Riskområde vid olycka med FARLIGT GODS

Transkript

1 Riskområde vid olycka med FARLIGT GODS

2 Svenska Brandförsvarsföreningen (SBF) är en ideell förening som arbetar för ett bättre brandskydd och för att öka kunskapen om bränder och brandrisker. Föreningen samarbetar med de regionala brandförsvarsföreningarna, med kommunal räddningstjänst samt med intressenter för näringsliv och offentlig verksamhet. I SBFs verksamhet ingår information, utbildning, förlagsverksamhet samt brandteknisk rådgivning. Brandförsvarsföreningens Service AB Stockholm Tel. Vx Telefax Omslagsbild: Stockholms Brandförsvar Tryck: AWJ-tryck AB, Nyköping, 2002 ISBN X

3 Riskområde vid olycka med FARLIGT GODS Sven Johnson

4 4

5 Förord Farligt godskorten är sedan början av 70-talet ett av de mest spridda beslutsunderlag vid ett utflöde av farligt gods. Riskområde vid olycka med farligt gods är ett komplement till de insatskort som utkom 2001 och är avsedd som ett beslutsstöd för räddningstjänsten vid olyckor med farligt gods. Syftet är att genom vedertagna rekommendationer snabbt kunna etablera ett initialt riskområde till skydd för egen personal samt allmänhet och samverkande organisationer. Tidigare handböcker i Farligt gods-serien är Gasindikering, Tätning och invallning, Överpumpning, Tolkning av vissa viktiga data, Akut skadeverkan samt Tolkning av miljödata i farligt godskorten. Riskområde vid olycka med farligt gods är skriven av Sven Johnson och utgör det sjunde kompendiet i Farligt gods-serien. Stockholm i September 2002 Ann-Christine Svärd Verkställande direktör Svenska Brandförsvarsföreningen 5

6 INNEHÅLL 1 Inledning 7 2 Allmänt om riskområden 8.1 Inledning för riskområde 8.2 Riskområdets utformning Definitioner 9.4 Faktorer som påverkar riskområdet 9 3 Arbetssätt Farlighetsnummer Varningsetiketter 3.3 Hazchemkod 3.4 Transporthandlingar 3.5 Andra informationskällor 4 Riskområden 4.1 Läsanvisning för insatskort 4.2 Exempel på riskområdets utformning 3 med inre och yttre avspärrning 4.3 Skadeplatsorganisation Insats vid hög riskmiljö Förslag till initiala riskområden 7 5 Information och märkning Fordonskyltarnas placering vid landsvägstransport Förteckning över identifieringsnummer Varningsetiketter enligt ADR för landsvägstransport RID Varningsetiketter (specialetiketter) IMDG varningsetiketter (special etiketter) Farligt gods skylt Klassificiering och märkning enligt kemikalieinspektionen Riskfraser Hazchem kodnyckel Transportkort Fraktsedel 33 6 Referenslitteratur 34 6

7 1. INLEDNING Denna handbok är tillsammans med insatskorten ett beslutsstöd för räddningstjänsten vid en farligt gods olycka. Ett komplement till Farligt Godskorten. Riskområde vid olycka med farligt gods bygger på vedertagna rekommendationer och litteratur. Handboken är inte ämnad att ersätta övning och utbildning för nedan beskrivna insatser. Handboken är inte en komplett beskrivning av samtliga moment, metoder, rättigheter eller skyldigheter vid räddningsinsatser. Handboken skall utgöra ett stöd för räddningsledarens beslut tillsammans med egna standardrutiner eller annan litteratur och information från t.ex. Farligt Godspärmar, Räddningsverkets InformationsBank RIB, Internet etc. Handboken är uppbyggd kring ett antal underrubriker för olika grupper av farligt gods. Under varje rubrik finns förslag till lösningar för vissa arbetsuppgifter. Användaren avgör huruvida föreslagna åtgärder/tumregler i denna handbok är applicerbara i varje enskilt fall och ansvarar för resultatet av använda metoder/tumregler. Erforderliga bakgrundskunskaper bör inhämtas genom annan utbildning och litteratur än denna handbok t.ex. genom Svenska brandförsvarsföreningen, SBF eller Statens räddningsverk, SRV. Handboken är utarbetad för att med fördel kunna användas som grundläggande utbildning av utryckningsstyrkan för hantering av olycka med farligt gods. Genom att lära sig t.ex. farlighetsnummer, varningsetiketter samt deras innebörd tillsammans med standardrutiner för farligt gods olyckor ökar möjligheten för att kunna hantera en insats för personalen säkert och med önskat insatsresultat. Samarbetet med andra räddningstjänster eller organisationer förenklas om vi talar samma språk och har anammat samma standardrutiner. 7

