Årsredovisning. 07Nässjö kommun

Transkript

1 Årsredovisning 07Nässjö kommun

2 Valberedning Kommunfullmäktige 57 ledamöter Revision Agenda 21/ Miljöledningsgrupp Utskott I Kommunstyrelse 1 13 ledamöter Utskott II Folkhälsoråd Konsument Höglandet Mätningskontor Miljö- och byggkontor Teknisk servicenämnd Teknisk serviceförvaltning Kost- och städavd. IFO-nämnd Kommunledningskontor ekonomi personal sekretariat information planering näringsliv lärcenter medborgarservice Omsorgsnämnd Utskott Miljö- och byggnadsnämnd IFOförvaltning Omsorgsförvaltning Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och utbildningsnämnd Utskott 2 Utskott 3 Barn- och utbildningsförvaltning Fastighetsförv. Parlamentarisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd 1) Räddningstjänst tillhandahålls inom Höglandets Räddningstjänstförbund 2) Utskott för gymnasieskola 3) Utskott för grundskola och barnomsorg

3 VÅRA STRATEGIOMRÅDEN 07 Innehållsförteckning KS ordförande har ordet 4 En vision och fem strategiska områden 5 Näringsliv 6 Attraktivitet/Identitet 8 Kompetens 10 Kommunikationer 12 Offentlig service 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 16 Befolkning 23 Personalbokslut 24 Miljöbokslut 27 Demokrati 30 RÄKENSKAPER Kommunens resultaträkning 31 Kommunens balansräkning 32 Kommunens finansieringsanalys 33 Noter 34 Investeringsredovisning 38 Driftsredovisning 40 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse 43 Barn- och utbildningsnämnd 53 Individ- och familjeomsorgsnämnd 58 Kultur- och fritidsnämnd 64 Miljö- och byggnadsnämnd 69 Omsorgsnämnd 73 Tekniska servicenämnden 77 Övriga styrelser & nämnder 82 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Bolagen 87 Sammanställd resultaträkning 90 Sammanställd balansräkning 91 Sammanställd finansieringsanalys 92 Finansiella nyckeltal för sammanställd redovisning 93 Begreppsförklaringar och tillämpade redovisningsprinciper 94 Revisionsberättelse 96 Ekonomi i sammandrag 97

4 KS ORDFÖRANDE Frukten av hårt arbete skördas KS ordförande har ordet Den positiva spiralen för Nässjö kommun fortsätter och varje dag möter jag den framtidstro som spirar i kommunen. Flera stora företagsetableringar kombinerat med en ökande befolkning bekräftar bilden av Nässjö som en attraktiv kommun. Vårt läge - vår kanske främsta råvara - har vi inte bara förvaltat utan även förädlat. Kommunikationer har sedan många år varit ett strategiskt viktigt område för oss och med det miljötänkande som idag genomsyrar hela samhället är jag övertygad om att vi har satsat på rätt häst. Jag är säker på att tågtrafiken kommer att spela en allt större roll både när det gäller person- och godstrafik. Kan vi möta det ständigt ökande transportbehovet med miljövänliga transporter på järnväg bidrar vi till en hållbar utveckling. En annan miljösatsning som har fått stor uppmärksamhet under året är restaureringen av Ryssbysjön. För att återställa balansen i den förorenade sjön har bland annat en omfattande utfiskning av så kallad vitfisk genomförts. Fjärrvärmeutbyggnaden är en annan nyckelfråga i kommunens miljöarbete. Varje bostad som värms upp med hjälp av förnyelsebar energi är en stor vinst för miljön. Samtidigt som vi har en del av ansvaret i stora globala frågor som klimathotet ska vi inte glömma bort det vi har allra närmast. Att utveckla vår interna organisation och anpassa den efter våra invånares behov är en ständigt pågående process. Under 2007 startade vi projektet Pilen, ett målstyrningsprojekt som ska ge oss verktyg att mäta, följa upp och utvärdera vår verksamhet. En annan viktig del i utvecklingen av den egna organisationen är att samverka med andra som befinner sig i samma situation. Inom ramen för projektet Dacke har vi jämfört vår hemtjänst med andra kommuner och förhoppningsvis leder detta, förutom till utvecklande diskussioner, även till konkreta förändringar och förbättringar av Nässjö kommuns verksamhet. Att bli effektivare och leverera så mycket offentlig service som möjligt för skattekronorna är något som vi alla vinner på. Ett av många spännande projekt i Nässjö kommun är bostadsbebyggelsen i kvarteret Gambrinus. I skrivande stund håller den första, av totalt 16, sjönära stadsvillor på att resas och den närmaste tiden kommer vi se ett helt nytt bostadsområde växa fram mitt inne i centrala Nässjö - med sjöutsikt. Området blir en del i det så kallade stadsparksstråket och bildar en helhet tillsammans med ett uppfräschat Pigallehus och området kring sim- och sporthallen där bland annat näridrottsplatsen finns. Vi kan också glädjas åt att årets bokslut visar plus 15,6 miljoner kronor på sista raden. Under året har vi jobbat hårt för att minska de underskott som några av våra nämnder signalerade om. Det positiva resultatet förklaras dock till stor del av högkonjunkturen, det stabila ränteläget och en positiv utveckling på aktier och räntepapper. Men jag kan konstatera att vi fortfarande har en god bit kvar till fullmäktiges mål om ett positivt resultat på två procent av omsättningen. Och en av utmaningarna för kommande år är att bromsa kostnadsutvecklingen för att öka bufferten inför nästa lågkonjunktur när den kommer. Avslutningsvis kan jag bara konstatera att Nässjö kommun har ett bra läge för att möta framtiden - och då menar jag inte bara geografiskt! Bo Zander (s) kommunstyrelsens ordförande 4 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

5 VÅR VISION En vision och fem strategiska områden Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och plats för mänskliga möten. Ur Nässjö kommuns Vision 2014 En vision och fem strategiska områden Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum Denna vision kan du läsa här till vänster. Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal projekt inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2007 som bidrar till att ta oss närmare målet. Mer utförlig redovisning från kommunens nämnder hittar du på sidorna Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

