Prediktion mellan depression, ångest och utbrändhet kan socialt stöd och fysisk aktivitet verka som skyddsfaktorer?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prediktion mellan depression, ångest och utbrändhet kan socialt stöd och fysisk aktivitet verka som skyddsfaktorer?"

Transkript

1 Prediktion mellan depression, ångest och utbrändhet kan socialt stöd och fysisk aktivitet verka som skyddsfaktorer? Kajsa Håkansson och Stina Persson Vt 2017 Examensarbete, 30 hp Psykologprogrammet, 300 hp Handledare: Steven Nordin

2 2 Tack till vår handledare Steven Nordin som ständigt hjälpt oss framåt och lunchgruppen i Beteendevetarhuset som gett oss energi till att orka eftermiddagen.

3 1 Prediktion mellan depression, ångest och utbrändhet kan socialt stöd och fysisk aktivitet verka som skyddsfaktorer? Kajsa Håkansson och Stina Persson Syftet med denna uppsats var att undersöka hur depression, ångest och utbrändhet predicerar varandra samt att undersöka om social stöd och fysisk aktivitet kan verka som skyddsfaktorer för dessa prediktionssamband. Studien hade en longitudinell design, och enkäten besvarades 2010 och 2013 av ett slumpmässigt urval på 2336 individer i Västerbotten. Symptom på ångest och depression uppmättes med Hospital Anxiety and Depression Scale och symptom på utbrändhet uppmättes med Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Logistiska regressionsanalyser genomfördes. Depression ökade risken för utveckling av ångest (oddskvot, OK=1,78) och utbrändhet (OK=2,21). Ångest ökade risken för utveckling av depression (OK=2,28) och utbrändhet (OK=2,23). Utbrändhet ökade risken för utveckling av depression (OK=3,07) och ångest (OK=2,25). Det var en signifikant mindre andel individer med socialt stöd än utan socialt stöd som utvecklade utbrändhet från depression eller ångest, och från ångest till depression. Det fanns inget stöd för fysisk aktivitet som skyddande faktor för prediktionssambanden. The purpose of this study was to examine the prediction between depression, anxiety and burnout and whether social support and physical activity can act as protective factors for these predictions. The study had a longitudinal design and a questionnaire was responded to in 2010 and 2013 by a randomized sample of 2336 individuals in Västerbotten, Sweden. The symptoms of depression and anxiety were measured with the Hospital Anxiety and Depression Scale and the symptoms of burnout with the Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Logistic regression analyses were performed. Depression increased the risk of developing anxiety (oddsratio, OR=1.78) and burnout (OR=2.21). Anxiety increased the risk of developing depression (OR=2.28) and burnout (OR=2.23). Burnout increased the risk of developing depression (OR=3.07) and anxiety (OR=2.25). A significant smaller proportion of the individuals who had access to social support developed burnout from depression or anxiety, in contrast to the individuals who did not have access to social support. It was the same with development from anxiety to depression. There was no evidence for physical activity being a protective factor for the examined predictions.

4 2 Psykisk ohälsa har kommit att bli ett av de största hoten mot folkhälsan (Danielsson et al., 2009) och är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i Sverige (Socialstyrelsen, 2013). Psykisk ohälsa uppskattas stå för 40% av den totala sjukförsäkringskostnaden i landet (Socialstyrelsen, 2013) och den sista september 2015 berodde 41% av de aktuella sjukskrivningarna på psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015a). Inom kategorin psykisk ohälsa stod ångest-, stress- och förstämningssyndrom för mer än 90% av sjukskrivningarna 2016 (Försäkringskassan, 2016). Sjukskrivningstalet till följd av psykisk ohälsa har dessutom ökat med 48% mellan (Försäkringskassan, 2015b). Inom diagnosgruppen förstämningssyndrom är depression det vanligaste tillståndet (SBU, 2012). Det karaktäriseras av nedstämdhet, dyster sinnesstämning, minskat emotionellt engagemang samt depressiva tankar om sig själv, sin framtid och sin historia. Andra symptom är passivitet, störd sömn, nedsatt eller ökad aptit och långsammare rörelsemönster. Hos deprimerade individer är det vanligt med självmordstankar som i värsta fall kan leda till självmord. Depression medför också en ökad risk för kroppsliga sjukdomar, en försämrad prognos för att tillfriskna från dessa och en ökad risk att dö i förtid (Åsberg & Mårtensson, 2009). I den femte utgåvan av den diagnostiska och statiska manualen (DSM-5) går depression under namnet egentlig depression, och diagnosen är förenad med ett antal specifika kriterier, exempelvis att symptomen måste funnits minst två veckor (American Psychiatric Association, 2013). Av de som insjuknar i egentlig depression kommer hälften att ha flera episoder under livet, varav 15% kommer utveckla kronisk depression (Ottosson, 2015). I Sverige drabbas 30,7% av kvinnorna och 22,5% av männen av depression någon gång under livet (Mattisson, Bogren, Nettelbladt, Munk-Jörgensen, & Bhugra, 2005). Risken för att drabbas av depression minskar med åldern (Jorm, 2000). Ångest är precis som förstämningssyndrom vanligt hos den svenska befolkningen (SBU, 2005). Ångest har som rädsla sitt ursprung i amygdala (Davis, 1992) och aktiveras vid medvetet eller omedvetet uppfattat hot. Detta är en evolutionär funktion för att göra kroppen beredd på fara och aktivera det autonoma nervsystemet. Ångest ger många fysiska yttringar som hjärtklappning, andningsrubbningar och svettningar (Öhman & Rück, 2009) och kan t.ex. upplevas som ett tryck över bröstet och/ eller kvävningskänslor. Andra allmänna symptom är yttre tecken på spänningar i kombination med ökad eller minskad motorisk aktivitet. Det kan också förekomma skakningar till följd av ökad anspänning i musklerna och denna oförmåga till att slappna av kan leda till sömnsvårigheter. Ångest kan leda till instabilitet i känslolivet (Ottosson, 2015), upplevas kognitivt som orostankar, eller som en förlamande panik (Öhman & Rück, 2009). Allvarligare ångesttillstånd, såsom ångestsyndrom, karaktäriseras av en rädsla eller ångest som gör vardagslivet svårt eller omöjligt att klara av (Öhman & Rück, 2009). I DSM-5 beskrivs ångest som en reaktion på förväntad fara med muskelspänningar, vaksamhet och undvikande av farliga situationer och manualen gör en distinktion mellan ångest och rädsla som ses som en reaktion på direkt fara (Ottosson, 2015). Ångest debuterar ofta i ungdomen och tenderar att bli kronisk om den inte behandlas (Öhman & Rück, 2009). Precis som för depression minskar risken att drabbas av ångest med åldern (Jorm, 2000). Tjugofem procent av befolkningen insjuknar någon gång i ett ångestsyndrom och det är två till tre gånger vanligare för vuxna kvinnor att drabbas av ett ångestsyndrom jämfört med vuxna män (Socialstyrelsen, 2016). En annan vanlig anledning till sjukskrivning idag är utbrändhet (Socialstyrelsen, 2003). Utbrändhet började användas som begrepp i början av 1960-talet. Synen på vad begreppet betyder och tillståndet bör innefatta har sedan dess förändrats av flera olika kliniker och teoretiker (Brill, 1984; Cherniss, 1995; Edelwich & Brodsky, 1980; Etzion, 1987; Hallsten, Bellagh, & Gustavsson, 2002). Eftersom definitionerna av utbrändhet tidigare skilde sig åt kom behovet av ett klargörande, tillsammans med ett behov av kunskap om diagnosticeringsförfarandet av utbrändhet

