖ 98 och LPO Metodiska övervägande Metodgenomgång Undersökningsgrupp Konstruktion och genomförande av enkätundersökning Sammanställning av enkäterna Genomförandet av djupintervjuerna Sammanställning av intervjumaterial Bortfall Reliabilitet och validitet Etiskt övervägande 28 5 Resultat Arbetsplatsernas svarsfrekvens 30

6 5.2 Uppfattad inverkan på barnen/eleverna Uppfattad inverkan på personalen Organisationen Sammanfattning av resultatet Diskussion Sammanfattning Barnen/eleverna Arbetsbelastning Behov av Vägledande samspel Sammanfattning av diskussion Metodreflektion Pedagogiska konsekvenser Fortsatt forskning 45 Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga

7 1 Inledning Inom ett skolområde i en mellanstor kommun i södra Sverige har beslut tagits om att implementera International Child Development Program, ICDP (utförlig beskrivning av programmet följer senare i undersökningen), i det dagliga arbetet med barnen/eleverna. Beslutet gäller såväl förskola som grundskolans alla stadier i skolområdet. I Sverige har man valt att kalla ICDP för Vägledande samspel och det är den benämning som kommer att användas i den här undersökningen när det gäller programmet. Vid hänvisning till stiftelsen eller vid referenser och citat används ICDP vilket är den internationella benämningen. Bakgrunden till beslutet av införandet av Vägledande samspel är ett projekt som initierades hösten 2005 av kommunens skolpsykolog samt två kuratorer på olika skolor i området. I ett första skede bekostades utbildningarna av de deltagandes skolor och var ännu ej ett projekt. Beslut togs om att fortsätta utbildningarna i Vägledande samspel och utbildningsinsatsen blev år två ett projekt inom Växtkraft mål 3. I och med detta tillkom en projektbeskrivning med syfte, mål och genomförandeplan. Följande år finanserades projektet av Myndigheten för skolutveckling i Mångfaldsdialogen och en arbetsbeskrivning för fortsatt arbete med Vägledande samspel tillkom. Projektet skapades med syfte att hitta och sprida strategier för att hantera situationer, bemöta elever samt förbättra arbetsmiljön i skolan för alla. Programmet är proaktivt och baseras på tre dialoger med vilkas hjälp ett lyhört samspel kan uppstå med både barn och vuxna. I Mångfaldsdialogens projektbeskrivning lyder syftet och målet som följer: Syfte: Genom ICDP Vägledande samspel förstärka relationen som pedagogiskt redskap, sprida ett förhållningssätt som främjar en framgångsrik skola, ge ett gemensamt språk för denna sorts arbete samt förbättra förutsättningarna för god integration. Mål: Skapa en bättre arbetsmiljö för alla i skolan samt öka möjligheterna för elevernas utveckling och studieresultat. År 2005 utbildades åtta personer i Vägledande samspels förhållningssätt och året därpå ytterligare tjugo personer. I dagsläget finns tjugofem personer med vägledarutbildning, tre av initiativtagarna har slutat sina tjänster i området. En av de tjugofem vägledarna har vidareutbildat sig till handledare, vilket innebär att personen är certifierad att utbilda 7

8 vägledare i Vägledande samspels förhållningssätt. Till hösten ska ytterligare två personer utbildas till handledare. Dessa tre ska, med början höstterminen 2008, utbilda övrig pedagogisk personal inom skolområdet till vägledare Nivå 1 Vägledare 8 Nivå 2 Vägledare 8 Nivå 1 Vägledare 20 personer Nivå 3 Handledare 1 Nivå 2 Vägledare 20 Nivå 4 Handledare 1 Nivå 3 Handledare 2 Internutbildning av vägledare påbörjas Nivå 4 Handledare Figur 1.1 Modellen visar utbildningsgången och antal vägledare och handledare inom skolområdet. Paul Bergman, en av initiativtagararna till införandet av förhållningssättet inom Västerviks kommun, föreläste under en halvdag höstterminen 2007 om Vägledande samspel för de pedagogiska ledarna. All pedagogisk personal i skolområdet introducerades under en studiedag i Vägledande samspels förhållningssätt i form av en föreläsning som hölls av Gunilla Niss tillika ordförande i ICDP - stiftelsen i Sverige. De tjugofem färdigutbildade vägledarna ledde, under en halv studiedag i mars 2008, övrig pedagogisk personal i diskussionsgrupper med Vägledande samspels förhållningssätt som utgångspunkt. En nätverksgrupp bestående av sex personer från förskola och tre olika skolor representerar de olika enheterna inom området. Medlemmarna i nätverksgruppen, som är utsedda av övriga vägledare inom området, har som uppgift att hålla vägledande samspel aktivt på arbetsplatserna samt vidarebefordra frågor och funderingar till styrgruppen. Styrgruppen bestod initialt av fyra personer, områdeschefen, en rektor samt två vägledare men från och med januari 2008 förändrades styrgruppen till att istället bestå av alla pedagogiska ledare i området, områdeschefen samt representanter från nätverksgruppen. Detta tyder på att de pedagogiska ledarna anser att införandet av Vägledande samspel är av gagn för verksamheterna. 8