6 NÄRINGSLIV Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilken ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Näringsliv Almenäsområdet under utveckling Under 2007 har Nässjö kommun arbetat fram en ny detaljplan för Almenäsområdet. Syftet med detaljplanen är att omvandla området från industri till sällanköpshandel, hantverks- och kontorsverksamhet. Almenäsområdet inom stadsdelen Åker är ett av Nässjös äldre centrala industriområden. Området byggdes ut under perioden ca med början i norr mot söder. På senare år har en successiv omvandling från industri mot handel- och kontorsverksamhet skett med stöd av tillfälliga bygglov. Planen är att infarten till Almenäsområdet byggs om och får en cirkulationsplats. Gjutaregatans anslutning till Brogatan flyttas norrut och samordnas med infarten till Almenäsområdet. Det planeras Området är redan nu väl etablerat som främst handelsområde och under positiv utveckling. På området finns idag företag som Jysk, Cheapy bygghandel, restaurang Almenäs Källare, Överskottsbolaget, Sam&Son, Granngården, Schenker, Nässjö Mekaniska, Nyhems Färghus och Rusta. Inom området finns även en bensinstation. I anslutning till området går Brogatan som är en av Nässjös mest trafikerade gator. Trafiksäkerheten på Brogatan har under en längre tid varit otillfredsställande, inte minst för oskyddade trafikanter. Med anledning av att Almenäsområdet utvecklas ökar också trafiken, framför allt handlar det om den lätta trafiken. Trafiken till och från Bäckgatan får något längre väg vid infart från norr och utfart mot söder. För övrigt bedöms planförslaget endast ha positiva effekter. Området är väl lämpat för handel- och kontorsverksamhet genom närheten till centrum. Omvandlingen leder till en upprustning av området ur flera olika aspekter, framförallt när det gäller intryck och trafik. för en stor upprustning av Brogatan dels ur trafiksäkerhetssynpunkt och dels ur estetisk synpunkt. Bland annat ska gatan förses med separata gång- och cykelvägar på båda sidor som avskiljs med en grönremsa där alléträd ska planteras. Möjligheten att svänga vänster in mot och ut från Bäckgatan tas bort och den tidigare kopplingen mellan Bäckgatan och Fiskaregatan öppnas och ett vägavsnitt enkelriktas mot Fiskaregatan. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

7 NÄRINGSLIV Stärkt position som logistikort utvecklats och Granen har tagit en allt mer aktiv roll inom logistikområdet. Samarbetet med Nässjö Näringsliv AB och Nässjö kommun och den företagsanda som präglar Nässjö gav företaget mersmak vilket var anledningen till att Granen Logistik bildat ett operativt logistikbolag med säte i Nässjö som heter Granen Logistics Services AB. Satsningen på logistikområdet Logistic Park i Gamlarp i Nässjö har gett ett gott resultat under Den senaste i raden av etableringar är Granen Logistics Services AB. Granen är i grunden ett fastighetsutvecklingsbolag som startade med logistikfastigheter år 2002 genom förvärv av Telaris fastigheter i Nässjö. Sedan dess har verksamheten Etableringen av logistikbolaget har inneburit att Nässjö ytterligare har stärkts som logistikort genom att kunna erbjuda fler tjänster inom området. Tillsammans med Jönköping har Nässjö flyttat fram positionerna markant inom logistik- och transportområdet under De stora nytillkommande logistiketableringarna har också gjort att Jönköping/Nässjö nu har det femte bästa logistikläget i landet. Klädhandlare blev årets företagare Under 2007 delade Företagarna ut priset Årets företagare till Helene Swanberg. Helene är ett känt ansikte för klädintresserade Nässjöbor; hon äger två framgångsrika butiker i centrala Nässjö - Greens och Vila. För första gången delades priset ut i samband med kommunfullmäktiges sammanträde. Juryn, som bestod av representanter från Nässjö Näringsliv AB, Nässjö kommun och Företagarna, motiverar sitt beslut så här Årets företagare är en kvinna som lyckats bygga upp en företagsgrupp med klädbutiker för kvinnor. I dag driver hennes företag butiker under namnet Greens och Vila och finns lokaliserade i Nässjö, Jönköping, Helsingborg, Lund och Värnamo. Fler etableringar är på gång. Helene är en kvinna som har ett starkt ledarskap. Ofta anställs unga medarbetare som genom Helens mentorskap får stora möjligheter att utvecklas i branschen. Helene är tävlingsinriktad, målmedveten och har en central roll i uppbyggnaden av Vilakonceptet i Sverige. Nyckeltal Förvärvsarbetande dagsbefolkning* Tillverkning och utvinning Handel och kommunikationer Vård och omsorg Utbildning och forskning Byggverksamhet Finansiell verksamhet, media- och företagstjänster Personliga och kulturella tjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning mm Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering Ej specificerad verksamhet Samtliga näringsgrenar * samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort. Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

8 ATTRAKTIVITET/IDENTITET Attraktivitet/Identitet Borta bra, men hemma bäst är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Attraktivitet/identitet Sjönära boende mitt i stan Arbetet med att bygga attraktiva villor och lägenheter i kvarteret Gambrinus pågår för fullt. Området är indelat i två etapper: Gambrinus sjösida och Gambrinus stadssida. Under 2007 har arbetet med att ta fram detaljplaner för området Gambrinus sjösida pågått. Närmast Stadsparken planeras för 16 stycken friliggande stadsvillor i modern utformning med utsikt över sjön. Villorna är framtagna för att på bästa sätt utnyttja väderstrecken på Gambrinus sjösida. Husen är ljusa och går till viss del att anpassa efter egna önskemål när det gäller planlösning på plan två. Villornas placering på tomten är optimerad för att så stor del som möjligt av tomten ska kunna användas för till exempel uteplats. Inflyttning i stadsvillorna är planerat till senare delen av 2008 och början av Villorna är ritade av Roger Larsson, WSP Arkitektur. Nässjö kommun har ett samarbetsavtal med Anebyhus som innebär att förslaget ska utvecklas för att tillsammans med den övre delen av kvarteret, Gambrinus stadssida, skapa en helhet. Gambrinus stadssida är området närmast Mariagatan/Köpmansgatan ovanför Stadsparken. Området ska bebyggas med lägenheter med blandade upplåtelseformer (både hyres- och bostadsrätt). Hösten 2006 och våren 2007 genomfördes en arkitekttävling för Gambrinus stadssida. Vinnare blev BjörkdahlEnglund Arkitekter från Stockholm. I konkurrens med över 70 bidrag från hela världen föll juryns val på förslaget Meander som är framtaget av Sofia Björkdahl. Förslaget har staplade stadsradhus som bildar en sammansatt helhet och ett vackert möte mellan staden och parken. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