5 3 (Socialstyrelsen, 2003). Detta ledde fram till en kunskapsöversikt av Socialstyrelsen (2003). I denna kunskapsöversikt finns för första gången diagnoskriterierna för diagnosen utmattningssyndrom beskrivna. Socialstyrelsen har valt att använda sig av samma diagnoskod (F43.8) för utmattningssyndrom som WHO:s diagnosmanual ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) (World Health Organization, 1992) har för andra reaktioner på allvarlig stress. Utbrändhet skiljer sig från depression och ångest genom att det inte är en diagnos i DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013). Förutom utmattning och kronisk trötthet kan symptom på utbrändhet vara affektiva, såsom irritation, aggressivitet och cynism (Weber & Jaekel-Reinhard, 2000). Samma författare nämner kognitiva symptom på utbrändhet, som svårigheter med koncentration och minnesstörningar samt somatiska symptom som huvudvärk, magproblem och kardiovaskulära sjukdomar. Ångest-, stress- och förstämningssyndrom är inte bara de vanligast förekommande psykiatriska tillstånden (Försäkringskassan, 2016) utan de är också sammankopplade genom samsjuklighet och liknande diagnoskriterier (Kakiashivili, Leszek, & Rutkoxski, 2013). Dessutom har de ett predicerande samband mellan varandra (Blomén & Lalos, 2015). Att samsjuklighet mellan depression och ångest är mycket vanligt har exempelvis påvisats i en nederländsk studie (Lamers et al., 2011) där 67% av individerna med ett förstämningssyndrom hade en samtidig ångestdiagnos, och 75% hade en livstidsprevalens av en ångestdiagnos. Av personer med diagnostiserat förstämningssyndrom hade 63% en samtida ångestdiagnos och 81% en livstidsprevalens av en ångestdiagnos. Samma studie visade också att vid komorbiditet uppkom ångest före depression i 57% av fallen, att diagnoserna hade samtida uppkomst i 25% av fallen och att depression uppkom före ångest i 18% av fallen. Merikangas et al. (2003) uppvisade oddskvoter mellan 1,5-10 för utveckling från endast depression och endast ångest till komorbiditet mellan tillstånden. De fann medelstarkt stöd för utveckling från endast ångest till endast depression, men inget stöd för utveckling från endast depression till endast ångest. Vad gäller sambandet mellan utbrändhet och depression har Wang (2005) i en longitudinell studie visat att arbetsrelaterad stress är en stark riskfaktor för utveckling av allvarlig depressionsepisod. Toker och Biron (2012) visade också i en longitudinell studie att en ökning av depression från mättillfälle ett till två predicerade en ökning av utbrändhet från mättillfälle två till tre och vice versa. Det finns lite forskning om sambandet mellan ångest och utbrändhet, men en ny studie av Zhou et al. (2016) visade en stark korrelation mellan utbrändhet och ångest, och de visade även att utbrändhet är en av riskfaktorerna för ångest. Ångest kan även vara en riskfaktor för utbrändhet, vilket framkom i en studie av Wiggins, Lai och Deiters (2005) där kvinnliga idrottsutövare som upplevde sin ångest som hindrande för prestation hade en förhöjd risk att utveckla utbrändhet. Utöver samsjukligheten är en annan försvårande faktor kring sambanden mellan de tre tillstånden svårigheten att differentialdiagnostisera dem. Bianchi, Schonfeld och Laurent (2015) ifrågasätter i sin översiktsartikel om det finns någon skillnad mellan depression och långt gången utbrändhet. De menar att de två koncepten ligger så nära varandra att de är svåra att skilja på. Ofta ges också samma behandlingar för utbrändhet som för depression i sjukvården, även när depression uteslutits som diagnos (Kakiashivili et al., 2013). Fysisk aktivitet är ett hett ämne i diskussionen om folkhälsa och har i metaanalyser visat sig fungera som en aktiv behandling av depressiva symptom (Cooney et al., 2013; Rebar et al. 2015) samt ha en reducerande effekt på depressionssymptom vid observationsstudier (Brown, Ford, Burton, Marshall, & Dobson, 2005). Fysisk aktivitet har även visat sig fungera preventivt mot utvecklingen av depression, då fysiskt aktiva har en reducerad tendens att utveckla depression, något som visat sig i longitudinella studier (Bernaards et al., 2006; Martinsen, 2008; Strawbridge, Deleger, Roberts, & Kaplan, 2002). Det finns även stöd för att fysisk aktivitet förebygger ångest, något som framkom i en longitudinell studie av Sanchez-Villegas et al. (2008), och Rebar et al. (2015) fann stöd för att fysisk aktivitet har en liten, men signifikant, reducerande effekt på befintlig

