Foto: Christer Johansson

Transkript

1 Foto: Christer Johansson UPPDATERING AV FÖRNYBAR ENERGI I ÖSTERGÖTLAND 2012

2 Innehåll 1. INLEDNING Om projektet Beställare av rapporten Syfte Avgränsningar och exakthet Sammanfattning SVERIGES ENERGIBALANS Energitillförseln i TWh år en Sveriges energitillförsel i TWh Bioenergianvändningen i Sverige Biodrivmedel i transportsektorn FAKTA OM ÖSTERGÖTLAND Jordbruket i Östergötland Skogsanvändningen i Östergötland Fjärrvärme Trädbränsle i industrin Trädbränsle i hushållssektorn Avfallshantering Total mängd avfall i länet Dagens energibalans för Östergötland år Energianvändningen per sektor i Östergötland 2009 i MWh Bild på energianvändning i Östergötland år 2009 GWh Förändringar PRODUKTION AV FÖRNYBAR ENERGI Vindkraft Vattenkraft Solenergi Solfångare Solceller Biobränslen Åkerbränslen Gödsel Träbränslen Svartlut / returlut Torv Avfall Avloppsslam Biogasproduktionen Anläggningar för förädling av bränsle Biogas Etanol och FAME Pellets och andra trädbränslen Total produktion av förnybar energi Förändringar

3 5. POTENTIALER FÖR FÖRNYBAR ENERGIPRODUKTION Energigrödor Halm Biprodukter Gödsel Matavfall Biprodukter från småskalig livsmedelsindustri Avloppsslam Organiskt avfall från annan industri Deponigas Biometanproduktion från termisk förgasning Blåmusslor som biogassubstrat Träbränslen Sly Total potential för biobränslen Övriga förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Solceller Total potential från övriga förnybara energikällor TOTALA POTENTIALER BILAGOR

4 1. INLEDNING 1.1. Om projektet Det här är en uppdatering av rapporten Förstudie Förnybar Energi i Östergötland som gjordes Studien undersökte den småskaliga förnybara energin med bas i jord- och skogsbruket i Östergötland. Projektet utredde energisituation i länet då, potentialer för småskalig förnybar energiproduktion, samt dåvarande och framtida efterfrågan på förnybar energi i samhället. Dagens rapport är inte lika utförlig som den som gjordes Fokus ligger på hur det ser ut i dagsläget, vilken förändring som har skett sedan 2008 och vilka potentialer som finns i dag Beställare av rapporten Länsstyrelsen har beställt och finansierat rapporten. AgroÖst har utfört arbetet genom Britt-Marie Gustafsson, egenföretagare, Christer Johansson, LRF Konsult och Johan Niskanen Energikontoret Östra Götaland AB, Johan har uppdaterat skogsdelen Syfte Syftet med projektet är att skapa underlag för att utveckla lönsamma företag inom de gröna näringarna och bidra till ett hållbart utnyttjande av naturresurserna i regionen. Detta görs genom att visa på vilka resurser som landsbygden i länet har vad det gäller förnybar energi Avgränsningar och exakthet Ett flertal avgränsningar är gjorda i förstudien. Geografiskt är studien begränsad till Östergötlands län. Då det gäller bioenergi har arbetet fokuserats på bi- och restprodukter från jord- och skogsbruk, samt på energigrödor på upp till 30 % av åkerarealen i länet. Avfall och biprodukter från delar av industrin, biprodukter från skogsproduktion, sågindustrin, småskalig livsmedelsindustrin och avfallshanteringen har undersökts. Det är viktigt att inse att de siffror som anges varierar kraftigt i noggrannhet Sammanfattning Den totala energiförbrukningen i länet 2009 har minskat med ungefär 1,5 TWh jämfört med Minskningen har skett inom industrisektorn och kan främst förklaras med konjunktursvängningar. Energianvändningen inom transportsektorn har dock ökat med 1 TWh. Produktionen av energi i länet har ökat med ca 0,65 TWh sedan Det är framförallt produktionen av etanol och el från vindkraft som ökat. Etanolproduktionen har fyrdubblats och vindkraftsproduktionen har tredubblats. Den odlade arealen i länet för produktion av spannmål för etanolproduktion beräknas till ha. Detta är en kraftig ökning mot 2007 då motsvarande areal var ca ha. Åkerarealen har på de senaste 4 åren minskat med ca ha. Energigrödestödet har försvunnit och salixarealen har minskat med ca 300 ha. 4

5 Antalet anläggningar för produktion av fordonsgas har ökat och antalet större vindkraftverk har fördubblats jämfört med Produktionen av pellets har ökat med ca ton/år Antalet anläggningar för produktion av småskalig el från vindkraftverk och solceller har ökat kraftigt jämfört med 2007 men produktionen har fortfarande marginell betydelse. Den första biogasanläggningen på gårdsnivå har etablerats i länet. Potentialen i länet för ökad energiproduktion är i första hand förknippad med biobränsle. Skulle 15 % av åkerarealen utnyttjas för produktion av substrat till biogastillverkning i form av drivmedel så finns en potential av ca 1,5 TWh. Utnyttjas material i form av gödsel och matavfall mm. för biogasproduktion finns en ytterligare potential av 0,33 TWh. Energiuttaget ur skogen kan ökas med ca 0,93 TWh. Detta kan ske genom ett ökat uttag av GROT och stubbar, stimmulans av tillväxt samt att den årliga tillväxten ökas. Sker en utbyggnad av den vindkraftspotential som anges i länets områden av riksintresse så finns en potential av ca 1,4 TWh. Den totala potentialen som länet skulle kunna producera är 15,2 TWh. 2. SVERIGES ENERGIBALANS Energitillförseln i TWh år en Sveriges energitillförsel i TWh Tabell 1 TWh Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv, m.m Värmepumpar i fjärrvärmeverk Vattenkraft, brutto* Kärnkraft, brutto** Vindkraft 1 3 El import minus elexport Totalt energitillförsel*** Total slutlig användning Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2011 * Inklusive vindkraft fram till 1996 ** Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften *** Vissa avrundningsfel kan finnas År 2010 var energitillförseln inom det svenska systemet 616 terawattimmar (TWh), inklusive en nettoimport av el på knappt 2 TWh. De viktigaste energislagen i Sverige är olja, biobränslen, vattenkraft och kärnkraft. År 1970 var den slutliga energianvändningen 375 TWh. År 2010 uppgick den till 411 TWh vilket är en återgång till nivån före den ekonomiska krisen 2008/

6 Under perioden har den totala energitillförseln ökat från 457 TWh till 616 TWh. Ökningen på tillförselsidan har därmed varit betydligt större, än ökningen i slutlig energianvändning. Energitillförselns sammansättning har inte alltid haft detta mönster utan har förändrats över tid. Exempelvis har tillförseln av råolja och oljeprodukter minskat med cirka 60 % sedan När oljan minskar som energislag så måste något annat öka för att möta efterfrågan på energi. Nettoproduktionen av el har under samma tidsperiod ökat avsevärt. Ökningen har skett med hjälp av en utbyggd vattenkraft, men mest genom kärnkraften som installerades i Sverige mellan 1975 och Sett till den totala energitillförseln har även expansionen av biobränslena spelat en mycket stor roll. Sedan 1970 har tillförseln av energi från biobränslen ökat med 195 %. Orsaken till skillnaden är att användarsektorerna, framför allt industrin samt bostäder och service, i stor omfattning har bytt energibärare under perioden. Bytet har skett från olja till fjärrvärme och el. El är en effektiv energibärare i användarledet. I produktionsledet uppstår dock stora förluster, framför allt vid elproduktion i kärnkraftverk. Det uppstår även förluster vid fjärrvärmeproduktion samt i raffinaderier. Figur 1 Sveriges energitillförsel 2010 var 616 TWh Källa: 6