9 Styrgrupp Nätverksgrupp Förskola Åk 1-6 Åk 7-9 Figur 1.2 Organisatorisk struktur av Vägledande samspel i skolområdet. 1.2 Bakgrund Förskolans och skolans verksamheter ska utgå från de av staten upprättade styrdokument, LPFÖ 98 och LPO 94 (se kap. 3.7) så att alla barn/elever får del av dess riktlinjer. I media har vi de senaste åren kunnat följa debatten om den svenska skolans problem med ordning och uppförande samt svårigheter med måluppfyllelse när det gäller kärnämnena. Vi har kunnat läsa om skolor som stängt, permanent eller endast någon dag, och om skolor som flyttat elever till andra skolor eller givit elever hemundervisning. Anledningen har varit att elever har stört i sådan grad att undervisning ej varit möjlig eller att miljön blivit direkt farlig för både elever och personal. Det undersökta skolområdet har även det haft stora problem, i synnerhet i verksamheterna med de lite äldre eleverna. Olika åsikter har förekommit, om hur man ska komma tillrätta med situationen, där önskan om allt ifrån strängare regler, möjlighet att avstänga eller flytta elever, till en önskan om en förändrad elevsyn och ökat fokus på värdegrundsarbetet framkommit. Projektet med Vägledande samspel initierades, som tidigare nämnts, av en skolpsykolog och två kuratorer i kommunen. I sina dagliga möten med barn erfor de att många av dessa uttryckte att de hade svårigheter i vissa relationer under sin vardag i skolan. De här barnen upplevde en känsla av att de inte blev lyssnade på, inte blev förstådda eller att de inte var önskvärda. Jag anser det troligt att man kan förutsätta att flera av dessa barn är samma elever som orsakar problem i skolan. Vid genomgång av elvevärende som behandlats på elevvårdkonferenser fann kuratorerna att ett stort antal elever hade problem av 9

10 relationsrelaterande art vilket styrker mitt antagande. Under ett seminarium fick skolpsykologen och kuratorn kännedom om Vägledande samspel och såg möjligheterna att med hjälp av programmet förbättra arbetssituationen för både vuxna och barn. Projektet har sedan starten haft fullt stöd av ledningen som anser att programmet är ett verktyg att uppfylla värdegrundsarbetet enligt läroplanerna för förskola och skola och att det är detta förhållningssätt som bör råda i upptagningsområdet. Pedagogerna har inte haft inflytande i beslutet om man bortser från initiativtagarna. I området arbetar cirka 250 personer dagligen med barn i olika åldrar, av dessa pedagoger har flera en aktningsvärd tid inom yrket, och det är troligt att många av dessa har erfarenheter av ett antal flugor som har kommit och försvunnit igen. En viss utmattning eller misstro kan således finnas vad gäller införandt av nya pedagogiska grepp. Negativa kommentarer och tveksamheter till införandet av förhållningssättet har uttalats, där några uttrycker en oro för att Vägledande samspel är en klapp på huvudet - pedagogik. Andra pedagoger har ställt frågan vad som är nytt med förhållningssättet då de redan anser sig arbeta efter detta. Andra har uttryckt att förhållningssättet är det som behövs för att ändra den negativa trend som märkts i synnerhet i skolvärlden. Man kan vidare antaga att pedagogerna i förskolan är mer positivt inställda då förhållningssättet baseras på teorier som är kända för pedagogerna samt att de är lättare att översätta till förskoleverksamheten då utgångspunkten i teorierna är spädbarnsforskning. Specialpedagogens roll består bland annat i att driva skolutveckling, identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärandemiljöer. Den pedagog som är utbildad handledare och de två som utbildas med början nästa höst är alla specialpedagoger, ingår i nätverksgruppen och är drivande i implementeringen av Vägledande samspel. De ser förhållningssättet som verktyg att uppfylla sitt uppdrag. Den här undersökning är tänkt att genom enkäter och intervjuer synliggöra personalens uppfattning om implementeringen och därmed kunna vara ett verktyg i det fortsatta arbetet med införandet av Vägledande samspels förhållningssätt i organisationen i det aktuella skolområdet. 10

11 2 Syfte Syftet är att undersöka vilken uppfattning den pedagogiska personalen i förskola och skola i det aktuella skolområdet har om implementeringen av Vägledande samspel och dess effekter på barnen/eleverna, personalen och organisationen vad gäller prestationer, samarbete och arbetsmiljö. 2.1 Frågeställningar 1. Hur uppfattar och beskriver pedagoger i förskolan införandet och effekterna av Vägledande samspel? 2. På vilket sätt uppfattar och beskriver pedagoger i skolår 1 9 införandet och effekterna av Vägledande samspel? 3. Vilka möjligheter respektive hinder uppfattar de pedagogiska ledarna finns med Vägledande samspel? 11

12 3 Litteraturöversikt International Child Development Program, ICDP, är ett program som utvecklats av Henning Rye och Karsten Hundeide båda verksamma vid Oslo universitet ( Niss, Hindgren & Westin, 2007). I samarbete med Pnina Klein arbetade de i Israel med MISC programmet, More Intelligent and Sensitive Child, men fann brister i detta i synnerhet vad gäller dess framhävande av det intellektuella och underskattande av de emotionella aspekterna i ett barns utveckling. De uppfattade MISC som alltför inlärningsinriktat och menade att det tog för lite hänsyn till den kulturella mångfalden av ideal och uppfostringsformer som finns i olika icke europeiska samhällen. De sökte en metod som skulle kunna aktivera de positiva färdigheter och omsorgsideal som redan finns i de familjer och samhällen där barnen skall växa upp. Rye och Hundeide har utvecklat ICDP efter de erfarenheter de fått genom flera års arbete med barn i olika länder (Hundeide, 2005) ICDP registrerades som internationell stiftelse i Norge 1992 och ingår som en del i Barneog familiedepartementets sastning på föräldrautbildning (Bergman & Edenhammar, 2007). På Barne-, ungdoms- og familiediktorate finns projektledare som ska arbeta med implementeringen av programmet i Norge och rådgivare vars arbete är inriktat på etniska minoriteter. I Sverige registrerades ICDP som stiftelse år 2000 (Bergman & Edenhammar, 2007) och förhållningssättet benämns här som Vägledande samspel. Personer med utbildning i Vägledande samspel var år 2006 över 400 stycken och representerar olika verksamheter så som barn- och mödravård, för- och grundskolor och familje- och behandlingshem på ett flertal orter i Sverige (Niss, Hindgren & Westin, 2007). 3.1 Utbildning i programmet Det finns fyra nivåer av utbildning inom Vägledande samspel, vägledarutbildning, nivå ett och två, samt den högre handledarutbildningen, nivå tre och fyra (fig. 1). Vägledareutbildningen består av en basutbildning på 24 timmar fördelade under ett år med efterföljande handledning som även den är på 24 timmar fördelade under ett år. Utbildningens fokus är praktiskt arbete i tillämpningen av Vägledande samspel. Efter genomgången basutbildning och handledning certifieras man som vägledare av ICDP- stiftelsen (Hundeide, 2005). Handledarutbildningen är upplagd på samma sätt som vägledarutbildningen men med fördjupning av den teoretiska bakgrunden till förhållningssättet, implementering av detsamma samt vad genomförda kurser ska innehålla. Färdigutbildade handledare får utbilda vägledare i 12