6 4 ångest. En studie av Goodwin (2003) visade att individer som regelbundet motionerar och är fysiskt aktiva uppvisar en signifikant lägre sannolikhet för att ha ett ångestsyndrom. När det kommer till fysisk aktivitet som förebyggande för och behandlande av utbrändhet är forskningen begränsad (Lindwall et al., 2014). I en studie (Toker & Biron, 2013) har det dock påvisats att depression och utbrändhet korrelerade negativt med fysisk aktivitet. Även om det ännu inte finns evidens för fysisk aktivitet som behandling av utbrändhet påverkar fysisk aktivitet exekutiva funktioner positivt (Hillman, Erickson, & Kramer, 2008), funktioner som styrs av samma hjärnregioner som verkar vara påverkade vid utmattningssyndrom (Jonsdottir et al., 2013). Vad gäller intensitet och form av fysisk aktivitet (konditionsträning eller styrketräning) finns inget stöd för att detta har en effekt på den fysiska aktivitetens inverkan på depression (Cooney et al., 2013). Vad gäller allmän psykisk hälsa visade Hamer, Stamatakis och Steptoe (2009) att så lite som 20 minuter av fysisk aktivitet i veckan, oavsett form (t.ex. tyngre hushållsarbete eller idrott) hade en positiv inverkan på det psykiska måendet. De fann också att risken att drabbas av allmän psykisk ohälsa var mindre både när totaltiden för fysiskt aktivitet var längre och när ansträngningsgraden i aktivitet var högre. I denna uppsats definieras att vara fysisk aktiv som att motionera minst två gånger i veckan. Fysisk aktivitets påverkan på den psykiska hälsan är ett relativt nytt forskningsområde, men har redan börjat implementerats som behandling i sjukvården. I remissversionen av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depressions och ångestsyndrom (2016) står att hälso- och sjukvård kan erbjuda fysiska aktiviteter till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression. Motiveringen är att åtgärden ger stor effekt jämfört med placebo, men det nämns att det vetenskapliga stödet för åtgärden är begränsat (Socialstyrelsen, 2016). Angående utmattningssyndrom menar Socialstyrelsen (2003) att det med klinisk erfarenhet men begränsad evidens kan sägas att Rådgivning rörande egenvård bo r inkludera information om betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna mat- och so mnvanor. Något som kan medfölja fysisk aktivitet och påverkar det psykiska välmåendet är socialt stöd, till exempel genom lag- eller gruppträning. Den inverkan socialt stöd har på den psykiska hälsan är, till skillnad från fysisk aktivitet, välbeforskad. Att erhålla socialt stöd definieras i en tvärsnittsstudie av Roohafza et al. (2014) som en upplevelse av att vara värdefull, respekterad, omhändertagen och älskad av personer som är närvarande i ens liv. Exempel på en sådan person är en partner eller make/maka. Samma författare menar vidare att socialt stöd antingen kan visa sig som påtaglig hjälp från andra eller som en känsla av att kunna få hjälp när den behövs. Detta kan tolkas som en distinktion mellan materiellt och emotionellt stöd. Enligt Brülde och Fors (2015) är det emotionella stöd som partnerskapet ger det som leder till att personer i partnerrelation lever längre samt har bättre fysisk och psykisk hälsa än ensamstående. Argyle och Furnham (1983) visade i sin studie att det sociala stöd en individ får av sin make/maka skattas högre än det stöd som ges av en nära vän eller förälder. Enligt samma författare är äktenskapet den relation som har störst inflytande på grad av lycka. Scott et al. (2010) menar att äktenskap skyddar mot psykisk ohälsa hos både män och kvinnor, och Roohafza et al. (2014) har i sin studie visat att socialt stöd, speciellt från familjen, är en stark skyddande faktor mot ångest och depression. Hög grad av socialt stöd fungerar även som en buffert mot stress (Brülde & Fors, 2015; Roohafza et al., 2014), vilket i förlängningen kan ses som en buffert mot utbrändhet. Enligt Cacioppo, Hughes, Waite, Hawkley och Thisted (2006) associeras ensamhet med låg grad av socialt stöd. Samma författare hänvisar till att ensamhet är en riskfaktor för att utveckla depression och beskriver att korrelationen mellan ensamhet och depressiva symptom brukar ligga omkring 0,40. Weber och Jaekel-Reinhard (2000) menar att risken för att bli utbränd inte enbart påverkas av existerande stressfaktorer och brist på personliga resurser, utan denna risk modereras av det sociala stöd en person har omkring sig. När kraven på arbetet höjs i samband med att en person är eller håller på att bli utbränd, kan det få som konsekvens att socialt umgänge med

7 5 partner bortprioriteras eller inte hinns med, vilket kan leda till att det sociala stödet minskar (Hobfoll, 2001). Samma författare menar därför att resurser som socialt stöd bör prioriteras för att utbrändhet ska kunna undvikas. Enligt Ifeagwazi (2005) kan det sociala stöd som äktenskapet ger buffra för den påverkan som negativ arbetsrelaterad stress kan ha på en individ. Utifrån ovan beskrivna teoretiska bas kommer tillgång till socialt stöd hädanefter likställas med att vara sambo eller gift. Sammanfattningsvis är depressions-, ångest- och utbrändhetstillstånd vanligt förekommande i befolkningen och har en hög samsjuklighet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur de olika tillstånden predicerar varandra samt att undersöka hur dessa prediktionssamband påverkas av socialt stöd och fysisk aktivitet för att bättre förstå hur tillstånden kan förebyggas. Eftersom forskning visar att fysisk aktivitet kan fungera både preventivt och behandlande för ångest och depression, skulle det kunna fungera som en skyddsfaktor för utvecklingen av depression från ångest och vice versa. Utifrån tidigare forskning ställdes hypoteserna (1) att ha ett av tillstånden depression, ångest eller utbrändhet vid ett tillfälle (T1) ökar risken att utveckla ett av de andra tillstånden tre år senare (T2) (2) att fysisk aktivitet och socialt stöd kan fungera som skyddsfaktorer för att ett av tillstånden depression, ångest eller utbrändhet vid T1 leder till depression, ångest eller utbrändhet vid T2. Metod Deltagare Data till denna studie hämtades från Miljöhälsostudien i Västerbotten. Data samlades in från samma individer vid två tillfällen (T1 och T2), under mars och april 2010 respektive Urvalet stratifierades för ålder och kön och randomiserades sedan från folkbokföringsregistret. Befolkningen i Västerbotten är mycket lik befolkningen i Sverige med avseende på ålder och kön (Statistics Sweden, 2017). Enkäten skickades vid T1 ut per post till 8520 deltagare varav 3406 personer svarande (40%). År 2013 skickades enkäten ut igen till de som svarat vid T1 och fortfarande var folkbokförda i Västerbotten, vilket var 3181 personer. Av dessa svarade 2336, vilket var 68,6% av de som hade svarat på enkäten vid T1. Detta motsvarar 27% av de ursprungliga urvalet. Mätinstrument För att mäta depression och ångest användes den svenska versionen av självskattningsformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). HADS har en delskala för depression (HADS-D) och en för ångest (HADS-A). Formuläret används kliniskt för att upptäcka indikatorer på respektive tillstånd och har sju frågor för depression och sju för ångest. Svarsalternativen är uppdelade på en fyrgradig likertsskala. Maxpoängen för varje delskala är 21 där 0-7 klassas som normalt, 8-10 som mild ångest/depression, som måttlig ångest/depression och 15 som hög ångest/ depression (Zigmond & Snaith, 1983; Lisspers, Nygren, & Söderman, 1997). I denna uppsats användes ett gränsvärde på 8 som delade upp deltagarna i grupperna ej depression och depression samt ej ångest och ångest. HADS har en optimal specificitet när ett gränsvärde 8 används och har även goda psykometriska egenskaper med god diskriminant validitet mellan de båda subskalorna (r = 0,40-0,74) (Bjelland, Dahl, Haug, & Neckelmann, 2002). Internkonsistensen för mätinstrumentet fo r denna databas var god med Cronbach s alpha fo r HADS-A vid T1 på 0,84 och vid T2 på 0,85. För HADS-D var Cronbach s alpha 0,83 vid T1 och 0,84 vid T2.