9 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 ATTRAKTIVITET/IDENTITET Utveckling av näridrottsplatser Nässjös första näridrottsplats ligger bakom sim- och sporthallen längs Brinellgatan. Här finns plats för alla oavsett bakgrund, kön eller ålder. I den toppmoderna anläggningen finns plats för en rad olika sporter; en konstgräsplan för främst fotboll, en hård yta för basket, inlines och streethockey, klättervägg, skatebana och beachvolleyplaner. I anslutning till området finns också en grusplan, boule- och tennisbanor. Tillsammans med ungdomar och föreningar utvecklades under 2007 näridrottsplatsen i Nässjö med banor för BMX-cyklar och beachfotboll. Näridrottsplatsen i Grimstorp invigdes under Grimstorps idrotts- och samhällsförening ansvarar för näridrottsplatsen i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Lövhult - ett stadsnära naturreservat Det natursköna lövhultsområdet blev under 2007 ett kommunalt naturreservat. Nässjö kommuns mål med reservatet är att bevara ett tätortsnära område med omväxlande och rik natur där allmänheten ska få möjlighet till naturupplevelser och fritt strövande. I området, som är en guldgruva för bär- och svampplockare, finns bland annat fasta grillplatser och vindskydd. För den som vill snöra på sig löparskorna finns möjligheter till omklädning och dusch i motionsgården. Nötkreatur av rasen Highland Cattle hjälper till att hålla landskapet i Lövhult öppet. I markerna kring kapellet i Lövhult växer den unika lövhultsfibblan. Det är en blomma som inte har hittats på någon annan plats sedan 1920-talet. För att lövhultsfibblan ska kunna leva vidare är den helt beroende av fortsatt traditionell slåtter och röjning av lövsly. Arten upptäcktes av Karl Johansson ( ), som också gett den dess latinska namn Hieracium johanssonii. Nyckeltal Kultur & fritid Bibliotekslån Besök simhallen Besök kulturhus Bygga & bo Antal sålda bostadstomter Nässjö turistbyrå Betjänade besök Telefonärenden E-postärenden Miljö & bygg Bygglovärenden 2006 Bygganmälan Bygglovärenden Bygganmälan Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

10 KOMPETENS Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Samtliga ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av eftergymnasiala utbildningar i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrensmöjligheter. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Kompetens Projekt utvecklar verksamheten Att arbeta i projektform leder ofta till att man provar nya arbetsmetoder och i förlängningen effektiviserar och förbättrar hela sin verksamhet. Under 2007 har flera spännande projekt inom kompetensområdet startats. Bland annat kommer förskolan Snövit att under två år ingå i ett nätverk av s.k. idéförskolor som utbyter erfarenheter kring arbetet med mångfald i förskolan. Förskolan Snövit i Runneryd har utsetts till Idéskola för mångfald av myndigheten för skolutveckling. Det innebär att förskolan ska dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring mångfald till andra förskolor och skolor runt om i landet. Under projekttiden, som är två år, kommer förskolan Snövit att ingå i ett nationellt nätverk för att bland annat utbyta erfarenheter med andra idéskolor. Förskolan kommer också att ta emot studiebesök och på andra sätt sprida kunskap om sitt arbetssätt. Förskolan Snövit utsågs 2007 till Idéskola för mångfald. Åkerskolan och Brinellgymnasiet ingår i projektet Shape Up, en satsning med syfte att ge barn en hälsosam och balanserad uppväxt och att motverka fetma. Skolor från 26 olika städer runt om i hela Europa medverkar i projektet. Att främja hälsosamma vanor kräver nya idéer som tydligt visar fördelarna med en balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet. På Brinellgymnasiet får eleverna själva lära sig att laga nyttig och näringsriktig kost i skolans kök. Tanken är att eleverna ska sammanställa sina recept och trycka en kokbok med hälsosamma recept. På Åkerskolan ska skolgården förändras så att den stimulerar till fysisk aktivitet. Parkskolan får ansiktslyftning Under början av 2007 startade renoveringen av Parkskolan i Bodafors, en investering på sammanlagt nästan 50 miljoner kronor. Nya Parkskolan ger eleverna i Bodaforsområdet en modern skola med goda förutsättningar för en bra pedagogisk verksamhet under många år. En del av investeringen är en ny kombinerad skol- och näridrottsplats. Byggprojektet beräknas vara färdigt under I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

11 Mångfald viktig i vuxenutbildningen Tillväxt, generationsväxling och nyetableringar ökar kraven på tillgång till medarbetare med rätt kompetens. De nya svenskarna utgör en viktig resurs på arbetsmarknaden och bidrar, med rätt utbildning, till att tillgången på arbetskraft i kommunen blir fortsatt bra och svarar mot arbetslivets efterfrågan. Fler väljer Brinellgymnasiet Ett ökat antal elever från andra kommuner valde under 2007 att studera vid Brinellgymnasiet. Även antalet elever folkbokförda i Nässjö ökade jämfört med Brinellgymnasiet erbjuder förutom riksidrottsgymnasier i bandy och bowling även lokala fotbolls-, hockey- och basketgymnasier. Under 2007 slutfördes den stora renovering och ombyggnad som gjorts för att skapa en modern gymnasieskola, anpassad till dagens behov. Skolan har ljusa, rymliga salar som ger rum till kunskap och engagemang och möjlighet till nya undervisningsformer. KOMPETENS Lärarna inom vuxenutbildningen utbildades under 2007 i integrationsfrågor. Den ökande andelen nya svenskar ställer högre krav på att studierna på ett effektivt sätt skapar möjligheter till ett arbete efter avslutade studier. Nyckeltal Nässjö Lärcenter 2007 Studerande KY 203 Studerande Högskolan Höglandet Nässjö 273 Studerande gymnasiala utbildningar 530 Årselever grundläggande vuxenutbildning 168 Årselever Svenska för invandrare 187 Årselever Särvux 12 Förskola* Februari Maj Augusti December *Antalet inskrivna barn Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskola* Nässjö 89,5 93,2 90 Samtliga kommuner 89,1 89,5 89 Genomsnittligt meritvärde* Nässjö 200,1 204,5 200,1 Samtliga kommuner 207,3 206,8 206,3 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen* Nässjö 75,6 83,5 81,7 Samtliga kommuner 76,1 76,0 75,5 * Siffrorna för 2007 är preliminära Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