8 2 ALLMÄNT OM RISKOMRÅDE 2.1 Inledning för riskområde Insatskorten som finns i farligt gods pärm 1 rymmer ett förslag (tumregel) till att etablera ett initialt riskområde (inre avspärrning) som skydd för egen personal samt allmänhet och samverkande organisationer. Insatskorten bygger på ADR-klasserna samt varningsetiketterna tillsammans med farlighetsnummer. Egna standardrutiner kan avvika från dessa tumregler. Det är räddningsledarens ansvar att bedömma riskområde i varje enskild insats. Då UN-nummerförteckningen i Farligt Gods pärmarna även anger Hazchem-koden så kan den tillsammans med Farlighetsnummer och varningsetiketter användas som stöd för brandförsvarets inledande taktik vid olycka med farligt gods. Hazchemkoden användes företrädesvis i Storbritannien men kan förekomma på transporter som kommer till Sverige. Alla transporter inom Sveriges gränser skall följa ADR-s dvs. det regelverk som är utarbetat inom Europa med de svenska tillläggen (-s). Var uppmärksam på att även andra märkningar kan förekomma NFPA farlighetsdiamant (USA) samt IMDG (sjöfart) märkning. Förklaringar till märkningarna finns i SBF:s Farligt Godspärmar. Exempel på standardrutin vid olycka med farligt gods: A) Utrym riskområdet. B) Sätt människor i säkerhet. C) Minska vätskefasutsläpp. D) Om möjligt täta. E) Identifiera ämne samt transportklass genom transportdokument, farligt godsskylt eller varningsetikett för att bedöma riskområde. F) Kontrollera riskområde genom indikering. 2.2 Riskområdets utformning Riskområdet påverkas av: A) kemikaliens egenskaper, fast ämne, explosivt ämne eller en giftig gas. B) om läckaget är i vätskefas eller gasfas samt källstyrka (dvs. hur stort hål samt tryck i tanken, t.ex. 1 kg/s eller 0,1 kg/s). C) olycksplatsen och omgivningens utseende, stadsmiljö, skogsområde eller öppet fält där en öppen yta håller ihop ev gasmoln längre. D) väderförhållanden med vind och nederbörd där t.ex regn tvättar ur ett gasmoln med ett vattenlösligt ämne. Med riskområde avses här avståndet radiellt från kanten på en vätskepöl eller vid utflöde av gas avståndet från utsläppspunkten till gräns för inre avspärrning. Riskområdet är lika med den inre avspärrningen där skyddsutrustning måste bäras. Gränsen för riskområde sätts så att oskyddade personer, dvs. personer utan någon form av skyddsutrustning, kan befinna sig utanför avspärrningen utan att riskera att få bestående skador och men. De kan emellertid få obehag och lindriga skador som kan kräva medicinsk behandling. Allmänheten bör hållas ytterligare 1,5-2 gånger längre bort från skadeplatsen (yttre avspärrning). Detta för att skapa tillräcklig säkerhet för oskyddade människor samt ge tillräckligt med utrymme för egen personal, fordon och utrustning vid insatsen. Allmänheten skall kunna vistas utanför yttre avspärrningen utan risk för exponering eller för skador och men. Vid koniskt riskområde bör riskavståndet mot vindriktningen vara m som skydd för egen personal samt skydd för vindsvängning och förändringar på skadeplatsen etc. Är riskavståndet för egen personal och allmänheten väl tilltaget finns utrymme för temporära svängningar av ev. 8

9 gasmoln. Spridning av gasmoln styrs framförallt av vindriktningen samt vindstyrkan. Man bör även anpassa riskområdet vid risk för t.ex. explosionsartad antändning och kringflygande föremål eller en tank som hotar att rämna. Koniskt riskområde vid stadig vind >2m/s, <60º normal konvinkel. Koniskt riskområde vid svag vind <2m/s, >60º stor konvinkel på grund av att ev. gasmoln kan meandra mer vid svag vind. Normalt Cirkulärt riskområde vid ingen vind, explosionsrisk samt explosiva ämnen. Innanför yttre avspärrningen skall endast personal, specialister, fordon eller andra vistas som behövs för att genomföra insatsen. Om inget alternativ finnes som är lämpligt eller passar in bör riskområdet vid fasta ämnen vara minimum 50 m och vid vätskor 100 m samt gas 300 m tills en annan bedömning kan göras av räddningsledaren. Om särskilda förhållanden på olycksplatsen indikerar behovet av ett större riskområde skall givetvis ett sådant verkställas. När ytterligare information inhämtats från t.ex. Farligt Gods kort kan en riskbedömning göras enligt ångtrycksmetoden (dvs. dagens ångtryck är lika med riskområde i meter). Senare kan kontakt med experter eller datorstödda beräkningsprogram användas för att erhålla ett bättre beslutsunderlag. 2.3 Definitioner Räddningsledaren skall så snart resurser och övriga omständigheter så medger, ansvara för att högsta halt vid riskområdets gräns (inre avspärrning) motsvarar hygieniska gränsvärdet, HGV eller lägre. Hygieniskt gränsvärde kan indelas i tre nivåer. Som första steg eftersträvas IDLH (Immediately Dangerous to Life and Health air concentration values) - omedelbar fara för liv och hälsa eller motsvarande. Max 30 min. exponering är lika med omedelbar fara för liv eller bestående skador. Som andra steg eftersträvas KTV - korttidsvärde. Max 15 min per exponering/ max 15 min per timme, men ej över NGV per arbetsdag, längre exponering kan medföra ohälsa. Som tredje steg eftersträvas NGV - nivågränsvärde. För insatser som pågår under längre tid, mer än 8 timmar, måste NGV hållas. Längre exponering kan medföra ohälsa. I Farligt Godspärmarna anges också MAK (Maximale Arbeitsplatzkonzentration) ett tyskt värde eller TLV (Treshold Limit Value) ett amerikanskt värde. En reaktion vid vilken värme avges kallas exoterm reaktion. Detta kan initieras när ämnet blir utsatt för värme, blir förorenat eller får en stöt. Risk för exoterm reaktion medför ett ökat riskområde. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, rickettsier, parasiter och svampar) eller genetiskt modifierade mikroorganismer (hybrider eller mutanter). Förekomsten av patogener medför ett ökat riskområde. 2.4 Faktorer som påverkar riskområdet Kraftig vind > 5m/s (10 knop) ökar inte nödvändigtvis riskområdet utan blandar upp gasmolnet inom angivet riskområde. Luftströmmarna blir mer turbulenta och löser snabbare upp ett gasmoln, koncentrationen minskar vilket minskar riskområdet. Vid svag vind (< 2m/s) är risken för vindsvängningar större varvid riskområdet även i lovart bör vara väl tilltaget. 9

10 Kraftig sol skapar termik som gör att gaserna stiger kraftigt varvid riskområdet normalt minskas. I tät bebyggelse kan normalt riskområdet halveras då byggnader förhindrar spridning av gasmoln. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion). Yttre värmepåverkan värmer innehållet som expanderar och trycket ökar. Värmen påverkar också metallen som utmattas och ger vika när trycket stiger. Vid explosion splittras behållaren och fragment kan sprida sig upp till 1000 meter från olyckan. Om cisternen innehåller brännbart ämne får vi också normalt en antändning av ämnet som är upphettat. Risk för BLEVE kan finnas redan efter tre minuters punktuppvärmning av behållaren. Kyl påverkad behållare med stora mängder vatten för att minska värmepåverkan. UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion, gasmolnsexplosion). Vid utsläpp av brandfarlig gas måste risken för antändning av gasmolnet beaktas. En gasmolnsförbränning får normalt ett relativt lugnt förlopp med en förbränning under ett par sekunder. Temperaturen kan uppgå till ºC vilket leder till sekundärbränder genom värmestrålning. Blanda upp gasmolnet med vattendimma för att minska antändningsrisken. 3 ARBETSSÄTT 3.1 Farlighetsnummer Fordonsskyltar för farligt godstransporter har överst ett farlighetsnummer (kemler kod) enligt ADR-S och under detta ett UN-nummer (FN-nummer, ämnesidentifieringsnummer). Farlighetsnumret för klasserna 2 till 9 består av två eller tre siffror. Styckegodstransporter förses med onumrerade skyltar. Medan tank- och bulktransporter har en tvådelad skylt med siffror. Som exempel visas här skylten för Fosgen. Den kompletteras på fordon med varningsetiketter Farlighetsnummer består av två eller tre siffror. Siffrorna påvisar i allmänhet följande risker: 2. Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion. 3. Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska. 4. Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne. 5. Oxiderande (brandbefrämjande) verkan. 6. Giftighet eller smittfara. 7. Radioaktivitet. 8. Frätande egenskaper. 9. Risk för spontan, häftig reaktion Risk för spontan häftig reaktion enligt betydelsen av siffran 9 omfattar en från ett ämne utgående möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avgivande av avsevärd värme eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser. En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara. När risken hos ett visst ämne kan anges med endast en siffra kompletteras denna siffra med en nolla som andra siffra. När farlighetsnumret föregås av bokstaven X innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig. Treställiga koder utan X med farlighetsnummer 2 (t.ex.??2,?23) reagerar med vatten 10