8 6 För att mäta utbrändhet användes den svenska versionen av självskattningsformuläret Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ). Formuläret mäter både fysiska och psykiska tecken på utbrändhet. Formuläret innehåller 22 frågor fördelade på fyra delskalor; känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet och mental trötthet. Svarsalternativen är graderade från 1-7 och medelvärdet för alla frågor ger en global poäng för skalan (Grossi, Perski, Blomkvist, Evengård, & Orth-Gromér, 2003). I denna studie användes gränsvärdet 4,0 baserat på en studie av Glise, Ahlborg Jr och Jonsdottir (2012), där de använde sig av värdet som en indikation på utbrändhet, på grund av dess goda korrelationen med den kliniska diagnosen utmattningssyndrom. Utifrån detta delades deltagarna i denna studie in i grupperna ej utbränd och utbränd. SMBQ korrelerar i ho g grad med delskalan emotionell utmattning i Maslach Burnout Inventory (r=0,77) och Pines Burnout Measure (r=0,87) (Grossi et al., 2003). SMBQ hade god internkonsistens för denna databas både vid T1 och T2 (α= 0,81/0,82). Fo r att mäta fysisk aktivitet användes frågan Hur mycket motionerar du? med svarsalternativen En gång i månaden eller mer sällan, 2-4 gånger i månaden, 2-3 gånger i veckan eller Fler än 3 gånger i veckan. Deltagarna klassades som fysiskt aktiva om de svarade att de motionerar minst 2 gånger i veckan och ej fysiskt aktiva om de svarade att de motionerade 2-4 gånger i månaden eller mindre. Fo r att mäta socialt sto d användes frågan Nuvarande civilstånd? med svarsalternativen Gift/sambo, Ogift, Frånskild eller Änka/ änkling. Deltagarna klassades som att de hade tillgång till socialt stöd om de svarade att de bodde tillsammans med make/maka eller sambo, med eller utan barn. Procedur Miljöhälsostudien i Västerbotten är godkänd av den regionala etikprövningsnämnden i Umeå (Dnr M). Deltagarna i studien har samtyckt till deltagande samt erhållit skriftlig information om syftet med studien. Tre mättillfällen har genomförts, 2010, 2013 samt I denna uppsats användes data från mättillfälle 1 och 2 (T1 och T2). Deltagarna i studien fick vid båda mättillfällen enkäten skickade till sig via post. De ombads besvara enkäten och återsända den med förbetalt porto. Två påminnelser skickades till dem som inte besvarade enkäten, efter tre respektive sex veckor. Statistisk analys De statistiska analyserna genomfördes i SPSS (IBM Corporation, New York). I databasen saknades viss data från både T1 och T2. För att hantera saknad data användes metoden multipel imputation med Markov Chain Monte Carlo-metoden (MCMC). Detta resulterade i fem imputerade dataset. Medelvärdena av dessa bildade poolad data, vilken slutligen användes i de statistiska analyserna. Andelen missing values var vid T1/T2 1,25/1,57% för HADS-A, 1,24/1,44% för HADS-D och 2,47/3,39% för SMBQ. Logistiska regressionsanalyser genomfördes för att beräkna oddskvoterna för att ett av tillstånden depression, ångest eller utbrändhet vid T1 skulle utvecklas till ett annat av tillstånden vid T2. För att undersöka de modererande faktorernas påverkan på oddskvoterna genomfördes fem logistiska regressionsanalyser för respektive förändring; en för icke-stratifierad data, en för ogifta, en för gifta, en för gruppen med låg fysisk aktivitet och en för gruppen med hög fysisk aktivitet (se Figur 1). Samtliga oddskvoter är justerade för att T2-tillståndet inte ska ha funnits vid T1, eftersom avsikten inte var att mäta tillståndens stabilitet, utan hur ett tillstånd leder till ett annat. Prevalensuträkningar genomfördes med Chi 2 -test för att ta reda på hur stor andel i procent av de som hade ett av tillstånden vid T1 som sedan hade utvecklat ytterligare ett tillstånd vid T2.

9 7 Figur 1. Översikt över de logistiska regressionsanalyserna med modererande faktorer. Den raka pilen i mitten visar icke-stratifierad data. FA= Fysisk aktivitet. Stickprovet och grupper Resultat Stickprovet och grupperna av deltagare beskrivs med avseende på demografi, levnadsvanor, självskattad hälsa, tidigare diagnos och grad av psykisk ohälsa i Tabell 1. Prediktorer för depression I Figur 2 presenteras prevalenser och oddskvoter för utveckling från ångest och utbrändhet vid T1 till depression vid T2. Oddskvoterna visar hur många gånger högre risk det var att från ångest eller utbrändhet vid T1 utveckla depression vid T2, jämfört med om ångest eller utbrändhet inte förekom. För samtliga uträkningar justerades data för ålder, kön, utbildningsnivå, boendeområde (tätort/glesbygd) och rökning vid T1 då dessa demografiska variabler skiljde sig signifikant mellan grupperna hög-/låg- depression, ångest, utbrändhet, fysisk aktivitet samt gift/ogift (se Tabell 1). Oddskvoterna för utveckling från ångest respektive utbrändhet vid T1 till depression vid T2 var 2,28 (CI= 1,50-3,45) respektive 3,07 (CI= 2,07-4,54) för de ej stratifierade grupperna. Den högsta oddskvoten för utveckling från ångest T1 till depression vid T2 var för gruppen ogift. Den högsta oddskvoten för utveckling från utbrändhet vid T1 till depression vid T2 var för gruppen med hög fysisk aktivitet. Samtliga oddskvoter var signifikant skilda från 1 förutom gruppen med låg fysisk aktivitet och ångest vid T1. Prevalensen i procent visar hur stor andel av ångest och utbrändhetsgrupperna vid T1 som utvecklade depression vid T2, vilket var 12,9% respektive 15,0% för de ej stratifierade grupperna. Figur 2 visar också att prevalensen av ogifta var signifikant högre (p=0,05) än gifta i gruppen med ångest vid T1 som utvecklade depression vid T2. Prediktorer för ångest I Figur 3 presenteras prevalenser och oddskvoter för utveckling från depression och utbrändhet vid T1 till ångest vid T2. Oddskvoterna för utveckling från depression och utbrändhet vid T1 till ångest vid T2 var 1,78 (CI= 1,17-2,69) respektive 2,35 (CI= 1,70-3,23). Den högsta oddskvoten för utveckling från depression vid T1 till ångest vid T2 var för den ogifta gruppen. Den högsta oddskvoten för utveckling från utbrändhet vid T1 till ångest vid T2 var för gruppen gifta. Samtliga