7 2.2 Bioenergianvändningen i Sverige Figur Biodrivmedel i transportsektorn Figur 3 Källa: LRF 7

8 3. FAKTA OM ÖSTERGÖTLAND Östergötland är Sveriges femte största län, med en yta på km². I norr och söder finns sjörika skogsbygder, mer än hälften av länets yta täcks av skog. Som ett bälte mitt igenom länet sträcker sig Östgötaslätten och i öster tar skärgårdsregionen vid. I Östergötland bor cirka personer, varav över hälften i fjärde storstadsregionen, Linköping och Norrköping. Det finns 13 kommuner i länet med Linköping och Norrköping som centrum i den fjärde storstadsregionen. Östergötland är en arbetsmarknadsregion där pendlingen är intensiv i de centrala delarna. Infrastrukturen är väl utbyggd med E4, E 22, Södra stambanan, Norrköpings Hamn och två cityflygplatser som grundstomme. I näringslivet finns en stor branschbredd där Linköpings och Norrköpings arbetsmarknader kompletterar varandra. Arbetslösheten 2011 är 8,3 % (Sverige 7,5 %), ungdomsarbetslösheten är 26,2 % (Sverige 22,9 %). Linköpings universitet är Sveriges femte största universitet. De norra och södra delarna av länet är glest befolkade och en befolkningsminskning fortgår. Bild 1 Östergötlands län (Figurer från Regionförbundet Östsam och regionfakta.com) 8

9 3.1. Jordbruket i Östergötland Östergötland är det tredje största spannmålslänet i Sverige. Den sammanlagda åkerarealen är omkring ha. Den produktiva skogsarealen är ha. Figur: 4 Landareal fördelat på markanvändning. 1) Inkl. produktiv skogsmark inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden som ej är fridlysta från skogsbruk. 2) Nationalpark, Naturreservat, Naturvårdsområde 3) Vissa avrundningsfel kan förekomma Källa: Skogsstatistisk årsbok 2011 Från väster till öster sträcker sig slättlandskap med mestadels intensiv spannmålsproduktion. Jordarna på västra slätten tillhör landets bördigaste och består till stor del av kalkrik moränlera som vilar på en vattenförande kalkstensberggrund. I norr och söder övergår slättlandskapet i mellanbygd och senare skogsbygd. Lantbruket i dessa trakter domineras av djur- och kombinationsföretag, där skogen är en viktig del i företaget. En lång tradition med mjölkkor och betesdjur har satt sin prägel på landskapet. Här finns större delen av länets värdefulla naturbetesmarker. Naturbete omfattar ca ha. Skärgårdsjordbruket, med sina speciella förutsättningar, är ofta ett deltidsjordbruk med betesdjur. Statistik från länet Länets totala åkerareal är jämförelsevis stor i förhållande till andra län, ha. Det är lantbrukare som brukar marken. Det blir en medelareal på knappt 56 ha åker per företag. I länet finns också en hel del djur på gårdarna. Inom de flesta produktionsgrenar hamnar länet på tredje eller fjärde plats jämfört med övriga län. Tabell 2 Djurbesättningar i Östergötland 2010 och 2007 Antal djur Antal företag Medel besättning Djurslag Mjölkkor Dikor Får Slaktsvin Suggor Värphöns

10 3.2. Skogsanvändningen i Östergötland Fjärrvärme Enligt statistik från Svensk Fjärrvärme (2009) vad det gäller biobränsle från skogen i Östergötlands fjärrvärmenät är den dominerande delen, av icke-raffinerad biomassa, GROT och den viktigaste komponenten av raffinerad biomassa är briketter. Användningen av pellets är försumbar i fjärrvärmenätet, utan används främst av privata hushåll. Två typer av bränslen dominerar i fjärrvärmenätet i Östergötland; avfall utgör 1100 GWh och biomassa från skogen 1900 GWh under Figur 5 Bränslen i Östergötlands fjärrvärmesystem, Trädbränsle i industrin År 2008 utgjordes industrins energianvändning till 33 % av biobränslen 1 och till 58 % av el. Elens andel har alltså ökat under perioden medan biobränsleandelen har minskat. Samtidigt har träbränslen inom industrisektorn ökat en del under perioden i Östergötland. Detta tyder på att andelen träbränsle och el har ökat inom industrin, på bekostnad av andra bränslen. Totalt har energianvändningen i industrin under de senaste åren gått ner kraftigt i länet, på grund av den globala ekonomiska inbromsningen. Figur 6 Träbränsle i industrin (MWh), i Östergötland (SCB, 2011) 1 Det är viktigt att ha i åtanke att statistiken under denna avdelning är en svag indikator då Statistiska Centralbyrån ej presenterar all data. Till exempel saknas data för posten avlutar. År 2004 är det senaste året med fullständig data i SCB:s databas. 10

11 Av den energi som tillfördes hushållssektorn 2008 utgjordes de största andelarna av el och fjärrvärme. Träbränslen stod för 15 % av energianvändningen, om man dessutom räknar med fjärrvärmen (som i regionen till 65 % består av träbränsle) så stod träbränslen för 45 % av energianvändningen inom hushållsektorn år Det har varit en stor ökning kan tyckas, en anledning är en faktisk ökning, andra anledningar kan även vara felaktigheter, ändrade kategorier eller saknade poster i SCB:s statistik Trädbränsle i hushållssektorn Träbränsle inom hushållssektorn (MWh) i Östergötland (SCB, 2011) Figur förbrukades totalt ungefär GWh skogsråvara. Fjärrvärmen förbrukade klart mest med sina GWh. Därefter kom industrin som använde GWh, hushållen förbrukade 500 GWh. Motsvarande siffror 2004 var totalt 2 665, varav fjärrvärmen förbrukade GWh, industrin 881 GWh och hushållen 317 GWh. Skillnaden är 735 GWh. Träbränsle inom fjärrvärme, industri och hushållssektorn 2008 är totalt GWh Figur 8 Träbränsle inom de olika sektorerna år 2008, Totalt GWh Fakta: Statistik från SCB (2011) och statistik från föreningen Svensk Fjärrvärme (2010). Materialet om skogen är framtaget av Energikontoret Östra Götaland och Johan Niskanen 11

12 3.3. Avfallshantering Total mängd avfall i länet Figur 9 Den totala mängden avfall i ton som förbränns i länet Avfallshantering i ton Tabell 3 Ton Ton Kommun Anläggning Hushållsavfall Övrigt Finspång FTV Värmeverket Linköping Gärstadverket Norrköping E.ON Händelöverket SUMMA Fakta hämtat från Avfall Sverige 2011, Den totala energimängd från avfall som går till förbränning i Östergötland är GWh per år. Tabell 4 Energiutvinning GWh Kommun Anläggning Värme El Finspång FTV Värmeverket 59,7 Linköping Gärstadverket 949,6 11 Norrköping E.ON Händelöverket 630,1 25,9 SUMMA GWh 37 GWh Fakta hämtat från Avfall Sverige Allt detta avfall härrör inte från länet utan stora delar kommer från andra län och även från andra länder. 12