13 Vägledande samspel och åtager sig genom kontrakt med ICDP-stiftelsen att kvaliteten i programmet vidhålls. Utbildning av handledare sker en gång per år i Stockholm och Västervik. Handledare kan även utbilda föräldragrupper i Vägledande samspel. Upplägget är detsamma vad gäller innehåll (se kap. 4.3)men fokus ligger på föräldrarnas egna barn. Vägledarutbildning Handledarutbildning Nivå 1 Basutbildning 24 timmar Nivå 2 Handledning 24 timmar Nivå 3 Basutbildning Två gånger två dagar Nivå 4 Handledning Två gånger två dagar Förhållningssätt till barn/elever, föräldrar, kollegor Utbildning av vägledare Figur 3.1Utbildning i Vägledande samspel. 3.2 Vägledande samspels teoretiska bas Förhållningssättet i vägledande samspel bygger på teorier från anknytningsteorin, objektrelationsteorin, modern spädbarnspsykologi, affektpsykologi och förmedlad inlärning. Centralt i Vägledande samspel är det salutogena perspektivet. Dessa teorier kommer att skildras i de kommande avsnitten. 3.3 Vägledande samspel Vägledande samspel bygger på det salutogena perspektivet som, i motsats till det patogena perspektivet som undersöker sjukdomsorsaker, fokuserar på vad det är som gör att människor mår bra (Antonovsky, 2004). Programmet riktar sig till barnens omsorgsgivare, föräldrar, förskollärare, pedagoger etc. Ursprungligen var programmet tänkt att stödja och vägleda föräldrar i deras samspel med barnen men har under åren anpassats och utvecklats för användning även inom socialtjänsten, förskolor och skolor. Vägledande samspel baseras på modern utvecklingspsykologi om vad som krävs för att skapa en utvecklingsfrämjande uppväxt (Niss, Hindgren & Westin. 2007). 13

14 Programmet betraktar barnet som en social varelse, ett subjekt, som av naturen är en lärling som redan från födelsen strävar efter samspel och utveckling via dialog med viktiga andra i omgivningen (Hundeide, 2006). Barnet är med andra ord en person med egna avsikter, känslor och önskningar. Detta bygger på Sterns teori (2004) som menar att spädbarn börjar erfara en känsla av ett uppvaknande själv redan vid födelsen och att de aldrig upplever någon period av total sammansmältning mellan sig själv och annan. Mellan två och sex månaders ålder befäster barnet känslan, dvs. det börjar förnimma en känsla av att existera, att det är han/hon själv som styr sin kropp, och har känslor. Vid sju till nio månaders ålder börjar barnet upptäcka att det finns inte bara deras eget medvetande utan även andras där ute. Stern menar att barnet har då färdigheter som bl.a rör möjligheten att ha gemensamt fokus och att barnet kan tolka avsikter och känslotillstånd hos en annan person. När barnet är cirka femton månader formas en känsla av verbalt själv och innebär att barnet börjar föreställa sig saker och ting i sitt medvetande som visar att tecken och symboler används. Stern menar att barnet strävar efter att skapa relationer (Stern, 2004). Målsättningen med Vägledande samspel är att stödja omsorgsgivaren i det dagliga samspelet med barnet/eleven och öka lyhördheten genom att medvetandegöra och uppmuntra det positiva som redan finns i samspelet. Barn behöver enligt Bowlby (beskrivet i Perris, 1996), få erfara en kontinuerlig varm och intim relation till sin mor eller till en mer eller mindre permanent moderssubstitut. Förmågan till anknytning ses som en överlevnadsstrategi som driver barnet framåt i sin utveckling. Ainsworth fann (enligt Bowlby, 1994, och Havnesköld & Mothander, 2003) i sina empiriska studier olika former av anknytningsmönster hos barn: trygg, otrygg undvikande, otrygg ambivalent och otrygg - desorganiserad. Grunden för en trygg anknytning för barnet är om omsorgsgivaren visar: lyhördhet, tillåtelse, samarbete och psykologisk tillgänglighet (Havnesköld & Mothander, 2003). Det finns flera likheter mellan Vägledande samspels grundprogram och andra program (t.ex. MISC och Marte Meo) inom den resurs- och relationsorienterade traditionen. Programmen framhåller alla människors lika värde och är förankrade i FN:s barnkonvention (Hundeide, 2005). Samspelet och relationen framhålls och är avgörande för både barn och vuxna och det är barnets och förälderns/omsorgsgivarens egna resurser och förmågor som ska vara i fokus. Programmen är förebyggande och samhällsorienterade med vilket menas att stöd ges och möjligheter diskuteras så tidigt som möjligt med utgångspunkt i den vardag och det sammanhang barnet och föräldern/omsorgsgivaren befinner sig i (Hundeide, 2005). Programmen befrämjar och underlättar tillämpningen genom att det är det enkla och praktiskt användbara som framhålls. Det som är specifikt för Vägledande samspel är att en positiv 14