10 8 oddskvoter var signifikant skilda från 1 förutom för gruppen med låg fysisk aktivitet och depression vid T1. Prevalenser i procent visar hur stor andel av depressions- och utbrändhetsgrupperna vid T1 som utvecklade ångest vid T2, vilket var 27,2% respektive 21, 0% för de ej stratifierade grupperna. Ingen av grupperna hög fysisk aktivitet/låg fysisk aktivitet och gift/ogift skilde sig signifikant från varandra med avseende på prevalens. Prediktorer för utbrändhet I Figur 4 presenteras prevalenser och oddskvoter för utveckling från depression och ångest vid T1 till utbrändhet vid T2. Oddskvoterna för utveckling från depression respektive ångest vid T1 till utbrändhet vid T2 var 2,21 (CI= 1,48-3,30) och 2,23 (CI= 1,63-3,04). Den högsta oddskvoten för utveckling från depression vid T1 till utbrändhet vid T2 var för ogifta. Den högsta oddskvoten för utveckling från ångest vid T1 till utbrändhet vid T2 var de med hög fysisk aktivitet. Samtliga oddskvoter var signifikant skilda från 1 förutom för de med låg fysisk aktivitet i depressions- och ångestgrupperna. Prevalensen i procent visar hur stor andel av de som hade depression respektive ångest vid T1 som utvecklade utbrändhet vid T2, 22,7% samt 19,6% för de ej stratifierade grupperna. Figur 4 visar också en stark tendens till att prevalensen av ogifta var högre än prevalensen av gifta i grupperna med depression och ångest vid T1 som utvecklade utbrändhet vid T2. Prevalens i % Depression vid T2 Oddskvot (95% KI) Ångest vid T1 Ej stratifierad 12,9 2,28 (1,50-3,45) Låg fysisk aktivitet 15,4 ns 1,79 (0,87-3,70) Hög fysisk aktivitet 11,8 2,71 (1,62-4,53) Ogift 21,4 3,84 (1,91-7,74) Gift 9,8 * 1,81 (1,06-3,07) Utbrändhet vid T1 Ej stratifierad 15,0 3,07 (2,07-4,54) Låg fysisk aktivitet 13,6 ** 2,28 (1,23-4,23) Hög fysisk aktivitet 16,1 3,81 (2,29-6,34) Ogift 18,2 ** 2,81 (1,37-5,78) Gift 14,1 3,29 (2,05-5,28) Figur 2. Prevalenser samt oddskvoter och konfidensintervall (KI) för hur ångest och utbrändhet vid T1 predicerade depression vid T2 (* p<0,05, ** p<0,01, p<0,001).

11 9 Prevalens i % Ångest vid T2 Oddskvot (95% KI) Depression vid T1 Ej stratifierad 27,2 ** 1,78 (1,17-2,69) Låg fysisk aktivitet 31,4 ns 1,78 (0,92-3,41) Hög fysisk aktivitet 19,6 * 1,82 (1,09-3,07) Ogift 25,9 * 2,26 (1,08-4,72) Gift 27,9 * 1,69 (1,03-2,78) Utbrändhet vid T1 Ej stratifierad 21,0 2,35 (1,70-3,23) Låg fysisk aktivitet 23,5 2,43 (1,47-4,00) Hög fysisk aktivitet 19,7 ** 2,32 (1,53-3,52) Ogift 22,5 * 2,20 (1,15-4,20) Gift 21,0 2,53 (1,76-3,65) Figur 3. Prevalenser samt oddskvoter och konfidensintervall (KI) för hur depression och utbrändhet vid T1 predicerade ångest vid T2 (* p<0,05, ** p<0,01, p<0,001). Prevalens i % Utbrändhet vid T2 Oddskvot (95% KI) Depression vid T1 Ej stratifierad 22,7 2,21 (1,48-3,30) Låg fyiska aktivitet 16,5 ns 1,31 (0,68-2,51) Hög fysisk aktivitet 27,8 3,13 (1,88-5,23) Ogift 37,3 3,92 (1,87-8,21) Gift 16,4 * 1,84 (1,14-3,00) Ångest vid T1 Ej stratifierad 19,6 2,23 (1,63-3,04) Låg fysisk aktivitet 14,1 ns 1,38 (0,80-2,38) Hög fysisk aktivitet 22,4 2,83 (1,92-4,16) Ogift 29,6 2,77 (1,52-5,05) Gift 16,6 2,13 (1,47-3,10) Figur 4. Prevalenser samt oddskvoter och konfidensintervall (KI) för hur depression och ångest vid T1 predicerade utbrändhet vid T2 (* p<0,05, ** p<0,01, p<0,001).

12 Tabell 1. Medelålder och andel i procent för demografiska variabler, självskattad hälsa och tidigare diagnoser för de grupper som undersökts samt hela urvalet vid T1. Signifikans baseras på skillnaden mellan grupperna hög/låg respektive gift ogift (* p<,05. ** p<,01. p<,001). 10

13 11 Diskussion Psykisk ohälsa är en av vår tids största utmaningar för folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur de olika tillstånden depression, ångest och utbrändhet predicerar varandra samt att undersöka hur dessa prediktionssamband modifieras av socialt stöd och fysisk aktivitet, för att bättre förstå hur tillstånden kan förebyggas. Resultatet visade att samtliga tillstånd predicerar varandra i hög grad. Störst var risken att drabbas av depression om utbrändhet förelåg tre år tidigare. Lägst var risken för utveckling av ångest om depression förelåg tre år tidigare. Socialt stöd var en signifikant skyddande faktor mot utveckling av utbrändhet från både ångest och depression samt utveckling av depression om ångest förelåg tre år tidigare. Hypotesen att ett av tillstånden, depression, ångest eller utbrändhet skulle öka risken att utveckla ett av de andra två tillstånden tre år senare bekräftades av resultatet. Detta stämmer överens med resultatet av tidigare examensuppsats av Blomén och Lalos (2015) som undersökt samband mellan insomni, ångest, utbrändhet och depression på samma databas. Dock var beräkningarna i denna uppsats stratifierade för att tillståndet som undersöktes vid det andra mättillfället inte skulle ha förekommit vid tre år tidigare, till skillnad från beräkningarna som Blomén och Lalos (2015) gjorde. Sambandet mellan depression och ångest har stöd i en tidigare studie (Lamers et al., 2011) som visade hög komorbiditet mellan de två tillstånden. Samma studie visade tydliga resultat på att ångest föregår depression i högre grad än depression föregår ångest. Detta går i linje med resultaten i denna uppsats då risken var större att drabbas av depression om individen haft ångest vid första mättillfället än risken att drabbas av ångest om individen haft depression vid första mättillfället. Att risken för utveckling av depression vid utbrändhet tre år tidigare var hög har också stöd i tidigare forskning, som bekräftar att arbetsrelaterad stress är en enskilt stark faktor för utveckling av depression (Wang, 2005). Detta resultat går också att förstå genom att depression och utbrändhet delar liknande symptom och påminner om varandra (Kakiashivili et al., 2013), och Bianchi et al. (2015) ifrågasätter om de går att särskilja. Resultatet av denna uppsats visade även att oddskvoterna var höga för utveckling av ångest vid utbrändhet och vice versa. Kopplingen mellan ångest och utbrändhet är inte speciellt beforskad, men en ny studie av Zhou et al. (2016) visade att det finns en stark korrelation mellan utbrändhet och ångest, samt att utbrändhet är en riskfaktor för ångest. En annan studie visade också att ångest är en riskfaktor för att utveckla utbrändhet (Wiggins et al., 2005). Båda studier går i linje med resultatet av denna uppsats. Hypotesen att socialt stöd skulle vara en skyddande faktor får delvis stöd i denna uppsats. Socialt stöd var en skyddande faktor mot depression om ångest förelåg vid mättillfälle ett. Detta stämmer överens med tidigare forskning som säger att socialt stöd är en stark skyddande faktor mot depression (Roohafza et al., 2014; Scott et al., 2010). Roohafza et al. (2014) menar också att socialt stöd är en stark skyddande faktor mot ångest, något som inte kan bekräftas i denna uppsats när det handlar om sambanden utbrändhet till ångest eller depression till ångest. Varför socialt stöd har en effekt på utveckling av depression vid befintlig ångest är inte klarlagt i litteraturen, utan något som rekommenderas för vidare forskning. En möjlig orsak skulle kunna vara ensamhet, vilket Cacioppo et al. (2006) associerar med låg grad av socialt stöd, vilket i sin tur kan vara en riskfaktor för att utveckla depression. En del av denna uppsats rörde hur socialt stöd kan fungera som en skyddsfaktor mot utbrändhet för en person som tidigare varit deprimerad eller haft ångest. I denna uppsats framkom resultat som indikerar en stark tendens till att socialt stöd kan fungera som en skyddande faktor för utveckling av utbrändhet vid befintlig ångest eller depression. En förklaring till resultatet kan vara något som tidigare bekräftats, nämligen att en hög grad av socialt stöd fungerar som en buffert mot