11 så att brandfarliga gaser bildas, undantagna 223, 225, 239, 263, 265, 268. Treställiga koder som föregås av X med farlighetsnummer 2 (t.ex. X362, X423) reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, undantagna X462, X482. Tvåställiga och Treställiga koder som föregås av X (t.ex. X88, X886) innebär att ämnet reagerar farligt med vatten. 3.2 Varningsetiketter Varje fordon/tank eller kolli skall enligt ADR-s vara märkt med en varningsetikett som anger ämnets risk. Varje etikett har en specifik betydelse beroende på ämnets egenskaper (se avsnitt 5.3). Faroetiketter och riskfraser som beskriver hälsorisker skall finnas på konsumentförpackningar enlig kemikalieinspektionen och arbetsmiljöverkets regler. 3.3 Hazchemkod Hazchem är förkortning för Hazardous Chemicals. Det är ett informationssystem i kodform avsett för räddningstjänstpersonal. Koden har utarbetats av Londons brandförsvar och bygger på en kombination av en siffra samt två bokstäver. Den ger information om de första åtgärderna i samband med utflöde eller brand i kemikalien. Den information som erhålles avser att räcka för den första akuta insatsen (se avsnitt 5.9). 3.5 Andra informationskällor Vid kemikalietransporter är chauffören ofta väl insatt i hur man skall hantera ämnet i fråga och kan ge förslag till expertkontakter. Chauffören bör utnyttjas som en resurs vid insats. Farligt godspärmar eller RIB utgör komplement till ovan information för mer detaljerade uppgifter kring ett ämne för pumpning, uppsamling, miljörisker m.m. SRV har upprättat ett antal regionala kemresursbaser (materielcontainers) på olika håll i landet som kan rekvireras av räddningstjänsten vid en farligt godsolycka. Dessa enheter innehåller kvalificerad utrustning för farligt godsinsatser. Via SOS kan kontakt tagas med olika företag som har 24 timmars jour t.ex. Räddningsverkets Jourhavande tjänsteman, Giftinformationscentralen, Banverkets driftledning som har god kunskap om kemikalietransporter på järnväg. Större transportföretag har ofta dygnet-runtjour för expert hjälp t.ex. ADR-HAANPÄÄ, Gasakuten Stenungsund m.fl. Företagen hjälper varandra vid olyckor. 3.4 Transporthandlingar Transportkort samt fraktsedel utgör värdefull information vid en insats. Dessa skall normalt finnas tillgängliga i hytten eller föraren skall tillhandahålla dessa till räddningsledaren. Korten innehåller information om ämne/n samt avsändare och mottagare samt ofta tillverkare vilka kan ge experthjälp. Etiketter på kollit kan också ge information av värde för insatsen (se avsnitt och 5.11). 11

12 4 RISKOMRÅDEN 4.1 Läsanvisning för insatskort Vi har inom räddningstjänsten ett antal beslutsstöd för bedömning av riskerna samt riskområden och åtgärder vid en farligt godsolycka. Från farligt godsskylten på fordonet med farlighetsnumret och UN-nummer samt varningsetiketten vidare till Farligt Godspärmarna och insatskorten samt Hazchemkod. Genom att sammanställa denna information kan räddningsledaren göra en kvalificerad bedömning om hur en insats skall genomföras. -Undvik kontakt med vatten -För vissa ämnen inom gruppen rekommenderas endast släckning med torra släckmedel t.ex. pulver, kolsyra, cement, torr sand. - initialt riskområde 50 m samt 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning. Genom att använda information om hur ämnet skall hanteras kan en insats inledas med god säkerhet för personalen. Svenska Brandförsvarsföreningen 30 (X)333 SJÄLVANTÄNDANDE ÄMNEN KLASS , 36, 38, 333, X333, X338 40, 46, 48, 446 Sekundäretiketter 4 Insatskorten som ingår i Farligt Godspärmarna läses lämpligen på följande sätt. Man söker insatskort genom Farligt Godsskylten och farlighetsnummret som ger hänvisning till ämnesklass. Alternativt genom etiketteringen av fordonet/godset som också ger hänvisning till ämnesklass. Ett tredje alternativ är genom UN-nummret och UN-nummerförteckningen i Farligt Godspärmarna för ADRklass. 3? X338 4? 446 Första åtgärder Utrym riskområdet. Undanröj tändanledningar. Identifiera ämne samt transportklass genom transportdokument, farligt gods-skylt eller varningsetikett för att bedöma riskområde. Lämpa undan utsatt material. Förbered släckinsats. Vid brand begränsas riskområdet normalt av värmestrålningen om ej risk för frätskador eller förgiftning föreligger. Undvik kontakt med vatten tills det är konstaterat att ämnet inte reagerar med vatten. För vissa ämnen inom gruppen rekommenderas endast släckning med torra släckmedel, t.ex. pulver, kolsyra, cement, torr sand. Skyddsutrustning Risker samt resurser X33? endast torra släckmedel, t.ex. Skyddsutrustning vid livräddning: pulver, cement, torr sand. Branddräkt med stänkskydd samt tryckluftapparat. Undersök skumtäckets effektivitet med mätinstrument. Sörj för god vattenförsörjning, för en långvarig insats. Vissa ämnen reagerar med vatten. Vattenkanoner (ev. obemannade). Överväg skumresurser för säkring samt släckning. Vid skuminsats använd alkoholbeständig filmbildande skumvätska. T.ex. se nedan samt insatskort till höger; farlighetsnummer X333 självantändande vätska som reagerar farligt med vatten; varningsetikett (se avsnitt 5.3) ämnesklass 4,2 självantändande ämnen samt sekundäretikett ämnesklass 4.3 ämne som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten; Insatskort 13 säger; -Utrym riskområdet -Undanröj tändanledningar -Identifiera ämne -Lämpa undan utsatt material -Förbered släckinsats Brandförsvarsföreningens Service AB, Stockholm Tel vx Telefax Kort nr 13 Som ytterligare information kan man använda hazchem koden (se avsnitt 5.9) för UN nummer 3051 som erhålles genom UN nummer förteckningen i Farligt Godspärmarna. Hazchemkod 4WE: 4 = Pulver eller annat torrt släckmedel skall användas; W (V) = kemskyddsdräkt och tryckluftsapparat skall användas samt ämnet reagerar våldsamt och valla in; E = eventuell utrymning. Exempel: farligt godskort 576 Trietylaluminium Självantändande ämnen klass 4.2 Insatskort 13 Hazchem 4WE X Sekundäretiketter 12