13 3.4. Dagens energibalans för Östergötland år 2009 Den årliga energitillförseln till Östergötland är runt 20 TWh. Fossil energi, biobränsle och el utgör vardera runt en tredjedel av detta. Som energitillförsel räknas den energi som tillförs systemet, den kan alltså även produceras inom länet. På grund av energiförluster i produktion och distribution av bland annat el från framförallt kärnkraft och fjärrvärme, blir energianvändningen hos slutkunderna lägre än energitillförseln till länet Den slutliga energianvändningen i länet uppgick år 2009 till 17,2 TWh, eller 4 % av energianvändningen i Sverige. Industri- och byggverksamheten stod för 37 % av detta, transportsektorn för 24 % och hushåll och service för 39 %. Figur 10 Faktan: Är hämtad från SCB Svensk Biogas Tina Palmblad, Marknadskoordinator Det har skett förändringar vad det gäller energianvändningen i länet under åren Vad man kan se är att bostäder och service är samma, transporterna har ökat ungefär 360 GWh medan industrin kraftigt har minskat sin energianvändning, med GWh. Totalt har energianvändningen minskat med GWh under perioden, alltså från GWh GWh. Orsaken till förändringen är den globala ekonomiska krisen som har påverkat energianvändningen inom industrin Energianvändningen per sektor i Östergötland 2009 i MWh Industrin använder mycket el och biobränslen, hushåll och service använder mycket el och fjärrvärme, medan transportsektorn fortfarande domineras av fossila bränslen. Figur 11 Energianvändningen i länet i TWh Fakta kommer från SCB och Svensk Biogas 13

14 3.5. Bild på energianvändning i Östergötland år 2009 GWh Bild 2 Hushåll, offentlig sektor, tjänsteföretag och jord & skogsbruk GWh GWh Energislag Fossilt Biobränsle El Fjärrvärme Totalt Industri & bygge GWh GWh Energislag Fossilt Biobränsle El Fjärrvärme Totalt Buss, tåg, personbilar och godstransporter GWh GWh Energislag Fossilt Biobränsle[1] El 97 Totalt Slutsummor från de bägge åren GWh GWh SUMMA [1]Biobränslet består av 130 GWh biogas, 403 GWh Etanol och 1 GWh FAME Källor: SCB och Svensk Biogas och 14

15 3.6. Förändringar o Om man tittar på energianvändningen i länet kan man se en minskning på ungefär 1,5 TWh mellan åren 2004 och o Vad det gäller industri och byggsektorn så har energianvändningen minskat med nästan 2 TWh sedan Orsaken till detta är den globala ekonomiska inbromsningen. o Tittar vi på transportsektorn så ser vi det motsatta, där är en ökning på 0,4 TWh under Detta trots att bilarna har blivit mer energisnåla under de senaste åren. Biobränslet har ökat med 0,33 TWh mellan 2004 och 2009 det består av 131 GWh biogas, 403 GWh Etanol och 1 GWh FAME. o Den totala biogasproduktionen 2010 var 131 GWh 2008 var produktionen 79 GWh, så här ser vi en ökning med 51 GWh. o Vad det gäller bostäder, service, jord och skogsbruk så ligger förändringen nästan på felmarginalen med 46 GWh. o På grund av energiförluster i produktion och distribution av el från framförallt fjärrvärme, blir energianvändningen hos slutkunderna lägre än energitillförseln till länet. Energitillförseln var i stort sätt den samma åren 2009 och 2004, men förlusterna var större o Antalet invånare i Östergötland har ökat med ungefär invånare o Den brukade arealen har minskat från ha åker sedan 2007 till ha 2011, detta motsvarar en minskning med ha åker. o Rationaliseringen inom lantbruket har varit hög och storleken på gårdar och djurbesättningarna har ökat kraftigt under perioden. I dag är genomsnittsarealen 56 ha åker, antal mjölkkor 76, dikor 22, får 49, slaktsvin 1 097, suggor 271, värphöns o Antalet mjölkkor har minskat i länet, övriga djurslag har ökat sedan

16 4. PRODUKTION AV FÖRNYBAR ENERGI I detta kapitel beskrivs den produktion av förnybar energi som sker i länet i nuläget. För solenergi, vindkraft och vattenkraft redovisas den produktion som sker inom länsgränserna. Bioenergi redovisas på råvarunivå ; det vill säga energigrödor, avverkningsrester, torv samt olika sorters avfall och biprodukter som produceras i länet. Inom länet sker också produktion av el och värme från biobränslen Vindkraft Man kan dela upp vindkraftverken i två kategorier: o Småskaliga < 125 kw o Storskaliga > 125 kw De småskaliga benämns ofta gårdsverk och kräver bygglov om rotordiametern överstiger 3 m och de storskaliga kräver miljöanmälan producerade 103 stora vindkraftverk med en installerad effekt av 97,4 MW, tillsammans ungefär 140 GWh Det byggdes i slutet av 2011 tretton större vindkraftverk i Östergötland med en installerad effekt av 28 MW, dessa tretton vindkraftverk beräknas producera ungefär 67,5 GWh. Totalt i länet finns större vindkraftverk med en installerad effekt på 125,4 MW, dessa beräknas producera ungefär 207,5 GWh el. Sex av länets 13 kommuner har vindkraftverk. Av landets 290 kommuner hade mer än hälften (149) vindkraftverk När förra undersökningen gjordes 2006, fanns 55 vindkraftverk över 150 kw i länet, dessa beräknades producera ungefär 80 GWh el. Med andra ord, så har vindkraften ökat med 61 vindkraftverk och 127,5 GWh på fyra år. Det fanns totalt 13 småskaliga vindkraftverk 2011 med en installerad effekt av 0,176 MW i länet och de beräknas producera ca 0,27 GWh. De flesta av dessa så kallade gårdsverken har byggts efter Framöver kommer ungefär 207,8 GWh förnybar energi att produceras från vindkraftverk. Elcertifikatsystemet genererar statistik över de verk som ansluter sig för att ta del av det ekonomiska stödet till el från förnybara energikällor. Energimyndigheten bearbetar denna statistik och sammanställer en rapport en gång per år. I den årliga rapporten publiceras antal verk, effekt och om verket finns till havs eller på land uppdelat per kommun och län. På länsnivå redovisas även produktionen. På Energimyndighetens hemsida redovisas även statistiken halvårsvis men då ingår inte produktion eller fördelningen hav och land. I elcertifikatsystemet får aktörer stöd i 15 år och därför får täckningen anses vara i det närmaste heltäckande. Det finns mindre gårdsverk som möjligen inte ansluter sig. Det är inte ovanligt att aktörer väntar med att ansluta sig till systemet till dess att verken är intrimmande och produktionen är igång varför det sker en viss fördröjning innan verken finns med i statistiken. 16

17 Figur 12 Vindkraftverk producerade de 103 vindkraftverken ungefär 140 GWh energi Källa: Vindkraftsstatistik 2010 ES 2011:06 Figur 13 Vindkraftverk 2011 Antal Källa: Länsstyrelsen Östergötland, Karl-Martin Axelsson Vindb I slutet av 2011 installerades 13 nya större vindkraftverk på 29,1 MW kommer de troligen att producera 207 GWh tillsammans med de äldre verken. Figur 14 2 Antal småskaliga vindkraftverk < 125 kw 3 1 Norrköping 2 Söderköping Motala Vadstena 1 Linköping Ödeshög 1 3 Mjölby 2011 fanns 13 småskaliga vindkraftverk med en installerad effekt av 0,176 MW i länet och de beräknas att producera ca 0,27 GWh. De flesta av dessa så kallade gårdsverk har byggts efter Källa: Leverantörerna 17

18 4.2. Vattenkraft Figur 15 Källa: SCB År 2009 producerades enligt SCB 587,6 GWh el i vattenkraftverk inom länet. Produktionen av vattenkraft varierar över åren på grund av växlande väderförhållanden. I Sverige definieras småskalig vattenkraft som verk med en effekt på under kw. (Detta gäller bland annat för elcertifikat.) Enligt vattenkraft.infos uppgifter finns då 44 småskaliga och 17 storskaliga vattenkraftverk i länet. De storskaliga verken står för 85 % av elproduktionen. I länet finns också över 45 små verk med vattendom som tidigare varit i drift. Fyra småskaliga vattenkraftverk har tagits i drift sedan Källor: Kommunala energibalanser, Statistiska centralbyrån, 2011, SERO, Solenergi Det finns två sätt att utvinna energi från solen. Solfångare producerar värme och solceller producerar el Solfångare Från år 2000 till 2012 fanns subventioner för installation av solvärmeanläggningar från Boverket. Beloppet var på 2,50 kr per årlig producerad kwh. I september 2011 hade ungefär 3,3 miljoner kronor delats ut, vilket skulle motsvara en årlig produktion av 1,3 GWh solvärme. Enligt uppgifter från Energimyndigheten var det endast runt hälften av den totala installerade solfångarytan som tar del av subventionerna. Detta samt ett tillägg för tidigare installerad yta skulle ge en årlig produktion på runt 2,9 GWh värme. Om den genomsnittliga produktionen antas vara 500 kwh/m 2 och år så innebär det att ca m 2 solfångare är installerad. Om den genomsnittliga anläggningen omfattar 8 m 2 så innebär det att ca 330 installationer är gjorda. Subventionen upphörde vid årsskiftet 2011/

19 Solceller Sedan förstudien gjordes 2008 har det varit en stor utveckling av antalet installerade solceller. Den installerade effekten har ökat från 66 kw 2008 till 485 kw Elproduktionen har ökat från 0,065 GWh per år till 0,38 GWh. Dessutom är det planerat att utöka solcellsproduktionen med 0,01 GWh. Tabell 5 Tabell 4 Solceller i Östergötland kw Omräkningstal KWh/år Alléskolan, Åtvidaberg HSB, Linköping 35, Campus Valla, Linköping Konsert & Kongress, Linköping Biblioteket Linköping Stora Bjällösa, Ljungsbro 20, Vasahallen, Linköping Stiftsgården, Vårdnäs 1, Berzeliusskolan, Linköping Räddningsstationen Kallerstad Ekhult sjukhem, Ljungsbro 27, Näs, Borensberg Krokeks Förskola, Kolmården Finnängen, Ljungsbro 10, Ljungsbo 5, Ekhamra, Motala Fågelbergsgård, Mjölby 19, Summa Planerade kw Omräkningstal KWh/år Stora Bjällösa, Ljungsbro 5, Kolmården 5, Summa 10, Källor: Andreas Molin, doktorand i energisystem, Linköpings universitet. Kjell Elofsson, Lejonfastigheter Linköpings kommun År 2011 var 485 kw solceller installerade i länet, detta kan jämföras med 2007 då det endast var 66 kw installerat. Installation av solel är ännu förhållandevis dyrt. Det utgår ett investeringsstöd om 45 % av investeringskostnaden. För 2012 finns det 60 miljoner kr anslaget till detta stöd i landet. Man kan se en klar ökning på intresset från lantbrukare i dag att installera solceller. Dessutom har priset halverats under den ekonomiska krisen, enligt Andreas Molin. Solceller ger i storleksordningen kwh/år från varje installerad kw. Solelsproduktionen i Östergötland är då runt 380 MWh/år, eller 0,38 GWh/år. Produktionen är alltså mycket liten jämfört med övriga energikällor. Produktionen har dock ökat och numera finns solcellsystem även på icke-offentliga byggnader. 19

20 4.4. Biobränslen Åkerbränslen År 2011 var den totala åkerarealen i Östergötland ha åker. Figur 16 Ha Grödfördelning Vall Höstvete Vårkorn Träda Havre Källa: Jordbrusstatistisk årsbok 2011 Energigrödor Lin Baljväxter Höstoljeväxter Vårvete Våroljeväxter Rågvete Råg Blandsäd Frövall Potatis Grönfoder Energiskog Höstkorn Trädgårsväxter Majs Andra växtslag Ospecad Sockerbetor År 2007 fanns enligt Jordbruksverkets statistik hektar energiskog i Östergötland. År 2011 fanns enligt Jordbruksverkets statistik hektar energiskog i länet. Arealen spannmål som går till etanolproduktion beräknas till ca ha. Detta är cirka 16 % av länets åkermark. Stödet för energigrödor försvann Tabell 6 Känd produktion av energigrödor i Östergötland 2011 Antagen anv. Gröda Areal (ha) Normskörd i länet (kg/ha) Ung. energi Ung. energi (GWh) Totalt (MWh/ha) (GWh) Etanol Spannmål Fastbränsle Salix Totalt 447 Källa; Agrobränsle 20

21 Halm I länet finns idag 2 större halmpannor som levererar närvärme, samt runt 53 halmpannor på gårdsnivå. Deras totala halmanvändning uppskattas till ton halm eller ca 27 GWh. Halmen produceras främst på de egna gårdarna. Tabell 7 Halmpannor i länet Halmpannor Antal Antagen energianvändning (som m 3 olja per panna) Antagen total energianvändning (som m 3 olja) Motsvarar halmmängd (ton) Väderstad Österstad Gårdspannor Summa Källa: Pannleverantörer Gödsel En annan form av bioenergi från jordbruket är biogas från gödsel. I dagsläget finns en fungerande biogasanläggning på gårdsnivå. Anläggningen producerar kraftvärme och beräknas att producera ca 0,5 GWh i form av el samt värme. En biogasanläggning på gårdsnivå, med flera olika lantbrukare och Mjölby-Svartådalen AB involverade är planerad att byggas under Anläggningen kommer att producera ungefär en miljon m 3 rågas till fordonsgas vilket motsvarar ungefär 6,4 GWh. Den kommer att matas med framförallt ko-, höns- och svingödsel samt eventuella andra biprodukter. Restvärmen från anläggningen kommer att användas på gården. Tillsammans med gasanläggningen som planeras att byggas på Mjölby kommuns avfallsanläggning blir den totala biogasproduktionen i kommunen runt m 3 rågas, som i sin tur motsvarar ungefär l fordonsbränsle. Om vi omvandlar detta till antalet bilar som drar 0,7 l / mil och körs mil per år, skulle det räcka till bilar, vilket omräknat blir 10,8 GWh. Källa: Ölmetorps gård och Hulterstad Gård, Anders Johansson Träbränslen I Östergötland fanns det år 2011, ha produktiv skogsmark och ha skogligt impediment av en total landarea på hektar (Skogsstyrelsen, 2011). Den genomsnittliga årliga tillväxten i länet under perioden var 4,56 miljoner skogskubikmeter per år. Under samma period avverkades i genomsnitt 3,41 miljoner skogskubikmeter per år, enligt Skogsstyrelsens årsbok, Majoriteten av biomassan från Östergötlands skogar används i massatillverkning i regionen. Detta beror främst på grund av närvaron av de stora pappersbruken Holmen och Billerud. Biomassa från skog för att producera pappersmassa har haft en liten ökning under perioden 2005 till 2009, användningen är dock relativt stabil. 21

22 Figur 17 Procentuell fördelning av användningen av biomassa från skogen i Östergötland, år Källa: SCB Andelen uttag av skogsbränsle i form av grenar och toppar (GROT) i Östergötland beräknad på 3-års medeltal, för perioden var m 3 (Skogsstyrelsen, 2011). Ett rimligt genomsnittligt uttag av avverkningsrester är enligt Linköpings skogstjänst 85 MWh/ha. Uttaget kan dock variera från MWh/ha. Uttaget kan troligen ökas med 20 till 30 % om man underröjer före slutavverkning och om man ger rätta instruktioner till föraren på avverkningsmaskinen. Enligt Skogforsks, LRF Skogsägarnas och Skogsstyrelsens webbportal, Kunskap Direkt (2011) är det genomsnittliga energivärdet i 1 m 3 GROT 2 MWh. Under åren var det totala årliga uttaget av GROT i Östergötland cirka 500 GWh. Perioden (skogsstyrelsens siffror) var det totala uttaget då cirka 450 GWh per år Svartlut / returlut Svartlut kallas även returlut eller avlutar och är en biprodukt vid framställning av pappersmassa. Det är en oljeliknande vätska som består av lignin och kemikalier. Luten förbränns vanligen internt på massabruken för att frigöra kemikalierna för återanvändning samt producera värme. (Forskning pågår även kring möjligheten att istället förgasa luten för att producera fordonsbränsle eller kraftvärme.) När det gäller "Tallolja" så är det en produkt som de får ur tillverkningen och "Talloljan" är sedan en råvara i en annan tillverkning där man destillerar oljan och får något som heter fettsyror och hartssyror. Vid destilleringen får man även en restprodukt som kallas för 22

23 "Talloljebeck". Detta beck används som bränsle i anläggningen. Denna ersätter då fossil olja och talloljebecket är ett biobränsle. Utanför Piteå finns en fabrik som tillverkar biodiesel av skogsråvara, det är talloljediesel. Tabell 8 ÅR 2011 Totalt GWh Totalt GWh Totalt GWh Totalt GWh Massafabrik Svartlut Tallolja Talloljebeck SUMMA Skärblacka* * Skärblacka köper in större volym tallolja än vad de levererar. Produktionen i Skärblackas massabruk är runt GWh. När det gäller Fiskeby, har de en helt annan process. De använder bara returpapper till kartongtillverkningen. Verksamhetsavfall, som till största delen köps in, returträ och plastrejekt som består av plast från mjölkkartonger mm. hela processen görs miljövänligt med vatten. Holmen har ännu en annan process. Både Fiskebys och Holmens biprodukter kommer med bland skogsavfall, så det tas inte upp här. Källa; Torv Curt Johansson, Billerud Skärblacka AB, Magnus Andersson, Fiskeby Board AB, Rikard Wallin, Holmen, Tabell 9 Torvtäkter i länet Täkt Ägare Ort Årlig produktion energitorv Kommentar Dagsmosse Neova AB Ödeshög m GWh Transport till Örebro Skallemossen EON Motala m 3 60 GWh Transport till Örebro Bredsjömossen Neova AB Godegård ( m 3 ) (30 GWh) Tas i bruk 2012 Sommaren 2011 var mycket blöt och nederbördsrik, därför kunde endast m 3 skördas på Skallmossen, vilket motsvarade 15 GWh energi i stället för de vanliga 60 GWh. Bredsjömossen räknar Neova AB kunna ta i bruk sommaren 2012, men den första skörden beräknas inte bli så stor, m 3 eller 7,5 GWh. När Bredsjömossen har kommit i gång ordentligt om några år och vi har en sommar utan allt för mycket regn kommer de att kunna bryta ungefär 30 GWh där. Den totala produktionen av energi från energitorv blir framöver cirka 230 GWh Källor: Lars Pettersson Neova AB, Bror Erik Eriksson, Neova AB, Karl-Martin Axelsson, Länsstyrelsen Östergötland, Avfall Avfall kan egentligen endast definieras som biobränsle om det härstammar från biologiskt material, exempelvis matavfall. Även sorterat brännbart avfall brukar dock ofta räknas som förnyelsebart. Kommunerna är endast ansvariga för insamling av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall. Det är därför svårt att få statistik över industriavfallet. Ur energisynpunkt är det brännbart samt rötbart avfall som är intressant. 23

24 Park- och trädgårdsavfallet används i kompost samt flisas till viss del. Av det rena träavfallet förbränns mycket. Det är dock osäkert hur stora energimängder detta rör sig om. Avfall Sveriges statistik visar att stora förändringar har skett i avfallshanteringen de senaste tio åren: o Från 2000 till 2010 har mängden hushållsavfall ökat med 15 % till ton i landet. o Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning, har ökat med 50 %. o Mängden till deponering har förändrats mest. År 2000 deponerades ton hushållsavfall, 2010 var den siffran ton. Det är en minskning med 95 %. Den behandlade mängden hushållsavfall i Sverige uppgick 2010 till ton - det är en minskning med 2,7 % jämfört med året innan. Utslaget per invånare var avfallsmängden 463 kg per person. 49 % gick till materialåtervinning inklusive biologisk behandling och 49 % till avfallsförbränning med energiutvinning. Deponeringen fortsätter minska och är nu nere på 1 %. Farligt avfall utgör 1 %. Enligt en artikel i Hushållningssällskapets tidning magasin HS nr , kan man läsa att hela 27 % eller 2,3 miljoner ton, av den mat som vi bär hem från affären åker ner i soporna. Varje svensk slänger årligen 100 kg fullt ätlig mat, detta motsvarar 18 % av den mat vi bär hem. Singelhushållen slänger mest mat per person, medan hushållen med många personer slänger minst. Källa: Eva Hessel, Hushållningssällskapet Halland. Inom länet sker i första hand förbränning av hushållsavfall. Förbränningen sker i Finspång, Linköping och Norrköping. En kommun har infört källsortering av hushållsavfall och detta material går till biogasproduktion. Tabell 10 Hushållsavfall per år (ton) Användning Boxholm Förbränning Finspång Förbränning Linköping Förbränning Mjölby Förbränning Motala Förbränning (Biogas i framtiden) Vadstena? Förbränning (Biogas i framtiden) Norrköping Biogas Ydre Förbränning Åtvidaberg Förbränning SUMMA Källa: Biogas Öst, Motala och Vadstena ska fr.o.m. mars börja sortera ut sitt matavfall. Matavfallet ska sedan skickas till Linköping för rötning till biogas. På sikt räknar man med att matavfallet som sorteras ut och rötas till biogas ska kunna ersätta upp till liter bensin per år. Linköping och Mjölby har också planer på utsortering av matavfall. Avfallet skulle motsvara cirka 86,5 GWh energi. 24

25 Avloppsslam Totalt behandlas minst ton ts slam årligen i de kommunala avloppsreningsverken. Av detta rötas ca ton ts ton. Avloppsslam kan troligen ge runt 250 m 3 metan, per ton ts. Detta motsvarar då en energiproduktion av ca 16 GWh biogas. Biogasen används vanligen till uppvärmning av rötkammaren, och överskott facklas bort. I Linköping, Norrköping och Motala sker dock produktion av fordonsgas. Tabell 11 Avloppsslammens användning 2011 Kommun Ton Ts Rötning Användning av biogas Boxholm Boxholm 230 Nej Finspång Finspång 220 Nej Linköping Nykvarn 2840 Ja Fordonsgas Mjölby Gudhem, Mjölkulla 981 Nej Motala Karshult 710 Ja Fordonsgas Norrköping Slottshagen 2740 Ja Fordonsgas Kinda Rimforsa 78 Nej Söderköping Söderköping 153 Nej Vadstena Vadstena 95 Ja Värme Valdemarsvik Sandvik 240 Nej Åtvidaberg Håckla 220 Ja Värme Ödeshög Ödeshög 332 Nej Ydre Österbymo 620 Nej Totalt Källa : Hans Augustinsson HS Biogasproduktionen Bild 3 Finspång Norrköping Biogasproduktionen i Östergötland 2010 Avloppsreningsverk Vadstena Motala Linköping Häradsudden deponi Lantbruk Samrötningsanläggning Åtvidaberg Uppgraderingsanläggning Deponianläggning Fakta: Biogasportalen 25

26 I Östergötland finns i dag nio biogasanläggningar, varav två är deponigasanläggningar. Den totala biogasproduktionen år 2010 var 119 GWh. Den sammanlagda rötkammarvolymen var m 3. Tabell 12 Biogasproduktionen 2010 Antal Volym m3 Biogas GWh Deponigas GWh Totalt GWh Källa: Biogas öst Under 2011 har det tillkommit en gårdsanläggning i Finspångs kommun för kraftvärmeproduktion baserat på stallgödsel, de producerar 0,5 GWh Anläggningar för förädling av bränsle I Östergötland finns många anläggningar som sysslar med förädling av biobränslen. Det gäller produktion av förnybara drivmedel som biogas, etanol och FAME, men även förädling av träbränslen till pellets Biogas Östergötland är välkänt för sin produktion av biogas, som framförallt görs av företaget Svensk Biogas. I vissa kommuner sker även rötning av avloppsslam. En gårdsanläggning för kraftvärmeproduktion har tillkommit. Tabell 13 Anläggningar för produktion av biogas i Östergötland år 2011 (undantaget avloppsreningsverk) Kommun Ort Företag Råvaror Produktion (GWh/år) Norrköping Norrköping Svensk Biogas Grödor 14 Linköping Linköping Svensk Biogas Livsmedels- och 117 slakteriavfall Finspång Rejmyre Ölmetorp Stallgödsel 0,5 SUMMA 131,5 GWh Källa: Svensk Biogas och Ölmetorps Gård Etanol och FAME Även andra former av biodrivmedel produceras i länet, främst av företaget Agroetanol som har Sveriges enda spannmålsbaserade etanolproduktion. Tabell 14 Anläggningar för produktion av etanol och FAME i Östergötland Kommun Ort Produkt Företag Årlig produktion Norrköping Norrköping Etanol Agroetanol m 3 = 1220 GWh Linköping Tolefors FAME Tolefors gård 100 m 3 = 0,9 GWh SUMMA 1221 GWh Källa: Agroetanol och Tolefors Gård 26

27 Pellets och andra trädbränslen I Östergötland finns en större anläggning för pelletsprodution, och tre anläggningar som producerar RT-flis. Till detta kommer ett okänt antal mindre anläggningar. RT-flis (returflis) utgörs av i huvudsak engångspallar samt emballagevirke. Även rivningsmaterial från trähus kan förekomma. Materialet krossas, sönderdelas och avskiljs från järnskrot. Leverans av råmaterialet sker i huvudsak från länet. Leverans av slutprodukten sker i huvudsak till större värmeverk både inom och utom länet. Tabell 15 Anläggningar för produktion av pellets och returflis i Östergötland Kommun Ort Produkt Företag Årlig produktion Ydre Forsnäs Pellets Neova ton = 437 GWh Ydre Österbymo RT-flis Ydre Åkeri 32 GWh Finspång Regna RT-flis Ola Thornell 3,4 GWh Finspång Ljusfallshammar RT-flis Torgny Hellström 2 GWh SUMMA 474 GWh 4.6. Total produktion av förnybar energi Dagens totala produktion av förnybar energi i länet är cirka 6,8 TWh. Den absolut största delen av detta, 5,9 TWh, utgörs av bioenergi. I bioenergiproduktionen finns främst tre stora poster: skogsbränsle, avlutar och avfall. Avlutarna/svartlut används internt på massabruken, så denna energimängd är inte tillgänglig för samhället i övrigt. (Ett undantag är produktion av fordonsbränsle vid eventuell framtida förgasning av svartlut.) Tabell 16 Dagens produktion jämfört med 2007 års produktion av förnybar energi i Östergötland (ungefärliga siffror) Energikälla Ursprung Energiform Ung. prod (GWh/år) Ung. prod (GWh/år) Vindkraft El 207,3 80 Vattenkraft El Solenergi Värme 3 2,5 Solenergi El 0,4 0,07 Salix Fastbränslel Biobränslen Halm Fastbränsle råvara Gödsel Biogas 0,5 0,3 Skogsbränsle [1] Fastbränsle Svartlut mm. Flytande Torv Fastbränsle Avfall [2] Rötbart Biobränsle Avloppsslam Rötbart förädlade Etanol Flytande bränsle FAME Flytande bränsle 1 1 Totalt Skogsbränsle [1] Se sid 11. Fjärrvärme GWh (1 467 GWh år 2007), här ingår även trädavfall. Industri (881), till stor del massaindustrin. Hushållen 500 GWh (317GWh) en stor del är pellets. Avfall [2] Till största delen är det köttavfall och mjölkavfall från de stora kooperativen i länet Ungefär GWh förnybar energi produceras i länet. Dagens produktion är ungefär 649 GWh högre än 2007, då länet producerade GWh. 27

28 4.7. Förändringar o Ungefär 6,8 TWh förnybar energi produceras i länet. Dagens produktion är 0,65 TWh högre jämfört med 2007, då producerade länet 6,1 TWh. o Antalet stora vindkraftverk (>125 kw) har ökat från 55 st 2007 till 103 st Energiproduktionen har ökat från ungefär 80 GWh till en produktion på drygt 140 GWh. I slutet av 2011 installerades 13 nya vindkraftverk. När de tas i drift beräknas det produceras drygt 207 GWh per år, en ökning med totalt 127 GWh. o 13 småskaliga vindkraftverk med en installerad effekt av 0,176 MW i länet och de beräknas att producera ca 0,27 GWh. De flesta av dessa så kallade gårdsverk har byggts efter o Fyra mindre vattenkraftverk har tagits i drift sedan 2004 då producerades ungefär 500 GWh el från vattenkraft producerades 588 GWh, detta är en ökning med 88 GWh o Värme från solfångare har ökat något sedan hösten 2007 då det motsvarade ungefär 2,5 GWh värme. Enligt samma beräkningsprincip motsvarar det hösten ,9 GWh, med andra ord en ökning med 0,4 GWh o Energi från solceller har ökat förhållandevis kraftigt sedan 2007, då det fanns två anläggningar med totalt 66,3 kw eller en årlig produktion med 65MWh/år.år 2011 producerar17 anläggningar på 485 kw vilket motsvarar ungefär 379,4 MWh/år. Detta motsvarar en ökning på 313 MWh per år. Fortfarande är det en mycket liten del av den förnybara energin som kommer från solceller, men man kan se ett klart tydligt ökat intresse från framförallt lantbrukarna i länet att lägga solceller på taken. o Åkerarealen har minskat från ha till ha detta motsvarar en minskning med ha åker. o Energigrödestödet har försvunnit o Spannmålsodling för etanolproduktion har ökat från ha till ha, detta motsvarar en ökning på knappt ha användes 16 % av åkerarealen till etanolproduktion. Detta motsvarar 403GWh etanol. Motsvarande produktion 2007 var 103 GWh alltså en ökning med 300 GWh o Samtidigt minskade salixproduktionen från ha 2007 till ha, alltså en minskning på 203 ha producerades 44 GWh energi från salix, motsvarande siffra 2007 var 53 GWh. o I dagsläget finns två stora halmpannor och 53 gårdspannor. Det motsvarar ungefär 27 GWh. Det är tre gårdspannor mer än förra gången och cirka. 2 GWh mer. o Ungefär 131 GWh biogas producerades och användes i länet under Motsvarande siffra 2007 var cirka var 79 GWh, en ökning med 52 GWh. 28

29 o I dag finns en biogasanläggning på gårdsnivå som producerar 0,5 GWh el och värme. o Under året planeras en annan biogasanläggning på gårdsnivå som kommer att producera 6,4 GWh. Planer finns att även Mjölby kommun ska anlägga en biogasanläggning för rötning av slam, då kommer produktionen i kommunen att uppgå till ungefär 10,8 GWh per år. o Träbränsle år 2011 motsvarade GWh var produktionen GWh. En ökning till förmån för i dag med 735 GWh. o Vad det gäller Svartluten så är det omvända siffror, 2011 produceras GWh, mot GWh 2007, det motsvarade en minskning på 246 GWh sedan år o Från och med 2012 kommer torvbrytningen i länet att motsvara ungefär 230 GWh när Bredsjömossen är i full drift. Detta är cirka 30 GWh mer än förra gången. All torv går till Örebro, inget bränns i Östergötland. o Vad det gäller avloppsslam så produceras ton ts. Av det rötas ton ts vilket ger en energiproduktion motsvarande ca 16 GWh., Motsvarande siffra 2007 var 20 GWh o Den totala etanolproduktionen i länet med grödor från länet och även från andra län har ökat från m 3 till m 3 eller från 180 GWh till GWh. o Etanolproduktionen med grödor från länet har ökat till 403 GWh. o Pelletsproduktionen har ökat från ton till ton, energimängden finns inbakad i skogsbränsle. o Dagens totala produktion av förnybar energi i länet är cirka 6,8 TWh. Den absolut största delen av detta, 6 TWh utgörs av bioenergi. Sol och vatten motsvarar 0,8 TWh. 29

30 5. POTENTIALER FÖR FÖRNYBAR ENERGIPRODUKTION 5.1. Energigrödor Med bakgrund av de arealer som fanns dokumenterade av SCB 2011 i länet så har en beräkning genomförts av vilken energiproduktion som är möjlig om 5 % ( ha), 10 % ( ha) resp. 15 % ( ha) av länets totalareal används för energiproduktion. Som jämförelse användes 7 % av länets åkermark för produktion av energigrödor år Energiproduktionen är beräknad som bruttoenergi och är baserad på följande årliga avkastningsnivåer: Tabell 17 Avkastning per gröda Oljeväxter 3 ton/ha Höstvete 6 ton/ha Vall 7 ton ts/ha Hampa 8 ton ts/ha Salix 10 ton ts/ha Sockerbetor 40 ton/ha Figur 18 Gwh Energipotential för energigrödor i Östergötland Utnyttjad åkerareal 5-15 % % 10% 15% Oljeväxter Höstvete Höstvete+halm Vall Hampa Salix Sockerbetor Sockerbetor + blast Energipotentialen med den beräknade medelavkastningen är högst för sockerbetor och salix. Med en odling av salix på 15 % av länets areal så kan en energimängd motsvarande GWh/år produceras. Det kan jämföras med exempelvis oljeväxter där energipotentialen är 456 GWh för motsvarande areal. Användningsområdet för salixen är dock för närvarande begränsat då den enbart kan användas för uppvärmning/kraftvärme. Ur oljeväxter kan olja utvinnas som kan vidareförädlas till drivmedel. Sockerbetor och spannmål är bra råvaror för tillverkning av etanol. Sockerbetor kan även rötas till biogas. Hampan har också ett bredare användningsområde, men här måste skördetekniken utvecklas. 30

31 För att få jämförbara värden för de olika grödorna behöver skördarna omvandlas till samma energislag. Energigrödor kan användas för produktion av el och värme eller fordonsbränsle. Exempelvis utbytet av biodrivmedel från de olika grödorna på 15 % av länets åkermark varierar från 246 GWh/år för RME av oljeväxter till GWh/år för biogas av sockerbetor + blast. Det motsvarar upp till 36 % av länets förbrukning av bensin och diesel. Gwh Figur Energipotential för produktion av drivmedel baserat på energigrödor Utnyttjad åkerareal 5-15 % % 10% 15% Oljeväxter (RME) Höstvete (Etanol) Höstvete (Biogas) Vall (Biogas) Sockerbetor (Etanol) Sockerbetor (Biogas) Sockerbetor + blast (Biogas) Analyserar man energiutbytet vid odling av energigrödor så ser man tydligt att fleråriga grödor (t.ex. energiskog) har ett bättre energiutbyte än ettåriga grödor, när man tar hänsyn till den energi som går åt bland annat vid odling och skörd. Figur 20 Energibalanser för olika grödor (Figur från Jordbruksverket) Källor: SCB, Pål Börjesson, Lunds Tekniska Högskola Bioenergi Ny energi för jordbruket, Rapport 2006:1, Jordbruksverket 31

32 Halm Jordbrukstekniska Institutet, JTI, har gjort beräkningar av halmmängder i östra Sverige. För Östergötlands län uppskattade de den bärgningsbara halmen till ton/år. Nyare sorter spannmål har dock kortare strå och därmed mindre mängd bärgningsbar halm. Den bärgningsbara halmmängden bedöms vara 10 % lägre, det vill säga ton. I Norrköping, Linköping, Mjölby, Motala och Vadstena kommun produceras mer halm än vad som förbrukas. I övriga kommuner i länet råder ett underskott. Om man från den bärgade mängden halm räknar av behovet av halm för djurproduktion i länets kommuner så finns ton tillgängligt för förbränning. Det motsvarar en energimängd på 443 GWh/år. Vattenhalten för lagring av halm måste understiga 20 % för att förhindra mögeltillväxt och temperaturstegringar. Ska halmen användas som råvara för pelletstillverkning måste vattenhalten understiga 15 %. Ur förbränningsteknisk synpunkt är det ingen nackdel att halmen blivit utsatt för regn. Mineraler lakas ut och asksmältpunkten blir högre vilket ger mindre problem vid förbränning. Halm från oljeväxter har högre asksmältningstemperatur än från spannmålsgrödor vilket gör oljeväxthalmen extra intressant. Källor: Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk, JTI-rapport 361 Halm som energikälla, SLU rapport 2005: Biprodukter Gödsel I dagsläget: På flera ställen i länet håller man i dag på att titta på möjligheten att flera lantbrukare går samman och producerar biogas från gödsel och eventuellt grödor. De som har kommit längst är nog Mjölby. o En biogasanläggning på gårdsnivå, med flera olika lantbrukare och Mjölby-Svartådalen AB involverade är planerad att byggas under Anläggningen kommer att producera ungefär en miljon m 3 rågas till fordonsgas vilket motsvarar ungefär 6,4 GWh. Den kommer att matas med framförallt ko-, höns- och svingödsel samt eventuella andra biprodukter. Restvärmen från anläggningen kommer att användas på gården. o Tillsammans med gasanläggningen som planeras att byggas på Mjölby kommuns avfallsanläggning blir den totala biogasproduktionen i kommunen runt m 3 rågas, som i sin tur motsvarar ungefär l fordonsbränsle. Om vi omvandlar det till antalet bilar som drar 0,7 l / mil och körs mil per år, skulle det räcka till bilar, vilket omräknat blir 10,8 GWh. o I Vadstena är en förstudie genomförd. Där 30 djurbönder har identifierats med en total gödselmängd på 18,1 GWh gödsel. Alla bor inom en radie av 10 km. Lantbrukarna är intresserade av att odla sockerbetor, men för att det ska fungera med lagringen behöver de samensileras med majs eller vallfoder. De har tittat på en anläggning med 25 ha sockerbets- och 75 ha majsodling. Då kommer de upp i en produktion av 22 GWh biogas. 32

33 o Kommuner som tittar på möjligheten att bygga en biogasanläggning i dagsläget: o Mjölby kommun har tittat på förutsättningarna, se ovan. o Vadstena kommun, se ovan. o Motala kommer att genomföra en förstudie. o Ödeshög har planer på en biogasanläggning o Gårdar i olika kommun där de har tittat på möjligheten att bygga en biogasanläggning: o Mjölby o Ringarum o Valdemarsvik o Linköping o Ydre har beviljats medel o Vikbolandet genomförs en förstudie just nu. Om all gödsel i Östergötland togs tillvara 2010, skulle runt 259 GWh biogas kunna produceras per år. Biogasen skulle kunna driva bilar 1500 mil per år. De största potentialerna finns i Linköpings, Mjölbys och Norrköpings kommuner. När man jämför siffrorna på gödsel, från 2007 och 2010 så är det en ökning på 19 GWh, orsaken till detta är att vi uppskattade antalet mjölkkor kontra köttdjur förra gången, eftersom de siffrorna inte fanns tillgängliga när undersökningen gjordes. Den här gången har siffrorna kollats genom att vi har tittat på olika ställen. Siffror finns för 2011, men de var betydligt högre än 2010 år siffror, dessutom gick de inte att få fram statistik kommunvis. Djurantalet har ökat lite vad det gäller alla djurslag utom mjölkkor och slaktsvin sedan Se sidan 9 tabell 2. Figur 21 Biogasproduktionen från gödsel kan variera kraftigt beroende bland annat på vilken teknik som används, samt på innehållet i gödseln vilket påverkas bland annat av utfodring. Det är också osäkert exakt hur mycket gödsel som produceras och kan samlas in i länet. Tabellen ovan ger ändå en uppfattning om potentialen. Mer information om gödsel finns i bilagor, sid. 43, tabell