14 12 stress (Brülde & Fors, 2015; Roohafza et al., 2014). Resultatet stöds också av att socialt stöd kan påverka det negativa inflytande som arbetsrelaterad stress har på individen (Ifeagwazi, 2005). Resultatet visade vidare att fysisk aktivitet inte var en skyddsfaktor för utvecklingen av depression, ångest eller utbrändhet tre år från det första mättillfället. Detta går emot tidigare forskning som tyder på att fysisk aktivitet både är hjälpsamt mot och förebygger framförallt depression (Bernaards et al., 2006; Brown et al., 2005; Cooney et al., 2013; Rebar et al., 2015; Strawbridge et al., 2002), men har även en positiv effekt på utbrändhet (Toker & Biron, 2012;). Toker och Biron (2012) fann även effekt på att fysisk aktivitet påverkar utbrändhet. Dock gällde både studien av Toker och Biron (2012) samt Bernaards et al. (2006) stillasittande individer som blev fysiskt aktiva, medan resultatet var icke-signifikant för de som redan hade en hög grad av fysisk aktivitet. Detta kan vara en förklaring till uteblivet resultat i denna uppsats då deltagarna klassades som fysiskt aktiva utifrån motionsvanor vid mättillfälle ett. Även om den påverkan fysisk aktivitet har på ångest inte är lika beforskad som för depression, stödjer tidigare forskning även hypotesen att fysisk aktivitet förebygger ångest (Goodwin, 2003; Martinsen, 2008; Rebar et al., 2015), men inte heller den hypotesen får stöd av resultatet i denna uppsats. Vad gäller fysisk aktivitet som påverkan på utbrändhet finns idag ingen eller svag evidens (Lindwall et al., 2014) även om viss forskning tyder på en korrelation mellan fysisk aktivitet och utbrändhet samt en viss preventiv inverkan (Zhou et al., 2016; Wang, 2005). Denna uppsats fann dock inget stöd för en sådan påverkan. Att resultatet inte visade något stöd för att fysisk aktivitet kan fungera som en skyddsfaktor för utvecklingen av ett tillstånd till ett annat kan bero på uppsatsens unika design. Vid en litteraturgenomgång hittades ingen annan studie med en design som undersöker hur fysisk aktivitet påverkar utvecklingen från depression, ångest, utbrändhet och vice versa. Fysisk aktivitet är ett nytt hett ämne och har på den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet som behandling av och prevention för psykisk ohälsa. Utifrån tidigare forskning om fysisk aktivitet går det att förstå det Socialstyrelsen (2016) skriver om fysisk aktivitet som en möjlighet att både behandla och förebygga återinsjuknande i depression, även om inte stöd fanns för detta i denna uppsats. Socialstyrelsen (2003) skriver även att psykoedukation om hur fysisk aktivitet påverkar välmåendet bör ingå i behandlingen av utmattningssyndrom. Detta även om de poängterar en bristande evidens för fysisk aktivitets påverkan på både depression och utmattningssyndrom (Socialstyrelsen, 2003, 2016). Det faktum att socialt stöd visade sig ha en inverkan på det psykiska måendet, till skillnad från fysisk aktivitet, kan belysa det faktum att andra komponenter som påverkar hälsan kan ha kommit i skymundan av fysisk aktivitet. En sådan komponent skulle kunna vara den sociala gemenskap som ofta medföljer fysisk aktivitet. En ny studie (Nyström et al., 2017) fann ingen skillnad mellan beteendeaktivering och fysisk aktivitet som behandling för depression, vilket kan tyda på att aktivitet i sig också är en viktig komponent i fysisk aktivitet för psykiskt välmående. Utifrån detta resonemang behövs mer forskning på vilka som är de aktiva komponenterna i fysisk aktivitet för psykisk hälsa. En svaghet med denna uppsats är att dess generaliserbarhet kan ha påverkats av svarsbortfall både vid mättillfälle ett och två. Totalt svarade 40% av deltagarna vid mättillfälle ett och 68,8% av de som svarade vid mättillfälle ett svarade vid mättillfälle två. En annan svaghet som kan ha påverkat uppsatsens resultat var att vissa grupper var små. Även om antalet deltagare i Miljöhälsostudien var relativt många så gjorde stratifieringen för fysisk aktivitet och socialt stöd tillsammans med att det utvecklade tillståndet vid mättillfälle två inte fick ha förekommit vid mättillfälle ett att den minsta gruppen endast bestod av fyra personer. Detta innebar låg statistisk styrka i signifikanstestningen av prevalenserna, vilket i förlängningen kan ha varit en förklarande faktor till varför fysisk aktivitet inte fanns vara en signifikant skyddande faktor. Denna låga statistiska styrka är något att ta i beaktande även vad gäller de resultat kopplade till socialt stöd som var statistiskt signifikanta.