13 4.2 Exempel på riskområdets utformning med inre och yttre avspärrning < 60º Stadig vind > 2m/s Yttre avspärrning (POLIS) Inre avspärrning > 60º Svag vind < 2m/s Stor konvinkel Yttre avspärrning (POLIS) Inre avspärrning Cirkulärt riskområde vindstilla Yttre avspärrning (POLIS) Inre avspärrning xx m xx m xx m ± ± Se nedan ± Se nedan Saneringsplats Uppsamlingsplats Sjukvård Saneringsplats Uppsamlingsplats Sjukvård Saneringsplats Uppsamlingsplats Sjukvård Brytpunkt Ledningsplats Brytpunkt Ledningsplats Brytpunkt Lednings Amb. Lednings Amb. POLIS POLIS Uppställningsplats Uppställningsplats Ledningsplats Lednings Amb. POLIS Uppställningsplats Inre avspärrning: är lika med riskområde *(Vid koniskt riskområde även m riskavstånd mot vindriktningen, c:a 1/5 (20%) av rekommenderat riskområde som skydd för egen personal) Yttre avspärrning: Gentemot allmänheten, 1,5-2 gånger större än riskområdet. Inom yttre avspärrning bör normalt finnas - Brytpunkt för ankommande enheter - Ledningsplats Lednings/Stabsfordon samt ledningsambulans och Polis - Uppställningsplats för alla nödvändiga enheter på skadeplats, Brandförsvaret/Ambulans/Polis/Företagsrepresentanter plats för rundkörning för ambulanser, avlösning etc. - Uppsamlingsplats för skadade (och döda) plats för rundkörning för ambulanser Helikopterlandningsplats, min 30 x 30 m (ej i omedelbar närhet av skadeplats eller uppsamlingsplats) För keminsatsen: Inpassering av kemdykare samt plats för kemdykarledare, Baspunkt Utpassering med saneringsplats Uppställning av släckbilar för vattenförsörjning samt kemenheter. (Möjlighet till uppställning av tält etc. för ombyte vid långvarig insats) 13

14 4.3 Skadeplatsorganisation Farligt godsolyckor kräver normalt en stor personalinsats, personalförstärkningar bör planeras i förväg och normalt inbegripas i larmplaner. Nedan förslag till organisation ger en arbetsfördelning på skadeplats som sörjer för god uthållighet. FÖRSTA STATION, Distriktets station Första station gör första livräddande/ begränsande insats (kan normalt ske i branddräkt, andningsskydd samt stänkskydd). - Om möjligt begränsa skadeutvecklingen, täta, valla in, stäng en kran etc. - Ombesörja vattenförsörjning till skadeplats - Ombesörja varmvatten till saneringsplats. - Upprätta saneringsplats för skadade (samt kemdykare.) Inledningsvis kan en förenklad saneringsplats ( liten saneringsplats ) upprättas med fogfighter/duschmunstycke. - Sanera rökdykargruppen efter insats. (Kan innebära avklädning på sanerings platsen och ombyte till nya larmkläder, alt. eventuell hemtransport.) - Transportera skadade till uppsamlingsplats.(vid många skadade krävs förstärkning för transport av skadade till uppsamlingsplats.) Om så är lämpligt kan distriktets station fortsätta keminsatsen alt. RD-gruppen utgöra ett komplement till kemstation. ANDRA STATION, Kemdykare Andra stationen utför normalt keminsats (t.ex. i kemdräkt) och bör anlända till skadeplats omklädda för omedelbar insats. 1 tim insats med kemdykare (KD) kräver normalt 3 KD par samt 1 KD ledare (7 pers) 20 min påklädning för insats/ byte luftpaket för ny insats. Vid insats även Nödlägesgrupp/ reservgrupp. 20 min insats på skadeplats 20 min sanering/ vätsketillförsel/ vila Optimalt är 4 kemdykarpar, vilket innebär att dom får längre vilopaus mellan insatserna. Samma kemdykare bör normalt EJ göra mer än två insatser. Kemdykare bör EJ nyttjas till andra uppgifter under en keminsats än kemdykning. Även kemdykarledaren behöver avlösning med jämna intervaller. Kemdykarledaren kan ev. vara klädd i larmställ om förstärkt baspunkt/nödlägesgrupp alltid finns tillgänglig på baspunkt. Nödlägesgrupp/reservgrupp bör alltid vara placerad i omedelbar närhet av inpasseringen (baspunkt) och kemdyklarledaren i händelse av nödläge för kemdykarparet. Sanering Grovsanering av skadade samt insatspersonal genom tvättning med vatten (saneringsdusch, duschmunstycke, lågt tryck). Förorenade kläder tages omgående av (samtidig tvättning). Tempererat vatten skall användas för att ej orsaka onödig nedkylning och risk för chockbildning. Efter avslutad grovsanering skall skadade samt insatspersonal finsaneras med vatten och tvållösning (eller annat rengöringsmedel). Skadade skall vara färdigsanerade innan avtransport med ambulans till sjukhus. Exempel på tvättlösningar vid sanering Vatten och tvållösning (flytande tvål, såpa). Organiska lösningsmedel (avfettning, lacknafta). Alkohol (etanol, rödsprit eller spolarvätska). Desinfektionsmedel (natrium hypo-kloritlösning 5%, klorin). Grovsanering av skyddsutrustning och material (kan innebära fordon) skall utföras efter avslutad insats. Finsanering kan utföras på brandstationen efter avslutad insats om materielen transportförpackas. 14

15 Skadeplatsorganisation Brytpunkt AVTRANSPORT POLIS Registrering LEDNINGSPLATS RL, RÄDDNINGSLEDARE UPPSAMLINGSPLATS Sjukvård PIC, POLISINSATSCHEF LEDNINGSLÄKARE Alt. Ledningsambulans Saneringsplats (med varmvatten) Uppställningsplats släckbilar kem enheter sjukvårdsenheter SKADEPLATSCHEF UTPASSERING & sanering för skadade, kemdykare samt utrustning INPASSERING för kemdykare utrustning m.m. YTTRE AVSPÄRRNING SEKTORCHEF ( SUPPORT ) Upprättar saneringsplats, sanering av skadade samt kemdykare. Vattenförsörjning till skadeplats Varmvatten till saneringsplats Transport av skadade till uppsamlingsplats. Yttre avspärrning (POLIS) INRE AVSPÄRRNING SKADEPLATS SEKTORCHEF KEMINSATS KEMSTATION Kemstation utför normalt keminsats iförd kemdräkt samt med specialutrustning. Inre avspärrning 15

16 4.4 Insats vid hög riskmiljö Vid hög riskmiljö krävs ytterligare personalresurser samt släckfordon för att bygga upp en slagkraftig och uthållig organisation för en långvarig insats. Räddningsledaren avgör när insatsen övergår till hög riskmiljö. Hög riskmiljö kräver en större säkerhet med bl.a. kemdykarkontrollant samt högre säkerhet vad gäller vattenförsörjning samt nödlägesgrupp. Organisationen bör utökas med ytterligare: - Kemdykargrupper för avlösning samt arbete på skadeplats - Skyddsgrupper (normalt var 25 meter) - Nödlägesgrupp (skall alltid finnas tillgänglig vid större insatser) - Ytterligare släckbilar för säker vattenförsörjning till skadeplats med två pumpar till kemdykargrupp samt skyddsgrupp och egen pump till nödlägesgrupp. - Varmvattenförsörjning till saneringsplats för skadade samt kemdykare med två släckbilar för kontinuerlig vattenförsörjning är att föredraga. Hög riskmiljö Exempel på när hög riskmiljö uppträder följer i stora drag kriterierna för hög riskmiljö vid rökdykning: - Långa inträngningsvägar eller komplicerad inträngningsväg - Risk för att reträttvägen spärras. - Sikten nedsatt pga. aerosoler/ gasutveckling/ kondenserad gas/ rök. - Orienteringssvårigheter. - Utsläpp av kemikalie med hög risk för brand/ miljö/ hälsa. - Stor risk för översköljning eller direkt kontakt med kemikalien. - Svårigheter att bedöma riskområde/ hot. - Alternativt när Räddningsledaren pga. av alla omständigheter sammantaget bedömmer skadeplatsen som hög riskmiljö som skydd för egen personal samt allmänhet. Vid tveksamhet över vilken riskmiljö som skall användas bör räddningsledaren alltid välja hög riskmiljö som skydd för egen personal innan en annan bedömning kan göras. Hög riskmiljö kräver en god personalplanering för avlösning av insatta kemdykare, skydd- eller nödlägesgrupper så att avlösning kan ske utan avbrott i insatsen. Detta kan även innebära att ytterligare personal behöver rekvireras för avlösning vid en fortsatt insats. Insatt personal behöver vila och vätska efter varje insats samt förtäring efter några kemdykarinsatser. 16

17 4.5 Förslag till initiala riskområden Nedan är en sammanställning av rekommenderade riskområden enligt insatskorten. Nedan förslag är normalt satta efter ett maximalt utsläpp i vätskefas (röravbrott mm) från en tankvagn/ järnvägsvagn. Ett litet utsläpp är normalt ett packningsläckage eller ett hål med < 5 mm i diameter. På insatskorten finns information kring första åtgärder, risker och skyddsutrustning samt resurser. Insatskort Klass < 60º Stadig vind > 2m/s Liten konvinkel > 60º Svag vind < 2m/s Stor konvinkel Cirkulärt riskområde vindstilla Explosiva ämnen och föremål klass 1.1 Med risk för massexplosion Förrådsbyggnad eller lastbil 800 m. 300 vid personbil. Explosiva ämnen och föremål klass 1.2 Med risk för splitter Förrådsbyggnad eller lastbil 800 m. 300 vid personbil. Explosiva ämnen och föremål klass 1.3 Med risk för brand Vid risk för brand 100 m. Explosiva ämnen och föremål klass 1.4 Med obetydlig explosionsrisk Vid risk för explosion 50 m. Explosiva ämnen och föremål klass 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion Vid risk för explosion 50 m. Explosiva ämnen och föremål klass 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion Vid risk för explosion 50 m. Gaser klass 2 Icke brandfarliga, Icke giftiga gaser 20,22 Innan andra bedömningar kan göras, 50 m. 300 m vid risk för kärlsprängning. Gaser klass 2 Brandfarliga gaser Ej antända gaser Gasmoln 300 m. Min m vinkelrätt från gasmolnet. 100 m vid litet utsläpp t.ex. packningsläckage. Gasmoln samt slutna utrymmen 300 m. Min m vinkelrätt från gasmolnet. 100 m vid litet utsläpp t.ex. packningsläckage. Gaser klass 2 brandfarliga gaser Gaser som brinner Initialt 50 m. Vid brand utgör värmestrålningen gräns för riskområdet. 300 m vid brandutsatt gasflaska m vid brandutsatt tank samt vid risk för BLEVE. Gaser klass 2 Brandunderstödjande Icke brandfarliga, Icke giftiga gaser Innan andra bedömningar kan göras, 50 m. 300 m vid risk för brand och kärlsprängning. 17

18 Insatskort Klass < 60º Stadig vind >2m/s Liten konvinkel > 60º Svag vind < 2m/s Stor konvinkel Cirkulärt riskområde vindstilla Gaser klass 2 Giftiga gaser Brandfarliga vätskor klass 3.0 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och okänsliggjorda explosivämnen klass 4.1 Självantändande ämnen klass 4.2 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten klass 4.3 Oxiderande ämnen klass 5.1 Organiska peroxider klass 5.2 Giftiga ämnen klass 6.1 Giftiga ämnen klass 6.1 Vätska som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten Giftiga ämnen klass 6.1 Fasta brandfarliga eller självupphettande ämnen Utsläpp i vätskefas m m vid stark sol. 100 m vid litet utsläpp t.ex. packningsläckage. Min m vinkelrätt från molnet Utsläpp i vätskefas m. Min m vinkelrätt från molnet. Vid utsläpp i vätskefas samt vid brand m. 300 m vid brandutsatt gasflaska samt vid litet utsläpp t.ex. packningsläckage m vid brandutsatt tank samt vid risk för BLEVE 50 m. Vid brand utgör värmestrålningen gräns för riskområdet. 100 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion, risk för förgiftning eller frätskada. Initialt 50 m. 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning. Initialt 50 m. 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning. Initialt 50 m. 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning samt brandfarlig gas. Initialt 50 m. 300 m vid risk för brand eller explosion, kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning. Initialt 50 m. 300 m vid risk för brand eller explosion, kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning. Initialt 50 m vid utsläpp av fasta ämnen. 100 m vid utsläpp av vätskor. 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning samt brandfarlig gas. Initialt 100 m, vid utsläpp av vätskor. 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning samt brandfarlig gas. Initialt 50 m. 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning samt brandfarlig gas. 18

19 Insatskort Klass < 60º Stadig vind >2m/s Liten konvinkel > 60º Svag vind < 2m/s Stor konvinkel Cirkulärt riskområde vindstilla Giftiga ämnen klass 6.1 Fasta ämnen som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten Initialt 50 m. 300 m vid kraftig avgasning, häftig reaktion, risk för häftig reaktion eller vid förbränning samt brandfarlig gas. Smittförande ämnen klass 6.2 Initialt 50 m, från kontaminerat område vid utsläpp av fasta ämnen. 100 m, från kontaminerat område vid utsläpp av vätskor. Radioaktiva ämnen klass 7.0 Kategori I-Vit Initialt 50 m. 100 m vid vätska och ångor. Riskområdet begränsas av det område där strålningsintensiteten är högre än100 µsv/h (mikrosivert/timme). Riskområde minimum 5 m från strålkällan. Radioaktiva ämnen klass 7.0 Kategori II-Gul Initialt 50 m. 100 m vid vätska och ångor. Riskområdet begränsas av det område där strålningsintensiteten är högre än100 µsv/h (mikrosivert/timme). Riskområde minimum 5 m från strålkällan. Radioaktiva ämnen klass 7.0 Kategori III-Gul Initialt 50 m. 100 m vid vätska och ångor. Riskområdet begränsas av det område där strålningsintensiteten är högre än100 µsv/h (mikrosivert/timme). Riskområde minimum 5 m från strålkällan. Frätande ämnen klass 8.0 Initialt 50 m. Min. 100 m vid kraftig avgasning, risk för häftig reaktion eller risk för förgiftning. Frätande ämnen klass 8.0 Som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten Initialt 50 m. Min. 100 m vid kraftig avgasning, risk för häftig reaktion eller risk för förgiftning. 300 m vid bildandet av brandfarliga gaser. Frätande ämnen klass 8.0 Fasta brandfarliga eller självupphettande ämnen Initialt 50 m. Min. 100 m vid kraftig avgasning, risk för häftig reaktion eller risk för förgiftning. Övriga farliga ämnen och föremål klass 9.0 Initialt 50 m. Min. 100 m vid kraftig avgasning, risk för häftig reaktion, risk för förgiftning eller frätskada. 300 m vid bildandet av brandfarliga gaser. 19

20 UN No. HAZCHEM. IN EMERGENCY DIAL 000 POLICE OR FIRE BRIGADE SPECIALIST ADVICE ANHYDROUS AMMONIA UN No HAZCHEM. 2RE IN EMERGENCY DIAL 000 POLICE OR FIRE BRIGADE SPECIALIST ADVICE xx company INFORMATION OCH MÄRKNING 5.1 Fordonsskyltars placering vid landsvägstransport Alla fordon som transporterar större mängder farligt gods skall vara försedda med en orange rektangulär skylt enligt ADR-s. Styckegodstransporter förses med onumrerade skyltar medan tank- och bulktransporter har tvådelad skylt med UN-nummer samt farlighetsnummer (ADR nummer) Styckegodstransport Tanktransport med två ämnen Tanktransport med ett ämne Tanktransport med flera olika ämnen Fordonsmärkning med Hazchemkod Skylt med UN-nummer, varningsetikett, telefonnummer till specialist samt Hazchemkod skall finnas på båda sidor om fordonet samt baktill. På containers samt löstagbara tankar räcker det med märkning på två sidor. ANHYDROUS AMMONIA UN No HAZCHEM. 2RE IN EMERGENCY DIAL 000 POLICE OR FIRE BRIGADE SPECIALIST ADVICE xx company ANHYDROUS AMMONIA UN No HAZCHEM. 2RE IN EMERGENCY DIAL 000 POLICE OR FIRE BRIGADE SPECIALIST ADVICE xx company ANHYDROUS AMMONIA RE xx company

21 5.2 Förteckning över identifieringsnummer ADR/ADR-S del kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara 22 kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande 223 kyld kondenserad gas, brandfarlig 225 kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande) 23 brandfarlig gas 239 brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion 25 oxiderande (brandunderstödjande) gas 26 giftig gas 263 giftig gas, brandfarlig 265 giftig gas, oxiderande (brandunderstödjande) 268 giftig gas, frätande 30 brandfarlig vätska (flampunkt minst 3 C och högst 61 C) eller brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkten över 61 C, uppvärmd till en temperatur lika med eller över flampunkten, eller självupphettande vätska 323 brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X323 brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 1) 33 mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 C). 333 självantändande vätska X333 självantändande vätska som reagerar farligt med vatten 1) 336 mycket brandfarlig vätska, giftig 338 mycket brandfarlig vätska, frätande X338 mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten 1) 339 mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion 36 brandfarlig vätska (flampunkt minst 3 o C och högst 61 o C, mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig 362 brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X362 brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 1) 368 brandfarlig vätska, giftig, frätande 38 brandfarlig vätska (flampunkt minst 3 o C och högst 61 o C), frätande 382 brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X382 brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 1) 39 brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion 40 brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne 423 fast ämne, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X423 brandfarligt fast ämne, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 1) 43 självantändande (pyrofort) fast ämne 44 brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur 446 brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält tillstånd vid förhöjd temperatur 46 brandfarligt eller självupphettande fast ämne, giftigt 462 giftigt fast ämne, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X462 fast ämne, som reagerar med vatten så att giftiga gaser bildas 1) 48 brandfarligt eller självupphettande fast ämne, frätande 482 frätande fast ämne, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X482 fast ämne, som reagerar med vatten så att frätande gaser bildas 1) 50 oxiderande (brandunderstödjande) ämne 539 brandfarlig organisk peroxid 55 starkt oxiderande (brandunderstödjande ämne 556 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt 558 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande 559 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion 56 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt 1) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig. 21

22 568 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt, frätande 58 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande 59 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion 60 giftigt eller mindre giftigt ämne 606 smittförande ämne 623 giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 63 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 o C och högst 61 o C) 638 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 o C och högst 61 o C), frätande 639 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 61 o C), som spontant kan leda till en häftig reaktion 64 giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 642 giftigt fast ämne, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 65 giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne 66 mycket giftigt ämne 663 mycket giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 61 o C) 664 mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 665 mycket giftigt ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 668 mycket giftigt ämne, frätande 669 mycket giftigt ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion 669 mycket giftigt ämne, frätande 69 giftigt eller mindre giftigt ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion 70 radioaktivt ämne 72 radioaktiv gas 723 radioaktiv gas, brandfarlig 73 radioaktiv vätska, brandfarlig (flampunkt högst 61 o C). 74 radioaktivt fast ämne, brandfarligt 75 radioaktivt ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 76 radioaktivt ämne, giftigt 78 radioaktivt ämne, frätande 80 frätande eller svagt frätande ämne X80 frätande eller svagt frätande ämne, som reagerar farligt med vatten 1) 823 frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 83 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 o C och högst 61 o C) X83 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 o C och högst 61 o C), som reagerar farligt med vatten 1) 839 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 o C och högst 61 o C), som spontant kan leda till en häftig reaktion X839 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 o C och högst 61 o C), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten 1) 84 frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 842 frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 85 frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 856 frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt 86 frätande eller svagt frätande ämne, giftigt 88 mycket frätande ämne X88 mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten 1) 883 mycket frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 o C och högst 61 o C) 884 mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 885 mycket frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 886 mycket frätande ämne, giftigt X886 mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten 1) 89 frätande eller svagt frätande, som spontant kan leda till en häftig reaktion 90 miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen 99 olika farliga ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur 1) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig. 22

23 5.3 Varningsetiketter enligt ADR för landsvägstransport Den nedre delen av varningsetiketten får förses med siffror som visar farans art enligt IMDG eller ICAO technical instructions Explosiva ämnen och föremål klass 1. Gaser klass 2.0 Explosiva ämnen och föremål Rena gaser, gasblandningar. Har ett ångtryck över 300kPa (3 bar) vid 50 C, eller är fullständigt gasformiga vid 20 C Med risk för massexplosion. (Explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt) 32 2 Brandfarliga gaser Med obetydlig explosionsrisk. Risken för antändning eller initiering under transport är obetydlig. Verkningarna är i stort sett begränsade till kollit. Brand utifrån får inte orsaka massexplosion. 62 Giftiga gaser Brandfarliga vätskor klass 3.0 Mycket okänsliga ämnen med förmåga till massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden. 3 Vätskor med en flampunkt på högst 61 C. Ångtryck på högst 300kPa (3bar) vid 50 C och inte är fullständigt gasformiga vid 20 C. Även vätskor, fasta ämnen i smält form med en flampunkt över 61 C och som transporteras upphettade till eller över deras flampunkt. Även flytande okänsliggjorda explosivämnen. 3 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Extremt okänsliga detonerande ämnen med försumbar risk för oavsiktlig antändning eller utbredning. Explosion är begränsad till enstaka föremål. 23

24 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och okänsliggjorda explosivämnen klass 4.1. Organiska peroxider klass 5.2. Självantändande ämnen klass Brandfarliga fasta ämnen och föremål, fasta okänsliggjorda explosivämnen, självreaktiva fasta ämnen eller vätskor, ämne relaterade till självreaktiva ämnen, (med risk för häftigt exotermt sönderfall). Ämne som är lättantändliga kan antändas av gnista, friktion eller vid kontakt med förorening. t.ex. fuktade explosivämnen. Organiska peroxider är brandbefrämjande ämnen som innehåller bundet syre samt bränsle i samma molekyl. Organiska peroxider är termiskt instabila ämnen som kan genomgå exotermt självaccelererande sönderfall vid normala eller förhöjda temperaturer. Sönderfallet kan utlösas av värme, kontakt med föroreningar (t.ex syror, tungmetaller, aminer), friktion eller av stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och organiska peroxidens sammansättning. Sönderfallet kan vara explosionsartat, särskilt om peroxiden är innesluten. Giftiga ämnen klass Ämnen som även i små mängder antänder inom 5 minuter vid kontakt med luft (pyrofora ämnen). Självupphettande ämnen som vid kontakt med luft är benägna till temperaturhöjning utan energitillförsel. Dessa ämnen fattar endast eld i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar). Ämnen som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten klass 4.3. Ämnen som efter påverkan vid enstaka tillfälle eller kortidsverkan av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden för människor Smittförande ämnen klass Ämnen och föremål som reagerar med vatten under utvecklande av brandfarliga gaser vilka kan bilda explosiva blandningar med luft. Oxiderande ämnen klass 5.1. Smittförande ämnen som är kända för att eller kan förmodas innehålla patogener som är kända för att eller kan förmodas förorsaka infektionssjukdomar hos djur eller människor. Brandbefrämjande ämnen (som inte nödvändigtvis är brännbara) som vid avgivande av syre kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen. 24

25 Radioaktiva ämnen klass 7.0. Frätande ämnen klass 8.0. Kategori I-vit 8 I Högst 5 µsv/h (mikrosivert/ timme) på kollits ytteryta. Ämnen samt föremål som genom 3 kemisk inverkan angriper hudvävnad samt slemhinnor, eller som vid läckage kan skada eller förstöra annat gods eller transportmedel och kan framkalla annan fara. Även ämnen som först vid kontakt med vatten bildar frätande vätskor eller kontakt med luftfuktighet utvecklar frätande ångor eller dimma. Kategori II-gul Övriga farliga ämnen och föremål klass 9.0 II Högst 500 µsv/h (mikrosivert/ timme) på kollits ytteryta. På 1 meters avstånd från kollit får strålningsnivån EJ överstiga 10 µsv/h (mikrosivert/ timme). Transportindex högst 1. Ämnen och föremål som vid transport utgör en fara som inte omfattas av rubrikerna till de övriga klasserna. T.ex. inandning av damm orsakar hälsoskador, utvecklar dioxiner vid brand, utvecklar brandfarliga ångor, miljöfarliga ämnen, ämnen vid förhöjd temperatur, genetiskt modifierade mikroorganismer eller organismer. Kategori III-gul Ämnen som transporteras under förhöjd temperatur III Högst 2 msv/h (millisivert/ timme, = 2000 µsv/h, mikrosivert/ timme) på kollits ytteryta. På 1 meters avstånd från kollit får strålningsnivån EJ överstiga 100 µsv/h (mikrosivert/ timme). Transportindex högst 10. Högre transportindex kan vara tillåtna vid transport av komplett last, med ytdosrat på 2-10 msv/h. Upphettade ämnen omfattar ämnen som transporteras eller lämnas till transport i flytande tillstånd vid eller över 100 C, dock under deras flampunkt, om de har en sådan. De omfattar även fasta ämnen som transporteras eller lämnas till transport vid eller över 240 C. 25

26 Fordon eller containrar som är behandlade med gas 5.4 RID varningsetiketter (specialetiketter) Växlas försiktigt I godsdeklaration som tillhör gasbehandlade fordon eller containrar skall datum för gasbehandlingen samt typ och mängd av de använda gasbehandlingsmedlen anges samt instruktioner för borttagning av rester av gasbehandlingsmedlet. Förbud mot skjuts och släppning från vall. Skall framföras av tillkopplat draglok. Får ej stöta emot andra vagnar och måste skyddas mot stötar från andra vagnar. 5.5 IMDG varningsetiketter (specialetiketter) Denna sida upp, hanteras med pilarna uppåt. Miljöskadligt ämne Hanteras varsamt aktas för stötar Skyddas mot väta 5.6 Farligt Godsskylt enligt ADR Övre raden: Farlighetsnummer Undre raden : UN- nummer storlek på skylten 30 x 40 cm

27 5.7 Klassificering och märkning enligt kemikalieinspektionen Explosivt Brandreaktiv vara, se SÄIFS för respektive vara Extremt Brandfarligt Brandfarlig gas (R 12). Brandfarlig vätska med flampunkt lägre än 0 C och kokpunkt lägre än 35 C (R 12) Mycket Brandfarligt Vätska med flampunkt lägre än 21 C (R 11) Oxiderande Brandfarlig gas (R 12). Brandfarlig vätska med flampunkt lägre än 0 C och kokpunkt lägre än 35 C (R12) Mycket Giftig Mycket giftig (R 26, R 27, R 28, R 39). Mycket giftig om de efter enstaka, kortvarig exponering vid inandning, förtäring eller upptag genom huden av mycket små mängder kan ge övergående eller bestående skador eller leda till döden. Giftig Giftig (R 23, R 24, R 25, R 39, R 48). Giftig om de efter enstaka, kortvarig exponering vid inandning, förtäring eller upptag genom huden av små mängder kan ge övergående eller bestående skador eller leda till döden. Frätande Frätande (R 34, R 35). Frätande om de vid kontakt kan förstöra levande vävnad. Hälsoskadlig Hälsoskadlig (R 20, R 21, R 22, R 40, R 48, R 65). Hälsoskadlig om de efter enstaka, kortvarig exponering vid inandning, förtäring eller upptag genom huden kan ge övergående eller bestående skador eller leda till döden. Irriterande Irriterande (R 36, R 37, R 38, R 41). Irriterande om de vid kortvarig, långvarig eller upprepad kontakt med hud eller slemhinnor kan orsaka inflammation. 27

28 LÄS VARNINGS- TEXTEN Miljöfarlig Miljöfarlig (R 50, R 50 och R 53, R 51 och R 53, R 54, R 55, R 56, R 57, R 58, R 59). (R 52 och R 53, R 52, R 53). Miljöfarlig om de utgör, eller kan komma att utgöra, en omedelbar, långsiktig eller fördröjd fara för miljön. Måttligt Hälsoskadligt Måttligt hälsoskadligt (R 322) Måttligt hälsoskadlig om de efter enstaka, kortvarig exponering vid förtäring av relativt stora mängder kan ge skador eller leda till döden. Allergiframkallande (R 42, R 43). Allergiframkallande om de vid inandning eller upptag genom huden kan orsaka överkänslighet som leder till specifika reaktioner vid senare exponering för även mycket låga doser. Farobeteckning: Hälsoskadlig eller Irriterande. Cancerframkallande (R 45, R 49, R 340). Cancerframkallande om de vid inandning, förtäring eller upptag genom huden kan orsaka cancer eller öka dess incidens. Farobeteckning; Giftig eller Hälsoskadlig. Mutagen (R 46, R 40). Mutagen om de vid inandning, förtäring eller upptag genom huden kan orsaka ärftliga genetiska defekter eller öka deras incidens. Farobeteckning: Giftig eller Hälsoskadlig. Reproduktionstoxisk (R 60, R 61, R 62, R 63). Reproduktionstoxisk om de vid inandning, förtäring eller upptag genom huden kan orsaka, eller öka incidensen av, icke ärftliga skador på avkomman eller försämrad manlig eller kvinnlig fertilitet. Farobeteckning: Giftig eller Hälsoskadlig. Giftig och Hälsoskadlig (hälsoskadliga: R 48/21, R 48/21, R 48/22, R 48/20/21, R 48/20/22, R 48/21/22. Giftiga; R 48/23, R 48/24, R 48/25, R 48/23/24, R 48/23/25, R 48/24/25, R 48/23,24,2/.) Giftiga om de efter upprepad eller långvarig exponering vid inandning, förtäring eller upptag genom huden av små mängder kan ge övergående eller bestående skador eller leda till döden. Farobeteckning: Giftig eller hälsoskadlig. 28