15 uppfattning om barnet poängteras som det viktigaste, att samspelet konkretiseras i tre dialoger indelade i åtta teman (se fig. 2) och att lyhördhet och känslighet hos omsorgsgivaren betonas genom sju principer för ökad lyhördhet. Vidare beskrivs också inom Vägledande samspel de förutsättningar som behöver råda för implementering i organisationer och samhälle (Bergman & Edenhammar, 2007). Den känslomässiga dialogen 1. Visa kärleksfulla känslor visa att du tycker om barnet. 2. Visa följsamhet med barnet följ barnets initiativ. 3. Ha god dialog med barnet utbyt positiva känslor. 4. Uppmuntra och bekräfta barnet. Den meningsskapande dialogen 5. Hjälp barnet att samla sin uppmärksamhet gemensamt fokus. 6. Förklara och ge innehåll åt det som händer med entusiasm. 7. Utvidga barnets upplevelser genom jämförelser, förklaringar och berättelser. Den reglerande dialogen 8. Vägled barnets handlingar steg för steg. Hjälp barnet till självreglering. a. Stöd barnets aktiviteter och planer och vägled barnet. b. Reglera barnets beteende genom att ge tydliga signaler för vad som är tillåtet och inte. Figur 3.3. De tre dialogerna och åtta teman i Vägledande samspel. En positiv uppfattning av barnet/eleven är en central del i Vägledande samspel. Hur vi definierar och uppfattar andra människor bestämmer hur vi reagerar och handlar gentemot dem (Hundeide, 2005). De egenskaper barnet tillskrivs av omgivningen och de förväntningar 15

16 omgivningen har på barnet kommer att påverka barnets självbild och barnet kommer därmed att agera efter den. De tre dialogerna är en hjälp i att fokusera på det positiva och en förutsättning för att samspel och därmed utveckling ska ske. Ursprungligen fanns åtta teman som beskrev förutsättningarna för ett gott samspel. De tre dialogerna har tillkommit senare och är en mer generell beskrivning. Dialogerna benämns som den känslomässiga dialogen, den meningsskapande och utvidgande dialogen och den reglerande dialogen. Den känslomässiga dialogen är grunden för barnets utveckling. Genom medkänsla, uppmärksamhet och lyhördhet från omsorgsgivaren utvecklar barnet sin känslomässiga förmåga. Anknytningsteorin och objektrelationsteorin är centrala i dialogen som ses som den viktigaste då en varm och nära relation är förutsättningen för att de andra dialogerna ska kunna användas. När barnet blir bekräftat formas barnets möjligheter till känslomässiga relationer. Den känslomässiga dialogen utgör basen för nyfikenhet och vilja att lära (Niss, Hindgren & Westin, 2007). Den meningsskapande och utvidgande dialogen hjälper barnet att skapa mening och förstå såväl vardagsupplevelser som svårare situationer. Detta sker genom att omsorgsgivaren med engagemang och entusiasm är med i utforskandet av barnets värld och hjälper barnet att koncentrera sin uppmärksamhet så att båda tar del av samma händelse (Niss, Hindgren Westin, 2007). Vygotskij (i Strandberg, 2007) menade att psykologiska processer som tänkande, talande, läsande osv. inte kommer från en inre mental värld utan ska förstås som aktiviteter. Det är i människans faktiska och praktiska liv som psykologiska processer har sin grund. Aktiviteter är enligt Vygotskij centralt och har vissa påtagliga kännetecken. De är alltid sociala, de kompetenser vi har härrör från interaktioner med andra människor. Det inre tänkandet har föregåtts av ett yttre tänkande tillsammans med andra (Bråten, 1996). I aktiviteter används alltid hjälpmedel. Världen möts inte direkt utan med hjälp av artefakter, verktyg och tecken som är till hjälp när vi löser problem, minns etc. Yttre aktiviteter med hjälp av verktyg föregår inre tankeaktiviteter. Vidare är aktiviteter alltid situerade dvs. de sker i specifika situationer som platser, rum och kulturella kontexter. Aktiviteter är också kreativa och människan kan omforma relationer, hjälpmedel och situationer och därigenom lära sig mer. I aktiviteter väljer barnet att imitera det som det ännu inte klarar själv, men kan tillsammans med andra. Vygotskij kallar detta för den proximala utvecklingszonen. Vad barnet kan göra med hjälp av assistans idag, kommer det att kunna göra själv i morgon (Strandberg, 2007). Vygotskij säger att intelligens återfinns i gränssnittet människa natur och att barnets utveckling ska förstås som socio kulturell historisk praxis (Strandberg, 2007). 16

17 Winnicott menar att modern genom att bekräfta barnets kompetens samtidigt som hon utmanar barnet precis så mycket som hon vet att han/hon klarar av lär hon barnet att kunna skilja mellan den yttre verkliga modern och den inre tänkta. Winnicotts begrepp (i Havnesköld & Mothander, 2003) handlar mycket om hur barnet lär sig hantera sig själv i sin omvärld genom övergångsobjekt t.ex. en nalle som det själv kan härska över och behandla som det vill. I detta område mellan den yttre och inre världen finns kreativitet och utveckling av symboler som är av betydelse i hela livet. Leken är ett sådant område som är av vikt för barnets förmåga att foga samman den inre världen med den yttre (Havnesköld & Mothander, 2003). Den meningsskapande och utvecklande dialogen är avgörande för barnets sociala, språkliga och kognitiva utveckling (Niss, Hindgren & Westin). Den reglerande dialogen hjälper barnet att utöva självkontroll, utvecklar dess förmåga att planera och förmåga att känna medkänsla och empati. Detta sker genom att omsorgsgivaren tillsammans med barnet finner vägar till kreativa lösningar. Tomkins (i Havnesköld & Mothander, 2003) tänkte sig att affekter kunde vara ett av flera verkande subsystem i organismen. Detta subsystem bestod i sin tur av nio stycken affekter vilka är glädje, intresse, förvåning, ilska, rädsla, ledsnad, avsmak, avsky och skam. Var och en av dessa har sin motiverande egenskap och funktion som t.ex. glädje som behövs för att skapa kärleksfulla band. Tomkins ansåg att affekterna gör bra saker bättre och dåliga saker sämre och uppmärksammade människans positiva affekter, glädje och intresse, som viktiga drivkrafter i utvecklingen och att affekten skam kan, beroende på hur föräldern reagerar gentemot barnet när det känner skam, ge upphov till en känsla av värdelöshet hos barnet (Havnesköld, Mothander & 2003). Den reglerande dialogen är viktig för utvecklandet av barnets förmåga att fungera i sociala sammanhang, utvecklande av dess moral samt motverkande av mobbing och utstötning (Niss, Hindgren & Westin, 2007). För att åstadkomma en förändring räcker det inte med att förklara vad som är bra eller dåligt utan det krävs att omsorgsgivaren är aktiv i processen. I utbildningen av vägledare och omsorgsgivare används sju principer för att öka lyhördheten hos dessa (Hundeide, 2005): Sju principer för lyhördhet 1. Eftersträva en god och tillitsfull kontakt. 2. En positiv omdefiniering av barnet. 3. Aktivera omsorgsgivaren i förhållande till samspelsteman. 4. Benämning av positiva sidor hos omsorgsgivarnas nuvarande tillämpning. 5. Verbalisera och vägleda träning i hur positivt samspel kan medvetandegöras. 17

18 6. Dela erfarenheter i grupp. 7. En personlig och medkännande förmedlingsform. (Hundeide, 2005). Aktiviteter för att öka lyhördheten hos pedagoger i förskolans och skolans värld sker bl. a. genom övningar där positiva sidor hos eleverna upmärksammas, genom diskussioner om hur man kan omsätta samspelsteman i vardagen och genom analys av samspelssituationer. Vidare genom att utbyta erfarenheter och exempel med andra, pröva nya arbetssätt och övningar samt genom att belysa det positva i redan existerande samspel. Till hjälp används exempelvis videoinspelningar, självskattningsschema, rollspel och gruppdiskussioner (Hundeide, 2005). 3.4 Implementering i organisationen Det finns två varianter av förändring i en organisation, förändring av första och andra ordningen. Förändring av första ordningen innebär att man tänker på samma sätt, använder samma typ av metoder och man beskriver och försöker lösa problem på sätt som tidigare. Man gör mer av samma och förändring av första ordningen kan snarare ses som en förbättring än en förändring (Svedberg, 2003). Förändring av andra ordningen innebär att man ändrar sitt sätt att se på verkligheten och sina uppgifter, det vill säga man får andra referensramar. Denna varianten av förändring är personligt krävande då den utmanar självbilden och kräver med andra ord mod, vilja och engagemang (Svedberg, 2003). Vad jag förstår är det en förändring av andra ordningen som eftersträvas i det utecklingsarbete som initierats med implementeringen av Vägledande samspel i skolområdet. Att förändra ett förhållningssätt i en organisation är en krävande och kvalificerad process som måste ges god tid för att inte misslyckas (Svedberg, 2003). Nedanstående citat hämtat ur Organizational Psychology (Schein, 1988) belyser ovanstående förändringsprocess. Nyckelorden i citatet är att förändring inte bara är att lära något nytt utan också ta bort något kanske väl integrerat, att motivation är svårt att introducera och utan motivation ingen förändring. Vilket kan kopplas till Hundeides (2005) beskrivning av vad som krävs för att en implementering av Vägledande samspel ska vara möjlig. 1. Any change process involves not only learning something new, but unlearning something that is already present and possibly well integrated into the personality and social relationships of the individual. 18

19 2. No change will occur unless there is a motivation to change, and if such motivation to change if not already present, the induction of that motivation is often the most difficult parts of the change process. (Schein, 1998, s. 243) Ett positivt utfall av förändringsarbetet förutsätter att syftet och målsättningen är känt och tillvägagångssättet förankrat hos alla berörda samt att genomförandet och uppföljningen är systematiserat. Med detta följer att personalen får tid att förstå och ta till sig förändringen i samma omfattning som intiativtagarna för att inte ett motivationsglapp mellan ledning och personal ska uppstå. Det är viktigt att orsakerna till förändring framgår, hur det ska gå till samt att tid finns till förfogande för reflektion och att erövra den kunskap som krävs för förändringen. De berörda behöver diskutera vad man ska sluta göra, vad man ska fortsätta med och vad man ska tillföra (Svedberg, 2003). Hundeides (2005) beskriver sju aspekter som krävs för att en implementering av programmet ska vara möjligt. Enligt Hundeide bör det för det första finnas stöd från beslutsfattare och för det andra tillräckligt med tid i det dagliga arbetet för projektet. För det tredje en vilja och ett intresse hos mottagaren att genomgå programmet som kan innebära förändringar av attityder och rutiner samt egna insatser. Den fjärde aspekten som är en förutsättning för genomförandet är enligt Hundeide en plan. Denna plan ska beskriva de aktiviteter och uppgifter som personalen ska genomföra. Den femte aspekten kvalitet och intensitet är avgörande för resultatet av implementeringen, dvs. i vilken grad de som arbetar med programmet använder sig av principerna för lyhördhet, omdefiniering etc. och hur mycket tid som ägnas åt arbetet. Den sjätte aspekten är en förändring av vardagsrutinerna så att tid och utrymme finns för samspel. Den sista aspekten är en plan för uppföljning och uppmuntran (Hundeide, 2005). Om implementeringen av förhållningssättet ska få en positiv riktning i skolområdet bör dessa aspekter noga studeras och övervägas. 3.5 Erfarenheter och utvärdering av Vägledande samspel Vägledande samspel är inte evidensbaserat i Sverige men utvärderingar är gjorda bl. a i Västerviks kommun, vilken inte är publicerad, och pågående i Linköping. En arbetsgrupp i Västerviks kommun har sammanfattat sina fyra års erfarenhet av ICDP i ett skolområde. Sammanfattningen ger till handa att ICDP haft större effekt än skolledningen förväntat sig. De positiva effekter som beskrivs är gemensamt språk för det pedagogiska arbetet, större nyfikenhet, vilja att samarbeta, förmåga till förändring, uthållighet och medvetenhet om den 19