12 KOMMUNIKATIONER Kommunikationer I vår region transporteras såväl människa, vara som tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god prestanda som borgar för snabba och miljövänliga transporter både lokalt och regionalt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Kommunikationer Miljöparkering och bussturer på beställning Har du en miljöbil? Då kan du parkera gratis i centrala Nässjö! Det enda som krävs är att du ansöker om ett parkeringstillstånd. Vill du bo i någon av våra kransorter men ändå åka buss till stan? Sedan början av 2007 körs tio nya beställningsbara bussturer till de mindre orterna i Nässjö kommun - allt för att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken. Att ha god tillgång till kollektivtrafik i hela kommunen är A och O för en kommun av Nässjös storlek. Under 2006 förbättrades busstrafiken på linjerna 63 och 65 i Nässjö tätort. Under 2007 genomfördes en satsning på busstrafiken på landsbygden. Totalt har tio nya bussturer införts till och från Flisby/Solberga, Sandsjöfors/Bodafors och Äng. Det ökar tillgängligheten till kollektivtrafik på de orter där utbudet är begränsat. Bussturerna körs som så kallad anropsstyrd trafik. För resenärerna innebär detta att bussen måste beställas senast två timmar innan avgång. Turerna finns utmärkta i tidtabellen och beställs via Länstrafiken och kostar som en vanlig bussresa. De anropsstyrda turerna körs på försök och är ett samarbete mellan Nässjö kommun och Länstrafiken. Gratis parkering för miljöbilar Under 2007 beslutade Nässjö kommun att införa avgiftsfri parkering i centrala Nässjö för så kallade miljöbilar. Bakgrunden är att man vill uppmuntra bilägare som valt ett miljövänligare alternativ. I Nässjö tätort gäller två taxor för parkering: 5 eller 10 kr per timme. Ju närmare centrum desto högre timtaxa. Men från och med hösten 2007 kan alltså du som har en miljöbil ansöka om att få parkera gratis på kommunens samtliga parkeringsplatser. För att få parkeringstillstånd skickar du in en ansökan tillsammans med bilens registreringsbevis, eller någon annan handling som styrker att du har en miljöbil. Det enda som krävs är att ditt fordon uppfyller vägverkets definition för miljöbilar. Under 2007 beviljades 65 parkeringstillstånd för miljöbilar i Nässjö kommun. Bo Andersson P-TILLSTÅND Miljöfordon Reg.nr ABC123 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

13 Nässjö tar ledningen i Stambanan.com Stambanan.com är ett nätverk bestående av 22 kommuner och tre regioner som arbetar med järnvägs- och utvecklingsfrågor med fokus på Södra stambanan. Under 2007 tog Nässjö kommuns kommunalråd Bo Zander över ordförandeposten i nätverket. Nätverket genomför utredningar, skriver yttranden, deltar i mässor, uppvaktar nyckelpersoner och arrangerar seminarier. I mars 2007 genomförde nätverket seminariet Heta järnvägsprojekt i Nässjö. Stambanan.com har under året också uppvaktat infrastrukturministern för att bland annat påtala de viktigaste förbättringsåtgärderna för Södra stambanan. Bland annat påpekades vikten av att minska banans sårbarhet vid storm och liknande. Oslo Göteborg Köpenhamn KOMMUNIKATIONER Malmö Jönköping Nässjö Alvesta Hässleholm Stockholm Södra stambanan Ett steg närmare ringled Södra vägen är den sista delen av en ringled runt hela Nässjö stad. Arbetet med Södra vägen är indelat i två etapper där den första delen invigdes under Det är ca 650 meter väg och två cirkulationsplaster som sträcker sig från Vallgatan till Spexhultavägen. Etapp II sträcker sig från Vallgatan ända fram till Sörängsrondellen och när den står färdig är hela ringleden komplett. Ännu finns inga investeringsmedel för etapp II. Tanken på en ringled runt centrala Nässjö har funnits sedan 1970-talet - och fördelarna är många: bland annat bättre trafikmiljö i centrum och tidsvinster för både persontrafik och tunga transporter. Nyckeltal Vinterväghållning Snöfall inkl bortforsling Nerfallen snö (cm) Vinterväghållning, kr/invånare Parkunderhåll, kr/invånare Parkeringstillstånd 2007 För miljöfordon 65 Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

14 OFFENTLIG SERVICE Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kundens/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig med tankar, idéer och faktiskt arbete tar ansvar för kommunens utveckling. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Offentlig service Medborgarkontoren lockar fler Medborgarkontoren i Nässjö kommun blir allt populärare bland kommunens invånare. Sammanlagt behandlade kontoren i Anneberg, Bodafors, Forserum, Malmbäck och Nässjö nästan ärenden under 2007, en ökning med ca 15 procent. Medborgarkontoren har fortsatt att utvecklas under året och i takt med att serviceutbudet breddades ökade också antalet besökare. Man kan i dag få hjälp med allt ifrån enkla tjänster som att skicka fax eller kopiera till handläggning av mer avancerade ärenden, som dödsboanmälan eller barnomsorgsärenden. Medborgarkontoren gör kommunens service tillgänglig där invånarna finns. Förutom i centralorten kan invånarna i fyra av kommunens mindre orter få kommunal service på sin hemort. Medborgarkontoret i Nässjö Samverkan kompletterar utbudet I samband med deklarationsinlämningen arrangerade medborgarkontoret, i samverkan med Skatteverket, informationsdagar där allmänheten fick komma och ställa frågor till en expert. Informationsdagarna var välbesökta på samtliga medborgarkontor. Tillsammans med den lokala sotningsentreprenören och Höglandets räddningstjänstförbund anordnades en informationskväll om möjligheten att själv sköta sotningen i sin villa. Även detta var ett uppskattat arrangemang som lockade många besökare. Under 2007 genomfördes också en bygglovskampanj där kommunens fastighetsägare fick möjlighet att ställa frågor och bolla idéer med handläggare från miljö- och byggkontoret. Tillgänglig telefoni Nässjö kommuns telefonservice anslöts under 2007 till postoch telestyrelsens tjänst Teletal. Teletal är en gratis service för personer som har tal-, röst- eller språksvårigheter. Tjänsten är också till för dem som vill ringa till någon som har dessa svårigheter. Samtalet är ett trepartssamtal där tredje parten är en Teletal-tolk. Det behövs ingen utredning eller remiss för att använda Teletal - det räcker med en vanlig hemtelefon eller mobiltelefon. 4 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