34 Figur GWh 22,3 9,8 28, ,8 56,3 9,8 15,6 7,1 10,4 11,1 22,4 11,4 34

35 Matavfall Om den totala mängden matavfall från hushåll, restauranger, butiker och storkök varje år fördelas per person erhålls ett nyckeltal om 126 kg matavfall/person och år. Av matavfallet kommer ca 99 kg från hushållet och 27 kg från butik, restaurang och storkök. De olika kommunerna har naturligtvis olika förutsättningar för att sortera ut matavfall. En viktig fråga är naturligtvis logistiken och hur koncentrerat matavfallet finns. Det blandade matavfallet antas ha ett biogasutbyte på 110 Nm 3 CH 4 /ton matavfall. Det innebär en möjlig potential på 29 GWh för länet vid en utsorteringsgrad av 50 % Biogaspotential vid olika utsorteringsgrader (GWh/år) Tabell 18 Antal invånare 100 % 50 % 35 % Biprodukter från småskalig livsmedelsindustri Biprodukter från livsmedelsproduktion är en möjlig råvara för biogas. Ett antal livsmedelsproducenter i länet har tillfrågats om sina biprodukter. Deras sammanlagda produkter skulle kunna producera 17,5 GWh biogas per år, det här är ju bara en liten del av livsmedelsproduktionen i länet. (Större industrier som Scan och Arla har redan idag samarbete med Tekniska Verken i Linköping.) Se bilagor sid 45 tabell Avloppsslam Det finns ytterligare potential att röta avloppsslam. Idag beräknas att ca 65 % av länets avloppsslam från traditionella reningsverk rötas. Av de återstående reningsverken är många små. Flera av de större har en överkapacitet och skulle kunna röta slam från mindre anläggningar. Ett verk Mjölkulla har planer på rötning och det finns också vissa idéer om att bygga gödselrötningsanläggningar i anslutning till några reningsverk. Energipotentialen i det orötade slammet är ca 11 GWh Organiskt avfall från annan industri Utöver slam från reningsverk finns en potential att röta avloppsvatten från massaindustrin. Inom länet finns fyra producenter av pappersprodukter och vars slam skulle kunna vara intressant för rötning till biogas Deponigas På Häradsuddens avfallsanläggning utvinns årligen ca Nm 3 deponigas. Gasen innehåller ca 50 % metan och facklas idag. Energimängden motsvarar ca 11 GWh Källa: Biogas Öst Biometanproduktion från termisk förgasning Ett intressant examensarbete genomfördes under 2011 för att beräkna potentialen i länet för förgasning av biomassa. Examensarbetet tar ingen hänsyn till att råvarorna används till annan produktion. I praktiken råder naturligtvis en konkurrenssituation. Tabell 19 Biometanpotential för indirekt förgasning GWh/år GROT Stubbar Biprod. från Salix Halm Avfall Totalt skogsindustrin Källa: Biogas Öst 35

36 Förgasning av biobränslen är ett sätt att framställa förnybara energigaser, t.ex. biometan. Biometan via förgasning och metanisering av biomassa kan distribueras och användas på ett likartat sätt som uppgraderad biogas eller naturgas. För att tekniken ska ta sista klivet och bli kommersiell krävs bl.a. långtidstester och utveckling av komponenter för bl.a. gasrening och syntetisering (katalysatorer) för uppgradering av gasen till naturgaskvalité. Biometan via förgasning av biomassa har en stor potential i Sverige då tillgången på skogsråvara är god Blåmusslor som biogassubstrat Musslor är ett bättre substrat än gödsel för biogasproduktion. Musslor ger ca fyra ggr mer gas än gödsel under förutsättning att skalet tas bort. Musslorna kan odlas i Östersjön, skapa sysselsättning och ta upp kväve och fosfor. I en utredning av Tekniska Verken kom man fram till att längs länets kust kan en maximal skörd av ton musslor ge ca tusen Nm 3 fordonsgas per år. Logistiken och ekonomin är dock mycket osäker 5.3. Träbränslen Ett rimligt genomsnittligt uttag av GROT är enligt Linköpings skogstjänst 85 MWh/ha, det motsvarar 450 GWh. ( MWh / ha). Uttaget kan dock variera från MWh/ha. Uttaget kan troligen ökas med 20 till 30 % om man underröjer före slutavverkning och om man ger rätta instruktioner till föraren på avverkningsmaskinen. Om vi räknar med att uttaget av GROT ökas till den högsta siffran som Linköpings skogstjänst säger, så blir det 130 MWh x ha skog = MWh årligen, eller 689 GWh. Med en gran som exempel står stammen för 60 %, GROT står för 20 % och stubben står för 20 %, grovt räknat. Om vi tar ut både stubbar (689 GWh) och GROT (689 GWh) så skulle det motsvara GWh. Om man tar ut så här mycket ur skogen behöver man tillföra aska och troligen också gödsla, för att inte utarma skogen. Observera att detta bara är ett räkneexempel, men de angränsande länen Södermanland och Jönköping tar ut betydligt mer GROT ur skogen än vad Östergötland gör. Östergötland har ha produktiv skogsmark, tillväxten i länet är 4,9 miljoner skogskubikmeter per år. Under åren var avverkningen i genomsnitt 3,41 miljoner skogskubikmeter per år. I teorin skulle vi kunna ta ut 1,49 miljoner skogskubikmeter till. Rent teoretiskt skulle man enligt detta kunna avverka 44 % mer varje år i länets skogar. Om man sedan tog ut GROT och stubbar ur även den skogen, så skulle man komma upp i ett totalt uttag av GROT på GWh eller knappt 2 TWh. Marknaden styr även detta. Trots det stora uttaget har länet ett virkesförråd på 108,9 miljoner skogskubikmeter, vilket motsvarar nästan 22,5 års tillväxt. Enligt figur 24, nedan kan man konstatera att den årliga tillväxten inte har tagits ut sedan mitten på 1920-talet (figuren visar bara från 1955). Figuren visar utfallet i hela landet, där boniteten (bonitet beror på skogsmarkens bördighet och uttrycks i skogskubikmeter per hektar och år) är 5,3 i hela landet mot Östergötlands som är 7,9 alltså betydligt högre än vad figuren visar. 36

37 Figur 23 Källa: Kunskap direkt och skogsstyrelsen och Skogsstatistisk årsbok 2011 Figur 24 1 Riksskogstaxeringen. 2 Skogsstyrelsen. Fakta: Är hämtad från skogsstyrelsen och Skogsstatistisk årsbok 2011, som har hämtat den från Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen Sly Efter åkerkanter och betesmarkskanter sker en tillväxt av sly. Slyet ger en beskuggningseffekt med lägre produktion av spannmål och gräs som följd. Beskuggningen innebär också att upptorkning tar längre tid vilket innebär att skördevillkoren försämras. Slyet är därmed till hinder för lantbrukarna, men skulle kunna skördas och flisas för att användas för energiändamål. Hur stor energimängd detta kan röra sig om är givetvis mycket svårt att beräkna. Här har en grov beräkning gjorts i Excel, utifrån vissa antaganden. I länet fanns åkermarksblock och betesmarksblock enligt SAMregistreringen. Den andel av blocken som omges av skog eller diken varierar mycket i länet. I de kommuner som betraktas som slättbyggd är andelen slyproducerande kantzoner mindre medan den är större i de kommuner som betraktas som mellanbyggd och skogsbygd är den större. Andelen block med kantzon har i beräkningen satts till att variera 37