Den kreativa och kritiska litteraturstudien

Transkript

1 KTHB Den kreativa och kritiska litteraturstudien En miniatyrhandbok Bengt Haraldsson ECE 2011

2 INTRODUKTION Denna text är tänkt som kursmaterial i kursen Informationssökning (LI1101) given vid Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek (KTHB) och ska på ett enkelt sätt förmedla författarens erfarenheter av litteraturstudieproduktion. För att kunna gå vidare måste begreppet informationskompetens kort definieras: Informationskompetens är kunskapen om vilken information som bör inhämtas, hur detta ska gå till och hur informationen därefter kreativt ska användas för att på bästa sätt lösa ett praktiskt eller teoretiskt problem. Informationskompetens är även förmågan att genomföra stegen beskrivna ovan i praktiken. I denna text kommer den första och sista delen av informationskompetens att behandlas och i kombination med en allmän diskussion rörande litteraturstudiers syfte och struktur ligga till grund för den litteraturstudie som är kursfodring i LI1101. Av utrymmesskäl kommer utformningen av denna text att hållas så enkel som möjligt och onödiga utsvävningar får gärna anmälas till författaren via bango@kth.se för att hålla läsningen på en rimlig nivå i kursen. Observera att denna text tar vid där de första 1,5 hp av kursen tar slut, d.v.s. när originaldokumentet är införskaffat

3 och valideringsmomentet av insamlad litteratur inleds. Dessutom behandlas kortfattat problematiken med frågeställning och informationsbehov. VARFÖR VILL DU SKRIVA EN BRA LITTERATURSTUDIE? Allt som oftast kommer dina texter att kommunicera resultat inom ditt specifika ämnesområde till ämnesexperter med god kunskap inom fältet. Vilka anledningar kan det då finnas att skriva långa introduktioner och bakgrunder till forskningsresultat? Den första anledningen kanske är den bästa. Vi vill att läsaren ska uppskatta vår text och använda sig av den. Detta för att forskningsmässig excellens till viss del mäts genom citeringsanalys exempelvis så kallade h-index 1 (Hirsch, 2005), vilket är sätt att avgöra vilket genomslag en artikel får i forskarsamhället. Om någon förstår vad du skriver är det större chans att denne använder sig av dina tankar, idéer och resultat i sin egen forskning. Här kommer antagandet göras att en välskriven introduktion (bakgrund), som förbereder läsaren på dina nya rön, kommer öka sannolikheten att ditt arbete citeras i andras, helt enkelt på grund av att det är lättare att ta till sig material som är framställt på ett enkelt sätt med noga beskrivna förutsättningar. Om läsaren redan är väl insatt i ämnet kan ju denne med fördel skumma bakgrunden eller gå direkt på resultaten. Bakgrunden bör vara skriven så att resten av artikeln tillgängliggörs för det stora flertalet personer som kan tänkas vara intresserade av att läsa den. Det kritiska med en litteraturstudie är att 1 En författares h-index h är antalet publikationer av denne som refererats h gånger av andra författare.