15 OFFENTLIG SERVICE Sveriges bästa bibliotek Sveriges effektivaste bibliotek finns i Nässjö. Den hedrande förstaplatsen har förtjänats genom att nässjöbiblioteken kombinerar en hög utlåning med en låg driftskostnad, enligt den rapport från Svensk Biblioteksförening som publicerades I rapporten Fler besök och utlån redovisas olika slutsatser om vad som gör ett folkbibliotek attraktivt. Det räcker inte med att ha mycket böcker, det behövs även ett brett utbud av film, ljudböcker, cd-skivor och tidskrifter för att få många besökare. Detta har biblioteken i Nässjö lyckats med samtidigt som driftskostnaderna är förhållandevis låga. I rapporten kan man läsa Slutsatsen är att Nässjö kommun lyckats mycket bra med att förena hög efterfrågan, mätt som total utlåning per invånare och år, och låga driftskostnader per invånare och år. Trenden är att utlåningen av ljudböcker och film ökar och att utlåningen av böcker minskar något. Regelverk publicerades på nätet Nyckeltal Författningssamlingen är ett slags regelverk för hela den kommunala verksamheten. Här finns bland annat ordningsföreskrifter, reglementen för nämnderna, policydokument och olika typer av handlingsprogram samlade. Under 2007 gjordes dessa dokument mer tillgängliga för allmänheten och publicerades i en sökbar databas på kommunens webbplats, Nyckeltal Medborgarkontor Betjänade ärenden Konsumentvägledning Konsumentrådgivning - ärenden kontakter Budget- och skuldrådgivning - hushåll kontakter Antal besök på nassjo.se * Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt *mätningen startade 1 september Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 07 Förvaltningsberättelse Nya bostäder och ökad befolkning Under 2007 påbörjades arbetet med att ta fram bostadsmark för nedre delen av kvarteret Gambrinus, Gambrinus sjösida med nio villor. Målsättningen är att skapa en attraktiv boende- och stadsmiljö i kvarteret. Området är indelat i tre delprojekt Gambrinus sjö- och stadssida samt utveckling av Pigalle. Nässjö kommun fortsätter sin positiva utveckling inom logistikområdet, vilket inte minst Höglandets Terminal AB visar. Verksamheten på logistik- och industriområdet i Gamlarp har vuxit snabbt. Efter bara ett par års drift har det byggts ytterligare ett sidospår från Södra stambanan och även omlastningsplatsen har utvidgats. Många företag har visat stort intresse, vilket gör att det börjar bli ont om industrimark. Det finns dock planer på att utvidga området. Arbets marknadsläget i kommunen ser positivt ut. Arbetslösheten i riket var 2,8 procent i december 2007 enligt siffror från AMS (3,5 procent 2006). I Nässjö kommun var arbetslösheten vid samma tidpunkt 2,1 procent vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetsmarknad och befolknings utveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att kommunens befolkning ska öka i antal - sakta men säkert. Från 2005 till 2006 ökade antalet kommuninvånare med 17 personer. Året dessförinnan ökade befolkningen med 122 personer och den 1 november 2007 uppgick folkmängden till personer och ökade ytterligare till den sista december då folkmängden var personer. Det gör Nässjö kommun till den tredje största kommunen i länet! Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kost nader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, vilket till stor del beror på en högre andel seniorer. Kommuninvånarens ge nomsnittsålder är 42,4 år vilket är samma nivå som föregående år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga kommande år då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot förväntas sjunka något. Ett stabilt invånarantal är önskvärt eftersom det ger jämna skattein täkter. Förändras invånarantalet snabbt kan det vara svårt att anpassa kommunens verksamhet till de nya förutsättningarna - oavsett om vi blir fler eller färre. Det interna förändringsarbetet i Nässjö kommun har fortsatt under året. Kommunledningskontoret har tillsammans med övriga förvaltningar och bolagen påbörjat arbetet med en gemensam styrmodell. Syftet är att skapa en gemensam plattform för planering, uppföljning och utvärdering av hela kommunkoncernen. Styrkort för koncernnivå har utformats och under våren 2008 ska respektive nämnd beskriva mål för verksamheten och på avdelningsnivå görs handlingsplaner. Hälsofrågan har varit i centrum under året både vad gäller det förebyggande arbetet och rehabilitering. Ett tvåårigt projekt för att hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka till arbetet har avslutats. Kommunen kommer att fortsätta arbeta med långtidssjukskrivna över 90 dagar, då möjligheterna att komma tillbaka till arbete är beroende av längden på sjukskrivningen. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 07 Arbetsmarknadsenheten befinner sig i en utvecklingsfas. Under året har ungdomsarbetslösheten ökat och mycket kraft har lagts på ungdomspraktik för att ge ungdomarna ett första steg ut i yrkeslivet. Verksamheten har utvecklats till en arbetsmarknadsavdelning inom tekniska serviceförvaltningen. Målet är att bland annat ungdomar, OSA-anställda, utlandsfödda och lönebidragstagare ska få ett meningsfullt arbete i kommunen och genom det känna att de behövs samt få en tillhörighet. OMVÄRLDSANALYS Efter flera år med hög tillväxt dämpas tillväxttakten de kommande åren. Avmattningen kommer något tidigare och är större än vad tidigare prognoser visat. Läget på arbetsmarknaden är emellertid fortsatt mycket starkt. Ökningen av såväl antalet arbetade timmar som antalet sysselsatta under de tre första kvartalen 2007 är den högsta noteringen sedan SCB påbörjade mätningarna. Oron på de finansiella marknaderna har fortsatt och väntas fortsätta ytterligare en tid. I USA stärktes överraskande BNP-tillväxten under tredje kvartalet 2007 och uppgick till knappt 3 procent, främst beroende på att hushållens konsumtion utvecklades i god takt i kombination med en mycket stark exportuppgång. Avmattningen har dock börjat bland annat som ett resultat av en försvagning på bostadsmarkanden. I euroområdet låg tillväxten klart över trend även under tredje kvartalet I tillväxtländer som Indien och Kina var tillväxten fortsatt mycket stark. Även Ryssland redovisade höga tillväxttal. Fram till 2010 väntas skatteunderlaget växa med drygt fyra procent per år. Sveriges kommuner och landsting spår dock att den nuvarande skattebasen inte är tillräcklig för att kommunerna ska lyckas utföra välfärdsuppdraget i framtiden. De menar att en diskussion kring problemet bör inledas. Den största delen av försämringen beror på att de generella statsbidragen inte räknas upp med skatteunderlaget En annan förklaring är de ökande pensionskostnaderna. ÅRETS RESULTAT Nässjö kommuns ekonomiska prognoser har under året 2007 förutspått underskott, framförallt inom de mjuka verksamheterna. Budgetföljsamheten har kraftigt försämrats de senaste åren. Vissa verksamheter lever frånskilt de ekonomiska målen. Under 2005 redovisade nämnderna ett negativt utfall på 5 mkr mot budget, för 2006 var motsvarande siffra 13,6 mkr. För 2007 redovisas ett negativt utfall mot budget på hela 20,9 mkr. Nämnderna måste därför aktivt arbeta med effektiviseringar så att kostnaderna inte överstiger de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige tilldelat. Nämndernas verksamhet kostade 65,3 mkr mer 2007 jämfört med föregående år. Under 2007 ökade verksamhetens nettokostnader med 5,3 procent eller 61,3 mkr. De senaste tio åren har nämndernas utrymme ökat med över 454 mkr, från 781,8 mkr till dagens 1 235,4 mkr. Nässjö kommun har pensionskostnader för såväl gårdagens som dagens anställda. Den ena delen utgörs av pensionsrätt intjänad före Den kallas ansvarsförbindelse eftersom den redovisas utanför balansräkningen. Den andra delen består av pensionsrätt som byggts upp från 1998 och framåt - avsättning till denna görs årligen. Ansvarsförbindelsen ökade kraftigt mellan 2006 och 2007 till följd av nya beräkningsantaganden. För Nässjö kommuns del ökade den med 109,9 mkr inklusive löneskatt. Denna ökning kostnadsförs inte idag, utan kommer att belasta framtiden. Nu höjs röster för att kostnadsföra även ansvarsförbindelsen. Men en fullfonderingsmodell där även ansvarsförbindelse belastar ekonomin har idag inget lagstöd men skulle innebära ett negativt eget kapital på 158,2 mkr. Avsättningen till framtida pensioner uppgick till 31,7 mkr De löpande pensionerna, det vill säga de pensioner som utbetalts under 2007, uppgick till 26,8 mkr. Detta betyder att kommunen har kostnader för pensioner på 58,5 mkr sammanlagt. Trots ett negativt utfall för nämnderna klarar kommunen ett positivt resultat på 15,6 mkr. Åter igen är det finansiella intäkter, positiv utvecklig på skatten, stabilare ränteläge än väntat samt positiv utveckling på aktier och räntepapper som räddar kommunens ekonomi. Skatter och statsbidrag uppgår till 1 227,5 mkr, det är en ökning med 57,9 mkr (5 procent), här ingår även det som tidigare varit riktade statsbidrag. Under året har kommunen fått för lite skattemedel utbetalda. Därmed förbättrade slutavräkningen resultatet med 13,3 mkr. Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 07 NÄMNDERNAS RESULTAT Kommunstyrelsen, redovisar ett resultat om 3,2 mkr. Främst är det vakanta tjänster som lett till ett positivt resultat. Värt att notera är att kommunledningskontorets egentliga verksamhet endast ökat med 3,4 procent medan externa bidrag ökat med 7 procent. Redovisningsenheten Lärcenter står för närmare 1 miljon kronor av det positiva resultatet. Även IT-avdelningen redovisar positivt utfall. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett negativt resultat på 2,9 mkr. Barnomsorgen dras med underskott på förskola 1-5 år. Detta beror på återbetalning av statsbidrag med 4,2 mkr. Grundskolan redovisar en mindre avvikelse. Gymnasieskolan redovisar, även 2007, ett överskott till följd av ökade intäkter på interkommunal ersättning, 3,6 mkr. Individ- och familjeomsorgsnämnden, har under flera år haft stora problem med att få anslagen att räcka. Trots att nämnden fått närmare 18 mkr i ökat anslag under de sista 5 åren redovisar nämnden ändå ett underskott 13,2 mkr för Underskottet har sin orsak i kostnader för missbruksvård, framför allt institutionsvård. Under senare delen av året ökade även kostnaderna för barn- och ungdomssektionen. Kultur- och fritidsnämnden, redovisade ett underskott om 229 tkr. Det beror på kostnader för drift av ridanläggningen i Lövhult. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett positivt resultat på 521 tkr för Överskottet beror till största delen på bygglovsavgifter och det är glädjande att intresset för nybyggnation fortsätter. Omsorgsnämnden har en budgetavvikelse om -7,5 mkr. Hemtjänsten redovisar ett negativt utfall mot budget. Anslagen för handikappomsorg och LSS redovisar underskott. Åter igen ökar kostnaderna för färdtjänst och matdistribution. Tekniska servicenämnden redovisar ett plus på 2,9 mkr. Tidigare feldebitering för gatubelysning har återbetalts. Inom förvaltningen finns ett antal resultatenheter för internservice. Deras verksamhet ska finansieras genom köp från övriga nämnder. Kost- och städavdelningen redovisar ett negativt utfall till följd av löneökningar som inte täckts genom prisökning. Byggavdelningen redovisar åter ett underskott; behoven av ombyggnad och renovering överstiger intäkterna samtidigt som kostnaderna för energi ökar. Det ackumulerade underskottet är nu uppe i 3,4 mkr. Skogsförvaltningen redovisar ett positivt utfall. Övriga styrelser och nämnder redovisar ett negativt utfall. Detta beror på att överförmyndarverksamheten har haft ökade kostnader för ställföreträdararvoden. Nämndernas resultat mot fastställd budget och årets resultat, mkr Resultat Budgetavvikelse Trots negativt budgetutfall för verksamheterna klarar kommunen ett positivt resultat. Genomsnittligt utfall för de senaste fem åren ger ett resultat om 8,7 mkr medan den genomsnittliga budgetavräkningen ger en avvikelse på -13,8 mkr. Det är en indikator på att budgeten inte är styrande och i förlängningen kan detta bli ett demokratiproblem. Under de senaste 10 åren har verksamheterna tillsamman lyckats hålla sina, av kommunfullmäktige fastställda, budgetramar ett år. Lyckas verksamheterna komma i nivå med tilldelade medel kommer kommunen framöver att förbättra sin ekonomiska ställning betydligt. Vid en analys av utfall 2007 och det prognostiserade resultatet vid uppföljning efter tredje kvartalet är det fyra poster som sticker ut. Resultatet prognostiserades till 5 mkr och utfallet blev lite över 15 mkr. Skillnaden på över 10 miljoner kan förklaras med att: nämndernas utfall blev 4 mkr bättre. personalomkostnaderna blev 4 mkr lägre. skatteintäkterna ökade med 0,7 mkr. finansnettot förbättrades med 1,7 mkr genom att en bostadsrätt såldes I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 07 INVESTERINGAR Investeringar genererar i regel ökade kostnader i form av driftkostnader och avskrivningar. När upplåning krävs tillkommer även finansiella kostnader så som räntor. Under 2007 investerade Nässjö kommun för 64,7 mkr och är på väg mot nivån där självfinansiering är möjlig. Investeringarna 2006 var 84,2 mkr. Under året är om- och tillbyggnad av Parkskolan det största projektet om 22, 4 mkr. Andra projekt under 2007 är Södra vägen, sträckan Vallgatan- Kvarntorpet 7,6 mkr och IT-nät i områden med eftersatt nät 7,5 mkr. I övrigt redovisas en rad mindre projekt så som fastbränsleanläggning i Malmbäck, Brinellskolans B-hus och bollhall, Vågatorpområdet i Forserum för att bara nämna några. Till årets investeringar har ingen nyupplåning skett, under 2006 nyupplånades 34 mkr. Nässjö kommun har haft investeringsintäkter om 16,4 mkr för 2007 och 11,2 mkr för Försäljningarna uppgår till 5,8 mkr och främst är det industrimark som sålts. De senaste fem åren har Nässjö kommun investerat för 317 mkr. Detta har till viss del finansierats genom lån. Från 2002 till 2006 ökade lånestocken med 134 mkr. Av den ökade låneskulden har 82 mkr utbetalats till Pensionsvalet och 25 mkr beror på inlöst utlandslån. Under 2007 minskades låneskulden med 39 mkr, vilket gör att en jämförelse över de fem senaste åren ger en ökning av skulden med 33,6 mkr. Det är viktigt att kommunen inte blir låneberoende utan kan egenfinansiera investeringar genom god resultatnivå. Kommunens räntekostnader för lån uppgår till 15 mkr för året. Under 2007 hade Nässjö kommun förfall av lån och sa även upp krediter för betalning för att möjliggöra en effektiv skuldförvaltning. Effektiv skuldförvaltning uppnås bland annat genom att minska administrationen, kommunen hade vid årets början 46 aktiva lån, av dem har 31 omvandlats till 6 lån. För att sprida ränteriskerna, och få en bra mix, har lånen lagts med olika förfallotid. Genom att binda en del av lånen minskas ränterisken i kommunens totala portfölj kommande år. Det kommer i framtiden vara enklare att göra uppföljning av skuldportföljen helt enligt vad finanspolicyn föreskriver. Snitträntan för 2007 var 4,28 procent. SKATTEINTÄKTER Nässjö kommuns intäkter i form av skatter och statsbidrag ökade 2007 med 5,0 procent eller 57,9 mkr. Skatteintäkterna ökade med 42,6 mkr till 956,1 mkr. De generella statsbidragen ökade med endast 15,3 mkr. Här står cirka 10 mkr för tidigare riktade statsbidrag som från 2007 kom att ingå i den så kallade statsbidragspåsen. Nässjö kommun har tidigare bidragit till utjämningssystemet för LSS. Från 2007 är kommunen mottagare av bidrag om 2,1 mkr. Det nuvarande systemet för utjämning mellan kommunerna för dessa insatser har kritiserats. Under 2007 gjordes en översyn med förslag till förändring. Utredaren föreslår bland annat att koncentrationsindexet tas bort och att personalkostnadsindexet uppdateras. Förslaget är för närvarande ute på remiss. Även Deluppföljning 2 av det kommunala utjämningssystemet har under 2007 varit föremål för diskussion. Nu höjs röster för att det förslaget till förändringar blir föremål för ett normalt remissförfarande. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I DET FINANSIELLA PERSPEKTIVET Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin, det vill säga att ekonomin förstärks med inflationen inräknad. Det innebär ett långsiktigt krav på överskott. Landets kommuner förväntas anta både finansiella- och verksamhetsrelaterade mål enligt god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp och utvärderas under året och det långsiktiga perspektivet ska alltid finnas med i kommunens planering. Nässjö har under 2007 arbetat intensivt med att ta fram verksamhetsmål. Ambitionen i projektet Pilen är att formulera mål som tar hänsyn till ekonomi, prestation och kvalitet. Projektet kommer att slutföras under våren 2008 för att ingå i budgetarbetet för I budgeten för 2007 sattes ett antal ekonomiska mål upp, bland annat att årets resultat på sikt ska öka till 2 procent av skatter och bidrag. Detta betyder att endast 98 procent av Nettokostnadens andel av skatteintäkter och bidrag % % % % % Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 07 skatter och bidrag ska användas till verksamheten. För 2007 når kommunen upp till 1 procent och bör öka resultatet till omkring 27 mkr framöver. Orosåren lånades medel för att bedriva verksamhet då översteg kostnaderna intäkterna - det vill säga över 100 procent! Ett annat bra mått är att jämföra nettokostnadens utveckling i relation till skatteintäkternas utveckling (se diagram). Detta är ett av de mest centrala nyckeltalen och har en stark koppling till resultatutvecklingen, eftersom sjunkande nettokostnader med stor säkerhet leder till resultatförbättringar. Nyckeltalet visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. Det utrymme som finns kvar ska räcka till finansiella kostnader, investeringar och sparande. Här syns tydligt att kostnadsutvecklingen inte är under kontroll för 2007, kostnaderna stiger mer än intäkterna. Detta är naturligtvis inte en önskvärd situation eftersom det urholkar ekonomin. Utvecklingen måste stoppas annars kommer negativa resultat som följd av att kostnadskontroll inte uppnåtts Nettokostnadernas utveckling Ett annat ekonomiskt mål som gavs i budgeten för 2006 var att investeringarna sett över tiden skulle uppgå till i snitt 50 mkr över fyra år för att så småningom kunna självfinansieras. Självfinansiering är det överskott som finns kvar sedan verksamhet och finansnetto har betalts, exklusive av- och nedskrivningar. Självfinansieringsgraden för 2007 är 84 procent vilket innebär att kommunen är på god väg att nå målet om självfinansiering. Genomsnittlig självfinansieringsgrad för femårsperioden är 75 procent. Det är viktigt att ha balans mellan investeringsnivå och självfinansieringsgrad och det görs lämpligast genom att sätta investeringarna i relation till verksamhetens nettokostnader. Ett tummått är att investeringarna bör vara omkring 6-7 procent av nettokostnaderna för att ligga på en nivå där anläggningarna inte riskerar att minska i värde. Att enstaka år krypa under nivån är inga problem men att långsiktigt ligga på för låg nivå ger ett uppdämt behov av investeringar. Självfinansieringsgrad av investeringar Investeringar Självfinans- Investeringsieringsgrad volym ,3 50 % 7 % ,2 87 % 4 % ,7 93 % 4 % ,4 59 % 7 % ,7 84 % 5 % De senaste åren har börsen utvecklats väldigt positivt. Nässjö kommun har sedan 1998 haft en placering i räntepapper och aktier. Denna placering gav en värdeökning om 6,9 mkr för Under våren avyttrades kommunens kapitalförvaltningsportfölj främst för att minska låneskulden. Värdet på portföljen var vid försäljningen 48,5 mkr. Under 2007 betalade dotterbolagen 8,7 mkr i ränta på reverser. Nässjö affärsverk AB står för den enskilt största räntebetalningen. Bokslutet för kommunkoncernen Örnen i Nässjö redovisas separat Nettokostnad Skatteintäkter + statsbidrag 2003 Finansnetto , , , , ,7 Det egna kapitalet ska under en period om tre år öka med 50 mkr. Mellan 2005 och 2007 har det ökat med 40 miljoner, vilket betyder att målet inte uppnåtts för avstämningsperioden. För att nå målet uppställt för 2006 behöver resultatnivån 2008 vara 23 mkr. Den nivån ska inte vara omöjlig att nå. Soliditeten beskriver med hur stor del kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditetsutvecklingen är beroende av två faktorer; hur det egna kapitalet och tillgångarna förändras i förhållande till varandra. Det finns ingen uttalad norm för vilken soliditetsnivå en kommun bör ligga på. Det är istället den långsiktiga trenden som är det intressanta. En hög soliditet visar på långsiktigt god finansiell styrka. En fallande soliditet indikerar att åtgärder bör vidtas för att stabilisera ekonomin. I ett längre perspektiv kan detta åstadkommas genom att planera för en acceptabel resultatutveckling och samtidigt balansera investeringstakten. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2007

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 07 Soliditet Soliditet i procent Soliditet inkl. ansvarsförbindelsen , , , , ,5-14 Målet för soliditeten för 2007 var 48,5 procent vilket har överträffats genom 49,5 procent. Nässjö kommuns soliditet har ökat med 1,7 procent under Det beror på att balansomslutningen har minskat och det egna kapitalet ökat. Soliditeten där hänsyn även tagits till ansvarsförbindelsen ökar kraftigt mellan 2006 och Det beror på de nya beräkningstekniska antagandena om ökad livslängd och ny kalkylränta. Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen är skuldsatt och beskriver den del av kommunens tillgångar som finansierats med främmande kapital. Låga värden ger indikation om god finansiell styrka och ökar möjligheten för upplåning om så krävs. Skuldsättningsgrad är förhållandet mellan skulder och totalt kapital. Nässjö kommuns skuldsättningsgrad minskar till följd av att den långfristiga låneskulden minskats med 44 mkr. Likviditeten beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan. Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal. En nackdel med de mått som beskrivs är att de är statiska vilket innebär att det är en viss given tidpunkt som mäts. Ett mått är kassalikviditeten där omsättningstillgångar exklusive förråd sätts i relation till kortfristiga skulder. Måttet bör ligga på 100 procent vilket innebär att de kortfristiga skulderna kan betalas omedelbart. För 2007 är kassalikviditeten 43,6 procent, 2006 var motsvarande nivå 71 procent. Likvida medel har minskat med 35,6 mkr, vilket till stor del beror på avyttring av kapitalförvaltningen samt att investeringar belastat likvida medel då ingen nyupplåning skett. Ett annat mått är rörelsekapitalet, omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, som bör vara positivt om likviditeten skall anses vara god. Viktigare är dock att studera rörelsekapitalets utveckling över tiden. Ett negativt rörelsekapital under en längre tid ökar risken för låneberoende. Årets rörelsekapital är negativt med 104,6 mkr jämfört med minus 47,5 mkr föregående år, en försämring med 57,1 mkr. Jämfört med föregående år minskar omsättningstillgångarna med 35,6 mkr och kortfristiga skulder ökar med 21,5 mkr, vilket gör att rörelsekapitalet minskar. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad i procent Låneskuld ,6 317, ,2 355, ,8 360, ,2 394, ,5 350,6 God ekonomisk hushållning utgör en högre ambitionsnivå än vad som följer balanskravet. Vid avstämning mot balanskravet blir 2007 års justerade resultat 9,3 mkr. Här görs avräkning för realisationsvinster och nedskrivning om 6,3 mkr. Balanskravavstämning 2007 Årets resultat 15,6 Nedskrivning + 1,0 Vinst aktier - 6,9 Realisationsvinst - 0,4 Årets justerade resultat 9,3 BOLAGEN Fastighetsbolaget Linden AB redovisar ett resultat på 805 tkr och följer i stort fastlagd flerårsplan. Företaget fortsätter arbeta med ökat underhåll i fastighetsbeståndet utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Under de närmaste åren kommer fokus att ligga på att ta hand om det eftersatta underhållet i framförallt stadsdelen Runneryd. Nässjö Affärsverk AB (koncernens) omsättning inkl. energiskatt och avfallsskatt uppgick 2007 till 223,6 mkr (392,6 mkr) vilket är en minskning med hela 169,0 mkr eller 43 procent jämfört med Omsättningsminskningen beror till mycket stor del på att koncernen från och med 2007 inte bedriver någon elhandelsverksamhet. Den sammanlagda summan för koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick 2007 till 92,5 mkr (81,9 mkr). I den fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Nässjö tätort och Bodafors har 18,6 mkr investerats. Andra större investeringar har utförts inom VA-verksamheten avseende VA-nätet, 10,6 mkr, samt avseende vatten- och avloppsverken, 12,2 mkr. Årets utgifter kopplade till införandet av elektronisk mätvärdesinsamling avseende elnätet uppgår till 9,9 mkr. Den enskilt största investeringen är uppförandet av den kompletterande biobränsleeldade värmeproduktionsanläggningen i Nässjö, 30,7 mkr. Anläggningen beräknas kunna tas i drift under sommaren Årsredovisning för Nässjö kommun 2007 I