15 13 Uppsatsen skrevs på färdiginsamlad data, vilket begränsade möjligheterna att få ytterligare information om deltagarnas motionsvanor samt upplevda sociala stöd. I Miljöhälsostudiens enkät fanns enbart en fråga gällande deltagarnas motionsvanor, vilken var frågan som grad av fysisk aktivitet baserades på. Vad motionsvanor är definierades inte i enkäten, vilket resulterade i att deltagarna svarat baserat på sin egen definition. Exempelvis kan en deltagare som promenerar i rask takt 20 minuter två gånger i veckan både ha skattat sig som fysiskt aktiv eller fysiskt inaktiv, beroende på hur just denna deltagare definierar motion och fysisk aktivitet. För framtida liknande studier bör därför frågor gällande aktivitetens form och intensitet finnas med, för att få en tydligare bild av hur motionen faktiskt ser ut. Vidare operationaliserades begreppet socialt stöd genom frågan om deltagarnas civilstånd. Andra studier om socialt stöd har ofta använt färdiga skattningsskalor för att ge deltagarna möjlighet att skatta det stöd de får av partners, något som inte var möjligt att göra i denna uppsats. Sammanfattningsvis framkom i denna uppsats stöd för hypotesen att risken att drabbas av depression, ångest eller utbrändhet vid ett givet tillfälle ökar om något av annat av tillståndet förelåg tre år tidigare. Det framkom också stöd för hypotesen att socialt stöd är skyddande faktor mot utveckling av utbrändhet från både ångest och depression samt en skyddande faktor mot utveckling av depression om ångest förelåg tre år tidigare. Vad gäller fysisk aktivitet hittades inget stöd för att det skulle minska risken för att ett av tillstånden utvecklas till något annat. Fysisk aktivitet är ett nytt forskningsområde där fler studier behövs och studier av hur sociala aspekter av fysisk aktivitet påverkar den psykiska hälsan är av extra intresse. För vidare studier är det också intressant att ta fysisk aktivitet vid mättillfälle två i beaktande för att undersöka hur förändring i fysisk aktivitet påverkar risken att utveckla psykisk ohälsa. Referenser American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5 (5.th ed.). Washington, D.C: American Psychiatric Association. Argyle, M., & Furnham, A. (1983). Sources of Satisfaction and Conflict in Long-Term Relationships. Journal of Marriage and Family, 45(3), doi: / Bernaards, C. M., Jans, M. P., van den Heuvel, S. G., Hendriksen, I. J., Houtman, I. L., & Bongers, P. M. (2006). Can strenuous leisure time physical activity prevent psychological complaints in a working population? Occupational and Environmental Medicine, 63, doi: /oem Bianchi, R., Schonfeld, I. S., & Laurent, E., (2015). Burnout depression overlap: A review. Clinical Psychology Review, 36, doi: /j.cpr Blomén, I., & Lalos, K. (2015). Stabilitet i insomni, ångest, depression och utbrändhet och relationerna tillstånden emellan (Masteruppsats). Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå Universitet. Bjelland, I., Dahl, A. A., Haug, T, T., & Neckelmann, D. (2002). The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale: An updated literature review. Journal of Psychosomatic Research, 52(2), doi: /S (01) Brill, P. (1984). The need for an operational definition of burnout. Family & Community Health, 6(4), doi: / Brülde, B., & Fors, F. (2015). Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande. I Bergström, A., Johansson, B., Oscarsson, H., & Oskarson, M. (Red.) Fragment: SOM-undersökningen 2014 (s ). Göteborg: SOM-institutet. Brown, W. J., Ford, J. H., Burton, N. W., Marshall, A. L., & Dobson, A. J. (2005). Prospective study of physical activity and depressive symptoms in middle-aged women. American Journal of Preventive Medicine, 29, doi: /j.amepre

16 14 Cacioppo, J., Hughes, M., Waite, L., Hawkley, L., & Thisted, R. (2006). Loneliness as a specific risk factor for depressive symptoms: Cross-sectional and longitudinal analyses. Psychology and Aging, 21(1), doi: / Cherniss, C. (1995). Beyond burnout: Helping teachers, nurses, therapists and lawyers recover from stress and disillusionment. New York: Routledge. Cooney, G. M., Dwan, K., Greig, C. A., Lawlor, D. A., Rimer, J., Waugh, F. R., McMurdo, M., & Mead, G. E. (2013). Exercise for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews Issue 9. doi: / cd pub6. Danielsson, M., Heimerson, I., Lundberg, U., Perski, A., Stefansson, C., & Åkerstedt, T. (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär. (Folkhälsorapport, ). Socialstyrelsen. Hämtad från 71/Documents/6_Psykosociala.pdf Davis, M. (1992). The Role of the Amygdala in Fear and Anxiety. Annual Review of Neuroscience, 15(11), doi: /annurev.neuro Edelwich, J., Brodsky, A. (1980). Burnout: Stages of disillusionment in the helping professions. New York: Human Sciences Press. Etzion, D., (1987). Burnout: The hidden agenda of human distress. Tel Aviv: The Israel Institute of Buisness Research, Tel Aviv University. Försäkringskassan. (2015a). Aktuell statistik. Hämtad , från 04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTTxcnA3dnQ28_R29nQ0cPQzNA8KMLQ39HY31vfSj 8CsAmpCZVVgY5agflZyfV5JaUaIfAWbklRSnqhoUlwCtKi7JzEZhJmaXlKbm5MTjE9IvyI6KB ACcPk-- Försäkringskassan. (2015b). Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning. Hämtad , från Försäkringskassan. (2016). Socialförsäkringsrapport 2016:7- Sjukfrånvarons utveckling Hämtad , från Glise, K. H., Ahlborg Jr, G., & Jonsdottir, I. (2012). Course of mental symptoms in patients with stress-related exhaustion: Does sex or age make a difference? BMC Psychiatry, 12(18). doi: / x Goodwin, R. (2003). Association between physical activity and mental disorders among adults in the United States. Preventive Medicine, 36(6), doi: /s (03) Grossi, G., Perski, A., Blomkvist, V., Evengård, B., & Orth-Gromér, K. (2003). Physiological correlates of burnout among women. Journal of Psychosomatic Research, 55(4), doi: /s (02) Hallsten, L., Bellaagh, K., & Gustafsson, K. (2002). Utbra nning i Sverige - en populationsstudie. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Hamer, M., Stamatakis, E., & Steptoe, A. (2009). Dose-response relationship between physical activity and mental health: The Scottish Health Survey. British Journal of Sports Medicine, 43(14), doi: /bjsm Hillman, C. H., Erickson, K. I., & Kramer, A.F. (2008). Be smart, exercise your heart: Exercise effects on brain and cognition. Nature Reviews Neuroscience, 9(1), 58. doi: /nrn2298 Hobfoll, S. E. (2001). The influence of culture, community, and the nested self in the stress process: Advancing conservation of resources theory. Applied Psychology: An International Review, 50(3), doi: / /