4 tidskrifter oftast sätter platsbegränsningar på artiklar, så texten måste göras kort, uttömmande och informativ. Den andra anledningen, till att skriva en välformulerad litteraturstudie, som listas här är antagandet att om inledningen är välskriven så är författaren väl insatt i ämnet. Rimligen krävs noga eftertanke och mycket läsande för att skriva en utförlig litteraturstudie, varför man troligtvis kan hävda ovanstående. Detta medför troligtvis säkrare vetenskaplig kunskap med en stadigare bas. Den tredje anledningen är att det i vissa fall kan vara nyttigt att individer som inte är aktiva inom forskningsfältet kan förstå vad som står i en text. Detta för att de kanske kan bidra med nya perspektiv, då de verkar i en annan kontext än ämnesspecialisterna, men även helt enkelt för att underlätta det tredje uppdraget, som går ut på att högskolor och universitet ska förmedla vad de upptäcker till den allmänna publiken (lekmannen). Tyvärr ser man ofta illa genomarbetade, eller till och med återanvända bakgrunder (litteraturstudier) i artiklar. Detta sparar säkerligen tid för författarna, men gör även att texten är så gott som oläslig för alla utom ett fåtal ämnesspecialister. Det är inte alltid en fördel att skriva utförligt. Ämnesexperter vill inte läsa långa introduktioner och tidskrifter har ofta begränsningar på hur långa artiklar får vara. Det är med andra ord viktigt att ha läsaren i fokus när man skriver en text. Man måste hela tiden tänka på vem som ska läsa texten när man skriver. FRÅGESTÄLLNINGEN Vare sig din forskning är ett beställningsjobb (som till exempel exjobbet på Scania), är en del av de existerande heta ämnena på ditt forskningsfält eller bara springer ur en liten mental klåda, en undran inför ett skeende som du inte

5 kan lösa med din nuvarande kunskap, kommer du att behöva reflektera kring hur du ska gå tillväga för att få din idé att blomma ut till ett fullfjädrat forskningsprojekt. Man har hävdat att roten till merparten forskning är just en mindre mental klåda som ibland utvecklas till ett helt forskningsfält. Why do cats rub their faces against us? Why does a coffee spill dry in the shape of a circle? That s how a lot of research begins not with a big question that attracts everyone in a field, but with a mental itch about a small one that only a single researcher wants to scratch. (Booth et al., 2008:35) Försök att se till att din frågeställning är så avgränsad som möjligt och att den är mätbar. Med mätbar menar jag att du ska kunna presentera ett resultat som på något vis besvarar din frågeställning. Det är oftast inte tillräckligt med en frågeställning av typen nu-ska-jag-skriva-lite-om-något. ATT LÄSA VETENSKAPLIGA TEXTER När man väl har skapat sig sin frågeställning, identifierat sitt informationsbehov och funnit sina referenser är det dags att avgöra om källan ska användas i forskningen genom valideringsprocessen. Först måste dock texterna läsas och detta är en såpass viktig del av hela litteraturstudieprocessen att det faktiska läsandet kommer att behandlas nedan. Vid läsning av vetenskaplig litteratur bör man framförallt hålla i minnet att texten man läser inte är en roman. Med andra ord finns ingen poäng att vänta till dess du läst hela boken innan du får reda på slutet. Börja därför med att titta på bilder, läsa överskrifterna, skumma delar av artikeln och framförallt läsa resultaten som presenteras i texten.

6 När så lämpliga delar av artikeln är skummade: 1. Skriv ner vad artikeln/boken handlar om med några ord. 2. Läs valda partier mer noggrant. 3. Identifiera och skriv ner nyckelpoänger. 4. Identifiera och skriv ner tankar/resultat i konflikt med andra informationskällor. 5. Skriv ner eventuella nya perspektiv på ämnet som artikeln/boken gett dig. 6. Identifiera och skriv ner eventuella saker du inte förstår. 7. Spara en korrekt referens till kunskapskällan. 2 När man läser denna typ av litteratur är de ofta viktigare att man har en plan för att läsa aktivt, än att man har den perfekta planen. Vid läsning är det lätt att hamna i en mottagandeposition där ens egna resonemang får ge väg för författarens överväldigande evidensunderbyggda argument. Det är detta vi önskar undvika. Ett sätt att göra detta är att läsa resultaten först och sedan argumenten för varför dessa är korrekta. De flesta vetenskapliga texter är uppbyggda i motsatt ordning där argumenten presiderar resultaten, varför risk finns att läsaren är övertygad om resultatens riktighet innan denne ens tagit del av dem. Försök att alltid läsa med penna i hand och anteckningsblock i närheten. Det finns två anledningar till detta. Du kan anteckna vad du anser intressant och enkelt repetera detta vid ett senare tillfälle. Dessutom medför hela processen troligen att du tänker mer aktivt när du läser eftersom dina sensomotoriska intryck påverkar din hjärna 2 Listan är omarbetad utifrån kurslitteratur i högskolepedagogiska kursen LU1 given på KTH VT2011.

7 precis som att din hjärna påverkar din hållning (Chiel et al., 2009). Att sitta med en penna redo att anteckna kan alltså göra dig mer produktiv och koncentrerad när du läser. Det finns en uppsjö med litteratur rörande lästekniker. Inför ett större projekt så som magisteruppsats, kandidatarbete eller examensarbete uppmanas kursdeltagaren att repetera alternativt läsa in sig på dessa tekniker. KÄLLKRITIK Det förefaller rimligt, och kommer att antas som utgångspunkt i denna text, att de viktigaste redskapen för att kritiskt granska vetenskaplig litteratur är tre. Till ditt förfogande när du ska analysera validiteten hos en källa har du följande kunskapskategorier: ämneskunskap, kunskaps- och vetenskapsteoretisk kunskap och kunskap om hur vetenskaplig information kommuniceras. Dessa tre huvudgrenar kommer att behandlas var för sig och i de två senare fallen tillkommer även en ytterst översiktlig beskrivning av grundläggande begrepp. Detta för att läsaren ska få en viss insikt inom kategorin och därmed kunna sätta igång med sin litteraturkritik. För att vidareutveckla ditt litteraturgranskande uppmanar jag dig att läsa några böcker om kunskapsteori eller varför inte gå en kortare kurs i vetenskapsfilosofi? Ämneskunskap I den här delen av texten kommer jag att kontrastera två olika typer av kunskap: formell kunskap och vardagsförståelse. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa

8 kunskaper är sättet på vilken de lärs in och i grund och botten beror detta på att de är sprungna ur olika kontexter. Den ena (formell) är inlärd på ett universitet, i en skola, etc. och anses ofta som en högre form av kunskap eftersom fler människors erfarenheter och logiska slutledningar finns representerade i den. Kontrastera detta mot kunskap som deducerats av en individ utifrån enbart sina egna upplevelser (vardagsförståelse). Ingen kommer tomhänt till sin första litteraturstudie. Om man inte besitter djuplodande formell kunskap inom ämnet förefaller ett antagande om existensen av vardagsförståelser rörande fenomen man önskar studera ytterst rimligt. Med detta menar jag att om du inte har någon skolning inom ämnet så har du ändå förmodligen kunskaper som du kan använda dig av för att komma igång. Dessa kunskaper ska dock användas med försiktighet eftersom världen faktiskt sällan fungerar som våra vardagsförståelser verkar föreslå. Den bärande tanken här är uppmaningen till var och en som ska skriva sin litteraturstudie att ställa sig frågorna: Verkar det här resultatet rimligt? Hur stämmer det här överens med vad jag redan vet? Hur skulle resultat, mätvärden, etc. kunnat tolkas annorlunda? Listan kan förmodligen utökas, alternativt preciseras mer i varje punkt, men det absolut viktigaste är att reflektionen infinner sig i samband med läsningen av källorna. Detta innebär alltså att det viktiga är att du skapar dig en plan för hur du konsekvent, utifrån dina ämneskunskaper, ska bedöma tillförlitligheten hos dina källor, inte att du svarar på endast exakt de frågor som är listade ovan. Den entusiastiske

9 läsaren skapar här en plan för hur denne ska granska det som behandlas i föreliggande text utifrån sina tidigare kunskaper. Episteme - kunskapsteori I dagligt tal är det vanligt att höra någon uttrycka jag tycker eller enligt min mening, vilket förvisso inte har någon plats i den naturvetenskapliga traditionen. I sanning är det svårt att tänka sig någon aktivitet vari vilken intet spår av subjektivitet står att finna, men låt oss här odla denna absoluta idealisering mot vilken naturvetenskapen önskar konvergera. Jag menar alltså i denna text att man inom naturvetenskapen inte tycker grundlöst, men detta utesluter inte att tolkning av evidens vilar på en subjektiv grund. Inom ramen för god vetenskap strävar man efter att uppnå framförallt tre grundkriterier: reproducerbarhet, fullständighet och objektivitet (Bock and Scheibe, 2001). I relation till en litteraturkritik ger dessa tre kriterier lika många frågor, vilka det lönar sig att reflektera kring: 1. Verkar det troligt att någon annan skulle kunna reproducera experimentet/undersökningen som ligger till grund för de evidens som presenteras i artikeln/boken/rapporten? 2. Förefaller det som att författaren meddelat alla villkor som påverkar experimentet/undersökningen och alla resultat? Utan detta är reproducerbarheten inte heller möjlig. 3. Är författaren i en jävsposition? Alltså, kan det finnas dolda agendor som påverkar vilka resultat som uppvisas? Som teknolog skolas man in i en naturvetenskaplig tradition, vilket sällan problematiseras gentemot teknikvetenskapens egenart. Naturvetenskaplig kunskap är försöks- och

10 empiribaserad (Flick and Lederman, 2004). Gällande vetenskaplig kunskap måste vi minnas att även om modellerna vi skapar ger fantastiskt bra förutsägelser och beskrivningar av verkligheten har vi ändå kanske inte kunskap a priori om vad denna verklighet egentligen är (Hofweber, 2004). Vi måste alltså ständigt minnas att det är modeller vi har att göra med och att inte dra för stora ontologiska slutsatser utifrån våra undersökningar. Flick och Lederman (2004) beskriver detta enligt: [ ] scientific concepts, such as atoms, black holes, and species, are functional theoretical models rather than faithful copies of reality. (Flick and Lederman, 2004:305) Naturvetenskapens trevande natur, där teorier testas mot empirin, är även närvarande i teknikvetenskapen, men den senare har vissa egenarter. Av dessa är kanske den viktigaste egenarten den vilken kan jämföras med medicinvetenskapens kliniska studier (Hansson, 2007), att helt enkelt bygga något och mäta (på) det. Detta är möjligt eftersom teknologivetenskapen har som yttersta studieobjekt ting skapade av människor och själva designen och skapandet av studieobjekten ingår i studien (Hansson, 2007). Vid kritik av teknikvetenskaplig litteratur kan det vara viktigt att känna till att studieobjekten definieras utifrån sina funktionsegenskaper och utvärderas med kategorispecifika värdebedömningar (Hansson, 2007). För den naturvetenskapligt skolade kan detta te sig märkligt och i sanning ligger förfarandet nära samhällsvetenskapliga arbetssätt (Hansson, 2007). Det kan alltså inom ramen för teknikvetenskapen vara godtagbart med resonemang

11 rörande den bästa mobiltelefonen, med evidens givet i användarstudier. På grund av detta kan det för en teknolog vara givande att studera kvalitativa arbetsmetoder ur samhällsvetenskapernas verktygsarsenal för att stärka sin vetenskaplighet i eventuella examensarbeten och avhandlingar. Bock listar fyra typer av kunskap i sin bok Getting it right (Bock and Scheibe, 2001). Dessa är: Spekulativ kunskap: som består av tyckande och dogma, vilket helt enkelt inte är en kunskapskategori vi bör använda oss av. Notera dock skillnaden mellan påståendena jag tycker att den här mobiltelefonen är bäst och jag har kunskap om att 89% av de tillfrågade i den här studien tyckte att den här mobiltelefonen är bäst. I det här fallet hör det första påståendet till kategorin spekulativ kunskap medan den senare inte gör det. Presumtiv kunskap: som kan sägas innehålla mer underbyggt tyckande. I detta fall rör det sig om postulerad kunskap i form av axiom, lagar och antaganden. Kunskap i denna kategori antas sann i den bemärkelsen att man inte kunnat motbevisa den eller att den anses som en universell sanning. Ett exempel på en sådan sanning är parallellitetsaxiomet där två linjer definieras som parallella om de aldrig möts i en punkt hur långa man än ritar dem. Om någon skulle ställa sig frågan varför så är fallet skulle detta snabbt leda till cirkelresonemang. Stipulativ kunskap: Innehåller delmängderna fakta, konvention och definition. Dessa anses sanna eftersom verksamma aktörer inom arenan för kunskapsgrenar har nått fram till konklusioner

12 rörande dem baserade på vetenskaplig metod utan att finna motsättningar i sina resultat. Man har helt enkelt kollat och experimenterat och kommit överens. Konklusiv kunskap: Baseras på statistisk evidens eller bevis. Inom denna kategori finner vi de riktigt stora bidragen till kunskapsmassan ackumulerad av mänskligheten, men dessa är oftast baserade på eller direkta logiska slutledningar av de andra kategoriernas element. Till exempel så vilar ett teorems (konklusiv) sanningshalt på de axiom (presumtiv) vilka den härletts från. Vi kan inte tänka oss ett matematiskt bevis av en sats utan de grundläggande axiomen. Vid bedömning av informationsbärare (artiklar/böcker/etc.) kan det vara till stor hjälp att tänka i banor av olika kunskapskategorier. Om en upphovsman t.ex. utför en klanderfri logisk slutledning utifrån fakta kan det vara av fördel att resonera kring dessa fakta och undersöka hur pass vedertagna de är. Självfallet stämmer endast förra påståendet med en viss typ av definition av ordet fakta. Om man med ordet fakta menar en odiskutabel sanning är påståendet såklart nonsens, men detta förutsätter en annan epistemologisk kontext än den här (i just den här texten) använda. Om författaren har baserat sitt resonemang på egeninsamlade empiriska data så ska läsaren resonera kring de metodologiska val författaren gjort vid insamlandet av sagda data. I boken Varför vetenskap? (Bjereld et al., 2009) beskriver författarna två olika klassificeringar för datainsamling. Dessa är uppdelningen av insamlingsmetoder som kvalitativ eller kvantitativ. Inom naturvetenskaplig praxis används den kvalitativa metoden så gott som aldrig och för humaniora kan

13 detsamma sägas om kvantitativ metod. Det finns i och med detta en viss motsättning mellan anhängare av de olika traditionerna. Mindre erfarna forskare med starkt engagemang för den ena eller andra metoden tenderar att beskriva meningsmotståndarna i karikatyrens form (Bjereld et al., 2009:117). Den samvetsgranne forskaren förkastar ingen möjlighet att utöka sin evidensmängd, men bör minnas vilka slutsatser som kan dras utifrån de olika metoderna. Bjereld m.fl. beskriver metoderna enligt: Kvantitativa metoder försöker, som namnet indikerar, kvantifiera materialet för att hitta mönster eller samband mellan olika kategorier av företeelser. Genom att besvara frågor som hur många, hur mycket eller i vilken utsträckning kan resultaten uttryckas i siffror och i förlängningen bearbetas med statistiska tekniker. [ ] Kvalitativa metoder är egentligen ett samlingsnamn för ett antal angreppssätt vars enda gemensamma egenskap är att de inte är kvantitativa (t.ex. djupintervjuer, deltagande observation, fältstudier). (Bjereld et al., 2009:118) Kvalitativa studier kan ge insikt i hur enskilda individer resonerar, känner, etc., medan kvantitativa metoder kan ge kunskap om hur många av respondenterna resonerar, känner, etc. Med den kvantitativa metoden kan man i viss utsträckning dra slutsatser om i vilken utsträckning något sker (hur många radioaktiva substanser som följer modellen för radioaktivt sönderfall, hur stor del av stockholmarna som gillar fotboll, etc.). Med den kvalitativa metoden kan vi få kunskap om varför något sker. I teknologivetenskap och därmed även till viss utsträckning i ingenjörens vardag kommer undersökningar av båda slagen vara nyttiga att genomföra. Ett exempel på detta skulle kunna vara en större enkätundersökning (typisk kvantitativ metod) som kommer

14 fram till att 80% av de tillfrågade tycker att den mobiltelefon man tillverkat är värdelös. Då förefaller det lämpligt att genomföra ett antal djupintervjuer (typisk kvalitativ metod) för att ta reda på varför de tycker så. Vetenskapliga kommunikationskanaler Inom naturvetenskap, teknologi och medicin sker kommunikationen av vetenskaplig information till största del via tidskrifter. Därefter kommer konferenshandlingar och i mycket liten utsträckning sker kommunikationen via böcker. Inom samhällsvetenskapen är böcker betydligt vanligare. Detta innebär att vi redan inledningsvis kan lägga vissa förväntningar på våra informationskällor. Med kunskap om hur man normalt kommunicerar inom ett ämnesfält kommer en kanske oväntad hjälp för att validera information. Detta illustreras bäst med ett exempel. Antag att du funnit ett stycke naturvetenskaplig information i en passage i din kurslitteratur, eller en liknande bok. Om du inte kan finna någon artikel publicerad med informationen, som förmodligen presiderar boken i tid, bör du dra öronen åt dig och tänka dig för en gång extra innan du inför denna information som fakta i din text (se stipulativ kunskap ovan). Du kan naturligtvis använda vilken information du än önskar i din text, då du är ytterst ansvarig för den, och ibland kan dylika avvikande uppgifter avvändas för att stärka din argumentation, genom att statuera exempel in absurdum. Med andra ord kan det ibland vara till fördel att samla sämre artiklar och idéer för att användas som exempel på varför ens egna idéer är så mycket bättre. Det är alltså viktigt att du håller i åtanke dina kunskaper om vetenskapliga kommunikationskanaler när du försöker avgöra validiteten hos en informationsbärare. Här listas några knep som kan hjälpa till med den kritiska granskningen.

15 Författaren o Vad känner jag till om författaren? Personliga dispositioner Utbildning Politisk orientering o Vilken organisation arbetar författaren för? Hur påverkar detta dennes inställning till ämnet? Tidskrift o Hur granskas tidsskriftsartiklarna? o Vem eller vilka granskar? Konferenshandling o Stödjande organisation? o Vilka talare är inbjudna? o Hur är dessa kopplade till organisationen? o Vilka talare kan tänkas inte ha blivit inbjudna? (Nästan lika viktigt som de faktiska talarna ur källkritiskt perspektiv.) Webbplats o Vilka döljer sig bakom webbplatsen? o Kan dessa ha en agenda? Muntlig information o Vad är min inställning till personen? Hur påverkar detta min inställning till informationen? Det kan förefalla som om man i detta skede av informationsinsamlandet ska bli konspirationsteoretiker och det ligger inte alltför långt ifrån sanningen. Ingen information kan tas som självklart sann. Dessutom kan det vara viktigt att se efter hur gammal källan är. Det som antogs vara sann och testad vetenskap för en tid sedan kanske inte är det idag. Ytterst är det informationssökaren som måste ta ansvar för

16 hur informationen används. Detta är självfallet dubbelbottnat. Bara för att en viss information inte är gångbar i alla fall kan den vara användbar i vissa. Ett exempel på detta är Newtonska mekaniken, som förvisso är en approximation av kvantmekaniken användbar vid låga hastigheter jämfört med relativitetsteorin, men därmed inte sagt att den är en mycket bra approximativ modell för att räkna på till exempel en tennisbolls parabelbana i jordens gravitationsfält. Ett annat exempel kan skönjas i pedagogikens utveckling från en ren respons/stimuli-teori enligt Skinner till det sociokulturella perspektivet sprunget ur Vygotskijs teorier om socialt lärande. Vi tror inte idag att människor lär sig som en robot eller att man kan dressera barn till kunskap, utan anser nu att allt lärande är kontextberoende. Därmed inte sagt att människor inte reagerar på stimuli och att denna teori kan användas framgångsrikt för att förklara delar av en lärandesituation. Glöm inte heller att se efter hur många referenser din källa själv har. Detta kan indikera om din källa är väl underbyggd eller ett rent fantasifoster. Vissa databaser (bland andra Scopus, Web of Science och Google Scholar) kan även användas för att undersöka hur många gånger en källa är refererad till av andra författare. En text som många använder som referens kan argumenteras vara ett exempel på en god informationskälla inom ämnesfältet. ATT ARGUMENTERA I boken the Craft of Research (Booth et al., 2008) genomför Booth m.fl. en systematisk beskrivning och teoretisering av argumentationsprocessen. De menar att de frågor man måste ta ställning till när man argumenterar är:

17 1. What is my claim? 2. What reasons support my claim? 3. What evidence supports my reasons? 4. Do I acknowledge alternatives/complications/objections, and how do I respond? 5. What principle makes my reasons relevant to my claim? (We call this principle a warrant.) (Booth et al., 2008:109) Det mesta i citatet ovan torde vara självförklarande och bör användas för att analysera hur väl uppbyggd argumentationen i en text är, men den övergripande principen som Booth m.fl. kallar warrant (och här kommer benämnas befogenhet som en bro mellan det hävdade och anledningen till detta). Befogenheten att använda anledningar till att hävda något kan kontrasteras med Kuhns (Kuhn et al., 2009) tankar om vetenskap. I sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur problematiserar Kuhn tanken om den fria vetenskapen. Han menar att normal arbetsgång för aktörer inom olika fält i modern vetenskap styrs av ett rådande paradigm. Paradigmet bestämmer vilka problem som angrips och även med vilka konceptuella verktyg problemen kan angripas. Ett exempel på detta är så klart den klassiska mekaniken, inom vilken tiden är konstant i den bemärkelsen att den upplevs på samma sätt av alla observatörer, vilket kom att omkullkastas av Einstein när han i sin teori tillät tiden vara relativ för att istället låta ljusets hastighet i vakuum vara samma för varje observatör. Före Einstein var det inte möjligt i daglig praxis att resonera kring tiden som relativ, eftersom denna tanke inte var del av paradigmet. Einsteins idéer medförde ett paradigmskifte inom fysiken (Kuhn et al., 2009).

18 Kuhn skriver: Paradigmer får sitt värde genom att de är mer framgångsrika än sina medtävlare då det gäller att lösa några problem som gruppen av forskare kommit att anse fundamentala. (Kuhn et al., 2009:31) I och med detta kan vi inse att de argument som kan komma att användas i våra informationskällor till stor utsträckning styrs av befogenheter (warrants) som i sin tur styrs av paradigmet. Detta bör beaktas var gång en författare hävdar något i sin text. Både för att vi ska komma ihåg att reflektera över huruvida vi tycker att argumenten är valida för att vi är del av samma paradigmstyrda arena som författaren, men även för att vi inte rakt av ska förkasta argumentation som inte inryms i paradigmet. LITTERATURSTUDIENS STRUKTUR Abstract/Sammanfattning Din sammanfattning har som huvuduppgift att fånga läsaren. Det är denna som i många av fallen kommer att avgöra om din artikel blir läst eller inte. Tänk på att man i dagens informationssamhälle har ännu mindre tålamod än någonsin förut. På bara ett par rader ska du alltså se till att en person ska vilja läsa vidare. Det är därför bra att fundera på: Vem ska läsa denna text? Anpassa ditt språk och dina förklaringar till läsarkategorin. Varför ska denne läsa min text? Vilka är dina mest intressanta diskussionspoänger (om du har samlat empiri, vilka är då dina viktigaste resultat)?

19 Kom ihåg att vara precis och kortfattad, men inte tråkig. För att identifiera och personifiera din läsare, tänk på någon med rätt kvalifikationer i din närhet och skriv till den personen. Exempelvis kan man tänka på sin lillebror eller lillasyster som går i gymnasiet om man ska skriva något populärvetenskapligt. Introduktion Här ska du presentera ditt arbete och får här vara något mer personlig än i resten av texten. Berätta gärna varför du blev intresserad av problemet. Här ska en intresserad läsare helt enkelt finna dina argument för att ditt arbete är viktigt. Skillnaden mot sammanfattningen är att där måste läsaren uppfatta hur viktigt arbetet är genom att läsa mellan raderna, medan du i inledningen kan slå på stora trumman och basunera ut det. Bakgrund Här är tanken att du ska se till att läsaren är införstådd med teorin som du baserar ditt arbete på. Ibland vävs denna del in i inledningen. Se till att återigen ha läsartypen i fokus så att du skriver lagom djuplodande och utförligt. Resultat Om litteraturstudien ingår som en del i ett arbete med insamlad empirisk evidens kommer vanligen en presentation av insamlad data i resultatdelen. Dessa insamlade empiriska data används sedan i samverkan med, eller som motsats till, litteraturstudiens insamlade teoretiska data i diskussionsdelen. Diskussion Här ska du knyta ihop säcken. Glöm inte att även renodlade litteraturstudier är behjälpta av att ha ett klart och tydligt

20 mål, så försök att se till att ha någon typ av frågeställning som du kan arbeta med i diskussionen. Många litteraturstudier har formen av så kallade review articles, vilka sammanfattar forskningen till dags dato inom ett speciellt ämnesfält och ställer konkurerande teoribildningar mot varandra för att avgöra deras validitet.

21 ORDLISTA Empiri insamlade intryck (syn, hörsel, känsel, smak), mätvärden, etc. Epistemologi kunskapsteori. Vad kunskap är. Hur kunskap blir till. Evidens modernt ord som används för svagare typ av bevis där bevis idag så gott som endast används inom matematiken då alla annan kunskap inte anses lika säker. Kvalitativ en mjukare typ av studie ofta karaktäriserad av intervjuer, berättelser, etc. Kvantitativ en hårdare form av studier ofta karaktäriserad av enkäter, observationer, mätvärden, etc. Ontologi läran om vad som är. Vad tingen består av. Vad världen är.

22 SLUTLIGEN Jag vill tacka Göran Hamrin och Mikael Danielsson vid ECE/KTH för genomläsning och förslag på förbättringar av materialet och uppmanar återigen mina studenter att kommentera texten så att den kan växa och förbättras. Tack också till Therese och Pippirull för genomläsning och förslag på förbättringar.

23 LITTERATURFÖRTECKNING BJERELD, U., DEMKER, M. & HINNFORS, J Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i forskningsprocessen, Lund, Studentlitteratur. BOCK, P. & SCHEIBE, B Getting it right : R&D methods for science and engineering, San Diego ;, Academic Press. BOOTH, W. C., COLOMB, G. G. & WILLIAMS, J. M The craft of research, Chicago, Ill. :, University of Chicago Press ;. CHIEL, H. J., TING, L. H., EKEBERG, O. & HARTMANN, M. J. Z The Brain in Its Body: Motor Control and Sensing in a Biomechanical Context. Journal of Neuroscience, 29, FLICK, L. B. & LEDERMAN, N. B Scientific inquiry and nature of science : implications for teaching, learning, and teacher education, Dordrecht, Kluwer. HANSSON, S. O What is technological science? Studies In History and Philosophy of Science Part A, 38, HIRSCH, J. E An index to quantify an individual's scientific research output. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 102, HOFWEBER, T Logic and Ontology [Online]. Stanford: Metaphysics research lab, Stanford University. Available: [Accessed July ]. HULTÉN, P., HULTMAN, J. & ERIKSSON, L. T Kritiskt tänkande, Malmö, Liber.