20 egna kompetensen hos medarbetarna. Den största vinsten med arbetet ser man hos de elever som har eller har haft uttalade svårigheter i att fungera i skolmiljön både vad gäller inlärning och social kompetens. Deras erfarenhet är också att det ställts högre krav på alla berörda, ledare så väl som elever, samt att arbetet krävt tid (Bergman m. fl., 2004). Undersökning av arbetsgruppers beskrivning av Vägledande samspel har gjorts i en D- uppsats i specialpedagogik vid Örebro universitet (Lindström, 2006). Även denna undersökning baseras på intervjuer med personalgrupper som är utbildade i förhållningssättet. Reultatet av undersökningen beskriver att arbetsgrupperna upplever att ICDP är ett redskap som hjälper dem att bli medvetna om samspelsmönster och att dela erfarenheter. Vidare att de har blivit stärkta i sin yrkesroll, blivit bekräftade i sitt pedagogiska arbete och medvetna om sig själva som pedagoger. De beskriver att de har fått ett nytt språk för sitt och andras beteende. Effekterna på barnen/eleverna är enligt undersökningen att de får mer bekräftelse, att de deltar mer i vardagliga sysslor och att de samspelar med vuxna (Lindström, 2006). Utvärdering av programmet har gjorts i flera länder Norge (1992; 1997; 2000), Colombia (1996; 2003; 2005; 2006), Makedonien (2000), Mozambique (2006) och Angola (2000). Dessa utvärderingar rör samspelet i dyaden mor- barn, och kommer därför inte att kommenteras nämre, förutom utvärderingen i Angola. I undersökningen deltog 373 lärare, från 19 olika skolor, vilka genomgått ICDP-utbildning. Undersökningen visar bl. a att deltagarna anser att med förhållningssättet har atmosfären i klassrummen förbättras, barnen blivit gladare och skolprestationerna förbättrats. Vidare att lärarna kände sig mer intresserade av lärprocessen, kände sig mer ansvariga och som bättre lärare. Samspelet och kontakterna med eleverna förbättrades och eleverna blev mindre rädda för lärarna (Egebjerg & Hundeide, 2000) Utvärdering av Marte Meo Ett angränsade område som undersökts är Marte meo som nämndes inledningsvis i beskrivning av Vägledande samspel (se kap. 3.3) I en avhandling från Göteborgs universitet (Axberg, 2005) beskrivs effekterna av Marte meo - metodenen i en undersökning gjord på 33 barn med dokumenterade beteendestörningar. Med hjälp av olika mätinstrument, som identifierar barns beteende, i familjen och i skolan, samt identifierar hyperaktivitet bedömdes barnens beteende före och efter Marte meo intervention. Undersökningen visar att både föräldrar och lärare till barnen upplever en signifikant förbättring av barnens beteende, medan det i kontrollgruppen inte märktes några större förändringar. 20

21 3.6 Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter (Barnombudsmannen, 2008), även kallad barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Sverige, som ett av de första länderna, ratificerade konventionen Barnkonventionen består av 54 artiklar varav 41 är artiklar som slår fast vilka rättigheter barn har, de övriga artiklarna handlar om hur länderna ska arbeta med konventionen. Konventionen är hel och odelbar med vilket menas att man inte kan lyfta ut en artikel från de andra. Fyra av artiklarna, 2, 3, 6 och 12, som behandlar barns rättigheter är vägledande för hur helheten ska tolkas och ska vara utgångspunkt när man läser de övriga. Dessa fyra är de artiklar som Vägledande samspel är förankrade i. De fyra artiklarna som står för huvudprinciperna: Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. (s.) Sammanfattningsvis återfinns i barnkonventionen nyckelbegreppen samma rättigheter och lika värde, barnens bästa i främsta rummet, rätt till fysisk och psykisk utveckling och rätt till egen åsikt. Vilka Vägledande samspel beaktar genom sina dialoger, teman och principer för lyhördhet. Dessa nyckelbegrepp utgör också grunden i läroplanerna vilket diskuteras i nästa kapitel. 21

22 3.7 LPFÖ 98 och LPO 94 Barnkonventionens grundprincioer genomsyrar LPO 94 och LPFÖ 98 vilka är de styrdokument som förskole- och skolverksamheterna är ålagda att efterfölja. I dessa dokument står bland annat att verksamheterna ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse och medkänsla, att arbetet skall präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling och att ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkning av något slag. Vidare står det att förskolan och skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet och att verksamheterna ska vara ett stöd för familjen i deras ansvar för barnen. I 1998 års läroplan för förskolan skrivs att barn tillägnar sig värden och normer främst genom konkreta upplevelser och att vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt. Alla barn skall få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. De vuxna skall ge barnen stöd i att utveckla nyfikenhet, uppmuntra företagsamhet och intressen och stimulera deras vilja och lust att lära. Förskolan ska vara en trygg plats för barnen och som utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och barngruppen. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter, intressen och motivation och ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, att handla, röra sig och att lära sig utifrån olika aspekter. Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. De tre dialogerna i Vägledande samspel återspeglar intentionerna i förskolans och skolans styrdokument. 22

23 4 Metodiska övervägande Vid undersökningar av forskande art finns ett antal olika tillvägagångssätt att ta ställning till. Huruvida man ska göra en kvalitativ och/eller kvantitativ undersökning, vilket beror på vilka forskningsfrågor somm ställs (Kvale, 1997), och vilka instrument som då ska användas, intervjuer, i grupp eller enskilt, fallstudier, observationer, enkäter etc. Den kvalitativa undersökingen lägger tonvikten på helheten och vill tolka och förstå de resultat som framkommer, inte generalisera. Den kvantitativa undersökningen lägger tonvikten på att finna mönster som kan antas gälla generellt och vill förklara och dra säkra slutsatser (Stukat, 2005). I denna undersökning har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. 4.1 Metodgenomgång I en fallstudie undersöks en person, en arbetsplats eller en händelse för att belysa viktiga faktorer som kännetecknar företeelsen eller situationen i fråga (Merriam, 1994). Detta kan ske genom observationer, intervjuer, brev, bilder osv. Fallstudien är lämplig att använda till exempel om man söker resultat vad gäller kulturella skillnader, när information inte kan bedömmas utifrån sanningsvärde men väl trovärdighet och för att skapa bättre förståelse för den dynamik som finns i en händelse (Merriam, 1994). Min undersökning faller väl in på dessa kriterier då jag valt att underöka inställningen hos personalen i ett specifikt skolområde efter de speciella förutsättningar som råder just där på grund av implementeringen av Vägledande samspel. Intervjun som undersökningsmetod används när man vill få veta hur en person känner, beskriver eller tolkar en situation eller företeelse. Det finns olika varianter av intervjuer från strukturerade, som är snarlika enkätundersökningar med fastställda frågor, till helt öppna som mer kan liknas vid samtal. Ju öppnare en intervju är desto mer intressant och oväntad information kan framkomma (Stukat, 2005). Djupintervjuerna valdes som instrument i min fallstudie för att få en mer ingående och detaljerad beskrivning av hur personalen inom förskola och skola uppfattar Vägledande samspel (Kvale, 1997). Observation som undersökningsmetod kan användas för att upptäcka sådant som blivit rutin för de deltagande och därmed leda till en ökad förståelse av den aktuella situationen. Enligt Merriam (1994) är observation den teknik som är bäst att använda om man vill studera en händelse direkt, när man vill ha ett nytt perspektiv eller när det man vill undersöka är svårt att prata om till exempel konflikter. Observation som metod bortvaldes då jag ansåg att för många variabler kunde påverka resultatet när det gäller min undersökning som till exempel 23

24 barnens humör och vad som hänt innan, på dagiset, skolan eller hemma eller personalen sinnesstämning den aktuella dagen. Vidare att det skulle varit svårt att bestämma huruvida jag skulle observerat samspelet mellan en utbildad vägledare - barn, ej utbildad i förhållningssättet - barn eller jämförande studie av båda. I det första fallet är risken stor att det hade blivit en programförklaring av förhållningssättet, i det andra och tredje fallet att farhågor om ej positiva rön förmodligen gjort det svårt att få deltagare att observera. Det måste vara givande och tryggt för alla parter (Merriam, 1994). Enkäter som undersökningsmetod används när man vill studera många människors uppfattning om ett fenomen eller händelse, deras vanor eller intressen etc. Enkäter kan vara allt från strukturerade med fastställda svarsalternativ till öppna med utrymme för respondenten att själv formulera sitt svar. Med en enkätundersökning kan man få fram resultat som är giltiga för en större population. Formuleringarna i formuläret är mycket viktiga då man enbart kommunicerar skriftligt och eventuella missförstånd ej kan utredas. (Stukat, 2005; Trost, 2001) För att undersöka den pedagogiska personalens uppfattning om införandet av förhållningssättet gjordes en datainsamling genom enkäter. Enkätmetoden valdes för att få en översikt av personalens uppfattning av Vägledande samspels inverkan på barnen, personalen och organisationen. Jag ville undersöka om det fanns någon tydlig tendens i riktiningarna för eller emot implementeringen av förhållningssättet Undersökningsgrupp Inom upptagningsområdet finns en 7 9 skola, tre 0-6 skolor, varav en är betydligt mindre, nio förskolor samt två skoldaghem. Området består till större delen av höghus eller hyreshus men några mindre villaområden finns. Dessutom ingår i upptagningsområdet några mindre orter utanför tätorten där den mindre skolan ligger i en av dessa. Andelen barn eller elever med annat modersmål än svenska är i majoritet på de olika enheterna med undantag för den skola som ligger utanför tätområdet. I årskurserna 0 10 finns 1123 barn. Undersökningsgruppen var tänkt att bestå av all pedagogisk personal som arbetar inom skolområdet och något urval gjordes därmed inte vad gäller enkätundersökningen. När det gäller djupintervjuerna var kriterierna för deltagande att man inte hade genomgått vägledarutbildning då deras åsikter och uppfattningar av Vägledande samspel redan är väl känd. Den person som först angav intresse att deltaga från varje område intervjuades och därmed fick slumpen avgöra vem som deltog. Totalt deltog fem personer i intervjuerna, en från varje stadie. 24

25 4.3 Konstruktion och genomförande av enkätundersökningen När man som jag gjorde i min undersökning använder ett strukturerat frågeformulär (bilaga 1) som innehåller frågor eller påstående med fastställda svarsalternativ är förutsättningen att man har god kännedom om det man vill fråga om (Stukat, 2005). I enkäten utgick jag från det som sägs vara effekten av vägledande samspel enligt de utbildade vägledarna i skolområdet, enligt utvärderingar som är gjorda av förhållningssättet samt mina egna erfarenheter av Vägledande samspel. De sagda effekterna formulerade jag till påstående, sex påstående som handlar om inverkan på barnens arbetsinsats, resultat och samspel. Tre påståenden som handlar om inverkan på personalens arbetsinsats och arbetsmiljö och tre påstående som behandlar behovet av Vägledande samspel i organisation och implementeringen av detta. Min avsikt var att göra påståendena enkla och lättbegripliga utan värdeladdade ord enligt Trosts rekommendationer (Trost, 2001). Påståendena grupperades med extra utrymme mellan varje område samt gavs rubrik för att vara så tydlig som möjligt. Detta kan enligt Trost undvika att enkäten ser besvärlig eller otrevlig ut och därmed kan man undvika att respondenter tröttnar och inte svarar så noggrant. Fyra svarsalternativ valdes för att undvika respndentens val av mittalternativ. Graderingen gick från fyra till ett där fyra angav att man instämmer helt och ett att man ej instämmer. Detta innebar att det inte var möjligt att svara vet ej på påståendena. Då de flesta respondenterna hade varit på en föreläsning om vägledande samspel tidigare och dessutom diskuterat förhållningssättet i grupper under eftermiddagen vid svarstillfället ansåg jag att det skulle vara möjligt att ta ställning till påståendena. Detta återkommer jag till i bortfallsdiskussionen (6.1). Då enkäten skulle besvaras i slutet av en studiedag och jag av erfarenhet vet att deltagarna då kan vara trötta var det viktigt att enkäten inte tog för lång tid i anspråk att besvara och därav anledningen till endast tolv påstående. Pilotenkäten provades på sex personer för att se om de förstod påståendena, om dessa gick att gradera och om de stämde överens med syftet för undersökningen. Diskussion uppstod om huruvida de sista tre påståendena skulle innehålla negationer, vilket man bör undvika enligt Trost (2001) men beslut togs om att behålla negationerna för att undvika ett möjligt intryck av försök till påverkan att vägledande samspel enbart kan ha positiva effekter. För att undvika att respondenterna fortsatte att svara av bara farten utan att upptäcka negationerna var påståendena med negationer inom samma område samt skrivna på ny sida i enkäten. De enda sakfrågor som jag ansåg vara giltiga i min undersökning var huruvida man genomgått vägledarutbildning eller ej samt om man arbetar inom ledning, förskola eller något av de tre stadierna i grundskolan. Enkäten avslutades med en öppen fråga där man kunde skriva egna tankar (Trost, 2001) 25

26 Det resultat som framkom efter gruppdiskussionerna under studiedagen visade sig bli ytterligare ett underlag för min undersökning. Formuleringarna i diskussionsunderlaget är gjorda av nätverksgruppen tillsammans och sammanställningen är gjord av två representanter från denna Sammanställning av enkäterna Enligt Trost (2001) kan man gott med små material, upp till 50 formulär, sortera enkäterna i högar och trots att mitt material omfattar 85 formulär är det den metod som använts. Varje påstående och varje svarsalternativ räknades för sig och fördes in i ett excelblad. Enkätsvaren kontrollräknades för att säkerställa korrektheten. Om ett program t. ex. SPSS använts hade korsreferenser mellan frågorna kunnat göras vilket i använd metod ej låter sig göras i någon större omfattning. 4.4 Genomförandet av djupintervjuer Djupintervjuerna gjordes med en pedagog från förskolan och en pedagog vardera från skolår 1 3, 4 6, 7 9, samt med en pedagogisk ledare, sammantaget fem personer intervjuades. Antalet intervjuer hölls lågt med anledning av det krävande efterarbetet men enligt Kvale (1997) räcker det med några få intervjuer om man ska undersöka hur någon förstår en händelse. Då alla stadier var representerade ansåg jag att tillräcklig information skulle framkomma enligt mitt syfte med undersökningen. Intervjuerna gjordes för att få en djupare förståelse av hur personalen resonerar runt implementeringen av Vägledande samspel. Vid ett möte med styrgruppen i skolområdet berättade jag om mina tänkta intervjuer och vilka personalkategorier jag önskade intervjua. Anledningen var att jag ville få undersökningen sanktionerad av ledningen vilket också skedde. En pedagogisk ledare erbjöd sig direkt att medverka i en intervju och datum bestämdes. Denna intervju blev min pilotintervju. Förfaringssättet när det gäller tidbokning av de fyra andra intervjuerna var att en förfrågan, i form av ett missivbrev (bilaga 2), distribuerades till de olika enheterna med hjälp av representanter från nätverksgruppen. Intresserade respondenter gav svar till nätverksrepresentanterna som vidarebefodrade dessa till mig. Jag tog sedan kontakt med respondenterna och bokade tid för intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive respondents arbetsplats och var cirka en timme långa. Fyra intervjuer spelades in på MP4- spelare och vid pilotintervjun fördes anteckningar som renskrevs i direkt anslutning till intervjun. 26

27 I inledningen av intervjuerna ställdes sakfrågor för att utröna arbetserfarenhetstid (Trost, 2001), när man först hörde talas om Vägledande samspel och i fall man mindes hur man tänkte om förhållningssättet då. Därefter var intervjuerna halvstrukturerade vilket innebär att jag utgick från den områdesindelning jag gjort i enkäten med påverkan på barnen, personalen och organisationen men i övrigt inga fastställda frågor. Denna typ av intervjuer gör det möjligt att följa situationen som den utvecklas och knyta an till nya ideer som uppkommer (Merriam, 1994), vilket var avsikten Sammanställning av intervjumaterial Intervjumaterialet transkriberades på dator med hjälp av mediaplayer. En viss meningskoncentration har utförts direkt vid transkriberingen då pauser, småljud och upprepningar ej nedtecknats. Enligt Kvale (1997) finns det inte något standardsvar för bästa tillvägagångssätt men ställning måste tas till vilken metod som är lämplig till det syfte man har med undersökningen. För min undersökning fanns det inget fog för exakt återgivning av alla ord och pauser. Det transkriberade materialet koncentrerades ytterligare vid genomläsning och kategoriserades under samma rubriker som enkätens påstående. Detta innebär att en tolkning av materialet har skett i tre omgångar, först vid transkriberingen, därefter vid meningskoncentrationen och sist vid kategoriseringen. Hur jag skulle gå tillväga vid analysen av intervjumaterialet var bestämt innan intervjuerna genomfördes enligt Kvales rekommendationer (1997). Det kan omedvetet ha påverkat mina uppföljningsfrågor under intervjun. 4.5 Bortfall Enkätundersökningen gjordes vid en studiedag där 170 av skolområdets 250 pedagoer deltog. Av dessa svarade 50 procent på enkäten dvs. 85 svarsformulär inlämnades. Två obesvarade enkäter inlämnades med kommentarer om varför de ej kunnat besvaras men dessa är inte medräknade i det totala antalet. Vid enkätunderökningar brukar svarsfrekvensen vara mellan procent (Trost, 2001) men i min undersökning borde utfallet varit större då repondenterna kunde besvara enkäten på plats och besvär med återsändning ej fanns. Svarsfrekvensen är någorlunda jämnt fördelad över de olika enheterna med något fler svar från grundskolan än förskolan vilket är naturligt då fler skolpersonal var närvarande på studiedagen, eftersom eleverna var lediga och personalen ålagd att deltaga. Av resultatet att dömma har de som är positiva till förhållningssättet varit mer benägna att deltaga än de som ej är så positiva. Bortfallet behöver dock inte enbart bero på detta faktum utan kan också bero på 27

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17 161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Sofiaskolan

Sofiaskolan Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Livskunskap för de allra yngsta

Livskunskap för de allra yngsta Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19 Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nygatans förskola 2018 2019 Anmäla Kommunicera Utreda Åtgärda Följa upp utvärdera Pedagogisk planering och utvärdering i förskolan (Prioriterade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är

Läs mer

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad

Läs mer

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret

Läs mer