17 15 Ifeagwazi, C. M. (2005). The influence of marital status on self-report of symptoms of psychological burnout among nurses. Omega: Journal of Death and Dying, 52(4), doi: /dnbr-8e28-jxtm-meaw Jonsdottir, I. H., Nordlund, A., Ellbin, S., Ljung, T., Glise, K., Währborg, P., & Wallin, A. (2013). Cognitive impairment in patients with stress-related exhaustion. Stress, The International Journal on the Biology of Stress, 16(2), doi: / Jorm, A. (2000). Does old age reduce the risk of anxiety and depression? A review of epidemiological studies across the adult life span. Psychological Medicine, 30(1), doi: /s Kakiashvili, T., Leszek, J., & Rutkowski, K. (2013). The medical perspective on burnout. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 26(3), doi: /s Lamers, F., van Oppen, P., Comijs, H. C., Smit, J. H., Spinhoven, P., van Balkom, A. J., Nolen, W. A., Zitman, F. G., Beekman, A. T., Penninx, B. W. (2011). Comorbidity patterns of anxiety and depressive disorders in a large cohort study: The Netherlands Study of Depression and Anxiety (NESDA). The Journal of clinical psychiatry, 72(3), doi: /jcp.10m06176blu. Lindwall, M., Gerber, M., Jonsdottir, I., Börjesson, M., & Ahlborg, Jr., G. (2014). The Relationships of Change in Physical Activity With Change in Depression, Anxiety, and Burnout: A Longitudinal Study of Swedish Healthcare Workers. Health Psychology, 33(11), doi: /a Lisspers, J., Nygren, A., & Söderman, E. (1997). Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): Some psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatrica Scandinavica, 96(4), doi: /j tb10164.x Martinsen, E. W. (2008). Physical activity in the prevention and treatment of anxiety and depression. Nordic Journal of Psychiatry, 62(47), doi: / Mattisson, C., Bogren, M., Nettelbladt, P., Munk-Jörgensen, P., & Bhugra, D. (2005). First incidence depression in the lundby study: A comparison of the two time periods and Journal of Affective Disorders, 87(2-3), doi: /j.jad Merikangas, K., Zhang, H., Avenevoli, S., Acharyya, S., Neuenschwander, M., & Angst, J. (2003). Longitudinal trajectories of depression and anxiety in a prospective community study: The Zurich Cohort Study. Archives of General Psychiatry, 60(10), doi: /archpsyc Nyström, M., Stenling, A., Sjöström, E., Neely, G., Lindner, P., Hassmén, P., Andersson, G., Martell, C., & Carlbring, P. (2017). Behavioral activation versus physical Activity via the Internet: A randomized controlled trial. Journal of Affective Disorders. doi: /j.jad Ottosson, J. (2015). Psykiatri (8:e uppl). Stockholm: Liber. Rebar, A. L., Stanton, R., Geard, D., Short, C., Duncan, M. J., & Vandelanotte, C. (2015). A metameta-analysis of the effect of physical activity on depression and anxiety in non-clinical adult populations. Health Psychology Review, 9(3), doi: / Roohafza. H., Afshar, H., Keshteli, A. H., Mohammadi, N., Feizi, A., Taslimi, M., & Adibi, P. (2014). What s the role of perceived social support and coping styles in depression and anxiety? Journal of Research in Medical Sciences, 19(10), Sanchez-Villegas, A., Ara, I., Guillen-Grima, F., Bes-Rastrollo, M., Varo-Cenarruzabeitia, J. J., & Martinez-Gonzalez, M. A. (2008). Physical activity, sedentary index, and mental disorders in the SUN cohort study. Medicine & Science in Sports & Exercise, 40(5), doi: /mss.0b013e b9 SBU. (2005). Behandling av a ngestsyndrom. En systematisk litteraturo versikt. Volym 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

18 16 SBU. (2012). Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Scott, K. M., Wells, J. E., Angermeyer, M., Brugha, T. S., Bromet, E., Demyttenaere, K.,... Kessler, R. C. (2010). Gender and the relationship between marital status and first onset of mood, anxiety and substance use disorders. Psychological Medicine, 40(9), doi: /s Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom- stressrelaterad ohälsa. Stockholm: Bokförlaget Bjurner och Bruno AB. Socialstyrelsen. (2013). Nationell utvärdering vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar. (Artikelnummer ). Hämtad från Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - stöd för styrning och ledning, remissversion. (Artikelnummer ) Hämtad från Statistics Sweden. (2017). Tables of Sweden s population December 31, 2009: Population by sex, age, marital status by county Dec. 31, 2009 according to the administrative subdivisions of January 1, Hämtad från Strawbridge, W. J., Deleger, S., Roberts, R. E., & Kaplan, G. A. (2002). Physical activity reduces the risk of subsequent depression in older adults. American Journal of Epidemiology, 156(4), doi: /aje/kwf047 Toker, S., Biron, M., & Kozlowski, Steve W. J. (2012). Job burnout and depression: Unraveling their temporal relationship and considering the role of physical activity. Journal of Applied Psychology, 97(3), doi: /a Wang, J. (2005). Work stress as a risk factor for major depressive episode(s). Psychological Medicine, 35(6), doi: /s Weber, A., & Jaekel-Reinhard, A. (2000). Burnout Syndrome: A disease of modern societies? Public, Environmental & Occupational Health, 50(7), doi: /occmed/ World Health Organization. (1992). The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders: Clinical descriptions and diagnostic guidelines. Geneva: WHO. Wiggins, M. S., Lai, C. A., & Deiters, J. (2005). Anxiety and burnout in female collegiate ice hockey and soccer athletes. Perceptual and Motor Skills, 101(2), doi: /pms Zhou, J., Yang, Y., Qiu, X., Yang, X., Pan, H., Ban, B., Qiao, Z., Wang, L., & Wang, W. (2016). Relationship between anxiety and burnout among Chinese physicians: A moderated mediation model. Plos one, 11(8). doi: /journal.pone Zigmond, A., & Snaith, R. (1983). The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica, 67(6), doi: /j tb09716.x Åsberg, M., & Mårtensson, B., (2009). Ångestsyndrom. I Herlofson, J., Ekseslius, L., Lundh, L., Lundin, A., Mårtensson, B., & Åsberg., M. (Red.), Psykiatri ( ). Lund: Studentlitteratur. Öhman, A., & Rück, C., (2009). Ångestsyndrom. I Herlofson, J., Ekseslius, L., Lundh, L., Lundin, A., Mårtensson, B., & Åsberg., M. (Red.), Psykiatri ( ). Lund: Studentlitteratur.

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa

Stressrelaterad ohälsa Stressrelaterad ohälsa Utmattningssyndrom, Grön rehabilitering, Stress i primärvården Hög energi Forskning om Utmattningssyndrom Akut belastning Biologiska och psykologiska reaktioner? Balanserad energinivå

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM

Läs mer

Åter i arbete efter stress

Åter i arbete efter stress Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

SCL Symptoms Checklist

SCL Symptoms Checklist Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Symptoms Checklist (SCL) [1] är ett instrument för symptomskattning som avser mäta hur en person ansett sig må psykiskt och fysiskt den senaste veckan.

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Bilaga 5 till rapport 1 (5) Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Kan prognosen för patienter med diagnos utmattningssyndrom förbättras med hjälp av fysisk aktivitet?

Kan prognosen för patienter med diagnos utmattningssyndrom förbättras med hjälp av fysisk aktivitet? 1 Kan prognosen för patienter med diagnos utmattningssyndrom förbättras med hjälp av fysisk aktivitet? Introduktion Prevalensen av psykisk ohälsa har ökat kraftigt sedan 1997[1]. Utmattningssyndrom, som

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Adolescents selling sex and sex as self injury

Adolescents selling sex and sex as self injury Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Kan man förebygga depression hos äldre?

Kan man förebygga depression hos äldre? Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Skolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet

Skolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Skolutbrändhet Ungdomsenkäten 2013 Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Bakgrund Termen burnout har existerat inom forskning sedan mitten av 70-talet. Skolutbrändhet har använts inom forskning

Läs mer

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Hur aktiva är vuxna?

Hur aktiva är vuxna? Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer